Statsutskottets utlåtande Nr 200.

1

Nr 200.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Ma'')ds framställningar
angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån ra. m.
jämte en i ämnet väckt motion. (l:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt
84 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den
proposition angående beviljande av anslag till nautisk-meteorologiska
byrån m. m., Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, i
det till nämnda byrå uppförda ordinarie anslaget, nu 26,100 kronor,
måtte beräknas en förhöjning av 14,800 kronor och detta anslag i dess
helhet sålunda beräknas till 40,900 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t uti punkt 85 av statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att i avvaktan på nämnda, sålunda förebådade proposition
bland de extra förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1919
till arvoden åt viss personal vid nautisk-meteorologiska byrån beräkna
ett belopp av 9,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 16
april 1918 dagtecknad proposition (nr 338), vilken hänvisats till förberedande
behandling av statsutskottet, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för nautisk-meteorologiska
byrån, att gälla från och med år 1919:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 200—202.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Lön.

Arvode.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

I. Bestämt anslag1.

1 Föreståndare.....................

5,000

—

—

—

2,500

—

—

—

7,500

—

1 Förste byråassistent .........

3,600

-

—

--

1,800

—

400

5,800

—

1 Byråassistent ..................

1 Ombad vid eu av byråns agen-

2,200

—

—

—

1,500

—

300

—

4,000

-

turer ...........................

—

—

500

—

—

—

—

—

500

—

3 Ombud vid byråns agenturer

—

—

1,500

-

—

—

—

—

1,500

—

Säger

19,300

—

11. Reservationsanslag.

Till premier och gratifikationer

2,000

» diverse expenser, såsom till

post, telegraf, rikstelefon,
arbetsersättningar åt ob-servatörer m. fl., båthyror,
inköp och inbindning av
böcker, tidskrifter och kar-tor, ljus, ved, skrivmateri-alier m. m...................

3,000

» inköp av normal- m. fl. in-

strument för byrån och
agenturerna samt under-håll av instrument.........

2,200

—

» underhåll av 9 st. vatten-höj dmätningsstationer.......

» tabellering och samman-

—

—

—

—

—

—

—

—

3,700

—

ställning av vattenhöj d-mäthingsobservationer......

900

» magnetiska rekognoscera-

gar..............................

2,000

—

» publikationer ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

Säger

| |

1 1

I 1

-118,800-

J Efter 5 år kan lönen
l höjas med 600 kr.

{Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.,
efter 10 år med ytterligare
500 kr
och efter 15 år
med än ytterligare

500 kr.

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

3

Tjänst görings pennin gar.

Summa.

Arvode.

III. Förslagsanslag, högst.

Till biträden........................

Summa kronor

40,900

Anmärkningar:

l:o) Ombuden erhålla dessutom Vs av de avgifter, som vid den agentur, de förestå, inflyta för vorkställda
undersökningar av nautiska instrument och skeppslanternor samt för utfärdade certifikat. Berörda avgifter
skola fördenskull i vederbörande räkenskaper tagas till uppbörd med V* för det bestämda anslaget och
med SA för reservationsanslaget.

2:o) I den mån något av de i reservationsanslaget anvisade beloppen icke skulle åtgå för avsett ändamål,
" må det användas till annat i staten angivet ändamål, för vars fyllande medel anvisats från samma
anslag.

dels förklara, att för åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningshavare
vid byrån upptagna avlöningsförmåner skola gälla i statsrådsprotokollet
omförmälda villkor och bestämmelser;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid nautisk-meteorologiska byrån, skall
vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, samt att den innehavare av ordinarie
befattning vid byrån, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken
ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid
de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom;

dels medgiva att, därest extra assistenten vid nautisk-meteorologiska
byrån G. S. Ljungdahl befordras till byråassistent vid byrån från och
med den 1 januari 1919, han må för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo tiden från och med år 1913;

dels ock i riksstaten för år 1919 höja det ordinarie anslaget till
nautisk-meteorologiska byrån

kronor 26,100: —
» 14,800: —

kronor 40,900: —

nu..

med

till

4

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Kung!. Maj:ts
förslag.

dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståndare
och kompassjusterare på extra stat för år 1919 bevilja ett
förslagsanslag, högst 9,000 kronor;

dels och för enahanda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för år
1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Därjämte har uti en inom andra kammaren av herr A. Thore väckt
motion (nr 400) hemställts,

dels att riksdagen måtte avslå den kungl. propositionen nr 333 om
anslag till naulisk-meteorologiska byrån m. m., i det skick denna proposition
föreligger;

dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t ville anhålla om ny utredning
av ärendet med beaktande av de synpunkter, som i motionen blivit
framlagda.

Sedan 1907 års riksdag godkänt av Kungl. Maj:t framlagt förslag till
omorganisation av nautisk-meteorologiska byrån, har den 29 november
1907 utfärdats instruktion för byrån, vilken instruktion trätt i tillämpning
från och med 1908 års ingång.

Byrån har enligt nämnda instruktion till huvudsakligt ändamål
att såväl i Stockholm som vid byråns kontrollstationer undersöka handelsfartygens
lanternor, kompasser och övriga nautiska instrument
ävensom att till gagn framför allt för sjöfarten verkställa vissa meteorologiska,
jordmagnetiska och hydrografiska arbeten. Till byråns
arbetsuppgifter höra bland annat skötseln och kontrollen över vissa
vatt enhöjdsregistreringsstationer, utlämnande av meteorologiska och hydrografiska
instrument m. in. till sjögående fartyg, mottagande och granskning
av från dessa inkommande journaler, skötseln av byråns stationer
å fyrfartyg i västkustens inomskärsområden samt å vissa fyrplatser
m. m. samt utgivande av vissa publikationer. Slutligen tillkommer det
byrån att, då så påfordras, biträda vid kompassväsendets ordnande på
flottans fartyg samt vid anskaffning och undersökning av jämväl andra
nautiska instrument för dessa fartyg.

Byrån lyder närmast under chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Byråns ordinarie personal utgöres enligt den vid 1907 års riksdag
godkända organisationsplanen av en föreståndare, som är byråns chef,
en assistent samt ett ombud vid var och en av byråns agenturer i
Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall, tillika föreståndare för den
med agenturen förenade kontrollstationen.

Statsutskottets utlåtande Nr 200. o

Därjämte är sedan år 1913 vid byrån anställd ytterligare en assistent
med arvode å extra stat.

Enligt instruktionen för byråns kontrollstationer antagas föreståndarna
för dessa stationer av chefen för byrån efter ansökan medelst
förordnande tills vidare på viss tid, högst, fem år i sänder.

Såsom skäl för en omorganisation av nautisk-meteorologiska hyran
har av byråns föreståndare, bland annat, anförts följande.

Av utarbetad statistik framginge, att det rena kansliaz’betet å byrån
sedan år 1906 fullt tredubblats. Lades härtill, att byråns räkenskaper och
redovisning, särskilt efter kontrollstationernas upprättande, tagit en omfattning,
som vore minst tre gånger så stor som den förut existerande, att
inspektionsarbetet å stationerna ökats i än starkare progression, att utredningar,
som från byrån påkallades, år från år tilltoge så i omfång
som i antal, att myndigheter såväl som enskilda i stegrad
utsträckning anlitade byrån för erhållande av råd och anvisningar, samt
att alla kompassundersökningar och undervisning jämte examination i
deviationslära m. m. med aspiranter till föreståndarkompetens vid rikets
navigationsskolor avsevärt bidroge till att upptaga föreståndarens för
byrån tid, syntes honom det uttalandet icke kunna jävas, att de löpande
arbetena redan tagit en sådan omfattning, att det vore omöjligt
för honom att utan hjälp av ytterligare fast anställd personal komma
till rätta med dem på sådant sätt, som han ansåge kunna och böra
fordras av honom, än mindre då att på vederbörligt sätt tillse och befordra
byråns tidsenliga utveckling.

Sedan år 1908 vore vid byrån anställd en assistent med huvudsaklig
uppgift att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns kontrollstation
i Stockholm. Denne tjänstemans tid hade varit fullt upptagen av
honom åliggande instrument- och byråarbeten samt av inspektionsresor
till byråns kontroll- och observationsstationer, för vilka lian tagits i
anspråk i all den utsträckning, på honom vilande krav i övrigt tillåtit.
Endast därigenom hade de behov nödtorftligen kunnat tillgodoses, som
föreståndarens bundenhet på grund av det dryga kansliarbetet icke
medgivit honom att själv fylla.

Föreståndaren ville därjämte betona, att byråns och kontrollstationernas
arbete inom den allra närmaste tiden syntes komma att ökas i
högst betydande grad, då kontrollen av fartygslanternor gjordes obligatorisk,
samt än starkare, då även den kontroll över kompasser anordnades,
varpå från alla håll framställts önskemål och som säkerligen
vore i hög grad behövlig. Icke heller syntes böra lämnas oanmält, att
undersökning och certifiering även av mistlurar, loggar, vinkelinstrument,
kronometer m. m. började omtalas såsom önskvärda.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Motionen
nr 400.

Allt detta sammanlagt, d. v. s. byråns hårda belastning i förhållande
till för arbetet tillgänglig personal samt den stegring uti av byrån
och dess kontrollstationer fordrad arbetsprestation, som vore att vänta
inom den närmaste tiden, gjorde enligt föreståndarens uppfattning upprättandet
av en ny beställning vid byrån nödvändigt.

Enligt det framlagda förslaget skulle nu medel jämväl beredas till
arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i vissa av rikets sjöhamnar.

Till stöd för det i ovanberörda motion framförda yrkandet om avslag
å propositionen samt hemställan om viss utredning har av motionären
i huvudsak anförts följande:

»Ityråns verksamhet under den första tiden av dess tillvaro i vad
berör handelssjöfarten torde huvudsakligen ha varit inriktad på det
nautisk-meteorologiska gebitet. Vad som uträttades, blev emellertid med
åren mer och mer betydelselöst. Efter att under eu tid till synes ha
legat helt och hållet nere, ha nu meteorologiska observationer under
byråns överinseende införts å några transoceana ångare. Några av
byrån utarbetade segelhandböcker för kännedom om vind-, ström-, isförhållandena
etc. kring Sveriges kuster, arbeten, som för den svenska
sjöfarten borde kunna ha varit till stort gagn, ha icke förekommit. Byråns
befattning med kompassväsendet å svenska handelsfartyg har till
allra sista tiden varit synnerligen minimal; ett ringa fåtal kompasser
pr år ha för handelsflottans räkning undersökts. För kompasskonstruktionen
inom landet torde dock byrån, såsom sakkunnig institution på
detta område, haft ett visst värde. I samband härmed torde böra nämnas,
att chefen för nautisk-meteorologiska byrån förestått kurserna i
deviationslära för lärarpersonalen vid navigationsskolorna inom riket.
Något praktiskt sysslande med deviationsundersökningar å handelsfartyg
har dock från byråns sida, så vitt undertecknad vet, icke förekommit
på de sista 20 å 25 åren.

Tillbakagången i byråns verksamhet på det nautisk-meteorologiska
området och dess oförmåga att här uträtta något nämnvärt av värde
torde ha varit en av anledningarna till, att man orienterade sig åt nya
verksamhetsfält. Det område, som låg närmast till för byrån att glida
in på, var kontrollen över nautiska apparater och instrument. Befattning
med vissa nautiska instrument hade man ju allaredan förut, och
det var att förutse, att de skärpta fordringarna för fartygs sjövärdighet,
vilka i utlandet exempelvis i Norge åstadkommit upprättande av kontrollanstalter
för undersökning av lanternor, fartygskompasser m. m.,
även här i landet skulle föranleda liknande anstalters uppkomst. Alla -

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

7

redan år 1901 hade för övrigt en privat anstalt för lanterneundersökning
upprättats vid navigationsskolan i Göteborg.

Den nya instruktionen för nautisk-meteorologiska byrån av den 29
november 1907 bär även tydliga spår av, att kontrollen av fartygslanternor,
kompasser och övriga nautiska instrument blivit det förnämsta i byråns
uppgift. Den utvidgning av byråns personal, som företogs av riksdagen
1907, pekar i samma riktning. Befattningen med nautisk-meteorologiska
uppgifter står kvar i instruktionen, men den faktiska verksamheten
på detta område torde vara skäligen betydelselös.

Innan man genom ett riksdagsbeslut fastslår fortvaron av den ifrågavarande
anstalten, bör man göra klart för sig dess uppgift och syftemål.
Bortser man från de nautisk-meteorologiska och övriga uppdragen
av mindre omfattning, kvarstår, att nautisk-meteorologiska byrån nu måste
anses som en anstalt avsedd att i visst hänseende genom sin kontrollerande
befattning med en del till ett fartygs utrustning hörande apparater
och instrument m. m. vara till gagn för handelsfartygs allmänna
sjövärdighet. Byråns kontroll berör ett specialområde utgörande eu
detalj av sjövärdighetskontrollen i sin helhet.

Då man år 1914 ordnade den preventiva fartygskontrollen genom
upprättande av en fartygsinspektionsavdelning inom kommerskollegium,
torde man icke haft för avsikt att härunder inordna den allaredan då av
nautisk-meteorologiska byrån påbörjade kontrollen av fartygslanternor och
kompasser. I propositionen nr 122, angående utvidgad statskontroll å
fartygs sjövärdighet, till 1914 års B-riksdag yttrar departementschefen
om den preventiva fartygskontrollens ordnande, »att denna ej avser att
upphäva den befattning med kontrollen å fartygslanternor, kompasser
och övriga nautiska instrument, som tillkommer nautisk-meteorologiska
byrån själv eller genom dess kontrollstationer». Någon härifrån avvikande
mening har riksdagen icke uttalat. Vilket ju icke hindrar, att
spörsmålet om, huruvida nautisk-meteorologiska byrån fortfarande bör
utgöra en fristående institution eller om den måhända till den del, som
omfattar fartygskontrollen, bör inordnas under kommerskollegii fartygsinspektionsavdelning,
nu lämpar sig att upptaga till övervägande.

För att kunna avgöra lämpligheten av, att fartygsinspektionen
övertager vissa nautisk-meteorologiska byråns arbetsuppgifter, torde det
bli nödvändigt att något i detalj beröra arten och omfånget av de göromål,
som sålunda kunde tänkas bli överflyttade till fartygsinspektionen.

Lanternekontrollen har hittills och kommer antagligen alltjämt i
fortsättningen att taga kontrollstationernas tid mest i anspråk. Till arten
är emellertid denna kontroll synnerligen enkel, och någon anledning att

8

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

antaga, att lanterneundersökningen skulle bli lidande, ifall kontrollstationerna
överflyttades till fartygsinspektionen, finnes icke.

Kompasskontrollen är av mera invecklad natur. För att befordra
utvecklingen på detta område och bibehålla kontakten med de framsteg,
som här göras, torde en specialist på kompassväsendet böra förestå
denna kontroll. Saken kan lämpligen ordnas på det sättet, att den föreslagna
förste byråassistenten i nautisk-meteorologiska byrån överflyttas
till fartygsinspektion som förnämste sakkunnige för kompassväsendet,
samtidigt som denne blir föreståndare för kontrollstationen i Stockholm.

Angående kontrollen av nautisk-meteorologiska instrument, som
kan antagas bli av ringa omfång, torde lämpligen kunna förfaras på
sätt nyss är föreslaget.

Man har tänkt sig, att kontrollen vid naut. meteorologiska byrån
framdeles även skulle komma att omfatta andra nautiska instrument
och apparater än de ovan omförmälda. Sålunda säger föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån i en skrivelse år 1911 (införd i löneregleringskommitténs
betänkande den 1 juni 1917) »att det icke synes
böra lämnas oanmält, att undersökning och certifiering även av mistlurar,
loggar, vinkelinstrument, kronometrar m. m. började omtalas
som önskvärda». De utvidgningar i byråns verksamhet, som här förebådas,
böra tagas med en viss varsamhet. Vad exempelvis kronometerkontrollen
angår — en kontroll nog så omständlig -— så tillverkas som
bekant inga kronometrar i Sverige. Och vad man genom kontrollen
här i landet av i utlandet tillverkade kronometrar ville utröna nämligen
temperaturvariationerna, är en felkälla, som har ytterligt liten betydelse
för fartygsnavigeringen. Projektet är fullständigt dödfött. Det
förnämsta vinkelmätningsinstrumentet, sextanten, tillverkas ej heller här
i landet. Kontrollerade instrument av denna art stå alltid att erhålla
både här i landet och i tillverkningslandet. Vad ifrågasatt kontroll av
andra fartygsinstrument och apparater angår, så är som bekant ett modernt
fartygs maskinella och tekniska anordningar synnerligen omfattande.
Men kontrollen här ifråga om funktionsduglighet, hållfasthet
m. m., ifall sådan bör företagas i förväg, hör icke hemma i en nautiskmeteorologisk
byrå, utan å en materialprovningsanstalt av mera allmänteknisk-vetenskaplig
beskaffenhet.

Innan jag går att ytterligare beröra organisationsfrågorna torde
vara lämpligt att något behandla den utvidgning av nautisk-meteorologiska
byråns verksamhet som byråns övertagande av kompassjusteringen
innebär. Detta nya verksamhetsområde är synnerligen kortfattat

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

9

behandlat såväl av löneregleringskommittén som i den k. propositionen.
Å sidan 27 i den k. propositionen omfönnäles, att chefen för nautiskmeteorologiska
hyrån gjort framställning om ett förslagsanslag för år
1919 å 5,000 kr. för att i mån av behov av chefen för hyrån disponeras
till arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i visea hamnar.
Löneregleringskommittén har uttalat (sid. 17 k. propositionen) önskvärdheten
av att det, när frågan om eu definitiv reglering av avlöningen
åt byråns kontrollstations- och kompassjusterarpersonal komme under
omprövning, tages i övervägande, huruvida ej ersättningen till denna
personal borde fastställas såsom bestämda arvoden. Propositionen upptager
dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståudare
och kompassjusterare ett förslagsanslag för 1919, högst,

9.000 kronor, dels på tilläggsstaten för 1918 ett förslagsanslag, högst,

5.000 kronor.

Som sagt, upplysningarna om de nya hefattningsinnehavarna —
kompassjusterare — äro ganska ofullständiga. Sammanställer man det
som nyss anförts med vad som förekommer i ett av chelen för
nautisk-meteorologiska byrån uppgjort reglementsförslag för kompassjustering,
vilket förslag i dagarna via kungl. kommerskollegium remitterats
för yttrande till vissa sjöfartskorporationer, erhåller man emellertid
en närmare uppfattning om beskaffenheten av de nya tjänsterna.
Det framgår härvid, att meningen är att framskapa en del nya befattningsinnehavare,
avlönade av statsverket, vilka skulle sortera under
nautisk-meteorologiska byrån.

Kompassjusteringen är till sin teknik väsentligt olikartad kompasskontrollen.
Den senare avser att utgöra eu kontroll av kompassfabrikatet.
Kompass justeringen sysslar icke med kompassen som sådan.
Den har till ändamål att upphäva eller förminska fartygsmagnetismens
inverkan på en kompass och utröna och tabulera de återstående felen
— deviationsundersökning. En kompassjusterare bör inneha navigatörsutbildning,
vilket däremot icke'' är nödvändigt vid kompasskontrolleringen.
Deviationsbestämningar till sjöss tillhöra den ordinära navigeringsrutinen.
Kompassjusteringen i hamn eller egentligen vid fartygs avgång
från hamn företages vanligen av en lejd kompassjusterare, som
snabbare och säkrare klarar saken. Fallen variera mellan några få om
året i vissa hamnar, till ett antal exempelvis i Göteborg av 250 å 300,
små farkoster oberäknade. På det senare stället äro stundom 3 å 4
justerare sysselsatta samtidigt, då nämligen fartygen utlöpa ur hamnen
stötvis.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 94 höft. (Nr 200—202.)

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Av vad redan anförts torde framgå, att kompassjusteringen föga
lämpar sig att förstatliga, och flera skäl häremot kunde jämväl anföras.
Lika gärna kunde man börja på att använda sig av statligt
avlönade navigatörer på handelsfartyg. Ej heller har från sjöfartshåll
framsagts något önskemål om, att staten skulle ta hand om kompassjusteringen,
men väl har man ansett, att näringens frihet så till vida
borde begränsas, att, liksom i fråga om befälsbefattningarna på handelsfartyg,
viss lagstadgad kompetens borde erfordras för behörighet att
syssla med kompassjustering. Justeringens övervakande av nautiskmeteorologiska
byrån anser jag ej heller vara behövligt eller önskvärt.
Det har förut framhållits, att byrån är ganska främmande för kompassjusteringen
sådan denna praktiskt företages. Om, som önskvärt är,
föreskrifter utfärdas, vid vilka tillfällen kompassjustering skall företagas,
torde fartygsinspektionen genom sina representanter i de olika
hamnstäderna vara närmast till hands att övervaka föreskrifternas efterlevnad.

Överförandet av instrumentkontrollen från nautisk-meteorologiska
byrån till fartygsinspektionen kvarlämnar hos byrån en del andra mindre
och från varandra skilda göromål. Att upprätthålla byrån som en särskild
institution för dessa göromåls bestridande torde knappast vara
nödvändigt, särskilt som den återstående verksamheten utan olägenhet
kan fördelas på andra institutioner. Sålunda kan den magnetiska rekognosceringen
utefter landets kuster överlåtas på sjömätningen och sjökarteverket.
Uppsikten över vid rikets kuster anordnade vrattenhöjdmätnings-stationerna
förlägges till den hydrografiska byrån. De rent
nautisk-meteorologiska uppgifterna, vilka enligt vad förut framhållits
nu ha föga omfattning torde med fördel för sjöfarten böra förläggas
till det oceanografiska institutet eller den projekterade meteorologiska
anstalten i Göteborg. Att nautisk-meteorologiska byrån med sina begränsade
forskningsresurser på det nautisk-meteorologiska området och
den allmänna läggningen av dess verksamhet har nämnvärda förutsättningar
för att genom insamling och bearbetning av nautisk-meteorologisk
materiel gagna de sjöfarande, synes mig uteslutet.

Föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån har enligt vad den
k. propositionen ger vid handen bland annat anhållit om eu ökning av
det till kontrollstationsföreståndaren i Göteborg utgående arvodet från
500 till 3,000 kronor. För en sådan arvodesökning föreligga vägande
skäl. Ifrågavarande kontrollstationsföreståndare, som har sin egentliga
sysselsättning såsom lärare vid navigationsskolan i Göteborg, har icke
utan stor svårighet, på grund av den ökning av arbetet som på sista

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

11

tidon förekommit inom kontrollstationen, kunnat medhinna kontrollgöromålen.
En avsägelse av lärarbefattningen vid navigationsskolan, för
att mera odelat kunna ägna sig åt kontrollen, torde emellertid för
honom medföra en avlöningsförlust av cirka 3,000 kronor.

Enligt uppgift från nautisk-meteorologiska byrån har antalet prövade
lanternor och kompasser under åren 1913—1917 utgjort följande:

Antal under året prövade lanternor.

1913

1914

1915

191C

1917

Göteborg ...

............................ 524

524

504

629

879

Hal mö ......

........................... 816

573

778

891

1,077

Kalmar ......

........................... 6

16

38

34

18

Stockholm ..

............................ 163

174

437

545

603

Sundsvall ...

........................... '' 49

12

211

169

233

Antalet under året prövade kompasser.

Göteborg ...

........................... —

—

—

—

62'')

Malmö ......

........................... —

—

—

—

1

Stockholm...

.......................... 5

2

7

35

120

Till de skäl, som redan anförts för en ytterligare utredning angående
nautisk-meteorologiska byråns organisation, innan någon förnyad
stat fastställes, samt för kontrollens förläggande under fart.ygsinspektionen,
må nedannämnda jämväl anföras.

Fartygsinspektionen står genom sin verksamhet i betydligt livligare
kontakt med sjöfarten och de sjöfarande än vad fallet är med
nautisk-meteorologiska byrån.

Instrumentkontrollen sluter sig organiskt till viss annan av fartygsinspektionen
utövad kontrollverksamhet i avseende å fartygets utrustning
med nautisk materiel. Utarbetandet av nya eller förändrandet
av äldre författningar i nämnda avseende behöva icke såsom nu väsentligt
fördröjas, i fall fartygsinspektionen får hand om det hela.

Det i årets statsverksproposition förebådade förslaget om ny organisation
av kommerskollegium har fått stå över till nästa år, vid vilken
tidpunkt den här föreslagna utredningen bör vara klar.

Den utvidgning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet, som
föreslås i den kungl. propositionen, särskilt med avseende å den nya
kompassjusterareinstitutionen bör, innan riksdagen beslutar sig för att

*) Omfattar endast en del av året. Högst väsentlig ökning här torde vara att förvänta,
då den obligatoriska kontrollen inträder.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Utskottets

yttrande.

lämna anslag, tagas under omprövning av kommerskollegium och jämväl
av i saken intresserade sjöfartskorporationer.

En uppdelning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet på
sätt här ifrågasatts skulle betyda en avsevärd besparing för statsverket.
Den torde även medföra en uppryckning på det nautisk-meteorologiska
området, samtidigt som övriga nu till nautisk-meteorologiska byrån hörande
arbetsuppgifter, såväl i fråga om den vetenskapliga utvecklingen
som med avseende å det tekniskt-administrativa handhavandet, väl torde
komma att tillgodoses.

Om vad här ovan anförts vinner beaktande, överlämnas åt det utskott,
som kommer att behandla den kungl. propositionen nr 333, att
föreslå sådana ändringar i nu gällande stat för nautisk-meteorologiska
byrån, som, intill dess nytt organisationsförslag av dess verksamhet
föreligger, kunna vara av det närvarande behovet påkallade.»

Vad motionären sålunda anfört har utskottet funnit värt beaktande,
och har utskottet ansett sig böra föreslå, att utredning i av motionären
angivet syfte kommer till stånd. Vid sådant förhållande har utskottet
icke funnit sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu framlagda omorganisationsförslaget.

Utskottet anser emellertid, att någon förbättring i avlöningshänseende
bör tillerkännas personalen vid nautisk-meteorologiska byrån, och
har utskottet i sådant hänseende velat föreslå en tillfällig löneförbättring
av 600 kronor till föreståndaren och 900 kronor till envar av assistenterna
att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas.

Det ordinarie anslaget till nautisk-meteorologiska byrån torde alltså
för år 1919 böra utgå med oförändrat belopp, 26,100 kronor. Därjämte
har å extra stat för år 1919 uppförts, dels i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor, för ytterligare
en assistent vid byrån, dels ock i enlighet med det förslag utskottet
framställt i fråga om tillfällig löneförbättring åt byråns personal,
för sagda ändamål ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor.

Vad därefter beträffar det framställda förslaget om arvoden åt auktoriserade
kompass]usterare i vissa sjöhamnar har utskottet för närvarande
icke ansett sig kunna biträda detsamma. Vidkommande åter den
föreslagna höjningen av arvodena till föreståndarna för kontrollstationerna
i Göteborg och Malmö har utskottet icke velat motsätta sig densamma.
För sistnämnda ändamål bör alltså å 1919 års stat uppföras
ett extra anslag av 4,000 kronor.

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

13

att riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts
förevarande proposition och herr Thores motion nr 400

I. a) i riksstaten för år 1919 uppföra ordinarie
anslaget till nautisk-meteorologiska byrån med oförändrat
belopp, 26,100 kronor, därav bestämt anslag

10,000 kronor och reservationsanslag 16,100 kronor;

b) till ytterligare en assistent vid nämnda byrå bevilja
på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,
3,500 kronor;

c) till tillfällig löneförbättring åt personalen vid
samma byrå bevilja på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 2,400 kronor; samt

d) till förhöjda arvoden åt vissa kontrollstations föreståndare
bevilja på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor.

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte föranstalta om förnyad utredning i ärendet
med beaktande därvid av de i ovanberörda motion
angivna synpunkter samt därefter för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 4 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. IT.
Ekelund, J. Nilsson, IT. F. Lamm, O. Bergqvist, C. G. Ekman, II. G. TF. Wrangel,
A. C. Lindblad, A. Pers, greve N. F. Posse och E. A. R. Lillienau samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs,
N. A. Nilsson i Kabbarp, G. Persson i Ställhult, J. Jönsson i Revinge, O. II sou
Waldén, G. Odqvist, J. A. Ingvarson, C. R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, TF. Bäckström
och K. A. TF. Björck.