Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1918 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna
för domsagornas förvaltning, dels ock två i ämnet väckta
motioner.
Närvarande: herrar Petterson i Södertälje, Ekman, Ekelund, Stärner, Högberg, Gezelius,
Rooth, Nilsson i Kabbarp,*) Jansson i Falun, Lindqvist i Kosta,
Erlandsson och Svenson i Betingelorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt
14 av andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition
om anvisande av medel till bestridande av vissa bidrag till domsagornas
förvaltning, för sådant ändamål såsom förslagsanslag beräkna
å extra stat för år 1919 ett belopp av 200,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i den samma dag avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat för år 1918 (nr 2) under punkt 1 av samma
huvudiitel föreslagit riksdagen atf, i avvaktan på proposition i nyssnämnda
avseende, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna ett belopp av 24,000 kronor.
Sedermera har Kung!. Maj:t i en den 19 april 1918 dagtecknad
proposition, nr 389, som hänvisats till statsutskottet, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet föreslagit riksdagen
att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsaBihang
till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 3 avd. 4 höft. (Nr 5.) 1
2 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlutande Nr 5.
gornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som finnas upptagna i ett inom justitiedepartementet utarbetat, vid
propositionen såsom bilaga fogat förslag till stadga i ämnet, bevilja dels
å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag å 200,000 kronor dels ock
å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst, å 24,000 kronor.
Efter överenskommelse mellan stats- och lagutskotten har berörda
framställning hänskjutits till behandling i sammansatt stats- och lagutskott.
I samband med den kungl. propositionen har utskottet till behandling
förebaft två med anledning av densamma väckta motioner,
nämligen:
inom första kammaren:
nr 207, av herrar Fagerlin och von Geijer samt
inom andra kammaren:
nr 462, av herrar Rune och Sundberg.
Motionärerna hava i sina motioner hemställt, att riksdagen, med
godkännande av de i propositionen gjorda anslagsäskandena, i övrigt
måtte göra det uttalande, att riksdagen efter granskning av huvudpunkterna
i det vid propositionen fogade stadgeförslaget emot detsamma
funnit skäl till följande erinringar:
i avseende å 16 §, att häradshövding må kunna beviljas ledighet
för semester och för enskilda angelägenheter å sådan tid, att han därigenom
vinner befrielse
a. enligt yrkande av herrar Fagerlin och von Geijer från fyra allmänna
tingssammanträden om året, och
b. enligt yrkande av herrar Rune och Sundberg från tre allmänna
tingssammanträden om året;
i avseende å 21 §, dels att förordnande att med vidsträcktare befogenhet
förvalta häradshövdingämbete må kunna meddelas utom för
ordinarie domare, vice häradshövdingar samt dem som tjänstgjort såsom
hovrättsledamöter, fiskaler eller såsom ledamöter i vissa rådhusrätter,
jämväl för dem som två år efter examen tjänstgjort såsom biträde åt
häradshövding och under fem rättegångsdagar eller tre allmänna tingssammanträden
handlagt mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen
om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och
ärenden, och dels att den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal
i hovrätt eller under sex månader uppehållit befattning såsom ledamot
i sådan rådhusrätt, som ovan sagts, och ej heller är ordinarie innehavare
3
Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5-
liv domarämbete, icke må, innan lian fullgjort sådan tjänstgöring, som
förut nämnts, förordnas att hålla flera än fem allmänna tingssainmanträden,
utan så är att annan vikarie ej tinnes att tillgå; samt
i avseende å 47 §, att utan hinder av vad i 21 och 22 §§ är stadgat
den, som före den i januari 1920 förestått häradshövdingämbete, må
förordnas att förvalta sådant ämbete, dock icke för tid, som infaller efter
det stadgan varit tre år gällande.
Till stöd för sina yrkanden hava motionärerna anfört:
»I proposition av den 19 april 1918, nr 389, har Kung!. Maj:t
föreslagit riksdagen att för år 1918 och 1919 såsom förslagsanslag bevilja
uppgivna belopp till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna
för domsagornas förvaltning, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med grunderna uti ett vid propositionen fogat stadgeförslagbilaga
E).
Emot ett bifall till de anslagsäskanden, som i propositionen innehållas,
hava vi intet att invända, men då vi förvänta, att riksdagen vid
beviljande av anslagen, helt eller till någon del, skall yttra sig över
stadgeförslagets grunder samt dessa icke synas böra utan vissa ändringar
komma till användning, så få vi i avseende å stadgeförslaget
anföra och yrka följande:
Enligt den ordning, som för närvarande inom rättegångsverken
följes, plägar den unge juristen erhålla sitt första tings förordnande efter
ett och ett halvt års oavbruten eller av arbete i hovrätt eller rådstuvurätt
avbruten tjänstgöring hos häradshövding. Efter ytterligare ett och
ett halvt års eller sammanlagt tre års tjänstgöring hos häradshövdingliar
ett domarebiträde i regel erhållit det meritmått, sex ting eller sammanträden,
som ger honom utsikt att komma x åtanke till fiskalsförordnande
och att erhålla fortsatta förordnanden såsom vikarie för underdomare.
Samma meritmått plägar förläna sin innehavare ett gynnat
utgångsläge för befordran inom administrationen eller för advokatverksamhet.
Under tingsarbetet, särskilt under det som följer efter de tre
första tingen, plägar den unge juristen, 8''>m förut kanske följt häradshövdingens
ledning, lära sig självständighet i omdömet och förvärva,
ej minst genom samarbetet med häradsrättens ledamöter, en nyttig uppfattning
om rättslivets realiteter, allt till gagn för honom själv och för
rättsskipningen vid underdomstolarna.
Det nu utarbetade stadgeförslagets syfte är att något minska den
löpande arbetsbördan för häradshövdingarna, att skärpa kompetensvillkoren
för erhållande av domareförordnande, att anordna en successiv
Motionärernas
motivering.
4 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.
stegring av kompetenskraven efter göromålens beskaffenhet och att
främja eu ökad växelverkan mellan hovrätterna och underrätterna. I
detta syfte har föreslagits, att den, som avlagt för utövande av domareämbete
föreskrivna kunskapsprov och ett och ett halvt år tjänstgjort
såsom biträde åt häradshövding, skulle berättigas att såsom ordförande
i häradsrätt handlägga ansökningsärenden och vissa mål av enklare
beskaffenhet, samt att den, som biträtt häradshövding i två år och tilllika
under 10 rättegångsdagar eller fem allmänna tingssammanträden
handlagt ärenden eller mål av nämnd beskaffenhet, därför i regel torde
åtgå ungefär ett år, skulle berättigas att hålla tre ting eller sammanträden;
men härmed skulle det vara slut med tingstjänstgöringen, vilken
således skulle omfatta ungefär tre och ett halvt år. Vederbörande
hade för framtiden antingen att försöka sig i hovrätten eller i rådstuvurätt
av viss beskaffenhet eller ock att lämna rättegångsverken. I övrigt
skulle vikariat för häradshövding förbehållas den, som erhållit fiskalsförordnande
eller viss tids förordnande såsom ledamot i större rådstu
v urätt.
Mot vad stadgeförslaget sålunda innehåller har anmärkts,
bland annat,
av åtskilliga hos häradshövdingarna anställda biträden, att den utbildning,
som skulle vinnas genom den föreslagna anordningen, icke
komme att motsvara den avsevärt långa tid, som för utbildningen toges
i anspråk,
av häradshövdingarna, att tjänstgöring såsom fiskal i hovrätt
näppeligen vore ägnad att utveckla den självständighet i omdömet och
den uppfattning av rättslivets realiteter, som särskilt krävdes av ordföranden
i häradsrätt,
och av hovrätterna, att bestämmelsen med syfte att befordra
växelverkan mellan domstolarna vore olämplig samt skulle medföra
menliga följder för rättsskipningen vid häradsrätterna, för rekryteringen
och för hovrätter as eget arbete. Dessa anmärkningar måste visserligen
anses synnerligen beaktansvärda, men å andra sidan kan man ej heller
vägra ett visst erkännande åt propositionens synpunkter. De uppgivna
olägenheterna synas dock i huvudsak kunna undanröjas genom några
mindre förändringar i stadgeförslaget. Åntalet ansökningsärenden och
enklare mål avseeude rättegångsdagar eller sammanträden, som av häradshövdingens
biträde skola intjänas för rättighet till vanlig tingshållning,
kunna nedsättas till fem rättegångsdagar eller tre ting eller sammanträden,
och skyldigheten att avbryta tingstjänstgöringen kan framskjutas
till den tidpunkt, då biträdet hållit fem allmänna tingssammanträ
-
5
Andra sammanfalla stals- och lagutskottets utlutande Nr 5.
den. Härigenom skulle för biträdena möjliggöras att efter den enligt
stadgeförslaget förhöjda tid av två år efter anställningen hos domaren
förordnas att hålla allmänt tingssammanträde, ombytena av vikarierande
ordförande i häradsrätterna skulle minskas och biträdena skulle inom
rimlig tid vinna bättre utbildning och större meriter, varigenom åtminstone
ökad möjlighet till nödvändig rekrytering kunde vinnas.---
Vid bifall till detta förslag skulle antalet sammanträden, från vilka
häradshövding enligt 16 § skulle vinna befrielse, behöva ökas till
fyra *) samt således bestämmelserna om de tider, under vilka häradshövding
må erhålla semester eller ledighet för enskilda angelägenheter, behöva
ändras sålunda, att häradshövding för nämnda ändamål skulle
kunna få ledighet under sådan tid, att han vunne befrielse från fyra *)
allmänna tingssammanträden om året. På det att de föreslagna bestämmelserna
ej må föranleda allt för starkt stillestånd i omsättningen
bland dem, som nyss börjat eller snart komma att börja arbeta hos
häradshövdingarna med blivande tingsförordnande såsom mål, synes
föreskriften, att den, som före den 1 januari 1919 förestått häradshövdingeämbete,
må, utan hinder av vad eljest är föreskrivet, förordnas att
förvalta sådant ämbete, kunna utsträckas till den 1 januari 1920.»
Det vid propositionen såsom bilaga fogade förslaget till stadga
med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning avser i huvudsak
att i större utsträckning än hittills åstadkomma nödig arbetsfördelning
mellan häradshövdingarna och deras rättsbildade biträden, att anordna
denna arbetsfördelning icke efter tid, såsom nu i regel är fallet,
utan efter göromålens art och beskaffenhet, att därigenom möjliggöra en
större begränsning av häradshövdingarnas ledighet från fullgörande av
deras viktigaste tjänsteåligganden, särskilt hållande av lagtima ting
eller allmänna tingssammanträden, att skärpa kompetensvillkoren för
erhållande av fullständigt domarvikariat, att anordna en successiv stegring
av kompetenskraven efter göromålens beskaffenhet, att främja en
ökad växelverkan mellan hovrätter och underrätter, att bereda de rättsbildade
biträdena och häradshövdingarnas vikarier en i ekonomiskt avseende
förbättrad ställning, samt att få till stånd för allmänheten på
bestämda tider tillgängliga domsagekanslier.
De syften, stadgeförslaget sålunda avser att tillgodose, har utskottet
funnit beaktansvärda. I fråga om det sätt, varpå dessa syften i
förslaget främjats, har utskottet vid granskning av förslagets huvudgrunder
hyst någon tvekan i vad förslaget avser medgivande att å tings
x)
I herrar Runes m. fl. motion »tre».
Utskott 11.
6 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.
sammanträde, som hålles av annan, förordna särskild ordförande att
handlägga vissa mål och ärenden med uppdelning av målen och ärendena
med hänsyn till dessas beskaffenhet mellan de båda ordförandena.
Betänkligheter mot en dylik anordning hava ock uttalats inom riksdagen
vid behandlingen under innevarande år av Kungl. Maj:ts förslag
till lag om häradsrätts sammansättning vid handläggning av vissa mål
och ärenden m. m. Åven om de praktiska olägenheter, som därvid antyddes
bliva en följd av en dylik anordning, på sätt föredragande departementschefen
framhållit till statsrådsprotokollet, i viss mån kunna förebyggas
genom meddelande av föreskrifter angående upprättande av särskilda
uppropslistor för de båda grupperna av mål samt angående den
inbördes ordning, i vilken de båda ordförandena skola leda rättsförhandlingarna
vid sammanträdet, torde, särskilt i vad det gäller ansökningsärendenas
behandling, vissa svårigheter kunna uppstå. Att, på
sätt ifrågasatts, vad målen angår förlägga dessa till en viss gemensam
rättegångsdag under sammanträdet, låter väl sig göra. Men lämpligheten
därav torde kunna ifrågasättas särskilt i de domsagor, där nämud
från olika härad tjänstgör de skilda rättegångsdagarna vilket i stor utsträckning
är fallet. Och vad ärendena beträffar, kan uppenbarligen ett
dylikt sammanförande av dessa icke äga rum. Då emellertid utskottet
med hänsyn till hopningen av riksdagsärenden icke varit i tillfälle att
i denna del framlägga något nytt förslag och nödvändigheten att genom
förändrade bestämmelser utan dröjsmål avhjälpa de med det nuvarande
systemet rådande missförhållandena är uppenbar, har utskottet icke
ansett sig i nu nämnda avseende böra ifrågasätta någon ändring. I
övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot stadgeförslaget
i andra än nedan angivna hänseenden.
Enligt 21 § första stycket fordras för erhållande av förordnande
att med vidsträcktare befogenhet än i 20 § sägs förvalta häradshövdingämbete
att, där eljest uppställda kompetensvillkor icke blivit uppfyllda,
hava två år efter examen tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding
och därjämte under tio rättegångsdagar eller fem allmänna tingssammanträden
handlagt mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen om
särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.
Enligt utskottets förmenande bör nämnda antal rättegångsdagar
eller allmänna tingssammanträden kunna begränsas till fem respektive
tre. Endast därigenom skulle berörda kompetens lämna antagas vinnas
inom den enligt förslaget härför beräknade tid av ett halvt år. Denna
förkortning av utbildningstiden på förevarande stadium torde vara motiverad
ej blott av önskan att låta biträdena, i den mån de kunna an
-
Avdra sautmansatla stats- och tai/ntshotlcls utlutande Nr 5.
tagas hava gjort sig till godo den föregående utbildningen och tillika
vunnit större erfarenhet och mognad i omdöme, prövas på mera krävande
uppgifter, utan även och framför allt av hänsyn till nödvändigheten att
underlätta möjligheten för häradshövdingarna att erhålla erforderlig biträdeshjälp.
Det ligger nämligen i öppen dag, att, därest utbildningstiden
göres alltför lång, den unge juristen skall i än större utsträckning
än vad eljest kan vara fallet finna med sin fördel oförenligt att söka inträde
på en bana, som, även om den kungl. propositionen vinner bifall, under
eu avsevärt lång tid i ekonomiskt hänseende ställer sig avgjort ogynnsammare
än flertalet andra levnadsbanor av jämförlig art. Genom ett
dylikt nedbringande av utbildningstiden skulle också ett av stadgeförslagets
huvudsyften eller att i ökad utsträckning få arbetsbördan fördelad
mellan häradshövdingen och biträdet icke efter tid utan efter
göromålens beskaffenhet bättre kunna vid tillämpningen av stadgan
säkerställas.
Det antal allmänna tingssammanträden, från vilka häradshövding
enligt 16 § i stadgeförslaget må kunna vinna befrielse, synes utskottet
böra bestämmas till tre i stället för såsom enligt förslaget till två. En
sålunda ökad tjänstledighet torde redan med hänsyn till den arbetsbörda,
som gemenligen påvilar häradshövdingarna, vara motiverad. Enligt
utskottets förmenande skulle en dylik förmån jämväl vara ägnad att
förekomma en alltför vidsträckt användning av den häradshövding enligt
stadgeförslaget för vissa fall medgivna rätten till utsträckt ledighet.
Då det vidare av skäl, som ovan anförts beträffande förkortningen
av den förberedande utbildningstiden, torde vara önskvärt, att biträdet,
efter det han vunnit nödig kompetens till erhållande av fullständigt
domarvikariat, beredes möjlighet att under loppet av ett år hålla de
tre allmänna tingssammanträden, vartill enligt stadgeförslaget hans befogenhet
i berörda avseende komme att under biträdestiden inskränkas,
lärer jämväl från denna synpunkt häradshövdingarnas rätt till tjänstledighet
för semester och enskilda angelägenheter, såvitt densamma
avser befrielse från allmänna tingssammanträden, böra utsträckas till
enahanda antal eller tre.
Vad slutligen angår tiden för ikraftträdandet av den ifrågasatta
stadgan, anser utskottet, att den, som redan vid tiden för det kungl. förslagets
offentliggörande genom propositionens framläggande för riksdagen eller
den 7 maj 1918 efter att hava avlagt för utövande av domarämbete föreskrivna
kunskapsprov, innehar anställning såsom biträde hos häradshövding,
icke skall vara underkastad bestämmelserna i 20 och 21 §§ i stadgeförslaget,
utan att i avseende å honom motsvarande nu tillämpade nor
-
8
Andra sammansatta tag- och statsutskottets utlåtande Nr 5.
mer må gälla. I föl jd härav bör möjlighet beredas att i förekommande
fall och i den omfattning, som därav må kunna betingas, bevilja häradshövding
tjänstledighet utöver vad i 16 § stadgas.
Vid övervägande av de belopp, med vilka statsanslag för de
föreslagna reformernas genomförande nu bör uppföras, har utskottet
icke haft något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen,
och i följd därav ansett sig böra tillst}Trka anvisandet av de av Kungh
Maj:t äskade anslagen.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A. att riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och i ämnet väckta motioner
må
1) till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna
för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som finnas upptagna i
det vid propositionen fogade förslag till stadga i ämnet,
bevilja dels å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
å 200,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst, å 24,000 kronor; samt
2) förklara, att riksdagen icke haft något annat
att erinra mot nämnda förslag till stadga, än att riksdagen
ansett,
att tjänstledighet, som avses i 16 §, må beviljas
å sådan tid, att häradshövding därigenom vinuer
befrielse från högst tre allmänna tingssammanträden
om året;
att den, som två år efter examen tjänstgjort såsom
biträde åt häradshövding, må kunna erhålla vikariatsförordnande,
som avses i 21 §, där han under fem
rättegångsdagar eller tre allmänna tingssammanträden
handlagt mål eller ärenden, som avses i 1 § av lagen
om särskilda tingssammanträden för handläggning av
vissa mål och ärenden; samt
att den, som redan vid tiden för förslagets offentliggörande
genom propositionens framläggande för
riksdagen eller den 7 maj 1918, efter att hava avlagt
examen, innehar anställning såsom biträde hos härads
-
9
Andra ram natura ila släta- och lagutskottets utlåtande Ni a.
hövding, ej skull vara underkastad bestämmelserna i
20 och 21 §§, i följd varav möjlighet bör beredas
att i förekommande tall och i den omfattning, som
därav må kunna betingas, bevilja häradshövding tjänstledighet
utöver vad i 16 § stadgas; samt
B. att ifrågavarande i ämnet väckta motioner, i
den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 juni 1918.
På sammansatta utskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.
Reservation
av herrar Pettersson i Södertälje, Stärner, Carl Gustaf Ekman, Lindqvist
Kosta och Jansson i Falun, vilka ansett, att utskottet boit hemställa.
A. att riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och i ämnet väckta motioner må
1) till---samt
2) förklara — — — ansett,
att tjänstledighet — — — året
att det antal rättetrångsdagar eller allmänna tingssammanträden,
under vilka den, som två år efter examen
tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding, skall
hava handlagt mål eller ärenden, som avses i 1 § av
lagen om särskilda tingssammanträden för handläggning
av vissa mål och ärenden, för att kunna erhålla
vikariatsförordnande, som avses i 21 §, synes böra i
någon mån nedsättas; samt
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 3 avd. 4 höft. (Nr 5.)
10
Andra sammansatta stats- och lan utskottets utlåtande Nr 5.
att genom föreskrift om lämplig övergångstid
möjlighet synes böra beredas de rättsbildade biträden
hos häradshövding, som redan under någon tid före
stadgans utfärdande innehaft dylik anställning, att erhålla
domareförordnande utan hinder av bestämmelserna
i 20 och 21 §§.
B. att — — — åtgärd.
STOCKHOLM 1918, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG.