Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

I

Nr 102.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anläggning av ny docka vid flottans station i Stockholm
m. m.; given Stockholms slott den 22 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels — under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1918 godkänna j statsrådsprotokollet
om förmälda tre avtal av den 7 april 1916 med tillägg den
7 maj 1917, den 12 mars 1917 och den 19 januari 1918 — för sin del
gilla berörda avtal;

dels medgiva, att för anläggning av ny docka jämte verkstad m. m.
må tagas i anspråk mark å Beckholmen till den omfattning, som finnes
angiven i ett i statsrådsprotokollet förordat förslag;

dels föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som i statsrådsprotokollet
angives, skall bildas en fond, benämnd Stockholms
varvs byggnadsfond;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för utförande av arbeten,
som ingå i förutnämnda förslag, disponera ej mindre de av 1914, 1915
och 1916 års riksdagar till ny docka jämte verkstad avsatta medel,
1,400,000 kronor, än även det belopp av 100,000 kronor, varmed försäljningssumman
för i statsrådsprotokollet angivna två områden vid
Kaknäs överstiger köpeskillingen för i samma protokoll omförmält område
i Djurgårdsstaden och för Beckholmen, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta påbörja arbetena redan under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 93 höft. (Nr 102.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Historik.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna, anhöll härefter
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om anläggande av ny
docka vid flottans station i Stockholm jämte i samband därmed stående
spörsmål samt anförde därvid följande.

_ Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.
Maj:t, för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid flottans
station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor
för år 1915 av värnskattemedel ett belopp av 300,000 kronor.
Med denna anläggning avsågs att bereda dockningsmöjlighet i Stockholms
skärgård för pansarbåtar av Sverige-typen. Därvid uttalade riksdagen,
att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande
i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen
avsattes av 1915 och 1916 års riksdagar av värnskattemedel

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 102.

ytterligare 750,000, resp. 350,000 kronor, varigenom sålunda hela det
för dockanläggningen beräknade kostnadsbeloppet numera blivit av riksdagen
för ändamålet avsatt.

Ursprungligen hade förutsatts, att arbetet med den nya dockanläggning,
som av riksdagen sålunda blivit beslutad, skulle kunna igångsättas
i god tid under år 1915, varefter dockanläggningens utförande beräknats
kräva en tid av omkring två år.

Anläggandet av omförmälda docka har emellertid ännu icke blivit
igångsatt. Den närmaste anledningen härtill har varit, att frågan om
dockans förläggning sammanknutits med spörsmålet om förflyttning eller
utvidgning av flottans station i Stockholm.

Beträffande nämnda spörsmål torde jag få erinra, att riksdagen, i
anledning av väckt motion i ämnet, i skrivelse (nr 175) den 30 maj
1916 anhöll att, i samband därmed att förslag framlades om plats för
omförmälda docka, även måtte förebringas en allsidig, ur militär, sjöfartsteknisk
och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående hela
frågan om flottstationen i Stockholms skärgård.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 14 juni 1916 åt
en kommitté att verkställa sådan utredning samt att avgiva det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda. Nämnda kommitté avgav den 19
mars 1917 betänkande i ämnet. I detta betänkande har kommittén,
som uppgjort särskilda förslag till fiottstationsanläggning å olika platser
— Stockholm, Kaknäs, Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd — såsom sin
åsikt uttalat, att Stockholmsförslaget borde komma till utförande. _

På grundvalen av kommitténs betänkande avlät Kungl. Maj:t den
27 april 1917 proposition (nr 296) till riksdagen. Enligt denna proposition
skulle flottstationen fortfarande vara förlagd till sin nuvarande
plats samt där undergå den utvidgning och modernisering, som ansågos
vara av förhållandena betingade. En förutsättning för det i propositionen
framlagda förslaget var godkännande av två preliminärt uppgjorda
avtal rörande markförvärv för stationen, träffade, det ena mellan
delegerade för kronan och Stockholms stad den 7 april 1916 och det
andra mellan nämnda kommitté och representanter för staden den 12
mars 1917. Till innehållet av dessa avtal anhåller jag att i det följande
få återkomma. Ifrågavarande docka avsågs enligt propositionen
att anordnas genom utvidgning till vissa angivna dimensioner av den
å Beckholmen å Södra Djurgården nu befintliga västra dockan.

1 skrivelse (nr 366) den 15 juni 1917 anmälde riksdagen, att riksdagen
funnit omförmälda proposition icke för det dåvarande böra till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Förutnämnda kommitté — 1916 års flottstation skommitté — förstärktes
enligt nådigt brev den 19 juni 1917 med nya ledamöter, och
uppdrogs åt den sålunda förstärkta kommittén — 1917 års flottstationskommitté
— att verkställa den revidering av de i betänkandet den 19
mais 191i upptagna förslagen till flottstationsanläggning, vartill omständigheterna
kunde föranleda. Tillika bemyndigades kommittén att
närmare undersöka jämväl sådana i nyssnämnda betänkande icke angivna
möjligheter till flottstationsfrågans lösning, vartill kommittén kunde
finna förhandenvarande omständigheter giva anledning. 1 sitt den 30
november 1917 avgivna betänkande, varöver utlåtanden avgivits av
vederbörande myndigheter, har 1917 års flottstationskommitté till granskning
upptagit de förut omnämnda alternativen till flottstationsanläggning
vid Stockholm, Kaknäs, Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd samt för sin
.! “*reslagit, att en flottstationsanläggning måtte komma till utförande
v„ kuggan (å fastlandet vid Lilla Värtan). Kostnaderna jämte markvärden
för stationsanläggningen vid Skuggan hava av kommittén angivits
till 54,662,200 kronor, och har anslagsbehovet för en första bygo--nadspenod av omkring 7 år beräknats till 17,547,700 kronor. Då utgifterna
i sm helhet för denna b}^ggnadsperiod av kommittén upptagits
till sammanlagt 33,495,700 kronor, har kommittén utgått från, att för
tackande av det återstående beloppet, 15,948,000 kronor, andra tillgångar
skulle få tagas i anspråk. De tillgångar, varmed kommittén i
sadant avseende räknat, utgöras huvudsakligen av dels 9,000,000 kronor
som skulle frigöras genom försäljning till Stockholms stad — enligt en
mellan kommittén och representanter för staden preliminärt träffad överenskommelse
— av ett område vid Kaknäs samt av Kastellholmen och
en del av Skeppsholmen, dels 5,000,000 kronor tillfälliga lånemedel
att ersättas i den män medel för försäljning av annan, av stationen
nu upptagen mark å Skeppsholmen ävensom å Galärvarvet komme
att inflyta, och dels av det belopp av 1,400,000 kronor, vilket, såsom
tidigare nämnts, av 1914, 1915 och 1916 års riksdagar avsätts för omförmälda
dockanläggning.

.Mot kommitténs berörda förslag hava två ledamöter av kommittén
anmält reservation och därvid anfört, bland annat, att kraven på avskrivning
eller i allt fall en begränsning till rimliga belopp av de stora
rustningsbordor, som under årtionden tyngt flertalet av nationer, icke
kunde under trycket av de världshändelser, som redan under mer än tre
ar hotat att förinta alla civilisationens framsteg, utan vidare låta si oavvisas
samt att, innan avgörandet i världskriget fallit och innan folken
hunnit ordna sig för de nya förhållanden, som efter ett fredsslut måste

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102. 5

inträda, detrmåste råda stor tvekan om lämpligheten att för närvarande
lätta ett definitivt beslut i fråga om militärutgifter om 50 å 70°) miljoner
kronor, att utgå under loppet av ett tiotal år. På grund härav och av
i övrigt anförda skäl hava bemälda reservanter såsom sin åsikt uttalat,
att flottans station i Stockholm borde bibehållas å dess nuvarande plats
samt att stationen borde utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse
med det av kommittén reviderade Stockholmsförslaget, dock
att i en första byggnadsperiod endast borde upptagas, jämte markförvärv
och dockbyggnad, anordningar i viss mindre omfattning än i nämnda
förslag förutsatts.

På sätt jag i propositionen nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för
år 1918 under femte huvudtiteln (punkt 9) haft tillfälle uttala, har jag
icke ansett mig böra tillstyrka, att förslag framlägges till innevarande
års riksdag vare sig på grundvalen av 1917 års flottstationskommittés
betänkande eller i anslutning till den till 1917 års riksdag avlåtna propositionen
i flottstationsfrågan; och anförde jag därvid följande.

»En åtgärd av för vårt försvar så grundläggande betydelse som
skapandet av en ny flottans huvudstation — vilket samtliga föreliggande
förslag i realiteten komme att medföra — måste enligt min uppfattning
avgöras efter strategiska och militärpolitiska grunder, för vilkas bedömande
fasta utgångspunkter saknas mitt under ett pågående världskrig,
vars utgång och följder för vårt land omöjligen nu kunna överskådas.
Först sedan mer stabila förhållanden hunnit inträda, föreligger
möjlighet därtill. Det kan även komma att visa sig, att själva idén
med en huvudstation icke är den för flottans utnyttjande mest tjänliga,
utan att man hellre, såsom för närvarande sker, bör bereda flottans
fartyg tillgång till ett par i vissa avseenden likvärdiga stationer jämte
militära depåer på olika delar av vår långsträckta, åt skilda fronter
riktade kust. De hittills vunna krigserfatenheterna synas därjämte hava
givit vid handen, att så avsevärda förändringar i fråga om fartygstyper
och sammansättning av sjöstridskrafterna kunna bliva påkallade, att de
fordringar, som hittills gjorts gällande med avseende å en flottstatioh,
icke längre böra tillmätas samma vikt som tillförne.

Inför de betydande ekonomiska uppoffringar, flottstationsbyggandet
skulle åsamka statsverket för en avsevärd följd av år, uppställer sig
även den frågan, huruvida det kan vara lämpligt, att statsverket nu
binder sig vid dylika uppoffringar, innan visshet vunnits i fråga om
den situation, vilken kan inträda i samband med det blivande freds- *)

*) Enligt kommitténs beräkning skulle kostnaderna för det dyrbaraste flottstationsförslaget
— Torsbyfjärdsförslaget — uppgå till 72,177,000 kronor.

Uttalande i
propositionen
nr 2 till 1918
års riksdag.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

De marina
myndigheternas
skiljaktiga
uppfattningar
i flottstationsfr&gan.

slutet. Man bör kunna hysa den förhoppningen, att i samband med
detta fredsslut nationerna komma att inrikta sin strävan på att finna
en möjlighet att på annan väg än krigets slita uppkommande mellanfolkliga
förvecklingar och tvister samt att söka åstadkomma en begränsning
av de tyngande rustningsbördorna.

Finner jag sålunda, att förslag i flottstationsfrågan för närvarande
icke bör för riksdagen framläggas, anser jag å andra sidan, att 1914 års
senare riksdags beslut angående anläggande av en ny docka vid flottans
station i Stockholm för större fartyg till gagn såväl för flottan som
händelsejöfarten nu bör fullföljas samt att i samband därmed bör vidtagas
en modernisering av det till nämnda station hörande varvet och
beredas möjlighet till sådan utvidgning av detsamma för åstadkommande
av en rationell varvsdrift, som kan utan större ekonomiska uppoffringar
från statsverkets sida åvägabringas; och är det min avsikt att
om möjligt inför Kungl. Maj:t anmäla denna fråga i så god tid, att framställning
i ämnet kan avlåtas till innevarande års riksdag. I detta syfte
har jag hos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att utse två
delegerade för att, i enlighet med de direktiv, som av mig lämnas, förhandla
med vederbörande representanter för Stockholms stad i fråga
om upplåtelse för omförmälda ändamål av behövlig mark m. m. samt
därefter inkomma med det förslag till överenskommelse, som av förhandlingarna
må föranledas. Denna min hemställan har av Kungl.
Maj:t bifallits; och har jag till delegerade utsett marindirektören av l:a
graden I. J. Falkman och ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius.»

Förutom de principiella invändningar, jag sålunda gjort gällande
mot framläggande till riksdagen under nuvarande förhållanden av ett
förslag till ordnande av frågan om flottstationen i Stockholms skärgård,
torde böra uppmärksammas ännu en omständighet, vilken, ehuru icke
av någon avgörande vikt, dock måste tillmätas en viss betydelse för
frågans bedömande. Vid avgivande från de marina myndigheternas sida
aV infordrade yttranden över 1917 års flottstationskommittés betänkande
har det nämligen visat sig, att dessa myndigheter hysa vitt skilda uppfattningar
rörande det sätt, på vilket denna fråga lämpligast bör lösas, och
att man sålunda svårligen skulle kunna ur dessa yttranden hämta erforderligt
stöd beträffande valet av plats för en flottstationsanläggning. Sålunda
har marinförvaltningen uttalat sig för, att Stockholmsförslaget i den huvudsakliga
utsträckning, som angivits av 1917 års flottstationskommitté,
med vissa av ämbetsverket föreslagna jämkningar måtte komma till

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 102.

7

utförande. Mot detta marinförvaltningens beslut liava skiljaktiga meningar
anmälts dels av fyra ledamöter, vilka ansett sig böra giva ett
visst, ehuru icke avgörande företräde åt förslaget om stationens förläggande
till Skuggan —■ därvid en av dessa ledamöter tillika föreslagit
att, därest stationsfrågan i sin helhet icke skulle vid innevarande års riksdag
komma att definitivt lösas, den ifrågavarande dockan i allt fall måtte
komma till utförande å Beckholmen — dels av en annan ledamot, vilken
förordat Elfviksförslaget, dels ock av ytterligare en ledamot, som tillstyrkt
flottstationens förläggning till Torsbyfjärd. Chefen för marinstaben har
ansett Kaknäsförslaget vara att föredraga framför övriga förslag, men, därest
stationens förläggning till Skuggan ansåges böra lämnas företräde framför
Kaknäsförslaget, förordat förslaget om flottstationens förflyttning till
Skuggan. Inspektören av flottans övningar till sjöss har ansett, att
det av Kaknäs- eller Skugganförslaget, vilket lättast kunde genomföras,
borde komma till stånd. Slutligen har stationsbefälhavaren vid
flottans station i Stockholm tillstyrkt utförande av Elfviksförslaget samt
varvschefen vid samma station givit företräde åt Kaknäsförslaget, men,
därest detta förslag ej kunde förverkligas, föreslagit, att stationen måtte
förläggas till Skuggan.

Då jag, på sätt av det förut sagda framgår, anser, att frågan om
anläggande av en ny docka vid flottans station i Stockholm bör avskiljas
från sambandet med spörsmålet om ordnande av flottstationen i
Stockholms skärgård och särskilt för sig nu upptagas till behandling,
har det bestämmande skälet för mig varit angelägenheten att utan
ytterligare dröjsmål bereda möjlighet för dockning å rikets ostkust
av pansarbåtar av Sverige-typen. Pansarbåten Sverige har, såsom
bekant, under hösten 1917 införlivats med vår örlogsflotta, och de
utav 1914 års senare riksdag beslutade båda pansarbåtarna av denna
typ, Drottning Victoria och Gustav V, hava numera blivit sjösatta, den
förstnämnda den 15 september 1917 och den sistnämnda den 31 sistlidna
januari. Dessa pansarbåtar, vilka hava en längd av omkring 120
meter, kunna icke intagas i någon å ostkusten nu befintlig, vare sig
kronan eller enskild tillhörig docka. Endast i Karlskrona, Malmö och
Göteborg förefinnas för närvarande dockor av sådan storlek — å de båda
förstnämnda platserna en torrdocka och å den sistnämnda platsen en
flytdocka — att dockning av dessa pansarbåtar där kan äga ram. Så
länge en docka av erforderlig storlek icke finnes å ostkusten, kan härav
under kritiska tidsförhållanden vållas, att å dessa pansarbåtar uppkomna
skador, som kräva fartygens dockning, icke kunna avhjälpas. Det synes

Behovet av
dockfrågans
lösning.

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

vid sådant förhållande nr synpunkten av flottans försvarsberedskap vara
av stor vikt, att ifrågavarande dockbyggnad snarast möjligt kommer till
utförande; och jag flnner så mycket större skäl att nu upptaga denna
fråga till behandling, som dockbyggnaden ingår såsom ett led i de av
1914 års senare riksdag beslutade åtgärderna för sjöförsvarets ordnande.

Det är emellertid även en annan omständighet, som enligt min mening
gör den föreliggande frågans snara avgörande betydelsefullt, nämligen
handelssjöfartens alltmer framträdande intresse därav, att en större
docka blir anlagd i Stockholms närhet.

Under 1917 års sommar hava Stockholms stadsfullmäktige beslutat
anläggning vid Lindarängen av en djuphamn samt bestämt, att denna
djuphamn skulle inrättas såsom frihamn. I samband därmed hava stadsfullmäktige
uppdragit utförandet av omförmälda hamnanläggning åt en
särskild nämnd under benämning Stockholms stads frihamnsnämnd.
Stadsfullmäktiges berörda beslut hava föranletts av nödvändigheten att
tillgodose de krav, som allt starkare framträtt i och med den under
senaste tiden raskt fortgående tillväxten av handelssjöfarten på Stockholm.
Särskilt har härvid ansetts vara av största betydelse att skapa
nödiga förutsättningar för eu vidare utveckling av sjöfarten på de transoceana
länderna ävensom för vidgade sjöfarts förbindelser med Ryssland
och Finland. Emellertid är härvid ett oundgängligt villkor, att dockningsmöjligheter
beredas i Stockholms närhet för de stora fartyg, som
redan nu anlöpa och i en nära framtid i helt visst än större omfattning
kunna beräknas komma att angöra Stockholms hamn.

Såsom belysande exempel på det uppsving, som sjöfarten på Stockholm
under de senare åren tagit, kan nämnas, att under åren 1904—
1913 antalet fartyg, som anlöpt Stockholms hamn, ökats med 23 %
samt att Stockholms direkta handel med Nordamerikas förenta stater från
år 1902 till år 1914 ökats med 700 % och exporten från Stockholm till
Finland och Ryssland under samma tidrymd stigit med 370 %.

Det torde jämväl i detta sammanhang böra bringas i erinring, att
Kungl. Maj:t i syfte att befrämja ändamålet med djup- och frihamnsanläggningen
vid Lindarängen föreslagit innevarande års riksdag dels
under sjätte huvudtiteln (punkt 5 under denna huvudtitel i propositionen
nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918) att för upprensning av
Oxdjupet till ett djup av 10 meter anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor och dels under femte huvudtiteln (punkt 83 under denna
huvudtitel i statsverkspropositionen) att för fyrbelysning i farleden från
Oxdjupet till Halvkakssundet samt över Askrikefjärden till Stora Värtan
bevilja ett reservationsanslag av 52,000 kronor.

i)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Det synes mig, att den un förevarande dockan även med hänsyn
till utvecklingen av handelssjöfarten på Stockholm är ägnad att fylla
en viktig uppgift.

I mitt förut åberopade uttalande i propositionen nr 2 om tilläggsstat
till riksstaten för år 1918 anförde jag, att i samband med dockfrågans
ordnande borde vidtagas en modernisering av det till flottans
station i Stockholm hörande varvet och beredas möjlighet till sådan utvidgning
av detsamma för åstadkommande av en rationell varvsdrift,
som kunde utan större ekonomiska uppoffringar från statsverkets sida
åstadkommas.

Vid flera olika tillfällen har med styrka framhållits, hurusom verkstäderna
vid flottans härvarande varv och därmed förbundna anordningar
vore i hög grad otillfredsställande samt att under nu rådande förhållanden
en ekonomisk varvsdrift därstädes icke läte sig genomföra. Sålunda
yttrade dåvarande departementschefen i statsverkspropositionen till 1916
års riksdag, att en av varvsmyn digheterna under år 1915 verkställd
utredning ytterligare bekräftat det kända sakförhållandet, att verkstädernas
vid härvarande varv kapacitet ingalunda motsvarade de krav, vilka måste
uppställas för att den del av flottan, som vore hänvisad till detta varv för
underhåll och reparation, skulle kunna hållas i full krigsberedskap. Departementschefen
påpekade ock vid samma tillfälle, att olägenheterna härav
med hänsyn till den anbefallda mobiliseringen av flottan blivit särskilt
kännbara, ävensom att det otillräckliga utrymmet samt de olika verkstads-
och förrådslokalernas i flera fall olämpliga belägenhet förorsakade,
att arbetets administration och övervakande försvårades samt
att arbetstid måste offras utan motsvarande nytta. Åven en annan synpunkt
berördes i detta sammanhang. Såsom av varvsmyndigheterna i
deras nyssberörda utredning framhållits, måste för närvarande på grund
av bristande utrymme inom varvsverkstäderna en del arbeten, vilka
eljest kunnat utföras å varvet, verkställas på privata verkstäder och varv
mot ersättning, som ofta särskilt med hänsyn till arbetenas brådskande
beskaffenhet bleve oskäligt dryg.

Ehuru jag, på sätt förut nämnts, icke anser, att något förslag
till utbyggande av en ny flottans huvudstation, innefattande jämväl
varvsanläggning, bör för riksdagen framläggas, är det enligt min mening
en angelägenhet av stor vikt, att erforderliga åtgärder vidtagas i syfte
dels att behövliga underhålls- och reparationsarbeten å krigsfartygsmaterielen
må kunna på ett snabbt och tillförlitligt sätt å varvet utföras och
dels att därstädes möjliggöra en rationell och ekonomisk varvsdrift.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 93 höft. (Nr 102.) 2

Behovet av
modernisering
av flottaua
varv i Stockholm
m. m.

10

Redogörelse
för preliminära
avtal
rörande markförvärv
na. m

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

För att åvägabringa någon förbättring i de rådande förhållandena å
varvet har av marinförvaltningen år 1915 framlagts en plan till utförande
av tillbyggnader till vissa verkstäder vid varvet och till verkställande
av åtskilliga andra arbeten därstädes. En del av de i denna
plan ingående arbetena hava, efter det 1916 års riksdag för ändamålet
beviljat ett anslag av 85,900 kronor, numera blivit utförda, och för
vissa andra anordningar — uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet,
inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul
till järnförråd för ingenjördepartementet samt anordnande och inredning
av en ny lokal för förrådet av gjutmodeller — har ett anslag av 41,000
kronor vid innevarande års riksdag äskats på tilläggsstat för år 1918
(propositionen nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918, femte
huvudtiteln, punkt 9). Dessa åtgärder äro emellertid endast ägnade att
avhjälpa några av de mest framträdande missförhållandena å varvet.
Andra och mera genomgripande anstalter äro uppenbarligen av nöden
för att varvet skall kunna motsvara de fordringar, som numera ställas
på ett affärsmässigt drivet skeppsvarv.

Sedan jag sålunda yttrat mig rörande behovet dels — ur flottans
och handelssjöfartens synpunkt — av en ny docka vid flottans station i
Stockholm och dels av modernisering av flottans varv därstädes och
beredande av möjlighet till utvidgning av detsamma, torde jag, innan
jag ingår på spörsmålet om det sätt, varpå de sålunda föreliggande
frågorna lämpligen böra lösas, få redogöra för de två förut berörda,
under flottstationsfrågans tidigare handläggning uppgjorda preliminära
avtalen rörande vissa markförvärv m. m. Dessa avtal utgöra nämligen
enligt min mening själva utgångspunkten för ordnandet av båda nu
nämnda frågor.

Av dessa avtal har det ena träffats den 7 april 1916 mellan delegerade
för kronan och Stockholms stad och det andra den 12 mars 1917
mellan 1916 års flottstationskommitté och representanter för staden.
Till förstnämnda avtal har sedermera uppgjorts ett tillägg av den 7 maj
1917. Dessa avtal torde såsom bil. A och B få fogas vid detta protokoll.

Enligt avtalet av den 7 april 1916 äger Stockholms stad att den 1
juli 1917 tillträda det s. k. Lindarängsområdet (bil. 1) med därtill gränsande
vatten, vilket område staden jämlikt stadgande i ett mellan
kammarkollegium, å kronans vägnar, och staden den 5 november 1889
upprättat bytesavtal icke skulle få tillträda förrän fyrtio år efter avtalets
träffande (år 1929). Såsom ersättningssumma för det tidigare
tillträdet av nämnda område betalar staden en summa av 600,000 kronor,

11

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

att erläggas i poster av 60,000 kronor årligen under tio år med första
betalning den 1 juli 1919. Vidare försäljer kronan till staden med
tillträde den 1 juli 1919 ett invid Lindarängsområdet beläget område
om 77,000 kvadratmeter (bil. 1) för en summa av 1,000,000 kronor,
att betalas i poster av 100,000 kronor på enahanda tider som nyssnämnda
belopp av 600,000 kronor. Till kronan överlåter staden med
äganderätt, att tillträdas den 1 januari 1917, frälselägenheten Fjäderholmarna
i Lidingö socken med staden tillhöriga, därstädes befintliga
byggnader ävensom strand- och vattenrätt, att användas för hamn jämte
upplags- och byggnadsplatser m. m. i sammanhang med förflyttning av
flottans station i Stockholm; och skall kronan inom det område i land
och vatten, som angives å bil. 1, utan något som helst hinder från
stadens sida äga förfoganderätt över de anläggningar därinom, som
kronan kan finna för gott att utföra. Äganderätten till Fjäderholmarna
överlåtes först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut om dessa
holmars användning för nyss angivna ändamål. — Avtalet skulle äga
giltighet endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen, å
ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom beslut, som vunne laga
kraft, å andra sidan, godkänt detsamma inom den 1 juli 1916.

Därest kronan icke skulle vilja utnyttja frälselägenheten Fjäderholmarna
för avsett ändamål, skall kronan jämlikt förberörda, den 7
maj 1917 uppgjorda tillägg till avtalet av den 7 april 1916 äga därom
underrätta staden senast inom den 1 juli 1924, och skall staden i stället
för nämnda lägenhet till kronan erlägga ett kontant belopp av 540,000
kronor, som jämte i nyssnämnda avtal bestämd kontant köpesumma
skall utgöra vederlag för de enligt samma avtal med äganderätt till
staden överlåtna markområden. Nämnda 540,000 kronor skola av staden
gäldas, fördelade med lika stora belopp, varje den 1 juli under den tid,
som, efter det underrättelse, varom nu nämnts, lämnats staden, återstår
av åren från och med den 1 juli 1919 till och med den 1 juli 1928.
Vidare är genom omförmälda tillägg av den 7 maj 1917 föreskrivet,
att kronan efter tillträdandet av Fjäderholmarna, skall anses innehava
dessa holmar med allenast nyttjanderätt, till dess antingen vederbörligt
beslut blivit fattat om deras användande för avsett ändamål eller kronan
lämnat staden underrättelse därom, att de icke komma att användas för
detta ändamål; och skall för sistnämnda fall holmarna med därå uppförda
byggnader omedelbart avträdas till staden.

Avtalet av den 12 mars 1917 innehåller följande huvudpunkter.
Staden försäljer till kronan för en köpeskilling av 7,000,000 kronor

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

dels ett område i den s. k. Djurgårdsstaden och dels hela Beckholmen
(bil. 2), vilka båda områden tillhopa utgöra omkring 100,758 kvadratmeter.
I försäljningen ingå å de försålda områdena befintliga, staden
eller Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader ävensom Grosshandelssocietetens
andel i de två Beckholmsdockorna. Omförmälda områden få
av kronan genast lagfaras och tillträdas; och övertager kronan stadens
och Grosshandelssocietetens rättigheter och förpliktelser gent emot hyresgäster
och upplåtelseinnehavare å områdena i fråga. Kronan försäljer
till staden för en köpeskilling av 5,000,000 kronor ett område vid
Kaknäs (bil. 3), vilket område emellertid får av kronan disponeras under
20 år från avtalets dag. Köpeskillingslikviden sker på sådant sätt, att
kronan vid tillträdet betalar skillnaden mellan de båda köpeskillingarna,
eller 2,000,000 kronor. Kronan medgiver, att dockorna å Beckholmen
få, i den mån de ej äro upptagna av kronans fartyg, efter av Kungl.
Maj:t fastställd taxa användas för besiktning och reparation av fartyg,
som ej tillhöra marinen. — Avtalet skulle äga giltighet endast under förutsättning,
att Kungl. Maj:t och riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut, som vunne laga kraft, å andra sidan, godkänt
detsamma före den 1 juli 1917, samt under det ytterligare villkor, att
förutnämnda avtal av den 7 april 1916 bleve å ömse sidor godkänt.

Genom beslut den 19 juni 1916 hava Stockholms stadsfullmäktige
på given anledning förklarat, att de vore villiga att för sin del utsträcka
den tid, inom vilken avtalet av den 7 april 1916, för att äga giltighet,
skulle från fullmäktiges sida vara godkänt, till den 1 juli 1917.
Vidare hava stadsfullmäktige jämlikt den 17 september 1917 fattat beslut
förklarat sig villiga att för sin del till den 15 juli 1918 utsträcka den
tid, inom vilken dels avtalet av den 7 april 1916 med tillägg av den
7 maj 1917 ävensom avtalet av den 12 mars 1917 skola, för att äga
giltighet, från fullmäktiges sida vara godkända, dels ock från fullmäktiges
sida avtalens godkännande av Kungl. Maj:t och riksdagen erfordras
för avtalens giltighet.

I detta sammanhang torde jag ock få beröra ännu ett preliminärt
avtal, som, i enlighet med av mig lämnade direktiv, den 19 nästlidna
januari avslutats mellan förutnämnda, efter nådigt bemyndigande av mig
utsedda delegerade — marin direktören Falkman och ledamoten av riksdagens
första kammare Kvarnzelius — å ena sidan, samt representanter
för Stockholms stad, å andra sidan. Enligt detta avtal, vilket
torde såsom bil. C få fogas vid detta protokoll, försäljer kronan till

13

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

staden ett markområde vid Kaknäs, gränsande till det genom avtalet
den 12 mars 1917 försålda området (bil. 3) för en köpeskilling av
2,100,000 kronor, vilken köpeskilling av staden kontant gäldas, så
snart avtalet blivit å ömse sidor godkänt. Berörda område tår av
kronan disponeras under 20 år från avtalets dag. Såväl detta område
som det genom avtalet den 12 mars 1917 försålda området få av
staden disponeras endast för fortsatt utvidgning av Stockholms stads
hamnanläggningar och därmed sammanhängande ändamål. \ idare är i
förevarande avtal intagen en bestämmelse därom, att den del av det
genom nyssnämnda avtal den 12 mars 1917 försålda området, som ligger
norr om en med A—B betecknad linje (bil. 3), må, i den mån det blir
erforderligt för hamnens utvidgning, tillträdas tidigare än i nämnda
avtal bestämts, efter därom hos Kungl. Maj:t gjord framställning och
utan särskild ersättning. För giltigheten av här ifrågavarande avtal förutsättes,
att såväl detsamma som avtalet den 12 mars 1917 varda före
den 1 juli 1918 godkända av Kungl. Maj:t och riksdagen, å ena, samt
av Stockholms stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft, å
andra sidan.

De sålunda omförmälda, preliminärt uppgjorda avtalen synas mig
lämpligen böra bilda den grundval, varpå de föreliggande frågornas lösning
bör byggas. Av dessa avtal äro visserligen avtalen av den 7 april
1916 och den 12 mars 1917 närmast uppgjorda med hänsyn till utförande
av en fullständig flottstationsanläggning, men de äro icke desto
mindre jämte avtalet av den 19 nästlidna januari av beskaffenhet att
tjäna de ändamål, varom här är fråga.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga spörsmålet om det
sätt, varpå frågan om anläggningen av den nya docka, vartill 1914,
1915 och 1916 års riksdagar avsatt medel, enligt min mening bör
lösas, för att därefter övergå till spörsmålet om ordnandet av frågan beträffande
modernisering av flottans härvarande varv och beredande av
möjlighet till utvidgning av detsamma.

Såsom förut nämnts, försäljer Stockholms stad enligt avtalet av den
12 mars 1917 till kronan, bland annat, hela Beckholmen, utgörande omkring
50,000 kvadratmeter, ävensom den av Grosshandelssocieteten innehavda
andelen i de å nämnda holme befintliga två dockorna. Det förslag
till omdaning och utvidgning av Stockholms station, som framlades
i omförmälda proposition (nr 296) till 1917 års riksdag, innebar, bland
annat, att ifrågavarande docka skulle anordnas genom utvidgning av den

Sättet för
dockfrågans
lösning.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

å Beckholmen befintliga västra dockan. Då flottans å Galärvarvet
byggda docka på grund av sitt läge icke kan för ändamålet omändras,
lärer kunna ifrågasättas, huruvida icke, även då det, såsom nu är fallet,
gäller att utan genomförande av nämnda omdaningsförslag anordna en
docka av tillräckligt stora dimensioner, den sålunda angivna utvägen
lämpligen bör följas. Häremot torde från flottans sida några berättigade
invändningar av mera väsentlig beskaffenhet icke kunna göras. Vid
förevarande frågas bedömande har jag emellertid, såsom av det förut
sagda framgår, även haft för ögonen att söka tillse, att handelssjöfartens
krav på erforderliga dockningsmöjligheter i Stockholms skärgård blir i
görligaste mån tillgodosett. Ur denna synpunkt kan den ifrågasatta
anordningen enligt min mening icke anses tillrådlig. Ty handelssjöfarten
skulle därigenom icke blott under den tid av två å tre år, som
åtgår, innan arbetet med utvidgningen av den västra Beckholmsdockan
blir färdigställt, berövas en av de dockor, som nu äro tillgängliga för
denna sjöfart, utan även för framtiden i här ifrågavarande avseende
bliva sämre ställd än för närvarande, då ju den utvidgade dockan i
första hand är avsedd för flottans fartyg och först i andra hand kommer
handelssjöfarten till godo. Härvid är ock att märka, att den ifrågavarande
västra Beckholmsdockan — liksom den östra dockan å Beckholmen
— är genom kontrakt, gällande till och med år 1930, uthyrd
till Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag, vilket bolag i sin ordning
uthyrt dockorna till aktiebolaget Finnboda varv.

Spörsmålet blir då, huruvida dockfrågan kan lösas på sådant sätt,
att såväl flottans som handelssj öfartens intressen bliva behörigen beaktade.
Detta har synts mig kunna ske därigenom, att å Beckholmen
bredvid de därstädes nu befintliga dockorna och väster om dessa bygges
en ny docka av de dimensioner — 125 x 20 x 8 meter — som äro
erforderliga för dockning av flottans största fartyg. Vad flottan beträffar,
skulle dess intressen givetvis bliva lika väl betjänta med en
sådan docka som genom den ifrågasatta utvidgningen av den västra
Beckholmsdockan. För handelssjöfarten skulle en sådan anordning först
och främst innebära, att de båda nuvarande Beckholmsdockorna tills
vidare på samma sätt som hittills stode till disposition för dess fartyg.
Enär vidare den nya dockan bör få tagas i anspråk för besiktning och reparation
av handelsfartyg under den tid, då dockan ej måste disponeras för
flottans fartyg, synes det mig uppenbart, att handelssjöfarten genom byggandet
av en nv docka av angivna dimensioner skulle tillföras en synnerligen
beaktansvärd fördel. Då jag på grund härav ansett, att byggandet av en ny

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

docka utgör den enda ur angivna synpunkter fullt tillfredsställande och
ändamålsenliga lösningen av den föreliggande frågan, har jag låtit verkställa
förberedande undersökningar beträffande byggande av en sådan
docka, förlagd till Beckholmen väster om de därstädes nu befintliga båda
dockorna. Dessa undersökningar hava givit vid handen, icke blott att
den sålunda ifrågasatta dockbyggnaden å Beckholmen utan någon svårighet
med hänsyn till terräng och utrymme låter sig utföra, utan även att
kostnaderna för denna dockbyggnad i jämförelse med utgifterna för
den ifrågasatta utvidgningen av den västra Beckholmsdockan ställa sig
på sådant sätt, att kostnadssynpunkten vid valet av dessa alternativ icke
spelar någon avgörande roll.

Emellertid lärer kunna ifrågasättas, huruvida handelssjöfartens alltmer
vidgade krav på dockningsmöjligheter i Stockholms närhet kunna,
även med en ny docka av nyssnämnda dimensioner, på ett tillfyllestgörande
sätt tillgodoses. Med hänsyn härtill har jag ansett att — på
sätt av 1916 års flottstationskommitté alternativt ifrågasatts beträffande
den docka, som enligt kommitténs förslag borde anordnas å Beckholmen
— vid byggandet av den nya dockan möjlighet bör hållas öppen att,
därest så framdeles kan finnas behövligt, utvidga dockan till 140 x 24 x 9
meter. Detta lärer lämpligast kunna ske därigenom, att portöppningen
i den nya dockan redan från början bygges för 24 meters bredd och
9 meters djup å docktröskeln. Av förberedande undersökningar, varom
jag i förevarande hänseende föranstaltat, har framgått, att någon mera
avsevärd fördyring av dockbyggnaden härigenom icke kommer att förorsakas.

Övergår jag härefter till spörsmålet om ordnandet av frågan beträffande
modernisering av flottans härvarande varv och beredande av
möjlighet till utvidgning av detsamma, vill jag till en början erinra, att
det vid 1914 års senare riksdag fattade beslutet om avsättande av
medel till en ny docka vid flottans station i Stockholm jämväl innebar,
att en mindre verkstadsanläggning m. m. skulle uppföras invid dockan.
Denna huvudsakligen för plåtslageriarbeten å fartyg och ångpannor
avsedda verkstad, vilken alltså bör komma till utförande i samband
med den föreslagna dockbyggnaden, bör enligt min mening givas
det utrymme och den moderna utrustning i övrigt, att en tidsenlig
verkstad sdrift kan anordnas vid den nya dockan. Samtidigt vinnes
härigenom en väsentlig lättnad beträffande de arbeten, som för närvarande
måste utföras i de å Galärvarvet nu befintliga plåtslagar -

Sättet för
lösandet av
frågan om
modernisering
av flottans
varv i
Stockholm
m. m.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

verkstäderna. Dessa verkstäder hava befunnits alltmer otillräckliga,
i den mån anspråken på varvsdriftens omfattning och intensitet voxit;
och i förutnämnda, av marinförvaltningen år 1915 framlagda plan till
utförande av förbättrade anordningar å varvet har även ingått ett förslag
om verkställande av vissa tillbyggnader till dessa verkstäder. Omförmälda
tillbyggnader, för vilka kostnaderna numera beräknats till 110,000
kronor, hava hittills på grund av dockfrågans svävande läge icke kommit
till utförande, men har frågan om dessa arbetens verkställande i skrivelse
den 1 oktober 1917 återupptagits av marinförvaltningen, som därvid
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att härför på
extra stat för år 1919 bevilja erforderligt anslag, med rätt för Kungl.
Maj:t att disponera anslaget redan under år 1918. Något anslag för
ändamålet lärer emellertid, på sätt jag anfört i propositionen nr 2 om
tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under femte huvudtiteln (punkt 9),
icke behöva äskas, innan det visat sig, om den nya dockan jämte verkstadsanläggning
kommer till stånd.

Den varvsdrift, som närmast avser plåtslageriarbeten å den flytande
materielen, skulle sålunda, efter det den nya dockan och verkstadsanläggningen
kommit till utförande, koncentreras till två platser, nämligen dels
till Beckholmen och dels till den redan befintliga dockan och torpedbåtsslipen
å Galärvarvet. Att denna varvsdrift därvid bör i så stor omfattning
som möjligt läggas över till den förra platsen, där mera tidsenliga
anordningar skulle komma att förefinnas, torde vara självfallet. De fördelar,
vilka stå att vinna genom den modernisering av arbetsmetoderna
i plåtslageriavdelningen, som inom den nya verkstaden med därtill hörande
anläggningar kan åvägabringas, och den utvidgning av denna
arbetsavdelning, som genom tillkomsten av nämnda verkstad vinnes,
synas mig vara av väsentlig betydelse. Visserligen bör härvid även beaktas,
att olägenheter i viss mån kunna anses vidlåda den nu ifrågasatta
anordningen till följd av avståndet mellan den nya dockan och de å
Galärvarvet uppförda verkstads- m. fl. anläggningar för varvsdriften.
Men genom den planerade nya verkstadens uppförande invid dockan
kunna de flesta och i allt fall de viktigaste av de arbeten, som stå i
omedelbart samband med fartygens dockning, utföras på platsen. Den
erforderliga förbindelsen mellan den nya verkstaden och dockan, å ena,
samt de å Galärvarvet liggande varvsverkstäderna, å andra sidan, lärer
på ett fullt nöjaktigt sätt kunna ordnas såväl sjöledes som över land
utanför varvets område. Redan under nuvarande förhållanden förekommer
årligen ett flertal dockningar av flottans fartyg i Beckholmsdockorna,

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

utan att härav vållats några större svårigheter. Den nu berörda omständigheten
synes mig sålunda icke utgöra något hinder för utnyttjande
av de förutsättningar för en avsevärt förbättrad varvsdrift, som genom
den nya dockan och verkstaden skapas.

Enligt avtalet av den 12 mars 1917 försäljer Stockholms stad till
kronan, bland annat, ett område i den s. k. Djurgårdsstaden, vilket område
omfattar omkring 50,000 kvadratmeter. Ehuru jag, med hänsyn
till vad jag förut yttrat i fråga om olämpligheten att nu framlägga
förslag till en fullständig stationsanläggning, icke finner mig för närvarande
böra förorda en modernisering och utvidgning av varvet i vidare
mån än som genom anläggande av ny docka med verkstad å Beckholmen
kan åstadkommas, anser jag icke uteslutet, att de framtida förhållandena
kunna på grund av nödvändigheten att ytterligare utöka
eller koncentrera varvsverksamheten påkalla en utvidgning av varvet
över någon del av omförmälda område.

En sådan utvidgning kan även tänkas föranledd av behovet att —
i och för koncentrering av varvsdriften -—- från Skeppsholmen överflytta
en eller flera av de därstädes nu befintliga delarna av flottans varv, nämligen
torped-, min-, byggnads- och ekipagedepartementens verkstäder och
förrådsbyggnader. Utvidgning av varvet kan ock möjligen komma att
betingas av byggandet å varvet av handelsfartyg för statens räkning,
därest sådant fartygsbygge skulle därstädes komma till stånd. Det skulle
även i en framtid eventuellt kunna befinnas lämpligt, att de nuvarande
varvsanläggningarna på Galärvarvet efter hand flyttades in på ifrågavarande
område i den s. k. Djurgårdsstaden, varigenom varvsverksamheten
i dess helhet kunde ytterligare koncentreras och förläggas närmare intill
de föreslagna anläggningarna å Beckholmen samt Galärvarvets norra
område bleve frigjort för försäljning eller upplåtelse till parkområde
— önskemål, som ur flera synpunkter måste anses beaktansvärda.

Av det förut sagda framgår, att för genomförandet av den lösning
av de här föreliggande frågorna — anläggande av en ny docka vid
flottans station i Stockholm och modernisering av varvet därstädes —
som av mig förordats, förutsättes, att omförmälda den 7 april 1916 och
den 12 mars 1917 preliminärt avslutade avtal bringas till verkställighet.
Innan jag går vidare, torde jag få något närmare granska dessa avtal
ävensom förberörda avtal av den 19 nästlidna januari — vilket ansluter
sig till och kompletterar avtalet av den 12 mars 1917 — i syfte att
tillse, huruvida de fördelar, som genom avtalen beredas kronan, kunna,
även frånsett de båda nyssnämnda ändamål, som därmed närmast

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 93 käft. (Nr 102.) 3

Granskning av
preliminära
avtal rörande
markförvärv
m. m.

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

gagnas, anses vara av den beskaffenhet, att avtalen böra från Kungl.
Maj:ts och riksdagens sida vinna godkännande.

Enligt de båda avtalen den 12 mars 1917 och den 19 nästlidna
januari försäljer staden för en köpeskilling av 7,000,000 kronor till
kronan dels ett område i den s. k. Djurgårdsstaden och dels hela Beckholmen.
Kronan å sin sida försäljer för en sammanlagd köpeskilling av
(5,000,000 + 2,100,000) 7,100,000 kronor två intill varandra gränsande
områden vid Kaknäs, vilka områden få av staden användas endast för
fortsatt utvidgning av Stockholms stads hamnanläggningar och därmed
sammanhängande ändamål. Sistnämnda båda områden få av kronan
disponeras under 20 år, dock med rätt för staden att tidigare tillträda
viss del av det genom avtalet den 12 mars 1917 av staden inköpta
området.

Det måste givetvis vålla svårigheter att rätt bedöma värdet av de
markområden, som genom nämnda två avtal sålunda till huvudsaklig
del gå i utbyte mot varandra. Den till staden försålda marken vid
Kaknäs betalas enligt avtalen med i genomsnitt 12 kronor för kvadratmeter,
under det den till kronan försålda marken i Djurgårdsstaden
och å Beckholmen betalas med omkring 70 kronor för kvadratmeter.
Härvid är emellertid att märka, att marken i Djurgårdsstaden och å
Beckholmen på grund av sin belägenhet måste åsättas ett väsentligt
högre värde än Kaknäsområdena och kan förväntas bliva underkastad
en snabbare fortgående värdestegring än nämnda områden. Vidare bör
uppmärksammas, att marken i Djurgårdsstaden är till största delen bebyggd
samt att med köpet av Beckholmen följa, förutom eu del bvggnader,
de därstädes anlagda båda dockorna. Enligt vad jag från drätselnämndens
kammarkontor inhämtat, uppgå hyresmedlen från området
i Djurgårdsstaden samt från Beckholmen och Fjäderholmarna för närvarande
till sammanlagt 74,650 kronor årligen. Nämnda båda dockor,
för vilka den årliga hyresavgiften nu utgör allenast 2,000 kronor, kunna
efter år 1930 beräknas lämna väsentligt större avkastning. Tages slutligen
i betraktande, att Kaknäsområdena, belägna som de äro i närheten
av Stockholms stads hamnanläggning, i kronans ägo icke kunna tillmätas
alltför högt värde, medan däremot förvärvandet särskilt av omförmälda
mark i Djurgårdsstaden lärer med hänsyn till framtida behov
vara av stor betydelse för kronan, synes mig, att genom ifrågavarande
avtal skäligt vederlag beredes kronan för Kaknäsområdena.

Beträffande vidare avtalet av den 7 april 1916 synes mig någon
befogad anmärkning mot detsamma från kronans sida icke kunna framställas.
Därvid är ock att uppmärksamma, att avtalet av den 12
mars 1917 äger giltighet endast under förutsättning, att berörda avtal

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102. 19

av den 7 april 1916 varder å ömse sidor godkänt. Genom sistnämnda
avtal har, såsom jag anhåller få erinra, staden mot en svimma av
600,000 kronor tillförsäkrats rätt till tidigare tillträde till det s. k. Lindarängsområdet,
varjämte staden för en summa av 1,000,000 kronor inköper
ett därintill beläget område om 77,000 kvadratmeter. Nämnda
båda belopp, tillhopa 1,600,000 kronor, skola betalas i poster om 160,000
kronor årligen under tio år med första inbetalning den 1 juli 1919.
Dessutom överlåter staden till kronan Fjäderholmarna, att användas för
hamn m. m. i sammanhang med förflyttning av flottans station i Stockholm.
Enligt förut omförmälda tillägg av den 7 maj 1917 till nu
ifrågavarande avtal är staden skyldig att, efter därom av kronan inom den 1
juli 1924 gjord anmälan, i stället utgiva vederlag med 540,000 kronor. Jämväl
detta tillägg synes böra vinna godkännande från statsmakternas sida.

1 anslutning till de synpunkter, som jag sålunda haft tillfälle utveckla,
har jag åt förut bemälda delegerade för kronan vid uppgörandet
av avtalet av den 19 nästlidna januari — marindirektören Falkman och
ledamoten av riksdagens första kammare Kvarnzelius — uppdragit att
uppgöra förslag jämte kostnadsberäkningar till de anordningar, som för
ifrågavarande dock- och verkstadsanläggningar å Beckholmen kunde anses
erforderliga, därvid särskilda alternativ borde utarbetas för dockanläggning
med följande dimensioner:

125 x 20 x 8 meter,

140 x 24 x 9 »

125 x 20 x 8 » , men med portöppning byggd för 24 meters

bredd och 9 meters djup.

Med anledning härav hava av bemälda delegerade utarbetats förslag
i förevarande hänseende, dagtecknat den 12 innevarande februari.
De anordningar, vilka enligt nämnda förslag äro avsedda att komma till
utförande och som åskådliggöras å bil. 4, äro huvudsakligen följande:
anläggning av ny docka,

uppförande av pumphus med transformatorer m. in.,
uppförande av plåtslagarverkstad,
anskaffning och installering av arbetsmaskiner,
anläggning av kaj,

avskiljande av den bebodda delen av Beckholmen,
framdragning och installering av elektriska ledningar, samt
utförande av erforderliga terrasseringsarbeten och spåranläggningar.
Delegerade hava i samband med avgivandet av förberörda förslag
anfört huvudsakligen följande.

Förslag Ull
dock- och
verkstadsanläggningar

å Beckholmen.

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Vid övertagande, jämlikt avtalet den 12 mars 1917, av visst område
i den s. k. Djurgårdsstaden ävensom av Beckholmen avsåges å nämnda
område och holme befintliga bostadsbyggnader — efter laga uppsägning
av de hyresgäster, som icke hade anställning å flottans station eller
varv — till bostäder för varvspersonal. Kostnaden för dessa bostäders
iordningsställande beräknades till omkring 80,000 kronor.

För den föreslagna nya dockbyggnaden hade, i enlighet med vad
förut angivits, utarbetats tre särskilda alternativ, nämligen

alternativ I: dockans dimensioner 125 x 20 x 8 meter,

» II: » » 140 x 24 x 9 »

® Hl: ® » 125 x 20 x 8 » , men med

portöppning byggd för 24 meters bredd och 9 meters djup.

De för omförmälda anläggningar erforderliga kostnaderna, beräknade
med ledning av den utav 1917 års flottstationskommitté verkställda
utredningen, men med användande av i januari 1918 gällande enhetspris,
uppginge (bil. D) för

alternativ I till omkring................................ 4,179,000 kronor,

» II » » 4,672,000 » och

» Hl » » 4,341,000 » .

Med hänsyn därtill att enligt förevarande förslag anordningar fortfarande
måste tills vidare finnas i närheten av torpedbåtsslipen och
Galärvarvsdockan för utförande av mindre plåtslageriarbeten, kunde dock
en reduktion av denna kostnad tänkas på sådant sätt, att av den nya
plåtslagarverkstaden för närvarande endast omkring 2A uppfördes samt
att den inom verkstaden föreslagna stapelbädden för byggande av torpedbåtar
och undervattensbåtar tillsvidare finge anstå, *i samband varmed
antalet arbetsmaskiner, som avsåges att installeras i verkstaden, kunde i
någon mån minskas.

Kostnaderna för anläggningarna skulle genom en sådan reduktion
(bil. E) kunna nedbringas för

alternativ I till omkring.................................... 3,592,000 kronor,

» II » » .................................... 4,085,000 » och

» Hl » » .................................... 3,754,000 » ;

Enär efter genomförandet av alternativ III, som med endast omkring
160,000 kronor överstege alternativ I, en utökning av dockan från
125 x 20 x 8 meter till 140 x 24 x 9 meter kunde utföras utan förändring
av portfalsarna eller sprängning under vattnet för en kostnad av
omkring 300,000 kronor samt kronan alltså genom en kostnadsökning

2!

Kungl. May. ts Nåd. Proposition Nr 102.

av omkring 4(50,000 kronor vid Stockholms station kunde erhålla tillgångtill
och vid behov i allmänhet även ställa till handelssjöfartens disposition
en docka om 140 x 24 x 9 meter i stället för en sådan om 125 x 20 x 8
meter, ansåge delegerade för staten förmånligast att nu utföra den reducerade
dockanläggningen för en kostnad av omkring 3,754,000 kronor
enligt alternativ III, vid vilket alternativ dockans dimensioner vore
125 x 20 x 8 meter, men portfalsarna skulle utföras för dockans senare
utvidgning till 24 meters bredd och 9 meters djup å docktröskeln.

De reducerade anläggningarna enligt alternativ III beräknades i
överensstämmelse med 1917 års flottstationskommittés arbetsplaner kunna
utföras på eu tid av omkring 3 år, enligt av delegerade uppgjord schematisk
arbetsplan (bil. F). Vid uppgörandet av denna plan hade hänsyn
tagits därtill, att under åren 1918 och 1919 icke skulle behöva disponeras
andra medel än erforderligt belopp av de 1,400,000 kronor, som redan
av riksdagen avsatts för docka och verkstad, ävensom den summa av
(5,000,000 + 2,100,000 — 7,000,000) 100,000 kronor, vilken kronan
skulle erhålla i kontant likvid vid markbytet enligt de preliminära
avtalen av den 12 mars 1917 och den 19 januari 1918. Arbetena beräknades
kunna igångsättas under år 1918. Enligt nämnda arbetsplan
skulle för åren 1918 och 1919 erfordras 1,200,000 kronor, för år 1920

l, 429,000 kronor och för år 1921 1,125,000 kronor.

Jämlikt arbetsplanen skulle för finansieringen av de föreslagna anläggningarna
erfordras, dels att beslut fattades därom, att av förutnämnda
summa, (1,400,000 + 100,000) 1,500,000 kronor, finge användas
erforderligt belopp för anläggning av ny docka å Beckholmen ävensom
till påbörjande under åren 1918 och 1919 av verkstad och övriga i
samband med dockanläggningen stående anordningar i huvudsaklig
överensstämmelse med det förut angivna reducerade förslaget, alternativ III,
dels att för anläggningarnas slutförande ytterligare beviljades ett reservationsanslag
av 2,254,000 kronor. Detta anslag behövde dock ej anvisas
förr än under åren 1920 och 1921.

Delegerade hava vidare meddelat, att Beckholmen för närvarande
vore på följande sätt (bil. 5) uthyrd till nedannämnda bolag, nämligen:

Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag, dockor och bostäder

m. m., till och med år 1930 (vilken dispositionsrätt delvis överlåtits på
aktiebolaget Finnboda varv),

Bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun, upplagsplats, till och
med år 1921,

22

Marinförvaltningens

yttrande av
den 19 februari
1918.

Riks marskalksämbetets


yttrande av
den 20 februari
1918.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

Aktiebolaget Lundström & C:o, upplagsplats, till och med år 1921,
Stockholms transport- och bogseringsaktiebolag, återstående område,
till och med år 1921.

För genomförandet av delegerades förslag rörande anläggning av
den nya dockan jämte verkstaden vore — enligt vad delegerade vidare
anfört — vissa delar av de områden, som till och med år 1921, resp. år
1930 vore uthyrda dels till Aktiebolaget Lundström & C:o, numera Aktiebolaget
Kol och Koks, och dels till Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag,
avsedda att disponeras, och erfordrades sålunda i och för ett omedelbart
påbörjande av anläggningarna, antingen att frivillig överenskommelse
träffades med nämnda bolag om tidigare avträdande av områdena eller
ock att desamma exproprierades.

Över det av förutnämnda delegerade uppgjorda förslaget till utförande
av en ny docka jämte verkstad in. in. å Beckholmen har marinförvaltningen
anmodats att avgiva yttrande. Med anledning härav har
ämbetsverket i den 19 innevarande februari avgivet yttrande förklarat
sig icke hava något att erinra mot förenämnda, den 19 nästlidna januari
träffade preliminära avtal samt, i avseende å frågan om anläggning av
ny docka och plåtslagarverkstad jämte tillhörande anordningar å Beckholmen,
tillstyrkt det av delegerade framlagda förslaget enligt det reducerade
alternativet III.

Vidare har riksmarskalksämbetet den 20 innevarande februari avgivit
infordrat utlåtande rörande den markupplåtelse, som avses i förberörda,
den 19 nästlidna januari uppgjorda preliminära avtal samt därmed överlämnat
ett från intendenten för Djurgården inhämtat yttrande. Härvid
har riksmarskalksämbetet anfört huvudsakligen följande.

Då större delen av de i berörda avtal den 7 april 1916, den 12
mars 1917 och den 19 nästlidna januari omförmälda områden, vilka nu
ifrågasatts att försäljas till Stockholms stad, inginge bland de markområden,
som av 1916 års flottstationskommitté föreslagits att upplåtas
för en flottstationsanläggning enligt två oli-ka alternativ, de s. k. Stockholmsoch
Kaknäsförslagen, ville ämbetet till en början erinra om vad ämbetet
i skrivelse den 12 april 1917 anfört med anledning av nyssnämnda flottstationsförslag.
Ämbetet framhöll då, att ämbetet icke ansåge sig under
några förhållanden kunna biträda ett förslag i sådan riktning. Förläggandet
till dessa områden av flottans station med dess stora fordringar
på utrymme och plats för framtida utvidgning skulle nämligen ur Djurgårdens
synpunkt medföra de största olägenheter av mångahanda slag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102. 23

Även för Stockholms stad vore det att beklaga, om dessa natursköna,
av huvudstadens innevånare ständigt besökta trakter av Djurgården
skulle förlora sin karaktär av fritt tillgänglig naturpark. Härtill komme,
att stora delar av dessa områden voro upplåtna och tagna i bruk för
militära och andra allmänna ändamål. På grund härav och av i övrigt
anförda skäl hade riksmarskalksämbetet avstyrkt bifall till flottstationskommitténs
förslag, i vad det avsåge förläggande av flottstationen vare
sig till dess nuvarande plats i Stockholm jämte i samband därmed föreslagna
upplåtelser av mark å Djurgården eller till det föreslagna området
vid Kaknäs å Norra Djurgården.

Samma skäl, som sålunda år 1917 föranlett riksmarskalksämbetet
att avstyrka dessa områdens upplåtande för en flottstationsanläggning,
syntes ämbetet även nu och kanske i än högre grad föreligga, då det
blivit ifrågasatt att upplåta områdena till Stockholms stad för hamnanläggningar
och därmed i samband stående ändamål.

Riksmarskalksämbetet ville vidare framhålla, hurusom sakkunniga
för verkställande av utredning rörande Djurgårdens bevarande såsom park
beträffande de trakter av Djurgården, vari förevarande områden till huvudsakliga
delar inginge, hemställt, att desamma måtte komma att för
all framtid bevaras som naturlig park. Riksmarskalksämbetet hade i sitt
över sakkunnigas betänkande avgivna utlåtande anslutit sig till denna
hemställan, och det syntes ämbetet vara förenat med de största olägenheter
och kunna lända Djurgården till obotlig skada och oersättliga
förluster, därest, innan en enhetlig plan för den framtida dispositionen
av Djurgårdens olika delar blivit fastställd, så stora områden därav, som
i nu föreliggande ärende ifrågasatts, upplätes till Stockholms stad för
hamnanläggningar och dylika ändamål.

Riksmarskalksämbetet ansåge sig på grund härav icke kunna för sin
del tillstyrka ett godkännande av berörda avtal.

För den händelse emellertid Kungl. Maj:t med riksdagen icke desto
mindre skulle finna skäl att, med godkännande av sagda avtal, medgiva
de däri föreslagna markupplåtelserna å Djurgården till Stockholms stad,
ville riksmarskalksämbetet framhålla nödvändigheten därav att vid dessa
upplåtelser, i överensstämmelse med vad vid föregående markupplåtelser
av liknande art å Djurgården ägt rum, fästes i huvudsak följande
villkor.

Då i fråga om vissa av de till upplåtelse föreslagna markområdena
i avtalen överenskommits, att kronan skulle äga fortfarande disponera
desamma under 20 års tid, förutsatte riksmarskalksämbetet, att dessa
områden under denna tidsperiod fortfarande skulle vara ställda under äm -

24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

betet och Djurgårdsförvaltningen, att förvaltas och skötas i enlighet med
därför nu gällande föreskrifter utan några inskränkningar eller förbehåll
i fråga om skogens ändamålsenliga och sakkunniga vård.

Beträffande därefter köpeskillingsbeloppen för de olika markområdena,
som Stockholms stad kunde komma att erlägga, förutsatte riksmarskalksämbetet,
att dessa belopp borde, i likhet med vad vid föregående
upplåtelser av Djurgårdens mark ägt rum — t. ex. då Hjorthagen
försåldes till Stockholms stad — till statskontoret inlevereras för att tillläggas
den under statskontoret stående Djurgårds fonden, varav årliga avkastningen
inlevererades till Djurgårdsförvaltningens kassa.

Stockholms stad borde vidare åläggas att till Djurgårdskassan erlägga
dels lösen för all å områdena befintlig ståndskog till dess fulla
värde efter av Djurgårdsförvaltningen anordnad, av staden bekostad uppskattning
vid tiden för tillträdet av de olika områdena, dels ock gottgörelse
för alla de minskade inkomster, som bleve en följd av markupplåtelserna
till staden genom mistning av inflytande hyresbelopp för inom
områdena belägna lägenheter samt omkostnader för flyttning av Djurgårdens
vid Kaknäs befintliga plantskola. Denna gottgörelse hade med
kapitalisering av hyresbeloppen efter 4 % av intendenten för Djurgården
beräknats till ett sammanlagt belopp av 240,000 kronor.

Därest Stockholms stad berättigades att tidigare än vid den förut
medgivna tidpunkten, eller den 5 november 1929, tillträda det s. k.
Lindarängsområdet, skulle staden vara skyldig att för tiden intill nämnda
dag för detta område till Djurgårdskassan erlägga en åidig hyresavgift,
beräknad efter ett pris av 20 öre för kvadratmeter. Skulle staden
tidigare, än vad i avtalet av den 19 nästlidna januari avsåges, få tillträda
den del av det å bil. 3 med röd färg betecknade området, som
vore belägen norr om linjen A—B, borde staden tillförbindas att för
tiden intill den 19 januari 1938 för detta område till Djurgårdskassan
erlägga en årlig hyresavgift, likaledes beräknad efter 20 öre för kvadratmeter.

Vidare torde den inom Kaknäsdistriktet å Djurgården för närvarande
anställda hovjägaren, vilken i denna sin tjänst åtnjöte lön samt fri bostad
och vedbrand ävensom rätt till pension efter uppnådd pensionsålder,
för den händelse han på grund av markupplåtelserna icke längre kunde
kvarstanna i denna sin tjänst, böra av Stockholms stad med skäligt
belopp gottgöras för mistning av löne- och pensionsförmåner, därest icke
annan tjänst eller befattning med motsvarande förmåner kunde beredas
honom.

Stockholms stad borde givetvis även vara skyldig respektera de av

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

I) j urgård sförval tn i ngen med innehavare av lägenheter inom områdena
upprättade hyres- och arrendekontrakt, särskilt i vad dessa kontrakt
stadgade beträffande lägenhetsinnehavarna tillerkänd lösen för dem tillhörig
egendom å lägenheterna i händelse av arrendets avträdande före
arrendetidens utgång. Staden borde även åläggas dels att över till staden
upplåtna eller försålda områden låta upprätta behöriga kartor i tre
exemplar, vilka kartor skulle till riksmarskalksämbetet för godkännande
ingivas, dels ock att verkställa och bekosta erforderlig omläggning samt
övertaga det framtida underhållet av till de upplåtna områdena angränsande
vägar.

Djurgårdsförvaltningen borde slutligen äga rätt att tillvarataga och
för Djurgårdens behov bortföra all matjord inom Kaknäs hovjägarboställe
ävensom att från samma boställe bortföra en därstädes uppsatt
antik kakelugn.

Av skäl, som jag i det föregående utvecklat, har jag funnit, att
frågan om anläggande av en docka vid flottans station i Stockholm bör
lösas på sådant sätt, att en ny docka bygges å Beckholmen bredvid de
därstädes nu befintliga dockorna och väster om dessa samt att dockan
erhåller dimensionerna 125 x 20 x 8 meter, men med portöppning byggd
för 24 meters bredd och 9 meters djup. Ett av förutnämnda delegerade
i enlighet härmed uppgjort, såsom alternativ III betecknat förslag, omfattande
jämväl ny plåtslagarverkstad och övriga i samband med dockbyggnaden
erforderliga anordningar, har beräknats betinga en kostnad
av 4,341,000 kronor. Emellertid hava delegerade ansett, att eu reduktion
av nämnda kostnad kunde åstadkommas på sådant sätt, att av den
nya plåtslagarverkstaden endast omkring uppfördes samt att den
inom. denna verkstad föreslagna stapelbädden för byggande av torpedbåtar
och undervattensbåtar tillsvidare finge anstå, i samband varmed
antalet arbetsmaskiner, som avsåges att installeras i verkstaden, kunde i
någon mån minskas. Härigenom bava kostuaderna för ifrågavarande
förslags genomförande ansetts kunna nedbringas till 3,754,000 kronor;
och har detta reducerade förslag tillstyrkts av såväl bemälda delegerade
som av marinförvaltningen i dess berörda yttrande den 19 innevarande
månad.

Då det sålunda reducerade förslaget enligt alternativ III synes mig
ägnat att för närvarande på ett fullt tillfredsställande sätt fylla de ändamål,
som med den ifrågavarande dockanläggningen avses, anser jag mig
böra ansluta mig till detta förslag. Till frågan om bestridande av kostnaderna
härför återkommer jag i det följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 93 httft. (Nr 102.)

Det reducerade
förslaget
enligt
alternativ III.

4

26

Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Invändning
mot ifrågasatta
markupplåtelser.

Ersättningsfrågor
m. m.

Riksmarskalksämbetet har huvudsakligen ur naturskyddssynpunkt
avstyrkt upplåtande till Stockholms stad av ifrågavarande områden vid
Lindarängen och Kaknäs. Jag vill i sådant hänseende till en början
erinra, att staden enligt ett tidigare (år 1889) upprättat bytesavtal tillförsäkrats
rätt till ett av dessa områden — det s. k. Lindarängsområdet
— ehuru området jämlikt nämnda avtal icke skulle få av staden tillträdas
förrän år 1929. De övriga områdena sträcka sig onekligen över natursköna
trakter av Djurgården vid Lilla Värtan fram till Stora Hundudden, vilka därigenom
skulle förlora sin karaktär av fritt tillgänglig naturpark. Om det
också måste anses beklagligt, att dessa områden sålunda undandragas sin
nuvarande användning, bör å andra sidan få anses givet, att det måste
vara allenast en tidsfråga, när denna mark, vars förvärvande av Stockholms
stad utgör en naturlig betingelse för Värtahamnens fortgående
utveckling, i allt fall komme att till staden för hamnens behov upplåtas.

Med avseende å de villkor, som av riksmarskalksämbetet ansetts
böra uppställas under förutsättning av godkännande å ömse sidor
av förevarande tre avtal, anhåller jag att få till behandling upptaga
dessa villkor i samband med de ersättningsfrågor, som upplåtelsen av
ifrågavarande markområden vid Lindarängen och Kaknäs kan föranleda,
samt därmed sammanhängande spörsmål.

Vad då först de båda Lindarängsområdena beträffar, synes vid
dessa områdens upplåtande åt Stockholms stad ersättning kunna ifrågakomma
till Stockholms kapplöpningssällskap till följd av mistningen av
den sällskapet tillhöriga, därstädes anlagda kapplöpningsbanan. I sådant
hänseende har sällskapet, enligt vad som framgår av propositionen nr
296 till 1917 års riksdag angående utvidgning av flottans station i
Stockholm m. m., begärt en gottgörelse av 100,000 kronor

Vidare har av riksmarskalksämbetet gjorts framställning om ett
ersättningsbelopp av 240,000 kronor jämte lösen för ståndskog. Till
huvudsaklig del utgöres nämnda belopp av kapitalvärdet av de nu till
Djurgårdskassan ingående avgifterna för å områdena befintliga lägenheter
m. m.

Därjämte kan viss ersättning till armén bliva erforderlig på grund av
inskränkning, genom Kaknäsområdenas upplåtande, av övningsfält m. m.
samt mistning av armén tillhöriga, å omförmälda områden befintliga
anläggningar, nämligen två skjutbanor, Stockholms garnisons kallbadhus,
svängbrygga för badning av hästar och Stockholms tygstations kruthus.

För beredande av medel till gäldande av dessa och eventuellt andra
av ifrågavarande markupplåtelser föranledda ersättningar, i den mån de
efter vederbörlig prövning finnas böra utgå och icke enligt förberörda avtal

27

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 102.

skola utgöras av Stockholms stad, torde lämpligen, i analogi med vad
som föreslagits i berörda proposition nr 296 till 1917 års riksdag, hora
bildas en fond, vilken under benämning Stockholms varvs byggnadsfond
lärer böra förvaltas av marinförvaltningen. Från fonden höra därjämte
bestridas de utgifter, som komma att föranledas av kronans övertagande
av nyttjanderätten till de områden å Beckholmen, soin for det
av mig förordade förslagets genomförande äro omedelbart erforderliga, vare
sig ny ttj anderättens övergång å kronan sker genom frivillig överenskommelse
eller expropriation. . . . . , CAA AAA

Till ifrågavarande fond synes böra ingå det belopp av l,bOO,OUU
kronor, som Stockholms stad enligt avtalet den 7 april 1916 har att i
poster av 160,000 kronor årligen under tio år erlägga. Vidare böra
bland fondens inkomster upptagas inflytande hyresmedel från det av
kronan inköpta området i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och
Fjäderholmarna, efter avdrag av erforderliga underhållskostnader. 1 den
män fondens inkomster icke behöva tagas i anspråk till gäldande av
förut nämnda ersättningar, synes den, efter riksdagens hörande, höra
komma till användning för byggnads- och andra dylika arbeten för
flottans varv i Stockholm.

I det föregående har jag omförmalt, huruledes förut omförmäla Departement
tre avtal av den 7 april 1916 med tillägg den 7 maj 1917, den 2 hemställan,
mars 1917 och den 19 nästlidna januari synas vara av beskaffenhet att
böra vinna Kung!. Maj:ts och riksdagens godkännande. .

1 samband med avlåtande till riksdagen av framställning om godkännande
av berörda avtal lärer riksdagens medgivande böra inhämta®
därtill, att för anläggning av ny docka jämte verkstad in. in. må tagas
i anspråk mark å Beckholmen till den omfattning, som angives i förut

omförmälda förslag. . . ..

Vidare synes mig frågan om bildandet av den fond under benamning
Stockholms varvs byggnadsfond, varom jag i det föregående yttrat
mig, böra underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning.

Beträffande sättet för beredande av de medel, som erfordras för
ifrågavarande förslags genomförande, har, såsom förut nämnts, av 1914,

1915 och 1916 års riksdagar avsatts ett sammanlagt belopp av 1,400,000
kronor för anläggande av ny docka jämte verkstad vid flottans station
i Stockholm. Riksdagens medgivande lärer nu böra utverkas därtill, att
sagda belopp må av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av arbeten,
som ingå i nyssnämnda förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att låta påbörja
arbetena redan under innevarande år. Vidare torde, efter riks -

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

dagens bemyndigande, för samma ändamål få användas det belopp av
(5,000,000 + 2,100,000 — 7,000,000) 100,000 kronor, varmed försäljningssumman
för berörda två områden vid Kaknäs överstiger köpeskillingen
lör omförmälda område i Djurgårdsstaden och för Beckholmen.

•n ^ kostnaderna för ifrågavarande förslags genomförande beräknats
till 3,754,000 kronor, utgör alltså det belopp, som bör genom anslag för
ändamålet beredas, 2,254,000 kronor. Enligt den för arbetenas utförande
uppgjorda schematiska arbetsplanen skulle för åren 1918 och 1919 erfordras
ett belopp av 1,200,000 kronor. Något anslag å 1919 års stat
behöver sålunda icke för ändamålet äskas.

Beträffande frågan om upplåtandet av de områden vid Lindarängen
och Kaknäs, som om förmälas i förberörda avtal av den 7 april 1916,
den 12 mars 1917 och den 19 nästlidna januari, har Eders Kungl. Maj:t
behagat meddela mig, att hinder från Eders Kungl. Maj:ts sida icke
möter häremot.

På grund av vad i detta ärende sålunda anförts hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1918 godkänna omförmälda
tre avtal av den 7 april 1916 med tillägg den 7 maj 1917, den 12
mars 1917 och den 19 januari 1918 — för sin del gilla berörda avtal;

dels medgiva, att för anläggning av ny docka jämte verkstad
m. m. må tagas i anspråk mark å Beckholmen till den omfattning,
som finnes angiven i förut omförmälda förslag;

dels föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som förut angivits,
skall bildas en fond, benämnd Stockholms varvs byggnadsfond;

dels^ ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för utförande av arbeten’
som ingå i förutnämnda förslag, disponera ej mindre de av 1914, 1915
ars riksdagar till ny docka jämte verkstad avsatta medel,
..f. .»000 kronor, än även det belopp av 100,000 kronor, varmed försäljningssnmman
för berörda t va områden vid Kaknäs överstiger köpeskilling^
för omförmälda område i Djurgårdsstaden och för Beckholmen,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta påbörja arbetena redan under innevarande
år.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Sune Odhelius.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

29

Bil. A.

Avtal av den 7 april 1916 mellan kronan och Stockholms stad
angående mark vid Lindarängen samt Fjäderholmarna.

Sedan Stockholms stad genom ett emellan kungl. järnvägsstyrelsen
enligt nådigt brev den Bl maj 1878, å ena, samt stadens drätselnämnd,
å stadens vägnar, å andra sidan, den 9 juli 1879 upprättat kontrakt
för hamn eller för upplags- och byggnadsplatser utan ersättning till
statsverket erhållit upplåtelse å vissa i kontraktet med däri åberopade
kartor närmare bestämda områden att av staden tillträdas i den mån
staden funnes vara därav i behov, samt uti ett sedermera enligt nådigt
brev den 18 oktober 1889 emellan kungl. kammarkollegium och staden
den 5 november samma år upprättat bytesavtal stadgats, att den del av
nämnda områden, som å en av stadsingenjörskontoret den 18 mars 1889
verkställd kopia av en av samma kontor den 8 februari 1884 uppgjord
karta betecknats med III 2), icke i något fall finge av staden tillträdas
förrän fyrtio år efter sistnämnda avtals träffande, så är med ändring av
detta stadgande härmed överenskommet, att staden skall äga att på villkor,
varom nedan vidare förmäles, redan den 1 juli 1917 tillträda här
ifrågavarande med III 2) å omnämnda kartkopia betecknade område i
befintligt skick med därtill gränsande vatten.

Vidare överlåter och försäljer Kungl. Maj:t och kronan till Stockholms
stad med full äganderätt och med tillträde den 1 juli 1919 ett
invid förenämnda mark beläget, å här bifogade karta, Bil. A., utmärkt
område om cirka 77,000 kvadratmeter, jämväl på villkor, varom här
nedan förmäles.

Såsom ersättnings- och köpesumma dels för det tidigare tillträdet
av det med III 2) betecknade område, dels för det till staden försålda
området enligt bifogade karta betalar staden en kontant summa av
1,600,000 kronor, därav 600,000 kronor beräknas utgöra ersättning för
det tidigare tillträdet av området III 2) och återstoden, 1,000,000 kronor,
utgör köpesumma för sistberörda mark om cirka 77,000 kvadratmeter, att
erläggas i poster av 160,000 kronor årligen den 1 juli med första betalning
den 1 juli 1919 och därefter samma dag år efter annat under tio år.

Därjämte överlåter staden till Kungl. Maj:t och kronan med full
äganderätt, att tillträdas den 1 januari 1917, under nedannämnda förutsättning
frälselägenheten Fjäderholmarne i Lidingö socken, Danderyds

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

skeppslag, i befintligt skick och med strand- och vattenrätt, att användas
för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser m. m. i sammanhang med
förflyttning av flottans station i Stockholm, ägande Kungl. Maj:t och
kronan inom det område i land och vatten, som angives å bifogade
karta, Bil. B, med latituds- och longitudsbestämmelser, utan något som
helst hinder från stadens sida förfoganderätt för de anläggningar därinom,
som Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra.

Så snart stadsfullmäktige fattat beslut, som vinner laga kraft, därom,
att det med III 2) betecknade område skall användas till hamn jämte
upplags- och byggnadsplatser, berättigas staden erhålla full äganderätt
såväl till detta område, som hela det område i övrigt, som, jämlikt förut
anmärkta kontrakt av den 9 juli 1879, för samma ändamål upplåtits
till staden och som staden redan tillträtt, och förpliktar sig alltså Kungl.
Maj:t och kronan att, så snart ovannämnda förutsättning föreligger, utfärda
så beskaffad handling, varigenom äganderätten överlåtes till staden,
så att staden å hela området må kunna erhålla lagfart. Likaså
skall äganderätten till Fjäderholmarne å Kungl. Maj:t och kronan överlåtas
först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut om dessa holmars
användning för sitt ovan angivna ändamål.

Då det här ovan omförmälda område om 77,000 kvadratmeter icke
kan till sina gränser för närvarande noggrannt bestämmas, emedan begränsningen
är avhängig av de anordningar statens järnvägar i kommunikationshänseénde
kommer att träffa, äger staden framdeles erhålla
gränsreglering så beskaffad, att statens järnvägars och stadens intressen
behörigen tillgodoses, varvid staden medgives att få det köpta området
minskat eller ökat med högst tio procent av nu beräknade arealen, 77,000
kvadratmeter. I följd härav skall jämväl jämkning av köpeskillingen
äga rum på sådant sätt, att staden, om minskning av arealen sker, får
köpesumman minskad med 20 kronor per kvadratmeter, varmed sammanlagda
arealen efter gränsregleringen kommer att understiga den ovan angivna,
varemot, om arealen kommer att utökas, motsvarande ökning i
köpesumman erlägges till Kungl. Maj:t och kronan. Reglering av den
exakta köpesumman sker i sammanhang med tillträdet och så, att minskning
eller ökning fördelas proportionellt på här ovan bestämda förfallotider.

Kungl. Maj:t skall, i den mån Kungl. Maj:t och kronan för blivande
flottstationsanläggning vid Kaknäs därav blir i behov, äga att, där
sådant lämpligen kan ske, utan hinder från stadens sida få över till
staden överlåtna området framdragna de ledningar för vatten, gas och
elektricitet, som kunna ifrågakomma. Därest enligt överenskommelse
med statens järnvägar det skulle befinnas lämpligt, att järnvägs förbin -

K ungt. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102. 31

delse framdrages till blivande flottstation över någon del av det till
staden överlåtna området, skall staden medgiva, att erforderliga spåranordningar
må utan särskild ersättning till staden framföras över området,
dock må trafiken därå icke ordnas så, att den verkar störande å
hamnrörelsen.

Samtliga staden tillhöriga, å Fjäderholmarne befintliga byggnader
medfölja överlåtelsen till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning, varjämte
all stadens rätt på grund av ingångna arrendeavtal och dylikt
överlåtes på Kungl. Maj:t och kronan, med skyldighet för denna att
iakttaga i arrendeavtalen stadgade, staden åliggande förpliktelser.

I fråga om avkastningen från vad som genom detta avtal överlåtits,
likasom i fråga om därå vilande skatter och onera, skall gälla att densamma
tillfaller resp. gäldas av staden eller Kungl. Maj:t och kronan,
såvitt belöper på tid efter tillträdet.

Om Kungl. Maj:t och kronan det påfordrar, åligger det staden att
uppsäga arrendeavtal, som avse område å Fjäderholmarne, före tillträdesdagen.

Utfyllning eller tippning må icke efter denna dag äga rum vid
Fjäderholmarne, utan efter överenskommelse med varvschefen vid Stockholms
station.

De Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, å det med III 2) här ovan
betecknade området befintliga kruthus skall Kungl. Maj:t och kronan
äga rätt att låta kvarstå, även efter stadens tillträde till området och
intill den 1 juli 1923, varefter de skola av Kungl. Magt och kronan bortföras.
Kungl. Maj:t och kronan avstår däremot från anspråk på ersättning
för samma kruthus eller att staden skall bekosta deras förflyttning.

All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätt enligt
förestående avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt från inteckningar.

Detta avtal äger giltighet endast under förutsättning, att Kungl.
Maj:t och riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom
den 1 juli 1916.

Stockholm den 7 april 1916.

Gustaf Dyrssen.

Erik Martin.

Otto M. Höglund.
Herm. Lamm.

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Tillägg av den 7 maj 1917 till avtal mellan kronan och Stockholms stad

av den 7 april 1916.

Skulle Kungl. Flottans station komma att bibehållas på nuvarande
plats eller förläggas på annan plats än som förutsattes vid uppgörandet
av förutnämnda den 7 april 1916 dagtecknade förslag till överenskommelse
mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt Stockholms stad, skall
dock denna överenskommelse, så vitt den rör överlåtelse av markområden
och rätt för staden att tillträda visst markområde tidigare än vad enligt
äldre avtal är medgivet samt flyttning av vissa kruthus och stadens befrielse
från att gälda ersättning för kruthusen och deras flyttning, gälla
med tillägg av följande bestämmelser.

l:o) Därest Kungl. Maj:t och Kronan icke skulle vilja utnyttja
frälselägenheten Fjäderholmarna för avsett ändamål, skall Kung], Maj:t
och Kronan äga därom underrätta staden senast inom den 1 juli 1924,
och skall, enär för sådant fall jämlikt förutnämnda förslag till överenskommelse
äganderätten till Fjäderholmarna icke kommer att slutgiltigt
övergå till Kungl. Maj:t och Kronan, staden i stället för nämnda
lägenhet till Kungl. Maj:t och Kronan erlägga ett kontant belopp av
540,000 kronor, som jämte i överenskommelsen bestämd kontant köpesumma
skall utgöra vederlag för de enligt samma överenskommelse med
äganderätt till staden överlåtna markområden. Nämnda 540,000 kronor
skola av staden gäldas, fördelade med lika stora belopp, varje den 1
juli under den tid, som, efter det underrättelse, varom ovan nämnts,
lämnats staden återstår av åren från och med den 1 juli 1919 till
och med den 1 juli 1928.

2:o) Då jämlikt förutnämnda förslag till överenskommelse Fjäderholmarna
skola av Kungl. Maj:t och Kronan tillträdas omedelbart, efter
det att förslaget blivit vederbörligen godkänt, skall Kungl. Maj:t och Kronan
anses innehava holmarna med allenast nyttjanderätt, till dess antingen
vederbörligt beslut fattats om deras användande för avsett ändamål eller
Kungl. Maj:t och Kronan lämnat staden underrättelse om att de icke
komma att användas för detta ändamål, och skola för sistnämnda fall
holmarna med därå uppförda byggnader omedelbart avträdas till staden.
Det åligger Kungl. Maj:t och Kronan att under nyttjanderättstiden ordentligt
underhålla å holmarna nu befintliga, staden tillhöriga byggnader.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

Kungl. Maj:t och Kronan skall icke vara skyldig att borttaga utfyllning,
som, under den tid holmarna inuehavas av Kungl. Maj:t och Kronan, kan
komma att göras i överensstämmelse med anmärkta förslag till överenskommelse,
men skall sådan utfyllning tillfalla staden utan ersättning.

För konstaterande av det skick, vari holmarna med därå uppförda
byggnader äro vid deras tillträdande och eventuellt avträdande av Kungl.
Maj:t och Kronan, skall hållas syn av tre personer, tillsatta i den ordning,
som i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 är föreskriven för
utseende av skiljemän. För brister i Kungl. Maj:t och Kronan åliggande
underhållsskyldighet skall Kungl. Maj:t och Kronan till staden utgiva
ersättning med belopp, som av synemännen bestämmes, och skall synemännens
beslut härom vara för parterna förbindande. Av Kungl. Maj:t och
Kronan möjligen vidtagna förbättringar tillfalla staden utan ersättning.

Kostnaderna för syneförrättningarna betalas av Kungl. Maj:t och
Kronan och staden till hälften vardera.

3:o) Med utsträckning av tiden för borttagande av de å det med
III 2) i förutvarande förslag till överenskommelse betecknade område
befintliga kruthus medgiver staden, ätt dessa kruthus må kvarstå intill
den 1 juli 1924.

Stockholm den 7 maj 1917.

Gustaf Dyrssen.

Herm. Lamm.

Erik Martin.

O. Wallenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. i samt. 93 höft. (Nr 102.)

6

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

Bil. B.

Avtal av den 12 mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad
angående mark i Djurgårdsstaden och vid Kaknäs.

l:o)_ Stockholms stad överlåter och försäljer till Kronan dels ett
område i den s. k. Djurgårdsstaden, innefattande tomter, ga tumark och
utfyllning^ i Saltsjön, dels hela Beckholmen, vilka båda områden tillhopa
utgöra cirka 100,758 kv.-meter och äro å bifogade karta med beskrivning,
Bil. A, betecknade med röd färg. Innefattande det försålda
området i Djurgårdsstaden, förutom gatumark och utfyllningar, en del
av tomten n:o 1 och hela tomten n:o 3 i kvarteret Masten, en del av
tomten n:o 1 och hela tomten n:o 2 i kvarteret Trädgården, tomten n:o
1 i kvarteret Trehörningen och n:o 7 i kvarteret Bergsklippan, tomterna
n:ris 1, 3, 4,. 7, 8 och 12 i kvarteret Kyrkogården och tomterna n:ris
2, 3 och 4 i kvarteret Bergsklippan. I försäljningen ingår dels de å
försålda områdena befintliga byggnader, som tillhöra Stockholms stad
eller Grosshandelssocieteten, ävensom den sistnämndes andel i dockorna,
dels all stadens rätt till strand, vatten och grund såväl utanför ifrågavarande
områden som utanför tomten n:o 1 i Bergsklippan.

Tillika överlåter staden till Kronan den staden tillkommande förköpsrätt
till de Amiralitetskrigsmanskassan förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden,
som ligga innanför den å kartan markerade gränslinjen,
betecknad med A. B. C. D. E. F. G. H. I. K. ävensom till de Stockholms
ångslupsaktiebolag tillhöriga tomterna inom kvarteret Grönland
n:ris 1 och 2 samt kvarteret Halsen n:ris 5 och 6.

2:o) Köpeskillingen för de under punkt l:o) angivna områden med
därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
samt den övriga egendom, som i köpet ingår, ute-ör sju millioner
(7,000,000) kronor.

^3:o) Kronan överlåter och försäljer till Stockholms stad ett markområde
vid Kaknäs, utmärkt på bifogade karta, Bil. B, jämte rätt till
grund och vatten i Saltsjön utanför områdets strand, allt för en köpeskilling
av fem millioner (5,000,000) kronor.

4:o) Den mark staden överlåter åt Kronan må av Kronan genast
lagfaras och tillträdas. Och övertager Kronan stadens och Grosshandelssocietetens
rättigheter och förpliktelser gent emot hyresgäster och upplåtelseinnehavare
enligt bifogad P. M., Bil. C.

35

Kungl. Maj:ts Nåd."Proposition Nr 102.

5:o) Staden förbehåller sig rätt att få på egen bekostnad borttaga
byggnader av estetiskt eller kulturhistoriskt intresse å det av staden till
Kronan avträdda området mot skyldighet att utgiva ersättning efter nuvarande
brandförsäkringsvärdet. Dock skall framställning härom göras
inom ett år efter det detta avtal blivit definitivt fastställt.

6:o) Den i Djurgårdsstaden befintliga brandstationen får av staden
kostnadsfritt disponeras under eu tid av intill fem år från denna dag,
dock med skyldighet för staden att själv bekosta byggnadens underhåll.

7:o) Staden medgiver för sin del, att nu befintliga allmänna farled
mellan Skeppsholmen och Galärvarvet får av Kronan avstängas. Därest
dylik avstängning sker, är Kronan skyldig dels att samtidigt borttaga
Skeppsholmsbron, dels ock att såsom ersättning för den genom farledens
avstängning vållade försämring av hamnförhållanden till staden utgiva
en million (1,000,000) kronor, som erlägges i poster av etthundratusen
(100,000) kronor årligen den 1 juli med första betalning den 1 juli året
efter det avstängningen skett och därefter samma dag år efter annat
under tio år.

8:o) Kronan medgiver, att dockorna å Beckholmen fortfarande få,
i den mån de ej äro upptagna av Kronans fartyg, användas för besiktning
och reparation av fartyg, ej tillhörande marinen, efter av Kungl.
Maj:t fastställd taxa.

9:o) Den av Kronan till staden försålda marken får av staden
genast lagfaras, men får av Kronan disponeras under 20 år från denna
dag, dock utan rätt för Kronan att å området avverka skog annat än
för rensning. De å området nu befintliga Kronan tillhöriga byggnader,
som finnas kvarstående vid tiden för upphörandet av Kronans dispositionsrätt
till området, lösas av staden med belopp, som i brist på åsämjande
bestämmes av tre skiljemän, av vilka vardera kontrahenten utser
en och de sålunda utsedda den tredje. Vid bestämmandet av ersättningsbeloppet
må hänsyn icke tagas till reparationer, som härefter verkställas
å byggnaderna, så vida de ej kunna anses nödvändiga för byggnadernas
underhåll.

10:o) Därest Kronan framdeles vill avhända sig mark, som gränsar
intill det enligt punkt 3:o) härovan till staden försålda markområde vid
Kaknäs, skall staden äga företrädesrätt att förvärva sådant område till
samma pris, som av annan spekulant bjudes.

ll:o) För giltigheten av detta avtal förutsättes, att den villkorliga
överenskommelse, som den 7 april 1916 ingåtts mellan herrar Gustaf
Dyrssen och Erik Martin, å Kronans vägnar, å ena, samt herrar Otto
M. Höglund och Herman Lamm, å stadens vägnar, å andra sidan, an -

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

gående dels. rätt för staden till tidigare tillträde av det av Kronan till
staden genom kontrakt den 9 juli 1879 avträdda område vid Lindarängen
ävensom rätt för staden till lagfart å upplåtna områden, dels
försäljning från Kronan till staden av ett invid förenämnda mark beläget
område om cirka 77,000 kvadratmeter, dels ock överlåtelse från staden
till Kronan av frälselägenheten Fjäderholmarne, varder å ömse sidor
godkänt.

12:o) Köpeskillingslikviden sker sålunda:

Från köpeskillingen för de av staden till Kronan försålda områden
med därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
sju millioner (7,000,000) kronor avgår köpeskillingen för det av
Kronan till staden försålda området vid Kaknäs fem millioner (5,000,000)
kronor. Skillnaden två millioner (2,000,000) kronor betalas av Kronan
vid tillträdet.

13:o) All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätten
enligt detta avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt från penninginteckningar.

14:o) Detta avtal äger giltighet allenast under förutsättning, att
Kungl. Maj: t och Riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma
före den 1 juli 1917.

Stockholm den 12 mars 1917.

Ludvig Sidner.
Ivar Falkman.

Herm. Lamm.
O. Wallenberg.

Olof Gyldén.

S. H. Kvarnzelius.
Sven Liibeck.
Värner Rydén.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 102.

37

Bil. C.

Avtal av den 19 januari 1918 mellan Kronan och Stockholms stad
angående mark vid Kaknäs.

l:o) Kronan överlåter och försäljer till Stockholms stad ett markområde
vid Kaknäs, gränsande till genom avtalet av den 12 mars 1917
försålda området och å bifogade karta, bil. A, utmärkt med grön färg,
för en köpeskilling av 2,100,000 kronor.

2:o) Det försålda området får av staden genast lagfaras, men får av
Kronan disponeras under 20 år från denna dag, dock utan rätt för
Kronan att å området avverka skog annat än för rensning. De'' å området
nu befintliga Kronan tillhöriga byggnader, som finnas kvarstående
vid tiden för upphörandet av Kronans dispositionsrätt till området, lösas
av staden med belopp, som i brist på åsämjande bestämmes av tre skiljemän,
av vilka vardera kontrahenten utser en och de sålunda utsedda
den tredje. Vid bestämmandet av ersättningsbeloppet må hänsyn icke
tagas till reparationer, som härefter verkställas å byggnaderna, såvida
de ej kunna anses nödvändiga för byggnadernas underhåll.

3:o) Därest Kronan framdeles vill avhända sig mark, som gränsar
till det genom detta avtal försålda område, skall staden äga företrädesrätt
att förvärva sådan mark till samma pris, som av annan spekulant bjudes.

4:o) Köpeskillingen gäldas av staden kontant, så snart detta avtal
blivit enligt punkt 7 här nedan å ömse sidor godkänt.

5:o) Beträffande såväl nu försålda område som ovannämnda genom
avtalet av den 12 mars 1917 försålda område är överenskommet, att
marken får av staden disponeras endast för fortsatt utvidgning av Stockholms
stads hamnanläggningar och därmed sammanhängande ändamål.

6:o) Tillika är överenskommet, att den del av det genom avtalet
den 12 mars 1917 försålda området, som ligger norr om den å ovanberörda
karta med A—B betecknade linje, må, i den mån det blir erforderligt
för hamnens utvidgning, tillträdas tidigare, än i nämnda avtal
bestämts, efter därom hos Kungl. Maj:t gjord framställning och utan
särskild ersättning. Den enligt punkt 9 i avtalet av den 12 mars 1917
staden åliggande skyldighet att utgiva byggnadslösen inträder i den mån
tillträde sker.

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

7:o) För giltigheten av detta avtal förutsattes, att såväl detsamma
som avtalet av den 12 mars 1917 varda före den 1 juli 1918 godkända
av Kungl. Maj:t och riksdagen, å ena, samt av Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan.

Stockholm den 19 januari 1918.

Ivar Falkman.

S. H. Kvarnzelius.

G. Gerh. Magnusson.
Sten Stendahl.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102.

39

Bil. D.

Kostnadsberäkning

för anläggning av ny docka jämte plåtslagarverkstad å Beckholmen.

Enhetspriser januari 1918.

Alternativ I.

Dockans dimensioner 125 X 20 x 8 meter.

Uppgjord med ledning av 1917 års flottstationskommittés kostnadsberäkningar
(sid. 270 i betänkandet, del i).

•

Kronor

Kronor

Terrasseringsarbeten och spåranordningar.

26,000 ms schaktning och sprängning (utom dockan).......

....... å 6,6 0

171,600

1,600 » muddring i grus och hård lera för kaj..........

....... ä 3,oo

4,800

360 » pallsprängning under vatten för kaj .............

....... å 80,oo

28,800

490 m. järnvägsspår ..........................................

....... ä 35,oo

17,150

2 st. enkla spårväxlar..........................................

..... ä 1,500,oo

3,000

Rivning av äldre byggnader å Beckholmen ..................

4,000

229,350

Kajbyggnader och broar.

80 m. kaj av sten, 2,5 m. kajliojd, 6,0 in. vattendjup......

...... å 2,550,00

204,000

10 » anslutningskaj av sten.......................................

...... å l,280,oo

12,800

216,800

Byggnader m. m. för allmänna varvsdriften.

Vaktstuga ...............................................................

3,000

Stängsel, provisoriskt ...............................................

9,000

15,000 m2 gräsning och makadamisering ......................

.......... ä 2,50

37,500

Vatten-, gas- och avloppsledningar, komplettering .........

38,000

87,500

Byggnader m. m. för ingenjördepartementet.

Plåtslagarverkstad med stapelbädd ..............................

69,2000

Torrdocka med pumphus och pumpar..........................

1,700,000

1 st. 6 tons kaj kran med spår....................................

200,000

Central för elektricitet jämte maskinistbostad ...............

80,000

Värmeledning med central i plåtslagarverkstaden...........

60,000

2,732,000

Transport

—

3,265,650

40

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 102.

Kronor

Kronor

Transport

—

3,265,650

Motorer, arbetsmaskiner m. m,

För plåtslagarverkstaden................................................................

540,000

540,000

Transportmateriel m. m...............................................................

5,350

5,350

| Elektrisk kraft och belysning.

Kablar, transformatorer, installation m. m.......................................

288,000

288,000

.

Förbättringar i boställshusen ........................................................

80,000

80,000

Summa kronor

—

4,179,000

1

Alternativ II.

Dockans dimensioner 140 X 24 X 9 meter.

(Kostnad för docka med pumphus och pumpar kr. 2,193,000.)
Slutsumman för anläggningen ........................................................

4,672,000

Alternativ III.

Dockans dimensioner 125 X 20 X 8 meter med portöppning
för 24 X 9 meter.

(Kostnad för docka med pumphus och pumpar kr. 1,862,000.)
Slutsumman för anläggningen .................................................. .....

4,341,000

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 102,

41

Bil. E.

Kostnadsb eräkning

för anläggning av ny docka jämte plåtslagarverkstad ä Beckholmen.

REDUCERAT FÖRSLAG.

Enhetspriser januari 1918.

Alternativ I.

Dockans dimensioner 125 x 20 x 8 meter.

Uppgjord med ledning av 1917 års flottstationskommittés kostnadsberäkniugar

(sid. 270 i betänkandet, del I).

Kronor

Kronor

Terrasseringsarbeten och spåranordningar.

26,000 m3 Befraktning oefr sprängning (utom dockan) ......

........ å 6,60

171,600

1,600 » muddring i grus och frård lera för kaj .........

........ ä 3,oo

4,800

360 » pallsprängning under vatten för kaj..............

28,800

490 m. järnvägsspår .............................................

........ å 35,oo

17,150

2 st. enkla spårväxlar.........................................

.. å 1,500,oo

3,000

Rivning av äldre byggnader å Beckfrolmen ..................

4,000

229,350

Kajbyggnader och broar.

80 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup.......

..... å 2,550,oo

204,000

10 » anslutningskaj av sten ...................................

.... ä l,280,oo

12,800

216,800

Byggnader m. m. för allmänna varvsdriflen.

3,000

Stängsel, provisoriskt .................................................

9,000

15,000 m2 gräsning ocli makadamisering ......................

......... å 2,50

37,500

Vatten-, gas- oefr avloppsledningar, komplettering .........

38,000

87,500

Byggnader m. m. för ingenjördepartementet.

Plåtslagarverkstad, 2/s av byggnaden utan stapelbädd.......

310,000

Torrdocka med pumphus och pumpar............................

1,700,000

Transport

2,010,000

533,650

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt.

93 höft. (Nr 102.)

6

42

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 102

Kronor

Kronor

Transport

2,010,000

533,650

1 st. 6 tons kajkran med spår.....

200,000

Central för elektricitet jämte maskinistbostad

80,000

Värmeledning, med central i plåtslagarverkstaden

60,000

2,350,000

Motorer, arbetsmaskiner m. in-för plåtslagarverkstaden..........................................................

340.000

340,000

Transportmateriel m. m. ......................................................

5,350

5,350

Elektrisk kraft och belysning.

Kablar, transformatorer, installation in. m...........................................

283,000

283.000

Förbättringar i boställshusen ........................................................

80,000

80,000

Summa kronor

—

3,592,000

Alternativ II.

Dockans dimensioner 140x24x9 meter.

(Kostnad för docka med pumphus och pumpar kr. 2,193,000.)
Slutsumman för den reducerade anläggningen ..............................

—

I

4,085,000

Alternativ III.

Dockans dimensioner 125x20x8 meter, med portöppning
för 24x9 meter.

(Kostnad för docka med pumphus och pumpar kr. 1,862,000.)
Slutsumman för den reducerade anläggningen

3,754000

Kanyl. Maj:In Nåd. Proposition Nr loa.

43

Bil. F.

Schematisk arbetsplan

för anläggning av docka jämte platslagarverkstad å Beckholmen.

REDUCERAT FÖRSLAG.

Enhetspriser januari 1918.

Alternativ III.

Dockans dimensioner 125 x 20 x 8 meter med portöppning för 24 x 9 meter.

1918 och 1919

1920

1921

Summa

Terrasseringsarbeten och spåranordningar

150,000

79,350

—

229,350

i Kaj byggnader och broar........................

100,000

| 116,800

—

216,800

Byggnader m. m. för allmänna varvsdriften

60,000

27,500

—

87,500

Byggnader in. m. för ingenjördepartementet:

platslagarverkstad........................ .....

150,000

160,000

—

310,000

torrdocka med pumphus och pumpar ...

600,000

600,000

662,000

1,862,000

kaj kran m. ni.................................

—

100,000

100,000

200,000

central för elektricitet .......................

—

80,000

—

80,000

värmeledning....................................

—

750,000

0
8

1

i

60,000

822,000

60,000

2,512,000

Motorer, arbetsmaskiner m. in................

1 100,000

240,000

340,000

Transportmateriel.................................

—

5,350

—

5,350

Elektrisk kraft och belysning ...............

140,000

100,000

43,000

283,000

Förbättringar i boställshusen..................

—

60,000

20,000

80,000

Summa kronor

1,200,000

1.429.000

1,125,000

3,754,000

Bil. 1.

GAMMANSTÅLLN/Nq AV MARKOMRÅDEN, BOM BERÖRAS /
AVTALEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD AV DEN
7 APRIL 19/6 MED T/LLÄqq AV DEN 7 MAJ /9l7,

19 MARS 1917 OCH
19 JANUARI /9/6

/ o / in q o

Berqshyctäai

å. r cL s h

i ken.

DJurqårdsbrunn

Oj ur§

r u. n n 3

Fridhe\

St.Hundudden

Rosenhill

>ha.nsdal

Porkudden

pastell-*

holmen

Nyckel viken

JB lockh u s u d d e n.

/////,

Y//A/A

Beckholmen*''

////''/A

''/ M/a

''Ptsko/jsuddo

//A

SMi./) /•• 20000

PvwWvi

VtAfÄtAi

♦W*ViV

>*«v<

må

äwäwIvIv i

NR

:Ä

i»

Nyckelviken

SKALA f: 90000

nuvarande: område för Flottans -otät/om och varv .

Område , jom kronan tillträder enligt avtal /2 mar.s 13/7-

» > " Stockholms stad skulle Tillträda 192.9, men som

enligt avtal 7 apr‘il /9/g får TILLTRÄDAS Ti Di ä are .

" , n Stockholms stad tillträder enligt avtal 7 april isig.

" , " KRONAN TILLTRÄDER ENLIGT AVTAL 7 APRIL ISIG MED

TILLÄGG 7 MAJ I9ty.

" , " Stockholms stad tillträder enligt avtal 12 mars /9/7.

" , " " « * >• n /3 Januari I9is.

PÅBÖRJAD UTFYLLN/Nq AV FJÄDERHOLMARNA -FÖRESLAqEN CjRÄNS FÖR UTV/DqN/Nq AV GALÄRVARVET.

U.// V/ c A

Ladugårds cjä_-rd.el

Värta -

temnen

Gustaf Adolfs ka

QM^noborj

Kiva./te riskola,

L_ 711111

"Z d Fö to a rctes reyem en terna s
t* »*% kaserner

Tf v*

Amm u n i höns förrå d

*<7\V

Gen. Stab. Lit.Anst. Stockholm

Bil. 2.

KARTA ÖVE.R
OMRAdDN

i dJurqärdsstaden OCH BECKHOLMEN,
SOM BERÖRAå i AVTALET MELLAN KRONAN
OCH STOCKHOLMS STAD AV DEN !9 MARS 1317

fyrkanten .

Pa QmqiMLET betecknat

heo röd FÄRG -

FÖR TE CKN/NG

Öl/ER

IQ.MTER OCHQATUMARK INOM DEN S.K. DJURGÅRDSSTADEN OCH
BECKHOLMEN^ VILKA ERFORDRAS FÖR FÖRE SLAGEN NY FLOTTSTATlON

/i. STADEN TILLHÖRIG MARK.

j) TOMTER:

Kvarteret nästan: Del. av nu, hell.* Ni >3 ,

" TRÄDGÅRDEN: DEL AV Ni /, HEEA Ni 2,

* TREHÖRNINGELN: NU OCH KV. QELRCjSKLIFRÅN Ni /

* KYRKOqÄRDEN -• NO!? /, 3, 4( 7, ö OCH 12,

* BERq-SKL/RRAN- N3!3 2,0 och 4.

2J Q ATU MARK :

Delbar av djur^ärdsstrand,

" " Allmänna Grand,

EN GRÄND - DEBBEiN,

DEL AV langa gatan,

utfyllning ar / SaltsJön invid dJu Rq ärdsstaden ,

DEL AV NORRA VARVS GATAN,

SJÖ MANS GRÄND,

BERGSqRÄND,

ÖSTRA VARVS GRÄND,

En gränd
VÄSTRA VATT U q RAND,

UT FYLLNING ÅR / SALTSJÖN INVID BECK HOLMEN ■

B. ENSKILDA TILLHÖRIG Mark.

U TOMTER :

Kvarteret skeprsholms v/ken : nsuj j, a, 5, & och y,

* KYRKd^ÄRDEN: Nsi§ 2, 5, <£, O OCH 10, II,

" BERqSKLiPPAN: Ni I,

* GRÖNLAND : Ni y (BECKHOLMEN)
y QÄTUMARK:

DELAR AV DJURqÅRDSSTPAND.

STRECKADE OMRÅDEN iNqÅ i AVTAL MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD

SKALA = 1:2000.

~JS£—

.Gen. Stab. Lit. Anst.

Bil. 3.

L-i L-LA V Ä R- T A M

KARTA OVER

OMRÅDEN VID KAK NAS, SOm BERÖRAS

I AVTALEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD

LiDino-ÖBRO VÄRJ

AV DEN 12 MARS i9!7 OCH !9 JANUARI 1918

HUS

LILLA HUrtDUDD

STORA

humouddeh

KAKMÄS SKJUTSAHOR

GRÄN.

GARA DE, SOM IN GAR I AVTAL
AV DEN 12 MARS 1917

OMRÅDE, SOM INGÅR l AVTAL
AV DEN 19 JANUARI 1918

SKALA LSOOO

M IOO 50 o

H-H-4 1 I ! I l I

IOO

200

300

AO O

500

600

-1-

700

800

900

IOOO METER

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

Bil. 4.

• Ö/f/33 • ÖVPR - FÖRSLAG • 7744. •

■A/71AGGANDE -AV- DOCKA
-OCK- PLÅTD/AGADDVERK•STAD
• A • 3DCKHOlD7£/y>

ALT. JK.

V

Do C K Åriö D/MENöiONER /25~20« 3 M£T£Q.

MJÖD PORTÖPPNING J=ÖR 24 * O METER.

åder ^ona skola oppjöraA

•b Kala 1-2000.

<T « •« f« so 4o 50 to Ä> »0 io Ijo •''

0 loo

äfio

äf* "not-ter.

4llU[~''~r,:T. .1 .,.ji..|... 1.......r: .r..vi: . ---------zj

—r—

-+-

ÖEN.STJm.UT. ÄNST. STOCKS.

Bil. 5.

tfAQTA

ÖVE Q

3 ECKNÖL ME fy ~

A: & f^mol:

Områden iom j-örb^raa av
■jlooda

Oa-rw

D:o D • o

UGrg6vnd& Me k. VeTrk*lad.s A:fc>

Do D.- o

-Ä •• b hfol fg K*

D-o

bergning o. Dykeri A: & flep-lena.

D-o D: o i

«5iocKholrx>*> TransjD. o. öccjserinys A:£> I

vokala "f-''£ooo.

''<? 9 lo aoSo-*»5«i*>?»*oa°l<» flO*

alo Mete*.

(ilLLj11111-!1-1-1-1-1-------------- -— -------

-]-

GEN. STAB. UT. ANST. STOCKH