Statsutskottets utlåtande. Nr 11)7.

1

Nr 197.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående löneoch
pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,
folk- och småskolorna, de högre folkskolorna
och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta
motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering för
lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och
de kommunala mellanskolorna för sådant ändamål under riksdagens
åttonde huvudtitel beräkna

dels ifråga om lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet ett
belopp av 65,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie anslaget
till seminariet 43,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst 22,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m.
(punkten 135);

dels beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ett
belopp av 1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken 1,400,000 kronor samt på extra

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (Nr 197.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

stat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst 460,000 kronor, till extra och
vikarierande lärare m. m. (punkten 138);

dels vad angår lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna
en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt nämnda skolor
med 310,000 kronor (punkten 153);

dels beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna ett belopp
av 670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av det ordinarie
anslaget till nämnda seminarier, samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst 6,200 kronor, till hyresbidrag till rektorerna vid vissa
folkskoleseminarier (punkten 160);

dels ifråga om stipendier för seminarieelever en ökning av det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat för ändamålet uppförda
anslaget med 28,000 kronor (punkten 161);

dels vidkommande lärarpersonalen vid folk- och småskolor ett belopp
av 22,500,000 kronor, därav 22,074,000 kronor såsom ökning av det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor, 335,000
kronor såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag
till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor samt 91,000 kronor
såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar (punkten
177);

dels ock vad angår lärarpersonalen vid högre folkskolor en ökningav
det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre
folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183).

Kung!. Maj:ts Sedermera har Kung!. Maj:t i eu den 22 mars 1918 till riksdagen

prnr°260°n av^ten, till statsutskottet hänvisad proposition nr 260, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

A. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i
stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium
och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

3

dels och föreskriva, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka
och innehava sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter,
till vilka kvinna må kunna befordras, skall gälla

att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras al lenas) efter
av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;
samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,
därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande finner det nödigt.

B. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet för
övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser;
dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig nämnda
villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid
Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen
nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola
upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

dels, i händelse av godkännande av vad utav departementschefen
föreslagits i fråga om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster
ävensom vid bifall till vad i nästföregående moment hemställts,
höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;
dels och på extra stat för år 1919 anvisa:

4

Statsutskottets utlåtande JSIr 197.

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt

till provarskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken
i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

C. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet
för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser,
dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig
nämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten
och därvid fastade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels, i händelse av godkännande av de utav departementschefen
föreslagna avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485
kronor;

dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet anvisa ett förslagsanslag, högst 16,800
kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess
Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning, som
tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad ej åtnjutes,
må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande föreståndarinna
med 1,000 kronor för år räknat, än även det hyresbidrag,
som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.

Stalmtskotteti utlåtande Nr W7.

I). HHrutinndo lärarpersonalen vid folkskoleseminuriernu:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet
för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser;
dels förklara,

att nyssnämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar
gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å
övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,
manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre,
han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,
dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda
villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före
den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny
avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner
;

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på
ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i
kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten; samt

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall
bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser
tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren
vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid
1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet
dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,
erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,
såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmå -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 1.97.

nerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda
nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag,
dels oek att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått
den för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragningsstat
motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som äro att
hänföra till lön jämte ålderstillägg;

dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna avlöningsförmåner
ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående inrättande
av nya lärartjänster vid folkskoleseminarierna samt beredande av medel
för uppvärmning, belysning, materiell in. m. för folkskoleseminarierna i
Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna
med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840
kronor;

dels, vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av
medel till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna
i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till
stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller från 150,225
kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts, det gemensamma
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna att ökas från nuvarande
999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra
stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med
800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,
till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare
i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort
under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller
annan under läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,
som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor, samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i första
lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor och i
tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat
i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med
575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700 kronor,
till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare i

Statsutskottets utlåtande Nr 1U7.

gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt ä vakant tjänst med
450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för sistberörda ändamål på extra stat för år 1910 bevilja
ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

K. Heträltäiide lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;

dels medgiva, att Kung!. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor
och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,
åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin
anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till lärare
vid folkskolor och småskolor;

dels förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,
ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare
anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,
skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och
därvid fastade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension
eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,
lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor
med sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.
2 av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget
till sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills
gällande grunder;

dels ock, vid bifall till i statsrådsprotokollet framlagt förslag till
avlöning för den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonal ävensom
därsammastädes framlagt förslag till grunder i fråga om statsbidrags utgående,
höja följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

8

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till
40,135,000 kronor;

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch
småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000
kronor till 483,000 kronor; samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000
kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

F. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat
sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder ifråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor; dels

förklara, att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts
före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya
löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning
och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej mindre
i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre folkskolor än även beträffande
grunder och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande
skolor, höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,
nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande belopp,
157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor; samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor till
3,000 kronor.

Statsutskottet« utlåtande Nr 191.

(i. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Ma,j:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat
sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförinälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala
mellanskolor;

dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken
tillsats före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya
löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning
och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej
mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
än även beträffande grunder och villkor för utgående av statsunderstöd
till ifrågavarande skolor, höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000
krono!-, med 342,000 kronor till 682,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels följande
inom första kammaren väckta motioner, nämligen

nr 183, av herr Bergqvist m. fl., däri hemställts, att riksdagen ville
dels på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 350,000
kronor att under sagda år utgå som ortstillägg åt lärare vid de högre
allmänna läroverken och samskolorna, vid folkskoleseminarierna samt
vid folk- och småskolorna i Västerbottens och Norrbottens län,

dels bestämma, att ortstilläggen skola, med de villkor och bestämmelser
Kungl. Maj:t må äga att utfärda, utgå med följande belopp, nämligen
för rektor, lektor och adjunkt vid högre allmänt läroverk samt för
adjunkt vid samskola 300 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (AV 197.)

Motione/.

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

för extra och vikarierande lärare vid högre allmänt läroverk, ämneslärarinna
vid samskola samt övningslärare med full tjänstgöring vid högre
allmänt läroverk 200 kronor,

för övningslärare med full tjänstgöring vid samskola 150 kronor,
för rektor och adjunkt (lektor) vid folkskoleseminarium 300 kronor,
för extra och vikarierande lärare, övningslärare med full tjänstgöring
och övningsskollärare vid folkskoleseminarium 200 kronor,

för ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskola
200 kronor, samt

för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och
lärare vid småskola 150 kronor;

nr 185, av densamme, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i Kungl. Majrts proposition nr 2BO ifråga om ålderstillägg
för ämneslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminaxåerna, att här avsedda del därav (sid. 172, 207,
277) må erhålla följande lydelse:

att därvid befattningshavare, vilken före utgången av år 1918 förvärvat
behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk samt
under åren 1919—1928 utnämnes till ordinarie ämneslärare (resp. ordinarie
lektor, resp. lektor), må tillgodoräknas tid, varunder han efter
vunnen sådan behörighet omedelbart, därest han ej genom styrkt sjukdom
eller annan giltig orsak varit förhindrad att då tjänstgöra, före tillträdet
till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt läroverk, högre
lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium i egenskap av extra eller
vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den begränsning,
att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig ett år,
den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes under år
1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och den, som
utnämnes under något av åren 1923—1928, fem år av nyss angivna extra
ordinarie tjänstgöringstid;

nr 186, av densamme m. fl., däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att manlig lärare vid småskola och mindre folkskola samt biträdande
manlig lärare vid folkskola skall åtnjuta eu grundlön, som med
200 kronor överstiger vad riksdagen må bestämma som avlöning åt motsvarande
kvinnlig lärare, och i samband därmed höja anslaget till avlönande
av folk- och småskollärare med 30,800 kronor;

nr 187, av herr Magnusson, däri föreslagits, att riksdagen måtte
besluta att, utöver de i Kungl. Maj:ts proposition upptagna beloppen,
veckotimpenningen för ordinarie manlig gymnastiklärare höjes med 30
kronor och för kvinnlig gymnastiklärare med 20 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

11

nr 1HS, av herr Bergman, däri hemställts, att avlöningsheloppen
bestämmas sålunda:

för manlig musiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,800 kronor
i l:a, 2,025 kronor i 2:dra, 2,250 kronor i 3:dje och 2,475 kronor i
4:de avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 3,300 kronor för 20
veckotimmars undervisning;

manlig musiklärare vid realskola, lön å 1,150 kronor i l:a, 1,300
kronor i 2:dra, 1,450 kronor i 3:dje och 1,600 kronor i 4:de avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 2,400 kronor för 15 veckotimmars
undervisning;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 1,000 kronor i l:a, 1,120 kronor
i 2:a, 1,240 kronor i 3:dje och 1,360 kronor i 4:de avlöningsgraden, med
en maximiavlöning av 2,040 kronor för 15 timmars undervisning i veckan;

att anslaget till läroverksstaten beviljas med härav föranlett förhöjt
belopp;

samt att beträffande villkoren för övrigt det bestämmes, att ordinarie
musiklärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra:

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 10
veckotimmar; varvid dock varje körsångs- eller samsjungningstimme, 2
veckotimmar vid varje läroverk, må beräknas som dubbeltimme d. v. s.
anses motsvara vardera 2 vanliga lektionstimmar;

ävensom att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas musiklärare
vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt 20 och vid realskola intill
sammanlagt 15 veckotimmar;

nr 189, av densamme, däri hemställts, att riksdagen måtte för sin
del bifalla Kungl. Maj:ts i propositionen nr 260 å sidan 164 framställda
förslag med den ändring,

att efter ordet »provårsläroverk» införas orden »ävensom vid statens
provskola, Nya elementarskolan samt rektor vid sistnämnda skola»,

att efter orden »arvode av» insättes »400 kronor» i stället för »300
kronor», och

att härav föranledd ändring måtte ske i avseende på beloppet av
det för läroverkens stat utgående anslaget;

nr 190, av densamme, däri yrkats avslag å den del av Kungl.
Maj:ts förslag, som avser viss skyldighet för befattningshavare vid de
allmänna läroverken att underkasta sig eventuell förflyttning till annan
befattning inom undervisningsväsendet, när helst så av Kungl. Maj:t
prövas lämpligt, ävensom hemställts, att det ifrågavarande momentet (å
sid. 169 i Kungl. Maj:ts proposition nr 260) måtte få följande lydelse:
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

12

Statstitskottets utlåtande Nr 197.

den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, utöver vad honom jämlikt
hittills varande lönereglering i sådant avseende åligger, vara pliktig1
att, för den händelse i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen
hans tjänstgöring anses lämpligen höra förläggas till
annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än
den, där han då är anställd, underkasta sig dylik förflyttning; börande
sådan förflyttning, så vitt möjligt, icke medföra förändring av boningsort,
men, om ofrånkomlig nödvändighet skulle föreligga för förflyttning till annan
ort, vara förenad med rätt att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp
till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

nr 193, av herr Berg qvist, däri hemställts, att riksdagen ville för
sin del medgiva, att övningsskollärare vid folkskoleseminarium må för
uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring som lärare
vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga barn, där undervisningen
omfattar i huvudsak samma lärokurser som de, vilka genomgås i
egentlig folkskola;

nr 194, av densamme, däri hemställts, att riksdagen ville dels på
extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 3,800 kronor att användas
såsom ortstillägg åt ordinarie, extra ordinarie och vikarierande
lärare vid de kommunala mellanskolorna i Västerbottens och Norrbottens
län, dels bestämma, att ortstilläggen skola under de närmare villkor och
bestämmelser, som Kungl. Maj:t må äga att utfärda, utgå med 200 kronor
till envar av sagda lärare;

dels och följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 397, av herr Bäckström, däri hemställts, att riksdagen måtte
anvisa som ordinarie förslagsanslag under åttonde huvudtiteln, utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor, ett belopp av 1,441,550 kronor för beredande av höjning av
ålderstilläggen åt ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola och lärare vid
småskola m. fl. att utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter som för tillämpning av dessa
grunder må finnas erforderliga:

a) till ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola, utom övriga löneförmåner,
efter respektive 5, 10 och 15 år, tre ålderstillägg, vart och ett å
300 kronor, samt

b) till lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning, utom övriga löneförmåner,
efter respektive 5, 10 och 15 år, tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor, dock att härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

13

vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd
eller som blivit antagen efter den 31 december 1907;
nr 404, av herr Runefors, däri hemställts,

att riksdagen måste besluta sådana ändringar i det av Kungl. Maj:t
framförda förslaget till lönereglering för lärarepersonalen vid rikets folkoch
småskolor, att de manliga ordinarie folkskollärarnas grundlön höjes
med 200 kronor till 2,300 kronor, de manliga extra ordinarie folkskol.
lärarnas lön höjes med 100 kronor till 1,800 kronor och småskollärarinnornas
grundlön höjes med 100 kronor till 1,300 kronor;

att utskottet behagade vidtaga övriga ändringar i kungl. propositionen,
vartill ett bifall till motionen eventuellt kan föranleda;

nr 408, av herr Olsson i Ramsta m. fl., däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition, nr 260,
att grundlönen för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och
biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare med ömsesidig
rätt till minst 4 månaders uppsägning, bestämmes till 1,400 kronor;
nr 409, av herr Sterne, däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta följande ändrade lydelse i Kungl. Maj:ts
proposition angående grunderna för kvinnas anställning vid våra läroanstalter,

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i
stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium,
samt

lektor vid högre lärarinneseminariet,

dels ock föreskriva — — — — sådana lärartjänster vid högre
lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium, till vilka kvinnor
känna befordras, skall gälla,

att gift kvinna--— — upprätthållande finner det nödigt;

att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition
i vad den avser småskollärarpersonalens avlöningsförhållanden, besluta
följande ändrade lydelse rörande löneförmånerna för lärare vid småskola:

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,
förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens
pris, 1,300 kronor, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma

tre ålderstillägg, vart och ett ä 200 kronor, dock att----den 31

december 1907;

att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

14

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

höjes från dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 24,739,590
kronor till 42,179,590 kronor;

att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag i avseende
å lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, besluta
följande ändrade lydelse rörande löneförmånerna för denna lärarpersonal:

rektor, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie ämneslärare,
särskilt arvode av 1,200 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, — — ---- vartill skulle kunna’

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att utgå efter respektive
5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare,----vartill skulle kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive
5, 10 och 15 år;

b)

I.

a) ---

b) —--

c) för rektor och biträdande föreståndarinna det för ifrågavarande
befattningshavare stadgade särskilda arvodet.

d) --- —

e) ---

f) ---

nr 424, av herr Helger, m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte
med ändring av vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 260 besluta,

att pensionsberättigad ordinarie folkskollärares skyldighet att avgå
från tjänsten, då han uppnått 60 års ålder, må äga tillämpning allenast
för det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör finna
den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig ined hänsyn till skolans
bästa,

att för pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare
vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola sådan skyldighet må under
tiden från den 1 januari 1918 till och med den 1 juli 1920 äga tillämpning
allenast för ovan nämnda fall,

att pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare vid
folkskola samt lärare vid mindre folkskola, som under sagda tid blir av
sjukdom urståndsatt att vederbörligen fullgöra sin tjänst, må åtnjuta bidrag
till vikarie efter samma grunder som övriga småskollärare och oberoende
av om läraren kan förete läkarebetyg, att han icke är för all
framtid oförmögen att i tjänsten återinträda;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

15

nr 429, av herr Berggren, däri hemställts, att riksdagen måtte utöver
de i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 upptagna beloppen höja timpenningen
för ordinarie manlig gymnastiklärare med 30 kronor oc;h för
ordinarie kvinnlig gymnastiklärare med 20 kronor samt för vikarierande
manlig gymnastiklärare med 25 kronor och för vikarierande kvinnlig med
20 kronor;

nr 437, av herr Kjellberg, däri hemställts, att riksdagen måtte för
sin del bifalla Kungl. Maj:ts i proposition nr 260 å sid. 164 framställda
förslag med den ändring,

att efter ordet »provårsläroverk» införas orden »ävensom vid statens
provskola, Nya Elementarskolan samt rektor vid sistnämnda skola»,

att efter orden »arvode av» insättes »400 kronor» i stället för »300
kronor», och

att härav föranledd ändring måtte ske i avseende å beloppet av
det för läroverkens stat utgående anslaget;

nr 438, av herr Welin, däri hemställts, att riksdagen ville, med
avslag på vad Kung]. Maj:t föreslår i fråga om tillträde för kvinnor till
ämneslärarbefattningar vid de allmänna läroverken och manliga folkskoleseminarierna,
för sin del besluta, att de vid statens samskolor (utom den
i Södertälje) befintliga ämneslärarinnetjänsterna, allt efter som de bliva
lediga, indragas och ersättas med adjunktstjänster, som endast må sökas
och innehavas av kvinnor;

nr 439, av densamme, däri hemställts, att riksdagen, med ändring
av vad Kungl. Maj:t i motsvarande avseenden föreslagit, ville bestämma,
att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola, efter respektive 5, 10 och
15 år, erhåller tre ålderstillägg, vart och ett å 250 kronor:

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med
ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,
förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens
pris, 1,400 kronor, vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma
tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom
vikarie, ävensom för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan
komma i åtnjutande av nyss föreslagna avlöningsförmåner, avlöningen
skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,
1,200 kronor;

att för oexaminerad lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd

16

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Allmänna

erinringar.

tills vidare med ömsesidig rätt till minst 4 månaders uppsägning, och
vilken vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad till helt
ålderdomsunderstöd eller blivit antagen efter den 31 december 1907, avlöningen
skall utgöra, utom fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning, 750 kronor; samt

att lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande

rum och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande
rum och kök; och

för annan lärare: minst två rum och kök, därav minst ett rum pcb

kök på samma botten.

Beträffande motiverna till de av motionärerna framställda olika
förslag tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

De förslag, vilka äro i Kungl. Maj:ts omförmälda proposition förelagda
riksdagens prövning, innebära en genomgripande löne- och pensionsreglering
för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna
i riket. Spörsmålet om en lönereglering för nu ifrågavarande
lärarkårers vidkommande har sedan ett flertal år stått på dagordningen,
och behovet av en ändring i nu gällande avlöningsförhållanden har jämväl
vid olika tillfällen och från ett flertal håll med styrka betonats. Riksdagen
har också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare
åren beviljats vissa lärarkårer och för innevarande år jämväl samtliga
de kårer, för vilka en definitiv reglering nu ifrågasättes, visat sig behjärta
det läge, i vilket lärarna befinna sig. Då nu efter en grundlig och omfattande
utredning ett förslag till definitiv lönereglering föreligger, har
utskottet ansett, att denna fråga bör bringas till ett slutligt avgörande.

Till grund för det föreliggande löneregleringsförslaget ligger ursprungligen
ett av den s. k. lärarlönenämnden den 31 oktober 1914 avgivet
betänkande. Nämnda betänkande har emellertid underkastats eu
genomgripande revision, och Kungl. Maj:ts förslag bygger i stort sett
närmast på ett av löneregleringskommittén över detta betänkande avgivet
utlåtande. I väsentligaste delar har departementschefen uttalat sin anslutning
till de grundsatser, åt vilka löneregleringskommittén i sitt utlåtande
givit uttryck; endast i vissa punkter har departementschefen ansett
sig böra avvika från kommittén, varvid han i några fall följt de meningar,
som inom kommittén reservationsvis gjorts gällande.

Statsutskottets utlåtande AV 107.

17

Deri allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande,
som Kung]. Maj:ts förslag intager, iir den, att beträffande de
statsanställda befattningshavare, om vilka nu är fråga, avlöningsbelopp
föreslås, som äro ställda i visst förhållande till vad för närvarande i
ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän i allmänhet, varvid förutsattes,
att de förra ävenledes må komma i åtnjutande av den ytterligare
löneförbättring, vilken i form av krigstid sti 11 ägg eller krigstidshjälp eventuellt
kan komma statens tjänstinnehavare i allmänhet till del, samt
att beträffande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits
till å ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgår till dem,
ä andra sidan att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande
avlöningar synes erforderlig.

Jämväl utskottet finner den nu angivna allmänna utgångspunkten utskottet.
vara den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist
tillgodoseende av de olika lärarkårer, om vilka här är fråga.

I den utredning, som legat till grund för det föreliggande förslaget, hava
dryftats vissa allmänna grundsatser beträffande avlönings-och pensionsförhållanden,
vilka till sin innebörd äro av en omfattande och principiell natur;
hit höra, bland annat, spörsmålen om särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare,
om förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning
samt om beräkning av kommunala tjänstår för erhållande av statspension.

Även om vissa av dessa frågor, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen
till dem intagit, sakna eu mera direkt betydelse för det
föreliggande löneregleringsförslaget, anser sig utskottet dock böra i det
följande i korthet beröra desamma.

Härjämte innebär Kungl. Maj:ts proposition eu utsträckning av
kvinnas behörighet till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier.

Utskottet anser sig till en början böra något dröja vid nu berörda
frågor av en mera principiell innebörd, innan utskottet ingår på de särskilda
löneregleringsförslagen för olika lärarkårer.

Vad först beträffar frågan om särskilda lönetillägg till familj eför-,. Särskilda

•'' .. . o • , ° ... ... .. . , . . ... Innetillaqq åt

sorjare, ma erinras, hurusom lararlonenamnden grundat små Ionereg- tamiijeförsörleringsförslag
på den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befatt- tare
. ningshavare, som är familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än
befattningshavare, som icke är familjeförsörjare, och ansett, att denna
princip bort tillämpas på de kommunalt anställda lärarna men icke på
de statsanställda. Löneregleringskommittén däremot har framhållit, huru JBihang

till riksdagens protokoll 1018. 6* sand. Öl käft. (AV 107.) 8

18

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Förhållandet
mellan manliga
oeh kvinnliga
lärares
avlöning.

som principens utformande i detalj visat sig vara föremål för delado
meningar beträffande ett flertal frågor, och med hänsyn härtill pekat på
nödvändigheten av en utredning i ämnet. Departementschefen har, under
uttalande av sina sympatier för den av lärarlönenämnden framlagda löneprincipen,
ansett de av löneregleringskommittén gjorda invändningarna
under förhandenvarande förhållanden utgöra ett avgörande hinder för
förslagets avfattande efter lärarlönenämndens linjer och anslutit sig till
löneregleringskommitténs på hittillsvarande grunder byggda förslag.

Sådant det nu framlagda förslaget föreligger, är det följaktligen
byggt på hittills gällande avlöningsprinciper. Vid sådant förhållande
torde något särskilt yttrande från utskottets sida i fråga om den under
lönefrågans föregående skeden omdebatterade behovsprincipen icke nu erfordras,
och vill utskottet nu endast uttala sin anslutning till de av departementschefen
förordade allmänna avlöningsgrunderna.

Emellertid har utskottet redan i detta sammanhang ansett sig böra
framhålla, hurusom ett uppgivande av principen »särskilda lönetillägg åt
familjeförsörjare» lett till, att de kontanta avlöningsförmånerna för lärare
vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola
blivit i förslaget satta till samma belopp, vare sig sådan lärare är
man eller kvinna, vilket förhållande har att söka sin förklaring däri, att
denna lärarkår nästan uteslutande utgöres av kvinnor. Enär inom samtliga
andra lärarkårer eu skillnad göres i avlöningshänseende mellan manlig
och kvinnlig befattningshavare, har utskottet, med hänsyn till de, om
också fåtaliga manliga lärarna inom småskolekåren, ansett eu motsvarande
skillnad även inom sistnämnda kår befogad och fördenskull anslutit sig
till den motion, som i detta syfte blivit väckt. Till denna fråga återkommer
emellertid utskottet i det följande.

Enligt lärarlönenämndens beräkningar skulle de kvinnliga lärarnas
avlöning sättas lägre än de manliga lärarnas på grund av dels männens
familjeförsörjningsplikt dels ock männens större arbetsprestation, där
skillnad i sådant avseende förefunnes. Beträffande den del av mannens
avlöning, som kunde anses betingad av hänsyn till hans familj eförsörjningsplikt,
har nämnden ansett det avdrag från den manliga lärarens
avlöning, som kunde anses motsvara familj ef örsörjningsbehovet, böra bestämmas
till sådant belopp, att den kvinnliga tjänstemannens effektiva
avlöning, för tjänstår räknat, bleve i medeltal omkring 90 procent av
motsvarande manliga tjänstemans effektiva avlöning för tjänstår.

Då nämndens förslag i huvudsakliga hänseenden ansluter sig till
den uppfattning, åt vilken löneregleringskommittén vid ett föregående

Statsutskottets utlåtande AV 11)7.

1«>

tillfälle givit uttryck, har kommittén i förevarande fall icke funnit anledning
nu frångå den sålunda i huvudsak för kommittén och nämnden
gemensamma ståndpunkten.

Departementschefen ansluter sig i sitt förslag till nu angivna beräkningsgrunder.

På sätt av utredningen framgår, har i stort sett någon menings- Utskottet
skiljaktighet icke varit rådande i avseende å beräkningen av förhållandet
mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning. Utskottet finner sig sakna
anledning till erinran mot de grunder, som i detta hänseende vunnit tilllämpning.

I avseende ä grunderna för övningslärarnas avlöning vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
innebär förslaget i stort sett ett bibehållande av nuvarande avlöningssystem.
Även om de på ifrågavarande övningslärare tillämpade avlöningsgrunder
enligt utskottets mening innebära ett rättvist tillgodoseende
av dessa lärare allt efter omfattningen av deras tjänstgöring, har utskottet
dock icke kunnat undgå att finna systemet i fråga tämligen invecklat
och ägnat att hindra önskvärd reda och överskådlighet över dessa
lärares avlöningsförhållanden. Särskilda olägenheter visar det nuvarande
systemet, då det gäller att finna enhetliga grunder i avseende å övningslärarnas
pensionering. Emellertid har utskottet icke ansett sig under
förhandenvarande förhållanden höra gorå någon erinran mot de förslag,
som härutinnan framlagts.

Grunderna för
övningslärarnas
avlöning
vid de allmänna
läroverken,
högre
lärarinneseminarietoch

folkskoleseminariema -

I fråga om pensionsåldern för olika lärarkårer eller lärarkategorier Pensionsålder
hava under ärendets föregående behandling oli ka meningar gjort sig gällande. StatsI
fråga om de statsanställda lärarna innebär den uppfattning, åt
vilken departementschefen givit uttryck, att beträffande manliga lärare
levnadsåldern skulle för ämneslärare och gymnastiklärare bibehållas vid
nuvarande 65 år, resp. 62 år samt för musiklärare sänkas från nuvarande
65 till 62 år, medan åter tjänståldern skulle sänkas för ämneslärare från
35 till 33 år och för musiklärare från 35 till 30 år. Yad angår kvinnliga
lärare har departementschefen uttalat sig för en höjning av ämneslärarnas
pensionsålder från nuvarande 55 levnads- och 25 tjänstår till
60 levnads- och 30 tjänstår eller alltså samma ålder som för kvinnliga
befattningshavare i allmänhet. Lärarna vid de med folkskoleseminarierna
förenade övningsskolorna skulle, ehuru statsanställda, medgivas rätt att
kvarstå i folkskollärarnas pensionsinrättning, och skulle för dem i avseende
å pensionsålder gälla samma bestämmelser som beträffande folkskollärare.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Kommun anställda lärare.

Utskottet..

Grunderna
för kvinnas
anställning
vid de allmänna
läroverken,
högre
lärarinneseminariet
och
statens fotkskoleseminarier.

Enär spörsmålet om de statsanställda lärarnas pensionsålder lärer
i annat sammanhang komma under riksdagens prövning, har utskottet
här endast velat tillkännagiva, att utskottet, då utskottet haft att skärskåda
detsamma mot bakgrunden av de föreslagna avlöningsbeloppen,
icke haft något att erinra mot den uppfattning, departementschefen i
dessa stycken gjort gällande.

Yad angår de kommunalt anställda lärarna har departementschefen
ansett, att beträffande lärare vid folkskolor och högre folkskolor, såväl
manliga som kvinnliga lärare, rätt till hel pension bör inträda vid uppnådda
60 levnads- och 33 tjänstår i stället för vid nuvarande 55 levnads-
och 30 tjänstår, samt att beträffande lärare vid kommunala mellanskolor
rätten till hel pension bör för manlig lärare inträda vid uppnådda
65 levnads- och 33 tjänstår och för kvinnlig lärare vid uppnådda 60
levnads- och 30 tjänstår i stället för nuvarande för såväl manlig som.
kvinnlig lärare gällande 55 levnads- och 30 tjänstår.

Även ifråga om nu senast omförmälda lärares pensionsålder har
utskottet funnit sig böra ansluta sig till departementschefens i detta av-''
seende uttalade mening.

I fråga om grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier innebär
det föreliggande förslaget dels behörighet för infödd svensk kvinna
att kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras till
vissa angivna rektors- och ämneslärarbefattningar, dels ock vissa grunder i
fråga om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänster, till
vilka kvinnor skulle kunna befordras. Härjämte bär departementschefen
uttalat sig för eu utsträckning av kvinnas behörighet till vissa övningslärarbefattningar
vid omförmälda slag av läroanstalter ävensom framlagt förslag
i fråga om kvinnas anställning vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

I avseende å de två sistnämnda spörsmålen torde, enär utnämningsrätten
till dessa tjänster icke tillkommer Kungl. Maj:t utan underordnad
myndighet, något särskilt uttalande från utskottets sida icke vara
erforderligt. Vad däremot angår frågan om kvinnas (resp. gift kvinnas)
behörighet till vissa rektors- och ämneslärarbefattningar, vill utskottet
anföra följande.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hava olika meningar gjort
sig gällande vid de utredningar, denna fråga varit underkastad.

Lärarlönenämnden har föreslagit, att kvinna må kunna av Konungen
utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar och högre all -

Statentekottete utlåtande Nr IH7.

21

mänt läroverk samt till lektor vid högre allmänt läroverk dock med närmare
angiven begränsning, till lektor vid högre lärarinneseminariet, till lektor vid
folkskoleseminarium, dock med viss begränsning, ävensom till rektor vid
statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.

Löneregleringskommittén åter har förordat, att kvinna må kunna
utnämnas och befordras till adjunkt vid allmänt läroverk utan någon
inskränkning, till lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.
Däremot har kommittén icke ansett sig kunna förorda
förslaget, i vad det avser behörighet för kvinna till lektorstjänst vid
högre allmänt läroverk och manligt folkskoleseminarium eller till rektorsbefattning
vid statssamskola. Inom kommittén har emellertid i en av
fyra ledamöter avgiven reservation gjorts gällande, att enligt reservanternas
mening jämväl senast berörda befattningar böra stå öppna för
kvinnliga sökande.

Till denna sistnämnda uppfattning har även departementschefen
anslutit sig, under uttalande, bland annat, att en fri och öppen tävlan borde
råda mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande slag av befattningar.

På sätt i det föregående omförmälts, hava motionsvis yrkanden
gjorts (herr Sternes motion nr 409 och herr Welins motion nr 438),
vilka innebära avslag helt eller delvis å det förslag, som Kung]. Maj:t i
förevarande punkt framlagt, varjämte föreslagits en succesiv ombildning
av de nuvarande ämneslärarinnetjänsterna vid samskolorna till kvinnliga
adjunktsbefattningar.

De skäl och synpunkter, vilka framträtt och anförts till förmån för
ett öppnande för kvinnor av samtliga ovan omförmälda lärarbefattningar,
hava på utskottet verkat övertygande, och finner sig utskottet följaktligen
böra . ansluta sig till den uppfattning, som kommit till uttryck i Kung!.
Maj:ts föreliggande förslag i denna del. Så mycket mer har utskottet
ansett sig böra förorda det föreliggande förslaget, som utskottet funnit
en sådan ståndpunkt såväl stå i fullgod öveiensstämmelse med den enligt
utskottets mening riktiga uppfattningen, att kvinnor skola äga behörighet
till sådana befattningar, till vilka de sedan länge ägt möjlighet förvärva
erforderlig kompetens, som ock vara ägnad bidraga till en fri och obunden
utveckling på ifrågavarande område, en utveckling, som ej kan vara
annat än med skolornas och undervisningens fördel förenlig.

Kung!. Maj:ts förslag i fråga om gift kvinnas behörighet att söka
och innehava sådana lärartjänster, till vilka kvinnor skulle kunna befordras,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Av vad utskottet sålunda i denna fråga anfört och förordat, följer,
att utskottet icke kunnat biträda de i detta avseende väckta motionerna.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Ändrade bestämmelser

angående beräkning
ar
tjänst år för
erhållande ai
statspension.

Utskottet.

Löne- och pensionsreglering

för lärarpersona''en
rid
de allmänna
lärorerken.

Enligt gällande pensionsbestämmelser är beloppet av den pension,
.som tillkommer civil tjänstinnehavare, beroende av längden av den tid,
befattningshavare varit anställd i statens tjänst.

, Lärarlönenämnden har föreslagit, att lärare vid statsanstalt må vid
beräkning av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de
tjänstår, utöver tre, han må hava varit anställd som lärare vid kommunal
anstalt, dock att honom icke må tillgodoräknas mer än 15 sådana tjänstår.

1 sitt utlåtande över nämndens betänkande har löneregleringskommittén
erinrat, att nämndens förslag innebär avvikelser frän vissa grundsatser,
på vilka lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är fotad, samt påpekat, hurusom eu liknande
fråga tidigare varit föremål för riksdagens prövning men då förfallit,
likaså att kommittén i ett föregående fall ställt sig avvisande till förslag
i motsvarande syfte. Kommittén har nu emellertid ansett tidpunkten
vara inne för en allsidig utredning, huruvida samt, i jakande fall, i vilken
omfattning och under vilka förutsättningar statstjänsteman kan böra vid
tjänstårsberäkning i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet
annorledes än i statstjänst, samt hemställt, att åtgärder måtte vidtagas
för åvägabringande av en dylik utredning.

Departementschefen har förklarat sig behjärta de synpunkter, vilka
tala för en särställning av undervisningsväsendets målsmän i förevarande
hänseende, men likväl, i likhet med löneregleringskommittén, ansett, att
för förebyggande av ett åsidosättande av eventuellt andra statsintressen
en allsidig utredning i ämnet bör komma till stånd; och har departementschefen
vid sådant förhållande icke funnit sig böra för närvarande
föreslå några åtgärder i det av lärarlönenämnden angivna syfte.

Enär något direkt förslag i förevarande spörsmål från Kungl. Maj:t
icke föreligger, torde vad i denna fråga förekommit icke påkalla något
särskilt yttrande från utskottets sida. ''Emellertid har utskottet ej velat
underlåta att i detta sammanhang, under uttalande av sin anslutning till
vad departementschefen i denna sak anfört, påpeka önskvärdheten av att
en utredning i det av löneregleringskommittén angivna syfte snarast kommer
till stånd.

De förslag, som av Kungl. Maj:t framlagts i avseende å lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken, anser sig utskottet böra i allt väsentligt
förorda. De av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen finner utskottet
väl avvägda; vad i övrigt föreslagits innebär i stort sett en tilllämpning
på ifrågavarande lärarpersonal av vissa allmänna grundsatser
i avseende å avlönings- och pensionsförhållanden, som blivit tillförene

Statsutskottets utlåtande, AV 1H7.

23

godtagna beträffande andra kårer av statstjänstemän. Utskottet anser
sig också böra i det stora hela förorda, vad härutinnan föreslagits.

Endast i ett par punkter har utskottet funnit sig böra göra vissa
erinringar och uttalanden.

Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle adjunkt äga att för åtnjutande LSnetnrsbeav
ålderstilliigg tillgodoräkna sig den tid, han efter vunnen behörighet till anmeslärarl
adjunktstjänst vid allmänt läroverk ma hava tjänstgjort som rektor vid
skeppsgosseskola, samt viss tid, han eller hon, efter vunnen sådan behörighet
tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,
ävensom i fråga om kvinnlig adjunkt den tid, hon efter vunnen behörighet
till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna
vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet.

Nu kunna emellertid fall tänkas inträffa, då eu lektor anser det Utskottet.
vara med sina intressen förenligt att söka en adjunktsbefattning t. ex.
vid något provårsläroverk; i sådana fall synes billigt, att han eller hon
må äga att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin föregående
tjänstgöringstid som lektor. Utskottet vill därför föreslå, att i de särskilda
fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk
elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt, honom eller
henne må i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid, han eller hon
må hava tjänstgjort såsom lektor.

På sätt av utredningen framgår, har fråga varit uppe, i vad mån
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk må under vissa förutsättningar
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort
som föreståndare eller ordinarie lärare vid folkhögskola. Löneregleringskommittén
har, under erinran, att detta vore ett spörsmål, som närmast
avsåge folkhögskolorna, funnit sig under förhandenvarande förhållanden
sakna anledning förorda en bestämmelse i angivet syfte.

Enligt utskottets mening berör emellertid en bestämmelse av nämnda Utskottet.
innebörd i lika hög grad de allmänna läroverken, och är det utan tvivel
ett steg i rätt riktning, därest övergången utjämnades för lärarne från
en kommunal eller enskild läroanstalt till ett därmed besläktat statsläroverk
eller omvänt. Grundsatsen att för åtnjutande av ålderstillägg i
statstjänst även tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid kommunala läroanstalter
är tillämpad exempelvis i fråga om övergång från de kommunala
mellanskolorna till vissa statsläroverk. Utskottet har emellertid
icke ansett sig böra för närvarande förorda en bestämmelse angående
tillgodoräknande på visst sätt av tjänstgöring vid folkhögskola för åtnjut -

Utskottet.

Avlöningsförmåner
Jo
övningslårare.

24 Statsutskottets utlutande Nr 197.

ande av ålderstillägg vid statslära verk, men förutsätter utskottet, att detta
spörsmål liksom även frågan i hela dess vidd angående rätt för statstjänare
att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring annorstädes än i
statstjänst varder upptagen till närmare omprövning i samband med det därmed
i viss mån besläktade ovanberörda spörsmålet angående ändrade bestämmelser
i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av statspension.

Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag angående eu viss tillfällig
lönetursrätt för extra ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare
vid de allmänna läroverken.

Förslaget innebär, . att befattningshavare, vilken före utgången av
år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk
samt under åren 1919—1923 utnämnes till ordinarie ämneslärare,
må tillgodoräknas tid, varunder han efter vunnen sådan behörighet omedelbart
före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium i egenskap av
extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den
begränsning, att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig
ett år, den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes
under år 1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och
den, som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna extra ordinarie
tjänstgöringstid.

I den ovanberörda av herr Bergqvist väcka motionen, nr 185 i
första kammaren, förordas vissa ändringar i och viss utsträckning av den
utav Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har löneregleringskommittén
ställt sig avvisande mot framställningar angående rätt att för lönetursberäkning
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som extra ordinarie lärare.
Även utskottet håller före, att ett bifall till det nu föreliggande
förslaget i denna del skulle innebära en avvikelse från de grunder, som
i förevarande avseende äro på andra områden gällande, och kan utskottet
följaktligen ej tillstyrka vare sig Kungl. Maj:ts omförmälda förslag
eller den i ämnet väckta motionen.

Utskottet har i det föregående förklarat sig finna det i fråga om
övningslärarna tillämpade och i det föreliggande förslaget bibehållna avlöningssystemet
tämligen invecklat och ägnat att hindra önskvärd reda
och överskådlighet över dessa lärares avlöningsförhållanden. Med hänsyn
emellertid till den varierande tjänstgöringsskyldighet, som nu åligger öv -

Statsutskottets utlutande Nr 107.

25

ningslärare vid olika läroverk, anser sig utskottet ieke utan föregående utredning
kunna förorda en omläggning av nuvarande avlöningsgrunder.

Såsom i det föregående erinrats, hava i tvä till utskottet remitterade
motioner, väckta den ena av herr Magnusson (nr 1 <S7 i första kammaren)
och den andra av herr Berggren (nr 429 i andra kammaren),
förslag framställts angående höjning av veckotimersättningen till gymnastiklärare.
Utskottet vill i detta avseende erinra, hurusom i anledning
av bland annat framställningar rörande gymnastiklärarnas avlöningsförhållanden
departementschefen förklarat det ej vara möjligt att vidtaga
eu ändring av de avlöningsgrunder, löneregleringskommittén för bemälda
lärare föreslagit. Eu rubbning av kommitténs siffror, i vad de avse ersättning
för veckotimme, enkannerligen eu höjning av dessa siffror, skulle
— säger departementschefen — medföra en höjning av avlöningsförmånerna
för samtliga övningslärare och i sin tur även föranleda en jämkning
uppåt av avlöningsbeloppen för ämneslärarna.

Med hänsyn till de grunder, på vilka avlöningssystemet för övningslärarna
är fotat, som ock till vad departementschefen anfört, anser sig
utskottet icke kunna förorda eu förhöjning av veckotimsersättningen för
gymnastiklärarnas vidkommande och får förty avstyrka .de i ämnet väckta
motionerna.

Ovanberörda av herr Bergman väckta motion, nr 188 i första kammaren,
innebär eu höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av avlöningsbeloppen
för musiklärare, och grundar sig motionärens förslag dels på en
ökning av tjänstgöringsskyldigheten för dessa lärare, dels ock på närmare
angiven beräkning av vissa veckotimmar.

På sätt av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
framgår, innebär redan Kungl. Maj:ts förslag i fråga om musiklärarna en
ökad tjänstgöringsskyldighet och därav betingad högre avlöning än Joner
regleringskommittén tänkt sig. Ett ytterligare steg i denna riktning anser
sig utskottet icke utan föregående utredning kunna under förhandenvarande
förhållanden förorda och får förty avstyrka herr Bergmans ifrågavarande
motion.

I avseende å övningslärares pensionering innebär det föreliggande Övningsläförslaget,
att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra
två tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han ber
strede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin
var för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,
som varit för läraren gällande under vart Och ett av de tio år, .

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. Öl höft. (AV 107.) 4

20

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

Avloningstillcigg

åt <le ordinarie
iimneslärarna
vid
provårsläroverken.

som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke
lägre belopp än lönen oavkortad.

Förslaget överensstämmer med den lydelse, som löneregleringskommittén
givit ifrågavarande bestämmelse. Kommittén åter hade upptagit vad
lärarlönenämliden härutinnan föreslagit, men för sin del tillagt den bestämmelsen,
att pensionen ej må utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.

Ifrågavarande bestämmelse har samma lydelse såväl i fråga om de
allmänna läroverkens övningslärare som beträffande motsvarande lärare
vid högre lärarinneseminariet oeh folkskoleseminarierna.

Utskottet har icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom genom
det ovanberörda tillägget, »likväl icke lägre belopp än lönen oavkortad»,
avsevärda ojämnheter skulle uppstå i fråga om den inbördes storleken
av pensionsbeloppen för olika övningslärarkatogorier. I betraktande
härav har utskottet ansett lämpligast, att omförmälda tillägg uteslötes,
men har utskottet, då sagda tillägg uppenbarligen tillkommit för att
tillgodose de svagast avlönade övningslärarna och då det givetvis är av
vikt, att den angivna bristen bleve avhjälpt, på samma gång funnit sig böra ''
hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!.
Maj:t täcktes åvägabringa en utredning i fråga om övningslärarnas pensionsförhållanderi
och för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda
utredning kan föranleda.

Vid sådant förhållande torde jämväl föreskrift böra meddelas därom,
att övningslärare, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie
befattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga.
om rätt till pension, som under nämnda år kunna varda meddelade.

Kungl. Maj.ds förslag innebär vidare, att eu var ordinarie adjunkt ''
och ordinarie lektor vid provårsläroverk skall, utöver honom eller hennetillkommande
ordinarie avlöningsförmåner, erhålla dels ett särskilt arvode
av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig handledning
av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av läroverksö
/erstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke
må för år tillhopa överstiga 600 kronor.

På sätt ovan erinrats, hava i två lika lydande motioner, väckta
den ena i första kammaren av herr Bergman (nr 189) och den andra i
andra kammaren av herr Kjellberg (nr 437), förslag framlagts angående
likställande av lärarna vid statens provskola, Nya elementarskolan, med
lärarna vid provårs] är o ver ken i avseende å det för de senare föreslagna
särskilda arvodet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag angående särskilda arvoden åt lärarna

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande AV Vdl

27

vid provårsUiroverken har iitskottet intet att erinra. Vad angår det av
bemälda motionärer framställda yrkandet om ett likställande med dessa
lärare av lärarna vid statens provskola, Nya elementarskolan, finner utskottet
ej tillräckliga skäl föreligga för ett sådant jämnställande och får
följaktligen avstyrka ifrågavarande motioner.

För ordinarie lärare vid de allmänna läroverken i Västerbottens OrtstUlägg
och Norrbottens fän har lärarlöneriämnden föreslagit ortstil lägg, beräknat
efter vissa närmare angivna grunder. Löneregleringskommittén har under km i Väsåberopande
av pågående undersökningar beträffande hithörande spörs- J^yorriof
mål icke ansett sig höra för närvarande förorda eu sådan förmån, och tens län.
departementschefen har under uttalande av sitt behjärtande av de skäl,
som anförts till stöd för nämndens förslag, förklarat sig anse, att denna
fråga bör tillsvidare undanskjutas.

I ovanberörda motion, nr 183 i första kammaren, har herr Bergipöst
framlagt förslag angående ortstillägg åt lärare vid de allmänna
läroverken i Västerbottens och Norrbottens län.

Med hänsyn till de av löneregleringskommittén åberopade undersökningarna
på ifrågavarande område har utskottet icke ansett sig kunna
förorda något förslag, som skulle innebära ett föregripande av det resultat,
vartill sagda undersökningar kunna tänkas leda; utskottet kan följaktligen
icke förorda herr Bergqvists nu berörda motion.

De av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava endast i en Avloningspuukt
givit utskottet anledning till erinran. villkor

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie befattningshavare
vid de allmänna läroverken, skall bland annat, gälla den
bestämmelsen, att befattningshavare skall, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den händelse
i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen
hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de nuvarande
allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då är
anställd, ävensom eljest, när helst sä av Kung]. Maj:t prövas lämpligt,
låta sig. förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom undervisningsväsendet,
dock att befattningshavare, som varder förflyttad till
annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp
till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer. *

En ändring av sagda bestämmelse har föreslagits av herr Bergman
i hans ovanberörda motion nr 190 i första kammaren.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Utskottet

Kostnads beräkning.

Utskottet har icke förbisett, att det sålunda föreslagna villkoret
även till sin formella avfattning står i fullständig överensstämmelse med
vad som i motsvarande avseende föreskrivits i fråga om på senare tiden
fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer. Och utskottet
finner icke heller anledning till erinran mot det sakliga innehållet i sagda
villkor. Fast hellre synes det utskottet vara av förhållandena påkallat,
att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare, som därigenom
beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare hålles öppen.
Då det emellertid kommit till utskottets kännedom, att viss farhåga
yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att det
medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning
som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets
behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har utskottet funnit
sig böra uttala sin förvissning om, att den verkliga innebörden av villkoret
icke medgiver eu sådan tolkning, och tillika funnit sig böra föreslå
ett förtydligande i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.

Utskottet har vid sådant förhållande icke ansett sig kunna biträda
det i herr Bergmans ovanberörda motion nr 190 framställda yrkandet.

Bland de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren är vidare
intagen en bestämmelse, att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid
allmänt läroverk* icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat.

Utskottet, som finner lämpligt, att ifrågavarande bestämmelse, sådan
den nu är formulerad, ej omfattar jämväl övningslärarbefattning,
vill dock, till underlättande av en framtida reglering av hithörande förhållanden,
föreslå eu bestämmelse av innebörd, att innehavare av övningslärarbefattning
vid allmänt läroverk skall vara underkastad de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga om förening av dylik
befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,
att vid bifall till hans förslag kvinnor skulle kunna utnämnas och befordras
till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna. Förslaget innebure vidare, att för
kvinnor skulle bestämmas avlöningar, beräknade efter en annan och lägre
måttstock än för motsvarande manliga befattningshavare. De för avlöningar
erforderliga beloppen borde emellertid beräknas och i staterna upptagas
med hänsyn till manliga tjänstinnehavare. Därest nu ifrågavaran -

Statsutskottets utlåtande År 107. 2!I

do tjänster i viss omfattning besattes med kvinnor, komma givetvis vid
sådant förhållande besparingar att uppstå å vederbörande anslag. Enligt
nu tillämpade grunder skulle sådana besparingar, i den män de uppkomma
å anslaget till högre lärarinneseminariet, ingå till åttonde huvudtitelns
allmänna besparingsfond och, i den man de uppkomme ä reservationsanslaget
till de allmänna läroverken eller reservationsanslaget till
folkskoleseminarier, ingå som besparingar ä respektive reservationsanslag.

Departementschefen anför vidare, att det tilläventyrs syntes kunna
ifrågasättas, huruvida eu sådan anordning borde vidtagas, att besparingar,
om vilka nu är fråga, komme att ingå till kassaförlagsfonden. Emellertid
syntes kunna antagas, att under den närmaste tiden kvinnor icke
komme att bekläda ifrågavarande befattningar i en sådan utsträckning,
att förevarande spörsmål skulle få någon mer nämnvärd ekonomisk betvdelse.
Vid sådant förhållande och innan någon tids erfarenhet på området
vunnits, hade departementschefen ansett sig under förhandenvarande
förhållanden böra inskränka sig till den erinran, som sålunda
framställts.

Sådana besparingar, varom nu är fråga, skulle, såsom departementschefen
angivit, enligt nu tillämpade grunder ingå till dels åttonde huvudtitelns
allmänna besparingsfond, dels vederbörande reservationsanslag.
(1 ivetvis kunna dessa besparingar framdeles komma att uppgå till ganska
betydande belopp. Utskottet anser sig emellertid för närvarande och innan,
såsom av departementschefen framhålles, någon tids erfarenhet på området
vunnits, böra ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten
beträffande ifrågavarande medels disponerande i enlighet med
den därom givna allmänna bestämmelsen.

Mot de av departementschefen i övrigt gjorda kostnadsberäkningarna,
innefattande jämväl anslag till vissa nya lärartjänster, eller vad i avseende
å anslag å extra stat föreslagits har utskottet icke haft något att erinra.

I anslutning härtill skulle alltså det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken höjas med 1,779,261 kronor eller från
5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor. Vidare skulle pa extra stat för
år 1919 erfordras

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor,

till extra, arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor, och

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken
i Göteborg, ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

Utskottet.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Löfte- och
pensionsreglering
för
lärarpersona
ten vid statens
högre
lärarinneseminarium.

Särskilda
arvoden åt
rektor och
lektorer.

Lönetursberäkning

för ätn huslärare.

Lön ed ursberäkning

för ordinarie
ämneslärarinnor.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om lönereglering för lärarpersonalen
vid statens högre lärarinneseminarium ansluter sig i huvudsakliga delar
till vad i motsvarande avseenden föreslagits beträffande de högre allmänna
läroverkens lärare. Utskottet finner sig också böra i det stora
hela förorda det föreliggande förslaget och har endast velat inskränka
sig till följande uttalanden.

Jämväl ifråga om högre lärarinneseminariet har departementschefen
i allt väsentligt grundat sitt förslag på det utlåtande, löneregleringskommittén
i ämnet avgivit. Endast i en punkt har departementschefen förordat
en avvikelse från den uppfattning, till vilken majoriteten inom
nämnda kommitté kommit, och anslutit till ett reservationsvis inom kommittén
framlagt förslag, nämligen ifråga om särskilda arvoden åt rektor
och lektorer.

Med hänsyn till den särställning, som högre lärarinneseminariet
intager i vårt undervisningsväsen, och i betraktande av den betydelse,
denna läroanstalt såväl nu som framdeles bör äga för lärarinneutbildningen,
finner utskottet förslaget om särskilda arvoden åt där anställda
rektor och lektorer befogat och vill uttala sin anslutning till det föreliggande
förslaget i denna punkt.

Även för högre lärarinneseminariets vidkommande har Kungl.
Maj:t föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra
ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid seminariet.

I likhet med vad utskottet uttalat i fråga om motsvarande bestämmelser
beträffande de allmänna läroverken, har utskottet funnit sig böra
avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle de nuvarande biträdande ämneslärarinnebefattningarna,
vilka för närvarande ej hava karaktär av ordinarie
tjänster, förvandlas till ordinarie befattningar. Förslaget innebär
vidare, att ordinarie ämneslärarinna skulle för åtnjutande av ålderstillägg
få tillgodoräknas, bland annat, den tid utöver fem år, hon i egenskap
av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet.

Utskottet, som finner sistberörda bestämmelse erbjuda vissa likheter
med sådana fall, då riksdagen medgivit rätt för ordinarie befattningshavare
att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring med avlöning
å extra stat, har så mycket mindre något att erinra mot vad för
ifrågavarande ämneslararinnor föreslagits, som ett bifall härtill icke kan
enligt utskottets mening anses vara av prejudicerande beskaffenhet.

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

31

Vad utskottat i det föregående anfört ifråga om övningslärare och
avlöningsvillkor för de allmänna läroverkens vidkommande, äger i tillämpliga
delar giltighet i avseende ä motsvarande förhållanden för högre
lärarinneseminariet.

Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har
utskottet intet att erinra. Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
skulle alltså ökas med 40,135 kronor eller från 7G,350 kronor
till 116,485 kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras
till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett
förslagsanslag, högst 16,800 kronor.

Vild av Kung], Maj:t föreslagits i fråga om hyresersättningar och
hyresbidrag till vissa befattningshavare samt ifråga om sättet för bestridande
av nämnda ersättningar och bidrag har ej heller givit anledning
till erinran från utskottets sida.

I fråga om löne- och pensionsreglering för folkskoleseminariernas lärarpersonal
innebär det föreliggande förslaget en tillämpning i stort sett av
de grunder, som kommit till uttryck i förslagen om lönereglering för
lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet. Utskottet
anser sig också böra i allt väsentligt uttala sin anslutning
härtill.

En granskning av förslaget har endast i ett par punkter givit utskottet
anledning till följande uttalanden och erinringar.

Den mest betydelsefulla ändring av nuvarande förhållanden, som
det föreliggande förslaget avser att genomföra, är förvandlingen av adjunksbefattningarna
vid seminarierna till lektorstjänster. Genom beslut
i ett flertal olika avseenden har riksdagen visat sig behjärta den omorganisation
i tidsenlig riktning av seminarierna, som avsågs med 1913 års
seminariereform; det föreliggande löneregleringsförslaget har till syftemål
att förmedelst väl kvalificerade lärarkrafter söka säkerställa den nu j)äbörjade
omorganisationen och de reformer, som sedan länge visat sig
önskvärda i avseende å seminarieundervisningen. Utskottet ansluter sig
till förslaget om dessa befattningars förvandling till lektorat med därmed
följande avlöningsförmåner.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har denna fråga ansetts
böra skärskådas i samband med spörsmålet om de kompetensvillkor,
vilka synts skäliga uppställas för dessa befattningar. Löneregleringskommittén
har i sistnämnda avseende föreslagit följande bestämmelse:

Ovningsliirarc
och
avlöningsvillkor.

Kostnads

beräkning

Löne- och
pensionsreglering
för lärarpersonalen

rid statens
folkskoleseminarier -

Kompetensvillkor
för
lektorerna
samt övergångsförhåltanden.

:V2

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

»För behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium fordras att
hava uppfyllt villkoren för behörighet till ordinarie lektorstjänst vid
högre allmänt läroverk eller att hava, med hänsyn till genom vetenskapliga
insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd
lämplighet för ämneslärartjänst vid lärarbildningsanstalt, av Kungl. Maj:t
efter folkskolöverstyrelsens hörande blivit förklarad behörig till lektorstjänst
vid folkskoleseminarium; med rätt dock för folkskolöverstyrelsen
att, då utsikt finnes att till ledig lektorstjänst förvärva lärare av synnerlig
skicklighet och lämplighet, föreslå hos Kungl( Maj:t till tjänstens erhållande
även den, som icke uppfyllt nu angiva villkor för anställning
såsom lektor.»

I sitt uttalande till statsrådsprotokollet har departementschefen i
huvudsak uttalat sin anslutning till vad kommittén förordat och på samma
gång framhållit, att vissa mindre jämkningar i kommitténs förslag vid
det slutliga fastställandet av berörda villkor tilläventyrs syntes böra vidtagas
i syfte att underlätta möjligheten för den ändamålsenligaste rekryteringen
av ifrågavarande lärarkår.

Jämväl utskottet vill för sin del uttala sin anslutning till de föreslagna
kompetensvillkoren, på samma gång utskottet uttalar sin förvissning
om, att genom de mindre jämkningar i förslaget, som av departementschefen
antytts, intet vidtages, som kommer att rubba den sakliga
innebörden av ifrågavarande bestämmelse.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de nuvarande ämneslärare,
vilka icke fylla de föreslagna kompetensvillkoren, skola överflyttas på
övergångsstat och bliva i fråga om avlöningsförmåner likställda med läroverksadjunkter.
De befattningshavare, vilka sålunda skulle komma att
uppföras å övergångsstat, skulle först och främst vara sådana, vilka kunde
antagas framdeles komma att uppfylla de för lektorer föreslagna kompetensvillkoren.
Vidare skulle de ämneslärare, som av en eller annan anledning
icke kunde eller ville vinna föreskriven lektorsbehörighet men
som dock ansåges kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium, äga
att kvarbliva som adjunkter å övergångsstat. Endast i de fall, då det
kunde för undervisningens behöriga skötande anses önskvärt, att platsen
besattes med ny innehavare, skulle en förflyttning till indragningsstat
äga rum.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhåller departementschefen,
hurusom givetvis avsevärda svårigheter komme att möta vid övergången
till den nya ordningen. Billigheten krävde, att man vid prövningen
av de nuvarande seminarieadjunkternas kompetens för lektorsgrad

Statsutskottets utlåtande AV 197.

33

ej förfore rigoröst med hänsyn till de formella kompetenskraven. Eu
förtjänstfull lärarverksamhet och framstående skicklighet att handleda
utbildningen av de blivande lärarna måste enligt departementschefens
mening tillmätas eu synnerlig betydelse vid detta spörsmåls bedömande.

Utskottet är ense med departementschefen i fråga om lämpligheten Utskottet.
av eu anordning av nu angiven art. Uppenbarligen komma, såsom ock
departementschefen angivit, svårigheter att yppa sig i fråga om övergången
från den gamla till den nya ordningen. I detta avseende förutsätter
jämväl utskottet, att ett allt för strängt tillämpande av de formella
kompetenskraven icke vidtages, och att i görligaste mån hänsyn
tages till, såsom departementschefen säger, »eu förtjänstfull lärarverksamhet
och framstående skicklighet att handleda utbildningen av de
blivande lärarna».

Aven för folkskoleseminariernas vidkommande har Kungl. Maj:t Lönetursföreslagit
en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra ordi- rakning
nane lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid folkskole- J lärare.
seminarierna.

I likhet med vad utskottet uttalat i fråga om motsvarande bestämmelse
beträffande de allmänna läroverken har utskottet funnit sig böra
avstyrka Kungl. Maj ds förslag i denna punkt.

I fråga om övningslärarnas avlöningsförmåner innebär Kungl. Maj ds Ayiöningsförslag,
att övningslärarna vid seminarierna skulle avlönas efter en högre
måttstock än motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Utskottet lärare.
finner med hänsyn till seminarieundervisningens läggning och ändamål
en sådan anordning befogad.

De i det föregående omförmälda motionerna av herr Magnusson
(nr 187 i första kammaren) och av herr Berggren (nr 429 i andra kammaren)
avse en höjning av veckotimersättningen för gymnastiklärare vid
ifrågavarande läroanstalter. Lika litet som utskottet ansett sig kunna
förorda dessa yrkanden, i vad de avse gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken, lika litet kan utskottet tillstyrka motionerna för folkskoleseminariernas
vidkommande. Utskottet ansluter sig följaktligen ifråga om
övningslärarnas avlöningsförmåner till Kungl. Majds förslag.

I avseende å pensionering av övningslärare vid de allmänna läro- Ömingsverken
har utskottet förordat eu viss ändring av vad Kungl. Majd i ^sionerinT’
denna del föreslagit. Vad utskottet i detta hänseende uttalat och tillstyrkt
äger jämväl tillämpning i fråga om övningslärare vid folkskole Bihang

till riksdagens protokoll 1018. 6 samt Öl käft. (AV 197.) 5

Lönetursberäkning

för övnings
skollärare.

Utskottet.

Örnings skollärares pensions rätt.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 197.

seminarierna — lärarne i trädgårdsskötsel härvid dock undantagna, för
vilka avlöningsgrunderna äro annorlunda beräknade än för övriga övningslärare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att övningsskollärare skall för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare vid
folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola ävensom tjänstgöring vid
under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under den tid statsbidrag
utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag
till folkskollärares avlönande.

I ovanberörda av herr Bergqvist väckta motion, nr 193 i första
kammaren, har föreslagits en viss utsträckning av ifrågavarande lönetursrätt
att omfatta jämväl tjänstgöring som lärare vid statsunderstödd uppfostringsanstalt
för vanartiga barn, där undervisningen omfattar i huvudsak
samma lärokurser som de, vilka genomgås i egentlig folkskola.

Utskottet vill erinra, hurusom departementschefen i fråga om lönetursberäkning
för folkskollärare anslutit sig till den uppfattningen, att
sådan lärare skall för erhållande av ålderstillägg äga att tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter
statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente
eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.

Enahanda rätt anser utskottet böra medgivas övningsskollärare vid
folkskoleseminarium och vill fördenskull på det sätt tillstyrka herr Bergqvists
motion nr 193, att sådan lärare må för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräknas tjänstgöring av den art, som nyss angivits i fråga om
folkskollärares lönetursberäkning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle övningsskollärarna erhålla
ordinarie anställning, men har departementschefen i fråga om dessa lärares
pensionering uttalat sig för en sådan anordning, att genom en särskild
bestämmelse måtte föreskrivas, att lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension ej måtte äga tillämpning å dem, utan att de fortfarande
måtte få kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Beträffande dessa lärares ordinarie anställning har utskottet intet
att erinra. Enär frågan angående deras pensionsrätt lärer i annat sammanhang
komma under riksdagens prövning, torde något särskilt yttrande
från utskottets sida i detta avseende icke vara erforderligt.

Beträffande beräkning av pensionsbeloppet innebär förslaget, att
detta belopp skall utgöra lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstilllägg.
Pensionen skulle alltså, vad angår manlig lärare, uppgå till 3,300
kronor eller följaktligen till endast 100 kronor lägre än begynnelseavlö -

Statsutskottets utlåtande AV 197.

35

ningen. Utskottet anser, att en bättre proportion mellan avlöning och
pension skulle vinnas, därest den nu gällande bestämmelsen bibehölles,
att pensionen bestämmes till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande
lön (avlöning) jämte ålderstil lägg, och får fördenskull tillstyrka en ändring
därhän i det föreliggande förslaget.

Vad utskottet i det föregående anfört i fråga om avlöningsvillkor Avlönings
för de allmänna läroverkens vidkommande äger jämväl giltighet i av- ^tMllägg
seende å motsvarande förhållanden för folkskoleseminarierna.

Herr Bergqvists ovanberörda motion nr 183 i första kammaren
avser beredande av ortstillägg åt lärare vid jämväl folkskoleseminarierna
i Västerbottens och Norrbottens län. Utskottet, som icke ansett sig kunna
biträda yrkandet om beredande av ortstillägg åt de allmänna läroverkens
lärare i nämnda län, har ej heller funnit sig kunna tillstyrka förslaget
i vad det avser folkskoleseminariernas lärarpersonal.

I samband med löneregleringsförslaget har Kungl. Maj:t jämväl
framlagt förslag angående dels nya ordinarie lärarbefattningar vid folkskoleseminarierna,
dels anslag till uppvärmning, belysning, materiell m. m.
för de till dubbelseminarier utvidgade läroanstalterna i Uppsala, Lund
och Falun, dels anslag till stipendier för elever vid sagda seminarier dels
ock hyresbidrag till vissa rektorer ävensom till lärare vid seminarierna i
Stockholm och Göteborg.

Vad i nu berörda avseenden föreslagits har utskottet tagit under
omprövning, och hava förslagen härutinnan icke givit anledning till erinran
från utskottets sida.

Nya lärarbefattningar m

m

Ej heller i fråga om de av departementschefen gjorda kostnads- Kostnads
beräkningarna har utskottet funnit skäl till anmärkningar. Det gemensamma
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna skulle alltså komma
att höjas från nuvarande 999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865
kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras dels till bestridande
av hyresbidrag till vissa rektorer ett förslagsanslag, högst 6,200
kronor, dels ock till bestridande av hyresbidrag till lärare vid seminarierna
i Stockholm och Göteborg ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de kommunalt anställda lärår- Lönereglering
kårerna är, såsom i det föregående angivits, i viss mån byggt på andra fosrolla[enPv!d
grunder än förslagen beträffande de statsanställda lärarna. Därigenom folk- och småatt
krigstidstillägg ej skulle utgå till de förra, hava avlöningsförhöjningarna skolorför
dem beräknats relativt högre än för de senare. Förslaget innebär för de

36

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

FolkskollärarpersonaleDS
avlöningsförhållanden.

Allmänna

avlönings grundtr.

Den kontanta
avlöningen.

kommunalt anställda lärarnas vidkommande i samband med själva lönebeloppens
fixerande jämväl ett tillrättaläggande av hithörande frågor i
syfte att genom vissa enhetliga grunder vinna en allmän överskådlighet
över dessa hittills ganska invecklade avlöningsförhållanden. Den omständigheten
att avlöningen för de kommunalt anställda lärarna bestrides
av såväl statsmedel som kommunala medel har ävenledes bidragit att
göra dessa spörsmål mera komplicerade än avlöningsfrågor i allmänhet.
Bortsett från själva avlönings beloppen kännetecknas förslaget av en
strävan att i möjligaste mån för de kommunalt anställda lärarna i tilllämpliga
delar fastslå enahanda villkor och grunder i avseende å avlöningsförhållanden,
som sedan länge varit gällande beträffande statens
befattningshavare.

Utskottet har vid prövning av förslaget i vad det avser lönereglering
för folkskolans lärarpersonal funnit sig böra i allt väsentligt ansluta
sig till vad departementschefen härutinnan förordat. Vid vissa punkter
har utskottet emellertid kommit till eu något avvikande uppfattning.

Vad först de allmänna avlöningsgrunderna beträffar, har Kungl.
Maj:ts förslag icke upptagit avlöningsformerna familjetillägg och ortstillägg.
Beträffande den förstnämnda av dessa — familjetillägg — har
utskottet i det föregående anslutit sig till de skål, som föranlett departementschefen
att icke upptaga denna avlöningsform. Vad åter angår
frågan om ortstillägg, har, på sätt ovan omförmälts, herr Bergqvist m. fl.
(motion nr 183 i första kammaren) föreslagit en tillämpning av denna
avlöningsform på lärarpersonalen i Västerbottens och Norrbottens län.
Som utskottet icke ansett sig kunna biträda detta yrkande i vad det
avsett lärarpersonal erna vid statens undervisningsanstalter, har utskottet
ej heller funnit sig för de kommunalanställda lärarna kunna tillstyrka
förslag i detta syfte.

I fråga om själva de kontanta avlöningsbeloppen innebär Kungl.
Maj:ts förslag för ordinarie manlig lärare 2,100 kronor jämte tre ålderstillägg,
vart och ett å 300 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare 1,900
kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, för extra ordinarie
och vikarierande lärare 1,700 kronor samt för kvinnlig sådan lärare
1,500 kronor. På sätt i det föregående omförmälts, hava motionsvis
vissa höjningar föreslagits utöver Kungl. Maj:ts förslag, nämligen dels
i fråga om manlig ordinarie lärare en höjning av begynnelseavlöningen
till 2,300 kronor (herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren), dels
i fråga om kvinnlig ordinarie lärare en höjning av ålderstilläggens be -

Stuts utskottets utlutande Nr 197.

•61

lopp till 250 kronor (herr Welins motion nr 439 i andra kammaren) och
till 300 kronor (herr Bäckströms motion nr 397 i andra kammaren), dels
ock i fråga om extra ordinarie och vikarierande manlig lärare en höjning av
avlöningen till 1,800 kronor (herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren).

Beträffande den kontanta avlöningen till ordinarie manlig lärare utskottet.
finner utskottet Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende väl avvägt och
får förty tillstyrka detsamma. Vad angår kvinnlig ordinarie lärare, vill
utskottet framhålla, att ett bestämmande av ålderstilläggen till nära eller
samma storlek som för manlig lärare väl kunde äga fog för sig, därest
en tillämpning av behovsprincipen förmedelst särskilda avlöningstillägg
åt familjeförsörjare blivit gjord i avseende å denna lärarkår. Då utskottet
emellertid icke funnit sig böra tillstyrka denna princips tillämpning
utan i detta avseende anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag, har
utskottet ej heller kunnat biträda de yrkanden, som motionsvis framställts
i fråga om de kvinnliga lärarnas ålderstillägg. Enär utskottet vidare
anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om avlöningen till ordinarie
manlig lärare, finner sig utskottet även böra förorda förslaget
beträffande vikarierande och extra ordinarie lärare, dock med det förtydligande
tillägget, att den för bostad och bränsle motsvarande ersättningen
skall, i likhet med vad för ordinarie lärare är föreslaget, utgå
enligt ortens pris. Utskottet får följaktligen avstyrka den i avseende
å extra ordinarie och vikarierande manlig lärare väckta motionen.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten
på en omständighet, som kan sägas i viss mån stå i samband
med själva lönefrågan. I sitt över lärarlönenämndens betänkande avgivna
utlåtande har löneregleringskommittén vid behandlingen av nytt
förslag till reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning berört frågan,
i vad mån pensionerad folkskollärare, som tillträder extra ordinarie folkskollärartjänst,
må förpliktas att under sådan tjänstgöring avstå viss del
av pensionen.

Kommittén anser riktigt, att vederbörande pensionstagare i dylikt
fall bör vidkännas något avdrag å pensionen. Om beloppet av detta avdrag
kunde, säger kommittén, olika meningar råda. Därest exempelvis
detsamma bestämdes till 75 kronor för läsmånad eller 600 kronor för år,
skulle, med beräkning av de utav kommittén förordade avlöningsbeloppen
(vilka jämväl av Kungl. Maj:t nu föreslagits), och under förutsättning
att full pension åtnjötes, manlig sådan befattningshavares sammanlagda
kontanta avlöningsförmåner uppgå till 3,350 kronor för år; bestämdes avdraget
till 100 kronor för läsmånad eller 800 kronor för år, skulle av -

38

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

löningsförmånerna uppgå till 3,150 kronor för år. Utan att göra något
bestämt uttalande i denna punkt, ville kommittén dock ifrågasätta, huruvida
det ej vore lämpligt att införa i omförmälda reglemente en bestämmelse
av innebörd, att pensionerad lärare, som tjänstgjorde såsom extra
ordinarie eller vikarierande lärare, måtte förpliktas att under sådan tjänstgöring
avstå visst nämare angivet belopp av pensionen.

Utskottet har velat erinra om detta löneregleringskommitténs uttalande,
vilket synts utskottet förtjänt av att tagas under närmare omprövning.
Då emellertid detta spörsmål icke direkt föreligger för utskottets behandling,
har utskottet endast velat inskränka sig till att fästa uppmärksamheten
härå och samtidigt peka på den enligt utskottets mening riktiga
tanke, som ligger till grund för löneregleringskommitténs uppfattning i
denna punkt.

AVvUlknr8'' iJet föreliggande förslaget innebär, att Kungl. Maj:t må äga ut färda

de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse
med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet
uttalat sin anslutning, torde för de föreslagna avlöningsförmånernas
åtnjutande böra stadgas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot ett medgivande från
riksdagens sida av det nu angivnas innebörd, förutsätter jämväl, att vid
utfärdande av blivande avlöningsvillkor de grundsatser bliva tillämpade,
vilka löneregleringskommittén angivit och till vilka departementschefen i
huvudsak uttalat sin anslutning, liksom ock att de allmänna principer,
vilka i liknande hänseenden plägat fastslås för statens befattningshavare,
varda härjämte beaktade samt att i överensstämmelse med dessa i tilllämpliga
delar, där sig så göra låter, de blivande villkoren för ifrågavarande
lärare bliva utfärdade.

Särskilt har utskottet uppmärksammat, hurusom löneregleringskommittén
erinrat om ett under ärendets behandling framkommet förslag, att
lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande må innehava annan
avlönad befattning, samt för egen del förordat, att en bestämmelse i
detta syfte — vare sig det ifrågasatta medgivandet skulle lämnas av
statens vederbörande folkskolinspektör eller av vederbörande skolstyrelse
- måtte knytas såsom villkor vid de föreslagna avlöningsförmånerna.

Vad löneregleringskommittén i sistnämnda hänseende förordat och
vilket jämväl blivit av departementschefen lämnat utan erinran synes utskottet
vara av beskaffenhet att böra närmare beaktas vid utfärdande av
de villkor och bestämmelser, om vilka nu senast varit fråga.

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

39

Beträffande lönernas utbetalande bär lärarlönenänmden uttalat sina Lönernas
sympatier för att detta inå äga ruin månadsvis i stället för som nu kvar-''^betalande
talsvis. Löneregleringskommittén har däremot uttalat vissa betänkligheter
med hänsyn till de administrativa svårigheter, som en sådan ordning på
många ställen skulle medföra. På vederbörande skoldistrikt skulle emellertid
ankomma att, i händelse sådant ansåges ensidigt, föranstalta om
lönernas utbetalande månadsvis.

Departementschefen erinrar, att den ordning, som av lärarlönenämnden
ifrågasatts, vunnit allmän tillämpning på övriga förvaltningsområden
samt i och för sig måste anses innebära en billighet mot vederbörande
befattningshavare, samt förklarar det vara sin avsikt att före en
blivande löneförfattnings utfärdande undersöka, huruvida icke anordningar
skulle kunna träffas i fråga om rekvisition av statsbidrag in. in.,
vilka skulle utan avsevärdare administrativa olägenheter kunna möjliggöra
månatlig utbetalning av lärarlönerna. För den händelse så befunnes
möjligt, syntes hinder icke böra resas mot att tillmötesgå eu inom dessa
kårer ofta uttalad önskan i detta avseende.

Därest i anledning av de utav departementschefen i utsikt ställda un- Utskottet
dersökningarna en sådan anordning skulle kunna träffas, att ett månatligt
utbetalande av lönerna ej kommer att medföra ett onödigtvis betungande och
för kommunerna förlustbringande förskottsväsen, har utskottet intet att erinra
mot åtgärders vidtagande i den av departementschefen angivna riktning.

De av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna ifråga om utgående av Statsbidrag
statsbidrag till ifrågavarande lärare vill utskottet i allt väsentligt tillstyrka.
Endast i ett par fall har utskottet ansett sig böra föreslå ett
par smärre ändringar av huvudsakligen formell beskaffenhet.

Så tillstyi’ker utskottet, att, om läraren erhållit tjänstledighet av
annan anledning än på grund av styrkt sjukdom eller för att på grund
av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida
befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå, med mindre,
därest ledigheten överskrider viss av Kungl. Maj:t bestämd maximitid,
vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder av
nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett
sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning,
folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen ifråga om statsbidrags
utgående till vikarie å ledig tjänst bör även omfatta sådana fall,
då den ordinarie innehavaren av tjänsten åtnjuter tjänstledighet titan att
statsbidrag utgår till hans avlöning.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Beträffande statsbidrag till vikarie torde vidare böra föreskrivas,
att för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad lärare, statsbidrag
till vikariens avlönande endast skall utgå, för så vitt folkskolinspektören
vitsordar vikariens lämplighet.

I avseende å de under III i Kungl. Maj:ts förslag innefattade
bestämmelser torde i första stycket ordet skolformen böra utbytas mot
skolans art, varjämte i andra stycket sista delen bör hava följande ändrade
lydelse: »---, av vilken händelse statsbidrag må utgå enligt vad

i mom. 2 här nedan sägs».

För närvarande är det vederbörande skolstyrelse obetaget att låta
med pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge hans
fortsatta tjänstgöring anses gagnelig för skolan. Löneregleringskommitténs
förslag i avseende å pensionsålder för folkskollärare innebär, att lärare
skall vara skyldig avgå vid 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock
obetaget att, sedan tillstyrkande yttrande i ärendet avgivits av vederbörande
folkskolinspektör, låta med avskedet anstå, därest och så länge
läraren prövas vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall längre än
till fyllda 65 år. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen
men anser dock, med hänsyn till de för närvarande tjänstgörande lärare,
vilka uppnått en ålder av 65 år eller därutöver, en övergångsbestämmelse
vara av nöden, innebärande rättighet för sådana lärare att, oaktat
de uppnått ålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten under alla
förhållanden skall äga rum, kvarstå till den 1 juli 1919.

Ovanberörda, av herr Helger in. fl. väckta motion, nr 424 i andra
kammaren, innebär, bland annat, att lärares skyldighet att avgå ur tjänsten,
efter det han blivit pensionsberättigad och uppnått 60 års-åldern,
bör äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse
som folkskolinspektör finna den pensionsberättigade lärarens avgång
nödvändig med hänsyn till skolans bästa.

Utskottet tillåter sig till en början erinra, hurusom genom kungl.
kungörelsen den 14 juni 1917 förordnats, att vad i kungörelsen den 1
juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor § 1
mom. 5, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 14
september 1906, föreskrives om skyldighet för lärare att, så snålt han
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad
till hel pension, avgå från tjänsten, skulle intill utgången av år 1918
äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse
som folkskolinspektör funne den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig
med hänsyn till skolans bästa.

Statsutskottetn utlåtande Kr 197.

41

Det var mot bakgrunden av nu nämnda kungörelse, jämförd med
gällande bestämmelse i ämnet, som löneregleringskommitten framlade
sitt ovanberörda förslag, till vilket departementschefen uttalat sin anslutning.
Kommittén säde sig också dela den uppfattning, som kom till
uttryck i nämnda kungörelse, nämligen att medverkan från folkskolinspektörens
sida vore erforderlig, dä det gällde medgivande av rätt för
pensionsberättigad lärare att kvarstå i tjänst. Jämväl utskottet ansluter
sig till löneregleringskommitténs i ämnet avgivna förslag.

Yad angår frågan om medgivande för lärare att oaktat fyllda
sextiofem år få kvarstå till den 1 juli 1919 har utskottet funnit skäl
föreligga för eu utsträckning till sagda dag av den ovanberörda, i kung!,
kungörelsen den 14 juni 1917 intagna och på därsammastädes angivna
förutsättningar grundade bestämmelsen, och förutsätter utskottet, att vid
utfärdande av blivande övergångsstadganden föreskrifter varda meddelade
i nu angivet syfte.

Herr Helgers in. fl. ovanberörda motion torde alltså få anses besvarad
med vad utskottet här ovan anfört.

Lärarlönenärnnden har i sitt betänkande i samband med förslagtill
lönereglering för småskollärarkåren även upptagit till behandling frågan
om beredande av en mera tryggad ställning åt ifrågavarande lärare
och i detta hänseende föreslagit ändring av vissa paragrafer i folkskolestadgan.
Nämndens förslag i denna punkt har i viss omfattning ävenledes
varit föremål för riksdagens prövning, och har riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj it anhållit om åtgärders vidtagande i ärendet. Enligt
riksdagens mening förelåge intet nödvändigt samband mellan spörsmålet
om ifrågavarande lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Enahanda
uppfattning göres gällande av löneregleringskommittén, som framhållit,
att dess förslag i varje fall ej syntes lägga hinder i vägen för
den ifrågasatta förändringen av kårens rättsliga ställning.

I likhet med vad av löneregleringskommittén gjorts gällande, anser
departementschefen något nödvändigt samband icke föreligga mellan ifrågavarande
lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Departementschefen
säger sig ämna med det snaraste till prövning upptaga spörsmålet
om en mera tryggad ställning för småskollärarkåren. Emellertid ansåge
han intet hinder förefinnas, att lönefrågan dessförinnan bleve prövad och
nådde sin slutliga lösning, i all synnerhet som det föreliggande löneregleringsförslaget.
jämväl toge hänsyn till vad av lärarlönenärnnden anförts
och förordats i fråga om kårens rättsliga ställning.

Utskottet ansluter sig för sin del till den uppfattning, som av de Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Kr 197.) 6

Småskollärarnaa
rättsliga
ställning.

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Småskoilärarnas
avlöningsförhållanden.

Allmänna
avlöningsg
Tunder.

Utskottet.

Den kontmta
avlöningen
.

partementschefen i berörda hänseenden gjorts gällande. Dock förutsätter
utskottet, att, då spörsmålet om småskollärarkårens rättsliga ställning når
sin slutliga lösning, inga sådana åtgärder komma att vidtagas, som innebära
ett äventyrande av de förmåner, som det föreliggande löneregleringslorslaget
avser att bibringa ifrågavarande lärarkår.

I likhet med vad utskottet uttalat ifråga om folkskollärarpersonalens
avlöningsförhållanden, har utskottet ansett sig böra i allt väsentligt ansluta
sig till departementschefens förslag angående lönereglering för småskolans
lärarkår.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den kontanta avlöningen för
småskollärare utgå i form av grundlön och ålderstillägg. Någon skillnad
i avlöningen mellan manlig och kvinnlig befattningshavare skulle icke
ifrågakomma. På sätt ovan omförmälts, har i en av herr Bergqvist m. fl.
väckt motion (nr 186 i första kammaren) föreslagits, att manlig småskollärare
skall åtnjuta en grundlön, som med 200 kronor överstiger vad
som kan komma att bliva beviljat motsvarande kvinnlig lärare.

Med hänsyn därtill, att den ursprungligen tilltänkta avlöningsformen
familjetillägg icke blivit upptagen i det föreliggande förslaget,
och i betraktande av att denna avlöningsform genom den de senare åren
beviljade tillfälliga löneförbättringen blivit tillämpad å ifrågavarande
lärarkår, finner utskottet skäl föreligga för ett sådant tillägg till Kungl.
Maj:ts förslag, som nyssberörda motion avser. Det torde jämväl böra
erinras, att det är ett synnerligen litet antal lärare, som det här kan
bliva tal om, att dessa äro stadda på successiv avskrivning och att följaktligen
ett bifall till motionen icke spelar någon nämnvärd roll i kostnadshänseende.
Någon ökning av vederbörande anslag torde vid bifall
till motionen icke vara erforderligt.

Utskottet får följaktligen på det sätt förorda herr Bergqvists m. fl.
nyssberörda motion, att för manlig lärare vid småskola och vid mindre
folkskola ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit
anställd före den 1 januari 1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor
utöver vad lärare tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter.

I enlighet med den uppfattning, åt vilken utskottet flerstädes i det
föregående givit uttryck, har utskottet icke kunnat förorda herr Bergqvists
m. fl. motion nr 183, i vad den avser beredande av ortstillägg åt
lärare vid småskolor m. fl. i Västerbottens och Norrbottens län.

I fråga om den kontanta avlöningen innebär Kungl. Maj:ts förslag
för lärare, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

43

minst fyra månaders uppsägning, en avlöning av 1,200 kronor jämte tre
ålderstillägg, vart och ett ii 150 kronor, samt för lärare, vilken blivit
anställd på viss tid eller såsom vikarie, en avlöning av 1,000 kronor.
På sätt ovan omförmälts, hava motionsvis vissa höjningar föreslagits
utöver Kung]. Maj:ts förslag, nämligen ifråga om lärare som är anställd
tills vidare, dels eu höjning av begynnelseavlöningen till 1,300 kronor
(herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren) och till 1,400 kronor
(herr Olssons i Ramsta in. 11. motion nr 408 i andra kammaren) med
bibehållande av de utav Kungl. Maj:t föreslagna ålderstilläggens antal
och storlek, dels eu höjning av begynnelseavlöningen till 1,300 kronor
och ålderstilläggsbeloppet till 200 kronor (herr Sternes motion nr 409 i
andra kammaren) samt av begynnelseavlöningen till 1,400 kronor och
ålderstilläggsbeloppet till 200 kronor (herr Welins motion nr 439 i
andra kammaren), dels ock med bibehållande av den utav Kung]. Maj:t
föreslagna begynnelseavlöningen en höjning av ålderstilläggsbeloppet till
200 kronor (herr Bäckströms motion nr 397 i andra kammaren). Vidare
har yrkats en höjning av avlöningen till lärare, som är anställd på viss
tid eller såsom vikarie, till 1,200 kronor, varjämte föreslagits avlöningav
750 kronor till sådan oexaminerad lärare, som vid den nya löneregleringens
ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd eller
som blivit antagen efter den 31 december 1907 (herr Welins motion nr
439 i andra kammaren).

På sätt av utredningen framgår, hade löneregleringskommittén för
lärare, vilken blivit anställd tills vidare, föreslagit eu avlöning av 1,100
kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor. Reservationsvis
hade inom kommittén yrkats på en höjning av begynnelseavlöningen
till 1,200 kronor.

Då departementschefen vid framläggande av sitt förslag utgått
från det reservationsvis gjorda yrkandet i avseende å begynnelseavlöningens
storlek samt därtill vidtagit en höjning av ålderstilläggens belopp, har
han närmast letts av hänsynen till den synnerligen svaga ekonomiska
ställning, ifrågavarande lärarpersonal sedan länge intagit. Utskottet finner
denna synpunkt befogad, på samma gång utskottet vill peka på den
numera betydligt förbättrade småskollärarutbildningen samt särskilt erinra,
hurusom lärare med utbildning för lärarbefattning vid småskola i
stor utsträckning jämväl fått övertaga undervisning på folkskolans område.
Utskottet finner goda skäl tala för ett bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och vill följaktligen tillstyrka detsamma. Härav följer ock, att
utskottet icke ansett sig kunna biträda de yrkanden, som i avseende å
småskollärarnas avlöningsförmåner motionsvis framlagts.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Avlöningsvillkor
m. m

Övergångs förhål landen -

Folk- och
småskollärares
naturaförmåner.

I avseende å avlöningen för lärare, som är anställd på viss tid
eller såsom vikarie, får utskottet tillstyrka vad i detta avseende av
Kungl. Maj:t föreslagits.

Yad utskottet i det föregående uttalat och anfört i fråga om avlöningsvillkor,
lönernas utbetalande och statsbidrag beträffande folkskollärare
torde i tillämpliga delar jämväl få anses äga giltighet i avseende
å småskollärarpersonalen.

På sätt i det föregående omförmälts, har herr Helger in. fl. i sin
ovanberörda motion nr 424 i andra kammaren föreslagit vissa åtgärder i
avsikt att tillgodose småskollärarnas rätt under övergångstiden, tills dessa
lärares pensionsfråga bliver löst. Utskottet, som behjärtar de förslag, som
i motionen framlagts, förutsätter, att Kungl. Maj:t vid utfärdande av de
bestämmelser, som i detta avseende äro erforderliga, tager vederbörlig
hänsyn till de synpunkter, som kommit till uttryck i förevarande motion.

För närvarande äro med folk- och småskollärarkårens kontanta
avlöning förenade vissa naturaförmåner, vilka delvis äro uppställda såsom
villkor för statsbidrags utgående till den kontanta avlöningen. För åvägabringande
av större enhetlighet och reda i hithörande bestämmelser
hade lärarlönenämnden i samband med sina löneregleringsförslag utarbetat
och framlagt förslag till en särskild boställsordning.

Denna boställsordning har enligt lärarlönenämndens förslag erhållit
följande lydelse:

»Rörande den lärarpersonalen vid folk- och småskolor tillförsäkrade
bostadsförmån skola gälla följande grunder, ankommande det på Kung].
Maj:t att utfärda de normerande bestämmelser, som må vara erforderliga
och gagneliga som vägledning vid tillämpningen av dessa grunder.

1. Lärarbostad skall vara förlagd antingen till särskilt i skolans
närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande i sistnämnda fall
ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till skollokalen.

2. Vid bostad, avsedd för ordinarie folkskollärare, eller i dess
närhet skall, där hinder ej möter, upplåtas erforderligt område till trädgård
åt läraren, och skall, där särskild skolträdgård finnes, lärarens
trädgård vara noga avskild från denna.

Även vid bostad, avsedd för lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, bör, där omständigheterna
sådant medgiva, lämpligt område för enahanda ändamål avsättas.

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

45

Å område, som, enligt vild här ovan sagts, blivit till trädgård åt
lärare avsatt, skall distriktet ombesörja nödig stenbrytning, röjning och
dikning.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet
uppföras och underhållas.

3. Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för lärarbostaden
erforderlig utfartsväg.

4. Till lärarbostad skall höra vedbod, hushållskäl lare, tvättstuga
eller annat lämpligt utrymme för tvätt samt, där så erfordras, bakstuga
ävensom hemlighus.

T lärarbostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till för lärarens
hushåll nödigt vatten.

5. Lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober
och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur.

6. Där flera bostadslägenheter äro förlagda till samma hus, höra
dessa vara väl avskilda från varandra.

7. Rummen i lärarbostaden skola vara sunda och rymliga, försedda
med nödiga anordningar för eldning och uppvärmning samt även i övrigt
ändamålsenligt inredda.

8. Lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum
och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande
rum och kök; och

för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten.

Där lärarbostad icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum,
skall läraren enligt hyrespriserna å orten erhålla särskild kontant ersättning
för vad i sådant avseende brister, dock att ogift manlig ordinarie
folkskollärare, vars bostad innehåller två rum och kök, icke äger rätt
till särskild ersättning.

9. Därest läraren icke åtnjuter bostad in natura, skall han enligt
priserna å orten erhålla hyresersättning: ordinarie manlig folkskollärare,
som är gift eller åtnjuter familjetillägg, ävensom kvinnlig folkskollärare,
som åtnjuter familj etillägg, för tre rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare,
som är ogift, ävensom ordinarie kvinnlig folkskollärare, som
icke åtnjuter familjetillägg, för två rum och kök; samt annan lärare för
ett rum och kök; ävensom ersättning för bränsle.''»

Härjämte har nämnden föreslagit följande

46

Statsutskottets utlåtande Nr W?

övergängsstadganden.

»Om lärarbostad vid ingången av år 1916 saknar egen ingång och
förhållandena icke medgiva anordnande av sådan, må därvid bero utan
hinder av bestämmelsen i mom. 1 av denna §.

Om bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,
saknar hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas,
skall distriktet åt läraren inreda annat lämpligt och erforderligt utrymme
för förvaring av livsmedel.

Om i bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,
något av rummen ligger å annan botten än de övriga eller eljest
är från densamma skild, må därvid bero utan hinder av bestämmelsen i
mom. 8 av denna §.»

I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrar löneregleringskommittén,
att vid närmast föregående löneregleringar för nu
förevarande lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats
oförändrat. Kommittén säger sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna
regleras i samband med den kontanta avlöningen men framhåller
emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke
syntes vara under alla förhållanden nödvändigt.

Yad som för närvarande mest ådroge sig uppmärksamheten, då man
toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder, som nu
vore till finnandes, vore enligt kommitténs mening de stora ojämnheter,
som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar
ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare och skoldistriktet i
fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad in. m. dylikt.
Det vore utan tvivel under sådana förhållanden önskvärt, att bestämmelserna
angående lärarnas naturaförmåner erhölle en sådan avfattning, att
såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att av bestämmelserna
framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som distrikten
borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande
boställshavare kunde yrka på.

I stort sett anser kommittén det av nämnden framlagda förslaget
kunna anses ägnat att tillfredsställa berättigade anspråk å ömse sidor.

Kommittén hade vid skärskådande av förslaget funnit sig böra
fästa uppmärksamheten på ett par omständigheter.

I mom. 5 av nämndens författningsförslag vore intagen föreskrift,
att lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober
och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur. Enär
åtminstone i flertalet fall en anordning med förstuga och egen tambur

Statsutskottetx utlåtande Xr 1.97

47

torde utan alltför stor svårighet kunna anordnas, syntes kommittén den
restriktiva bestämmelse, som ligger i orden »där hinder ej möter», ej
vara av någon mera avsevärd verkan.

Vad själva saken anginge, hölle kommittén för sin del före, att
även med nämnda restriktion föreskriften om »förstuga och egen tambur»
icke vore lämplig. Dels torde, om man tolkade orden förstuga och tambur
i deras sedvanliga bemärkelse, genom bestämmelsen i fråga kunna uppställas
krav på i många fall onödigtvis stora utrymmen, dels torde bestämmelsen
ej heller låta väl förena sig med vissa moderna byggnadsformer,
där förstuga och tambur understundom kunde vara sammanslagna
eller ock ersatta med ett vindfång och en mindre hall. Utan att
vidare uttala sig i frågan, ville kommittén uttrycka den mening, att föreskriften
i det nämnda inom. 5 ej måtte i förevarande avseende erhålla eu
sådan lydelse, att den innebure ett hinder för uppförande av vissa i övrigt
lämpliga bostadstyper eller utnyttjande av redan befintliga, där eu tillfredsställande
anordning i nämnda hänseende redan kunde anses vara för
handen.

Då i mom. 8 berördes rumantalet för ordinarie folkskollärare, hette
det, att rummen skulle vara sammanhängande. Det syntes kommittén
icke lämpligt att under alla förhållanden fordra detta. I moderna
bostadsanordningar av den storlek, varom här vore fråga, vore nämligen ej
sällan två rum förlagda å nedre botten och ett rum i eu övre våning.
Det syntes kommittén kunna vara till fyllest, att föreskrift meddelades i
syfte, att rummen skulle stå i lämplig förbindelse med varandra.

Vad därefter anginge frågan om nödigt bränsle hade påpekats, hurusom
understundom anspråk i detta avseende framkommit, vilka föranlett
misshälligheter. Att emellertid nu i en allmän, för olika landsdelar gällande
författning föreskriva, huru pass stora kvantiteter som kunde vara att anse
som »nödigt» bränsle, syntes icke låta sig göra. Kommittén delade emellertid
den uppfattningen, att all möjlig sparsamhet borde i detta avseende
iakttagas.

Kommittén ansåge sig i detta sammanhang även böra framhålla
önskvärdheten av bestämmelse, huru länge avliden boställshavares stärbhus
kunde vara berättigat att efter befattningshavarens död åtnjuta ifrågavarande
naturaförmåner.

Enär med nu rådande olika förhållanden i avseende å lärarbostäder
det uppenbarligen icke vore möjligt att med ens bringa till stånd bostäder
motsvarande de av nämnden uppställda kraven, både nämnden framlagt
förslag dels till vissa övergångsbestämmelser dels rörande kontant ersätt -

48

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

Kostnads beräkning.

ning i vissa fall för bristande bostadsförmån. Mot vad nämnden i dessa
avseenden föreslagit hade kommittén ansett sig ej böra framställa erinran.

Skulle det vid ärendets slutliga handläggning visa sig erforderligt,
att jämväl i andra avseenden än dem nämnden berört övergångsbestämmelser
borde meddelas, ansåge kommittén det böra få ankomma på Kungl.
Maj:t att därom giva nödiga föreskrifter.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har departementschefen,
under uttalande av sin anslutning i stort sett till kommitténs förslag i
dess helhet, icke närmare berört hithörande spörsmål.

På sätt i det föregående omnämnts, har i eu av herr Welin väckt
motion (nr 439 i andra kammaren) visst förslag framställts i fråga om
lärarbostadens omfattning.

Utskottet delar den uppfattningen, att det synes vara lämpligt
att giva nu förevarande stadganden en mot nutida förhållanden bättre
svarande avfattning. Ett reglerande av dessa frågor genom eu särskild
boställsordning finner sig utskottet böra förorda. Vid prövning av det
härutinnan framlagda förslaget har utskottet ansett sig kunna biträda de
huvudgrunder, på vilka detsamma är fotat; dock synas de erinringar,
som av löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare
beaktande, och hava desamma jämväl vunnit anslutning från utskottets
sida. Särskilt vill utskottet erinra om den varsamhet, som synes vara
av nöden, då det gäller meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser
i ämnet.

Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har
utskottet icke funnit anledning till anmärkning. I det föregående har
utskottet tillstyrkt en avlöningsförhöjning för manliga lärare vid småskolor
m. fl., och har utskottet samtidigt därmed tillkännagivit, att enligt
utskottets mening någon ökning av vederbörande anslag ej torde vid
bifall härtill anses vara erforderlig.

Förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
skulle följaktligen höjas från nuvarande belopp, 17,440,000 kronor,
med 22,095,000 kronor till 40,135,000 kronor, förslagsanslaget till avlöningsbidrag
åt sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor från dess
nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000 kronor
samt förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp
225,000 kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

49

I avseende å högre folkskolor bygger det föreliggande lönereglerings- Lönereglering
förslaget i stort sett på ett av Kungl. Maj:t förut framlagt förslag till personalen vid
omorganisation av den högre folkskolan i syfte att denna skolform måtte högre foikkunna
i större utsträckning än hittills varit möjligt tillgodose olika orters s olor''
behov av ungdomens utbildning i det praktiska livet. Detta omorganisationsförslag,
vilket av Kungl. Maj:t i proposition nr 96 till innevarande
års riksdag blivit framlagt i samband med spörsmålet om upprättande
av praktiska ungdomsskolor, har av riksdagen i allt väsentligt godtagits.
Härvid hava jämväl godkänts vissa grunder och villkor för
utgående av statsunderstöd till högre folkskolor, dock endast i vad dessa
grunder avse själva organisationen och därmed sammanhängande eller
likartade spörsmål.

De avlöningsbelopp, som av Kungl. Maj:t i nu föreliggande framställning
föreslagits för högre folkskolans lärarkår, anser sig utskottet
böra förorda, liksom utskottet jämväl i allt väsentligt vill tillstyrka vad
i övrigt beträffande denna lärarpersonal föreslagits.

I avseende å avlöningen för rektor har utskottet dock ansett tillfyllest,
därest i avlöningsbestämmelsen endast angåves det särskilda
rektorsarvodet.

Vidare vill utskottet erinra, hurusom det i fråga om statsbidrag
till lärare vid folk- och småskolor föreslagits, att hinder för utbekommande
av statsbidrag ej bör möta därav, att undervisningen vid skolan
till följd av rådande smittosam sjukdom måst för någon tid inställas.

Vid utfärdande av närmare bestämmelser rörande statsbidrag till högre
folkskolor synes böra beaktas, huruvida icke ett motsvarande stadgande
även här bör hava sin plats.

Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor höjas från dess nuvarande
belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt
förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor
till 3,000 kronor.

Förslaget angående lönereglering för lärarpersonalen vid de kom- Lone- och
munala mellanskolorna ansluter sig i sina grunder till vad i samma hän- repe,ne5r''^ns}ör
seenden föreslagits ifråga om de högre folkskolornas lärare. Utskottet tärarpersonaanser
sig även böra biträda detsamma; de erinringar, utskottet gjort i ,en
avseende å förslaget beträffande sistnämnda lärarpersonal, äger jämväl metianskoior.
giltighet beträffande de kommunala mellanskolorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. Öl käft. (Nr 197.)

7

50

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Hemställan.

På sätt i det föregående erinrats, har i en av herr Bergqvist väckt
motion (nr 194 i första kammaren) föreslagits beredande av ortstillägg
åt lärare vid kommunala mellanskolor i Västerbottens och Norrbottens
län. Utskottet har i det föregående ställt sig avvisande mot förslag om
beredande av ortstillägg till vissa lärarkårer och saknar även nu anledning
förorda motionen för ifrågavarande lärares vidkommande. Likaledes
har ovan erinrats, hurusom herr Sterne i motion nr 409 i andra kammaren
föreslagit höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av avlöningsförmånerna
för vissa lärare vid ifrågavarande skolor ävensom viss ändring i grunderna
för statsbidrags utgående. Utskottet har ej funnit sådana skäl förebragta,
som skulle föranleda utskottet frångå Kung], Maj:ts i dessa stycken
framlagda förslag, och får förty avstyrka herr Sternes motion i denna del.

Vid bifall till förslaget beträffande kommunala mellanskolor skulle
alltså det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt ifrågavarande skolor
höjas från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000 kronor
till 682,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts förevarande proposition dels herr Bergqvists
motioner nr 186 och 193 samt med avslag å herr
Bergqvists motioner nr 183, 185 och 194, herr Magnussons
motion nr 187, herr Bergmans motioner nr
188, 189 och 190, herr Bäckströms motion nr 397,
herr Runefors’ motion nr 404, herr Olssons i Ramsta
m. fl. motioner nr 408, herr Sternes motion nr 409,
herr Helgers m. fl. motion nr 424, herr Berggrens motion
nr 429, herr Kjellbergs motion nr 437 samt herr
Welins motioner nr 438 och 439, i den mån dessa
icke må anses vara av utskottet i dess utlåtande besvarade: I.

Beträffande grunder för kvinnas anställning vid
de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och
statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna
av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras
till

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

51

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt
folkskoleseminarium och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarium, samt
adjunkt vid allmänt läroverk;
dels ock föreskriva, att i fråga om gift kvinnas
behörighet att söka och innehava sådana lärartjänster
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor kunna
befordras, skall gälla,

att gift kvinna må kunna till sådan lärarbefattning
befordras allenast efter av Kungl. Maj:t på framställning
i varje särskilt fall lämnat medgivande samt
att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig
att av sådan anledning avgå från befattningen,
därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn
till befattningens behöriga upprätthållande finner det
nödigt.

II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken:

a) bestämma

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
skall i avlöning åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk 7,500 kronor,
därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför;

manlig rektor vid realskola 6,400 kronor, därav
4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid statssamskola 5,000 kronor,
därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför;

rektor vid pro vårsläroverk, därest han tjänstgör
såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom

52

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode
av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor
lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor
lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 400 kronor;

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor
lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor
lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 300 kronor;

en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor
vid provårsläroverk, utöver honom eller henne tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner, dels ett särskilt
arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande
lärare har sig handledning av lärarkandidater
anförtrodd, ersättning till belopp, som av läroverksöverstyrelsen
bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning
icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

ordinarie ämneslärarinna vid samskola 2,800 kronor,
därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor;

första lärarinna vid samskola, utöver avlöningen
såsom ordinarie ämneslärarinna, arvode å 500 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode
av 3,300 kronor, därest läraren avlagt de examina
och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest
läraren avlagt de examina och prov, som erfordras för

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

53

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest
120 kronor, för veckotimme räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare
vid högre allmänt läroverk eller realskola arvode av
3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och
prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samskola arvode
av 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina
och prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning
vid dylik skola, eljest 2,400 kronor, för
år räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest
lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
eljest 110 kronor, för veckotimme räknat;

manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk
lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a,

2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 5,280 kronor för
32 veckotimmars undervisning;

manlig teckningslärare vid realskola lön å 1,150
kronor i l:a, 1,300 kronor i 2:a, 1,450 kronor i 3:e och
1,600 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning
av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk
lön å 2,520 kronor i l:a, 2,835 kronor i 2:a,

3,150 kronor i 3:e och 3,465 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 5,280 kronor för
32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid realskola lön å 1,495
kronor i l:a, 1,690 kronor i 2:a, 1,885 kronor i 3:e och
2,080 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning
av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning; manlig

musiklärare vid högre allmänt läroverk
lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor
i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden, med

54

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

en maximiavlöning av 2,970 kronor för 18 veckotimmars
undervisning;

manlig musiklärare vid realskola lön å 1,035
kronor i l:a, 1,170 kronor i 2:a, 1,305 kronor i 3:e och
1,440 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning
av 1,920 kronor för 12 veckotimmars undervisning;

kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk
lön å 1,575 kronor i l:a, 1,755 kronor i 2:a,
1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 4,512 kronor för
32 timmars tjänstgöring i veckan;

kvinnlig teckningslärare vid realskola lön å 1,000
kronor i l:a, 1,120 kronor i 2:a, 1,240 kronor i 3:e
och 1,360 kronor i 4:e avlöningsgraden, med eu maximiavlöning
av 4,352 kronor för 32 timmars undervisning
i veckan;

kvinnlig gymnastiklärare vid samskola lön å
1,300 kronor i l:a, 1,456 kronor i 2:a, 1,612 kronor i
3:e och 1,768 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en
maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring
i veckan;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 900
kronor i l:a, 1,008 kronor i 2:a, 1,116 kronor i 3:e och
1,224 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning
av 1,632 kronor för 12 timmars undervisning i
veckan;

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola
lön å 480 kronor i l:a, 552 kronor i 2:a, 624 kronor
i 3:e och 696 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en
maximiavlöning av 1,392 kronor för 12 veckotimmars
undervisning;

vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik
och i musik samt biträdande manlig lärare i
teckning 90 kronor för veckotimme;

vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik
och i gymnastik samt biträdande kvinnlig lärare i
teckning 85 kronor för veckotimme;

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75
kronor för veckotimme;

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

5 5

att ordinarie övningskirare skall vara skyldig att
för deri fastställda lönen tjänstgöra:

teckningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och
vid realskola 10 veckotimmar;

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21
och vid realskola 13 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och
vid realskola 9 veckotimmar; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;
att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:
teckningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt
32 veckotimmar, dock att gymnastiklärare icke
må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt
28 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt
18 och vid realskola intill sammanlagt 12 veckotimmar;
samt

lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt
12 veckotimmar;

att, där särskilda förhållanden sådant påkalla,
Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att teckningslärare erhåller
ersättning för intill trettiofyra veckotimmars
undervisning;

att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning
utöver den mot den ordinarie lönen svarande
undervisningstiden åtnjuta ersättning:

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik
vid högre allmänt läroverk med 120 kronor i l:a, 135
kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och 165 kronor i 4:e
avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik
vid realskola med 115 kronor i l:a, 130 kronor i 2:a,
145 kronor i 3:e och 160 kronor i 4:e avlöningsgraden.

kvinnlig lärare i teckning vid högre allmänt läroverk
med 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor
i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola
samt i gymnastik vid samskola med 100 kronor
i l:a, 112 kronor i 2:a, 124 kronor i 3:e och 136 kronor
i 4:e avlöningsgraden; samt

56

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola med
80 kronor i l:a, 92 kronor i 2:a, 104 kronor i 3:e och
116 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600
kronor;

för manlig rektor vid realskola 4,600 kronor;
för kvinnlig rektor vid statssamskola 4,000
kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig lektor 4,600 kronor;
för manlig adjunkt 4,000 kronor;
för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;
att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor
vid allmänt läroverk, sådant skall vid bestämmandet av
pensionens belopp räknas honom till godo på samma
sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget
skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren
skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den
omfattning, som närmast föregående hösttermin var för
hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall
bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år av de
högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande
under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast
före tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie
tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i
intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle komma
i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande löneoch
pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande
med full tjänstgöring under hel lästermin eller
därutöver, men av sjukdom är hindrad att sköta sin
befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort
vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett
år, under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av
det honom enligt gällande bestämmelser eljest tillkommande
arvode;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

57

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie
befattningshavare vid de allmänna läroverken, skola
gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen

/ fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till
annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid
eu möjligen inträdande förändrad organisation av de
allmänna läroverken eller eljest kan varda stadgad,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, vara pliktig att, för den händelse i sammanhang
med en allmän revision av läroverksorganisationen
hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till
annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig
läroanstalt än den, där han då är anställd, ävensom
eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar
sådant nödigt, låta sig förflyttas från allmänt läroverk
till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock
att befattningshavare, som varder förflyttad till annan
ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp,
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta
sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda
stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa; att

befattningshavare vidare skall vara skyldig
att underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna
till lärjungarnas skyddande mot smittosam
lungsot;

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 91 käft. (Nr 197.) 8

58

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

allmänt läroverk icke må förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt
läroverk skall vara underkastad de ändrade bestämmelser,
som kunna varda stadgade i fråga om förening
av dylik befattning med annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid allmänt läroverk ej må
förenas vara sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Ivungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka kinderligt för tjänstgöringen vid läroverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning
vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,
så framt ej, vad angår lektor, adjunkt, ämneslärarinna
eller övningslärare, vederbörande rektor efter
av läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad
angår rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid läroverket, finner uppdraget kunna få
mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,
utom rektorer, beräknas utgå för läsårets
antal läsveckor, samt att de i rektorernas avlöning
ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå
efter kalenderår men till olika belopp för lästiden och
för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.
Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

;">9

för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola
utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen,
dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,
endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgörornålen,
avdrag å tjänstgöringspenningarna icke må ske;

att, därest annan befattningshavare än övningsliirare
av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,
befattningshavaren äger uppbära hela lönen, men att,
därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt, skolande i förekommande fall denna skyldighet
jämväl åligga avliden lärares stärbhusdelägare under
dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund
av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han
skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,
men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller
särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning
avstå så mycket, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

60

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

att innehavare av befattning, med vilken rätt till
särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad
ej mindre minskning i avlöning från statsverket, till
belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda
förmåner efter uppskattning i behörig ordning, än även
vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande
eller ändring av nämnda särskilda förmåner;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen
utgår till månadens slut, den rätt dock oförkränkt, som
i förekommande fall kan tillkomma avliden lärares
stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande
tjänst- och nådår;

i fråga om åldersti/lägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,
tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,
på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

Statsutskottets utlåtande Nr 11)7.

Kl

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas
ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning
eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla
avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående
extra ordinarie tjänstgöringstid, han eldigt de
före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt
tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt, som befordras till
lektor, intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart
tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han efter
att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet
till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava
tjänstgjort som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk
fackskola eller teknisk elementarskola eller såsom
ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han efter
vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk
må hava tjänstgjort såsom rektor vid skeppsgosseskola; att

de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den
18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten ävensom
de i kungl. kungörelsen den 23 november 1906
omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor
må äga att, efter vunnen befordran vid de allmänna
läroverken, för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid
universitet eller någon av omförmälda högskolor med
nit och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,
som, utan avseende å huruvida docent varit
innehavare av docentstipendium eller icke, av Kungl.
Maj:t bestämmes;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium,
tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola
efter ansökan varder utnämnd till adjunkt,
honom eller henne må tillgodoräknas den tid, han eller
hon må hava tjänstgjort såsom lektor;

62

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas
de tjänstår utöver tre, lian eller hon, efter vunnen
behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola, dock ej mer än tio år;

att kvinnlig adjunkt må tillgodoräknas den tid,
hon efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna
vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet;

att ämneslärarinna vid statssamskola må tillgodoräknas
den tid, hon tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna
vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare vid högre allmänt läroverk må
tillgodoräknas den tid, han, efter vunnen kompetens
till övningslärartjänst vid högre allmänt läroverk, tjänstgjort
som ordinarie övningslärare vid realskola, på det
sätt att två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas
lika med ett års tjänstgöring vid högre allmänt
läroverk, dock att övningslärare vid övergång från realskola
till högre allmänt läroverk, där tjänstgöringen
omfattar minst lika många undervisningstimmar som
vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras så många
ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom;

att övningslärare vid allmänt läroverk må tillgodoräknas
den tid, han tjänstgjort som ordinarie övningslärare
vid högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium; att

lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid
den tidpunkt, då den nya lönestaten träder i kraft, är
anställd i nämnda egenskap vid statssamskola och som
varder utnämnd att från samma tidpunkt vara ordinarie
lärarinna i kvinnligt handarbete vid sådan skola,
skall äga rätt att av sin föregående tjänstgöring tillgodoräknas
de år, under vilka hon, efter att hava vunnit
sådan behörighet, som erfordras för dylik anställning,
må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning
per vecka, dock ej mer än fem år; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

Statsutskottets utlutande Nr 197.

63

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning;

i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden .för de nya lönestaternas ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
dock att övningslärare, som med eller under år 1919
utnämnes till ordinarie befattning, skall vara underkastad
de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden,
som under nämnda år kunna varda meddelade.

c) förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år
1919 tillträder befattning vid allmänt läroverk, skall
vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och
bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,
vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya staten och därvid fästade villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) föreskriva, att de till teckningsläraren och
musikläraren vid Göteborgs högre latinläroverk från
kung!, och Hvitfeldtska stipendieinrättningen nu utgående
arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola
upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

e) vid bifall till under a) föreslagna avlöningsförmåner
och i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående
inrättande av nya lärartjänster ävensom vid
bifall till vad i nästföregående moment hemställts, höja
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna lärooverken
med 1,779,261 kronor eller från 5,890,989
kronor till 7,670,250 kronor;

64

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) på extra stat för år 1919 anvisa:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken ett förslagsanslag, högst 460,000
kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor;
samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre
allmänna läroverken, i Göteborg ett förslagsanslag, högst
27,350 kronor;

g) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes åvägabringa en utredning ifråga om pensionsförhållandena
för övningslärare vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill sagda utredning kan föranleda.

III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet: a)

bestämma

att lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet
skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor
lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt
dessutom fri bostad eller hyresersättning till det belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor
lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt
dessutom fri bostad eller hyresersättning till ett belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor
lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och
ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag
till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes
;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor
lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 400 kronor;

{Statsutskottets utlåtande Nr 197.

65

rektoi och lektor, utöver honom eller henne tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt
arvode av 500 kronor;

ämneslärarinna 3,200 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett
a 300 kronor;

biträdande föreståndarinna, utöver avlöning såsom
ordinarie ämneslärarinna, fri bostad eller hyresersättning
till det belopp, som i vederbörlig ordning
bestämmes;

biträdande ämneslärarinna 2,800 kronor, därav
1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenmngar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen
vart och ett å 300 kronor;

manlig vikarierande lektor arvode å 3,300 kronor,
därest han avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk
eljest 2,900 kronor, för år räknat;

kvinnlig vikarierande lektor arvode å 3,000 kronor,
därest hon avlagt de examina och prov, som
erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 2,600 kronor,
därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till ämneslärarinnebefattning
eljest 2,400 kronor, för år räknat;

vikarierande biträdande föreståndarinna arvode av
500 kronor, för år räknat;

manlig ordinarie lärare i teckning lön å 2 640

* ^:a’ kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och

3,630 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,310
kronor i l:a, 2,574 kronor i 2:a, 2,838 kronor i 3:e och
3,102 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i gymnastik lön å 1,575 kro”or
} i l;a> 1»755 kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och
2,Ilo kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig ordinarie lärare i musik lön å 1,680
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 197.) ’ 9

66

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

kronor i l:a, 1,890 kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och
2,310 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i musik lön å 1,470
kronor i l:a, 1,638 kronor i 2:a, 1,806 kronor i 3:e
och 1,974 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i handarbete lön å 2,040
kronor i l:a, 2,328 kronor i 2:a, 2,616 kronor i 3:e och
2,904 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig vikarierande lärare i teckning och i musik

90 kronor för veckotimme;

kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i
musik samt vikarierande lärarinna i gymnastik 85 kronor
för veckotimme;

vikarierande lärarinna i handarbete 80 kronor lör
veckotimme;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att
för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,
lärare i musik: intill 14 veckotimmar,
lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar
och

lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar; att

ytterligare tjänstgöring må kunna alaggas
dessa lärare mot en ersättning för veckotimme av

för manlig lärare i teckning och i musik 120
kronor i l:a, 135 kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och
165 kronor i 4:e avlöningsgraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt
lärarinna i gymnastik 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a,
129 kronor i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgraden;
samt v . , „„

för lärarinna i handarbete 8o kronor i l:a, 97

kronor i 2:a, 109 kronor i 3:e och 121 kronor i 4:e

avlöningsgraden; .... .

skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning
icke må, utan Kungl. Maj:ts medgivande, utgå for mera
än fyra veckotimmar till en och samma lärare eller
lärarinna;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

67

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor;
för kvinnlig rektor 4,600 kronor;
att högsta pensionsunderlaget skall för
lektor utgöra 4,600 kronor;

manlig

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor
vid högre lärarinneseminariet, sådant skall vid bestämmandet
av pensionens belopp räknas honom till godo
pa samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget
ska utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren
skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till
en omfattning, som närmast föregående hösttermin var
oi hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp
skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år
av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren
gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit
närmast före tidpunkten för pensionstagandet; samt

att övningslärare, som befordrats till ordinarie
tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft i
intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle
komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande
lone- och pensionsbestämmelser.

b) föreskriva

°i j 1åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid
högre lärarinneseminariet, skola gälla följande villkor
och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till
annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid
en möjligen inträdande förändrad organisation av högre
lärarinneseminariet eller eljest kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
?.en av]önmg han innehar, efter nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

Statsutskottets utlåtande iVr 197.

att befattningshavare vidare skall, likaledes med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom
eljest, då Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prö
var sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort skall vara
berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning
för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Maj:t för

varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta
sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda
stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa, i ij*

att befattningshavare vidare skall vara, skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna
till lärjungarnas skyddande mot smittosam

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid
högre lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst
å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid högre
lärarinneseminariet skall vara underkastad de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade ifraga^ om
förening av dylik befattning med annan tjänst a rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid högre lärarinneseminariet
ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som ar
försett med Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänstemän i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen
uppå därom gjord framställning och etter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid seminariet, finner uppdraget eller ^ befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 197. t;>j

att befattningshavare ej mä åtaga sig undervisning
vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,
så framt icke, vad angår lektor, ämneslärarinna
eller övningslärare, vederbörande rektor efter av
läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår
rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande undervisning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid seminariet, finner uppdraget kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,
utom rektor, beräknas utgå för läsårets
antal läsveckor, samt att de i rektors avlöning ingående
tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter
kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för
ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.
Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men
för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola
utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare
av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,
befattningshavaren äger uppbära hela lönen jämte hyresersättning
eller hyresbidrag, där sådant förekommer,
men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet,
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
befattningshavaren kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget,
som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund
av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

70

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,
men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten av honom eljest tillkommande
avlöning avstå så mycket, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom
hyresersättningen eller hyresbidraget utgå till månadens
slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,
tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
ledighet för fullgörande av värnplikt, och

Statsutskottet» utlåtande Nr 197. q |

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år
pa samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas
ej mindre den tid, som före den nya statens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning
eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla
avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående
extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de
före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt
tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid allmänt läroverk,
som befordras till lektor vid högre lärarinneseminariet,
intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas
ett ålderstillägg som lektor;

att lektor vid högre lärarinneseminariet må tillgodoräknas
den tid han, efter att i avseende å examina
och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst
vid nämnda läroanstalt, må hava tjänstgjort som ordinarie
lektor vid folkskoleseminarium, teknisk elementarskola,
teknisk fackskola, tekniskt gymnasium eller
allmänt läroverk, ävensom den tid han efter vunnen behörighet
till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava
tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och
den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten
ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november
1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor må äga att, efter vunnen befordran
vid högre lärarinneseminariet, för åtnjutande av ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver tre år,
de vid universitetet eller någon av omförmälda högskolor
med nit och skicklighet deltagit i undervisning
av den omfattning, som, utan avseende å huruvida do -

72

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

cent varit innehavare av docentstipendium eller icke,
av Kungl. Maj:t bestämmes;

att ämneslärarinna må tillgodoräknas den tid,
hon efter vunnen behörighet till ämneslärarinnebefattning
vid högre lärarinneseminariet tjänstgjort som ordinarie
ämneslärarinna vid statssamskola ävensom den
tid utöver fem år, hon i egenskap av biträdande ämneslärarinna
tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid, han
tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid högre allmänt
läroverk ävensom den tid, han efter vunnen kompetens
till övningslärarbefattning vid högre allmänt
läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid
realskola, på det sätt att två års tjänstgöring vid realskola
må räknas lika med ett års tjänstgöring vid
högre lärarinneseminariet, dock att övningslärare vid
övergång från realskola till högre lärarinneseminariet
må, därest tjänstgöringen vid sistnämnda läroanstalt
omfattar minst lika många undervisningstimmar som
vid realskolan, omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg,
att ingen löneminskning honom eller henne

vederfares; •-» ‘

att övningslärare må tillgodoräknas den tid han
tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium;
men

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått
den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning;

/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgat; dock att övningslärare, som med eller under

Statsutskottets utlåtande Nr It97.

73

år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall vara
underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden,
som under nämnda år kunna varda meddelade;

e) förklara

att en var, som med eller efter ingången av år
1919 tillträder befattning vid högre lärarinneseminariet,
skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor
och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,
vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya staten och därvid fästade villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) vid bifall till under a) föreslagna avlöningsförmåner,
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 40,135 kronor eller från 76,350
kronor till 116,485 kronor;

e) på extra stat för år 1919 till arvoden åt
timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
anvisa ett förslagsanslag, högst, 16,800 kronor;

f) medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare
och till dess Kung]. Maj:t annorlunda bestämmer
ej mindre den hyresersättning, som tillkommer
rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad
ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och
till biträdande föreståndarinna med 1,000 kronor för
år räknat, än även det hyresbidrag, som tillkommer
lektor, må utgå med 800 kronor för år.

IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseniinarierna.

a) bestämma

att lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna skall
i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor
lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kommer fri bostad eller ersättning därför till det
belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

Bihang till riksdagens •protokoll 1918. 6 sand. 91 käft. (AV 197.)

10

74

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor
lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kommer fri bostad eller ersättning därför till det belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;

rektor vid folkskoleseminarium, därest han tjänstgör
såsom föreståndare för där anordnad provårskurs,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner
särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor
lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera
å 500 kronor; *

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor
lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera
å 400 kronor;

manlig adjunkt å övergångsstat 4,300 kronor,
därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å .500 kronor;

kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,600 kronor,
därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor;

lektor samt adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till
det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav
2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav
1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 300 kronor;

lektor, adjunkt å övergångsstat eller övningsskollärare
vid sådant folkskoleseminarium, där provårskurs
är anordnad, utöver honom eller henne tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner dels ett särskilt
arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest veder -

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

75

hörande lärare har sig handledning av lärarkandidater
anförtrodd, ersättning till belopp, som av folkskolöverstyrelsen
bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning
icke må tillhopa överstiga 600 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode
av 3,300 kronor, därest läraren är behörig till
lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år
räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest
läraren är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium
eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest
120 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode för
timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter folkskolöverstyrelsens
beprövande i varje särskilt fall, kunna
utgå med högre belopp;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode
av 3,000 kronor, därest lärarinnan är behörig
till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år
räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest
lärarinnan är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium
eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
eljest 110 kronor, för veckotimme räknat, dock att
arvode för timlärare i hälsolära och ekonomilära ma,
efter folkskolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall, kunna utgå med högre belopp;

extra och vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg hyresbidrag
till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig övningsskollärare
arvode å 2,800 kronor för år;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare
arvode å 2,400 kronor för år;

manlig lärare i teckning vid enkelseminarium lön
å 1,950 kronor i l:a, 2,175 kronor i 2:a, 2,400 kronor
i 3:e och 2,625 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid enkelseminarium

76

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lön å 1,725 kronor i l:a, 1,905 kronor i 2:a, 2,085 kronor
i 3:e och 2,265 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning vid dubbelseminarium
lön å 3,510 kronor i l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320
kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid dubbelseminarium
lön 3,105 kronor i l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor
i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i musik lön å 3,510 kronor i
l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725
kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i musik lön å 3,105 kronor i
l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077
kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i gymnastik med lek och idrott
lön å 3,380 kronor i l:a, 3,770 kronor i 2:a, 4,160
kronor i 3:e och 4,550 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott
lön å 2,990 kronor i l:a, 3,302 kronor i 2:a, 3,614
kronor i 3:e och 3,926 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärare i manlig slöjd lön å 2,940 kronor i
l:a, 3,360 kronor i 2:a, 3,780 kronor i 3:e och 4,200
kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd lön å 1,980 kronor
i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772
kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola lön 1,080 kronor i l:a, 1,224 kronor
i 2:a, 1,368 kronor i 3:e och 1,512 kronor i 4:e
avlöningsgraden;

lärarinna i hushållsgöromål lön å 1,980 kronor
i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och
2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium
än seminariet i Umeå 2,400 kronor,
därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor;

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium
än seminariet i Umeå 2,000 kronor,

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

77

därav 1,200 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 250 kronor;

lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet
i Umeå, manlig eller kvinnlig, arvode å 1,000 kronor,
varav två tredjedelar skola anses motsvara lön
och en tredjedel tjänstgö ringspennin gar;

lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium,
utöver honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner,
arvode till det belopp, som i vederbörlig
ordning bestämmes;

lärare i teckning och gymnastik vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till
det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare
i teckning, i musik och i gymnastik med lek och
idrott ävensom manlig timlärare i sagda ämnen 100
kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare
i teckning, i musik och i gymnastik med lek och
idrott ävensom kvinnlig timlärare i sagda ämnen 95
kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärare i manlig
slöjd ävensom manlig timlärare i samma ämne 95 kronor
för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärarinna i
kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål ävensom kvinnlig
timlärare i samma ämnen 90 kronor för veckotimme;

vikarierande lärare i trädgårdsskötsel arvode till
belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av folkskolöverstyrelsen
;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att
för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning vid enkelseminarium 15 veckotimmar,

lärare i teckning vid dubbelseminarium 27 veckotimmar,

lärare i musik 27 veckotimmar,
lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,

78

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,
lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,
lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola 12 veckotimmar, och

lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar;
att lärare i nämnda övningsämnen skall vara
skyldig att mot fastställt tilläggsarvode åtaga sig utsträckt
tjänstgöring, dock att hans sammanlagda undervisningsskyldighet
icke utan hans eget begivande må
överstiga trettio veckotimmar;

att lärare i nedanstående övningsämnen må för
varje veckotimmes undervisning utöver den mot den
ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta
ersättning;

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik
med lek och idrott med 130 kronor i l:a, 145 kronor
i 2:a, 160 kronor i 3:e och 175 kronor i 4:e avlöningsgraden; kvinnlig

lärare i teckning, i musik och i gymnastik
med lek och idrott med 115 kronor i l:a, 127
kronor 2:a, 139 kronor i 3:e och 151 kronor i 4:e avlöningsgraden; lärare

i manlig slöjd med 105 kronor i l:a, 120
kronor i 2:a, 135 kronor i tredje och 150 kronor i 4:e
avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål
med 90 kronor i l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i
3:e och 126 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att lärare i nämnda övningsämnen ej må åtnjuta
ersättning för mera än trettiotvå veckotimmars tjänstgöring,
det timantal medräknat, efter vilket den ordinarie
lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden
sådant påkalla, Kungl. Maj:t må kunna medgiva,
att lärare i musik, i gymnastik med lek och idrott
samt i manlig slöjd erhåller ersättning för intill trettiofyra
timmars undervisning;

att pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig rektor 5,600 kronor,
för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

79

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig lektor, 4,GOD kronor,
för manlig adjunkt å övergångsstat 4,000
kronor,

för kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,000
kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor
vid folkskoleseminarium, sådant skall vid bestämmandet
av pensionens belopp räknas honom till godo
på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor;

att för annan ordinarie övningslärare än lärare i
trädgårdsskötsel pensionsunderlaget skall utgöra två
tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära,
därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,
som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst
bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta
pensionsunderlag, som varit för läraren gällande under
vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före
tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie
tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i
intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle
komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande
löne- och pensionsbestämmelser;

att lärare i trädgårdsskötsel skall äga delaktighet
i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;

att övningsskollärarna skola varda bibehållna vid
delaktighet i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning
som folkskollärarnas änke- och pupillkassa;

att för övningsskollärare pensionsbeloppet skall utgöra
högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande avlöning
jämte intjänat eller intjänade ålderstillägg; samt
att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande
med full tjänstgöring under hel lästermin eller
därutöver men av sjukdom är hindrad att sköta sin
befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort
vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium
minst ett år, under ledigheten äga uppbära två tredje -

80

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

delar av det honom enligt gällande bestämmelser eljest
tillkommande arvode;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid
folkskoleseminarierna, skola gälla följande villkor och
bestämmelser, nämligen

/ fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till
annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid
en möjligen inträdande förändrad organisation av folkskoleseminarierna
eller eljest kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade
föreskrifter, sköta de med befattningen förenade göromål
;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom
eljest, då Kung]. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar
sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall
vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning
för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Maj:t
för varje särskilt fall bestämmer;

att annan befattningshavare än övningsskollärare,
skall vara skyldig underkasta sig de ändrade bestämmelser,
som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas
nya änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig
underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna
till lärjungarnas skyddande mot smittosam
lungsot;

Statsutskottets utlåtande AV 197.

Hl

att med rektors-, ämneslärar- eller övningsskollärarbefattning
vid folkskoleseminarium icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid folkskoleseminarium
skall vara underkastad de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga om
förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid folkskoleseminarium ej
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
försett med Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej folkfolkskolöverstyrelsen
uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för
tjänstgöringen vid folkskoleseminariet, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning
vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,
så framt ej, vad angår lektor, övningsskollärare
eller övningslärare, vederbörande rektor, efter
av folkskolöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad
angår rektor, foikskolöverstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande
undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid folkskoleseminariet, finner uppdraget kunna
få mottagas och tills vidare bibehållas;

/ fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,
utom rektorer och lärare i trädgårdsskötsel,
beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt
att de i rektors och trädgårdslärares avlöning ingående
tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,
dock för rektor till olika belopp för lästiden
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (År 197.) It

82

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av
Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit
från tjänstgöringen befriad, skola utgå till den, som
förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än nedan
avsedda övningslärare av sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela
lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant
förekommer, men att, därest befattningshavaren
eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller av annan anledning är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen eller
hyresbidraget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;

att, därest annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel
är tjänstledig på grund av sjukdom, befattningshavaren
äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad
han skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,
men att, därest sådan övningslärare eljest undfår ledighet,
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning
är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
befattningshavaren kan förpliktas att under ledigheten
av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring
utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

Stata utskottets utlåtande Nr 197.

88

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom
hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut;

i fråga om ålderstil/ägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,
tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen efter yTtterligare fem år,
på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej
mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till innehavande befattning,
eller, vad angår annan befattningshavare än lektor och
lärare i trädgårdsskötsel, tjänst å den gamla avlönings -

84

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

staten av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet,
oavsett om avlöningen vid tjänsten varit å samma stat
uppförd eller å extra stat utgått såsom arvode, än även,
vad angår lektor, i förekommande fall den föregående
extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de före den
1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna
sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid folkskoleseminarium
eller allmänt läroverk, vilken befordras till lektor vid folkskoleseminarium,
intjänat tre ålderstillägg, honom skall
omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, under vilken
han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid allmänt
läroverk eller efter vunnen behörighet till lektorstjänst
vid folkskoleseminarium må hava tjänstgjort
som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet, tekniskt
gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola,
ävensom den tid, under vilken han efter
vunnen behörighet till lektorstjänst vid högre allmänt
läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid
sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och
den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten
ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november
1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid folkskoleseminarium,
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid universitet
eller någon av omförmälda högskolor med nit
och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,
som, utan avseende å huruvida docent varit innehavare
av docentstipendium eller icke, av Kungl.
Maj:t bestämmes;

att övningsskollärare må för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare
vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola,
tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium
under den tid statsbidrag utgått till hans
avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till
folkskollärares avlönande ävensom tjänstgöring såsom

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

»5

föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter
statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst
reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom
allmän uppfostringsanstalt;

att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel
må tillgodoräknas dels föregående tjänstgöring
som ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet, dels ock den tid, han,
efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium,
tjänstgjort som ordinarie övningslärare
vid realskola, på det sätt att två års tjänstgöring
vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring
vid seminarium; dock att övningslärare vid
övergång från realskola till folkskoleseminariuin, där
tjänstgöringen omfattar minst lika mänga undervisningstimmar
som vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras
så många ålderstillägg, att ingen löneminskning
vederfares honom;

att lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas
intill tio år av den tid, under vilken han före inträde
å den nya lönestaten tjänstgjort vid folkskoleseminarium
med åtnjutande av för full tjänstgöring stadgat
arvode; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått
den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension eller, vad angår övningsskollärare, bestämmelserna
i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må
tillträda samma förhöjning;

/ fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och
pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av lärare
i trädgårdsskötsel under en månad å tid av året,
som av rektor bestämmes;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall, vad angår

8fi

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

annan befattningshavare än övningsskollärare, gälla vad
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för de nya staternas ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
dock att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel,
som med eller under år 1919 utnämnes till
ordinarie befattning, skall vara underkastad de förändrade
bestämmelser i berörda hänseenden, som under
nämnda år kunna varda meddelade; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall för övningsskollärare
gälla vad i reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning är eller kan varda stadgat.

c) förklara,

att ovannämnda villkor och bestämmelser skola
i tillämpliga delar gälla i fråga om de adjunkter, vilka
tilläventyrs komma att uppföras å övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall
gälla, att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas
de tjänstår utöver tre, han eller hon, efter vunnen
behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola, dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder befattning vid folkskoleseminarium, skall vara
pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser; att

de förutvarande ordinarie befattningshavare,
vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de
vilja underkasta sig vare sig ny avlöningsstat eller
övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner; samt
att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke
varder uppförd på ny stat eller övergångsstat, skall,
samtidigt som de nya staterna träda i kraft, uppföras
å allmänna indragningsstaten,

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

H7

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare
skall bibehållas vid ej mindre honom eller
henne enligt nu gällande bestämmelser tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren
vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom
eller henne vid 1918 års utgång tillkommande tillfällig
löneförbättring; dock med skyldighet dels att, i händelse
befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,
erhåller annan ordinarie befattning å rikets,
riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda
avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de
understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna
samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten
överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas
mot de senare svarande avdrag, dels ock att,
när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten,
uppnått den för pension stadgade levnadsåldern,
åtnöjas med pension å indragningsstat motsvarande
den del av avlöningsförmånerna, som äro att hänföra
till lön jämte ålderstillägg;

d) vid bifall till under a) föreslagna "aviöningsförmåner
ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag
angående inrättande av nya lärartjänster vid folkskoleseminarierna
samt beredande av medel för uppvärmning,
belysning, materiell m. m. för folkskoleseminarierna
i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie
anslaget till folkskoleseminarierna med 656,815
kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840 kronor;

e) vid bifall till förslaget om överförande å
ordinarie stat av medel till stipendier åt eleverna i
parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna i Uppsala,
Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till
stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller
från 150,225 kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts,
det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
att ökas från nuvarande 999,250 kronor
med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

88

.Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) till bestridande av hyresbidrag till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,
Karlstad och Umeå på extra stat för år 1919 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor;

g) medgiva, att från och med år 1919 tills
vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,
hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie
manlig lektor med 800 kronor, till ordinarie manlig
adjunkt å övergångsstat med 600 kronor, till ordinarie
lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare
i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare,
som tjänstgjort under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium,
allmänt läroverk eller annan under
läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra
ordinarie ämneslärare, som fullgjort sådan tjänstgöringunder
tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie
manlig lektor i första lönegraden med 700 kronor, i
andra lönegraden med 850 kronor och i tredje lönegraden
med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt
å övergångstat i första lönegraden med 450 kronor, i
andra lönegraden med 575 kronor samt i tredje, fjärde
eller femte lönegraderna med 700 kronor, till ordinarie
lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare
i gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt
å vakant tjänst med 450 kronor och till annan extra
ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

h) för sistberörda ändamål på extra stat för år
1919 bevilja ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Y. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor: a)

bestämma

att för ordinarie lärare vid folkskola avlöningen
skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning enligt ortens pris, 2,100 kronor
för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare,
vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

8!)

tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor för manlig
och 200 kronor för kvinnlig lärare;

att för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare
avlöningen skall utgöra, förutom fri hostad och bränsle
eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,700
kronor för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst
fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,
förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning enligt ortens pris, 1,200 kronor, vartill
kunna, efter respektive 5, 10 och lo år, komma tre
ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor; dock att
härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som
vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad
till helt ålderdomsunderstöd eller som blivit antagen
efter den 31 december 1907;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd på viss tid eller såsom vikarie, ävensom
för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan
komma i åtnjutande av nyss förordade avlöningsförmåner,
avlöningen skall utgöra, förutom fri bostad och
bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris,
1,000 kronor; samt

att för manlig lärare vid småskola och vid mindre
folkskola ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola,
vilken blivit anställd före den 1 januari 1919, avlöningen
skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare
tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de
närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig
överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken departementschefen
i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,
torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande
böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka
för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser
eller i övrigt kunna anses erforderliga;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 91 käft. (År 197.)

12

90

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

c) godkänna följande grunder i fråga om utgående
av statsbidrag till lärare vid folkskolor och småskolor:

I.

Till bestridande av kostnaderna för den vid folkoch
småskolor anställda lärarpersonalens avlöning skall
skoldistrikt av statsmedel erhålla bidrag, bestämt i förhållande
till den lagstadgade kontanta avlöningen på
sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag
icke utgår för längre undervisningstid än åtta
månader om året.

1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp
motsvarande

A) för ordinarie folkskollärare:

a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig
lärare samt, om läraren är man, därutöver hela skillnaden
mellan grundlönen för manlig och för kvinnlig
lärare; samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren
må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på
grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt
uppdrag eller bestrida befattning i statens
tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer, det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med
iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,
om och i vad mån bidrag av statsmedel skall till lärarens
avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan
anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för att
på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt
uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst
eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,
statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå, med
mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.
Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör
vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda
omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

Statsutskottets utlåtande Nr 1U7.

91

ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till
den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens
medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av
hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans
avlönande icke skall utgå, med mindre vederbörande
folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder
av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören
icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags
utgående till sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande
erhållits;

B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar
av arvodet för kvinnlig lärare samt, om läraren
är man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för
manlig och för kvinnlig lärare;

C) för vikarie å ordinarie förskollärare änst och
å extra ordinarie förskollärare änst:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av
tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att statsbidrag
utgår till hans avlöning: nio tiondedelar av arvodet för
kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien är man,
därutöver hela skillnaden mellan arvodet för manlig
och kvinnlig vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet
för att, på grund av särskilt förordnande eller
val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning
i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet,
som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad
här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt
skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten
är ledig, den, som under ledigheten uppehåller
densamma, erhållit tjänstledighet på grund av styrkt
sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige
läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode
åt vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå
för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad
lärare, endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar

92

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

vikariens lämplighet, samt för det fall, att vikarien icke
avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen,
endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar, att
vikarie, som avlagt sådan examen, icke kunnat erhållas
samt att vikarien befunnits duglig;

D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre
folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka
blivit anställda tills vidare med ömsesidig rätt till
minst fyra månaders uppsägning:

a) nio tiondedelar av grundlönen för småskollärare
i allmänhet samt i de särskilda fall, där manlig
lärare blivit anställd före den 1 januari 1919, den sådan
lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning; samt
h) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må
vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas
att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på
grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt
uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst
eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,
det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med
iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,
om och i vad mån bidrag av statsmedel skall
till lärarens avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan
anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för
att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra
offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens
tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå,
med mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.
Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör
vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda
omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke
ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till
den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens
medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av
helt ålderdomsunderstöd eller hel pension stadgade
levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

93

utgå, med mindre vederbörande folkskolinspektör vitsordat,
att sådant må utan hinder av nämnda omständighet
äga rum, eller, då folkskolinspektören icke anansett
sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till
sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits; E)

för lärare ‘vid småskolor, lärare vid mindre
folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka
blivit anställda på viss tid: nio tiondedelar av arvodet
för sådana lärare i allmänhet samt i de särskilda fall,
där manlig lärare blivit anställd före den 1 januari
1919, den sådan lärare tillkommande särskilda avlöningsförh
öfning;

F) för vikarie å lärartjänst vid smaskola, lärartjänst
vid mindre folkskola samt biträdande lärartjänst
vid folkskola:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av
tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att statsbidrag utgår
till hans avlöning: nio tiondedelar av arvodet för

vikarie å tjänsten; ...

b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet
för att, på grund av särskilt förordnande eller val,
fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i
statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer: så stor del av v i k a r i a t s ar v o d e t,
som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad här nedan
j m0m. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt skola

av statsmedel utgå; samt

c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten
är ledig, den, som under ledigheten uppehåller densamma,
erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige lararen
av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt
vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå
för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad
lärare, endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar
vikariens lämplighet, samt för det fall att vikarien icke
avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen,
endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar, att

94

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

vikarie, som avlagt sådan examen, icke kunnat erhållas,
samt att vikarien befunnits duglig.

2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till
avlöning åt sådan lärare, som erhållit tjänstledighet
för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra
offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens
tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer, dels till arvode åt den för honom förordnade
vikarie skall hänsyn tagas därtill, att ingen
ändring må komma att ske i fråga om det kontanta
belopp, som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta
till avlöningen åt den lärare, som erhållit nämnda
tjänstledighet.

II.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt
ovan angivna grunder skall gälla

1) att undervisningen vid skolan fortgår minst
åtta manader om aret, därest icke Kungl. Maj:t genom
särskilt beslut medgivit inskränkning i den sålunda
stadgade undervisningstiden;

2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl den kontanta
avlöningen som ock naturaförmånerna, fullt motsvara
vad i sådant avseende stadgas; samt dessutom

3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid
småskola: att småskolan motsvarar sådan skolas ändamål
att meddela grundläggande undervisning;

4) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid
mindre folkskola: att den mindre folkskolan är inrättad
under sådana förhållanden, som enligt folkskolestadgan
göra densamma berättigad;

o) om bidrag sökes till avlöning av biträdande
lärare vid folkskola: att folkskolan icke lider men därav,
att biträdande lärare i stället för examinerad folkskollärare
därvid är anställd; samt

6) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst:
att folkskolinspektören skall vitsorda tjänstens behövlighet.

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

9;''»

III.

1. För utbekommande av .statsbidrag enligt förestående
stadganden böra hinder ej möta därav,

att småskola, mindre folkskola, flyttande folkskola
eller fast folkskola under kalenderåret med avseende
å skolans art i vederbörlig ordning förändrats,
i vilken händelse statsbidrag till det för varje fall bestämda
belopp må utgå för de tider av året, då skolan
under de särskilda formerna varit i verksamhet, dock
med iakttagande av vad i mom. 2 här nedan säges om
statsbidrag till avlönande av ordinarie och med sådan
likställd lärare eller

att skola eller lärartjänst på grund av minskat
barnantal eller skolväsendets omorganisation upphört
under året eller ny skola eller ny lärartjänst inrättats
under året och av sådan anledning undervisningen icke
fortgått hela den stadgade tiden, i vilken händelse
statsbidrag må utgå enligt vad i mom. 2 här nedan
sägs, eller

att undervisningen vid skolan till följd av rådande
smittosam sjukdom måst för någon tid inställas,
eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom
eller vid inträffad ledighet undervisningen icke kunnat
fortgå hela den för kalenderåret stadgade tiden, i vilken
händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen
bedrivits, såvida folkskolinspektören vitsordar,
att vikarie ej kunnat erhållas.

2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare
samt lärare, som blivit anställda tills vidare,
efter kalenderår och för övriga lärare efter läsår, och
skall i följd härav, där lärares anställning börjar eller
upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå:
i förra fallet för varje månad, under vilken läraren
det året innehaft anställning, med en tolvtedel, i senare
fallet för varje månad, under vilken läraren det
året tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade
statsbidraget, med iakttagande dock av föreskrif -

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

96

ten här ovan, att statsbidrag icke utgår för längre
undervisningstid än åtta månader om året.

IV.

I fråga om tillämpningen av de under I—III
angivna grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som i detta avseende
kunna befinnas erforderliga.

d) förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den

1 januari 1919, ävensom lärare vid småskola, lärare vid
mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola,
vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare
anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, skall, därest han icke ingår på
den nya löneregleringen och därvid fästade villkor och
bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension eller ålderdomsunderstöd
enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare
vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor eller
biträdande lärare vid folkskolor med sådan fastare anställning,
som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2
av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten,
statsbidraget till sådan lärares avlöning skall efter den
1 januari 1919 utgå efter hittills gällande grunder;

e) vid bifall till under a) framlagda förslag
till avlöning för den vid folk- och småskolor anställda
lärarpersonal ävensom under c) angivna grunder i fråga
om statsbidrags utgående, höja följande i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslag,
nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från dess nuvarande belopp, 17,440,000
kronor, med 22,695,000 kronor till 40,135,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för
lärare vid folk- och småskolor från dess nuvarande
belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000
kronor, samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

!>7

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från
dess nuvarande belopp, ‘225,000 kronor, med 75,000
kronor till 300,000 kronor.

VI. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor: -

a) bestämma

att 1) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vilka
hava en mera allmän läggning av sin praktiska undervisning, skall
åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor ett särskilt arvode av 300 kronor vid tvåklassig,
G00 kronor vid treklassig och 800 kronor vid
fyraklassig högre folkskola;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, icke
understigande 500 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, icke
understigande 350 kronor, 2,400 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300
kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,500 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,300 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till
hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor
för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 95 kronor för varje veckotimme; kvinnlig

lärare i gymnastik och i musik 85 kronor
för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 90 kronor för varje
veckotimme; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (AV 197.) 13

Statsutskottets utlåtande AV 197.

98

lärarinna i husligt arbete 75 kronor för varje
veckotimme;

att 2) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vid vilka
undervisningen enligt beslut av Kung/. Maj:t är inriktad på visst yrke
eller viss yrkesgrupp, skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor enahanda avlöningsförmåner, som ovan

föreslagits;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 500 kronor, 3,100 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400
kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,650 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300
kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,650 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,450 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till
hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor
för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 110 kronor för varje
veckotimme;

kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor
för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 100 kronor för varje
veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje
veckotimme; samt

att, därest den årliga lärotiden i högre folkskola
enligt det för skolan fastställda reglementet är längre
än 36 veckor, lärare med full tjänstgöring skall för
varje vecka därutöver äga utbekomma eu trettiondesjättedel
av den kontanta minimilönen;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de

Statmitukottets utlåtande Nr I!t7.

Stil

närmare villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig
överensstämmelse med deri uppfattning, åt vilken departementschefen
i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,
torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra
stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för til 1-lämpning av omförmälda villkor och bestämmelser eller i
övrigt kunna anses erforderliga;

c) föreskriva

att i fråga om utgående av statsbidrag till högre
folkskolor skola, förutom vad angår själva organisationen
och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,
gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till högre folkskola med en mer
allmän läggning av sin prakliska undervisning utgår
med 2,400 kronor för årsklass. Är årsklass delad i
klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser,
utgår statsbidrag med samma belopp till varje sådan
avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning
utgå till varje högre folkskola av nu angiven art
följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 400 kronor:

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande
lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom
stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande
de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie
eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas
av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver
vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till ai-vode åt vikarien, och, om tjänstledigheten
förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av
befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, det belopp, som
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

100

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller
tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit
tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,
som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

Till högre folkskola, där undervisningen enligt
beslut av Kungl. Maj:t är inriktad på visst yrke eller
yrkesgrupp, utgår statsunderstödet till årsklass med
viss 2,650 kronor. Är årsklass delad i klassavdelningar
enligt närmare angivna bestämmelser utgår statsbidrag
med samma belopp till varje sådan avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning
utgå till varje högre folkskola av nu angiven art
följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 450 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande
lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom
stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande
de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie
eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas
av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver vad
den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras
till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten
förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av befattning
i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.
Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller
tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit
tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,
som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

g) för lärare, vilken meddelar fackundervisning
i ämne, som i det för skolan fastställda reglementet

Statsutskottet» utlåtande Nr 197.

101

betecknas såsom yrkesämne: för tillökning, enligt de
närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas,
av arvodet åt sådan lärare för högst sex veckotimmar
inom varje klassavdelning i andra, tredje och fjärde
årsklasserna högst 45 kronor för varje veckotimme.

11 T.

I fråga om tillämpningen av de ovan angivna
grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna
befinnas erforderliga.

d) förklara,

att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken
tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest han icke
ingår på den nya löneregleringen och därvid fastade
villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension
enligt nu gällande bestämmelser,

e) vid bifall till vad som föreslagits ej mindre
i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre
folkskolor än även beträffande grunder och villkor
för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande skolor,
höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,
nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från
dess nuvarande belopp, 157,000 kronor, med 253,000
kronor till 410,000 kronor, samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för
lärare vid högre folkskola från dess nuvarande belopp,
2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor:

a) bestämma

att lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner
såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode
av 200 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad
oeli bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande
500 kronor, 3,300 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, icke
understigande 350 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;
vikarie för biträdande föreståndarinna, förutom
avlöningsförmåner såsom ordinarie ämneslärare, särskilt
arvode av 200 kronor;

manlig timlärare i läsämne: 105 kronor för varje
veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje
veckotimme;

manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:
90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:
85 kronor för varje veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 80 kronor för varje veckotimme;
samt

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete
och i slöjd: 75 kronor för varje veckotimme;
ävensom

h) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda
de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig
överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken
departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,
torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande
böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter,
vilka för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser
eller i övrigt kunna anses erforderliga;

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Kitt!

c,) föreskriva,

att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala
mellanskolor skola, förutom vad angår själva organisationen
och därmed sammanhängande eller likartade
spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till kommunal mellanskola utgår
med 11,200 kronor för år samt därutöver med ett belopp
av 2,800 kronor för år till parallellavdelning av
årsklass, dock att sådant understöd må utgå till högst
så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer
vid iakttagande därav, att minst 30 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan
ny klassindelning upprättas inom densamma. Härjämte
må skola, däri flickor undervisas, kunna erhålla
ett särskilt understöd till undervisning i huslig ekonomi,
ej överstigande 600 kronor för år.

Härförutom skola till varje kommunal mellanskola
utgå följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500
kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande
ämneslärare med full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande
befattningshavare stadgade särskilda arvodet; för
biträdande föreståndarinna: det till henne utgående
särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp,
motsvarande de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie
eller extra ordinarie ämneslärare: om tjänstledigheten
förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver
vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstlediga
heten förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av
befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, det belopp, somKungl.
Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt

104

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller
tillfälligtvis ledig lärarbefattning, men erhållit
tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,
som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

I fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder,
må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna befinnas
erforderliga.

d) förklara, att ordinarie lärare vid kommunal
mellanskola, vilken tillsatts före den 1 januari 1919, skall,
därest han icke ingår på den nya löneregleringen och därvid
fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning
och pension enligt nu gällande bestämmelser;

e) vid bifall till vad som föreslagits ej mindre i
fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor än även beträffande grunder och villkor
för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande skolor,
höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,
340,000 kronor, med 342,000 kronor till 682,000
kronor.

Stockholm den 4 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELTUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzclius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,
J. Nilsson, O. Bergqvist, O. G. Ekman, H. G. IV’. Wrangel, A. C. Lindblad, A. Pers,
greve, N. F. Posse, J. S. Almer och E. A. E. Lillienau samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, N.
A. Nilsson i Kabbarp, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinga, O. H:son Waldén,
G. Odqvist, O. R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, O. Bäckström, O. Nilsson i Örebro och
K. A. W. Björck.

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

10&

Reservationer.

I. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

av herrar O. M. Strömberg, G. M. 11. Ekelund, J. Nilsson, greve
N. F. Posse, H. Andersson i Skivarp, C. Persson i Stallerhult och G. Odqvist,
som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»I fråga om — — — — — kvinnliga adjunktsbefattningar.

Departementschefen grundar sin ståndpunkt på uppfattningen om
en fri och öppen tävlan mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande
slag av befattningar. De tjänster, beträffande vilka meningsskiljaktighet
rått i vad mån kvinnor kunna anses lämpade för desamma, äro lektoraten
vid de högre allmänna läroverken och de manliga folkskoleseminarierna
ävensom rektorsbefattningarna vid statssamskolorna. Utskottet kan ej
annat än för sin del hysa allvarliga betänkligheter i fråga om ett öppnande
av dessa tjänster för kvinnor. Utan att i någon mån vilja bestrida
kvinnans förmåga att på ett tillfredsställande sätt meddela teoretisk
undervisning på skolans alla stadier måste utskottet ställa sig i hög grad
tveksamt i fråga om kvinnas lämplighet som handledare av den till en
mera mogen ålder komna manliga ungdomen liksom oek ifråga om kvinnans
förmåga att upprätthålla disciplinen bland ynglingar på gymnasiestadiet.
Kvinnans förmåga i detta avseende är i varje fall alldeles oprövad,
och anser utskottet, att först en samlad erfarenhets vittnesbörd i
denna sak bör avvaktas, innan något steg tages i antydd riktning. En
sådan erfarenhet synes utskottet bäst kunna vinnas, därest man följer de
linjer, som av löneregleringskommitténs majoritet angivits i denna fråga.
Som bekant undervisa adjunkter i viss utsträckning på det gymnasiala
stadiet; därest nu kvinna erhåller behörighet till adjunktsbefattningar
— vilket utskottet anser lämpligt — torde härigenom ock tillfällen vinnas
att kunna iakttaga och pröva, i vad mån hon kan anses lämpad som

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 197.) 14

106

Statsutskottets utlåtande Nr 1S7.

handledare jämväl av en mera mogen manlig ungdom. Befinnes det
därvid, att hennes lämplighet i detta avseende vinner allmänt erkännande,
torde ovan angivna betänkligheter böra få vika; att emellertid nu med ens
taga detta steg fullt ut anser utskottet ej vara med skolornas bästa förenligt.

Utskottet anser följaktligen försiktigheten bjuda att tillsvidare ej
öppna lektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken eller de manliga
folkskoleseminarierna eller rektorsbefattningarna vid statssamskolorna
för kvinnor. Mot kvinnors tillträde till övriga lärartjänster har utskottet
intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag — —- — — — väckta motionerna.1''

samt att utskottet förty bort under ifrågavarande avdelning hemställa,

att riksdagen må

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna
av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras
till

rektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt
folkskoleseminarium,

lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt
folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels ock föreskriva, — — —--— — —

— — — — — — — — — — — finner det nödigt.

av herr O. Bergqvist, som ansett,

att utskottet bort hemställa, att riksdagen må medgiva, att infödd
svensk kvinna må kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och
befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium
och statssamskola,

lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium,
samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

av herrar O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, greve
N. F. Posse, II. Andersson i Skivarp, C. Persson i Stallerhult och G.
Odqvist, som ansett, att utskottet bort hemställa,

Statuntukottets utlåtande AV 197.

107

att riksdagen må

a) bestämma

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
skall i avlöning åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk — — — -- — — — — — — — — — — ersättning därför;

rektor vid realskola — -— — ersättning därför; •

rektor vid pro vårsläroverk — — — — för år;

lektor 5,800 kronor — — — — — å 500 kr.,

manlig adjunkt 4,300 kronor — — — —--

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75 t
kronor för veckotimme;

att ordinarie övningslärare — — — —----

— —- — — — — — — — — — 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring — — — — — —

— — — — — — —---— — 12 veckotimmar;

att, där särskilda — — — — — undervisning;
att övningslärare skall — — 4:e avlöningsgraden
att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600
kronor;

för rektor vid realskola 4,600 kronor;
att högsta pensionsunderlaget--—---

— —--— — — — — — — — 3,000 kronor;

att, om befattningshavare — —----- —

— — — — — — — — — befullmäktigad rektor;

att för ordinäre----för pensionstagandet;

att övningslärare, — — — — — — — — —

— — — —---— pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie — — —--— — — —

— ---—----— — tillkommande arvode;

b) --------------

c) — -----------

d) -------------

f) --------------

g) — — —----------

108

Statsutskottets utlåtande Nr- 197.

av herrar O. Bergqvist och TF. Bäckström, som yrkat bifall till herr
Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid de
allmänna läroverken i Västerbottens och Norrbottens län;

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i
vad den avser ålderstillägg för ämneslärare vid de allmänna lärovei''ken.

III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i vad
den avser ålderstillägg för ämneslärare vid högre lärarinneseminariet.

IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna:

av herrar ö. Bergqvist och IF. Bäckström, som yrkat bifall till herr
Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna
i Västerbottens och Norrbottens län:

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i
vad den avser ålderstillägg för ämneslärare vid folkskoleseminarierna.

V. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

i

av herrar A. Pers, H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs,
C. Persson i Stallerhult och G. Odqvist, som ansett, att utskottets yttrande
bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag---begynnelseavlöning till 1,200 kronor.

Då departementschefen frångått det förslag, som av löneregleringskommitténs
majoritet framlagts, och anslutit sig till den reservationsvis
inom kommittén hävdade uppfattningen, har utskottet funnit skäl kunna
andragas för en sådan ståndpunkt. Emellertid har utskottet icke sett sig
övertygat om lämpligheten att vidtaga en höjning av ålderstilläggens bebelopp
utöver vad såväl kommittén som ifrågavarande reservanter tänkt
sig. Utskottet får följaktligen förorda, att den kontanta avlöningen för
lärare, som är anställd tills vidare, bestämmes till 1,200 kronor jämte
tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor.

De i detta avseende motionsvis gjorda yrkandena har utskottet
följaktligen icke ansett sig kunna biträda.

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

109

! avseende a avlöningen — — — -—- — — — — — — — —
— — — erforderliga övergångsbestämmelser i ämnet.
1 det föregående har utskottet tillstyrkt en avlöningsförhöjning för
manliga lärare vid småskolor in. fl., och har utskottet samtidigt därmed
tillkännagivit, att enligt utskottets mening någon ökning av vederbörande
anslag ej torde vid bifall härtill anses vara erforderlig.

Utskottet har här förut förordat eu sänkning av avlöningsförmånerna
för småskollärare i förhållande till vad Kungl. Maj:t föreslagit. Vid
bifall till detta utskottets förslag skulle förslagsanslaget till lönetillägg
åt lärare vid folkskolor och småskolor komma att höjas från nuvarande
belopp, 17,440,000 kronor, med 21,795,000 kronor till 39,235,000 kronor,
förslagsanslaget till avlöningsbidrag — — — — — — 300,000 kronor.»

samt att utskottet förty bort under ifrågavarande avdelning
hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma

att för ordinarie lärare — — — — för kvinnlig
lärare;

att för extra ordinarie----kvinnlig lärare;

att för lärare vid småskola —• — — — 1,200
kronor, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor;

dock att--— — 31 december 1907;

att för lärare vid småskola--— — 1,000

kronor; samt

att för manlig lärare vid småskola — — — —
åtnjuter;

b) — — —-----------

<0 — — —----------

d)-------------

e) vid bifall till under a) framlagda förslag —- —
— - - — — — — ordinarie förslagsanslag, nämligen
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från dess nuvarande belopp 17,440,000
kronor, med 21,795,000 kronor till 39,235,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag---- 483,000

kronor, samt

anslaget till befrämjande — — — — 300,000
kronor.

ILO

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

av herrar O. Berg qvist och W. Bäckström, som yrkat bifall till herr
Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid folkoch
småskolor i Västerbottens och Norrbottens län;

av herr W. Bäckström, som yrkat bifall till sin motion nr 397 angående
höjning av ålderstilläggen åt ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola
och lärare vid småskola m fl. utöver vad Kung], Maj:t härutinnan
föreslagit:

av herrar O. Bergqvist, O. H:son Waldén och W. Bäckström i fråga
om avlöningsförmåner för pensionerad folkskollärare, som tjänstgör såsom
extra ordinarie eller vikarierande lärare.

VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskof:

av herrar O. Bergqvist och W. Bäckström, som yrkat bifall till herr
Bergqvists motion nr 194 angående beredande av ortstillägg åt lärare
vid de kommunala mellanskolorna i Västerbottens och Norrbottens län.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

182550