Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1918 kl. 3 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13
i anledning av väckt motion angående skrifvelse till
Konungen med begäran om utredning beträffande statens
medverkan till pensionering af kvalificerad arbetskraft vid
enskilda sociala anstalter.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 112, har herr von Kock hemställt, att riksdagen ville
besluta hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad mån
staten bör kunna medverka till en tillfredsställande pensionering av den
kvalificerade arbetskraften vid enskilda sociala anstalter.
I motiveringen till detta yrkande framhåller motionären bl. a., att
såsom grundprincip för utredningen bör gälla, att såväl arbetsgifvaren, således
de enskilda sociala institutionerna, som de där anställda bidraga till
pensioneringen, och att statens tillskott bestämmes efter de förstnämndas
bidrag, samt att utredningen även må omfatta, vilka sociala företag, som
höra komma i fråga, och vilka kompetensfordringar beträffande utbildning,
tjänstgöringstid m. m., som måste krävas av personalen för åtnjutande
av statsbidrag till pensioneringen.
Utskottet har inhämtat yttrande i frågan från kungl. pensionsstyrelsen
och styrelsen för centralförbundet för socialt arbete, vilkas utlåtanden kär
återgivas som bilagor, samt från kungl. socialstyrelsen, vilken tillstyrker,
att den i motionen ifrågasatta utredningen må komma till stånd. Såsom
motiv för denna sin tillstyrkan anför styrelsen:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 12 käft. (Nr 13.)
Motionen.
Utskottet.
1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
Socialstyrelsens
yttrande.
Utskottets
yttrande.
»Att genom en ordnad pensionering trygga den ganska talrika personal,
som är anställd vid de anstalter av varjehanda slag, som avses i förevarande
motion, är en uppgift, som bör anses åligga närmast dessa anstalter
själva. Men då det bär galler institutioner, som otvivelaktigt fylla
viktiga sociala uppgifter, vilka, därest de icke blivit av enskilda upptagna,
måst i större eller mindre utsträckning omhänderhavas av det allmänna,
synas dock goda skäl tala för, att äfven staten, eventuellt i förening med
kommunerna, åtminstone med avseende på anstalter med mera framträdande
allmännyttig karaktär, bidrager till lösningen av pensionsfrågan. Huruvida
härvid en enhetlig lösning kan eftersträvas, eller om icke snarare med hänsyn
till ifrågavarande anstalters skiftande karaktär pensionsfrågan bör lösas
efter olika grunder för olika grupper av anställda, är givetvis icke möjligt
att utan föregående utredning bedöma.
För frågans lösning synas i övrigt olika vägar erbjuda sig. Eu utväg
vore sålunda, att försäkringen ägde rum enligt bestämmelserna om frivillig
försäkring i lagen om allmän pensionsförsäkring. Särskilt efter den
ändring, som hithörande bestämmelser undergingo under nästlidet år, synes
detta alternativ i första hand böra ifrågasättas, försåvitt nämligen icke avsikten
varit att söka bereda pension jämväl för vederbörande befattningshavares
änkor och efterlevande barn.
Ett annat alternativ vore, att det för ändamålet bildades en eller dera
fristående pensionskassor, vilka registrerades som understödsföreningar enligt
lagen den 29 juni 1912 och därefter tilldelades ett visst bidrag av statsmedel.
Slutligen finnes även den möjligheten, att tillträde för denna personal
beredes i en redan förut bestående, offentlig eller enskild pensionskassa.
Styrelsen vill i detta senare hänseende erinra om den av inom kungl. finansdepartementet
tillkallade sakkunnige verkställda utredningen angående det
statsunderstödda pensionsväsendets centralisering. I det av dessa sakkunnige
den 15 januari 1916 avgivna betänkandet har nämligen föreslagits inrättandet
av en statens anstalt för tjänstemannapensionering. Därest detta
förslag skulle komma att genomföras, kunde det möjligen ifrågasättas, huruvida
icke för i motionen berörda personer skulle kunna beredas tillfälle att
såsom särskild riskgrupp upptagas i nämnda centrala statsanslag.»
Det synes utskottet uppenbart, att ifrågavarande sociala institutioner,
som i stor utsträckning upprätthållas genom enskild välgörenhet med vissa
begränsade bidrag från stat, landsting och kommuner, i vår tid alltmera
visa sig fylla ett allmänt behof och utöva en samhällsgagnelig verksamhet
Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IN.
till främjande åt syften, vilka dem förutan det måste ankomma på stat
och kommuner att ensamma ekonomiskt tillgodose. Det bör därför ligga
i det allmännas eget välförstadda intresse att gifva dessa af människovänliga
och ideella motiv framkomna och till stor del genom enskilda uppoffringar,
donationer och sammanskott alltjämt underhållna sociala anstalter
den uppmuntran och det stöd, som de förtjäna. Härpå kan deras tryggade
fortbestånd komma att bero.
Den form för sådant understöd från särskilt statens sida, varom motionären
anser eu utredning önskvärd, finner utskottet synnerligen beaktansvärd.
Det gäller att åt dessa institutioner tillförsäkra och bibehålla dugande
och intresserade arbetskrafter, därigenom att hos dem anställd personal med
utsikt till pensionering för sin ålderdom kunde motse denna utan ängslan
över att råka i ett nödläge, när dessa den sociala omvårdnadens arbetare
icke längre förmå fullfölja den livsuppgift, varåt de ägnat sig, ofta med
varmt självuppoffrande nit.
Det måste emellertid bestämt fasthållas, att sådant statens understöd
icke får betraktas såsom ett första steg till dessa anstalters övergång till
statsinstitutioner, vilket ur flere synpunkter icke vore tillrådligt.
Av den förberedande undersökning rörande ifrågavarande pensionsärende,
som av pensionsstyrelsen verkställts, och vartill utskottet hänvisar, framgår,
att sådan pensionering skulle på ett ändamålsenligt sätt kunna ske genom
anlitande av den frivilliga pensionsförsäkringen, sådan denna nu omlagts
genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 december 1917.
En utredning i motionens syfte bör, såsom nämnda styrelse framhåller,
avse i vilken omfattning bidrag till pensioneringen kan påräknas från den
anställde själv och hans arbetsgivare samt huruvida och i vilken mån bidrag
från det allmännas sida kan för vissa fall finnas erforderligt och påkallat.
Det torde i första hand bliva den blivande utredningens uppgift att upprätta
en nu icke förefintlig översikt av vederbörande befattningshavares ålder
och anställningstid för att kunna beräkna kostnaden för den ifrågasatta pensioneringen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet i anledning av den i
ärendet väckta motionen hemställa,
att första kammaren för sin del ville besluta en
riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om
utredning, huruvida och i vad mån staten bör med
-
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
verka till pensionering av den kvalificerade arbetskraften
vid enskilda sociala anstalter.
Stockholm den 19 april 1918.
På utskottets vägnar:
LUDVIG DANSTRÖM.
Närvarande vid ärendets- slutbehandling inom utskottet: herrar Nyländer,* Danström,
von Koch, Larson, Ström, Permansson och Welander.
* Ej närvarande vid utlåtandets slutjustering.
Reservation
av herr Ström mot viss del av motiveringen.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1H
Bilaga 1.
Till Konungen.
Med anledning av riksdagens första kammares andra tillfälliga utskotts skrivelse
den 5 februari 1918 har Eders Kungl. Maj:t den 8 i samma månad anbefallt
pensionsstyrelsen att inkomma med yttrande över en inom kammaren väckt motion,
nr 112, om utredning beträffande statens medverkan till pensionering av kvalificerad
arbetskraft vid enskilda sociala anstalter. Till fullgörande härav får pensionsstyrelsen
anföra följande.
Sedan motionären motiverat sitt förslag bland annat därmed, att många av de
ifrågavarande företagen tillgodose intressen, som närmast äro att anse som statens
och att, om dessa företag ej funnes, det i många fall bleve staten själv, som nödgades
fylla behovet av liknande arbete, uttalar han, att sättet för statens medverkan
till en tillfredsställande pensionering av de sociala arbetarne bäst torde framgå av en
utredning i frågan. För målets vinnande påpekas först möjligheten av anslutning till
någon redan nu existerande, av staten understödd pensionskassa, varvid statens bidrag
i viss utsträckning borde bestämmas efter arbetsgivarens och den anställdes eget
bidrag till pensioneringen. Emellertid ifrågasätter motionären även, om ej den frivilliga
allmänna pensionsförsäkringen kunde lämpa sig för här berörda syfte och frågan
härom möjligen behandlas i samband med den av 1917 års riksdag begärda utredningen,
huruvida och i vad mån staten måtte kunna, med anlitande av den frivilliga
pensioneringen, bidraga till pensionering av den vid statens verk sysselsatta
arbetspersonal, för vilken icke i särskild ordning sörjts för pension genom statens försorg.
Emellertid borde för en utredning af de berörda förhållandena icke allt för
snäva gränser uppdragas, utan olika vägar lämnas öppna att prövas, på det den för
alla parter lyckligaste lösningen måtte kunna ernås.
Under hänvisning till en motionen bilagd undersökning rörande de i socialt
arbete anställdas löne- och pensionsförhållanden, vilken företagits av Centralförbundet
för socialt arbete, framhåller motionären, att av 3,084 anställda personer ej mindre
än 80 % vore i fullständig saknad av pension, att 10 % »möjligen» hade att förvänta
något slags pension, att 8,3 % beretts pension från annan institution samt att allenast
1,7 utlovats pension av institutionens egna medel.
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
För att söka lämna en, om än ganska svävande, föreställning om kostnaden för
den ifrågasatta pensioneringen har inom pensionsstyrelsen gjorts en sammanställning
av de löneuppgifter, vilka finnas samlade i det till styrelsens förfogande ställda materialet
till nyssnämnda, av Centralförbundet för socialt arbete verkställda undersökning.
Materialet omfattar 498 anstalter, indelade i följande 7 grupper:
1. Barnavårdsanstalter.
2. Abnormanstalter.
3. Skydds- och uppfostringsanstalter.
4. Ålderdomshem.
5. Hem (rekreationshem m. m.)
6. Sjukvårdsanstalter.
7. Diverse sociala institutioner.
Varje sådan grupp beteckas i det följande med sitt nummer.
I fråga om personalen omfattar materialet, för de fall då tillfredsställande löne- ''
uppgifter lämnats, 564 föreståndare, 467 lärare, 1,080 biträden och 895 annan personal,
tillsammans 3,006 personer, därav med mera fast anställning 538 föreståndare,
326 lärare, 957 biträden och 765 annan personal, tillsammans 2,586 personer.
Enär enligt motionärens förslag utredningen endast skulle avse den kvalificerade
arbetskraften, hvilken hufvudsakligen torde utgöras av föreståndare och lärare,
samt endast för de mera fast anställda pensionsrätt torde ifrågasättas, meddelas i det
följande endast uppgifter för sådana föreståndare och lärare, som ansetts hava fastare
anställning. Härmed vill dock styrelsen icke hava sagt, att icke annan fast anställd
kvalificerad personal förefinnes, som kan ifrågasättas till delaktighet i den föreslagna
pensioneringen.
Bland de mera fast anställda föreståndarne och lärarne åtnjuta resp. 41 och
30 ingen kontant lön. Om dessa tänkas icke ifrågakomma till pensionering, återstå
sålunda 497 föreståndare och 296 lärare eller tillsammans 793 personer.
De föreliggande löneuppgifterna avse kontant lön (1), fri bostad (b), fri värme
(v), och fri kost (k).
För att kunna bestämma en skälig pension för de olika löneformerna är det
nödvändigt, att göra något slags uppskattning av naturaförmånerna. Härvid hava lagts
till grund de år 1911 utfärdade allmänna villkor och bestämmelser för tillämpning
af Stockholms stads lönestat. Dessa bestämmelser innehålla i förevarande avseende
i huvudsak följande:
»Där åt tjänstinnehavare anvisas bostad eller bostad med nödigt bränsle eller
värme, detta sista till art och mängd eller mått, som af vederbörande myndighet
bestämmes, sker härför afdrag i lönen, i förra fallet med Ve och i senare fallet med
Vä av lägsta avlöningsbeloppet, dock icke utöver 1,500 kr. —----— —
Åtnjuter tjänstinnehavare fri kost, avdragas härför å lönen 25 kronor för månad,
dock ej för tid, varunder tjänstinnehavaren i anseende till semester eller honom
eljest beviljad tjänstledighet icke begagnar sig av förmånen.»
Med tillämpning av dessa bestämmelser hava följande resultat för de olika löneformerna
erhållits.
Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr Fl.
Förr,ståndare.
L ö n e s u m m ;i
Medellön
Löneform |
Antal |
||||
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
||
1, 1), v, k ........................... 1, —, v, k ...... i. b, , k........................; j 1 i —> k ........................... i 1, b, v, — ........................... 1, b, - ........................... b - ........................... |
311 1 b 25 47 0 99 |
207,889 300 4,570 20,575 66,154 8,050 130,707 |
376,486 621 7,284 28,075 82,693 9,660 130,707 |
668 300 914 823 1,408 894 1,320 |
1,211 621 1,457 1,123 1,759 1,073 1,320 |
j Samtliga .............................. |
497 |
438,245 |
635,526 |
882 |
1,279 |
Lärare. |
|||||
Löneform |
Antal |
Lönesumm a |
Medellön |
||
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
||
1, b, v, k ........................... i, —, v, k ........................... 1, b, —, k ........................... 1, — — k ........................... 1> b, v, — .........;................. 1, b, - ........................... b ........................... |
140 1 7 27 23 1 97 |
86,801 720 7,420 20,900 27,902 1,000 63,971 |
161,001 1,055 11,424 29,000 34,878 1,200 63,971 |
620 720 1,060 774 1,213 1,000 659 |
1,150 1.055 1,632 1,074 1,516 1,200 659 |
Samtliga ........... |
296 |
208,714 |
302,529 |
705 |
1,022 |
Med uppdelning på de |
7 olika slagen av anstalter bliva lönerna följande. |
||||
Föreståndare. |
|||||
G r u p p 1 |
Antal |
Lönesumma |
Medellön |
||
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
1..........
2
3
4 ..........
5 ..........
G.........
7...........
Samtliga
.! 277 |
189,020 |
292,188 |
682 |
1,055 |
29 |
29,795 |
44,694 |
1,027 |
1,541 |
49 |
61,140 |
87,716 |
1,248 |
1,790 |
. 37 |
29,080 |
45,785 |
786 |
1,237 |
15 |
12,340 |
18,850 |
823 |
1,257 |
. 43 |
41,130 |
64,113 |
957 |
1,491 |
47 |
75,740 |
82,180 |
1,611 |
1,749 |
,| 497 |
438,245 |
635,526 |
882 |
1,279 |
8
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IS.
Lärare.
G r u p p |
Antal |
Lönesumma |
Medellön |
||
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
||
i.......................................... |
127 |
69,216 |
93,573 |
545 |
737 |
2.......................................... |
120 |
101,993 |
149,000 |
850 |
1,242 |
5.......................................... |
21 |
12,220 |
22,075 |
582 |
1.051 |
4.......................................... |
2 |
1,300 |
2,375 |
650 |
1,188 |
5.......................................... |
0 |
— |
— |
— |
|
6......................................... |
6 |
3,780 |
6,600 |
630 |
1,100 |
7.......................................... |
20 |
20,205 |
28,906 |
1,010 |
1,445 |
Samtliga ... .•.......................... |
296 |
208,714 |
302,529 |
705 |
1,022 |
För föreståndare och lärare tillsammans erhåller man följande resultat.
Antal |
Lönesumma |
Medellön |
||
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
kontant Kr. |
beräknad Kr. |
|
793 |
646,959 |
938,055 |
816 |
1,183 |
Den gjorda beräkningen gör naturligtvis icke anspråk på att lämpligen böra läggas
till grund för landet i dess helhet, men torde dock kunna fylla sitt ändamål att
lämna en ungefärlig föreställning om avlöningsförhållandena vid de enskilda sociala
anstalterna.
Om pensionen, i likhet med vad som gäller för en del av statens tjänstemän, efter
tillräckligt lång tjänstetid skulle utgå med 2/3 av den beräknade avlöningen, bleve
i medeltal beloppet av hel pension för föreståndare 853 och för lärare 681 kronor
samt för föreståndare och lärare tillsammans 789 kronor, förutsatt att vid pensionsåldern
löneförhållandena voro oförändrade.
Då motionären, såsom nämnts, ifrågasatt möjligheten av den frivilliga allmänna
pensionsförsäkringens anlitande för frågans lösning, meddelas i det följande en del
beräkningar över förhållandet mellan pensionsavgifter och pensionsbelopp vid denna
försäkring. Dessa beräkningar grunda sig på de i Svensk författningssamling år 1918
nr 49 intagna tarifferna 3, 4, 5 och 6, vilka avse gruppförsäkring med pensionsrätt
senast vid fyllda resp. 55, 60, 65 och 67 år och angiva det mot en kronas avgift,
erlagd vid viss ålder, svarande pensionsbeloppet.
Exempel på de årliga avgifter, som för olika inträdesåldrar erfordras för att vid
uppnådd pensionsålder åstadkomma en pension å 1,000 kronor, lämnas i följande
sammanställning.
Första kammarens andra tilljälliga utskotts utlåtande Nr 1
9
Frivillig gruppförsäkring. Erforderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3.75, för
ålderspension å 1,000 kronor.
i Uppnådd ålder det ka-| lenderår, då avgiften |
Man |
Kvinna 1 |
||||||
Tariff |
Tariff |
|||||||
desålder) |
3 |
4 |
5 |
6 |
3 |
4 |
5 |
6 |
år |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
| 20........................... |
159.24 |
108.81 |
78.55 |
70.7 7 |
179.21 |
132.io |
102.9 9 |
95.60 |
i 22 |
77.76 |
104.17 |
||||||
i 25........................... |
212.31 |
142.0 5 |
100.4 0 |
89.7 7 |
235.29 |
169.2 0 |
O 00 Öl |
118.3 4 |
j 27............. |
99.01 |
129.08 |
||||||
30........................... |
289.0 2 |
187.97 |
129.ro |
115.07 |
316.46 |
219.8 0 |
162.0 7 |
147.28 |
32.......................... i 35........................... |
127.8 9 |
161.29 ; |
||||||
409.8 4 |
255.10 |
170.30 |
149.2 5 |
442.4 8 |
291.55 |
207.47 |
185.6 3 |
|
i 37........................... |
166.89 |
204.5 0 | |
||||||
! 40........................... |
617.28 |
361.01 |
229.3 6 |
197.24 |
657.89 |
403.2 8 |
271.74 |
238.10 |
42........................... |
222.2 2 |
265.2 5 j |
||||||
45........................... |
1,041.6 7 |
540.51 |
221.5 4 |
268.8 2 |
1,098.90 |
591.72 |
369.0 0 |
314.47 1 |
47........................... |
307.6 9 |
355.8 7 |
||||||
50........................... |
— |
909.od |
478.47 |
383.14 |
— |
970.8 7 |
534.7 6 |
436.6 8 | |
52........................... |
450.45 |
507.«i |
||||||
55.................;......... |
— |
— |
800. oo |
595.2 4 |
— |
869.57 |
657.8 9 |
|
57.......................... |
740.7 4 | |
806.4 5 |
På grund av bestämmelsen i 34 § av pensionsförsäkringslagen, att pensionsbeloppet
ökas genom bidrag av statsmedel sålunda, att varje del därav, som motsvarar
under ett kalenderår erlagda avgifter intill sammanlagt 30 kronor, höjes med 1/s, erfordras
i själva verket endast avgifter, som äro ''/8 av 30 kronor, d. v. s. kronor
3.7 5, mindre än de ovan angivna. För att finna de årliga avgifter, som svara mot
annat pensionsbelopp än 1,000 kronor, har man att iakttaga att avgifterna utan hänsyn
till statsbidrag stiga eller sjunka i proportion till pensionsbeloppets höjning eller
sänkning, varefter de minskas med kronor 3.75, för så vitt icke den årliga avgiften
blir mindre än kronor 33.7 5, i vilket fall den minskas med 1/9 av sitt belopp. Vidare
bör iakttagas, att avgiften alltid skall erläggas i hela kronor.
Inträder invaliditet, innan pensionsåldern uppnås, utgår en mindre pension, vars
storlek är beroende av de avgifter, som dessförinnan erlagts.
Under förutsättning att för erhållande av hel ålderspension skulle erfordras, att avgifter
erlagts i 25 år för pension enligt tariff 3, i 30 år för pension enligt tariff 4
och i 35 år för pension enligt tariff 5 eller 6 och att ålderspensionens storlek skulle
vara proportionell mot den tid, som vid avgiftsbetalningens början återstår till pensionsåldern,
skulle de erforderliga årliga avgifterna, ökade med kronor 3.75, bliva
de i följande tabell angivna, därest hel ålderspension sattes till 1,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 saml. 2 avd. 12 käft. (Nr 13.) 2
10
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
Man |
Kvinna |
||||||||
Inträdesålder |
Tariff |
Tariff |
|||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
3 |
4 |
'' 5 |
6 |
||
år |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. | |
|
20. |
■ |
159.24 |
108.81 |
78.66 |
70.77 |
179.21 |
132.io |
102.9 9 |
95.60 | |
22. |
77.76 |
104.17 |
|||||||
25........................... |
212.31 |
142.0 5 |
100.40 |
89.77 |
235.2 9 |
169.20 |
128.70 |
118.84 |
|
27........................... |
99.01 |
129.03 |
|||||||
30.......................... |
289.02 |
187.97 |
129.7 0 |
115.07 |
316.46 |
219.30 |
162.07 |
147.2 8 |
|
32........................... |
127.89 |
161.29 1 |
|||||||
35........................... |
327.87 |
212.6 8 |
146.02 |
136.46 |
353.9 8 |
242.9 5 |
177.83 |
169.6 8 |
|
37........................... |
142.6 2 |
175.29 |
|||||||
40.......................... |
370.8 7 |
240.6 8 |
163.83 |
152.16 |
394.7 4 |
268.82 |
194.10 |
183.6 8 ; |
|
42........................... |
158.7 3 |
189.4 7 |
|||||||
45........................... |
416.67 |
270.27 |
183.7 4 |
168.9 7 |
439.5 6 |
295.80 |
210.8 6 |
197.6 0 |
|
47........................... |
175.82 |
203.3 5 i |
|||||||
50........................... |
_ |
303.08 |
205.0 6 |
I86.10 |
_ |
323.62 |
229.18 |
212.10 i |
|
52......................... |
193.05 |
217.55 |
|||||||
55........................... |
_ |
_ |
228.67 |
204.0 8 |
— |
— |
248.4 5 |
225 57 |
|
57........................... |
211.64 |
230.41 |
Skulle för de vid försäkringens genomförande redan anställda pensionsbeloppet
bero av tjänstgöringstiden vid uppnådd pensionsålder i stället för av den tid, under
vilken avgifter erlagts, bleve för pensionsåldrarna 60 och 67 år pensionsbeloppen
de, som angivas i sista raderna av följande fyra tabeller, samt avgifterna de därovan
angivna.
Frivillig gruppförsäkring. Erf ''orderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3:75,
för pension, som vid 60 års ålder utgår med de i sista raden angivna beloppen.
Man
Inträdesålder ; Anställ ningsålder
___:_
år |
25 år Kr. |
30 år Kr. |
35 år Kr. |
40 år Kr. |
45 år Kr. |
50 år Kr. |
25 ............... |
142.05 |
|||||
30 ............... |
187.97 |
187.97 |
||||
35 ............... |
255.10 |
255.10 |
212.5 8 |
|||
40 .............. |
361.01 |
361.01 |
300.84 |
240.6 8 |
||
45 .......... |
540.5 4 |
540.6 4 |
450.4» |
360.3 6 |
270.2 7 |
|
50 ............... |
909.0 9 |
909.0 9 |
757.67 |
606-06 |
454.5 5 |
303.03 |
Pensions-belopp, kr. |
1,000 |
1,000 |
833.3 3 |
666.67 |
500. oo |
333.3 3 |
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 11
| Inträdesålder år |
K v i |
n n a |
1 1 |
|||
A n s t ä 1 1 n |
inge!] |
der |
||||
25 år Kr. |
30 år Kr. |
35 år Kr. |
40 är |
45 år |
50 år Kr. |
|
25 ............... |
169.20 |
j |
||||
30 ............... |
219.30 |
21.9.3 0 |
||||
35 ............... |
291.0 5 |
291.5 5 |
242.9 s |
|||
40 ............... |
403.2 8 |
403.2 8 |
336.0 2 |
268.8 2 |
||
45 ............... |
591.72 |
591.7 2 |
493.0» |
394.48 |
295.8 o |
|
50 ............... |
970.8 7 |
970.8 7 |
809.0 8 |
G47.25 |
485.4 4 |
| 323.8 2 |
| Pensions- |
||||||
belopp, kr. |
1,000 |
1,000 |
833.8.1 |
666.87 |
500. o o |
333.8 8 |
Frivillig gruppförsäkring. Erforderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3:75,
för pension, som vid 67 års ålder utgår med de i sista raden angivna beloppen.
Intrildesålder år |
Man |
||||||
Anställningsålder |
|||||||
25 år |
30 år Kr. |
35 år Kr. |
40 år |
45 år |
50 år |
55 år |
|
25.................. 30.................. 35.................. 40.................. 45.................. 50.................. 55.................. 60.................. |
89.7 7 149.2 5 595.2 4 |
115.07 197.24 268.8 2 595.24 |
136.46 |
152.16 |
168.9 7 |
186.10 289.11 |
204.0 8 |
Pensions-belopp, kr. |
1,000 |
1,000 |
914.29 |
771.43 |
628.5 7 |
485.71 |
342.8 6 |
Inträdesålder |
Kvinna |
||||||
Anställning |
s å 1 d e i |
||||||
år |
25 år |
30 år |
35 år |
40 år |
45 år |
50 år |
55 år |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
25.................. |
118.34 |
||||||
30.................. |
147.2 8 |
147.2 8 |
|||||
35.................. |
185.6 3 |
185.6 3 |
169.6 8 |
||||
40 1................. |
238.io |
238.io |
217.69 |
183.6 8 |
|||
45.................. |
314.4 7 |
314.4 7 |
287.50 |
242.6 9 |
197.66 |
||
50.................. |
436.6 8 |
43G.6 8 |
399.2 5 |
336.8 7 |
274.4 8 |
212.10 |
|
55.................. |
657.8» |
657.8» |
601.51 |
507.5 8 |
413.5 8 |
319.65 |
225.67 |
60.................. |
1,190.4 8 |
1,190.48 |
1,088.44 |
918.38 |
748.30 |
578.2 3 |
408.17 |
Pensions- |
|||||||
belopp, kr. |
1,000 |
1,000 |
914.29 |
771.43 |
lO CO "~D |
485.71 |
342.8 6 |
12
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
I händelse att invaliditet inträder före uppnådd pensionsålder, kommer pensionen
att utgå med mindre belopp än de i sista raden av närmast ovanstående fyra
tabeller angivna. Om exempelvis en 30-årig person betalar årliga avgifter, som motsvara
en pension från 60 års ålder å 1,000 kronor, eller en 32-årig person avgifter,
motsvarande pension å 1,000 kronor från 67 års ålder, blir invaliditetspensionen vid
tillämpning av de karensbestämmelser, som äro fogade till ofvannämnda fyra tariffer
i Svensk författningssamling, reducerade till nedan angifna belopp.
Högsta pensionsålder 60 år |
Högsta pensionsålder 67 år |
||||
Ålder vid invalidi-tetspensionens |
Inträdesålder 30 år |
Ålder vid invalidi-tetspensionens |
Inträdesålder 32 år |
||
Man Kr. |
Kvinna Kr |
Man Kr. |
Kvinna Kr. |
||
35........................ |
161.6 5 |
162.27 |
37........................ |
141.8 8 |
141.94 |
40...... |
394.7 8 |
42....................... |
357.9 6 |
340.8 2 |
|
45......... |
587.7 2 |
47..................... |
509.6 8 |
||
50........................ |
763.16 |
750.oo |
52....................... |
682.8 0 |
|
55....................... |
892.8 6 |
885.9 6 |
57........................ |
8O6.37 |
783.87 |
62........................ |
909.5 5 |
896.7 7 |
Skulle enligt särskilt avtal med pensionsstyrelsen karensbestämmelserna icke
komma till tillämpning, bleve de motsvarande pensionsbeloppen i stället följande.
Högsta pensionsålder 60 år |
Högsta pensionsålder 67 |
år |
|||
Ålder vid invalidi-tetspensionens |
Inträdesålder 30 år |
Ålder vid invalid! |
Inträdesålder 32 år |
||
Man Kr. |
Kvinna Kr. |
Man Kr. |
Kvinna Kr. |
||
35........................ |
263.16 |
247.81 |
37........................ |
234.3 9 |
211.29 |
40........................ |
479.32 |
456.14 |
42....................... |
426.7 5 |
391.9 4 |
45........................ |
652.26 |
029.3 9 |
47...................... |
585.9 9 |
546.77 |
50........................ |
793.23 |
774.12 |
52........................ |
717.20 |
682.26 |
55........................ |
907.8 8 |
896.93 |
57........................ |
828.03 |
■HOO.oo |
62........................ |
922.30 |
906.4 5 |
Man finner härav, att den på grund av inträdd invaliditet avkortade pensionen
i allmänhet är avsevärt större, än om den vore proportionell mot betalningstiden.
I § 10 av kungl. kungörelsen den 31 december 1917 angående anordnande av
den frivilliga pensionsförsäkringen stadgas beträffande gruppförsäkring, att det antal
kronor, som för en person intill utgången av ett visst kalenderår högst må hava i
avgifter erlagts, utgör 100 kronor gånger det antal levnadsår, personen fyllt nämnda
kalenderår, med avdrag av 1,500 kronor. Enligt § 14 av samma kungörelse ankom
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.7. l.>
mer emellertid på Konungens prövning, huruvida i särskilt fall högre avgifter må
erläggas.
Oberoende av särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t kan således vid en persons inträde
i försäkringen avgift erläggas till belopp av 100 kronor gånger det med lö
minskade antalet levnadsår, som personen fyller det kalenderår, då försäkringen tages.
Erlägges vid inträdet dylik maximiavgift och sedan årligen den högsta tillåtna
avgiften, 100 kronor, blir beloppet av ålderspensionen, oavsett förhöjning genom statsbidrag,
följande enligt tariff 4 och tariff 6.
Tariff 4. Gruppförsäkring.
Inträdesålder |
För högsta tillåtna avgifter erhålles |
|
år |
för man Kr. |
för kvinna Kr. |
20 .................................... |
1,107 |
901 |
25 .................................... |
1,037 |
852 |
30 .................................... |
952 |
792 |
35 .................................... |
867 |
723 |
40 .................................... |
757 |
656 |
45 .................................... |
649 |
575 |
50 .................................... |
552 |
511 |
55 .................................... |
478 |
437 |
Tariff (i. |
Gruppförsäkring. |
|
För högsta tillåtna avgifter erhålles |
||
Tnträdes ålder |
från 67 år nedanstående pensionsbelopp |
|
för man |
för kvinna |
|
år |
Kr. |
Kr. |
20 .................................... |
1,673 |
1,222 |
25 .................................... |
1,591 |
1,169 |
30 .................................... |
1,471 |
1,099 |
35 .................................... |
1,335 |
1,014 |
40 .................................... |
1,203 |
948 |
45 .................................... |
1,068 |
869 |
50 ................................ |
941 |
773 |
55 .................................... |
831 |
698 |
no.................................... |
705 |
656 |
G5 .................................... |
611 |
561 |
Ovannämnda föreskrift rörande maximiavgiften vid gruppförsäkring kan av den
försäkrade i stället utnyttjas på det sätt, att han under hela försäkringstiden erlägger
högsta möjliga lika årliga avgift. Storleken av dylik avgift ävensom däremot svarande
ålderspensionsbelopp, statsbidrag oberäknat, framgå av följande tabeller.
14
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
Tariff 4. Gruppförsäkring.
Inträdesålder |
Årlig avgift |
Pensionsbelopp från 60 år |
|
år |
Kr |
för man |
för kvinna |
Kr. |
Kr. |
||
20...................''................ |
no |
1,010.90 |
832.7 o |
25........................................... |
125 |
880. oo |
738.7 6 |
30......................................... |
146 |
776.72 |
665.7 6 |
35................... |
176 |
689.9 2 |
603.6 8 |
40..................................... |
220 |
609.40 |
545.6 0 |
45............................ |
293 |
542.0 6 |
495.17 |
50................. |
440 |
484.0 0 |
453.20 |
55............................................. |
880 |
431.20 |
413.60 |
Tariff 6. Gruppförsäkring.
Inträdesålder |
Årlig avgift |
Pensionsbelopp från 67 år |
|
1 år |
Kr. |
för man |
för kvinna |
Kr. |
Kr. |
||
20.......................... |
108 |
1,526.04 |
1,129.6 8 |
25................................ |
121 |
1,347.94 |
1,022.46 |
30..................................... |
137 |
1,190.6 3 |
930.2 8 |
35................................... |
159 |
1,065.3 0 |
857.01 |
40............................................ |
188 |
953.16 |
789.60 |
45............................................. |
231 . |
859.3 2 |
734.58 |
50............................................ |
300 |
783.00 |
687.oo |
55....................................... |
425 |
714.oo |
646.oo |
60.............................. |
728 |
647.9 2 |
611.52 |
65................................... |
2 550 |
586.5 0 |
561.oo |
Av vad ovan anförts torde framgå, att den ifrågasatta pensioneringen skulle på
ett lämpligt och ändamålsenligt sätt kunna ske genom anlitande av den frivilliga
pensionsförsäkringen.
På av motionären anförda skäl synes det önskvärt, att en utredning göres i
motionens syfte. Härvid bör jämväl undersökas, i vilken omfattning bidrag till pensioneringen
kan påräknas från den anställde själv och hans arbetsgivare, samt huruvida
och i vilken mån bidrag från det allmännas sida kan för vissa fall finnas erforderligt
och påkallat.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr Vi. 15
Vid denna utredning bör det även bliva möjligt att verkställa en närmare beräkning
av kostnaden för pensioneringen, vilken nu i saknad av uppgifter om ålder och anställningstid
för befattningshavarne icke kunnat utföras.
De till styrelsens biträde förordnade sakkunniga hava förklarat sig instämma i
vad styrelsen anfört,
Stockholm den 5 april 1918.
Underdånigst. |
||
Adolf af Joclmich. |
||
''(). F. -Enkom. |
(Jarl Broberg. |
Karl Dichnan. Föredragande. |
Hugo Elliot. |
Erik Stridsberg. |
Axel T el ander. |
Bilaga 2.
Till Första hammarens andra tillfälliga utskott.
Centralförbundet för socialt arbete, som anmodats avgiva yttrande över en av
herr G. H. von Koch väckt motion om utredning beträffande statens medverkan till
pensionering av den kvalificerade arbetskraften vid enskilda sociala anstalter, får i
anledning härav anföra följande.
Förbundet, som under sin sedan flera år bedrivna verksamhet för utbildande
av personer, som vilja ägna sig åt socialt arbete, förvärvat en omfattande erfarenhet
rörande de vid enskilda sociala anstalter anställdes arbets- och levnadsförhållanden,
får på det livligaste vitsorda behovet av, att staten lämnar bidrag till pensionering
av kvalificerad personal vid dylika anstalter. Såsom motionären anfört tillgodose
många av dessa företag intressen, som närmast äro att anse som statens egna, och,
om företagen ej funnes eller nödgades upphöra, finge det allmänna självt fylla behovet
av liknande arbete. För sitt uppoffrande och samhällsgagnande arbete, som
ofta burits av ideella motiv, hava dessa personer i flertalet fall åtnjutit en lön, som
varit synnerligen knapp och ej medgivit dem möjlighet att själva sörja för sin ålderdom.
Deras arbetsgivare, de sociala institutionerna själva, hava heller i regel icke kunnat
vidtaga åtgärder för beredandet av pension åt sin personal, då flertalet av dessa institutioner
arbeta under vanskliga ekonomiska förhållanden.
Att stat och kommun ännu ej i större utsträckning än som skett trätt emellan
med bidrag till pensionering av personer, som äro verksamma på det sociala arbetsfältet,
torde i viss mån kunna förklaras därav, att hithörande arbetsuppgifter först
under en senare tid framträtt och kunnat tillvinna sig erkännande såsom ett oumbärligt
led i det moderna samhällsarbetet. För sin tillkomst hava ifrågavarande institutioner
i regel haft att tacka ideella motiv och de personer, som därvid ägnat sin
verksamhet, hava framför allt gjort detta av verkligt intresse för uppgiften. I den
16 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
män arbetsuppgifterna ökats och verksamheten tillvuxit i omfattning hava emellertid
måst inställa sig svårigheter att utöver den knappa lönen bereda de anställda en
tryggad ålderdom. Det torde heller icke kunna uppställas den fordran, att institutioner,
som för upprätthållande av sin verksamhet varit i huvudsak hänvisade till bidrag
från enskilt håll, skola av egna medel kunna tillförsäkra sin personal en lika tryggad
inkomst, som anses böra tillkomma personer i allmän tjänst. Därest nu dessa institutioner
på grund av uppgiftens art, verksamhetens omfattning och de former, under
vilka densamma bedrives, kunna sägas fylla ett allmänt behov och tjäna ett samhällsgagnande
ändamål, synes med fog kunna göras gällande, att det allmänna och
främst staten borde kunna lämna åtminstone något bidrag till de anställdas pensionering.
Såsom motionären framhållit bör givetvis därvid såsom en grundprincip gälla,
att såväl de sociala anstalterna som de anställda själva bidraga till pensioneringen
och att statens bidrag i viss utsträckning bestämmes efter de förstnämndes bidrag.
I övrigt synes frågan om efter vilka grunder och i vilken utsträckning pensioneringen
bör anordnas, kunna överlämnas åt den utredning, hvarom motionären framställt förslag.
1 detta sammanhang tillåter sig förbundet erinra om, att i flera främmande
länder frågan om pensionering genom statens medverkan av i enskild tjänst anställde
redan vunnit sin lösning. Såsom ett exempel må anföras, att i Danmark finnes en
år 1912 inrättad, av staten understödd »Pensions- og Understöttelseskasse for Börnesagens
Arbejdere». Bidrag till kassans pensionsfond lämnas, utom av staten, av varje
anstalts styrelse samt av medlemmarna, som för ändamålet årligen inbetala 5 % av
sin lön, däri inräknad värdet av fri bostad och andra naturaförmåner. Efter vad
som inhämtats av centralförbundet, uppgår statens bidrag till en summa, som hittills
något överstigit det sammanlagda beloppet av medlemmarnas avgifter. Pensionskassan
trädde i verksamhet år 1911 och räknar nu omkring 150 medlemmar, vilkas
avgifter uppgå till sammanlagt c:a 8,000: — kronor. För de medlemmar, som vid
tidig ålder inträda i kassan och tillhöra den en längre tid — 30 ä 35 år —, anses
pensionsförmånerna bliva goda, och uppgå de då till ungefär två tredjedelar ar lönen.
För dem, som vid inträdet uppnått en högre ålder, blir däremot pensionen mycket
ringa, varför också staten hittills lämnat särskilt tillskott till dessa medlemmars pensionering
med belopp, som för var och en växlat mellan 200 och 1,100 kronor
årligen.
På grund av vad sålunda anförts, får centralförbundet livligt tillstyrka det i
förevarande motion framställda yrkandet.
Stockholm den 15 februari 1918.
Styrelsen för
Centralförbundet för Socialt Arbete.
ERIK, B. RINMAN.
v. ordförande.
Erik Sjöstrand.
CENTIULTRYCKERIET, STOCKHOLM 1918.