Statsutskottets utlåtande Nr 38.

3

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1918 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående gratifikation
åt läroverksadjunkten P. K. F. Ågren.

(2:å avd.)

1 en inom första kammaren av lierr J. Bergman väckt motion, nr
95, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,
att riksdagen med hänsyn till den förlust, läroverksadjunkten P.

E. F. Ågren lidit genom felaktigt förfarande av eu statens myndighet, av
sådan art att det numera på grund av ändrad lagstiftning icke vidare kan
förekomma, varigenom risken för farliga konsekvenser av ett eventuellt
bifall uteslutes, för sin del ville bevilja ett anslag av femtonhundra kronor,
att utgå som gratifikation åt förbemälde Ågren.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin framställning får
utskottet hänvisa till motionen.

Det av motionären angivna felaktiga förfarandet av en statens myn- utskottets
dighet avser vissa av domkapitlet i Hernösand under åren 1881 och 1882 yttrande.
meddelade beslut, varigenom Ågren förlorat mer än ett års lönetursrätt.

Sedan Ågren under årens lopp upprepade gånger sökt återvinna sin förlorade
rätt genom tidigare löneuppflyttningar än som skett, har han
år 1916 hos Kungl. Maj:t anhållit om gottgörelse för den förlust,
som på sätt nämnts tillskyndats honom, med belopp som Kungl.

Maj:t kunde finna med rättvisa och billighet överensstämmande. Sedan
domkapitlet i Härnösand och läroverksöverstyrelsen i särskilda över ansökningen
avgivna utlåtanden avstyrkt densamma, fann Kungl. Maj:t genom
beslut den 17 juni 1916 ansökningen icke föranleda någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd.

I sitt berörda utlåtande hade läroverksöverstyrelsen anfört bl. a.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

följande: »Det synes vara ostridigt, att domkapitlet i Hernösand gent emot
sökanden förfarit oriktigt i två avseenden: dels har domkapitlet den 31
augusti 1881 utan laga skäl förvägrat sökanden rätt att avlägga undervisningsprov
för lönetursberäkning, dels har det den 22 december 1882
med förbigående av sökanden utnämnt en inkompetent sökande till adjunkt
vid högre allmänna läroverket i Luleå.

Härav synes emellertid icke följa, att sökanden skäligen kan göra
anspråk på ersättning för de löneförluster, som han anser sig hava fått
vidkännas såsom följd av dessa domkapitlets oriktiga förfaranden Dels
torde det nämligen icke kunna ådagaläggas, att dessa förluster varit beroende
allenast på domkapitlets åtgöranden, dels synes en sådan ersättningsrätt
kunna leda till oöverskådliga konsekvenser.»

Ågren har därefter vänt sig till justitieombudsmannen med anhållan
att denne ville taga förevarande ersättningsfråga under omprövning och
vidtaga de åtgärder, som därav kunde föranledas.

Justitieombudsmannen utlät sig i beslut den 12 februari 1917:

Av Kungi. Maj:ts i ärendet åberopade beslut framginge väl, att
domkapitlet i Hernösand, på sätt läroverksöverstyrelsen framhållit, förfarit
oriktigt i angivna hänseende, men enär preskription för länge sedan
inträtt i fråga om domkapitlets berörda förfarande, samt därå i varje
fall icke kunde grundas sådan skadeståndsskyldighet, som av klaganden
avsåges, funne justitieombudsmannen klagomålet ej förtjäna avseende.

Utskottet finner sig på grund av vad i ärendet förekommit icke
kunna tillstyrka motionärens förslag och får alltså hemställa,

att herr Bergmans ifrågavarande motion icke må
vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 5 april 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 37.

Reservation:

av herr J. Bergqvist, som ansett att utskottet bort av billighetsskäl tillstyrka
riksdagen att bifalla den i ärendet väckta motionen.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1918.