Bankoutskottets memorial Nr 86.
1
*
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1918 kl.
Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgåldskontoret.
Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för
riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.
I andra stycket av § 5 hava orden »från och med år 1918» uteslutits.
Sedan § 9 första stycket erhållit sin nuvarande lydelse, har föreskriften
i samma paragrafs tredje stycke, att förste deputeraden mellan fullmäktiges
sammanträden äger meddela nödiga föreskrifter, synts lämpligen böra utgå.
Såsom ett nytt moment i § 13 har införts det beslut, som av årets
riksdag fattats rörande statsgaranti för de obligationer, vilka utgivas av det
i bankoutskottets utlåtande nr IG omförmälda aktiebolag med uppgift att
bereda svensk kredit åt utländska banker och bankirer (Svenska kronkreditaktiebolaget.
)
Vidare har såsom ett sista moment i sagda § införts riksdagens beslut
angående överlämnande av 20 miljoner kronor i svenska statens 3 J/ %
obligationer till Konungariket Sveriges stadshypotekskassa för ökning av
dess grundfond.
Enligt bestämmelse i reglementets 15 § kan svensk undersåte genom
kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets
obligationer till motsvarande belopp. Rätt att på nämnda
sätt erhålla inskrivning i statsskuldboken bör emellertid enligt utskottets
mening tillkomma en var, som därom gör anhållan, oberoende av vilken
nationalitet han tillhör. I överensstämmelse med denna grundsats har ock,
utan någon inskränkning, stadgats i § 3 av det innevarande år fastställda
reglementet för statsskuldboken, att »inskrivning i statsskuldboken sker an
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 käft. (Nr 86.) 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 86.
tingen i samband med avlämnande av obligationer eller efter kontant inbetalning».
Med anledning härav har nyssberörda bestämmelse i § 15 av
riksgäldskontorets reglemente erhållit följande förändrade lydelse:
»Inskrivning i statsskuldboken kan även äga rum genom kontant inbetalning,
varvid sökanden antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets
obligationer till motsvarande belopp.»
Reglementets 17 § har, sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan
i utlåtande nr 50 moment l:o) angående ändrad lydelse av denna §, formulerats
i enlighet med nämnda hemställan.
Enär bland de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och amortering
av statsskulden finnas såväl förslags- som reservationsanslag, har det i §§ 20
och 33 förekommande ordet »förslagsanslag» utbytts mot uttrycket »anslag».
I § 21 av nu gällande reglemente föreskrives, att till fonden för statsskuldens
amortering skall överföras behållningen vid 1917 års utgång av
likvidations- och amortissementsfonden, vilken vid nämnda tidpunkt skall
upphöra. Då nämnda överföring numera blivit verkställd på därför bestämd
tid, bör stadgandet i fråga utgå.
Från den s. k. bibanelånefonden har i slutet av år 1916 och under
november 1917 utbetalts sammanlagt 2,000,000 kronor till två järnvägsaktiebolag,
vilka enligt beslut av Kung! Maj:t erhållit lån från fonden.
Statsverkets kapitalfordringar för de utbetalda lånebeloppen hava, i likhet
med vad som beträffande järnvägslånefonden hittills ägt rum, upptagits i en
vid reglementet fogad bilaga. I sammanhang härmed har andra stycket
av § 22 moment 2 formulerats på följande sätt:
»Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från denna fond.
utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna
i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.»
I andra stycket av § 24 i nu gällande reglemente föreskrives, bland
annat, att de från riksgäldskontorets pensionsfond utgående pensionerna till
1917 års utgång bestridas av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader
vid riksgäldskontor et. Då denna bestämmelse numera ej
äger giltighet, har densamma utgått ur reglementet.
Reglementets § 82 avd. 1 moment c) bör utgå samt ersättas med det
beslut, som. riksdagen i anledning av utskottets utlåtande nr 14 fattat dels
angående utgivande av en uppslagsbok över 1918 års lagtima riksdags
verksamhet dels ock angående bokens fortsatta utgivande från och med år 1919.
1917 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige att låta utarbeta och
till trycket befordra ett register över kyrkomötets protokoll jämte bihang
Bankoutskottets memorial Nr Stj.
3
för åren 1868—1915 ävensom beslutat, att kostnaden för registrets utgivning
skall bestridas av förslagsanslaget till riksdags- ocli revisionskostnader,
varom föreskrift införts i § 82 avd. 1 moment g) av nu gällande
reglemente.
Som kyrkomötet kommer att sammanträda även under innevarande år,
synes lämpligt föreskriva, att det under utgivning varande registret skall
omfatta även 1918 års kyrkomöte och bar på grund bärav till ovanberörda
reglementsbestämmelse fogats ett tillägg av följande innehåll: »börande detta
register jämväl omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar».
Närmast efter moment 1 h) i § 32 har införts det beslut, som riksdagen
fattat angående utgivande av ett fullständigt person- och sakregister
till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911——1920.
Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan om ytterligare understöd
till filosofie doktorn L. M. Bååth för tryckning av andra delen av arbetet
»Helgeandsholmen och Norrström», har riksdagens beslut i ämnet införts
under avdelning 1 av 32 §.
Likaledes har under samma avdelning i 32 § intagits det beslut, som
av riksdagen fattats ifråga om vissa ändrings- och inredningsarbeten i riksdagshuset.
I sista stycket av § 32 avdelning 2 moment a) av nu gällande reglemente
förekomma särskilda föreskrifter dels beträffande de arvoden jämte
resekostnadsersättning, som för tiden till 1917 års utgång tillkomma fullmäktige,
dels ock beträffande visst tilläggsarvode för förste deputeraden
under samma år. Då nämnda stadganden numera ej äro tillämpliga, hava
desamma utgått.
Sedan riksdagen bifallit utskottets förslag i utlåtande nr 69 angående
utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek, hava
de reglementsparagrafer, i vilka bestämmelser rörande biblioteket förekomma,
undergått vissa ändringar, för vilka utskottet här nedan kommer
att redogöra i den ordning, vari samma paragrafer äro i reglementet
intagna.
I § 32 avdelning 2 moment c) hava orden »riksdagens bibliotek»
uteslutits, varjämte omedelbart efter sagda moment införts ett tillägg av
följande lydelse:
»Av 1918 års förslagsanslag till avlöningar och pensioner in. m. vid
riksgälds- och riksdagsförvaltningen skall utgå avlöningen för samma år
till styrelse och tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket; och skall därvid
4
Bankoutskottets memorial Nr 86.
iakttagas, att den nya staten för biblioteket, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,
träder i kraft den 1 september 1918.»
Stadgandet i § 32 avdelning 2 moment g) har förändrats i enlighet
med det beslut riksdagen fattat i anledning av utskottets hemställan i utlåtande
nr 50 moment 2:o).
Vad angår det anslag, från vilket pensioner till förutvarande tjänstinnehavare
vid riksdagsbiblioteket böra utgå, lära även efter bibliotekets
omorganisation eventuellt beviljade pensioner böra bestridas av anslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksdags- och riksgäld sförvaltningen.
I följd härav torde stadgandet i § 32 avdelning 2 moment h)
böra kvarstå oförändrat. Likaledes torde de pensionsavgifter, som tjänstinnehavare
vid biblioteket hava att erlägga, efter den nya organisationens
genomförande liksom dessförinnan böra ingå till den i § 24 omförmälda,
under fullmäktiges förvaltning ställda pensionsfonden samt någon ändring
alltså ej heller böra vidtagas beträffande nämnda paragrafs formulering.
I § 32 avdelning 2 moment i) uti nu gällande reglemente linnes intagen
en bestämmelse om att från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa
må utbetalas ett belopp av högst 1,300 kronor för beredande av
dyrtid stillägg under år 1917 åt kassans pensionärer, varjämte medgivits,
att kassan, utan avseende å den höjning av pensionerna, som komme att
inträda genom utbetalning av nämnda dyrtidstillägg, finge bibehållas vid
sin förutvarande rättighet till erhållande av visst statsbidrag. Något
motsvarande stadgande har ej meddelats för år 1918, utan kommer i
stället, jämlikt riksdagens beslut, dyrticlstillägget för innevarande år till
kassans pensionärer att utgå av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner
m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen. Med anledning
häi''av har sista stycket av ovannämnda moment i) uteslutits samt ersatts
med det av årets riksdag fattade beslutet i ämnet (se första särskilda utskottets
utlåtande nr 9).
§ 32 avdelning 3, som avser anslaget till kostnader för riksdagens
bibliotek, har, sedan utskottets förslag till omorganisation av biblioteket
vunnit riksdagens bifall, erhållit följande förändrade lydelse:
»3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 38,500 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500
kronor om året;
Banlcoutikottels memorial Nr 86.
b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;
c) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger styrelsen att använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor
årl igen;
d) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade
utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor.»
Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan i utlåtande nr 50 moment
3:o) angående bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäld
skontorets personal, har § 32 avdelning 4 moment a) ändrats i överensstämmelse
med riksdagens därom fattade beslut.
Sedan riksdagen bifallit justitieombudsmannens i hans ämbetsberättelse
till årets riksdag framställda förslag angående höjning av avlöningen till
sekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen, hava de nya avlöningsbestämmelserna
införts i § 32 avdelning 5 moment 3 a).
I sitt utlåtande nr 29 har bankoutskottet hemställt om anvisande av
medel dels till avlöning från och med år 1919 åt ett kvinnligt skrivbiträde
vid justitieombudsmansexpeditionen dels ock till bortarbetande av uppkommen
arbetsbalans å nämnda expedition. Vidare har utskottet i samma
utlåtande föreslagit, att de båda hittillsvarande anslagen å 4,000 kronor
till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen
och å 1,200 kronor till expenser vid samma expedition måtte sammanföras
till ett anslag, benämnt »anslaget till bestridande av expenser för
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition, vikariatsersättning
m. m.», samt att detta anslag måtte från och med år 1919
utgå med 5,200 kronor årligen. Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan
i ovannämnda utlåtande, hava därav betingade ändringar gjorts i
avdelning 5 av reglementets 32 §.
Militieombudsmannen har i sin till innevarande års riksdag avgivna
ämbetsberättelse hemställt, att avlöningen till den vid hans expedition anställda
sekreteraren måtte höjas.
Det beslut, som riksdagen i anledning av nämnda framställning fattat,
har införts i § 32 avdelning 6 moment 3:o) a).
Vidare hava i § 32 avdelning 6 införts de beslut, som riksdagen,
med anledning av utskottets hemställan i utlåtandet nr 30 fattat angående
anslag för år 1919 till bortarbetande av uppkommen arbetsbalans
6
Bankoutskottels memorial Nr 86.
å militieombudsmannens expedition, angående medgivande för militieombudsmannen
att under år 1918 använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare högst 900 kronor till bestridande av expenser och högst 3,000
kronor till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
samt angående höjning av 1919 års anslag till sistnämnda två ändamål,
nämligen expensanslaget från 1,600 kronor till 2,500 kronor och anslaget
till militieombudsmannens ämbetsresor från 5,000 kronor till 8,000 kronor.
Den i sista stycket av § 32 avdelning 6 intagna bestämmelsen om medgivande
för militieombudsmannen att av 1917 års anslag använda högst 2,000
kronor till bortarbetande av arbetsbalans å hans expedition har däremot,
såsom ej längre gällande, utgått.
De i slutet av § 32 i nu gällande reglemente införda, av 1917 års
riksdag meddelade föreskrifterna angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus m. fl. samt angående särskilt arvodestillägg till den vid
nämnda års riksdag tillfälligt anställda personalen hava utbytts mot de bestämmelser,
som i berörda ämnen meddelats av innevarande års riksdag.
De förändringar, som vidtagits i 33 och 34 §§, äro beroende på den
statsreglering, som av] innevarande års riksdag fastställts. Då de anslag
till kapitalökning, som av 1918 års riksdag anvisats till utgående av
lånemedel, i likhet med vad under förra året ägde rum, uppförts dels
å den ordinarie riksstaten för års 1919 dels ock å tilläggsstat för år 1918,
torde riksgäldskontoret böra erhålla upplåningsrätt även för de belopp,
som anvisats å tilläggsstaten och enligt densamma skola täckas av lånemedel.
Vidare har lånerätt medgivits riksgäldskontoret för ett belopp av
250,000 kronor, utgörande av fullmäktige för statsverkets räkning verkställd
aktieteckning i Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, varför föreskrift
därom införts i § 34 av det nya reglementet för riksgäldskontoret.
Då riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 149 framställda
förslag om inköp för svenska statens räkning av järnvägen Orsa—Sveg, kar
i § 34 av riksgäldskontorets reglemente införts bemyndigande för fullmäktige
att verkställa köpeskillingslikviden för järnvägen, på sätt angives å
sidan 16 av nämnda proposition.
Enligt den av fullmäktige i december 1917 fastställda tjänstgöringsordningen
vid riksgäldskontoret skall generalbokslut över riksgäldskontorets
rörelse vara upprättat och till fullmäktige avlämnat före den 1 mars året
näst efter det, bokslutet avser. Vidare skall enligt bestämmelse i tjänstgöringsordningen
bokslutets granskning vara verkställd före den 1 påföl
-
Bankoutskottets memorial Nr SO.
7
jande april. Med anledning härav hava tidsbestämmelserna i reglementets
£ 40 ändrats i överensstämmelse med tjänstgöringsordningens föreskrifter.
Det i § 41 omförmälda utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper
skall enligt stadgande i tjänstgöringsordningen offentliggöras och med allmänna
tidningarna utdelas under april månad; och hav på grund härav
motsvarande ändring vidtagits i nämnda paragraf.
Den inventering, som jämlikt föreskrift i reglementets 50 § årligen
skall av fullmäktige verkställas, omfattar numera alla de värdehandlingar,
som antingen tillhöra riksgäld skontoret eller där förvaras för annans räkning.
Nämnda paragraf, vilken nu endast innehåller ofullständiga bestämmelser
angående fullmäktiges inventeringsskyldighet, har erhållit följande förändrade
lydelse:
»Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.»
Enligt stiftelseurkunden för Svenska kronkreditaktiebolaget skall eu
ledamot av bolagets styrelse jämte suppleant för denne utses av fullmäktige
i riksgäldskontoret. Nämnda bestämmelse har införts i reglementet såsom
ett andra stycke i § 63.
I anledning av riksdagens beslut beträffande riksdagsbibliotekets omorganisation
har genom ett tillägg till § 64 angivits, att däri meddelade
föreskrifter upphöra att gälla, då den nya styrelsen för biblioteket blivit
utsedd och börjat fungera.
I inledningen till § 67 hava orden »att gälla från ingången av år
1918» såsom numera obehövliga uteslutits.
Då samtliga innehavare av ordinarie befattning vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus före den 1 februari 1918 anmält, att de önskade övergå
till de av 1917 års riksdag fastställda nya avlöningsstaterna, har den i sista
avdelningen av § 67 införda bestämmelsen om, att de tjänstinnehavare,
vilka ej inom viss tid gjort dylik anmälan, skola bibehållas vid dem förut
tillkommande avlönings- och pensionsförmåner, uteslutits ur reglementet.
Näst sista stycket av § 67 innehåller stadgande, att för tiden till
1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av avlöningsstaterna vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och bestämmelser, som återfinnas
i § 67 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret. Då tiden för
detta stadgandes giltighet numera tilländagått, har detsamma uteslutits ur
reglementet.
8
Bankouiskottets memorial Kr 86.
Sista stycket av § 67 tiar, sedan utskottets hemställan beträffande
riksdagsbibliotekets omorganisation bifallits, formulerats på följande sätt:
»De villkor och bestämmelser, som'' återfinnas i § 67 av det vid 1916
års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret, skola vid tillämpning
av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek lända
till efterrättelse, vad beträffar bibliotekarien till den 1 september 1918
och vad beträffar övriga tjänstinnehavare vid biblioteket till samma års utgång.»
I första stycket av § 78 hava orden »att gälla från ingången av år
1918» utgått.
Den i § 79 första st}rcket intagna bestämmelsen i fråga om pensioneringen
av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, vilken
bestämmelse efter ingången av år 1918 ej är tillämplig, har uteslutits.
Sista stycket av samma paragraf har, med anledning av den beslutade
omorganisationen av riksdagens bibliotek, formulerats sålunda:
»I fråga om pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek
skola de i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret
meddelade bestämmelser tillämpas, vad beträffar riksdagens bibliotekarie till
den 1 september 1918 och vad angår vaktmästaren vid biblioteket till
samma års utgång.»
Sista stycket av § SO, vilket innehåller ett numera ej tillämpligt stadgande,
har utgått.
Då den såsom bilaga till nu gällande reglemente införda »instruktionen
för övervaktmästaren i riksdagens hus» med några mindre formella
förändringar influtit i den av fullmäktige den 28 december 1917 fastställda
tjänstgöringsordningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och
riksdagens hus, torde något skäl för instruktionens bibehållande i reglementet
ej förefinnas, utan har densamma därur uteslutits.
Sedan riksdagen bifallit utskottets i utlåtande nr 40 gjorda hemställan
om inrättande av ytterligare en ordinarie vaktmästareänst i riksgäidskontoret,
hava denna befattning och därmed förenade avlöningsförmåner införts
i riksgäldskontorets avlöningsstat.
Sista stycket av anm. 4 till sagda avlöningsstat, vilken innehåller
bemyndigande för fullmäktige att under år 1917 inom riksgäldskontoret
provisoriskt förordna det antal tjänstemän, som ansåges erforderligt för
arbetets behöriga gång, är efter sagda års utgång ej vidare tillämpligt och
har därför utgått. Likaså har av enahanda skäl uteslutits den vid avlöningsstaten
fogade not, som bestämmer, att förut gällande stat fortfarande
skulle tillämpas intill utgången av år 1917.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
9
Den nu gällande avlöningsstaten för tjänst in ne ha va re vid riksdagens
bibliotek torde icke behöva införas i det nya reglementet, varemot i dess
ställe införts den stat, som, i anledning av utskottets förslag till förändrad
organisation av biblioteket, blivit av riksdagen antagen. I en not
till sistnämnda stat har angivits, att den äldre avlöningsstaten fortfarande
skall tillämpas, beträffande bibliotekarien till den 1 september 1918 och
beträffande bibliotekets personal i övrigt till samma års slut. I sammanhang
därmed har även införts riksdagens beslut angående beviljande för
år 1918 av ett personligt lönetillägg å 1,000 kronor åt amanuensen
E. Höckert.
Noten till avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens hus har,
såsom innefattande en numera ej tillämplig bestämmelse, utgått.
Då förre bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt
under nästlidet år avlidit, har den pension å 4,000 kronor, som förut utgått
till honom, uteslutits ur riksgäldskontorets pensionsstat. Slutligen har,
med anledning därav att pensionen till förre vaktmästaren vid samma
bibliotek John Emil Eydman genom beslut av fullmäktige höjts att från
och med innevarande år utgå med 1,200 kronor, detta belopp införts i
pensionsstaten i stället för Kydmans förutvarande pension, 1,000 kronor.
Utskottet hemställe]-,
att det nu överlämnade förslaget till reglemente
för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater
och pensionsstat må av riksdagen godkännas.
Stockholm den 21 juni 1918.
På bankoutskottets vägnar:
K. LANGrENSKIÖLD.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. S samt. 70 käft. {Nr 86.)
O
, ■ t:''- i:.
i
(< HfO ■ i: hji .
rf ''
i ''i-ur > i-ifcr : .. ,7f;
i
5i
ä ''•• ■ •;, 1 t ■ i< i!. ''";: läst ; * - ■ i ijfs
4
- •• '' t ''Ji
r f. it ''.‘fl - '' Öl-'' • ''n: . -1 • v i t«• !-7 7 Sfi.777;; ''1i a 1
:: I. v ,4 '' c-. :>! ..it!: .?•;
''i '' i'' ■■■■.; i ii v i ; ri ■
;'' ■ i : / t--:
, :.ul ii i _''•••> /!< , j >3 • u . ,..l .j • 7.-, i- 7! f •: • f s - i ■ • •••! ii,:
i.iir .• -tv " •*{.»:>''r: r ••"jOj i?s./ ,< 7?i; ; r ’
■flr.Tt j.:,-;. - , *i> :.;7 t O'' :0 77, F£f‘-ui •
-7
.i.ii-.-i/ 000 { ''.i 1-..i„ - :
n/v*;''* / 0-H J 1 i
ij* ■ f • - t\•
ur/■ i :o i
''i :ui:-''''i.
7- 7 !•''
• <<•>-. i/ii k; ?- :?To
i T- Ti ''
7 i. Cfc ?'' • i
f c : ; : 7
I
Bankoutskottets memorial Nr 86-
11
Reglemente för riksgäldskontoret.
Allmänna bestämmelser.
§ 1-
.Riksgäldskontoret har till föremål:
aj att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till hända;
d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.
§ 2.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.
12
Banko''atskodels memorial Nr 86.
Riksgäldskontorets styrelse.
§ 3.
Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar..
§ 4.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.
§ 5-
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och
reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamotav
riksdagen.
§ 6.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.
§ 7.
Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 8.
Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen ar
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
Bankoutskottets memorial Kr 8li.
13
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.
§ 9.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.
Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.
Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte
ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om
tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han
utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,
tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.
Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.
Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
14
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ JO.
Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ Il
Till
ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.
Riksgäldskontorets lånerörelse.
§ 12.
1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.
2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.
Bankoutskottets memorial Nr 8(1.
15
§ 13.
1. Fullmäktige i riksgäldskontor liga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.
2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta järnte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.
För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.
3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret
till inlösen.
16
Bankoutskotttts memorial Nr 86.
4. 1918 års riksdag har medgivit, att såsom säkerhet för obligationer,
utgivna av ett i huvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 8 februari 1918 angivna grunder bildat aktiebolag,
med uppgift att åt utländska banker och bankirer bereda svensk
kredit (svenska kronkreditaktiebolaget), må genom riksgäldskontoret tillhandahållas
bolaget ett belopp av 10,000,000 kronor i av svenska staten
utgivna 5 procents obligationer.
5. 1918 års riksdag har beslutit, att för ökning av konungariket
Sveriges stadshypotekskassas grundfond skola från riksgäldskontoret till kassan
överlämnas 20,000,000 kronor i svenska statens tre och eu halv procent
obligationer med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen
den 5 juni 1 909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna
bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans
grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå
till 44,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre
riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver.
§ H.
1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning- å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.
2. I avseende på riksgäld skontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års länsanslag, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.
3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
17
4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.
5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;
för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.
6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäld skontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnr
teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.
§ 15.
1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuld b oken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.
2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i. viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva. '' ''
§ 16.
För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. '' . ; . •
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. [Nr 86.) 6
18
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 17.
1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga
om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas.
2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver
åt riksgäld skontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga
valutor.
§ 18.
Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.
§ 19.
Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.
Riksgäldskontorets fonder.
§ 20.
Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 83 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning
och amortering av statsskulden.
Från denna fond skola utgå:
dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,
dels och de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.
§ 21.
Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
19
Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån
skall vara slutbetalt senast inom år 1950.
§ 22.
1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utgivna
lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,
finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.
2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från denna fond
utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna
i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.
3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.
§ 23.
De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.
20
Bankoutskoitets memorial Nr 86.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utlämnade
lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.
§ 24.
De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.
De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills
vidare a,v förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch
riksdagsförvaltningen.
Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.
§ 25.
Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».
§ 26.
Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».
§ 27.
Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånef onden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för
»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,
allmänna järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 28.
Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken
-
Bankoutskottets memorial Nr 86.
21
skaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 29.
Därest till riksgäld skontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.
§ BO.
Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».
Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.
§ 31.
Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.
Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.
§ 32.
Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.
22
Bankoutskottets memorial Nr 86.
För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1919, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:
1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 2,270,500 kronor.
Från detta anslag skola utgå
a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;
b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;
c) det understöd av 3,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien
hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1918 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige
att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras
att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt
annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som
skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt
och senast den 1 augusti 1918 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskon
toret för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter; varjämte riksdagen
uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret ej mindre att med utgivaren
av boken träffa avtal om densammas övertagande för riksdagens
räkning från och med år 1919, än även att därefter, genom person och
på sätt fullmäktige må finna lämpligt, ombesörja bokens fortsatta utgivande
efter ungefär enahanda plan som hittills;
d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
Bankoutskottets memorial Nr 86.
23
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;
e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;
f) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag
beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari
1917 under hans återstående livstid;
g) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbetande och
tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll
jämte bihang för åren 1868—1915; börande detta register jämväl
omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar;
h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för
påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;
i) kostnaden, enligt 1918 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning
i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt person- och
sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911—1920;
k) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor
såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete
»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att
till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels ock ett belopp av 500
kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar;
l) enligt 1918 års riksdags beslut ett belopp av 2,000 kronor såsom
ytterligare bidrag till tryckningen av andra delen av förenämnda arbete
»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att utbetalas
till fil. d:r L. M. Bååth under villkor att tryckningen av nämnda del
fullbordas under år 1918;
m) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;
n) kostnaderna för följande, av 1918 års riksdag beslutade ändringsoch
inredningsarbeten i riksdagshuset;
24
Bankoutskotlets memorial Nr 86.
1. förändring av de tillfälliga utskottslokalerna i utskottsvåningen
till lokaler för det nya lagutskottet;
2. inredande av lokal för ett tillfälligt utskott i en del av riksdagsbibliotekets
bokmagasin;
3. inredande av en del av utrymmet under andra kammarens plenisal
till bokmagasin;
4. inredande av tre rum å vinden i husets mittparti åt Norrbro;
o) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;
p) kostnaden enligt 1918 års riksdags beslut för beredande åt riksdagsbiblioteket
av lokal i huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april samma år omförmälda
två alternativen.
2. Till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 204,000 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.
Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;
b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;
c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor
och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare
andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;
d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år;
é) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;
f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 81 här nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus;
Bankoutskottets memorial Nr 86.
25
g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen
efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjiinte vid riksgäldskontoret
och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet
av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;
h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av
riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret;
i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.
1918 års riksdag har dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder,
som finnas angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna
utlåtande nr 6, må under år 1918 utgå till änkor och barn, som
åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa samt till å
riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna Anna Amalia Sandström
och Hedvig Axelina Grottfrida Olivia Levin, dels och bemyndigat fullmäktige
i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till
avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderligt belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på
en gång utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes.
Avlöningen för år 1918 till styrelse- och befattningshavare vid riksdagsbiblioteket
skall utgå av samma års förslagsanslag till avlöningar och
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.) 4
26
Bankouiskottets memorial Nr 86.
pensioner m. m. vid riksdags- och riksgäldsförvaltningen; och skall därvid
iakttagas, att den nja staten för biblioteket, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,
träder i kraft den 1 september 1918.
3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 88,500 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;
b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;
c) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger styrelsen att använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor
årligen;
d) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed
förenade utgifter bar riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor.
4. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor.
Från detta anslag skola utgå:
aj riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal m. m.;
b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. in. samt inlösningsprovisioner.
5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
Bankoutskottets memorial Nr 86.
27
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och
e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
3:o) o) att avlöningen för expeditionsssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen
är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor
för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken
avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år
höjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen
å justitieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande
i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort
såsom sekreterare;
b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,
samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning
iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor
och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de sekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;
d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde
registratorn-kanslisten utgår med 4,000 kronor för år, därav 1,500 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som
28
Bankoutskottets memorial Nr 86.
ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
e) att avlöningen för det å justieombudsmansexpeditionen anställda
kvinnliga skrivbiträdet är fastställd att från och med år 1919 utgå med 1,600
kronor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken
avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem
år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.
4:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej
utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och
efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av
250 kronor årligen;
5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;
6:o) att ett årligt anslag av 5,200 kronor må av justitieombudsmannen
från och med år 19 19, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,
vikariatsersättning m. m.;
7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på
hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor.
Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket
ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000
kronor.
1918 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma
års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans
å justitieombudsmansexpeditionen.
Bankoutskoitels memorial Nr 86.
29
I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden
intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna
i § 32 avd. 5 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet
för riksgäldskontoret.
6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen»
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och
e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
30
Bankoutskottets memorial Nr 86.
3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen
är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor
för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken
avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem
år höjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen
å militieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande
i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han
tjänstgjort såsom sekreterare;
b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de sekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;
4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och
b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;
5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör
tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år böjas med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare 200 kronor;
6:o) ä) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100
kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och
Bankoutskottets memorial Nr 86.
31
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp
av 250 kronor årligen;
7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)
att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt de bestämmelser,
som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo den tjänstgöring,
de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning hos militieombudsmannen;
9:o)
att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning;
10:o) att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens
expedition må under år 1919 användas ett belopp av högst
2,000 kronor;
ll:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må under år 1919 användas, förutom det i staten nu upptagna belopp
1,600 kronor, ytterligare högst 900 kronor;
12:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må under år 1919, på hans rekvisition och mot därför inom årets
utgång avgivande räkning, förskottsvis utbetalas, utöver det i staten nu
uppförda belopp 5,000 kronor, ytterligare högst 3,000 kronor;
13:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;
14:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.
1918 års riksdag har medgivit militieombudsmannen att av Ramma
års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för mili
-
32
Bankoutskottets memorial Nr 86.
tieombudsmannen och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare högst 900 kronor till bestridande av expenser och högst 3,000
kronor till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor.
I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden
intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna
i § 32 avd. 6 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet för riksgäld
skontoret.
Riksdagen har år 1918
l:o) dels medgivit, att krigstid stillägg och krigstidshjälp enligt de
grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 2 7 februari 1918
avgivna utlåtande nr 3, må under år 1918 utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels och bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;
2ro) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1918 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition enligt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder,
dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp;
8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1918 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens
expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder,
dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för
militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp;
4:o) dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder, som finnas
angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna utlåtande
nr 4 må under år 1918 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid
riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek, riksdagens hus Och justi
-
Ban/coutskottets memorial Nr 8(1.
33
tieombudsmannens expedition, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt
belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på en gång
utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes;
5:o dels medgivit, att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg,
som för år 1919 kan varda tillerkänt befattningshavare vid riksgäldskontor,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus, justitieombudsmannen, militieombudsmannen
och befattningshavare vid deras expeditioner, må, intill dess
riksdagen fattat beslut om sistberörda krigstidstillägg, utbetalas vad som
enligt 1918 års riksdags skrivelser nr 73 och 74 skolat till respektive
befattningshavare såsom krigstidstillägg vid utgången av varje avlöningsperiod
utbetalas, därest i samma skrivelser meddelade bestämmelser varit
för år 1919 gällande, dock att dylikt förskott icke må utgå å den s. k.
grundplåten; dels ock medgivit, att erforderliga belopp må för ändamålet
av fullmäktige i riksgäldskontoret, resp. justitieombudsmannen och militieombudsmannen
förskjutas av de medel, som i riksdagens berörda skrivelser
angivits, för att sedermera ersättas av medel, som riksdagen kan komma
att anvisa till krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 åt ifrågavarande
befattningshavare.
Vidare har riksdagen år 1918 beslutit,
a) att ett tillfälligt tillägg av en tredjedel utav månads- och dagarvoden
må utgå till den vid 1918 års riksdag tillfälligt anställda personalen; och
b) att" de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen
fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra
militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring
hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning
under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för
tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av
militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt
tillägg.
§ 33.
De anslag, som finnas i riksstaten för år 1919 och tilläggsstaten för
år 1918 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.»
och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola
täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån
av behov direkt draga å statsverkets gir or åkning i riksbanken samt tillgodoföra
fonden för annuitetslikvider.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 Käft. (Nr 86.) 5
34
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:
; Till räntor |
Till avbetal-ning |
Summa |
|
I. Enligt 1919 års riksstat. | A. Statens amortering slån. |
|||
1880 års lån...................................................... |
1,780,500 |
3,484,800 |
5,265,300 |
1886 » » .................................................. |
1,863,100 |
621,400 |
2,484,500 |
1890 » ► |
792,300 |
711,200 |
1,503,500 |
1899 * » .......... |
1,066,600 |
457,200 |
1,523,800 i |
B. Statsränteldnen. |
|||
1 3.6 % lånet ............................... .............. |
3,012,840 |
— |
3,012,840 |
1888 års lån...................................................... |
725,500 |
— |
725,500 |
1894 » i> ................................. |
506,400 |
— |
506,400 | |
1900 » » ................... |
1,271,200 |
— |
1,271,200 |
1904—6 års lån ...................................... |
2,766,960 |
— |
2,766,960 |
1907 års lån................................................... |
1,638,000 |
— |
1,638,000 |
1908 » » ..................................................... |
1,906,800 |
— |
1,906,800 |
1911 > » .................... |
2,880,000 |
— |
2,880,000 |
1913 » » ........................ |
3,240,000 |
— |
3,240,000 |
1914 * » ............... |
8,155,000 |
— |
8,155,000 |
1916 » » .................. |
5,921,500 |
— |
5,921,500 |
1917 » » ....... |
3,410,000 |
- - |
3,410,000 |
1918 » t> .................. |
2,500,000 |
— |
2,500,000 |
j C. övrig statsskuld. |
|||
Kommunlån ............................................. |
8,200 |
51,600 |
59,800 |
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ... |
21,840 |
20,000 |
41,840 |
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga- |
|||
tionslån av år 1898.................................. |
51,080 |
38,000 |
89,080 |
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga- |
|||
tionslån av år 1902.......................................... |
28,440 |
18,000 |
46,440 |
Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligationslån |
|||
av år 1896 V, ................................................ |
55,100 |
54,000 |
109,100 |
» » 1896 V, ................................................ |
13,800 |
13,000 |
26,800 |
» » 1903........................ ............... |
131,700 |
67,000 |
198,700^ |
» » 1914............................... |
49,500 |
— |
49,500 |
Ärsanslaget till H. M. Konungen........................... |
300,000 |
— |
300,000 |
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret |
|||
Lejonet i Stockholm ....................................... |
90,000 |
— |
90,000 |
Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital............ |
7,500 |
— |
7,500 |
Ränta å Göta kanals reparationsfond..................... |
7,140 |
— |
7,140 |
D. Ränta d medgiven och beräknad, ej verkställd upp- |
|||
isning........................... |
19,200,000 |
— |
19,200,000 |
= |
63,401,000 |
5,536,200 |
68,937,200 |
II. Enligt 1918 års tilläggsstat. |
|||
E. Till avbetalning d tillfällig upplåning ............... |
— |
162,648,300 |
162,648,300 |
Summa |
63,401,000 |
168,184,500 |
231,585,500 |
Bankoutskottets memorial Nr 86.
35
§ 34.
1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i tilläggsstaten
för år 1918 uppförda anslag:
a) Utgifter för kapitalökning:
Statens affärsverksamhet:
Postverket .....................
Telegrafverket...............
Statens järnvägar........
Statens vatten fallsverk
Statens aktier........................
Statens utlånings fonder.........
Spannmålslag erhus m. m. ...
.................... Kr. 1,205,000: —
................... » 15,046,700: —
.................. » 12,844,200: —
................... » 11,715,000: —
................... * 1,010,000: -
.................... » 8,200,000: —
.................... » 2,500,000:-
Summa Kronor 47,520,900: —
b) Tillfällig upplåning:
Tillfällig försträckning åt statens järnvägar ............... Kr. 30,000,000: —
Statens utlåningsfonder...................................................... » 3,000,000: —
Förlag till statsverket:
Hov- och slottsstaterna .......................................... » 1,157,000: —
Lan tf örsvarsdepartementet....................................... » 19,345,949: —
Rörelsekapital för kristidskommissionerna ..................... » 330,000,000: —
Låneunderstöd..................................................................... » 3,350,000: —
Säger Kronor 386,852,949
För anslag under fjärde huvudtiteln''.
Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning
beslutade byggnadsföretag vid armén...... Kr. 1,000,000: —
Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband
med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag
vid armén ...................................................... » 15,801,882: —
Transport Kr. 16,801,832:-—
36
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Transport Kr.
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av
kasärnetablissemang för vissa infanteriregementen »
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av
intendenturetablissemang å Karlsborg och i Boden »
Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasärnetablissemang
för livgardet till häst .......................... »
Täckande av förskjutna kostnader för mark m. m. för
Järvafältet................................................................... »
16,801,832: —
4,000,000: —
1,217,150: —
1,586,730: —
4,000,000: —
För anslag under nionde huvudtiteln:
Säger Kr. 27,605,712: —
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av
nya byggnader för veterinärhögskolan in. m....... Kr. 277,900: —
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av
nybyggnad för skogshögskolan m. m. .................. »_397,000:
Säger Kr. 674,900: -Summa Kr. 415,133,561: —
2. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i riksstaten
för år 1919 uppförda anslag:
a) » Utgifter för kapitalökning:
1) Statens affärsverksamhet»:
Postverket...................................
Telegrafverket..............................
Statens järnvägar........................
Statens vattenfallsverk...............
2) » Utgifter för kapitalökning:
Statens utlåningsfondor» .
b) Tillfälliga lånemedel:
För anslag under fjärde huvudtiteln:
Byggnader vid Norrlands ingenjörkår....................... » 484,000: —
Nytt etablissemang å Järvafältet för fälttelegraf k åren » 598,000: —
............. Kr. 800,000: —
............. » 12,025,800: —
............. » 53,255,300: —
.............. » 14,466,260: -
Summa Kr. 80,547,360: —
............. Kr. 13,830,000: —
Summa Kr. 94,377,360: —
Bankoutskottets memorial Nr 86.
37
Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning
beslutade byggnadsföretag vid armén Kr. 1,000,000: —
Statens affärsverksamhet.
Statens vatten falls verk: Dalälvens reglering ......... » 183,000:
Statens utlåningsfondet'': Dräneringsl’onden ..................... » (5,000,000: -
Summa Kr. 8,265,000: —
3. Köpeskillingen för Orsa—Svegs järnväg skall enligt beslut av
1918 års riksdag av riksgäldskontor likvideras sålunda, att
1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av
de bolaget åren 1901 och 1905 beviljade statslån, som — ursprungligen å
tillhopa 4,050,000 kronor och beviljade mot säkerhet av inteckning å
detta belopp i Orsa—Härjedalens järnväg — efter beräkning av vederbörliga
räntelikvider och kapitalavbetalningar till och med år 1918 här
utföras sålunda:
A äldre lånet av år 1901:
förfallet kapital kr. 150,902: 78
icke förfallet
kapital ......... » 1,699,097: 22 1,850,000: —
ränta ......................................... kr. 991,274:37
överränta .................................... » 380,889: 36
anståndsränta ........................... » 166,455: — 3,338,618:73
o
A yngre lånet av år 1905:
förfallet kapital kr. 103,180: 15
icke förfallet
kapital ......... » 2,096,819: 85 2,200,000: —
ränta.......................................... kr. 942,405: 52
överränta.................................... » 227,518:42
anståndsränta ........................... .»__220,718: 75 8,590,637:69 6,929,256:42
2) avräknas det av staten till bolaget genom nådigt
brev den 24 april'' 1908 angående statsbidrag till bro över
Ljusne älv såsom bidrag till byggandet av berörda bro
under visst villkor överlämnade beloppet ..............................kr. 63,200: —
Transport kr. 6,99 2,456:42
38
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Transport kr. 6,992,456:42
3) den 2 januari 1919 utbetalas till bolaget återstående
beloppet av löseskillingen på det sätt, att till bolaget
överlämnas
dels sammanlagt 400,000 kronor svenska statens 5 % obligationer
av år 1917, här beräknade till kurs av 97 % » 388,000: —
dels ock kontant återstoden av köpeskillingen ..................... » 331,543:58
Summa kr. 7,712,000: —
I sammanhang härmed har riksdagen beslutit, att i 1919 års riksstat
de bland inkomsterna under rubriken »i anspråk tågna kapitaltillgångar
från allmänna järnvägslåne fonden» upptagna medel skola höjas med
6,929,300 kronor.
§ 35.
De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.
§ 36.
Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1919 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna
järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av
riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att
i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar
till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot
för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».
§ 37.
Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av eu bland fullmäktige
Bankoutskottets memorial Nr Sfi
samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) ock eu annan
tjänstinnehavare i riksgäldskontor; ock skola i övrigt iakttagas föreskrifterna
i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning
i riksbanken.
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 38.
Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen bar riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan ban statsrådet in pleno bort och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.
§ 39.
Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, bar riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.
Huvudbok_och medelsredovisning.
§ 40.
Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år eu fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpa följande april behörigen granskad.
Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i riksbuvudboken.
Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman bos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå
40
Banhrutskotlels memorial Nr 86.
följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.
§ 41.
Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom tiycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 42.
Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.
§ 43.
Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.
§ 44.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.
§ 45.
Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
4 1
§ 46.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 47.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna,
§ 48.
Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 49.
Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.)
C
42
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige skola minst eu gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindetser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl eu gång årligen granska ombudsmannens diarium.
§ 51.
En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.
§ 52.
Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungi. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
Bankouiskottets memorial Nr 86.
43
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 53.
Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.
§ 54.
Då revisorerna över stats-, banko- och riksgåldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.
§ 55.
Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.
§ 56.
Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.
44
Bankoutskottets memorial Nr S6.
Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige" i män av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt,
§ 57.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.
Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.
För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.
§ 58.
Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.
§ 59.
Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver
-
Hanlcoutskottets memorial Nr 86.
45
kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontor, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 60.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.
§ 61.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 62.
Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.
§ 63.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget
jämte suppleant för denne.
46
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 64.
Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.
Vad i denna § är stadgat skall dock upphöra att gälla, då enligt 1918
års riksdags beslut ny styrelse för biblioteket blivit utsedd och börjat
fungera.
§ 65.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regerin gsformen):
c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.
Bankoutskottets memorial Nr 8(1.
47
§ 66.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus.
§ 67.
Kiksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad
gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag.
Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
- 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste
-
48
Bankoutskottets memorial Kr 86.
befattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas.
4:o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma
tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt.
Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen
åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern blivit uppnådd.
Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats
till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.
Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade
lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande
till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före
den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid
riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart
före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande
staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande
av ålderstillägg.
Yad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda
förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer,
som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den
Bankoutskottets memorial Nr 86.
4«l
nya statens trädande i kraft mot fast arvode inom riksdagshuset utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom
ordinarie tjänstiunehavare hava att fullgöra.
6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.
För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i
åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.
8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fyra kronor-om dagen.
Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och överinaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avBihang
till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 käft. (Nr 86.) 7
50
Bankoutskottets memorial Nr 86.
löningsförmåner oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,
dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
ll:o) Tjänstinnebavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,
dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.
Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller
efter den tid, då de nya staterna träda i kraft, tillträder ordinarie befattning
vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall vara pliktig att underkasta
sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna fastställda villkor och
bestämmelser.
De villkor och bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916
års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret, skola vid tilllämpning
av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek lända
till efterrättelse, vad beträffar bibliotekarien till den 1 september 1918 och
vad beträffar övriga tjänstinnehavare vid biblioteket till samma års utgång.
§ 68.
Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, till
-
Bankotitskoltets memorial Nr 86.
51
falla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.
§ 69.
Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 70.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på
dem, som i domarevärv må begagnas.
§ 71.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.
52
Bankoutskotlels memorial Nr 86.
Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.
§ 72.
Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.
§ 73.
Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånjo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.
§ 74.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.
§ 75.
Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 76.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
Bankoutskott ds memorial Nr 86.
53
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 77.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus.
§ 78.
Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:
1 :o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.
2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och vant; i allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.
54
Bankoutskottets memorial Nr 86.
3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.
4:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.
§ 79.
I fråga om pensioneringen av tjänstinnhavare vid riksdagens bibliotek
skola de i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret
meddelade bestämmelser tillämpas, vad beträffar riksdagens bibliotekarie
till den 1 september 1918 och vad angår vaktmästaren vid biblioteket till
samma års utgång.
Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.
§ 80.
Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:
l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och höra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta för
-
Bankoutskottets memorial Nr 86.
55
behåll om vederbörande» skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.
2:o) Därest kvinnligt biträde förordna» att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.
3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.
4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontor!® tjänstemän.
5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.
6:o) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya
avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäldskontoret och befordras
till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot
fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,
skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontoret.
Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat
andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning
utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande
av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.
7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig- att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.
8ro) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden förslå
pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.
9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit
30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med
pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge
56
Bankoutskottets memorial AV 86.
biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden.
Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.
Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.
10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.
ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.
12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
män de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.
Angående ersättning för olycksfall i arbete.
§ 81.
Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
57
Riksgäldskontor» vid 1917 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen- |
Tiden, då för- |
Återstående skuld |
|||
tets |
bindelsema bli- |
Räntefot. |
den 31 december 1917. |
||
vit utfärdade. |
|||||
Årtal. |
§- |
• |
|||
a) Skulder löpande med ränta. |
|||||
Obligationer för 36/10 X statslånets åtta emis- |
|||||
sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var- |
1887 d. 30/12) |
||||
av blivit utlämnade obligationer å kr. |
1904 d 30A. |
||||
85,656,360................................................... |
1909 d. 3% |
Q6/ 0/ ° /10 |
Er. 83,689,360 |
||
1909 d. 30/lä |
|||||
1880 |
38 |
Obligationer för 1880 års statslåns tre emis- |
|||
sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot- |
Er. 55,948,464 |
||||
svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 |
£ St. 3^082,560 |
||||
eller rmk 134,640,000 .............................. |
1880 d. */4 |
03 X |
Tres 77,680,512 |
||
Rmk 62,884,224 |
|||||
1886 |
42 |
Obligationer för 1886 års statslån å kr. |
|||
72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav |
|||||
blivit utlämnade obligationer å rmk |
/Er. 54,049,777:79 |
||||
72,614,500 ......................................... |
1886 d. y6 |
3 7, y, |
/ Rmk 60,806,000 |
||
1888 |
40 |
Obligationer för 1888 års statslån å kr. |
(Er 24 183 111-11 |
||
26,666,666:67, motsvarande rmk 30,000,000 |
T*mir 97 nnn |
||||
eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 |
1888 d. Vs |
3 X |
£ St. 7333,094 |
||
Frcs 33,572,204 |
|||||
1890 |
39 |
Obligationer för 1890 års statslån å kr. |
|||
35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, |
Er. 23,078,222:22 |
||||
£ St. i,960,000 eller francs 49,360,000 ... |
1890 d. V, |
37, X |
Rmk 26,638,000 |
||
Frcs 32,871,292 |
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 höft. (Nr 86.)
58
Bankoutskottels memorial Nr 86.
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade. |
Ränteiot. |
Återstående skuld |
||
Årtal. |
§• |
||||
1894 1899 |
42 42 43 |
Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72.000. 000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, |
1894 d. »/ro 1899 d. 15/s |
1 3 X 37, X |
Kr. 16,878,600 Frcs 23,442,500 Kr. 30,913,920 Frcs 42,936,000 |
1900 |
44 |
Obligationer för 1900 års statslån å kr. |
1900 d. 15/8 |
3 Vi X |
Kr. 36,320,000 Frcs 50,400,000 |
1904 1906 |
151. |
Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr. |
1 1904 d. Vs |
« } 37, x |
Kr. 79,056,000 Frcs 109,800,000 |
1907 |
72 |
Obligationer för 1907 års statslån å kr. |
1907 d. Vs |
372.% |
Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 |
1908 |
82 |
Obligationer för 1908 års statslån å kr. |
1908 d. 2% |
4 % t. o. m. |
Kr. 54,480,000 Frcs 75,600,000 |
1911 |
97 |
Obligationer för 1911 års statslån å kr. |
1911 d. V» |
4 % 37, % |
Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 |
Bankoutskoltets memorial Nr 86.
59
Reglemen- tets |
liden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående skuld |
||
Årtal. | |
§• |
||||
1913 |
34 |
Obligationer för 1913 års statslån å kr. |
rKr. 72,000,000 |
||
72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, |
1913 d. Yio |
J Frcs 100''000''000 |
|||
£ St. 3,960,000 eller rmlc 80,800,000 ...... |
47a % |
j £ St. 3^960*000 |
|||
IRmk 80,800,000 |
|||||
1914 |
34 |
Obligationer för 1914 års statslån å |
J 1014 d. «/10\ |
||
kr. 163,100,000 |
5 % |
Kr. 163,100,000 |
|||
1916 |
— |
Obligationer för 1916 års statslån å |
f 1916 d. w/s \ l 9 * Viol |
||
Kr. 118,430,000 |
5 % |
Kr. 118,430,000 |
|||
1917 |
_ |
Obligationer för 1917 års statslån (ej av- |
|||
slutat)......................................................... |
1917 d. % |
5 X |
Kr. 66,471,500 |
||
1906 |
28 |
Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp- |
|||
lagt obligationslån, för vilket staten i |
|||||
skyldigheten ............................................. |
4 X |
Kr. 565,000 |
|||
1908 |
48 |
Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten |
|||
upplagda två obligationslån, för vilka sta-ten i sammanhang med förvärvandet av obligationslånet av år 1898........................ |
4 X |
Kr. 1,312,000 |
|||
» » » 1902 ..................... |
4 X |
Kr. 728,000 |
|||
1916 |
34 |
Av Mora—Yänerns järnvägsaktiebolag upp- |
|||
lagda fyra obligationslån, för vilka staten obligationslånet av ‘/7 1896 ..................... |
4 X |
Kr. 1.427,000 |
|||
» » V, 1896 ..................... |
4 X |
Kr. 358,000 |
|||
» » år 1903 ..................... |
4 Vä X |
Kr. 3,022,000 |
|||
» » » 1914 ..................... |
* - |
57* X |
Kr. 900,000 |
60
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade. |
Räntefot. |
......” “n Återstående skuld |
|||
Årtal. |
§• |
|||||
1895 |
16 |
Kommunlån, för vilka staten i samman-hang med Yästkustbanans förvärvande |
5 % |
Kr. |
- — -Y - - j 176,007:78 |
|
1895 |
16 |
Kommunlån, för vilka staten i samman-hang med Västkustbanans förvärvande |
4,7 X |
Kr. |
37,232:98 |
|
1866 |
18 |
Innestående fond för Göta kanals underhål-lande .. ...................................... |
1833 d. 31/''12 |
5 % |
Kr. |
140,889 |
1902 |
23 |
Innestående köpeskilling för fastigheten nr |
4 X |
Kr. |
2,250,000 |
|
i |
— |
Svenska b1/2 % statsskuldförbindelser per 5 |
1917 d. 5/, |
51/, % |
Kr. |
63,500,000 |
— |
— |
Växelkredit i riksbanken .............................. |
Kr. |
8,000,000 |
||
Riksgäldskontorets av riksbanken övertagna |
Kr. |
25,000,000 |
||||
Förräntade värnskattemedei........................... |
Kr. |
6,000,000 |
||||
Tillfälligt lån hos pensionsstyrelsen ............ |
— |
Kr. |
6,000,000 |
|||
— |
Vattenfallsstyrelsens förnyelsefond .............. |
— |
Kr. |
800,000 |
||
— |
Reverslån hos statens krigsförsäkringskom-mission ........................................... |
Kr. |
10,250,000 20,760,713:66 |
|||
Lån å tillfällig räkning hos statens krigs-försäkringskommission .............................. |
Kr. |
|||||
— |
Fonden för statsskuldens amortering............ |
Kr. |
21,731,760:38 |
|||
— |
Riksgäldskontorets pensionsfond .................. |
— |
Kr. |
23,149 |
Bankoutskott ets memorial Nr 86.
Öl
Keglemen- |
Tiden, då för- |
||
tets |
bindelserna bli- |
||
vit utfärdade. |
|||
Årtal. |
§■ |
||
b) Skulder icke löpande med ränta. |
|||
1010 |
47 |
Återstoden av anslaget å 2,038,000 kronor |
|
lör fullbordande av statsbanan från Göte- |
|||
borg till Skee............................................ |
|||
1914 |
34 |
Dito av dito å 1,612,000 kronor till fortsät- |
|
tände av statsbanan Jama—Norrköping |
|||
1914 |
34 |
Anslaget till anläggningar i Nyköping för |
|
trafikutbyte mellan statsbanan Järna— |
|||
Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst- |
|||
manlands järnväg....................................... |
|||
1906 |
30 |
Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor |
|
till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- |
|||
frisk drift å statens järnvägar.................. |
|||
1907 |
401 |
Dito av dito å 800,000 kronor till inköp av |
|
1909 |
511 |
vissa fastigheter för statens anläggningar |
|
vid Trollhättan .......................................... |
|||
1900 |
22 |
Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 |
| |
å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- |
|||
lånefonden................................................... |
|||
1910 |
42) |
Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000 |
| |
1914 |
36| |
kronor till allmänna järnvägslånefonden ... |
|
1916 |
36 |
Dito av dito för år 1917 å 1,500,000 kronor |
|
till allm. järnvägslånefonden..................... |
|||
1911 |
51 |
Anslagen för åren 1913—1915 samt år 1917 |
|
1912 |
69 |
till fonden för åstadkommande av bibanor |
|
1914 |
36 |
inom vissa delar av riket ........................ |
|
1910 |
34 |
Återstoden å anslaget å 163,400 kronor till |
|
nybyggnad för postverket i Kristianstad... |
|||
1916 |
34 |
Dito å dito å 860,000 kronor till inköp av |
|
tomt i Göteborg för dito och nybyggnad |
|||
1 |
Räntefot. |
Återstående skuld |
|
Kr. |
100.000 |
|
Kr. |
32,000 |
|
— |
Kr. |
50,000 |
Kr. |
1,366:6 7 |
|
Kr. |
166,054:17 |
|
— |
Kr. |
42,300 |
Kr. |
904,250 |
|
— |
Kr. |
557,800 |
Kr. |
5,000,000 |
|
Kr. |
73,400 |
|
Kr. |
160,000 |
62
Banlcontskottets memorial Nr 86.
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående skuld |
||
Årtal. |
§• |
||||
1916 |
34 |
Återstoden av anslaget å 1,409,900 kronor |
Kr. 540,000 |
||
1916 |
34 |
Dito av dito å 2,900,000 kronor till dubbel-spår Göteborg—Alingsås ......................... |
Kr. 300,000 |
||
1916 |
34 |
Dito av dito å 2,000,000 kronor till dubbol-spår Norrköping—Mjölby........................... |
Kr. 150,000 |
||
1916 |
34 |
Anslaget till ombyggnad av bangården i Norr-köping ........................................................ |
Kr. 150,000 |
||
1916 |
34 |
Anslagot till komplettering av Mora—Vänerns |
Kr. 630,000 Kr. 25,000 |
||
1916 |
34 |
Återstoden av anslaget å 400,000 kronor till |
|||
1916 |
34 |
Dito av dito å 3,500,000 kronor till bildande |
Kr. 1,500,000 |
||
— |
Utgiftsrester................................................... |
Kr. 2,916: 67 |
|||
— |
Fonden för annuitetslikvider ........................ |
Kr. 24,084,461: 6 9 |
|||
1911 |
92 |
Av statskontoret till riksgäldskontorets för-valtning överlämnade kassabehållningar ... |
Kr. 35,000,000 |
||
— |
Till riksgäldskontor inlevererad avkastning |
Kr. 39,424: 76 |
|||
c) inom linjen balanserade skulder. |
Summa Kr. |
1,240,489,681: 88 |
|||
1890 |
14 |
Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bokförda inom lin-jen med nämnda belopp .......................... |
1890 d. ••/, |
37, X |
Bankoutskottets memorial Nr 86.
63
Reglemen- tets |
liden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående skuld |
||
Årtal. |
§• |
||||
1909 |
4 |
Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för konungariket |
1909 d. 30/6 |
37. % |
|
1866 |
17 |
Hertigens av Södermanland,sedermera Konung |
1778 ’ |
5 % |
|
1866 |
20 |
Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-derhållande (utgör blott ett depositum av |
i |
||
1866 |
21 |
Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... |
— |
||
1866 |
23 |
Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats-utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års |
|||
1869 |
77 |
Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds-kontorets övriga tillgångar, men med den |
|||
— |
Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser |
■ |
■ : ! |
||
1916 |
13 |
Kristianstads läns centralkassa för jord-brukskredit kronor 100,000 .................. |
1916 d. 19/4 |
-„-- |
— |
1916 |
13 |
Mälareprovinsernas contralkassa för jord-brukskredit kronor 100,000 ................ |
1916 d. 31/4 |
— |
— |
1916 |
13 |
Malmöhus läns centralkassa för jordbruks-kredit kronor 100,000 ........................... |
1916 d. 21/4 |
— |
|
Summa inom linjen balanserade skulder Kr.......... |
............ 60,550,777:10 |
64
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års slut för genom riksgäldskontor
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloDDet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
Slut. |
|||||||
1866 |
43 |
a) Allmänna byggnadslåne-fonden. Lån till Västerås domkyrka, |
. 1860 |
— |
28,000 |
— |
28,000 |
— |
|
1866 |
148l) |
Lån till staden Kristianstad, |
1873-1875 |
5 |
4 tf 4tf |
20,000 |
2,862 19,055 |
09 |
|
1382 |
17 |
Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande av |
1883 |
5 tf |
30,000 |
54 |
|||
Transport |
— |
49,917 |
63 |
*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
Bankoutslcottels memorial Nr 86.
(i 5
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
— |
_ |
49,917 |
63 |
||||
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö- |
|||||||
pings domkyrka, för betäc- |
|||||||||
kande av uppkommen brist |
|||||||||
i den beräknade kostnaden |
|||||||||
för tornbyggnaden å kyr- |
|||||||||
kan.................................... |
1888 |
5 X |
4 X |
30,000 |
— |
22,308 |
17 |
||
1892 |
17 |
Lån till Skara domkyrka, |
|||||||
för fullbordande av restau- |
|||||||||
rationsarbetet å densamma |
1893 |
5 X |
4 X |
40,000 |
— |
2,302 |
54 |
||
1896 |
16 |
Lån till Härnösands dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande av |
Lånet |
||||||||
ny byggnad för allmänna |
las med |
||||||||
läroverket i Östersund...... |
1897 |
500 kr. |
— |
15,000 |
_ |
5,000 |
— |
||
under |
|||||||||
30 år. |
|||||||||
18771) |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
|||||||||
1876 års eldsvåda ............ |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
— |
14,619 |
59 |
||
(1877 (1878 |
81 6l |
Lån till staden Söderhamn, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
|||||||||
1876 års eldsvåda ............ |
1878-1879 |
6 X |
5 X |
200,000 |
— |
19,359 |
36 |
||
(1880 (1881 |
!3\ 10 f |
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
|||||||||
1878 och 1879 årens elds- |
|||||||||
vådor................................. |
1881-1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
— |
49,402 |
32 |
||
Transport |
— |
— |
162,909 |
61 |
'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Binliang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 70 käft. (Nr 86.)
9
66
Bankoutskottets memorial Nr 8 6.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§■ |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
162,909 |
61 |
||
1888 |
15 |
Lån till staden Luleå, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1887 |
1889 |
5 X |
4 X |
100,000 |
58,354 |
12 |
|||
1889 |
17 |
Lån till staden Umeå, för ny |
|||||||
tomtreglering efter 1888 |
1890 |
5 X |
4 X |
200,000 |
— |
126,764 |
21 |
||
1896 |
15 |
Lån till staden Mariestad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1897 |
47,. X |
37,. X |
150,000 |
— |
115,650 |
76 |
||
1902 |
20 |
Lån till staden Åmål, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1901 |
1903 |
5 X |
4 X |
300,000 |
— |
263,981 |
66 |
||
f |
941) |
Lån till Kinda kanalaktie- |
|||||||
1866\ |
118 |
bolag, för utsträckning av |
|||||||
1 |
143 |
Kinda båtled medelst kanali- |
|||||||
sering av Stångån från sjön |
|||||||||
T/inVöping.......................... |
1865-1870 |
5 X |
3 X |
437,500 |
— |
325,431 |
77 |
||
= 1,053,092: 13 |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,053,092 |
13 |
*) Se vidare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 6 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
Bankontskottets memorial Nr 86.
07
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,053,092 |
13 |
||
b) Allmänna järnvägslåne-fonden. |
|||||||||
J1866 \1897 |
821 13/ |
* Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
/1865-1867) |
5 °A |
4 X |
2,600,0007 |
1,812,988 |
40 |
|
^ 1898 / |
|||||||||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Växjö |
1872—1874 |
5X7 |
47, X |
2,600,000 |
— |
646,862 |
23 |
1871 |
31 |
Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................ |
1874-1876 |
57, X3) |
5 % |
5,000,000 |
2,328,728 |
91 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
5,841,671 |
67 |
*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
’) Se § 3 av 1886 års reglemente.
8) Se § 3 av 1883 års reglemente.
68
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
_ |
5,841,671 |
67 |
|||
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Väster-vik —Åtvidaberg—Bersbo |
1877-1879 |
5 X1) |
47, X. |
1,865,000 |
1,526,529 |
1 33 |
|
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Väster-vik—Åtvidaberg—Bersbo |
1877-1879 |
5 X1) |
47s X |
1,750,000 |
1,475,550 |
16 |
|
/1876 \1904 |
7} |
Lån för anläggning av järn-väg från V islanda till Bolmen |
1877-1878 |
57l6 X |
472 X |
500,000*) |
451,737 |
74 |
|
1876 |
5 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1877-1879 |
5 X1) |
472 X |
500,000 |
284,619 |
03 |
|
1896 |
14 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899, 1902 |
5 X |
472 X |
119,0003) |
104,755 |
52 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
9,684,863 |
45 |
l1 Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.
!) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.
8) Enligt kung!, brev av den */n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Öl)
Reglementets |
• |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
|||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
9,684,863 |
45 |
||||
J1876 \1879 |
5) 13/ |
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Krylbo |
1879-1882 |
5 X1) |
47.X |
2,375,000 |
1,510,787 |
44 |
|
/1881 |
Lån för anläggning av järn-väg mellan Borlänge och |
1883-1886 |
5 X |
47* X |
950,000 |
815,902 |
|||
1913 |
221 36/ |
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Knipp-boheden till Rättvik......... |
1913 |
5 X |
4 Va X |
1,252,000 |
1,245,740 |
— |
|
1876 |
5 |
Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ningav järn väg från Yarberg |
1879—1881 |
5 X1) 5 X |
47a X 47.X |
2,600,000 |
1,653,914 |
59 |
|
1881 |
15 |
Lån till Yetlanda—Sävsjö |
1883-1886 |
300,000 |
219,010 |
03 |
|||
1881 |
15 |
Lån för anläggning av järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av |
1883-1886 |
5 X |
47a X |
500,000 |
347,482 |
29 |
|
Transport |
— |
— |
— |
15,477,699 |
80 |
'') Se § 3 av 1883 och'' 1886 års reglementen.
70
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets
Årtal. §.
1881
1905
1881
1900
,1901
1886
1886
15
15
19''
18
16
16
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
|||
Transport Lån till Stockholm—Rimbo |
— |
— |
— |
— |
— |
15,477,699 |
80 |
Stockholm och Rimbo ...... Stockholm—Rimbo järnvägs-aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingförLänna— |
1888—1887 |
5 X |
47* X |
500,000 |
356,442 |
38 |
|
Norrtälje järnväg............... Lån för anläggning av järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget |
1905 |
5 % |
472 X |
500,000 |
469,279 |
46 |
|
vägsaktiebolag) .................. Lån till Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
1884—1887 |
5 .X |
472 X |
500,000 |
365,016 |
63 |
|
Borås till Alvesta ............ Lån för anläggning av järn-väg från Skara över Gös-säter till Yänern (numera |
1901—1903 |
5 % |
472 X |
4,795,000 |
4,383,591 |
08 |
|
bolag)................................. Lån till Halmstad—Bolmens |
1887—1889 |
5 X |
47, X |
324,000 |
241,847 |
66 |
|
sidospår.............................. |
1887—1890 |
5 X |
472 X |
824,915 *) |
— |
628,706 |
27 |
Transport |
-- |
— |
— |
■- |
— |
21,922,583 |
28 |
kungl. brev av d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. |
Bankoutskottets memorial Nr 86.
71
Reglementets |
liden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1917 års |
||||||
utbetalts. |
Deioppei. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
21,922,583 |
28 |
||
1886 |
16 |
Lån till Fågelsta—Vadstena |
|||||||
—Ödeshögs järnvägsaktie- |
|||||||||
bolag för anläggning av järn-väg från Vadstena till Ödes- |
|||||||||
hög .................................... |
1888-1890 |
5 % |
472 X |
300,000 |
_ |
228,644 |
06 |
||
1886 |
16 |
Lån till Mellersta Blekinge |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
|||||||||
med bibana och hamnspår |
1888-1893 |
5 X |
47. x |
1,102,2507 |
— |
840,092 |
61 |
||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn- |
|||||||
väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera |
1890-1891 |
5 % |
472 % |
305,000 |
241,423 |
93 |
|||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn-• väg mellan Vittsjö och Häss- |
|||||||
lebolm (numera övertaget |
1890-1892 |
5 X |
472 % |
404,000 |
390,431 |
87 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Skymnäs—Munkfors |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
|||||||||
fors ........................... |
1891-1892 |
5 X |
472 % |
90,835 |
_ |
73,150 |
77 |
||
Transport |
_— |
— |
—■ |
— |
— |
23,696,326 |
52 |
*) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
72
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
-- |
— |
— |
— |
— |
23,696,326 |
52 |
||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av |
1892—1893 |
5 X |
47a X |
290,000 |
233,541 |
26 |
|
1891 |
18 |
Lån till Malmö—Tomelilla |
1892—1896 |
5 X |
47a X |
1,300,000 |
1,111,086 |
88 |
|
1891 |
18 |
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för |
^ftQ9 1ftQft |
5 X |
47i x |
1,800,000 |
1,781,595 |
||
1891 |
19 |
Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för |
1892—1895 |
5 X |
47a % |
2,350,000 |
1,953,048 |
14 |
|
1891 |
18 |
Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till |
1893—1895 |
5 X |
47a X |
653,000 |
550,572 |
30 |
|
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för |
1895—1896 |
5 X |
47a X |
1,247,000 |
_ |
1,117,411 |
43 |
■ |
Transport |
— |
— |
— |
— |
30,443,581 |
53 |
Bankoutskottets memorial Nr 86.
73
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
Slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
30,443,581 |
53 |
||
1896 |
14 |
Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............ |
1897-1899 |
5 X |
47, % |
537,500 |
476,441 |
78 |
|
1910 |
7 |
Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån |
1910 |
572 X |
47, X |
108,000 |
99,339 |
31 |
|
1896 |
14 |
Lån till Klintehamn—Roma |
1897-1900 |
5 X |
472 X |
213,2501) |
213,250 |
||
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Teinge |
1897-1900 |
5 X |
47ä X |
563,000s) |
561,000 |
||
1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
1899-1901 |
5 X |
472 X |
12 |
|||
I?04:0jOUU |
|||||||||
Lån till Sala—Gysinge— |
1914 |
47, X |
300,0493) |
94 |
300,049 |
94 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
- I— |
33,492,864 |
68 |
) Enligt kungl brev av den ’*/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
*•11 i*net*f,v Jr, 189® tiU Sala—Gysinge—Gävle jämvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den s% 1913
till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gavle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras
i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter. ''
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.)
10
74 Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1917 års |
||||||
utbetalts. |
Dröppel. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
33,492,864 |
68 |
|||||||
1896 |
14 |
Lån till östra Centralbanans |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
|||||||||
och Kisa till Yimmerby ... |
1899-1902 |
5 X |
47* X |
1,710,000 |
— |
1,548,130 |
47 |
||
1 |
järnvägsaktiebolag (Kungl. |
1916 |
5,439%" |
*7, % |
1,342,046 |
46 |
1,316,263 |
28 |
|
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Roma |
1900, 1902 |
5 X |
47, X |
339,000 ‘) |
339,000 |
||||
1896 |
14 |
Lån till Falkenbergs järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-ljunga till Limmared......... |
1902, 1905 |
5 X |
47, X |
505,000 |
470,051 |
02 |
|||
1896 |
14 |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an- |
119021 |
||||||||
läggning av järnväg från |
<1907> |l909j |
5 X |
47, X |
1,850,000 |
— |
1,850,000 |
— |
||
{1901 |
in |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
{1905 |
in |
järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg |
I1905-1907| |
5 X |
47, X |
2,200,000 |
— |
2,200,000 |
— |
{1896 |
141 |
Lån till Skövde—Axvalls |
|||||||
{1901 |
17/ |
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
47, X |
363,500s) |
|||||
Skövde till Ax v all ............ |
1902, 1905 |
5 X |
— |
363,500 |
— |
||||
1 |
Transport |
— |
— |
— |
— |
41,579,809 |
45 |
l) Enligt kungl. brev av den l3/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
1,000 kr.
8) Enligt kungl. brev av den r2/b 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5.500 kr. till 363,600 kr.
Banlcoutslcottets memorial Nr 86.
75
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
_ |
— |
41,579,809 |
45 |
|||||
1901 |
17 |
Lån för anläggning av järn- |
|||||||
väg från Enköpings hamn |
1904-1906 |
5 X |
47. * |
1,028,700 |
980,453 |
89 |
|||
1901 |
17 |
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping |
|||||||||
med hamnspår till sjön |
1904, 1907 |
5 X |
47, X |
591,500 |
— |
559,552 |
76 |
||
1901 |
17 |
Lån till Landskrona—Kjev- |
|||||||
linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av |
• |
||||||||
Sjöbo med sidospår till |
1904, 1908 |
5 X |
472 X |
1,192,000 |
— |
1,192,000 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till Mellersta Söderman- |
|||||||
lands järnvägsaktiebolag, |
582,500 |
532,500 |
|||||||
köping till Skebokvarn...... |
1905, 1908 |
5 X |
472 X |
— |
— |
||||
1901 |
17 |
Lån till Tidaholms järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
(19051 |
510,000 |
|||||||
till Yartofta ................... |
<1906> |
5 X |
472 X |
510,000 |
— |
— |
|||
1901 |
17 |
Lån till Åtvidaberg—Bjärka |
\l909j |
||||||
—Säby järnvägsaktiebolag, |
1905, 1906 |
5 X |
472 x |
290,000 |
90,000 |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
45,644,316 |
10 |
76
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
45,644,316 |
10 |
||||
1901 |
17 |
Lån till järnvägsaktiebolaget |
|||||||
Borgholm—Boda, för an-läggning av järnväg från |
(19051 <1907: (l908J |
5 X |
47* X'' |
419,000 |
_ |
419,000 |
|||
1901 |
17 |
Lån till Ruda—Finsjö—Os- |
|||||||
karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av |
1906, 1907 |
5 % |
472 X |
483,300 |
483,300 |
||||
1906 |
■ 22 |
Lån till Södra Ölands järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg- |
1908-19101 |
||||||||
holm till Näsby ............... |
1913 ( |
5 X |
472 X |
951,5007 |
— |
950,500 |
— |
||
1906 |
22 |
Lån till Lidköping—Kållands |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
1908, 1910 |
5 % |
47s X |
367,500 |
_ |
367,500 |
, |
||
1906 |
22 |
Lån till Varberg—Ätrans |
1908, 1912 |
5 X |
47* X |
1,185,000 |
1,185,000 |
||
1910 |
42 |
Lån till Varberg—Ätrans |
|||||||
bördande av järnvägsan-läggning från Varberg över |
1913-1914 |
5 X |
47, X |
65,000 |
65,000 |
||||
Transport |
— |
— |
— |
49,114,616 |
10 |
*) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.
Bankoutskottets memorial Nr 8t>.
77
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
utbetalts. |
slut. |
||||||
Transport |
_ |
49,114,616 |
10 |
||||||
1906 |
22 |
Lån till Skara—Timmersdala |
1908, 1911 |
5 ^ |
47.X |
352,500 |
352,500 |
||
1906 |
22 |
Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för |
1908—1910 |
5 X |
47.* |
800,0007 |
799,600 |
||
1906 |
22 |
Lån till Uppsala—Enköpings |
1909, 1913 |
5 X |
4 Va X |
1,040,000 |
1,034,800 |
||
11906 \1910 |
221 42/ |
Lån till Kil—Eryksdalens |
1911-19121 1914-1915) |
5 X |
47, X |
2,500,000 |
2,500,000 |
||
f 1906 |
221 42/ |
Lån till Lysekils järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1911-1912,) |
5 X |
47, X |
1,200,000 |
1,194,000 |
||
1906 |
22 |
Lån till Yäderstad—Ske-ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1912, 1915 |
5 X |
4 7a X |
788,5002) |
709,650 |
||
Transport |
— |
_ | |
— |
— |
55,705,166 |
10 |
'') Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.
’) D:o vid d:o d:o » 78,850.
78
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
55,705,166 |
10 |
||||
1906 |
22 |
Lån till Lindfors—Bosjöns |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning • av järnväg från |
1912 |
5 % |
4 Y2 X |
100,0000 |
66,600 |
||||
1910 |
42 |
Lån till Sävsjöström—Näs- |
|||||||
sjö järnvägsaktiebolag för |
1913 -1916 |
5 X |
47, X |
2,581,500 |
— |
2,581,500 |
— |
||
1910 |
42 |
Lån till Trollhättan—Nosse- |
|||||||
bro järnvägsaktiebolag, för |
1914—1916 |
5 |
47, x |
555,000 |
— |
555,000 |
— |
||
1910 |
42 |
Lån till Eksjö—österbymo |
|||||||
järnvägsaktiebolag för järn- |
|||||||||
vägsanläggning från Eksjö |
1917 |
5 X |
47, % |
643,0002) |
428,600 |
||||
1916 |
'' Lån till Borås—Ulricehamns |
||||||||
järnvägsaktiebolag för järn-vägsanläggning från Gång- |
1,165,0003) |
776,600 |
|||||||
hester till Ulricehamn...... |
1917 |
5,4 % |
5 X |
— |
— |
||||
1916 |
— |
Lån till Östra Blekinge järn- |
|||||||
vägsaktiebolag för järnvägs-anläggning från Gullabo |
1917 |
5,4 X |
5 X |
248,5004) |
165,600 |
||||
= 59,225,973: 9 7 |
|||||||||
Transport |
— |
_ |
60,279,066 |
10 |
0 |
Varav |
vid 1917 |
års slut återstodo ei |
lyftade kr. |
33,400. |
|
*) |
D.o |
vid |
d:o |
d:0 |
214,400. |
|
3) |
D:o |
vid |
d:o |
d:o |
» |
388,400. |
4) |
D:o |
vid |
d:o |
d:o |
» |
82,900. |
Bankoutskottets memorial Nr 86.
79
Reglementets
Årtal.
1916
Transport
c) Fonden för bibanor i
västra delarna av riket.
Lån till Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Billingsfors till Arvika
med bibana ............
Lån till Åmål—Arjängs järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Åmål
till Årjäng ........................
= 2,000,000: —
Summa
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
1916
1917
5,4
5,4
Räntefot.
A 2/3 av
lånet 5 2
återsto -
den ran -
tefritt
t Å 2/3 av j
I lånet 5 %y I
< återsto- >
I den rån- I
( tefritt. J
Ursprungliga
beloppet.
5,622,00g1)
3,273,7502)
Kapitalåterstod
vid 1917 års
slut.
60,279,066
1,000,000
1,000,000
— 62,279,066 10
10
*) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000.
’) D:o vid d:o d:o » 2,273,750.
80
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen) vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
llanhoutskottets memorial Kr 86.
Kl
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneundorstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbelÖppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträc*
kande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståudsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
G:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.) 11
82
BankouUkottetfs memorial Nr 86.
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;
7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsomrade
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.
Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Banko utskottets memorial Nr 86.
83
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.
Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond
från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år
från oek med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för
Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från
8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—
1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.
Slutligen har 1916 års riksdag
dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för
år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920;
dels och medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel.
För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:
l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt,
84
Bankoutskotteis memorial Nr 86.
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uPP?j°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.
5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.
7.-o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
Bankoutskottets memorial Nr 86.
85
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det siitt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)
8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.
*) Mom. 7:0 har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1910 års riksdag.
86
Bankoutskottets memorial Nr 86.
9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understöd sbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)
att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
liankouhkoHch memorial AV 86.
87
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kung!. Magt bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesnmman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
88
Bankoulskotiets memorial Nr 86.
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;
7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Bankoutskottets memorial Kr 86.
89
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från
och med år 1918.
Tjänst- |
1 |
Pen- |
|||
Lön |
görings- pen- |
Summa |
Ålderstillägg till lön |
sions- under- |
|
ningar |
lag |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
1 riksgäldssekreterare, tillika om- |
) |
) |
|||
budsman.............................. |
5,400 5,400 |
2,700 2,700 |
8,100 8,100 |
l 600 kr. efter 5 år. |
[■ 5,600 |
1 riksgäldskommissarie ............... |
|||||
1 förste revisor........................... |
4,500 |
2,300 |
6,800 |
(500 kr. efter 5 år, 500 |
| 5,200 |
j kr. efter ytterligare 5 år. |
|||||
1 tjänsteman i tredje graden, kärn- |
|||||
rerare .................................... |
4,300 |
2,100 |
6,400 |
_ 500 kr. efter 5 år, 500 |
• 5,000 |
1 tjänsteman i tredje graden, kam- |
|||||
rerare .................................... |
4,300 3,200 |
2,100 1,600 |
6,400 4,800 |
||
1 tjänsteman i andra graden, kassör |
|||||
Missräkningspenningar till denne... |
3,200 |
. 1,600 |
1,000 4,800 |
500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
4,000 |
1 tjänsteman i andra graden, revisor |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
||
1 tjänsteman i andra graden, revisor |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
||
marskrivare ........................... |
2,100 |
1,100 |
3,200 |
||
1 tjänsteman i första graden, kam |
1500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
'' 2,800 |
|||
marskrivare ........................... |
2,100 |
1,100 |
3,200 |
efter ytterligare 5 år. |
|
1 tjänsteman i första graden, kam- |
|||||
marskrivare ........................... |
2,100 1,250 |
1,100 750 |
3,200 2,000 |
||
1 kvinnligt biträde av högre grad... |
j> 200 kr. efter 5 år, 200 kr. |
\ 1,500 |
|||
1 kvinnligt biträde av högre grad... |
1,250 |
750 |
2,000 |
efter ytterligare 5 år. |
|
1 kvinnligt biträde av lägre grad... |
1,050 |
550 |
1,600 |
> 200 kr. efter 5 år, 200 kr. |
\ 1,300 |
1 kvinnligt biträde av lägre grad... |
1,050 |
550 |
1,600 |
efter ytterligare 5 år. |
|
1 förste vaktmästare .................. |
1,400 1,100 3,300 |
600 |
2,000 1,650 4,950 |
200 kr. efter 5 år. |
1,400 1 |
1 vaktmästare ........................... |
550 |
\ 150 kr. efter 5 år, 150 kr. |
|||
3 vaktmästare ........................... |
1,650 |
I efter ytterligare 5 år. |
( 1,200 |
||
Summa |
53,400 |
27,000 |
81,400 |
Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad -— varmed iiro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —
skall å hans lön avdragas 400 kronor.
Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniform sbeklädnad.
Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.
Anm. 4. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet
, av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 hä/t. (Nr 86.)
12
90
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Stat för riksdagsbiblioteket.*)
Tjänst- görings- |
Orts- |
Summa |
||
• |
Kr. |
pen- ningar Kr. |
tillägg Kr. |
Kr. |
3 ledamöter i styrelsen, arvo- |
||||
den ä 500 ........................ |
— |
— |
— |
1,500 |
1 riksdagsbibliotekarie ......... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
1 andre bibliotekarie............ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 d:o ............ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Föreståndaren för expeditio- |
||||
nen, arvode ..................... |
— |
— |
— |
1,000 |
1 förste vaktmästare ............ |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
1 vaktmästare .................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
Till arvoden åt extra biträden, |
5,200 |
|||
penser (förslagsanslag) ...... |
— |
— |
— |
|
Till kostnader för riksdags-bibliotekets komplettering |
'' |
12,000 |
||
Summa kronor |
— |
— |
— |
38,500 |
Anm. Därest förste vaktmästaren eller |
vaktmästaren i sådan egens |
Alderstillägg till lön
Kr.
( Efter 5 år kan lönen höjas:
\ med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter
10 år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år
med Rn ytterligare 500
kronor.
f Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
{Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och efter
10 är med ytterligare 100
kronor.
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å
lönen avdiagas 100 kronor årligen.
*) Den äldre avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek skall fortfarande tilllämpas,
beträffande bibliotekarien till den 1 september 1918 och beträffande övriga befattningshavare
vid biblioteket till samma års slut.
Amanuensen vid riksdagens bibliotek R. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt
lönetillägg för år 1918 av 1,000 kronor.
Banko utskottets memorial Nr 86.
91
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från
och med år 1918.
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
|
1 övervaktmästare ........... |
1,G00 |
1,000 |
2,600 |
1 övermaskinist ............... |
1,000 |
1,000 |
2,600 |
1 förste eldare ................. |
1,200 |
500 |
1,700 |
1 portvakt....................... |
1,100 |
500 |
1,600 |
1 d:o ............................. |
1,100 |
500 |
1,600 |
Summa |
0,600 |
3,500 |
10,100 |
Åldorstillägg till lön
Kr.
1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter
/ ytterligare 5 år.
) 150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter
I ytterligare 5 år.
Pen
sions
under
lag
Kr.
| 1,800
’ 1,300
| 1,200
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm 3.
Anm. 4.
Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbekliidnad.
Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.
Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningama utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elektricitet.
Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Kr. |
||
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ |
2,500 |
|
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.......................................... |
2,000 |
— |
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil By dman ......... |
1,200 |
— |
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan |
||
Magnus Stuart .................................................................. |
4,000 |
— |
> korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander |
1,500 |
— |
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................... |
1,400 |
— |
» vaktmästaren Gustaf Sturkell ................................................... |
1,200 |
— |
> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen |
||
Knut von Matern .............................................................. |
3,290 |
|
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................. |
3,100 |
— |
» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms |
||
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........................... |
500 |
— |
* övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida |
||
Olivia Levin, född Vestcrmark ............................................. |
500 |
— |
Summa kronor |
21,190 |
— |
Anmärkning Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.