8

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet.

(3:e avd.)

I en till riksdagen den 8 mars 1918 avlåten, till statsutskottets
förberedande behandling överlämnad proposition, nr 148, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet må
jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under år 1918 disponeras, utöver förut beviljade 300,000
kronor, ytterligare ett belopp av högst 100,000 kronor eller sålunda
sammanlagt högst 400,000 kronor, att utgå i första hand av de besparingar,
som uppkommit å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål
av riksdagen beviljade anslag, samt med återstående belopp av det
förslagsanslag, som för år 1918 beviljats för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda proposition medgav
1914 års senare riksdag, att för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet finge jämlikt de föreskrifter, som av Kungl.
Maj :t meddelades, av pensionsstyrelsen disponeras ett belopp av högst
200,000 kronor, att utgå med högst 50,000 kronor av det för år 1914
av riksdagen på extra stat anvisade förslagsanslag för bestridande av

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

>.*

på staten belöpande kostnad för genomförande av eu allmän pensionsförsäkring
samt med återstående belopp av det förslagsanslag för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring, som riksdagen
för år 1915 anvisat.

För år 1916 anvisades för ifrågavarande ändamål på extra stat ett anslag
av 200,000 kronor.

Sedermera har 1916 års riksdag medgivit, att av det för år 1917
beviljade förslagsanslaget för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915 ett belopp
av högst 300,000 kronor finge, i enlighet med de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t meddelades, användas för nu ifrågavarande
ändamål.

Slutligen har 1917 års riksdag medgivit, att för vidtagande av
åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet finge jämlikt de
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades, av pensionsstyrelsen under
år 1918 disponeras ett belopp av högst 300,000 kronor, att utgå i
första hand av de besparingar, som kunde uppkomma å det för år 1916
för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade anslag, samt med
återstående belopp av det förslagsanslag, som för år 1918 beviljats för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före den 8 juni 1915.

Departementschefen har vid anmälan av ifrågavarande anslagsäskanden
anfört, hurusom av de till pensionsstyrelsens förfogande för år 1917
ställda medel för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet en icke oväsentlig del kunnat besparas. Styrelsens sjukvårdande
verksamhet vore emellertid stadd i en kraftig utveckling och
vore särskilt under innevarande år eu väsentlig utvidgning av densamma
att förvänta. Vid bedömande av frågan, huruvida under år
1918 ytterligare medel för avsedda ändamål erfordrades, måste jämväl
hänsyn tagas till de på grund av stegrade pris å livsförnödenheter och
materialier väsentligt höjda kostnaderna för sjukvård. Sistnämnda omständighet
hade ock föranlett Kungl. Maj:t att vid meddelande av närmare
föreskrifter angående användningen av de för år 1918 för ändamålet
anvisade medel medgiva, att det årliga belopp, varmed pensionsstyrelsen
äger att bidraga till en persons sjukvård, finge förhöjas från 300 kronor
till 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 37 höft. (Nr 64—68.) .

Ut8kotteta

yttrande.

2

10

StatsutsJcottets utlåtande Nr 66.

I detta sammanhang har departementschefen berört en av Svenska
vanföreanstalternas centralkommitté gjord framställning om upphävande
av det i kungl. brevet den 6 december 1912 för åtnjutande av statsbidrag
till vanföreanstalternas kliniker uppställda villkor, att vårdavgiften,
förutom ersättning för s. k. ortopediskt bandage, icke må överstiga
1 krona 50 öre för dag och patient.

Denna bestämmelse hade grundats på beräkning, att vårdkostnaderna
för dag och patient i allmänhet ej skulle uppgå till mera än &
kronor samt att staten skulle bidraga med hälften av nämnda belopp.
Därest vanföreanstalterna skulle betagas möjligheten att uttaga ersättning
för de numera väsentligt ökade sjukvårdskostnaderna, komme, enligt
departementschefens förmenande, deras ekonomi att i betänklig grad
äventyras. Departementschefen har för den skull ansett, att det med
centralkommitténs framställning åsyftade villkoret borde, räknat från
ingången av år 1918, upphävas. För att statsbidrag emellertid ej måtte
uppbäras för bemedlad patient, syntes det samtidigt böra stadgas, att
sådant bidrag utginge endast för patient, som vårdas å allmänt rum.

Utskottet har ej haft annat att erinra mot vad sålunda ifrågasatts,
än att det torde vara ovisst, om sistnämnda bestämmelse är tillräcklig
för det därmed avsedda ändamålet. Utskottet förutsätter emellertid, att
i sammanhang med utfärdandet av förändrade bestämmelser om villkoren
för statsbidrag åt vanföreanstalterna prövas, huruvida ytterligare
detalj föreskrift må vara erforderlig till förhindrande av att statsbidrag
för bemedlad patient utgår.

Slutligen har departementschefen anfört, hurusom ett av pensionsstyrelsen
den 19 januari 1918 meddelat beslut om ökat bidrag till vanföreanstaltema
komme att medföra ytterligare belastning av de för styrelsens
sjukvårdande verksamhet avsedda medel. Enligt detta beslut
skulle nämligen styrelsens bidrag för sådana från styrelsen hänvisade
personer, som åtnjöte eller komme att åtnjuta vård å vanföreanstalternas
sjukavdelningar, för tiden från och med år 1918 tills vidare höjas från
50 öre till 1 krona för dag och patient, detta dock under förutsättning,
dels att styrelsens framställning om förhöjt anslag för sagda verksamhet
bifölles, dels ock att en dylik höjning av pensionsstyrelsens bidrag icke
komme att föranleda indragning eller minskning av det för vård av
patienter å vanföreklinikerna utgående statsbidraget.

Utskottet, som funnit de av departementschefen till stöd för ifrågavarande
förslag anförda skälen övertygande, får hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 11

att riksdagen må medgiva, att för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
må jämlikt de föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under år 1918
disponeras, utöver förut beviljade 300,000 kronor,
ytterligare ett belopp av högst 100,000 kronor eller
sålunda sammanlagt högst 400,000 kronor, att utgå i
första hand av de besparingar, som uppkommit å det
för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen
beviljade anslag, samt med återstående belopp
av det förslagsanslag, som för år 1918 beviljats för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för
pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni
1915.

Stockholm den 19 april 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 64.