Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 112.
Nr 112.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
personligt tillfälligt lönetillägg åt vissa tjänstemän vid
statens järnvägar; given Stockholms slott den 22 februari
1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att stationsinspektor vid 4:e klassens station A eller B samt stationsmästare
vid statens järnvägar, som till följd av innehavande befattnings
uppflyttning å arvodesskalan enligt kungörelsen den 29 juni
1917 angående vissa ändringar i förnyade avlöningsreglementet för tjänstemän
vid statens järnvägar den 30 juni 1916 m. m., i vad nämnda kungörelse
avser postarvodets inräknande till viss del i det ordinarie arvodet,
från och med den 1 januari 1918 lidit minskning i det sammanlagda
beloppet av ordinarie arvode, postarvode med därav i vissa fall
betingat personligt lönetillägg samt tillfälligt lönetillägg enligt av 1917
års riksdag härom antagna bestämmelser, må under den tid, sistnämnda
bestämmelser gälla, såsom personligt tillfälligt lönetillägg av statens
järnvägars trafikmedel uppbära ett belopp, motsvarande ifrågavarande
minskning.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 101 käft. (Nr 112:)
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 112.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å ''Stockholms slott den 22
februari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Vid 1917 års riksdag skedde en omreglering av utgående arvoden
till stationsinspektorer å 4:e klassens stationer A och B samt stationsmästare
å 5:e—7:e klassens stationer vid statens järnvägar. Till flertalet
av dessa tjänstemän hade tidigare för handhavandet av postgöromål vid
järnvägsstationerna utbetalats särskild ersättning i enlighet med av järnvägsstyrelsen
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade närmare
bestämmelser. Då emellertid den ordinarie från statens järnvägar utgående
avlöningen fastställts med tagen hänsyn till de sålunda utgående
postarvodena, hade tjänstemännen i fråga kommit att intaga platser på
löneskalan, som icke motsvarade deras verkliga ställning i avlöningshänseende,
vilket särskilt gjorde sig kännbart efter avgång ur tjänsten genom
en i pensionshänseende ogynnsammare ställning än för eljest jämförbara
:s
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 112.
tjänstekategorier. Vid den år 1 ‘.) 17 vidtagna löneregleringen, som trädde
i kraft med ingången av ar 1918, blev till förekommande av nämnda
oegentlighet en del av den särskilda ersättningen för postarbetot sammanslagen
med den ordinarie avlöningen för järn vägstjänsten, vilket
skedde därigenom, att avlöningarna för ifrågavarande tjänstekategorier
genomgående höjdes, i samband varmed vissa övergångsbestämmelser
meddelades. De sålunda fattade besluten promulgerades genom kungörelsen
den 29 juni 1917 angående vissa ändringar i förnyade avlöningsreglementet
för tjänstemän vid statens järnvägar den 30 juni 1916 m. m.
Med hänsyn bland annat till den skiftande storleken av postarvodena
lät det sig emellertid ej göra att låta dessa helt uppgå i den ordinarie
avlöningen, utan förutsattes, att en del av postarvodet fortfarande
enligt av järnvägsstyrelsen angivna grunder skulle utgå till vederbörande.
Tillika meddelades eu särskild föreskrift, att tjänsteman, som till följd
av de nya stadgandena komme att lida minskning i det sammanlagda
beloppet av ordinarie arvode och postarvode, skulle, så länge detta förhållande
varade, såsom personligt avlöningstillägg uppbära ett belopp,
motsvarande ifrågavarande minskning.
Enligt de av 1917 års riksdag antagna bestämmelserna om tillfälligt
lönetillägg under vartdera av åren 1917 och 1918 till vissa ordinarie
tjänstemän vid statens järnvägar blev detta tillägg satt i visst förhållande
till det ordinarie arvodet, så att tillägget utgår med högsta belopp
för de lägsta arvodena och därefter successivt minskas för att alldeles
upphöra vid arvoden, överstigande 3,300 kronor.
Uti en till statsrådet och chefen för civildepartementet ställd skrivelse
den 25 januari 1918 har nu generaldirektören och chefen för statens
järnvägar förmält, hurusom det vid genomförande från ingången
av år 1918 av den av 1917 års riksdag sålunda beslutade löneregleringen
beträffande stationsinspektorer å 4:e klassens station A, vilken
grupp befattningshavare fått det ordinarie arvodet höjt med 300 kronor
mot avstående i förekommande fall av motsvarande belopp av postarvodet,
visat sig, att ej mindre än 33 sådana tjänstemän till följd av
tillträdandet av det för dem fastställda nya arvodet 3,600 kronor gått
miste om det tillfälliga lönetillägg, som jämlikt 1917 års riksdags ovan
omförmälda beslut tillkommit dem under år 1917 och fortfarande skulle
tillkomma dem, om de innehaft det närmast lägre arvodet eller 3,300
kronor. Den förlust, ifrågavarande befattningshavare sålunda finge vidkännas,
motsvarade dels lönetilläggets belopp, utgörande för tjänsteman,
placerad å ort, där ersättningen för bostad och bränsle utgår med 20
Framställning
om personligt
lönetillägg
åt vissa
tjänstemän vid
statens järnvägar.
4
1915 års
kommission
för gemensamma
avlöningsbestämmelser
vid kommunikationsverken
m. fl. verk.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 112.
procent av arvodet, 150 kronor och å övriga orter respektive 158, 165,
173 och 180 kronor, och dels vad av krigstidstillägget belöpte på denna
avlöningsförmån. Hos järnvägsstyrelsen hade nu från olika håll framställningar
gjorts i syfte att ifrågavarande tjänstemän, som kommit att
i förevarande avseende intaga en högst beklaglig undantagsställning,
måtte såsom ersättning för det förlorade tillfälliga lönetillägget beredas
ett personligt lönetillägg, att åtnjutas under innevarande år eller så
länge tillfälligt lönetillägg utginge till vissa grupper av personalen vid
statens järnvägar. Då dessa framställningar syntes synnerligen behjärtansvärda,
men styrelsen saknade befogenhet "att tilldela vederbörande
den ifrågasatta löneförmånen, har generaldirektören hemställt om åtgärds
vidtagande för utverkande antingen av bemyndigande för styrelsen
att till ifrågavarande tjänstemän utgiva personligt lönetillägg såsom
vederlag för den minskning i deras avlöningsförmåner, som uppkommit
till följd av ovanberörda omständigheter, eller ock av riksdagens samtycke
till utfärdande av en tilläggsbestämmelse till de av 1917 års riksdag
antagna bestämmelser angående tillfälligt lönetillägg till viss personal
vid statens järnvägar av sadant innehåll, att nu ifrågavarande
tjänstemän kunna jämväl under år 1918 komma i åtnjutande av dylikt
tillägg till samma belopp, som utgått till dem under år 1917.
Vid skrivelsen har fogats en förteckning över de tjänstemän, om
vilka vore fråga, och framgår av nämnda förteckning, att sammanlagda
beloppet av de tillfälliga lönetillägg, som tillkommit dem under år 1917,
uppgått till 5,126 kronor.
1915 års kommission för gemensamma avlönings bestämmelser vid
kommunikationsverken m. fl. verk har den 9 februari 1918 avgivit infordrat
yttrande samt därvid anfört följande:
»Den uppflyttning å gällande arvodesskala av vissa grupper bland stationsföreståndarna
vid statens järnvägar, vilken ägt rum från och med år 1918,
har icke haft till ändamål att bereda någon avlöningsförhöjning i verklig mening
för de befattningshavare, som beröras av uppflyttningen, utan har det allenast
gällt att åstadkomma eu enhetligare form för ersättande av det sammanlagda
arbete, som av ifrågavarande stationsförestandare utföres i tjänsten. Förändringen
innebär sålunda endast, att det förut utgående särskilda postarvodet, till den
del sådant med bibehållande av nuvarande arvodesskala kunnat ske, inräknas i
det ordinarie arvodet, som därför i regel höjts med ett belopp, motsvarande det,
varmed det särskilda postarvodet minskats.
.Då emellertid det av 1917 års riksdag beviljade tillfälliga lönetillägget är
satt i sådant förhållande till det ordinarie arvodet, att tillägget utgår med högsta
belopp för de lägsta arvodena och därefter successivt minskas för att alldeles
upphora vid arvoden, överstigande 3,300 kronor, kan den omnämnda uppflytt
K it nr/1. Maj.ds Nåd. Proposition Nr It''}. •»
ningen å arvodesskalan av stationsföreståndarna i vissa fall medföra antingen
minskning eller förlust av det tillfälliga lönetillägget under innevarande år.
Av järnvägsstyrelsen Lava nu berörts de fall, då tilliigget helt och hållet
frånträdes på grund av uppflyttningen. Den ekonomiska betydelsen för vederbörande
tjänsteman utav förändringen är ock störst i dessa fall. Men även under
andra förhållanden än de av järnvägsstyrelsen omnämnda iir en viss minskning
möjlig. Därest sålunda exempelvis en stationsmästare å 7:e klassens station
under år 1917 innehaft arvodet 1,380 kronor, har han till följd av uppflyttningsbestämmelserna
från och med år 1918 tilldelats arvodet 1,500 kronor, men samtidigt
har, enligt reglerna för det tillfälliga lönetilläggets utgående, det senare
sänkts från 190 till 170 kronor.
Dessa förändringar i fråga om det tillfälliga lönetillägget innebära, enligt
kommissionens förmenande, i och för sig icke något oegentligt. Genomgående har
mot ett visst arvode ansetts böra svara ett visst tillfälligt tillägg, och de tjänstemannagrupper
utanför stationsföreståndarnas krets, vilka under år 1918 innehava
samma arvoden som dessa föreståndare, äro ock i fråga om tilläggen likställda
med de senare. Att stationsföreståndarna i vassa fall under år 1917 uppburit
högre tillägg än de tjänstemän, med vilka de nu i arvodeshänseende äro jämställda,
beror av den nyss angivna omständigheten, att stationsföreståndarnas ordinarie
arvoden före regleringen icke motsvarat deras verkliga ställning i avlöningshänseende.
Genom arvodesuppftyttningeu har denna ställning blivit riktigare
angiven, och kan det därför med visst fog sägas, att även det tillfälliga lönetillägget
för dem numera utgår på ett med de allmänna grunderna för detsamma
mera överensstämmande sätt än under år 1917.
Kommissionen har under dessa förhållanden varit tveksam, huruvida någon
åtgärd i av järnvägsstyrelsen angiven riktning borde förordas. Emellertid har
kommissionen jämväl uppmärksammat, att det vid löneregleringar i allmänhet,
även vid sådana av mera formell innebörd, ansetts böra fastställas såsom regel,
att ingen genom regleringen skall lida minskning i sina förutvarande löneinkomster.
Som av järnvägsstyrelsen och kommissionen nu påvisats, kan emellertid
dylik minskning, om än relativt obetydlig, under här berörda förhållanden
komma att inträda för vissa tjänstemän. I förbigående kan anmärkas, att detta
dock gäller allenast, om man, såsom riktigt torde vara, bortser från den förhöjning
av de särskilda krigstidsersättningarna, som torde komma att beviljas
för år 1918.
Kommissionen har med dessa utgångspunkter icke velat motsätta sig beredandet
av ersättning i förekommande fall för den inkomstminskning, varom
här är fråga.»
Då för åstadkommande av dylik gottgörelse syntes erfordras riksdagens
bifall, har kommissionen hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för
avlåtande till riksdagen av en proposition av innehåll, att, därest stationsinspektor
eller stationsmästare vid statens järnvägar till följd av innehavande
befattnings uppflyttning å arvodesskalan enligt kungörelsen
den 29 juni 1917, i vad densamma avser postarvodets inräknande till
viss del i det ordinarie arvodet, från och med den 1 januari 1918 lidit
minskning uti det sammanlagda beloppet av ordinarie arvode, postarvode
6
Departements
chefen.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 112.
med därav i vissa fall betingat personligt lönetillägg samt tillfälligt lönetillägg
enligt av. 1917 års riksdag härom antagna bestämmelser, honom
må under den tid, bestämmelserna angående sistnämnda tillägg gälla,
tilldelas ett personligt lönetillägg, motsvarande nyss angivna minskning.
Såsom förut framhållits, innebär den år 1917 beslutade uppflvttningen
å arvodesskalan av stations föreståndarn a vid statsbanestationer av klasserna
4—7 icke någon avlöningsförhöjning i verklig mening för vederbörande
befattningshavare, utan endast en reglering av deras löner i
sådan riktning, att en del av det till dem förut utgående postarvodet
sammanslagits med den ordinarie avlöningen för järnvägstjänsten och de
därigenom i pensionsavseende blivit lika gynnsamt ställda som med dem
jämförbara tjänstekategorier. Uppflytta i ngen i fråga har emellertid medfört,
att tillfälligt lönetillägg enligt de av 1917 års riksdag meddelade
bestämmelser kommit att under år 1918 till vissa av nu ifrågavarande
tjänstemän utgå med lägre belopp än under år 1917 och till andra åter
icke alls. Dessa tjänstemän komma således under år 1918 och så länge
tillfälligt lönetillägg utgår enligt gällande grunder att från statens järnvägar
uppbära en sammanlagd avlöning till beloppet understigande den,
de under år 1917 åtnjutit.
.Emellertid har vid löneregleringar i allmänhet såsom regel fastslagits,
att ingen genom regleringen skall lida minskning i sina förutvarande
löneinkomster. Då det synes med billighet överensstämmande,
att nämnda grundsats vinner tillämpning jämväl i föreliggande fall, lärer
bestämmelse av det innehåll, 1915 års kommission föreslagit, böra meddelas,
och torde frågan härom böra hänskjutas till riksdagens prövning.
På ^grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att stationsinspektor vid 4:e klassens station A
eller B samt stationsmästare vid statens järnvägar,
som till följd av innehavande befattnings uppflyttning
å arvodesskalan enligt kungörelsen den 29 juni 1917
angående vissa ändringar i förnyade avlöningsreglementet
för tjänstemän vid statens järnvägar den 30
juni 1916 in. m., i vad nämnda kungörelse avser postarvodets
inräknande till viss de! i det ordinarie arvodet,
från och med den 1 januari 1918 lidit minskning
i det sammanlagda beloppet av ordinarie arvode,
postarvode med därav i vissa fall betingat personligt
7
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 112.
lönetillägg samt tillfälligt lönetillägg enligt av 1917
års riksdag härom antagna bestämmelser, må under
den tid, sistnämnda bestämmelser giilla, såsom personligt
tillfälligt lönetillägg av statens järnvägars trafikmedel
uppbära ett belopp, motsvarande ifrågavarande
minskning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.