Statsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående utredning i fråga om beredande av förbättrad
ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.
(3:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (nr 53) kar herr E. Hage hemställt, att riksdagen ville anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och på vad sätt skrivbiträden,
som äro i domsagornas kanslier på ett stadigvarande sätt sysselsatta
med skrivarbete, må kunna erhålla fast anställning med rätt till
sjukhjälp, semester och pension eller åtminstone vissa skäliga förmåner,
samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Till stöd för sin framställning har motionären åberopat de skäl, som
anförts i förut i ämnet väckta motioner; och får utskottet i sådant avseende
hänvisa till motionerna II: 121 vid 1914 års senare riksdag, IT 11
vid 1915 års riksdag samt II: 158 vid 1916 års riksdag.

De båda förstnämnda motionerna har utskottet föregående år, under
hänvisning till den pågående förberedande utredningen rörande en allmän
rättegångsreform och då utskottet icke ansåge lämpligt att föranstalta
om en särskild utredning i det av motionären angivna syftet,
hemställt icke borde till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I sitt utlåtande angående den vid 1915 års riksdag i ämnet väckta
motionen har utskottet därjämte framhållit, att då enligt gällande bestämmelser
rörande avlöningsförmåner för häradshövdingarna dessa åtnjuta,
förutom lön och tjänstgöringspenningar, jämväl sportler och i
vissa fall förvaltningsbidrag, mot skyldighet för dem att själva bestrida
domsagornas kanslikostnader, den i motionen ifrågasatta anordningen
givetvis måste anses förutsätta en omreglering av häradshövdingarnas
avlöningsförhållanden. En dylik omreglering ansåge utskottet icke kunna
ifrågakomma, innan ovan berörda utredning rörande en allmän rät.teBihang
till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 20 käft. (Nr 23—24). 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

gångsreform slutfört*. Utskottet har vidare erinrat, att ifrågavarande
biträden vore av synnerligen växlande slag, från biträden, som uteslutande
vore sysselsatta med renskrivning, till biträden, som ombetroddes
uppdrag av ganska krävande natur samt påpekat, att samma skäl, som
i motionen anförts för beredande av fastare anställning åt biträden å
domarekanslierna, kunde enligt utskottets mening anföras jämväl beträffande
åtskilliga andra slag av biträden, exempelvis de hos fögderiförvaltningens
tjänstemän anställda, varigenom frågan finge en ännu
mera vidsträckt omfattning och ginge ut på inrättandet av en helt ny,
betydande grupp statstjänare.

Motionerna vid 1916 och 1917 års riksdagar blevo jämväl avstyrkta
av utskottet.

Samtliga ifrågavarande motioner hava icke föranlett någon riksdagens
åtgärd.

Då, vad utskottet sålunda förut i frågan anfört, fortfarande synes
äga full giltighet, får utskottet hemställa,

att herr Hages ifrågavarande motion icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1918

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, 0. Bergqvist, I. E. G. Svensson, C G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, A. Fers, A. R. Rooth och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,
J. Olofsson, A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge,
0. H.son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, C. R. Jansson i Falun,
O. Nilsson i Örebro och K. A. V. Björk.