Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
1
Nr 18 A.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1918 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1919 i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
(4:e avd.)
A. Postverket.
l:o) 1 den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen inköp av
angående statsverkets tillstånd ock behov under år 1919 har Kungl. Maj:t inTent*) **ier
under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträf- ll-J )
fande postverket under punkt 1 föreslagit riksdagen att för inköp av
inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—6 i det vid statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade
statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 januari 1918, till vilket utskottet
tillåter sig hänvisa.
För inköp av inventarier för postverkets behov har riksdagen anvisat
350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—-1918. Beträffande
de sålunda beviljade anslagen har riksdagen medgivit Kungl. Maj:t rätt
att redan under det år respektive anslag beviljats, taga i anspråk
175,000 kronor.
I den skrivelse, som ligger till grund för Kungl. Maj :ts förevarande
framställning, har generalpoststyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett
anslag av 350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under 1918 av tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.
*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 höft. (Nr 18 A.)
1
Posthusbyggnad
i
Göteborg.
[2.]
Om- och
tillbyggnad
av posthus
byggnaden
i Ystad.
[3.]
2 Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
I enlighet med de principer, rörande avvecklingen av förskottsväsendet,
som tillämpats vid uppgörandet av årets budgetsförslag, har det av generalpoststyrelsen
i förskott för år 1918 begärda anslagsbeloppet föreslagits
till uppförande å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda år.
Häremot är från statsutskottets sida intet att erinra. Vad angår anslagsbehovet
för år 1919 torde det väl vara all sannolikhet för, att det av
Kungl. Maj:t för sagda år begärda anslaget icke skall visa sig tillräckligt,
då ju såsom av det ovanstående framgått på senare tid för ändamålet
erfordrats 350,000 kronor årligen. Då emellertid förslag om högre
anslag icke framlagts, torde den erforderliga fyllnaden i anslagsbehovet
för år 1919 få tillgodoses genom uppförandet av erforderligt anslag å
tilläggsstat till riksstaten för samma år.
Med anledning av nu berörda förhållande ävensom vad i övrigt
förekommit beträffande anslagen för kapitalökning har utskottet i förevarande
sammanhang icke velat underlåta att framhålla, att riksstaten
för varje år bör vara så vitt möjligt fullständig samt att införandet av
tilläggsstater icke får leda därhän, att sådana utgifter, som kunnat beräknas
redan vid upprättandet av riksstaten för ett visst år, uppföras
först å tilläggsstat för samma år.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i särskilt
utlåtande denna dag, nr 18 B, tillstyrker anvisandet av medel för
ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för 1918, hemställa,
att riksdagen må för inköp av inventarier för
postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 2 framställda förslag
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av uppförandet
å det för postverkets räkning inköpta område om
5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs
stads tolfte rote av ett centralposthus för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit riksdagen att för
om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket tillhöriga
fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 125,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A. 3
Beträffande denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom
anmäla.
B. Telegrafverket.
4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkt 4 av före- UWJgJj»
varande huvudtitel, beträffande utgifter för kapitalökning vid telegraf- byggnaden i
verket framlagda förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
tillbyggnad av stationsbyggnaden å den telegrafverket
tillhöriga fastigheten nr I och 11 i kvarteret Skvalperup
i Malmö för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
288,200 kronor.
5:o) På grund av Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning JwggrfS?
hemställer utskottet, byggnad!
att riksdagen må för fortsättande och avslutande Göteborg.
av uppförandet å den telegrafverket tillhöriga tomten [5.]
nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote
av en telefonstationsbyggnad för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 300,000 kronor.
6:o) 1 punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva Tillbyggnad
att den gemensamma post- och telegrafbyggnaden i kvarteret Saturnus telegraf-''
i Sundsvall må utvidgas genom en tillbyggnad å de telegrafverket till- byggnaden
höriga tomterna nr 5 och 6 i samma kvarter för en beräknad kostnad
av 450,000 kronor; dels ock för påbörjande av nyssnämnda byggnads- l
arbete för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 1/—20 i aberopade statsrådsprotokollet.
Då vid 1916 års riksdag fråga förelåg om inköp av tomten nr 6
i kvarteret Saturnus i Sundsvall, fann riksdagen det vara ådagalagt, att
Stationsbyggnad
i
Strömsund.
[7-]
4 Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
behov av utvidgning av de nuvarande telegraf- och telefonlokalerna i
staden inom den närmaste framtiden torde bliva oavvisligt. Av den nu
föreliggande utredningen i ärendet har det synts utskottet framgå, att
utvidgningen ifråga icke längre kan uppskjutas. Utskottet, som icke
haft något att erinra mot det upprättade förslaget till den ifrågavarande
tillbyggnaden, hemställer,
att riksdagen må för påbörjande av utvidgning
av telegraf byggnaden i Sundsvall, för en beräknad kostnad
av 450,000 kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, dels medgiva, att
för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna Boda nr 2 och 5 i
Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade till en areal av omkring 815
kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 1,500 kronor ävensom att å
nämnda tomter må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad
kostnad av 98,500 kronor; dels ock för gäldande av nämnda köpeskilling
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
1,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20—25 i åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan telegraf- och centraltelefonstation under 1917 inrättats i Strömsund,
som förut i telegraf- och telefonhänseende fallit inom Ramsele
centralstations område, har det redan dessförinnan förefintliga behovet
av förbättrade lokaler för telegrafverkets räkning med ökad styrka gjort
sig gällande. Det försäljningsanbud, som gjorts i fråga om de till inköp
för uppförande av telefonstationsbyggnad föreslagna tomterna, är bindande
allenast under förutsättning att beslut om icke blott inköpet utan
även tomternas bebyggande fattats före den 1 juli 1918. Då tillfället
att förvärva tomterna för det begärda priset icke synes böra försittas,
torde, ehuru med byggnadens påbörjande kan någon tid anstå, beslut
om dess uppförande nu böra fattas. Den beräknade byggnadskostnaden
har utskottet icke kunnat undgå att finna avsevärt hög, vadan utskottet
velat framhålla nödvändigheten av att alla möjligheter tillvaratagas för
nedbringande av sagda kostnad. Utskottet har ock velat föreslå sådan
formulering av riksdagens beslut i ämnet, att kostnaden må beräknas
till högst 98,500 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A. 5
att riksdagen må
a) för inköp för telegrafverkets räkning av tomterna
Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle,
utvidgade till en areal av omkring 815 kvadratmeter,
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,500
kronor;
b) besluta, att å nämnda tomter skall uppföras eu
telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
högst 98,500 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har i punkten 8 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 1 i femte
kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote för en köpeskilling av högst
74,870 kronor ävensom att å nämnda tomt må uppföras en stationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 815,130 kronor; dels och för ifrågavarande
ändamål för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 25—29.
Kungl. Maj:ts för 1917 års riksdag framlagda och av riksdagen
bifallna förslag om inrättandet av en understation för telefonnätet i västra
delen av Göteborg förutsatte även anordnandet av en motsvarande station
för stadens östra del. Beträffande den nu till inköp för den s. k. Vasastationen
föreslagna tomten har utskottet ej funnit anledning till anmärkning.
Vad angår fastighetens bebyggande har departementschefen
anfört, att med beslut om uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad
under nuvarande förhållanden, särskilt i betraktande av byggnadsföretagets
jämförelsevis stora omfattning, torde böra anstå så länge som
möjligt, vilket departementschefen angivit vara jämväl telegrafstyrelsens
avsikt. Under sådana förhållanden har det ej synts utskottet vara nödvändigt
att för närvarande bevilja anslag annat än för själva tomtinköpet,
vadan alltså anslaget för år 1919 bör nedsättas till i avrundat tal
74,900 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 1 i femte kvarteret av Göteborgs
stads fjortonde rote för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av 74,900 kronor;
Inköp av
fastighet för
ytterligare
eu telefonstationsbyggnad
i
Göteborg.
[8.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Inköp »t
byggnadstomt
i
Finspong.
[9.]
Stationsbyggnad
i Inge.
[10.]
b) att Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser
beslut om uppförande å nämnda tomter av en telegrafstationsbyggnad
ävensom om anvisande för år 1919
av anslag för nämnda ändamål icke må av riksdagen
bifallas.
9:o) Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas en i närheten av Finspongs
järnvägsstation belägen tomt med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter
för en köpeskilling av högst 5,000 kronor; dels och för ändamålet
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag å nämnda
belopp 5,000 kronor.
Under åberopande av den i statsrådsprotokollet sid. 30—32 lämnade
utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Finspong med en areal av omkring
2,150 kvadratmeter för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas en
invid järnvägsstationen i Ange belägen tomt om 2,811 kvadratmeter
för en köpeskilling av högst 6,300 kronor ävensom att å nämnda tomt
må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
93,700 kronor; dels och för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 32—34 i åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke kunnat undgå att finna den beräknade kostnaden
för den föreslagna telegrafstationen vara jämförelsevis hög, har
emellertid, då någon för ändamålet lämplig bebyggd fastighet icke lärer
stå att förvärva, ansett sig böra tillstyrka det föreliggande förslaget;
men har utskottet likväl velat uttrycka sin förväntan, att vid byggnadens
utförande vederbörlig hänsyn tages till angelägenbeten av att kostnaderna
i möjligaste mån nedbringas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Ange, innehållande 2,811 kvadrat
-
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
7
meter, samt för uppförande därå av telegrafstationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 93,700 kronor för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har under punkt 11 föreslagit riksdagen dels
medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 16 i
kvarteret Jericho i Stockholm för en köpeskilling av högst 265,000
kronor; dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag å nämnda belopp 265,000 kronor.
Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 35—39.
Då det synts utskottet vara tydligt ådagalagt, att en utvidgning av
telefonstationen i kvarteret Jericho i Stockholm inom den närmaste framtiden
blir nödvändig, har utskottet funnit sig böra tillstyrka inköp av
ifrågavarande, intill den nuvarande stationsbyggnaden liggande tomt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 16 i kvarteret Jericho i Stockholm
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
265,000 kronor.
12:o) I punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna nr 3 och 4 i
fjärde kvarteret Kungsladugården i Göteborgs stad för en köpeskilling
av högst 8,565 kronor samt att å dessa tomter må, enligt plan, som
kan varda av Kungl. Maj:t godkänd, uppföras arbetarbostäder för en
beräknad kostnad av 221,435 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
230,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 39—44 i åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 181, hava herrar G.
M. Hansson i Gärda och A. Sjöström hemställt att riksdagen måtte dels
besluta, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna 3 och 4 i
fjärde kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, 3, 4 och 5 i den
s. k. Bagaregården i Göteborgs stad, innehållande en sammanlagd areal
av 1,461,1 kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 25,351 kronor
samt att å dessa tomter må enligt plan, som kan varda av Kungl. Maj:t
godkänd, uppföras arbetarbostäder för en beräknad kostnad av 604,649
Utvidgning:
av telefonstationen
i
Stockholm.
fn.]
Uppförande
av arbetarbostäder
i
Göteborg.
[12.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 630,000 kronor.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för denna sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Att å orter, där bostadsbrist gör sig gällande, staten bereder tillgång
till lämpliga bostäder för den vid statens affärsdrivande verk anställda
personalen synes utskottet välbetänkt med hänsyn såväl till statens intresse
av att förvärva och bibehålla skickliga arbetare som ock till arbetarnas
eget bästa. Såsom departementschefen vid behandlingen av
frågan om anvisande av anslag för byggande av boställshus vid statens
järnvägar framhållit har staten också otvivelaktigt skyldighet såsom arbetsgivare
vid ett affärsdrivande verk att i möjligaste mån sörja för tjänliga
bostäder åt sina tjänstemän. Vad särskilt angår bostadsförhållandena i Göteborg,
synas dessa vara sådana, att åtgärder från statens sida i antydd riktning
äro av behovet i hög grad påkallade. För att en verksam hjälp
till bostadsnödens minskande skall ernås anser utskottet, i likhet med
motionärerna, att båda de bostadskomplex för arbetare vid telegrafverket,
varom telegrafstyrelsen framlagt förslag, böra komma till utförande.
Det synes utskottet vara så mycket större skäl att nu igångsätta
båda dessa byggnadsföretag, som byggnadsverksamheten i Göteborg
för närvarande endast bedrives i ringa omfattning och Göteborgs stad
lämnar 50 % rabatt å priserna för ifrågavarande tomter, under förutsättning
att dessa äro bebyggda den 1 oktober 1919.
Beträffande de uppgjorda planerna för byggnaderna vill utskottet
framhålla, att då största möjliga antal bostäder bör beredas, lägenheter
med 3 rum och kök endast undantagsvis böra ifrågakomma. Med hänsyn
härtill torde kostnaderna böra beräknas enligt alternativ I i telegrafstyrelsens
förslag och det i motionen upptagna anslagsbeloppet kunna
nedsättas med i runt tal 15,000 kronor samt anslaget alltså bestämmas
till 615,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt herrar Hanssons i Gärda
och Sjöströms ovanberörda motion, må för inköp för
telegrafverkets räkning av tomterna nr 3 och 4 i fjärde
kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, .5, 4
oeh 5 i tolfte kvarteret av nittonde roten i Göteborgs
stad samt för uppförande å dessa tomter, enligt plan
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
9
som k;m varda av Kungl. Maj:t godkiind, av arbetarbostäder
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
615,000 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas lägenheterna
Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i
Nynäshamns köping för en köpeskilling av högst 52,156 kronor; dels
ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 52,200 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 i åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav
1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn finge tillbyggas
för en beräknad kostnad av 800,000 kronor samt att för beredande
av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter
Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av högst
900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga
medel.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att sedan telegrafstyrelsen uppgjort
preliminära avtal om inköp av åtta inom Nynäshamns köping belägna,
bebyggda fastigheter, vilka enligt styrelsens mening lämpade sig
till uthyrning åt telegrafverkets arbetare, Kungl. Maj:t uppdragit åt
telegrafstyrelsen att inköpa samma fastigheter för en köpeskilling av
sammanlagt högst 185,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t anbefallt
telegrafstyrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen av
återstoden av det av riksdagen för beredande av bostäder åt arbetarna
vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid styrelsen hade att
taga under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas
för två rum och kök. Vad i ärendet sålunda förekommit har icke
givit utskottet anledning till annat uttalande, än att utskottet förutsätter,
att beträffande användningen av återstoden av berörda anslag vederbörlig
hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att, för avhjälpande
av bostadsbristen inom Nynäshamns köping, nya lägenheter
varda uppförda.
Vad beträffar förslaget om inköp av nu ifrågavarande tomter, vilka
äro avsedda för en framtida utvidgning av telegratverkets verkstad,
synes detsamma utskottet vara välbetänkt.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 käft. (Nr 18 A.)
Inköp av
mark för
telegrafverkets
verkstad i
Nynäshamn.
ris.]
2
10
Statsutskottets utlåtande ''Nr 18 A.
Inköp ar
tomt i Hälsingborg.
[14.]
Anslag till
inköp av
fastigheter.
[15.]
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 1,
2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i Nynäshamns köping
anvisa ett reservationsanslag för år 1919 av 52,200
kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har i punkt 14 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 15 i kvarteret
Carl XI i Hälsingborg för en köpeskilling av högst 23,940 kronor;
dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett
reservationsanslag av 24,000 kronor.
Under hänvisning till den å sid. 48—50 i statsrådsprotokollet lämnade
utredningen i ärendet får utskottet hemställa,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg
anvisa ett reservationsanslag för år 1919 av
24,000 kronor.
15:o) I punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
nämnda belopp 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 51—53 i åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom departementschefen erinrat, har behov av i nu ifrågasatt form
anvisade anslag gjort sig gällande jämväl för andra statens affär sdrivande
verk. Sålunda hava under senare åren årligen beviljats anslag för inköp
av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbelspårsanordningar. Vidare har 1917 års riksdagbeviljat
medel till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av
nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse.
Då det synts utskottet ändamålsenligt, att medel för motsvarande
ändamål vid telegrafverket ställas till förfogande, har utskottet, som i
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
11
likhet med departementschefen anser, att i sammanhang med ett följande
års statsverksproposition bör redogöras för det sätt, varpå ifrågavarande
medel under nästföregående år må hava blivit använda, funnit
sig böra tillstyrka Kungl.'' Maj:ts föreliggande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;
b) för ändamålet för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
16:o) I merberörda statsrådsprotokoll över civildepartemensärenden
den 14 januari 1918, sid. 54, har departementschefen slutligen i avseende
å telegrafverket omförmält, att telegrafstyrelsen i sin framställning
angående beredande av anslag för kapitalökning hemställt om anvisande
av anslag till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
Departementschefen har emellertid framhållit, att då det torde
bliva nödvändigt, att det anslag, som kunde komma att för nämnda
ändamål beviljas, ställdes till styrelsens förfogande redan under år 1918
och sålunda anvisas å tilläggsstat för sistnämnda år, en redogörelse för
styrelsens framställning i denna del lämpligen torde böra ske i samband
med äskanden ifråga om nämnda tilläggsstat.
Såsom framgår av utskottets denna dag avgivna utlåtande, nr 18 B,
har utskottet, med anledning av väckt motion om uppförande å tilläggsstat
för år 1918 av ytterligare 10,000,000 kronor utöver vad Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen äskat för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende, ansett sig böra förorda, att berörda belopp,
i stället för att användas till ökning av 1918 års anslag å tilläggsstat,
uppföres såsom särskilt anslag för ändamålet å 1919 års stat. I enlighet
härmed får utskottet nu hemställa,
att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor.
Anslag
till fortsatt
utveckling
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Ombyggnad
av Malmö
statsbangård.
[16.]
Anläggning
av hiivudrangerbangård
vid
Hallsberg.
[17.]
C. Statens järnvägar.
17:o) Kungl. Maja har beträffande kapitalökning vid statens järnvägar
i punkt 16 föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena
med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Utredningen återfinnes i åberopade statsrådsprotokoll sid. 69—70.
I årets statsverksproposion har tillämpats en förändrad uppställningav
kapitalökningsanslagen beträffande statens järnvägar. Utskottet har
funnit denna nya uppställning väl tillgodose de önskemål, som av 1917
års riksdag i sådant avseende uttalades.
Beträffande nu ifrågavarande punkt bar utskottet icke haft anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, vadan utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
18:o) Uti punkt 17 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullföljande av arbetena med anläggning av buvudrangerbangård vid
Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet, sid. 71, erfordras på grund av inträdda
stegringarna för fullföljande av arbetena å Hallsbergs rangerbangård
enligt den för 1917 års riksdag framlagda planen dels en ökning av
1919 års anslag från förut beräknade 1,500,000 kronor till 1,850,000
kronor dels ock uppförande å tilläggsstat för år 1918 av ett anslag å
300,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullföljande av arbetena med
anläggning av huvudrang erbangård vid Hallsberg jämte
därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
13
19:o) Kungl. Maj:t liar vidare i punkt 18 föreslagit riksdagen att Utvidgning
för slutförande av arbetena med utvidgning av Västanfors station lör år aVaCnny?d
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000 Västanfors.
kronor. [18-]
På grund av prisstegringen erfordras enligt statsrådsprotokollet, sid.
72, för fullbordande av ifrågavarande anläggning utöver vad ursprungligen
beräknats av anslagsmedel 85,000 kronor, varav 40,000 kronor
äskats å tilläggsstaten för år 1918 samt 45,000 kronor ingå i det för
år 1919 begärda anslaget.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må för slutförande av arbetena med
utvidgning av Västanfors station för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 300,000 kronor.
20:o) I punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för full- Utvidgning
bördande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. m. för år stationm.m.
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000 j
kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, sid. 72—73, beräknades
ifrågavarande utvidgningsarbete ursprungligen kräva ett anslag av 227,000
kronor, varav 150,000 kronor anvisats på 1918 års riksstat. På grund
av de ökade material- och arbetsprisen har kostnaden för de återstående
arbetena, vari dock icke ingår den tunnelanläggning, som 1917 års riksdag
ansåg böra utföras i samband med den nu pågående ombyggnaden,
beräknats till 200,000 kronor, varav 60,000 kronor äskats å tilläggsstat
för 1918.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullbordande av arbetena med
utvidgning av Ockelbo station in. m. för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 140,000 kronor.
21:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 20 föreslagit riksdagen att Ombyggnad
för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919 anvisa, att utgå av låne- gjrdeu vid
medel, ett reservationsanslag av 250,000 kronor. Ljusdal.
[20.]
Under åberopande av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet
sid. 73—74, får utskottet, som väl funnit kostnaden för''
14
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Utvidgning
av sp&rsystemet
ni. in. vid
Långsele.
[21.]
Anordnande
av
nya stationer
och
mötesplatser.
[22.]
ifrågavarande ombyggnadsarbete, sammanlagt 500,000 kronor, varav
dock 100,000 kronor bestridas av förnyelsefonden, vara högst betydande
men som likväl ej ansett sig kunna annat än tillstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må för ombyggnad av Ljusdals
station för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
250,000 kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 21 framställda
förslag och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 74—75, i
ärendet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må för utvidgning av sparsystemet
m. to. vid Lång sele för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 210,000 kronor.
23:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anordnande av nya stationer och mötesplatser för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 443,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 77—82 i statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 184, har herr B. Olsson
i Kollungeröd m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta att snarast
möjligt låta utbygga Ödsmåls hållplats å bohuslänska längdbanan till
mindre godsstation i huvudsaklig överensstämmelse med Vallens och
Kode godsstationer samt att ställa härför erforderliga medel, reservationsvis
60,000 kronor, till järnvägsstyrelsens förfogande; dock under förutsättning
att Ödsmåls kommun eller annan vederbörande för stationsutvidgningen
kostnadsfritt för staten upplåter erforderligt jordområde.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
På grund av utskottets därom i vederbörlig ordning framställda begäran
har järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva yttrande över ifrågavarande
motion. I sitt med anledning härav avgivna utlåtande har järnvägsstyrelsen,
som i ärendet hört vederbörande distriktsförvaltning, meddelat,
att styrelsen anser, att en utvidgning av håll- och lastplatsen bör
kunna komma till stånd på statsverkets bekostnad i betraktande av den
betydelse, trafikplatsen i fråga har och än ytterligare torde komma att
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
15
få för den betydande ön Orust. Enligt järnvägsstyrelsen måste en förutsättning
dock vara — såsom ock i motionen angives — att Ödsmåls
kommun eller andra intressenter kostnads- och gravationsfritt upplåta
för utvidgningen erforderligt jordområde. Anläggningen beräknas av
järnvägsstyrelsen, exklusive kostnaden för marklösen, draga en kostnad
av 80,000 kronor, vari ingår kostnad — 35,000 kronor — för erforderlig
stationsstuga med tillbyggd godsbod och anläggning av signal- och
säkerhetsanläggning med 10,000 kronor.
Ehuruväl järnvägsstyrelsen ansett anledning föreligga att vidtaga en
utvidgning av håll- och lastplatsen vid ödsmål, har utskottet, då kostnaden
för utvidgningen väsentligt överstiger det belopp, som i motionen
beräknats, och då fullständigare utredning i ärendet, särskilt i avseende
å ortsintressenternas villighet att anskaffa den för utvidgningen erforderliga
marken, synes böra föreligga, innan anslag för ändamålet beviljas,
likväl icke funnit sig böra tillstyrka motionen. Skulle behovet av anläggningen
visa sig trängande samt genomarbetat förslag till utvidgningens
utförande kunna föreläggas 1919 års riksdag, torde hinder ej möta att uppföra
för ändamålet erforderligt anslag å tilläggsstat för sistnämnda år.
Mot Kungl. Maj:ts föreliggande anslagskrav, till vilket kommer å
tilläggsstat för år 1918 äskat anslag för ändamålet å 300,000 kronor,
har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt med avslag av herr Olssons
ovanberörda motion, må för anordnande av nya stationer
och mötesplatser för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 443,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande
av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,820,100
kronor.
Av den å sid. 82—92 i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i
ärendet inhämtas, att förevarande anslagsbelopp jämte å tilläggsstat för
år 1918 äskade 1,000,000 kronor avsetts för förlängning av mötesspår
samt utläggande av ett tredje tågspår ävensom för anordnande av utdrags-,
uppställnings- och frilastningsspår vid ej mindre än 68 stationer.
Spåra»-ordningar
i anslutning
till föreftntliga
spårsystem.
[23.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Anläggningar
vid
kol- och
vattenstationer.
[24.]
Vatten- och
avloppsledning
vid
Järva in. m.
[25.]
Yattenocli
avloppsledning
vid
Kiruna.
[26.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av spåranordningar
i anslutning till förefintliga spår system för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,820,100 kronor.
25:o) Under punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
utförande av anläggningar vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 246,000 kronor.
Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet, sid. 93—95, lämnade
utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må för utförande av anläggningar
vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 246,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, att i avbidan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för anläggande
av avloppsledning vid Järva lokomotivstation för år 1919 beräkna, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000 kronor.
Over denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
omförmäla.
27:o) I punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för fullbordande
av vatten- och avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 117,000
kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet, sid. 98, inhämtas, har kostnaden för
ifrågavarande anläggning visat sig komma att överskrida de för 1916
års riksdag framlagda beräkningarna med 77,000 kronor. Under förhanden
varande omständigheter har emellertid utskqttet ej funnit skäl till
erinran mot denna kostnadsökning, vadan utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullbordande av vatten- och
avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 117,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
17
28:o) I punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utförande
av speciella anläggningar å bangårdar för år 1919 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 99—101 i åberopade statsrådsprotokollet.
Utöver nu ifrågavarande anslagsbelopp har för utförande av speciella
anläggningar å bangårdar, till vilken titel hänförts utgifter för
anordnande av vagnvåg, för utbyggande av plattformstak samt för anordnande
av kontaktledningar för bangårdsspår, å tilläggsstat för år
1918 äskats ett anslag av 39,700 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar
å bangårdar för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
29:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt
28 framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölby för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 450,000 kronor.
30:o) Uti punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
i rån Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.
Det för år 1919 av Kungl. Maj:t äskade anslaget understiger med
350,000 kronor det belopp, som ursprungligen beräknades under samma
år bliva erforderligt för banbyggnaden. Järnvägsstyrelsen hade ock
hemställt om anvisande för ändamålet av 3,350,000 kronor. Emellertid
har i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag å 1918 års tilläggsstat
äskats ett anslag för dubbelspårsbyggnaden av 500,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena
med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från
Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 2,350,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 haft. (Nr 18 A.)
Speciella
anläggnin
gar.
[27.]
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Norrköping
och Mjölby.
[28.]
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägs.
.spår från
Örebro över
Hallsberg
till Laxå.
[29.]
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Aneby och
Sandsjö.
[30.]
31:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 30 därom framlagda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby
och Sandsjö för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
902,700 kronor.
Dubbelspårsbyggnaderna
Tranås —
Aneby och
Saudsjö—
Sävsjö.
[31-]
32:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Tranås till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i
sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser
beräknats till 5,558,300 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 1,520,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 105—108 i åberopade statsrådsprotokollet.
I proposition till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Tranås
och Sävsjö. Riksdagen fann väl, att för anordnande av dubbelspår å
hela denna statsbanesträcka talade enahanda skäl, vilka föranledde 1914
års riksdag att besluta utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Norrköping och Mjölby, men ansåg dock, med hänsyn till angelägenheten
därav att man under dåvarande ovissa ekonomiska situation ej
mer än nödigt bunde sig för framtida utgifter, att beslutet rörande
dubbelspårsutbyggnaden borde begränsas till bansträckan Aneby —Sandsjö,
till vilken handel olägenheterna av saknaden av dubbelspår framför
allt hänförde sig.
Då dubbelspårsanläggningen Aneby—Sandsjö beräknas bliva färdig
under år 1919, torde ej längre böra anstå med beslut om dubbelspårsbygguadens
fortsättande å ömse sidor om sagda sträcka. Utskottet
hemställer fördenskull,
att riksdagen må för påbörjande av arbetena med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås
till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden
i sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande
arbets- och materialpriser beräknats till 5,558,300
kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
1,520,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr ISA. 19
33:o) I punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för påbörjande
av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats
till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 108—111.
Med hänsyn till de fördelar ur tågexpedieringssynpunkt, som skulle
vinnas, därest tågmöten kunde förläggas jämväl till linjen närmast norr
om Hässleholms starkt trafikerade station, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj ris föreliggande framställning. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må för påbörjande av arbetena med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballingslöv
och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats
till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.
34:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt 33
framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 472,000 kronor.
36:o) I punkt 35 har Kungl. Majri föreslagit riksdagen att för ombyggnad
av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför
kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000 kronor, för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 114—Ilo.
Anläggning
nv ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Hallingslöv
och Hässleholm.
[32.]
Omläggning
av linjen
Lindome—
Anneberg.
[33.]
Ombyggnad
av Bohusbanans
viadukt
över
Säveån.
[34.]
Ombyggnad
av bron
över Norsälven
å
linjen Laxå
—Charlotttenberg.
[35.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Broförbindelse
örer Dalälven
vid
Mora.
[36.]
Ombyggnad
av statens
järnvägars
reparationsverkstäder
i Malmö.
[37.]
Uppförande
av plåtslagarverkstad
med smedja
vid Notviken.
[38.]
Då den nu förefintliga bron över Norsälven är svag redan i förhållande
till den nuvarande trafiken och ej tillåter framförande av större
tåg med de moderna, kolbesparande lokomotivtyperna, synes den föreslagna
ombyggnaden böra komma till stånd. Utöver nu förevarande
anslagsbelopp har Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat
för år 1918 äskat ett anslag av 200,000 kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad av bron över
Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden
av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000
kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
300,000 kronor.
37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för fullbordande av arbetet med
utförande av en broförbindelse över Dalälven vid Mora
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda
framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må till fullbordande av arbetena
med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 630,000 kronor.
39:o) Uti punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja
vid Notviken för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 537,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet sid. 118 kommer på grund av de inträdda
prisstegringarna kostnaden för ifrågavarande verkstadsanläggning, att
med 267,000 kronor överstiga vad som ursprungligen beräknats. På
grund härav föreslås anslaget för år 1919 till 537,000 kronor i stället
för tidigare avsedda 400,000 kronor varjämte tilläggsanslag för 1918
upptagits med 88,000 kronor.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
21
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
uppförande av plåtslag arverkstad med smedja vid Notviken
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
537,000 kronor.
40:o) Kungl. Magt har i punkt 39 föreslagit riksdagen att för utförande
av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—
Bollnäs och Notviken—Boden för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 127,500 kronor.
Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 119—120 i åberopade
statsrådsprotokollet, inhämtas, att förevarande anslag är avsett
dels för utläggning av ett last- och uppställningsspår vid centralverkstaden
i Örebro samt av uppställningsspår för reparationsvagnar vid
verkstaden i Östersund, dels ock för förbättring och utvidgning av ångcentralen
i Boden. Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må för spåranläggningar in. m. vid
huvudverkstäderna för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 127,500 kronor.
41:o) I punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utförande
av sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet, sid. 120—121, framgår, har järnvägsstyrelsen
anhållit om anvisande för ifrågavarande ändamål av ett
anslag å 150,000 kronor, vilket belopp departementschefen med hänsyn
till den rådande ekonomiska situationen emellertid ansett böra reduceras
med 50,000 kronor; Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av sanitära anläggningar
vid liuvudverkstädeima för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har i punkt 41 föreslagit riksdagen att för fortsättande
av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
275,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—122 i statsrådsprotokollet.
Späranläggningar
vid
huvudverkstäderna.
[39.]
Sanitära
anordningar
vid huvudverkstäderna.
[40.]
Ny lokomotivstation
vid
Örebro.
[41.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Ny lokomotivstation
vid
Jama.
[42.]
Ny lokomotivstation
vid
Charlottenberg.
[43.]
För påbörjande av arbetet med uppförandet av ny lokomotivstation
i Örebro, varför kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknades uppgå
till 500,000 kronor, beviljade 1917 års riksdag för år 1918 ett anslag
av 175,000 kronor. På grund av ökade arbets- och materialpris
beräknas numera, trots vidtagna förenklingar i konstruktionen, ytterligare
anslagsmedel erfordras till ett belopp av 575,000 kronor. Av sistnämnda
belopp liar Kungl. Maj:t äskat 75,000 kronor å tilläggstat för år 1918
samt 275,000 kronor för år 1919. Återstående 225,000 kronor äro avsedda
att anvisas för år 1920. Då den upprättade planen för anläggningen
synes böra fullföljas, hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 275,000 kronor.
43:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid
Järna för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 230,000 kronor.
Av den i statsrådsprotokollet, sid. 122—123, lämnade utredningen
i ärendet framgår, att kostnaden för ifrågavarande anläggning beräknats
till 280,000 kronor, varav 50,000 kronor äskats av 1918 års tilläggstat.
Utskottet, som förvissat sig om att de föreslagna lokomotivstallarna utan
olägenhet kunna användas jämväl efter en eventuell elektrifiering av
ifrågavarande banlinjer, hemställer,
att riksdagen må för uppförande av en ny lokomotivstation
vid Järna för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 230,000 kronor.
44:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av arbetet med uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg,
varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000
kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 123—125 i statsrådsprotokollet.
Den nuvarande lokomotivstationen vid Charlottenberg kan icke mottaga
lokomotiv av de nyare typer, som äro avsedda att komma till an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A . 23
vändning efter höjandet av trafikkapaciteten å linjen Laxå—Charlottenberg.
För ett snart utförande av ny lokomotivstation talar det skälet,
att genom vidtagande av moderna anordningar vid densamma avsevärda
besparingar i driften kunna vinnas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för påbörjande av arbetet med
uppförande av av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg,
varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats
till 300,000 kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har i punkt 44 föreslagit riksdagen att för uppförandet
av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 290,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådsprotokollet, sid. 126—127, i
ärendet innehåller, får utskottet, som funnit tillräckliga skäl vara anförda
för ifrågavarande anläggning, hemställa,
att riksdagen må för uppförandet av nya lokomotivstallar
vid Kiruna och Gällivare för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 290,000 kronor.
46:o) I punkt 45 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för nya
och förändrade anläggningar för maskinavdelningens behov vid Krylbo
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
200.000 kronor.
Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet sid. 127—128 beräknas
numera kostnaden för ifrågavarande arbeten att sammanlagt uppgå till
575.000 kronor mot vid 1917 års riksdag beräknade 415,000 kronor.
Då för ändamålet av nämnda års riksdag beviljats ett anslag av 290,000
kronor samt Kungl. Maj:t å tilläggsstat för 1918 äskat 85,000 kronor,
skulle med det för 1919 begärda anslaget anläggningen kunna fullbordas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullbordande av arbetet med
uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Nya lokomo
tivstallar
vid Kiruna
och Gällivare.
[44.]
Nya och förändrade
anläggningar
för maskinavdelningens
behov
i Krylbo.
[45.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Tillbyggnad
och diverse
anlägg,
ningar
vid vissa
lokomotivstationer.
[46.]
Driftverk.
städer.
[47.]
Husbygg
nader.
[48.]
47 :o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 föreslagit riksdagen att för
utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 449,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—130 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är avsett dels för mindre tillbyggnader av
lokomotivstallarna i Laxå, Söderhamn, Långsele och Vännäs, dels för
tillbyggnad av nya lokomotivstationen i Mjölby, dels ock för anordningar
för förbättrad driftsekonomi vid en del äldre lokomotivstationer.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av
och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 449,000
kronor.
48:o) Kungl. Maj:t bar vidare föreslagit riksdagen att till utförande
av arbeten vid driftverkstäder för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådsprotokollet, sid. 130, i ärendet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må till utförande av anläggningar vid
driftverkstäder för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.
49:o) I punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för husbyggnader
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,268,900 kronor,
därav 1,148,900 kronor att utgå av lånemedel.
Utredningen i ärendet^ återfinnes å sid. 130—152 i åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad motion,
nr 50, hava herrar E. Hage och A. Werner hemställt, att riksdagen måtte
under titeln: »Utgifter för kapitalökning» för byggnader vid statens järnvägar
anslå följande belopp nämligen:
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
25
för boställshus...................................................................
» manskaps- och överliggningshus..........................
)) stationshusbyggnader ..............................................
» godsmagasinsbyggnader...........................................
» beredande av tvårumslägenheter åt den lägst
avlönade tjänstemannagruppen av den ordinarie
statsbanepersonalen....................................
» anordnande av tvättstugor till vissa boställs
havare.
.....................................................................
» övriga husbyggnader ................................................
kronor 2,489,700: —
» 379,800: —
)» 467,500: —
* 191,200: —
» * 70,000: —
» 50,000: —
» 213,500: —
Summa kronor 3,861,700: —
samt att av detta sistnämnda summabelopp 2,000,000 kronor måtte upptagas
å tilläggsstat för år 1918 för att redan under år 1918 kunna
göras tillgängliga, ävensom att resten 1,861,700 kronor anvisas som
reservationsanslag för år 1919.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr O. Nilsson i Örebro m. fl. väckt motion, nr
57, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja på tilläggsstat för år
1918 ett belopp av 5,000,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för uppförande av bostäder vid statens järnvägar.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Järnvägsstyrelsen har gjort framställning om anvisande för husbyggnader
av ett belopp å sammanlagt 4,445,900 kronor, varav 2,000,000
kronor att tagas i anspråk under år 1918. I avseende å sistnämnda
post har Kungl. Maj:t ej vidtagit någon ändring. Nedsättningen i det
sammanlagda anslagsbeloppet för åren 1918 och 1919 hänför sig förutom
till husbyggnader, för vilka Kungl. Maj:t upptagit ett belopp av 1,896,900
kronor, till manskaps- och överliggningshus, stationshusbyggnader samt
gruppen »övriga husbyggnader». Motionen nr 50 innebär, att anslagsbeloppet
för boställshus skulle höjas till det av järnvägsstyrelsen föreslagna
beloppet, men ifrågasätter i övrigt icke någon ändring i Kungl.
Maj:ts förslag. Enligt motionen nr 57 skulle, såsom av motiveringen
framgår, utöver vad järnvägsstyrelsen föreslagit och Kungl. Maj:t hemställt
5,000,000 kronor beviljas för bostadsbyggande under år 1918.
Beträffande sistnämnda motion har utskottet erhållit från järnvägsstyrelsen
i vederbörlig ordning infordrat yttrande, vilket såsom bilaga
fogats vid detta utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 käft. (Nr 18 A.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr IS A.
Av järnvägsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen till fullo insett
betydelsen av att goda bostäder beredas statens järnvägars personal samt
att styrelsen i åtskilliga avseenden vidtagit åtgärder för vinnande av
bättre förhållanden härutinnan. För närvarande synas emellertid styrelsens
avsikter beträffande bostadsanskaffningen -— utöver vad som
innefattas i*det för Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående äskande
av medel för ändamålet hos nu pågående riksdag samt en allmän beräkning
rörande behovet av anslag till bostadsbyggandet för 1 O-årsperioden
1918—1927 — hava tagit mera fast form huvudsakligen i avseende
å ordnandet av bostadsförhållandena för arbetarpersonalen vid
centralverkstaden i Örebro. Kostnaderna för uppförande av erforderligt
antal bostadshus med lägenheter å 2 rum och kök å ett statens järnvägar
tillhörigt område vid Örebro har av järnvägsstyrelsen, med nuvarande
prisnivå, beräknats till omkring 1,900,000 kronor.
Under förhandenvarande förhållanden å bostadsmarknaden synes det.
utskottet mer än eljest vara nödvändigt, att staten vidtager åtgärder för
att förse personalen vid de affärsdrivande verken med lämpliga bostäder.
Utskottet har fördenskull ansett sig böra tillstyrka det i motionen nr 50
framlagda, med järnvägsstyrelsens hemställan i ämnet överensstämmande
förslaget. Med hänsyn till den betydande arbetarstam, som sysselsättes
vid centralverkstaden i Örebro, och de svårartade bostadsförhållandena
därstädes, har utskottet såtillvida ansett sig böra biträda det i motionen
nr 57 gjorda yrkandet, att utskottet tillstyrker anvisande av medel för
realiserande av den utav järnvägsstyrelsen upprättade planen för beredande
av bostäder åt arbetarna vid centralverkstaden. I övrigt torde i
frågans nuvarande outredda läge icke för närvarande böra anvisas medel
för bostadsbyggande vid statens järnvägar.
I enlighet med vad ovan anförts och då utskottet icke haft något
att erinra mot de av Kungl. Maj:t beträffande andra husbyggnader än
för bostadsändamål äskade anslagsbeloppen, böra å tilläggsstat för år
1918 och å riksstaten för år 1919 för husbyggnader uppföras sammanlagt
5,761,700 kronor. Härav torde å tilläggsstaten för år 1918 böra
upptagas 3,000,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning samt herrar Hages och Werners
ävensom herr Nilssons m. fl. övanberörda motioner
må för husbyggnader för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 2,761,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
27
50:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt
49 framlagda förslag och under erinran, att för enahanda ändamål för
år 1918 anvisats ett anslag av 250,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av skenfria vägkorsningar
för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
150,000 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 50 föreslagit riksdagen att för anordningar
för beredande av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar
och å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet sid. 154—155 inhämtas, att förevarande
anslag är avsett för utförande av förstärkningsarbeten å kajerna i Stugsund
och Sundsvall i och för uppställning av kollossningskranar. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må för anordningar för beredande
av ökad upplagsplats för stenkol vid, importhamnar och’
å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
125,000 kronor.
52:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggande
av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande
av kabelarbeten för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 440,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 155—157 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisades av 1917 års riksdag ett anslagsbelopp
av 638,000 kronor. På grund av de inträdda ytterligare prisstegringarna
å de materialier, som erfordras för förevarande anläggningar,
torde, även med hänsyn tagen till det å tilläggsstat för år 1918
äskade anslaget för ändamålet å 200,000 kronor, icke kunna göras någon
nedsättning i det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må för anläggande av telegraf- och
sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 440,000
kronor.
Auord ilande
av skeufria
vägkorsningar.
[49.]
Anordningar
för
beredande
av ökad upplagsplats
för
stenkol vid
importhamnar
m. in.
[50.]
Telegrafoch
sektionstelefonledningar
samt kabelarbeten.
[51.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Elektriska
belysnings
anlägg
ningar.
[52.]
Växel- och
signalsäkerhetsanläggningar.
[53.]
Elektrifiering
av
statsbanelinjen
Kiruna—
Svarttfn.
[54.]
Arbeten å
bandelen
Kristinehamn
Mora
för ökande
av dess
trafikkapacitet.
[55.]
53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag (punkt
52) och under erinran, att för enahanda ändamål för år 1918 anvisats
ett anslag å 200,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för utförande av elektriska belysning
sanläggning ar för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 154,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande
av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 157—159.
För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har för åren 1917 och
1918 anvisats respektive 800,000 och 1,000,000 kronor. Av innevarande
riksdag äskas för ändamålet sammanlagt 1,500,000 kronor, varav 500,000
kronor å tilläggsstat för år 1918. Med hänsyn till trafiksäkerhetens
-krav torde emellertid någon reducering av Kungl. Maj:ts äskanden icke
böra ske. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 54 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena
med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
56:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av
dess trafikkapacitet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 161—166.
Redan vid avgivandet av förslag om statsinköp av Mora—Vänerns
järnväg år 1916 framlade järnvägsstyrelsen tvenne alternativa planer för
Statsutskottds utlåtande. Nr IS A.
29
höjande av trafikförmågan å ifrågavarande handel. Någon bestämd
ståndpunkt till dessa planer intogs emellertid icke vare sig av Kungl.
Maj:t eller riksdagen. Det nu framlagda förslaget åsyftar dels förstärkande
av spåröverbyggnaden genom1 ökning av slipersantalet samt
utbytande och förstärkande av broöverbyggnaderna, vilka arbeten äro
avsedda att utföras med till järnvägsstyrelsens disposition stående medel,
dels ock utvidgning av bangårdarna, förbättring av kol- och vattenstationer
samt telefon- och telegrafväsendet ävensom uppförande av en
del boställshus och stationsbyggnader. Kostnaderna för de arbeten, som
äro avsedda att utföras med anslagsmedel, hava beräknats till sammanlagt
1,310,000 kronor, varav 300,000 kronor äskats å tilläggsstat för
år 1918.
Mot förevarande förslag, som bl. a. skulle möjliggöra ett avlastande
av trafiken å den hårt ansträngda bandelen Bollnäs—Krylbo genom dess
överförande å linjerna Bollnäs—Mora—Kristinehamn och som skulle
medföra avsevärda driftkostnadsbesparingar genom användande av moderna
lokomotivtyper, har utskottet intet att erinra, vadan utskottet alltså
hemställer,
att riksdagen må för utförande av vissa arbeten å
bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
400,000 kronor.
57:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt
56 framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
58:o) I punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—168 i statsrådsprotokollet.
För åren 1916—1918 har för nu ifrågavarande ändamål anvisats
respektive 650,000 kronor, 800,000 kronor och 1,000,000 kronor. Utöver
det å 1919 års stat begärda anslaget har Kungl. Maj:t av innevarande
riksdag å tilläggsstat för år 1918 äskat ett anslag för ändamålet
av 250,000 kronor. Såsom förklaring till stegringen i anslagsäskandena
Ordnande
av brandväsendet
Tid statens
järnvägar.
[56.]
Dispositionsanslag
för oförutsedda
och
mindre
arbeten.
[57.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Täckande av
uppkommen
brist å vissa
förut beviljade
anslag.
[58.]
har järnvägsstyrelsen framhållit dels de jämsides med trafikens utveckling
framkommande ökade kraven på medel för hastigt påkommande
behov, vilka med trafikökningen med varje år bliva allt större och i
regel äro av den natur, att de icke kunna uppskjutas, dels penningvärdets
fall. På grund av dessa omständigheter har utskottet icke haft
något att erinra mot Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande anslag hädanefter
må anlitas för utförande av sådana mindre nybyggnadsarbeten, varför
kostnaderna belöpa sig till högst 15,000 kronor mot förut stadgade
10,000 kronor. Häremot har departementschefen, med hänsyn till de
ökade arbets- och materialpriserna, ej funnit anledning till erinran. Utskottet
delar ock denna departementschefens uppfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
59:o) Kungl. Maj:t har under punkt 58 föreslagit riksdagen att till
täckande av brist, som uppkommit å vissa till utförande av nya byggnader
och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag,
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 1,400,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 169—177.
Beträffande det förhållandet att arbeten, för vilka av 1913—1915
års riksdagar beviljats medel, ännu ej färdigställts och i vissa fall ej ens
påbörjats, har utskottet inhämtat, att den allmänna anledningen härtill
varit, att i och med de förhållanden, som inträdde med krigsutbrottet
och som medförde alltjämt stegrade materialpriser, till en början hos
järnvägsstyrelsen uppstod viss tvekan, huruvida ursprungligen tänkt
material i vissa konstruktioner borde bibehållas eller ersättas med andra,
som vid tidpunkten ifråga visade sig prisbilligare. Härav följande utrednings-
och konstruktionsarbeten hava medfört viss tidsutdräkt, varjämte
även svårigheten att anskaffa materiell haft inflytande å arbetenas fördröj
ande.
Med anledning av vad utskottet erfarit angående orsakerna i övrigt
till att vissa anläggningar ännu ej färdigställts, vill utskottet framhålla,
att innan krav om anslag föreläggas riksdagen, frågorna så vitt möjligt
böra vara så beredda, att ej anläggningarnas påbörjande behöver uppskjutas
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
31
på grund av nödvändigheten av att fullständiga utredningsarbetet. Under
de på senare år rådande konjunkturer har givetvis av sådan anledning
uppkommet dröjsmål med byggnadsarbetenas igångsättande bidragit till,
att kostnaderna kommit att överstiga vad som ursprungligen beräknats.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att för täckande av den å samtliga nu ifrågavarande anslag uppkomna
bristen för år 1919 anvisa ett anslag å 4,281,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan 1918 av tillgängliga medel
utanordna 2,500,000 kronor. Departementschefen har emellertid funnit
överskridandena vara av den omfattning, att bristens ersättande lämpligen
borde fördelas på 3 år, samt ansett, att av behövliga tilläggsanslag
1,400,000 kronor borde anvisas å tilläggsstat för 1918 och 1,400,000
kronor äskas för år 1919.
Vid det förhållandet att med en del av ifrågavarande arbetens utförande
torde komma att något anstå, har utskottet ej haft något att erinra
mot den av departementschefen förordade uppdelningen av tillläggsanslagen
ifråga.
Då för åtgärder till förhindrande av störningar i svagströmsledningar
vid riksgränsbanan särskilt anslag beviljades av 1917 års riksdag, synes
för den del av bristen, som hänför sig till detta anslag, särskilt tillläggsanslag
böra uppföras å 1919 års stat.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till täckande av brist, som uppkommit å vissa till
utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar beviljade anslag, för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,325,000 kronor,
b) till täckande av brist, som uppkommit å det
för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar
i‘svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—Riksgränsen
beviljade anslag, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.
60:o) Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att till fortsättning
av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 178—181.
Ifrågavarande anslagsäskande innebär ett överskridande av de ursprungliga
kostnadsberäkningarna med 123,000 kronor. Denna merkost
-
Fortsiittände
av
statsbanan
Sveg—
Brunflo.
[69.] .
32
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
nåd har sin grund i beslutet om banans framdragande mellan Sveg och
Åsarne enligt den s. k. Tvärhoanlinjen. Beträffande de ytterligare kostnader
för banbygget, som äro att förvänta på grund av stegringar i
material- och arbetspriserna, hava några beräkningar ännu icke framlagts.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att handelskamrarna i Stockholm
och Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare
gjort framställning om, att en forcering av banbygget mellan Sveg och
Åsarne måtte vidtagas, varvid ifrågasatts, att arbetena skulle bedrivas
i den omfattning, att bandelen kunde vara fullbordad under förra hälften
av år 1918. Såsom huvudsakligt skäl för denna hemställan hava handelskamrarna
anfört, att härmed skulle tidigare vinnas en andra linje
upp till mellersta Norrland, varigenom skulle möjliggöras en avlastning
av den tungt belastade bandelen Krylbo—Bräcke ävensom lättnad överhuvud
i trafiken på mellersta Norrland och på Trondhjem.
Järnvägsstyrelsen, som, med hänsyn såväl till de högst avsevärda
kostnadsökningar eu forcering av banbygget, även i mindre omfattning,
skulle medföra som till svårigheterna att anskaffa byggnadsmaterial och
arbetskraft, icke kunnat tillstyrka den gjorda framställningen, har med
styrka betonat angelägenheten av, att banbyggnaden mellan Sveg och
Brunflo trots alla därmed förknippade svårigheter bedrives åtminstone i
överensstämmelse med de planer, som därför tidigare uppgjort, eller så,
att den återstående bansträckan Sveg—Åsarne kan vara färdig att öppnas
för trafik under senare delen av år 1919.
Ehuru livligt behjärtande det utav handelskamrarna framförda önskemålet
rörande arbetets forcering, har departementschefen, på de skäl järnvägsstyrelsen
häremot anfört, icke funnit sig kunna tillstyrka åtgärder i
dylik riktning. Då utskottet delar denna departementschefens uppfattning,
har utskottet emellertid i anslutning till järnvägsstyrelsens nyss
återgivna uttalande velat framhålla önskvärdheten därav, att bandelen
Sveg—Åsarne kan öppnas för trafik under år 1919.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Brunflo för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,073,000 kronor.
Fortsättande
av
statsbanan
Sveg—Hede.
[60.]
6Do) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt
60 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortsättande av statsbanan
Sveg—Hede för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr IRA.
33
62:o) Under punkt Öl liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,900,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid 182—185.
I sammanhang med denna fråga har utskottet till behandling förehaft
två till utskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren, nr 43, av herr C. J. Asplund och den andra
inom andra kammaren, nr 54, av herr J. Olofsson, i vilka motioner
hemställts, att riksdagen ville dels till fortsättning av inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare anvisa reservationsanslag å tilläggsstat för år
1918 av 3,500,000 kronor samt för år 1919 av 8,250,000 kronor, under
förbehåll att arbetet särskilt å banbyggnaden från Porjus söderut bedrives
i så stor omfattning som är möjligt utan fördyrande forcering;
dels ock hos Kungl. Maj:t anhålla, att förslag för nästkommande riksdag
måtte framläggas om påbörjande av arbetena å den av 1917 års
riksdag beslutade tvärbanan Jörn—Gubblijaure.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för denna sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt den plan för nya statsbanebyggnader i Norrland, vilken framlades
för nästlidet års riksdag skulle inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare bliva färdig år 1924. Med de jämkningar, som betingats av
riksdagens beslut att framdraga banan över Kasker i stället för såsom
i byggnadsplanen förutsattes, över A vaviken, skulle utöver de för åren
1917 och 1918 beviljade anslagen om respektive 3,500,000 kronor och
4,000,000 kronor erfordras ytterligare 22,650,000 kronor att fördelas på
åren 1919—1924 med respektive 4,500,000 kronor för ett vart av åren
1919—1922, 4,200,000 kronor för år 1923 och 450,000 kronor för år
1924. Dessa belopp voro emellertid beräknade efter de före kristidens
början år 1914 rådande arbets- och materialpriser. Med den oerhörda
stegring av nämnda priser, som sedan dess ägt rum, erfordras, enligt
vad av järnvägsstyrelsen verkställd utredning visar, för arbetenas bedrivande
enligt den ursprungliga planen för år 1919 ett anslag å ej
mindre än 11,750,000 kronor, därav 4,150,000 kronor belöpa å de arbeten,
som beräknats skola utföras med de för åren 1917 och 1918 beviljade
anslagen. Av sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag
3,500,000 kronor böra utgå redan under år 1918.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 Käft. (Nr 18 A.)
Inliuidslimian
mellan
Volgsjön
och Gäillivare.
[61.]
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Departementschefen har, under uttalande, att det är särdeles önskvärt,
att inlandsbanan blir färdig inom den tid som förut ifrågasatts,
med hänsyn till den nuvarande finansiella situationen och de stora anspråk,
som i övrigt ställas på statskassan för statens järnvägars räkning,
funnit sig nödgad föreslå en nedsättning av järnvägsstyrelsens anslagsäskande
till 5,900,000 kronor, varav 2,000,000 kronor äskats å tilläggsstat
för år 1918.
De utomordentliga krav, som innevarande år framförts i fråga om
anslag för kapitalökning för de affärsdrivande verken och som i väsentlig
mån icke låta sig avvisas, göra det enligt utskottets uppfattning
nödvändigt att söka hålla tillbaka sådana utgifter, vilka utan alltför stora
olägenheter kunna anstå. Svårigheten att på skäliga villkor upplåna
erforderliga medel blir i allt fall betydande.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att vid innevarande riksdag
skulle för inlandsbanans fortsättande komma att anvisas 1,400,000
kronor utöver vad tidigare beräknats. Mot en höjning av det utav Kungl.
Maj:t äskade beloppet talar, såsom departementschefen även framhållit,
att det på grund av de osäkra förhållandena å materialmarknaden, särskilt
den knappa tillgången på järnöverbyggnader till broar och på räler,
icke finnes stora utsikter för att, även om medel i erforderlig utsträckning
gjordes disponibla, bedriva arbetena i den omfattning, som avsetts
i den ursprungliga planen för banbyggnaden. Skulle förhållandena härutinnan
ändras till nästkommande år, förefinnes ju alltid möjlighet att å
tilläggsstat till riksstaten för år 1919 uppföra ytterligare anslag för
ändamålet. Att nu gå utöver Kungl. Maj:ts förslag kan utskottet emellertid
icke, med hänsyn till förhandenvarande omständigheter, förorda
och får alltså avstyrka bifall till motionerna, i nu förevarande del.
Vad angår det i motionerna framställda förslag, att riksdagen skulle
hos Kungl. Maj:t anhålla, att förslag för nästkommande riksdag måtte
framläggas om påbörjande av arbetena å den av 1917 års riksdag beslutade
tvärbanan Jörn—Gubblijaure, vill utskottet erinra därom, att
1917 års riksdag ansåg, att denna bana borde byggas i omedelbart samband
med inlandsbanan. Då utskottet förutsätter, att järnvägsstyrelsen
vid framläggandet av förslag om anslag till fortsättande av inlandsbanan
kommer att vederbörligen beakta riksdagens sålunda uttalade uppfattning,
finner utskottet det ej föreligga skäl att från riksdagens sida
hos Kungl. Maj:t göra särskild framställning i det av motionärerna
omförmälda avseende.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande. Nr 18 A.
35
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt med avslag å herrar Asplunds
och Olofssons ovanberörda motioner, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till fortsättning
av inlandsbanan mellan Volgsjun och Gällivare
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 3,900,000
kronor.
63:o) I punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande
av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919 anvisa
att utgå av lånemedel ett reservationsanslag av 1,95(1,000 kronor.
Av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet sid.
186, inhämtas, att järnvägsstyrelsen beräknat, att för fullgörande av den
förut uppgjorda byggnadsplanen för banan skulle, med hänsyn till de
nu gällande priserna, det för år 1918 beviljade anslaget 1,000,000 kronor
behöva höjas med 500,000 kronor och det för år 1919 avsedda anslaget
1,300,000 kronor med 650,000 kronor. I enlighet med järnvägsstyrelsens
förslag har nämnda belopp 500,000 kronor av Kungl. Maj:t
äskats å tilläggsstat för år 1918.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena å
statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,950,000 kronor.
64:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet sid. 187 framgår, erfordras för arbetenas
bedrivande å banan Hällnäs — Stensele under år 1919 ett 50 %
högre anslag än tidigare, med utgångspunkt från de under år 1914 rådande
arbets- och materialpriser, beräknats.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för påbörjande av statsbanan
Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 375,000 kronor.
65:o) I punkten 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetena å statsbanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår
till en blivande hamn utanför Holmsund dels medgiva överförande
Statsbanan
Forsnio —
Hoting.
[62.]
Statsbanan
Hällnäs
Stensele.
[63.]
Statsbanan
Umeå—
Holmsund.
[64.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
Statsbanan
Dagarn—
Hultebo.
[65.]
från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad till nu ifrågavarande banbyggnad
av 85,000 kronor, dels ock för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 187—188.
Jämväl för nu ifrågavarande handel beräknas numera arbetenas bedrivande
enligt 1917 års byggnadsplan medföra en merkostnad av 50 %
av det ursprungligen för år 1919 beräknade anslagsbeloppet, 180,000
kronor, eller sålunda 90,000 kronor. Då å de av riksdagen beviljade
anslagsmedel för banbyggnaden Vännäs—Umeå förefinnes ett överskott
å 85,000 kronor, som föreslagits skola tagas i anspråk för nu ifrågavarande
bana, skulle emellertid anslaget för år 1919 ej behöva ökas med
mera än 5,000 kronor utöver det i 1917 års plan upptagna beloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för påbörjande av arbetena å
statsbanan Umeå—Holrnsund jämte förbindelsespår till
en blivande hamn utanför Holrnsund
a) medgiva överförande från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad
till nu ifrågavarande banbyggnad av
85.000 kronor;
b) för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
185.000 kronor.
66:o) Kungl. Maj:t har i punkt 65 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att till täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de till utförande
av statsbanan Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma
anslag överföras från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000
kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000
kronor; dels ock, under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt
upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp
av 3,000 kronor, för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan
Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 52,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 188—190 i statsrådsprotokollet.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om sättet för täckande av den
brist om 70,000 kronor, som på grund av de ökade arbets- och materialprisen
uppstått vid ifrågavarande banas anläggning, vartill av 1914 års
senare riksdag anvisats ett anslag av 435,000 kronor, har utskottet intet
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
37
att erinra. Vad den ifrågasatta hållplatsen angår, skulle densamma
medföra avsevärda fördelar såväl för domänstyrelsen vid förvaltningen
av statens kring banan belägna skogar som ock för ortsbefolkningen,
vadan utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i
denna del.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att till täckande av uppkommen brist,
70.000 kronor, i de för utförande av statsbanan Dagarn—
Hultebo beviljade anslag må till samma anslag överföras
från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk
42.000 kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriks
fors 28,000 kronor;
b) under förbehåll att ytterligare erforderlig mark
kostnadsfritt upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag
bidrager med ett belopp av 3,000 kronor, för
anordnande av trafikplats med mera å statsbanan
Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 52,000 kronor.
67:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förvärvande för
svenska statens räkning av Orsa—Svegs järnväg, för ändamålet beräkna,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag för år 1919 av 1,000,000
kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
68:o) I punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp
av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och
för blivande dubbelspåranordningar, • för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 191 —193 i statsrådsprotokollet,
inhämtas, att järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag
för ifrågavarande ändamål av 1,000,000 kronor, varav 500,000 kronor
i förskott för år 1918. De av Kungl. Maj:t sammanlagt, äskade anslagen
800,000 kronor, varav 400,000 kronor uppförts å tilläggsstat för år 1918,
Förvar*
laude för
svenska
statens räkning
av Orsa
—Svegs
järnväg.
[66.]
Mark
förvärv.
[67.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr'' 18 A.
Bullande
materiel.
[68.]
uppgå till samma belopp, som för ändamålet uppförts å 1918 års
riksstat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för inköp av mark] som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande
dubbelspåranordningar, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anskaffande av
rullande materiell vid statens järnvägar för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 15,100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—199 i statsrådsprotokollet.
Järnvägsstyrelsen har ansett, att anskaffningen av rullande materiel
under år 1919 borde — inberäknat den materiel, som är avsedd att ersätta
försliten sådan — omfatta 29 ånglokomotiv, 5 elektriska lokomotiv, 153
person-, post- och resgodsvagnar, 1,000 godsvagnar samt 135 malmvagnar.
Kostnaden för denna materiel har beräknats till 23,000,000 kronor, varvid
förutsatts ungefär samma priser, som vid senaste beställning i börj an
av år 1917. Av berörda belopp har järnvägsstyrelsen beräknat kunna
disponera 6,000,000 kronor från statens järnvägars förnyelsefond. Utöver
de 17,000,000 kronor, som alltså skulle behöva utgå av anslagsmedel
har järnvägsstyrelsen gjort framställning om anvisande av ett tillläggssanslag
å 100,000 kronor för anskaffning av de fyra elektriska malmtågslokomotiv,
för vilka riksdagen åren 1913 och 1914 beviljat sammanlagt
600,000 kronor samt 1916 års riksdag anvisat ett tilläggsanslag
å 240,000 kronor. Behovet av det ytterligare tilläggsanslaget är betingat
därav, att kristiden omöjliggjort leverans i beräknad tid av åtskilliga
till lokomotiven erforderliga delar, vilket medfört, att kostnaden
för lokomotivens färdigställande blivit betydligt ökad genom den prisstegring,
som under den sålunda förlängda byggnadstiden alltjämt pågått.
Mot järnvägsstyrelsens sistnämnda förslag har departementschefen
icke haft något att erinra. Vad åter angår det för nyanskaffning av
materiel begärda beloppet har departementschefen funnit sig nödgad
att med hänsyn till statsbudgetens ställning förorda en nedsättning till
15,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat äro de priser å rullande materiel,
med vilka man för närvarande måste räkna, avsevärt högre än de, som
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
39
legat till grund för järnvägsstyrelsens anslagsberäkning. Utskottet vill
emellertid uttala den förhoppningen, att med beställningen av ifrågavarande
materiel skall kunna åtminstone i viss utsträckning anstå, till
dess gynsammare prisförhållanden inträda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till anskaffande av rullande materiel
vid statens järnvägar för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 15,100,000 kronor.
70:o) I punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för år
1919 anvisa dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag
av 2,100,000 kronor dels ock för ökat förlag vid samma
järnvägar ett förslagsanslag, högst 3,000,000 kronor.
Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 199—203.
Av det anslag, som äskats för nya inventarier, avses tillhopa
900,000 kronor för inköp av en del större och dyrbarare maskiner vid
verkstäderna och för kolemottagning vid importhamnarna, vilka maskiner
till största delen beräknats kunna anskaffas med anlitande av tidigare
för ändamålet anvisade anslag, men på grund av de oerhörda prisstegringarna
ej kunnat erhållas för de sålunda beviljade medlen.
Återstående summan, 1,200,000 kronor eller samma belopp, som nästlidet
år beviljats för nya inventarier, skulle användas för den löpande inventarieanskaffningen.
Mot förevarande förslag har utskottet ej funnit
anledning till erinran.
Beträffande frågan om anslag till ökat förlag har departementschefen
anfört, att de senaste årens erfarenhet visat, att den sparsamhet,
som iakttagits vid tillgodoseendet av statens järnvägars behov av förlagskapital,
icke medfört någon fördel ur statsfinansiell synpunkt. Då
nämligen detta behov ovillkorligen måst tillgodoses, har järnvägsstyrelsen
nödgats bereda sig rörelsekapital dels genom användande av för andra
ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel, dels ock .därigenom,
att trafiköverskottsmedel, som bort redovisas efter månadsboksluten,
en längre tid innehållits. Uppenbart bliva, yttrar departementschefen,
genom dylika förfaringssätt statsjärnvägarnas anspråk på statskassan
lika stora, som om ett tillräckligt kassaförlag anslagits.
Det synes utskottet i likhet med departementschefen, att en avveckling
av förskottsväsendet jämväl på nu ifrågavarande område bör
Inventarier
och förlag
vid statens
jttrnvllgnr.
[69.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Ombyggnaden
av
Södertälje
kanal.
[70.]
äga rum; och har utskottet fördenskull icke funnit sig böra förorda
någon nedsättning vare sig i det anslag för ökat förlag vid statens
järnvägar, som äskats å 1919 års rikstat, eller i det anslagbelopp för
samma ändamål av 11,000,000 kronor, som Kung!. Maj:t föreslagit skola
uppföras å tilläggstaten för år 1918.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för år 1919 anvisa
a) för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag
av 2,100,000 kronor;
b) för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,
högst 3,000,000 kronor.
D. Statens vattenfallsverk.
71:o) Kungl. Maja har i punkt 70 beträffande statens vattenfallsverk
föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena med Södertälje
kanals ombyggnad för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovan
åberopade statsrådsprotokollet sid. 207—210.
Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse
med den år 1916 upprättade planen för kanalombyggnadens genomförande.
Emellertid har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande för
år 1919 av 2,400,000 kronor, därav 400,000 kronor redan under år
1918 skulle tagas i anspråk för att bereda fyllnad i sistnämnda års
anslag för ändamålet. För år 1918 har nämligen av 1917 års riksdag
i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisats ett anslag
av 600,000, medan vattenfallsstyrelsen ansett ett anslag av 1,000,000
kronor vara erforderligt.
Enligt vad utskottet från vattenfallsstyrelsen inhämtat, skulle det
för arbetenas planmässiga bedrivande vara av stor betydelse, om av det
utav Kungl. Magt äskade anslagsbeloppet för år 1919 berörda 400,000
kronor kunde göras tillgängliga redan under år 1918. Vid sådant förhållande
har utskottet ansett, att sistnämnda belopp bör uppföras å tillläggsstat
för år 1918 och anslaget för år 1919 alltså nedsättas till
1,3U0,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande AV 7.9 A. 41
Utskottet, som i utlåtande nr 18 II tillstyrker uppförande å 1918
års tilläggsstat av 400,000 kronor, hemställer alltså,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
Södertälje kanals ombyggnad för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 1,300,000 kronor.
72:o) I punkt 71 bär Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för fullbordande
av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet,
inhämtas, att kostnaden för verkställande av Trollhätte
kraftstations tredje utbyggnad torde komma att med omkring 1,200,000
kronor överskrida det belopp, som vattenfallsstyrelsen vid dess på hösten
år 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet beräknat, eller
10,120,000 kronor. Orsaken härtill är främst att söka i de oerhört ökade
materialprisen. Trots det för normala förhållanden höga tilläggsanslag,
som sålunda visat sig behövligt, kommer, enligt vad vattenfallsstyrelsen
uppgivit, kraftstationens tredje utbyggnad att tack vare de höga pris,
som kunnat erhållas för den energi, varom avtal under senaste tiden
träffats, bliva en för staten förmånlig affär.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullbordande av tredje utbyggnaden
av Trollhätte kraftstation för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
73:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av forsta utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.
Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 212—228.
På grund av den snabba utvecklingen av efterfrågan på elektrisk
energi i trakten av Göta älv har vattenfallsstyrelsen beräknat, att krafttillgången
vid Trollhättan efter fullbordandet av tredje utbyggnaden av
kraftstationen därstädes icke kan tillgodose behovet under mer än omkring
tre år framåt. En fortsatt utvidgning av kraftstationen i Trollhättan
anses emellertid icke lämpligen kunna vidtagas, förrän en reglering
av Vänern kommit till stånd, vilket icke beräknas ske inom de
närmaste åren. För Ökande av krafttillgången inom ifrågavarande omBihang
till riksdagens protokoll 1918. ti samt. 17 höft. (Nr 18 A.) 6
Tredje utbyggnaden
av Troll,
liiitte kraftstation.
[71.]
Kraftstation
vid
Lilla Edet.
[72.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
råde måste fördenskull ettdera av fallen vid Vargön eller Lilla Edet
utbyggas. Av utredningen synes tydligt framgå, att fallet vid Lilla
Edet härvid i första hand bör komma i fråga.
Med de före världskriget gällande enhetspriser hava anläggningskostnaderna
för första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,
som avsetts erhålla en total installerad effekt av normalt 26,500 turbinhästkrafter
eller omkring 18,000 kilowatt, beräknats till 6,500,000 kronor.
Med tillämpning av arbets- och materialprisen under år 1917 skulle utbyggnaden
komma att draga en kostnad av 13,300,000 kronor.
På grund av den synnerligen höga utbyggnadskostnaden har väl
utskottet ansett ett uppskov med påbörjandet av kraftstationsanläggningen
vara i hög grad önskvärt. Utskottet har emellertid icke funnit
sig kunna tillråda ett sådant uppskov, i första hand med hänsyn därtill
att varje avbrott i utvecklingen av statens tillhandahållande av elektrisk
kraft bör såvitt möjligt förebyggas. För ett omedelbart påbörjande av
anläggningen talar vidare den omständigheten, att det med all sannolikhet
icke är möjligt för staten att, sedan nu gällande arrendeavtal med
Lilla Edets pappersbruk den 10 juni 1918 utgått, på någorlunda tillfredsställande
ekonomiska villkor åter utarrendera pappersbruket och
därtill hörande vattenfall, åtminstone på kort tid. Dessutom bör ej ringa
avseende fästas därvid, att igångsättandet av byggnadsarbetena vid Lilla
Edet skulle bereda fortsatta arbetstillfällen åt en avsevärd del av den
skolade stam av arbetsbefäl och arbetare, som blir ledig vid det snart
förestående avslutandet av arbetena å ombyggnaden av Trollhätte kanal
samt tredje utbyggnaden av kraftstationen i Trollhättan.
Under nu angivna förhållanden och då det icke lider något tvivel,
att fallet vid Lilla Edet inom en snar framtid måste utbyggas, får utskottet
tillstyrka, att anslag nu beviljas för utbyggnadens påbörjande.
De medel Kungl. Maj:t nu begärt av riksdagen — förutom anslaget
å 1919 års stat jämväl 700,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 —
äro avsedda för igångsättande av de för anläggningen erforderliga vattenbyggnaderna,
vilkas utförande drager längsta tiden och beträffande
vilka kostnaderna stigit i mindre grad än beträffande den maskinella
utrustningen. Med hänsyn till de stora anslagskrav, som för statens
vatten fallsverks räkning framlagts, samt de för närvarande uppdrivna
prisen har departementschefen ansett det tillsvidare böra anstå med anvisande
av medel för den maskinella utrustningen. Utskottet delar denna
departementschefens uppfattning. Därest det för anläggningens fullbordande
inom beräknad tid skulle befinnas nödvändigt att redan under år
Statsutskottets utlutande Nr .18 A.
4;?
1919 beställa vissa maskiner, torde, på sätt departementschefen ock
ifrågasatt, anslag härför bära anvisas a tilläggsstat för mi landa år.
I enlighet med vad sålunda anförts, lar utskottet hemställa,
att riksdagen må för påbörjande av första utbyggnaden
av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.
74:o) I punkt 73 har Kungl. Mapt föreslagit riksdagen att föi fortsättande
av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
5 Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 228—231 i statsrådsprotokollet.
Det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 925,000 kronor för
påbörjande av en andra utbyggnad av Porjus kraftstation var avsett
för insättande i stationen av turbin till ett nytt sjätte aggregat och. för
vissa därav betingade byggnadsarbeten. I anslaget ingick sålunda icke
kostnaden för generator och övrig elektrisk utrustning.
Det nu begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade
500,000 kronor äro avsedda för bestridande av sistnämnda kostnad. Anslagsberäkningen
vilar på den förutsättningen, att kraften från det sjätte
aggregatet skall levereras å annan plats än Porjus, varför erfordras vissa
träns f0 r in a t or san 0 r d n i n gar, som betinga en kostnad av omkring 300,000
kronor.
Då all sannolikhet föreligger för, att kraften från ifrågavarande
aggregat kommer att levereras å annan ort än Porjus, har utskottet ej
hatt något att erinra mot, att det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet
av riksdagen beviljas. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för fortsättande av andra utbyggnaden
av Porjus kraftstation för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
å 500,000 kronor.
75:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition 1 ämnet, som kan komma att avlatas, till utförande av
anläggningar för ytterligare kraf tillagning 1 Kille älv för ar 1919
beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.
Andra utbyggnaden
av kraftstationen
vid Porjus.
[73.]
Utförande
av anläggningar
för
ytterligare
kraftuttagning
i
Lule älv.
[74.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härmed för
riksdagen
anmäla.
byggnaden ,.. 76:°) ,Vnde* Punkt 75 har Kungl. Maj it föreslagit riksdagen att
av Västerås tor en tredje utbyggnad av Västerås ångkraftstation bevilja ett anslag
station?" aV .Ä500,000 kronor samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag
[75.] anvlsa’ att utga av lånemedel, ett belopp av 1,000,000 kronor.
Av den å sid 233—240 i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
i ärendet framgår, att vattenfallsstyrelsen beräknat, att avsättningen av
prima kraft från Älvkarleby kraftverk kommer att ökas i den grad, att
ytterligare maskineri erfordras inom ångkraftstationen år 1921, därest
det då befintliga behovet av prima kraft skall kunna tillgodoses. Uet
anslag, som nu begäres, är avsett för anskaffande av det för tredje utjkk8Vna(leri
av Västerås ångkraftstation erforderliga maskineriet samt
hälften av det antal ångpannor, som ännu återstår att installera, för att
angpanneanläggnmgen skall bliva fullt utbyggd. Emellertid är avsikten
ej att under alla förhållanden omedelbart påbörja utbyggnaden, ehuru
medel därför avsetts höra redan nu ställas till disposition. Beträffande
tidpunkten för arbetets igångsättande har departementschefen sålunda uttalat,
att till följd av de nu högt uppdrivna byggnadsprisen tillbyggnaden
icke torde böra sättas i gång, förrän mera normala förhållanden
inträtt, såvida ej behov av prima kraft, vilka man icke utan allvarsam
skada kan underlåta att tillfredställa, skulle nödvändiggöra annat förfaringssätt
samt de nya abonnenterna kunna betala sådana kraftpris, att
merkostnaderna vid anläggningens utförande bliva betäckta.
Då det synts utskottet vara av vikt, att utvecklingen av avsättningen
av prima kraft säkerställes och då god avkastning kan förväntas
a det belopp, som behövs för ångkraftstationens tredje utbyggnad har
utskottet funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det äskade anslkget
Utskottet hemställer alltså,
^att riksdagen må för en tredje utbyggnad av Västeras
ångkraftstation bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor
samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa
ett belopp av 1,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
45
77:o) I punkt 7(1 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Såsom inhämtats av utredningen i ärendet, vilken återfinnes i statsrådsprotokollet
sid. 240 — 242, beviljade 1917 års riksdag till förlagskapital
lör .anskaffande av bränsle för ångkraftstationen för Älvkarleby
kraftverk för år 1918 ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Det nu
för år 1919 begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade
250,000 kronor äro avsedda dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning
för kraftstationen, dels ock för anskaffande av erforderlig mängd
stenkol, varför kostnaden med nuvarande priser högst avsevärt överstiger
vad som tidigare beräknats.
Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för ökning av förlagskapitalet
för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
78:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den
proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten
med ytterligare utbyggnad av staten tillhörig vattenkraft och utförande
av sjöregleringar beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
för år 1919 av 1,000,000 kronor.
I denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
79:o) Kungl. Maj:t har i punkt 78 föreslagit riksdagen att medgiva,
att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet
kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av
Kungl. Maj:t beslutas till, utöver den av 1917 års riksdag medgivna
summan å 5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor;
samt att av sistnämnda två belopp å tillhopa 8,000,000 kronor för år
1919 såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, anvisa 2,000,000
kronor.
Förlagskapital
för
anskaffande
av bränsle.
[76.]
Arbeten
med ytterligare
utbyggnad
av
staten tillhörig
vattenkraft
och
utförande
av sjöregleringar.
[77.J
Inköp av
vattenfall
och fastigheter
samt
utförande
av nyanläggningar.
[78.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—254 i statsrådsprotokollet.
1917 års riksdag medgav, att inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordrades
för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke
utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
finge av Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp
av 5,000,000 kronor, avsedda att fördelas med 2,000,000 kronor på 1918
och 1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919 och 1920. Av
först nämnda belopp äro redan disponerade 4,356,200 kronor i och för
inköp av Tyttboforsen i Daläven, delar av Osteråslorsarna och Stadsforsen
i Indalsälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt av vissa
fastigheter vid Lilla Edet. Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt beviljande
av ytterligare 4,000,000 kronor utöver berörda 5,000,000 kronor. Departementschefen
har emellertid med hänsyn till de föreliggande stora kraven
å statskassan funnit sig böra förorda nedsättning av det utav vattenfallsstyrelsen
angivna beloppet med 1,000,000 kronor. Såsom skäl för
att icke vidtaga en ytterligare reduktion har departementschefen dels
anfört, att förhållandena för närvarande äro sådana, att de mera välbelägna
vattenfallen, till följd av tidsläget och de höga bränsleprisen,
äro synnerligen begärliga och att man därlör icke lär kunna påräkna
att binda eventuella säljare den ofta ganska avsevärda tid, som skulle
erfordras för att i varje fall inhämta riksdagens samtycke, dels ock
framhållit, att den med anledning av riksdagens skrivelse den 9 juni
1917, nr 302, igångsatta utredningen augående elektrifiering av landsbygden
genom statens försorg torde komma att ådagalägga behovet lör
staten att förskaffa sig ytterligare kraftkällor för att kunna tillgodose
landsbygdsdistributionen.
På de av departementschefen anförda skäl har utskottet funnit sig
böra biträda förslaget om ökad avsättning av medel för ifrågavarande
ändamål. Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot det
för år 1919 begärda anslagsbeloppet 2,000,000 kronor, vartill komma å
tilläggsstat för år 1918 äskade 2,500,000 kronor.
Vad beträfar sättet för likvideringen av köpeskilligen för Norr- och
Söderforsarna har utskottet, med hänsyn till de föreliggande förhållandena
å lånemarknaden, icke haft något att erinra mot att inteckning
medgives för köpeskillingen, under förutsättning att skuldebreven i fråga
göras uppsägbar efter tio år.
Utskottet hemställer,
statsutskottets utlåtande Nr ISA.
47
att riksdagen må
a) medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana
åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av
statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig
olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, må av Kungl. Maj:t beslutas till, utöver
den av 11)17 års riksdag medgivna summan å
5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000
kronor;
b) för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
80:o) Kungl. Maj:t har i punkt 79 föreslagit riksdagen att för gäldande
av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde
för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i
Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 bevilja, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 255—259.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för gäldande av statens kostnader
i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för kronan
tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i
Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919
bevilja ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
81:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
Såsom framgår av utredningen i ärendet, vilken återfinnes å sid.
260—263 i statsrådsprotokollet, har enligt av vattenfallsstyrelsen lämnad
uppgift statens vattenfallsverks ledningsnät under år 1917 ökats med
mera än 50 procent av den förutvarande ledningslängden. Då efterfrågan
å elektrisk kraft säkerligen kommer att jämväl under den närmaste framtiden
bliva livlig, finner utskottet, i likhet med departementschefen, det
Anslag'' för
vattenfallsstyrelsens
inträde i
Mörrnms
ströms
reglerings
förening.
[79.]
Distributionsanlägg,
ningar för
statens
kraftverk.
[80.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 18 Ä.
vara uppenbart, att trots de ökade kostnaderna och svårigheterna vid
materialanskaftningen arbetet med utvidgningen av distributionsanläggningarna
för statens kraftverk bör fortsättas, helst ökningen i anläggningskostnaden
i stort sett förräntas genom motsvarande ökning i kraftpris.
Utskottet har ej heller haft något att erinra mot det för år 1919 begärda
anslaget, vartill komma å tilläggsstäten för år 1918 äskade 2,000,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså
att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
Sättet för
anslagens
täckande.
82:o) Beträffande sättet för täckande av de ittav utskottet ovan behandlade
anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla
Stockholm den 5 mars 1918.
På statsutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Reservationer:
vid punkt 49:o) (husbyggnader) av herrar O. M. Strömberg, G. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, H. Andersson i Skivarp, ./. Olofsson
och G. Od qvist, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Järnvägsstyrelsen — — — detta utlåtande.
Av järnvägsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen till fullo insett
betydelsen av, att goda bostadsförhållanden beredas statens järnvägars
personal, samt att styrelsen i åtskilliga avseenden vidtagit åtgärder för
vinnande av bättre förhållanden härutinnan. Det anslagskrav, som järnvägsstyrelsen
för Kung], Maj:t nu framlagt, innebär ock i det närmaste
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
49
en fyrdubbling av det anslagsbelopp, som 1917 års riksdag anvisat för
uppförande av boställslms.
Utskottet behjärtar till fullo det syfte, vilket legat till grund för
de motionsledes gjorda framställningarna och bär fördenskull ansett
sig böra biträda järnvägsstyrelsens berörda, i motionen nr 50 upptagna
framställning om beviljande för uppförande av boställshus av 2,489,700
kronor. Med hänsyn till de stora kraven å statskassan i och för kapitalökningsutgifter
vid statens affärsdrivande verk i allmänhet och särskilt
vid statens järnvägar har utskottet dock icke ansett sig kunna gå utöver
berörda, i och för sig högst betydande belopp och kan alltså icke
tillstyrka bifall till den av herr Nilsson m. fl. väckta motionen.
Utskottet, som beträffande Kungl. Maj:ts i övrigt under titel husbyggnader
framställda förslag icke funnit skäl till erinran, hemställer,
a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
föreliggande framställning samt herrar Hages och
Werners ovanberörda motion må för husbyggnader för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,861,700
kronor,
b) att herr Nilssons ovanberörda motion icke må
av riksdagen bifallas»;
av herrar C. G. Ekman, J. S. Almer, J. Jönsson i Redinge och
S. Bengtsson i Norup, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Järnvägsstyrelsen — — — detta utlåtande.
Av järnvägsstyrelsens — — — — — — härutinnan. I fråga om
samtliga i propositionen berörda byggnadskrav har utskottet också funnit
sig böra förorda bifall till vad Kurigl. Maj:t därutinnan föreslagit. Med
hänsyn till nödvändigheten ur statsfinansiella synpunkter att endast bevilja
anslag som kunna anses särskilt nödvändiga, har däremot utskottet
icke kunnat biträda det förslag, som framställts i herrar Hages och
Werners motion.
Vad däremot beträffar det i herr O. Nilssons i Örebro m. fl. motion
framställda yrkandet, i vad detta avser byggandet i viss omfattning av
bostäder för de vid centralverkstäderna i Örebro anställda arbetarne,
har utskottet, efter tagen del av den utredning, som därom blivit verkställd
inom järnvägsstyrelsen, funnit särskilda skäl tala för, att staten
i egenskap av arbetsgivare å nämnda plats vidtager omedelbara åtgärder
för bostadsanskaffning åt åtminstone någon del av nämnda arbetare.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 höft. (Nr 18 A.) 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Med hänsyn till personalens storlek — c:a 1,200 man — och de svårartade
bostadsförhållandena i Örebro har utskottet såtillvida ansett sig
etc. — — — — — — — uppföras sammanlagt 5,168,900 kronor.
Härav torde å tilläggsstaten för år 1918 böra upptagas 3,000,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning och herr Nilssons m. fl. ovanberörda
motion samt med avslag å herrar Hages och
Werners förenämnda motion, må för husbyggnader för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 2,168,700
kronor»;
vid punkt 62:o) (inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare) av
herrar O. Bergqvist, C. I. Asplund. J. Olofsson och A. Anderson i Råstock,
vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Enligt den plan — — — tilläggsstat för år 1918.
Det är enligt utskottets uppfattning av .största betydelse för vårt
land, att inlandsbanans färdigställande ej framskjutes utöver den tidpunkt
som förut beräknats. Såsom i de omförmälda motionerna framhållits,
har behovet av denna inre förbindelseled mellan övre Norrland och det
övriga Sverige ytterligare ökats under de senaste åren. En avledning
av en del av trafiken från den överbelastade norra stambanan är mera
trängande än någonsin förut. Det sedan länge planerade smältverket
vid Porjus är numera i gång och förberedelser äro vidtagna för anläggande
av ännu ett nytt, stort elektriskt smältverk. Behovet av nya och
tillräckliga kolfångstområden för den norrbottniska järnförädlingsindustrien,
de nya industriella anläggningar av annat slag, som äro under
uppförande eller under den närmaste tiden komma att uppföras vid
Porjus och vid Malmberget, den snart förestående utbyggnaden av Harsprånget
och den i samband härmed hastigt stigande folkmängden i
dessa trakter, som behöver ökad tillförsel av livsförnödenheter m. m.
samt bättre kommunikationer med socknens huvudort, Jokkmokk, alla
dessa omständigheter utgöra kraftigt talande skäl mot varje, ej absolut
nödvändigt fördröjande av inlandsbanebyggandet söderut från Porjus.
Inlandsbanans snara färdigbyggande blir också av den största betydelse
för utvecklingen av jordbruket inom såväl Lappland som Jämtland
och de västra delarne av Mellansverige, som genom denna bana få
en bekväm tillförsel av konstgödselämnen från tillämnade fabriker.
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
51
Den nedsättning i järnvägsstyrelsens anslagsäskanden för inlandsbanebyggets
fortsättande, som Kungl. Maj:t vidtagit, måste enligt utskottets
uppfattning föra med sig en försening av banans färdigställande,
vilken så mycket mindre synes böra äga rum, som i fråga om tvärbanorna
något frångående av byggnadsplanen ej ifrågasatts, ehuru även
här självfallet gälla samma svårigheter som i avseende å inlandsbanan,
i vad angår anskaffande av byggnadsmaterialier och anslagsmedel. (Den
åberopade bristen på räler synes dock redan vara avhjälpt.) Vidkommande
förhållandena å arbets- och penningmarknaden torde för övrigt någon
avsevärd förbättring i läget icke vara att förvänta inom de närmaste åren,
vadan ett ifrågasatt kortare uppskov synes omotiverat. Då emellertid
från järnvägsstyrelsens sida en viss tveksamhet gjort sig gällande angående
möjligheten att bedriva arbetena uti förut beräknad omfattning och
då eventuellt ökade kostnader för 1919 torde kunna tillgodoses genom
anslag å tilläggsstat för sagda år, har utskottet funnit sig böra endast
i den mån biträda motionärernas förslag, att utskottet velat tillstyrka
riksdagen att för ändamålet anvisa sammanlagt 8,000,000 kronor, varav
3,500,000 kronor å 1918 års tilläggsstat.
Vad angår det i — — — avseende.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt herrar Asplunds och Olofssons
ovanberörda motion må till fortsättning av inlandsbanan
mellan Volgsjön oeh Gällivare för år-1919 anvisa
ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.»
52
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Bilaga.
Till statsutskottet.
Genom nådigt brev den 12 dennes liar Kungl. järnvägsstyrelsen anmodats
att avgiva och till statsutskottet avlämna yttrande över en inom andra kammaren
väckt motion, nr 57, om anslag till uppförande av bostäder vid statens järnvägar,
och får kungl. styrelsen till åtlydnad härav anföra följande.
I sin sistlidna höst ingivna underdåniga framställning angående nya byggnader
och anläggningar för år 1919 har kungl. järnvägsstyrelsen hemställt om
anslag till uppförande av boställshus för ett belopp av 2,489,700 kronor eller i
högst betydligt större utsträckning än någonsin tillförne, även om man tager i
betraktande de nu rådande högre byggnadskostnaderna. Styrelsen har det oaktat
sett sig nödsakad att vidtaga högst väsentlig reduktion i de olika distriktsförvaltningarnas
begärelser, som för uppförande av nya boställshus under år 1919
slutade å ett belopp av cirka 5,750,000 kronor. Av statsfinansiella skäl har sedermera
Kungl. Maj:t ansett sig böra ytterligare vidtaga en nedsättning av det
av kungl. styrelsen äskade beloppet, nämligen från 2,489,700 kronor till 1,946,700
kronor. Genom av enskild väckt motion, nr 50, i andra kammaren har emellertid
föreslagits bibehållande av det av kungl. styrelsen äskade beloppet.
Det av kungl. styrelsen begärda anslaget kan givetvis ej beräknas fylla
annat än i de mest trängande bostadsbehoven på respektive orter. På större
platser skulle mycket längre gående åtgärder erfordras, om den allmänt rådande
bostadsbristen i någon västentlig mån skulle avhjälpas genom bostäders uppförande
till Statens järnvägars personal.
Kungl. järnvägsstyrelsen har i sin utredning angående nya byggnader och
anläggningar m. m. för perioden 1918—1927 även upptagit frågan om riktlinjerna
för boställsbyggande vid statens järnvägar. Därvid har kungl. styrelsen, utan
att vilja principiellt ingå på frågan, huruvida statens järnvägar genom utsträckt
byggnadsverksamhet skulle göra sig och sin personal helt och hållet oberoende av
den enskilde företagsamheten å bostadsmarknaden, framhållit att sådana förhållanden
då faktiskt förelåge, att statens järnvägar måste vara beredda på att i
större utsträckning än dittills skett anskaffa bostad in natura åt sin personal.
Kungl. styrelsen meddelade även, att styrelsen låtit verkställa en undersökning
för utrönande, hur kostnaderna skulle ställa sig för den händelse boställshus uppfördes
till nedanstående personalgrupper:
1) Personal, som då saknade bostad in natura, men som enligt gällande avlöningsbestämmelser
kunna tilldelas dylik bostad;
2) personal, som erfordras ytterligare under tioårsperioden 1918—1927, och
i bostadsavseende kunna hänföras till 1);
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
53
3) personal, som visserligen enligt gällande avlöningsbestämmelser icke plåga
tilldelas bostad in natura, men för vilka på grund av allmän bostadsbrist å respektive
orter, det enligt vederbörande distriktsförvaltnings åsikt anses nödvändigt,
att bostäder genom statens järnvägars försorg uppföras.
En sådan undersökning, som emellertid ej omfattade verkstadspersonal, gav
vid handen, att cirka 40,000,000 kronor skulle erfordras under tioårsperioden,
vilken summa med nuvarande prisnivå motsvaras av cirka 80,000,000 kronor.
Kungl. styrelsen framhöll emellertid ock, att på grund av vissa skäl, hela denna
summa ej borde beräknas erforderlig, och upptog kungl. styrelsen därför för
tioårsperioden endast ett belopp av cirka 10 millioner kronor eller med nuvarande
prisnivå 20 millioner kronor.
Såsom förhållandena utvecklats under de snart tvenne år, som nu förgått,
sedan tioårsutredningen uppgjordes, måste även detta senare belopp anses för
litet, då det endast motsvarar cirka 2 millioner kronor per år. Den privata
byggnadsverksamheten har ju så gott som avstannat, och såväl industrien som
olika kommuner ha måst — i olikhet mot förr — själva uppträda som byggherrar.
Endast den möjligheten torde därför föreligga för ett statens affärsdrivande
verk som statens järnvägar att självt sörja för bostadsfrågans lösning för
sin personal under den närmast föreliggande tiden. Hur stort kapital, som skulle
erfordras för närvarande för att uppföra bostäder till all den statens järnvägars
personal, verkstadspersonalen inberäknad, för vilken nu stora svårigheter föreligga
vid bostäders anskaffande, kan givetvis ej utan vidlyftiga utredningar nu
avgöras. Ett belopp av minst 50 millioner kronor torde dock därvid ej få anses
vara överdrivet.
I sammanhang härmed vill kungl. styrelsen lämna en kort redogörelse tor
de åtgärder, kungl. styrelsen under senaste ar vidtagit för bostadsbristen avhjälpande
å vissa platser.
Med direktionen för statens järnvägars änke- och pupillkassa har kungl.
järnvägsstyrelsen träffat avtal, enligt vilket kassan i första hand låter uppföra
boställhus vid Krylbo, Mjölby och Kristinehamn, vilka därefter förhyras av statens
järnvägar under en tid av 25 år. Av dessa byggnader äro de vid Krylbo
redan under uppförande, medan vid Mjölby byggnadsbeslut nyligen lämnats.
Det har även meddelats kungl. järnväggsstyrelsen, att möjligheter förefinnas,
att genom biträde av änke- och pupillkassan med ett årligt belopp av 1,5
millioner kronor, på detta sätt få ytterligare större bostadshus uppförda å
platser där stort behov föreligger såsom vid Stockholm, Göteborg, Boden och
Luleå.
Även har kungl. järnvägsstyrelsen undersökt möjligheterna att animera
den enskilda byggnadsverksamheten på så sätt, att kungl. styrelsen förklarat sig
villig att förhyra blivande bostadskomplex på en längre tid framåt och därvid
garantera en viss avkastning å det nedlagda kapitalet. Tills dato har detta
emellertid ej lett till åsyftat resultat. Kungl. styrelsen vill här också omnämna
ett provisorium av indirekt inflytande på bostadstillgången för övrig fast personal,
kungl. styrelsen under krigstiden måst tillgripa för att med hänsyn till den
påkallade betydande personalökningen över huvud taget kunna avveckla den överhandtagande
trafiken på särskilt IV och V distrikten. Kungl. styrelsen har sålunda
låtit uppföra bostadsbaracker för den mest rörliga och oftast yngsta personalen
vid trafik- och maskinavdelningarna samt nu senast för personalen vid
anordningarna för vedeldningen. Sådana baracker ha ock uppförts för bere
-
54
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
dande av överliggningsrum för viss tågpersonal, utgörande kommenderad äldre
personal.
Baracker av ovannämnda slag hava uppförts eller äro under uppförande vid:
Storvik ..
Bollnäs .
Ockelbo ..
Ange.........
Bräcke 2
Ulriksfors
Ljusdal ..
Kamsjö ...
Håsjö ......
Långsele
Mellansel
4 stycken
3 »
1 »
4 »
2 »
2 »
1 »
1
1 »
2
Boden ...........
Jörn ................
Yännäs.............
Luleå..............
Nattavara .......
Kilafors ..........
Kristinehamn .
Charlottenberg
Kil ....................
Voxna .............
3 stycken
1
1
1
1
1
2
1
1
1
»
»
»
»
»
»
eller till ett antal av sammanlagt 35 stycken med sängplatser för cirka 650 man.
Kostnaderna för dessa provisorier hava bestritts av driftmedel.
I motionen har frågan om verkstadspersonalens bostadsfråga särskilt berörts,
och vill kungl. järnvägsstyrelsen med anledning därav lämna några medmelande,
om vad som i detta sammanhang åtgjorts av kungl. järnvägsstyrelsen
vid tvenne huvudverkstäder, nämligen vid Örebro och Notviken.
Sedan personalen vid centralverkstaden i Örebro begärt kungl. järnvägsstyrelsens
medverkan till att ordna bostadsförhållandena för sagda personal, beslöt
kungl. styrelsen den. 18 oktober 1916 att föranstalta om utredning i frågan.
Denna utredning, som förelåg färdig den 11 juli 1917, gav vid handen, att verklig
j °9-dsbnst för arbetare föreligger i Örebro, och att denna gör sig mer gällande,
ju längre tiden framskrider, på grund av arbetare till nya fabriker och anläggningar
samt ökning av personalen vid centralverkstaden. Det är numera
förenat med största svårighet att anställa en person med familj vid centralverkstaden
på grund av bostadsbristen. Här som annorstädes ligger den enskilda
byggnadsverksamheten nere. Verkställd undersökning visade ock, att 412 vid
centralverkstaden anställda arbetare med familjer önskade hyra av statens järnvägar
upplatna bostäder. Böljande möjligheter att lösa bostadsfrågan under
SOKtGS.
Alternativ I. Inköp av större jordområde för egnahem.
Alternativ II. Intressera personer för bildande av bolag för uppförande av
billiga arbetarbostäder inom Örebro stad.
Alternativ III. Uppförande av arbetarbostäder av lånemedel, för vilka statens
järnvägar skulle stå som garant eller låneförmedlare.
Alternativ IV. Statens järnvägar uppföra boställsbyggnader och uthyra till
verstadspersonalen.
Beträffande alternativ I gav utredningen vid handen, att lämpligt jordområde
i stadens närhet ej för rimligt pris stod att få.
Alternativ II ansågs ej genomförbart, med hänsyn till omöjligheten att
under nuvarande förhållanden intressera personer för bildande av ett dvlikt
bolag.
Alternativ III ansågs olämpligt, enär det torde komma att stöta på svårigheter
av formell art, att statens järnvägar skulle stå som garant för lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
Alternativ IV ansågs därför vid utredningen vara den enda utvägen. Det
förslag, som avgavs i anslutning härtill, gick i huvudsak ut på följande.
Å ett statens järnvägar tillhörigt större område, beläget i närheten av verkstaden,
med fritt och sunt läge i stadsplanen, uppföras på statens järnvägars
bekostnad ett antal bostadshus allt eftersom behov därav komme att föreligga.
Som början föreslogs uppförande av sammanlagt 142 lägenheter, därav 125 stycken
å 1 rum och kök och 17 stycken ä 2 rum och kök för en kostnad av 884,000 kronor,
vilket per eldstad motsvarade cirka 2,940 kronor.
Vid ärendets vidare behandling inom kungl. järnvgsstyrelsen, fann kungl.
styrelsen alternativ IV vara åtminstone för närvarande den enda lösning, som
kunde med säkerhet föra till åsyftat resultat. Det föreslagna området, å vilket
byggnaderna borde uppföras, ansåg även kungl. styrelsen lämpligt. Vad byggnaderna
i och för sig beträffar, ansåg dock styrelsen att inga lägenheter om 1
rum och kök borde förekomma, utan i överensstämmelse med av statsmakterna
godkända principer endast lägenheter om 2 rum och kök skulle anordnas. Med
bibehållande av samma pris per eldstad borde ovannämnda totalsumma på denna
grund ökas till cirka 1,250,000 kronor för att samma antal lägenheter skola
erhållas. Med nuvarande prisnivå, och sedan kostnadsberäkningen ytterligare
granskats inom kungl. järnvägsstyrelsen, torde dock summan böra höjas till
cirka 1,900,000 kronor, vilket motsvarar cirka 4,500 kronor per eldstad.
Som framgår av kungl. järnvägsstyrelsens förut åberopade underdåniga
framställning sistlidne höst har kungl. järnvägsstyrelsen ej därvid upptagit frågan
om anslag till dessa boställshus. Kungl. järnvägsstyrelsen har visserligen i hög
grad behjärtat denna fråga och håller alltjämt före att den förr eller senare måste
finna sin lösning genom åtgärder frå''n statens järnvägars sida. Ett uppförande
av boställshus i mindre omfattning, än vad som här ovan ifrågasatts, torde ej
innebära någon nämnvärd förbättring av bostadsfrågan i en stad av Örebro storlek.
Därför ansåg kungl. järnvägsstyrelsen, att antingen borde anslag begäras till hela
det första byggnadsstadiet, eller ock borde frågan anstå till ett kommande år.
På grund av många andra mer trängande anslagsbehov fann emellertid kungl.
järnvägsstyrelsen sig ej kunna begära anslaget i sin helhet, varför sålunda frågan
ej nu upptogs.
Beträffande bostadsfrågan vid Notviken är denna för närvarande så ordnad
att huvuddelen av verkstadspersonalen är bosatt i Luleå, varifrån särskilda arbetartåg
värjo dag transportera personalen till och från Notvikens verkstad.
Detta är givetvis olämpligt ur flera synpunkter, dels bortgår ju alltid en viss tid
för personalen under dessa resor, som i annat fall bättre kunde användas, dels
tvingas personalen att bo i en stad där bostadsförhållandena i allmänhet äro
avsevärt sämre än på landet, dels slutligen förorsaka dessa arbetartåg statens
järnvägar en ej oväsentlig extra kostnad. Visserligen anslog 1915 års riksdag
medel till uppförande av tvenne boställshus vid Notviken, men var avsikten därmed,
såsom ock kungl. styrelsen hade tillfälle framhålla i sin underdåniga framställning
den 21 oktober 1914, att bereda bostad åt ett mindre antal äldre arbetare
i omedelbar närhet till verkstadsanläggningen. Något förslag till ordnande
av bostadsfrågan i sin helhet kunde emellertid detta ej anses utgöra.
Kung!, järnvägsstyrelsen har dock sökt bringa denna personals bostadsfråga
till en lycklig lösning på annat sätt, nämligen i riktning att underlätta egnahemsbildandet.
Sålunda har genom vederbörande distriktsförvaltning förfrågan gjorts
i februari 1915 till stadsfullmäktige i Luleå, under åberopande av stadsfullmäk
-
56
Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.
tiges beslut i november 1907, angående tillhandahållande av mark invid Gammelstadsviken
till byggnadstomter ät personalen vid Notvikens verkstad, rörande dels
den tidpunkt från vilken det kunde förväntas att gator, samt vatten och avloppsledningar
bliva anordnade inom området i fråga, dels den ordning för bebyggande
av detsamma, som avsågs skola följas. Efter förhandlingar med vederbörande
distriktsbefäl beslöto sedermera stadsfullmäktige på sammanträde den 30 september
samma år att biträda ett förslag till utbyte av nämnda jordområde mot
ett söder om verkstaden beläget, som bättre lämpade sig för bostadsbebyggande
och att dit framdraga gator, vatten- och avloppsledningar m. m.
På grund av detta beslut erfordrades emellertid från Luleå stad en framställning
till Kung! Maj:t om rätt att överlåta viss mark, varom medgivande
förelåg först i augusti 1917, varjämte erfordrades skriftlig överenskommelse mellan
statens järnvägar och staden, varom beslut från stadens sida är att förvänta i
början av instundande mars månad.
Styrelsen vill nu övergå till motionens syftemål och de konsekvenser, som
ett bifall till motionen kan hava till följd.
Den erfarenhet, som kungl. järnvägsstyrelsen haft av personalens tillgång
till bostad in natura har hittills pekat hän i olika riktningar. Sålunda har i fall,
där tillgång på bostäder varit riklig, det förekommit, att personalen gjort framställning
om, att i stället för bekommande av bostad in natura utfå kontant
bostadsersättning, enär detta varit ekonomiskt fördelaktigare, om ock kanske den
bostad statens järnvägar tillhandahållit varit överlägsen den, som av enskilda
kunnat förhyras. Så långt sig göra låter, har personalens önskemål i detta hänseende
tillmötesgåtts, vilket möjliggjorts utan ekonomisk förlust för statens järnvägar,
genom att annan disposition vidtagits av de sålunda ledigvordna bostäderna.
Det kan dock givetvis tänkas, att, då normala förhållanden åter en
gång inträda, och enskild byggnadsverksamhet upptages i samma utsträckning
som förr, statens järnvägars bostäder åter bliva för dyra för personalen på grund
av ett forcerat bostadsbyggande under nuvarande kristid. Detta skulle medföra
den situationen, att personalen måste tvingas bo i dessa statens järnvägars dyrare
bostäder, på grund av att, till följd av riklig tillgång på statens järnvägars egna
boställshus, någon ändrad disposition ej längre med fördel kunde företagas.
Denna synpunkt bör, enligt kungl. järnvägsstyrelsens åsikt, beaktas i förevarande
fall, om ock den givetvis ej får tillmätas någon avgörande betydelse.
Motionen innebär även, att bostad in natura skulle komma att tilldelas
sådan personal, som förut ej plägat tilldelas denna förmån, och syftas därvid i
främsta rummet på verkstadspersonalen. Det torde därvid lämpligen komma
att tillgå så, att statens järnvägar uppföra bostäder, vilka av personalen förhyras.
På grund av de nu rådande prekära förhållandena inom byggnadsindustrien och
de särskilt för närvarande med anledning härav följande höga byggnadskostnaderna
skulle, om boställshus nu komme till uppförande i den omfattning, motionären
avser, dessa hyror, om desamma skulle täcka såväl ränta på nedlagt kapital
som underhållskostnader m. m., bliva av den storlek, att de skulle verka allt för
betungande på vederbörande personal och därigenom avsikten med bostadsbyggande
i viss mening bliva förfelad. Enligt kungl. järnvägsstyrelsens åsikt
borde därför hyrorna tills vidare så bestämmas, att desamma endast motsvarade
på respektive orter gängse pris. De förluster, som därigenom kunde komma att
drabba statens järnvägar, borde avföras å respektive driftkostnadskonton — sålunda
beträffande verkstadspersonalen å kostnaderna för verkstadsdriften.
Statsutskottets utlåtande Nr ISA.
57
Med hänsyn till den omsorg kungl. järnvägsstyrelsen anser sig vara skyldig
ägna åt personalens bostadsförhållanden, kan kungl. järnvägsstyrelsen ej annat
än på det livligaste behjärta andemeningen i motionen. Goda bostadsförhållanden
äro i allmänhet och framstå för kungl. järnvägsstyrelsen beträffande jårnvägspersonalen
såsom i hög grad ägnat att genom sitt indirekta inflytande på
personalens standard giva goda arbetsprestationer. Kungl. järnvägsstyrelsen tror
sig med ovanstående redogörelse hava visat, att kungl. järnvägsstyrelsen, så långt
det i kungl. järnvägsstyrelsens makt stått, med handling bevisat sin ståndpunkt
till frågan. Skulle den statsfinansiella situationen nu tillåta, att ett anslag av
det belopp, som i motionen föreslås, kunde ställas till kungl. järnvägsstyrelsens
disposition för uppförande av boställslius vid statens järnvägar, vill kungl. styrelsen
för sin del tillstyrka detta. I avseende på anslagets användning å olika
platser, då nu en utredning därvidlag icke kan föreligga färdig, torde detta lämpligen
i detalj överlämnas till Kungl. Maj:t att efter kungl. järnvägsstyrelsens förslag
närmare bestämmas.
Slutligen vill dock kungl. järnvägsstyrelsen framhålla, att, enligt kungl.
styrelsens bestämda åsikt, ett sålunda eventuellt ökat anslag till uppförande av
nya boställshus vid statens järnvägar ej må inkräkta på redan begärda eller
framdeles erforderliga anslag, som direkt beröra arbeten för höjande av statsbanornas
trafikkapacitet, arbeten, vilka, som kungl. styrelsen vid flera tillfällen
framhållit, huvudsakligen överensstämma med den uppgjorda 10-årsplanen och
äro strängt nödvändiga,
Stockholm den 26 februari 1918.
Kungl. järnvägsstyrelsen:
AXEL GKANHOLM.
Hjalmar Aberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
6 saml.
17 höft. (Nr ISA.)
8