Statsutskottets utlåtande Nr 174.
1
Nr 174.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1918 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för
förberedande åtgärder för Vänerns reglering. (4:e avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition under
titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», punkt 77, föreslagit
riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde
komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad
av staten tillhörig vattensaft och utförande av sjöregleringar för
år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april 1918 avlåten
proposition, nr 305, vilken remitterats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels
att för påbörjande av arbetena med en statens kraftstation vid Motala
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor; dels ock att
för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor; båda anslagen att utgå
av lånemedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Genom riksdagens år 1917, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom
lramlagda förslag, fattade beslut om inköp för statens räkning av vissa
fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att på en hand hos kronan
samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan Vättern och Boren och
därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering av vattenavrinningen
i strömmen i sin helhet, torde få anses vara fastslaget, att den i vattendraget
samlade kraften bör av staten tillgodogöras genom anläggande
av en kraftstation.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 80 käft. (Nr 174—177.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
Den nu föreslagna första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala
är avsedd att omfatta två maskinaggregat, vilka mod tillgodogörande av
den nuvarande vattenavrinningen mellan Vättern och Boren beräknats
vartdei’a kunna avgiva omkring 3,500 kilowatt. Efter en reglering av
Vättern samt insättande vid en andra och en tredje utbyggnad av stationen
av ytterligare fem aggregat skulle den totala effekten bliva 28,000
kilowatt.
Den första utbyggnaden beräknas med nu rådande pris draga en
kostnad av 5,875,000 kronor. Denna kostnad är visserligen jämförelsevis
hög, men det är att märka, att stationen vid första utbyggnaden skulle
utföras med grundmurar och dammbyggnad för samtliga sju aggregat,
så att vid senare utbyggnader tämligen obetydliga byggnadsarbeten behöva
utföras. Medan den första utbyggnaden icke kan bliva räntabel, kan
därför, i den mån nya aggregat installeras, fullgod ränta å det nedlagda
kapitalet beräknas.
För att snarast möjligt påbörja första utbyggnaden av kraftstationen
ifråga talar den alltjämt oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från
Älvkarleby kraftverk, vilken icke kan tillfredsställas utan tillskott från
en ny kraftkälla inom den allra närmaste framtiden. Detta krafttillskott
kan lämpligast erhållas från kraftstationen vid Motala. Framhållas må
härvid särskilt, att den kraftleverans av 3,333 kilovatt, som staten har
att lämna till Motala ströms kraftaktiebolag såsom köpeskilling för de
av bolaget inköpta fallandelarna mellan Vättern och Boren och som
skall taga sin början senast den 1 november 1919, skall, innan kraftverket
vid Motala blir färdigt, tillhandahållas av Ålvkarlebynätet, vilket
på grund av det stora ledningsavståndet ej kan ske utan avsevärda överföringsförluster.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden samt övriga fördelar, som
skulle stå att vinna genom kraftstationsanläggningen, får utskottet tillstyrka,
att .medel för påbörjande av första utbyggnaden beviljas i enlighet
med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. 1 anslutning till vad departementschefen
i ärendet uttalat vill utskottet emellertid framhålla, att
åtgärder för anskaffande av maskinella anordningar för den blivande
kraftstationen under nuvarande prislägen icke böra vidtagas.
Vad därefter angår frågan om vidtagande av förberedande åtgärder
för Vänerns reglering ger utredningen i ärendet vid handen, att genom
en dylik reglering vattenkraften i Göta Älv skulle kunna betydligt ökas
och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas. Innan arbetena på
denna reglering kunna påbörjas, erfordras emellertid vidlyftiga förberedande
undersökningar, som av vattenfallsstyrelsen beräknats betinga en
kostnad av 400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
3
Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas
nr Göta Ålv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk
för den hastigt växande industrien och andra avnämare i västra Sverige,
torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan
nu böra anvisas. Utskottet har därför intet att erinra mot det av Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet, 300,000 kronor, än att, då arbetena i fråga
delvis redan igångsatts samt äro avsedda att under den närmaste tiden
bedrivas i vidgad omfattning, 100,000 kronor torde — såsom vattenfallsstyrelsen
föreslagit — böra anvisas å tilläggsstat för år 1918 samt
200,000 kronor böra uppföras å 1919 års riksstat.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må under titel »utgifter för kapitalökning,
statens affärsverksamhet», anvisa
l:o) för påbörjande av arbetena med en statens
kraftstation vid Motala för år 1919 ett reservationsanslag
av 700,000 kronor;
2:o) för utförande av förberedande åtgärder för
Vänerns reglering
a) å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag
av 100,000 kronor samt
b) å 1919 års riksstat ett reservationsanslag av
200,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.
Stockholm den 28 maj 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, O. Bergqvist, G. G. Ekman, II. G. W. Wrangel,
A. C. Lindblad, J. L. Widell, A. Pers och A. R. Rooth samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i
Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock,
C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson
i Norup, J. A. Ingvarson och A. J. Andersson i Gävle.