Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
11
Nr
82.
Ankom iill riksdagens kansli den 8 juni 1918 kl. 12 m.
Utlåtande, angående fullmäktiges i riksbanken förslag om personligt
lönetillägg till förvaltaren vid Tumba bruk civilingenjören
Johannes Westergren.
Med skrivelse den 23 nästlidna maj hava fullmäktige i riksbanken,
under åberopande av vad inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk
enligt bifogat protokollsutdrag anfört i fråga om personligt lönetillägg
till förvaltaren vid Tumba bruk civilingenjören Johannes Westergren,
hemställt, »att utskottet måtte utverka riksdagens bifall till ett personligt
lönetillägg av 5,000 kronor om året utöver nu bestämda löneförmåner
åt bemälde Westergren att utgå från och med den 1 juni 1918
under villkor, att han förbinder sig att icke uppsäga sin befattning inom
fem år från nämnda dag».
Enligt nu gällande lönestat för Tumba bruk, som trädde i kraft
från och med år 1917, uppbär förvaltaren lön 6,000 kronor och tjänstgöringspenningar
3,000 kronor, tillsammans 9,000 kronor, och kan lönen
efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjas med 1,000 kronor. Dessutom
åtnjuter han vissa naturaförmåner.
Inspekterande fullmäktigen har nu framhållit, att under den tid,
som förflutit sedan den nuvarande avlöningsstaten för Tumba bruk
började tillämpas, papperspriset stigit med i medeltal över 100 procent
och att på grund härav efterfrågan på skickliga fackmän inom pappersindustrien
i hög grad ökats samt att dessas avlöningsförmåner väsentligt
stegrats. Fös att under dylika omständigheter få såsom förvaltare
vid bruket behålla en verkligt dugande kraft ansåge fullmäktige nödvändigt
tillse, att den till förvaltaren utgående avlöningen sattes till
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
lyckligt hög för att i någon mån motverka lockelsen från den enskilda
pappersindustrien.
Visserligen kunde förvaltarbefattningen vid Tumba, såsom varande
statstjänst med den större trygghet, som en sådan tjänst medförde, avlönas
något lägre än motsvarande befattning i privat tjänst, men härvid
borde dock beaktas, att befattningarna vid Tumba tillsattes på förordnande
och att tjänstinnehavarna därstädes icke ägde rätt till pension
utan att frågan härom i varje särskilt fall måste underställas riksdagen.
Med anledning härav vore ifrågavarande befattningar i högre
grad än flertalet andra statstjänster att likställa med enskild anställning.
Härtill komme, att befattningen såsom förvaltare vid Tumba bruk
innebure chefskap för en industriell drift, vars tekniska och ekonomiska
resultat vore i hög grad beroende av innehavarens personliga kvalifikationer,
samt att sedelpapperstillverkningen vore en fabrikation av synnerligen
betydelsefull och ömtålig beskaffenhet.
På grund av dessa förhållanden hade fullmäktige kommit till den
uppfattning, att ett inkomstbelopp av 15,000 kronor, däri inbegripet
ovannämnda ålderstillägg å 1,000 kronor, så pass skulle motsvara det
lämpliga och riktiga, att banken därigenom i tillräcklig mån erhölle
trygghet för att få behålla en dugande, pålitlig, insiktsfull och beprövad
kraft. Men då ett inkomstbelopp av denna storlek icke borde tillförsäkras
vilken innehavare av förvaltarbefattningen som helst, borde
enligt fullmäktiges mening ökningen lämpligen erhålla formen av ett
personligt lönetillägg, varvid även det villkor borde uppställas, att förvaltaren
förbunde sig att icke uppsäga sin befattning under en tid av
fem år, räknat från den dag då det personliga lönetillägget började utgå.
I likhet med fullmäktige anser utskottet det vara av vikt att såsom
föreståndare för den synnerligen maktpåliggande tillverkningen av
riksbankens sedelpapper få behålla en fullt kompetent kraft, och delar
utskottet alltså fullmäktiges uppfattning, att åt denne befattningshavare
bör anslås en avlöning tillräcklig att i konkurrensen med den privata
pappersindustrien uppnå detta syfte.
Utskottet har emellertid ansett, att ett belopp av 13,000 kronor,
ålderstillägget å 1,000 kronor och naturaförmånerna däri inbegripna, borde
vara för detta ändamål tillfyllest, och har utskottet alltså funnit sig
böra tillstyrka ett porsonligt lönetillägg å 3,000 kronor åt civilingenjören
Johannes Westergren att utgå på de av fullmäktige föreslagna
villkor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
1 Q
lo
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må medgiva, att till
förvaltaren vid Tumba bruk civilingenjören Johannes
Westergren må utgå ett personligt lönetillägg å tre tusen
kronor årligen, räknat från och med den 1 juni 1918,
under villkor att han förbinder sig att icke uppsäga
sin befattning inom fem år från nämnda dag.
Stockholm den 8 juni 1918.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Reservation:
av herr Edbom.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Gustafsson, friherre Langenskiöld,
Wickman, Jönsson och Hedenström samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Berg i Munkfors, Sommelitis, Edbom, Henrikson,
Jonsson i Gumboda och Bäcklund.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 67 käft. (Nr 80—82.)
a