Bankoutskottets utlåtande Nr 09.
1
Nr 09.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1918 kl. 5 e. in
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning
av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek
jämte en i ämnet väckt motion.
I en till riksdagen den 5 april 1918 avlåten, till bankoutskottet
hänvisad proposition, nr 314, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över linansärenden
för samma dag, till riksdagens prövning framlagt vid propositionen
fogade förslag till
1) stadgar för riksdagsbiblioteket;
2) ändrad hädelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen;
3) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens
bankoutskott;
4) stat för riksdagsbiblioteket och
5) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket
upptagna avlöningsförmånerna in. m.,
Kungl. Maj:t har vidare i samma proposition föreslagit riksdagen
att under förutsättning av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,
dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i
kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september
1918 och i övrigt den 1 januari 1919;
dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom
riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda
utdrag av statsrådsprotokollet angives;
dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.
med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 58 höft. (Nr 69.) 1 ■
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Motion
II: 412.
till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda
anslag till riksdags- och revisionskostnader in. m., nu utgående med
1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 2,678,000
kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;
dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för
bibliotekets flyttning och ordnande m. m.
I avseende å de här ovan omförmälda förslagen och den av KungL
Maj:t lämnade utredningen tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen.
1 samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft
en inom andra kammaren av herr Moberger väckt motion, nr 412,
däri motionären anfört följande:
»Ett bokstavligt tillämpande av förslaget till stadgar för riksdagsbiblioteket
§ 2 skulle kunna göra biblioteket otillgängligt för alla utom
de i paragrafen nämnda. Varje bibliotek, som söker vara troget sin
huvuduppgift att sprida kunskaper så mycket som möjligt, får, även om
det har särskilda ändamål och närmast är avsett för vissa brukare, icke
hållas avstängt för andra kunskapssökande så mycket detta låter sig
gorå utan men för dem vilkas behov biblioteket har att först tillgodose.
Riksdagsbiblioteket innehåller redan en mängd litteratur — särskilt
parlamentariskt tryck in. m. — som icke finnes i något annat offentligt
bibliotek i Sverige. Med den stora betydelse detta tryck har för den
samhällsvetenskapliga forskningen måste det anses synnerligen olämpligt
att undanhålla detta tryck enskilda forskare inom samhällsvetenskapen,
så mycket mera som dessa forskare icke sällan utföra ett för samhällsutvecklingen
synnerligen värdefullt arbete, då de kunna utöva sin verksamhet
utan andra hänsyn än dem vetenskapen bjuder, som icke alltid
torde vara fallet med dem för vilka biblioteket närmast avsetts, vilkas
betänkanden, yttranden in. in. icke sällan äro produkter av en kompromiss.
Därtill kommer, att riksdagens bibliotek som gåva redan 1897
mottagit största delen av det då omkring 5,000 nummer omfattande
första samhällsvetenskapliga biblioteket i Sverige, som grundats på tillskyndan
av den ädle Viktor Lorén. Det skulle vara nästan värre än
brott, om riksdagen, som med sitt bibliotek införlivat en samling böcker,
vilken alltjämt utgör en av bibliotekets allra värdefullaste beståndsdelar
och som för sin tillkomst har att tacka en bildningshänförelsens man,
som ville göra så många som möjligt delaktiga av bokskatternas rikedomar,
skulle fullständigt förbjuda tillträde till samma boksamling för
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
8
alla som icke nämnas i § 2. Det föreslås, att utskottet behagade giva
§ 2 ett förtydligande, som fastställer enskilda forskares rätt till begagnande
av biblioteket även genom boklån, under iakttagande av företrädesrätt
för riksdagen och övriga i § 2 nämnda även på sätt som i § 15
vidare utföres.
Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av en styrelse bestående
av eu av Kungl. Maj: t förordnad ordförande och av två ledamöter,
utsedda av riksdagen och valda en bland första kammarens och
eu bland andra kammarens ledamöter. Vilka skäl, som än kunna anföras
för att riksdagen väljer styrelseledamöterna bland sina egna ledamöter,
förtjänar tagas under övervägande om icke den i § 4 föreslagna
bundenheten i valet till riksdagens ledamöter bör upphävas, för att riksdagen
alltid må hava tillfälle att i styrelsen för riksdagsbiblioteket invälja
personer med bästa sakkunskap och förståelse för ett moderna
anspråk tillfredsställande riksdagsbiblioteks uppgifter och skötsel särskilt
med hänsyn till bibliotekets litteraturinnehåll. Den föreslagna
bundenheten till val av riksdagens ledamöter kan även visa sig vara
särskilt ofördelaktig, om någon riksdagens ledamot, vilken redan ådagalagt
synnerligen framstående egenskaper som ledamot av riksdagsbibliotekets
styrelse och har alla förutsättningar för att ännu länge kunna
på ett förträffligt sätt fullgöra ledamotskapets i styrelsen åligganden,
genom ett nytt riksdagsval upphör att vara ledamot av riksdagen. De
krävande uppgifter, som åligga styrelsen för riksdagsbiblioteket särskilt
i övervakandet att bibliotekets innehåll är med tiden, medföra att några
band icke böra finnas som kunna förhindra inval av därför bäst skickade
personer i styrelsen för ett bibliotek, vilket visserligen är Sveriges riksdags,
men som dock först och sist skall vara en från all partipolitik
fristående inrättning särskilt för inhämtande av alla de politiska och
sociala kunskapselement som behövas för en Sveriges folk gagnande
politik.
Bibliotekets styrelsemedlemmar böra likasom dess tjänstemän behärska
först och främst de kunskapselement som utgöra huvuddelarna
av ett modernt riksdagsbiblioteks innehåll av trycksaker och andra handlingar.
Styrelsens uppgift föreslås även vara utnämnandet eller antagandet
av tjänsteinnehavare vid riksdagsbiblioteket. Då första förutsättningen
för en teoretiskt utbildad bibliotekstjänstinnehavare numera
måste anses vara fullt behärskande av de kunskapselement, som biblioteket
förnämligast har att tillvarataga — i detta fall samhällsvetenskapen
— torde det väl vara oundgängligt, att den styrelse, som skall
utnämna och antaga sådan tjänsteinnehavare, även väl känna nämnda
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 09.
vetenskap. Riksdagen kan inte alltid påräkna att bland sina ledamöter
hava framstående och allra minst rikets mest framstående kännare av
samhällsvetenskapen, vilkas kunskaper kunna vara av största gagn för
dess bibliotek. Riksdagen torde därför böra hava möjlighet att i styrelsen
för sitt bibliotek kunna invälja dem, som ur sakkunnighetens synpunkt
äro att anse såsom därför bäst skickade och föreslås i enlighet
härmed att ur näst sista stycket i § 4 »en bland första kammarens och
en bland andra kammarens ledamöter» må utgå.
Beträffande den omfattning, som bör tillmätas det nya bibliotekets
bokförråd, d. v. s. de litteraturgrenar, som inom detsamma skola vara
företrädda, föreslås att gällande bestämmelser alltjämt skola gälla. Riksdagsbiblioteket
— säger § 7 — bör företrädesvis omfatta arbeten i
rätts- och statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap.
Särskild hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar
av svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittébetänkanden
erhålla största möjliga fullständighet. De bestämmelser —
särskilt de som innehållas i paragrafens första punkt — torde icke
längre motsvara den ståndpunkt, som numera intages av de vetenskaper,
vilka först och främst böra vara företrädda i ifrågavarande bibliotek.
Grunden för samtidens vetande om samhället, om staten, om folkhushållet
är statistiken. Denna vetenskap vilken utmärkes av en under
senaste tid storartad utveckling och som vinner ett allt större inflytande
på betraktelse- och behandlingssättet av allmänt politiska, ekonomiska
och sociala förhållanden, bör först och främst vara synnerligen väl företrädd
i riksdagens bibliotek — i dess förråd bör även finnas om möjligt
all svensk i tryck tillgänglig statistik, icke endast den i rikets officiella
statistik ingående eller av större självständiga publikationer bestående
utan även samlingar av andra mer eller mindre omfattande statistiska
sammanställningar som offentliggjorts i andra icke egentligen statistiska
publikationer, i periodiska skrifter och framför allt i riksdagens egna
handlingar. Åven det förnämsta främmande lands statistik bör tillhandahållas
av riksdagens bibliotek.
Då riksdagens verksamhet först och främst avser den svenska
staten och det svenska folkhushållet, har biblioteket att särskilt vinnlägga
sig om statslärans och folkhushållslärans litteratur och all den litteratur
som behandlar samma verksamhet från ekonomisk, rättslig och etisk
synpunkt. Det moderna skatteväsendet har att vila på etisk grund, om
det skall vara verkligt samhällsnyttigt. Den vetenskap, som handlar
härom, är finansvetenskapen, vilken visserligen är en sena tiders skapelse,
men av allt större betydelse för den framåt strävande staten.
Bankoutskott ds utlåtande Nr 09.
För ett bibliotek, som liar närmast att tillgodose en sig i kraftig förändring
befinnande stats intressen, kunna och böra icke några allt för
trånga gränser för böckernas innehåll uppdragas, men samtidigt höra
huvudbeståndsdelarna av samma innehåll angivas i överensstämmelse
med den samtida samhällsvetenskapens och den praktiska politikens
fordringar. Första punkten i § 7 föreslås erhålla följande lydelse: riksdagsbiblioteket
bör företrädesvis omfatta arbeten i samhällsvetenskap,
statistik, statslära, folkhusliållslära, finansvetenskap, samhällsetik, rättsvetenskap
och förvaltning. 1 andra punkten i § 7 inskjutos efter ''samlingar
av’ svensk statistik.
Tiden, då de av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets
lokaler, hållas tillgängliga varje söckendag, börjar enligt § 13 i
allmänhet kl. 10 f. in. — under juni—augusti kl. 11 f. in. Detta klockslag
torde böra framflyttas till kl. 9 f. in. att gälla helst hela året.
Under riksdagen börja utskotten sina arbeten icke sällan kl. 10 f. in.
och kl. 11 f. m. begynna vanligen riksdagens viktigare sammanträden.
Särskilt för riksdagens medlemmar torde det vara av vikt att biblioteket
är tillgängligt i god tid före utskottens eller plenarsammanträdenas begynnelse.
För alla övriga, för vilka biblioteket närmast är avsett, torde
det vara av icke mindre betydelse att biblioteket öppnas kl. 9 f. in.,
varigenom nödiga förberedande studier för dagens vidare arbeten kunna
medhinnas. I de stora kulturlanden äro bibliotekens öppnande söckendagar
kl. 9 f. in. allmänt. Sverige är ännu så efterblivet i samhällsvetenskaplig
teori och praxis så att allt, som kan göras för att ett
samhällsvetenskapligt biblioteks samlingar bliva så lättillgängliga under
så lång tid som möjligt dagligen, bör göras, varför.föreslås, att i § 13
kl. 10 och 11 f. in. utbytes mot kl. 9 f. in.
På grund av vad sålunda anförts, hemställes
att riksdagen med bifall i övrigt till kungl. propositionen nr 314,
angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek,
med förslag till stadgar för riksdagsbiblioteket ville besluta
sådan ändring av 2, 4, 7 och 13 §§, som här ovan föreslagits.»
På sätt av åberopade statsrådsprotokollet framgår, anhöll riksdagen
i skrivelse den 7 maj 1912, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida
och i vad mån riksdagens bibliotek borde och kunde utvidgas till ett
centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och i vad mån en sådan
utvidgning borde medföra ökad lånerätt vid biblioteket, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.
Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, ut -
Utskottet„
6
Bankoutskottets utlåtande. Nr 69.
talade i underdånigt utlåtande den IT juni 1912 sin anslutning till riksdagens
framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,
huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad
mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas
av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve
därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet
av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.
Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter
chefen för finansdepartementet sakkunniga för att inom nämnda
departement verkställa utredning av frågan enligt de i riksdagens skrivelse
angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit
betänkande och förslag i ämnet.
I berörda betänkande hava de sakkunniga framhållit, hurusom för
skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek två utvägar vore möjliga,
den ena upprättandet av ett helt och hållat nytt bibliotek, den andra
överlämnandet av ett sådant biblioteks funktioner åt en redan befintlig
biblioteksinstitution, med vars övriga åligganden dessa lämpligen kunde
förenas. Då den första utvägen givetvis skulle förutsätta avsevärda
kostnader såväl för lokal och personal som även för anskaffande av erforderligt
bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas mening en lösningsökas
på den andra av de två nämnda vägarna. De institutioner, som
därvid kunde komma ifråga, vore kungl. biblioteket och riksdagens
bibliotek. VTid valet dem emellan hava de sakkunniga föredragit det
sistnämnda.
Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek hava de
sakkunniga ansett vara, att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset
läte sig på ett tillfredsställande sätt ordnas. I sådant avseende innebär
förslaget vidtagande av vissa mindre förändringar inom riksdagshuset,
på grundvalen av nuvarande rumsförhållanden.
De sakkunnigas förslag innebär vidare sammanförande till ett
bibliotek av de nu hos olika centrala ämbetsverk och myndigheter
spridda boksamlingarna. Därvid har emellertid förutsatts, att från dylik
överflyttning i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar,
som antingen skapats för verkens egna behov och i sådan egenskap
dagligen utnyttjas eller ock äro av den speciella art, att deras ämne
icke lämpligen bör bliva representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek.
Med anledning av förslaget hava yttranden infordrats från samtliga
de ämbetsmyndigheter, som därav skulle beröras, varjämte utlåtande
Bankoutsköttets utlåtande Nr 69.
7
inhämtats från riksbibliotekarien. Av de inkomna yttrandena framgår,
att såväl riksbibliotekarien som det övervägande flertalet myndigheter
principiellt anslutit sig till förslaget.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, blev de sakkunnigas ifrågavarande
förslag lagt till grund för framställning i ämnet till 1915 års
riksdag. Riksdagen fann också förslaget förtjänt av synnerligt beaktande,
men ansåg, huvudsakligen med hänsyn till sammanhanget mellan
lokalfrågan för biblioteket och vissa föreslagna ändringsarbeten inom
riksdagshuset, vilkas genomförande skulle draga en avsevärd engångskostnad,
och då svårighet mötte att hinna erhålla erforderlig utredning
rörande lokalfrågan, sig höra tills vidare uppskjuta ärendets avgörande.
Aven det nu framlagda förslaget sammanhänger i allt väsentligt
med de sakkunnigas förslag, och utskottet finner i likhet med departementschefen,
att den i ärendet förebragta utredningen ådagalagt vikten
och önskvärdheten av ett bättre tillvaratagande och anordnande av den
genom statsmyndigheter, kommittéer eller annorledes för statsändamål
förvärvade litteraturen. Enligt utskottets mening torde detta ock lämpligast
kunna ske genom att med iakttagande av nödiga begränsningar
till ett centralt förvaltningsbibliotek sammanföra de olika boksamlingar,
som för närvarande äro spridda hos olika verk och myndigheter. Detta
bibliotek skulle alltså sedermera i största möjliga utsträckning tillgodose
förvaltningens behov i allmänhet såväl med avseende å anskaffning- av
nödig litteratur som ock ordnande och tillhandahållande av bokförråden.
Av kostnadsskäl lärer man uppenbarligen icke böra ifrågasätta upprättandet
av ett nytt bibliotek för ändamålet, och torde därför det åsyftade
målet bäst vinnas genom den här föreslagna utvidgningen av
riksdagsbiblioteket. Utskottet har alltså funnit sig böra i allt väsentligt
tillstyrka den kungl. propositionen.
Eu nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,
såsom också departementschefen framhåller, att erforderliga lokaler
för bibliotekets utvidgning kunna beredas inom riksdagshuset. Utredningen
i ärendet synes ock giva vid handen, att en sådan utvidgning
kan ske på grundvalen av redan nu föreliggande rumsförhållanden i
huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i statsrådsprotokollet
omnämnda båda alternativen. I detta sammanhang må erinras,
hurusom biblioteket för beredande av lokal åt ett tillfälligt utskott, varom
framställning gjorts till riksdagen, måste tills vidare avstå en del av sitt
nuvarande bokmagasin, men i ersättning härför skulle erhålla magasinsutrymmena
under andra kammarens plenisal. För expedition, läsesalar
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
och arbetsrum för det blivande centralbiblioteket synas de nuvarande
lokalerna vara tillfyllest, med iakttagande dock av vissa mindre förändringar.
Skulle framdeles ytterligare och större förändringar visa sig
nödvändiga, lärer frågan härom, såsom departementschefen erinrar, bäst
kunna upptagas och behandlas i sammanhang med andra inom riksdagshuset
förekommande på dagordningen stående byggnadsfrågor.
Vidkommande det framlagda stadgeförslaget, som innefattar bestämmelser
rörande bibliotekets styrelse, organisation, tjänstemännens
åligganden in. m., har utskottet i allt väsentligt funnit sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag. 1 § 4 har den jämkning föreslagits, att de två
styrelseledamöter, vilka skola utses av riksdagen, ansetts böra väljas
för en tid av fyra år eller samma tidrymd, som numera fastställts att
gälla i fråga om val till riksdagens andra kammare. Då emellertid det
första styrelsevalet icke bör omfatta längre tid än innevarande tre-årsperiod
och intill dess efter utgången av densamma nytt val av styrelse
äger rum, har utskottet föreslagit en övergångsbestämmelse härom.
I avseende å denna paragraf föreslås vidare i ovanberörda motion
sådan ändring, att i styrelsen skulle kunna inväljas även andra än medlemmar
av riksdagen. Enligt utskottets mening måste det emellertid
ur flera synpunkter anses lämpligt, att, såsom förslaget innehåller, riksdagens
båda kamrar alltjämt äro representerade i styrelsen; och har
utskottet därför icke kunnat biträda motionärens förslag i denna del.
Motionären bär vidare gjort vissa erinringar mot innehållet i §§ 2,
7 och 13 av stadgeförslaget.
I avseende å § 2 förmenar motionären, att med den nu föreslagna
lvdelsen biblioteket icke skulle bliva tillgängligt för alla utom de i
paragrafen omnämnda och hemställes om ett förtydligande, som fastställde
enskilda forskares rätt till begagnande av biblioteket även genom
boklån under iakttagande av företrädesrätt för riksdagen och övriga i
paragrafen nämnda.
Med den lydelse paragrafen i förslaget erhållit eller att biblioteket
är avsett för riksdagen och dess delegationer etc. synes det icke utgöra
något hinder för enskilda forskare att få tillträde till detsamma, och det
har för övrigt vid denna frågas tidigare behandling framhållits, hurusom
det icke torde vara någon betaget att på de tider, då biblioteket
vore öppet, begagna sig av detsamma. Under sådana förhållanden
lärer något förtydligande enligt motionärens förslag icke vara erforderligt.
Utskottet har icke heller kunnat tillstyrka motionärens framställning
om ändring av § 7 i förslaget, då utskottet i likhet med de sak
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
9
kunniga finner det böra överlåtas åt styrelsen att avgöra och avväga
vad som kan vara erforderligt och lämpligt i avseende å de litteraturgrenar,
vilka böra vara företrädda inom bokförrådet; och torde det få
anses vara tillfyllest, att, såsom i förslaget skett, med upptagande av
nuvarande allmänna bestämmelser de stora riktlinjerna angivas för biblioteket
i dess nya form.
Va l slutligen angår motionärens förslag om utsträckande av tiden
för bibliotekets öppethållande till kl. 9 f. m., har utskottet icke funnit
några skäl vara anförda, som böra föranleda ändring i de sakkunnigas
förslag.
Beträffande härefter den för biblioteket föreslagna staten med tillhörande
villkor och bestämmelser har utskottet funnit skäl till följande
erinringar. För andre bibliotekarie är föreslaget rättighet till semester
under en och en halv månad. Denna semesterförmän har emellertid
synts utskottet böra begränsas till en månad eller samma tid, som i
allmänhet är föreskriven för första gradens tjänstemän. Ifrågavarande
ändring har införts i punkt 11 av omförmälda villkor och bestämmelser
ävensom i § 22 av stadgeförslaget.
I fråga om befattningshavares rätt att för åtnjutande av avlönings
förhöj ning genom ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring inom riksdagens bibliotek framhåller departementschefen,
att beträffande riksdagsbibhotekarh-n det icke syntes vara påkallat att,
då hans löneförmåner förbättrades, låta honom omedelbart tillträda det
i stab-n upptagna ålderstillägget. Han syntes därför, därest han befordrades
till riksdagsbibliotekarie, böra tillträda begynnelselönen.
Vad därefter angår den nu för helt år anställda amanuensen, vilken
skulle komma i åtnjutande av en begynnelselön till samma belopp som
hans nuvarande löneförmåner, torde det få anses vara skäligt, i betraktande
av hans fleråriga tidigare tjänstgöring, att han, därest han
utnämnes till andre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, omedelbart vid
den nya statens trädande i kraft tillträder första avlöningsförhöjningen.
Vidkommande de å den nya staten uppförda vaktmästarbefattningarna
må erinras, att den nuvarande vaktmästaren J. Fransson från
och med den 1 m-<rs innevarande år uppbär första ålderstillägget å lönen
och således åtnjuter avlöningsförmåner å tillhopa 1,600 kronor samt att,
därest han skulle antagas till förste vaktmästare, han enligt den nya
staten skulle erhålla en avlöning av 1,500 kronor om året och således
mindre, än vad han för närvarande uppbär. Det har därför synts lämpligt,
att även han i sådant fall omedelbart må tillträda den i siaten
medgivna avlöningsförhöjningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 58 höft. (Nr 69.)
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Vad beträffar den andra vaktmästarbefattniugen, finnes för närvarande
sedan deri 1 januari 1915 i biblioteket anställd en extra vaktmästare
med tjänstgöringsskyldighet och avlöning nära jämförlig med
ordinarie vaktmästares. I likhet med vad som bestämdes vid regleringen
för departementen förlidet år, synes det vara billigt, att även
denne extra vaktmästare, därest han anta ges till ordinarie vaktmästartjänst,
får tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart före sin ordinarie
anställning innehaft stadigvarande sådan såsom extra vaktmästare
i biblioteket.
I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må
vidare erinras, att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner
nyligen förelagts riksdagen, men att denna fråga ännu icke
blivit slutbehandlad. Då den nya staten föreslagits skola träda i kraft
den 1 januari 1919, torde emelfertid, därest en sådan allmän lönereglering
kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande
års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner
bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.
Mot förslaget att den nya staten skall tillämpas, vad angår styrelse
och riksdagsbibliotekarie, från och med den 1 september innevarande
år samt i övrigt från och med den 1 januari 1919 har utskottet icke
haft något att erinra.
Beträffande kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna
och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden
1 september—31 december 1918 föreslår departementschefen, att dessa
kostnader bestridas av årets anslag för avlöningar och pensioner m. m.
vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.
Häremot synes icke heller vara något att invända.
I förslaget till riksstat för år 1919 upptagas under rubriken XII
riksdags- och revisionskostnader m. m. följande anslag:
1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag
................................................................._.......;.....;;....................... kr0n0r 2,273,000
2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag ..........................................................
3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag........
4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag ....................................................
5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag............................................
6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen
och hans expedition, förslagsanslag............................................
220,000
7,000
90.000
40.000
48.000
Summa kronor 2,678,000.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
11
Samtliga kostnader för biblioteket bestridas för närvarande ur
anslaget till riksdags- och revisionskostnader, så att avlöningar, arvoden
och vikariatsersättningar utgå ur det under punkt 2 uppförda anslaget
samt expenser ur det under punkt 1 upptagna anslaget. Anslaget under
punkt 3 är avsett för komplettering och utvidgning av biblioteket.
Departementschefen har nu föreslagit, att samtliga de utgiftsposter,
som komma att upptagas å bibliotekets stat, sammanföras under en
gemensam anslagstitel XII: 3, benämnd »kostnader för riksdagsbiblioteket»
varvid anslagsbeloppen under titlarna XII: 1 och 2 borde minskas
med belopp, motsvarande vad nu från dessa titlar utginge till avlöningar
och expenser m. m. vid biblioteket.
Vad först beträffar avlöningarna, har kostnaden för dessa, som
under år 1917 uppgått till omkring 16,000 kronor, av departementschefen
beräknats till 21,300 kronor. Anslaget under titeln XII: 2
skulle sålunda minskas med 16,000 kronor till 204,000 kronor.
Expenserna hava under år 1917 uppgått till 2,500 kronor, med
vilket belopp alltså anslaget under titeln XII: 1 bör minskas. Arvoden
åt extra biträden och vikariatsersättningar samt expenser hava av departementschefen
beräknats till 5,200 kronor.
Slutligen har beträffande anslaget till inköp och bindning av
böcker, som i förslaget till riksstat för år 1919 är upptaget med 7,000
kronor, av sakkunniga en höjning till 10,000 kronor ansetts behövlig.
Med hänsyn till nu rådande bok- och bindningskostnader har departementschefen
funnit anslaget böra höjas till 12,000 kronor.
Kostnaderna för biblioteket hava alltså av departementschefen beräknats
på följande sätt:
a) avlöningar och arvoden till styrelse och ordinarie befattnings -
havare .......................................................................................... kronor 21,300
b) arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar
och expenser, förslagsanslag.................................................... » 5,200
c) kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering
och utvidgning, reservationsanslag .......................................... kronor 12,000
Summa kronor 38,500.
Därvid skulle, såsom av ovanstående framgår, anslaget under
titeln XII: 1 minskas med....................................................... kronor 2,500
och under titeln XII: 2 minskas med................................... » 16,000
Summa kronor 18,500.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Om härtill lägges det belopp, som i förslaget till riksstat för år
1919 är upptaget för kostnader för biblioteket 7,000 kronor, utgörande
alltså tillsammans 25,500 kronor, blir den totala kostnadsökningen
13,000 kronor.
Anslagen under »riksdags- och revisions kostnader m. m.» skulle
alltså bliva följande:
1. Eiksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag
.................................................................................................. kronor 2,270,500
2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag ........................................................... » 204,000
3. Kostnader för riksdagens bibliotek;
a) Avlöningar och arvoden till styrelsen och ordinarie befattningshavare.
....................................................................... kronor 21,300
b) Arvoden åt extra biträden, vikariatsersätt
ningar
och expenser, förslagsanslag ................................ » 5,200
c) Kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering
och utvidgning, reservationsanslag ........................ » 12,000 » 38,500
4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag ................................. » 90,000
5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 40,000
6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen
och hans expedition, förslagsanslag...................................... »_48,000
Summa kronor 2,691,000.
I sammanhang med fastställandet av den nya lönestaten torde, i
likhet med vad som vanligen plägar ske, böra förklaras, att förutvarande
innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skola inom
en månad efter det den nya staten trätt i kraft anmäla, huruvida de
vilja tillträda densamma och underkasta sig därvid fogade villkor och
bestämmelser.
Yad beträffar boksamlingarnas flyttning och ordnande m. m., därest
den nya organisationen av biblioteket kommer till stånd, lärer detta,
enligt vad från riksdagens bibliotekarie inhämtats, komma att draga en
kostnad av omkring 1,000 kronor och torde fullmäktige i riksgäldskontoret
böra bemyndigas att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
m. m. tillhandahålla vederbörande härför erforderliga medel.
Vidkommande kostnaderna för de av förslaget påkallade byggnadsarbetena
inom riksdagshuset torde dessa böra bestridas av enahanda
anslag, och uppdrag lämnas åt fullmäktige att låta utföra samma arbeten.
I händelse av bifall till förslaget erfordras slutligen vissa ändringar
i riksgäldskontorets reglemente, och kommer utskottet att framdeles härom
avgiva utlåtande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
13
Utskottet, som för övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.
Maj.ts proposition, hemställer, att riksdagen må
A) med avslag å motionen 11:412 godkänna härvid
fogade förslag till stadgar för riksdagsbiblioteket;
B) godkänna härvid fogade förslag till ändrad
lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen
;
C) godkänna härvid fogade förslag till ändrad
lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens
bankoutskott;
D) godkänna följande förslag till stat för riksdagsbiblioteket
:
Tjänst- f. .
Lön ; görings- tm Summa,
penningar ''
3 ledamöter i styrelsen, arvoden
å 500 .....................
; 1 riksdagsbibliotekarie ...... 5,000
1 andre bibliotekarie ......... 2.200
1 d:o ....... 2,200
Föreståndaren för expeditionen,
arvode.................... —
\ 1 förste vaktmästare............ 900
1 vaktmästare..................... 700
Till arvoden åt extra biträden,
vikariatsersättning och expenser
(förslagsanslag)......
Till kostnader för riksdagsbibliotekets
komplettering
och utvidgning (reservationsanslag).
...................
Summa kronor
— |
— |
— 1,500 |
2,500!— |
600 |
8,100 |
1,500 |
300 |
i— 4,000 |
1,500 — |
300 |
1— 4,000 |
_ _ |
— ; |
—j 1,000 |
450 — |
150 |
— 1,500 |
350 — |
150 |
— 1,200 |
— |
— |
— 5,200 |
i—i 12,000 |
||
- - |
- 1 |
— 38,500 |
_i( Efter 5 år kan lönen
i (höjas med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor,
— j efter 10 år med ytterligare
—1 500 kronor och efter 15
år med än ytterligare 500
kronor.
_j/ Efter 5 år kan lönen
(höjas med 100 kronor.
i f Efter 5 år kan lönen
—j Ihöjas med 100 kronor och
11 efter 10 år med ytterligare
ll00 kronor.
Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad
samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen
avdragas 100 kronor årligen.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
E) beträffande åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket.
upptagna avlöningsförmånerna ävensom
angående de i samma stat upptagna tjänstinnehavares
pensionering godkänna och föreskriva följande
förslag till villkor och bestämmelser:
1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket
skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.
2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket
må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat.
3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket
må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kung!. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej styrelsen
på därom gjord framställning, och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka Underligt för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket,
finner uppdraget eller befattningen kunna
få tillsvidare mottagas och bibehållas.
4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till
den, som uppehållit befattningen.
5) Deu, som av sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver
t j än s t gör i n gsp e n n i n garn a, avstå så mycket av
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
15
6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare förtid,
varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall.
7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, skall den del av hans
avlöning, som icke av styrelsen prövas böra användas
till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något därav.
8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
för beredande av semester åt tjänsteman och förste
vaktmästare, skall tjänstinnehavare av lägre grad vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,
densamma bestrida, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,
mot åtnjutande därvid av, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
vid sjukdomsförfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest, däremot
svarande belopp.
9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt
innehavande av befattning är i staten medgiven,
bestämmes tidpunkten
för första förhöjningen att inträda efter fem år,
under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar
av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens eller
riksdagens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej
får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd;
börande i avseende å tjänstinnebavares rätt att i
och för åtnjutande av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring inom
riksdagsbiblioteket gälla vad riksdagen därom särskilt
må hava vid den nya statens fastställande beslutat.
10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid
för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnadsålder, vid vilken han enligt härnedan under
punkt 14 intagna bestämmelser är skyldig att från
tjänsten avgå, må icke samma förhöjning tillträda.
11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske,
åtnjuta semester, riksdagsbibliotekarien under en och
en halv månad, annan tjänsteman under en månad
och vaktmästare under femton dagar.
12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår själva
lönen ävensom ortstillägget till månadens slut.
13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden
för beredande av pension erlägga pensionsavgift
till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön,
han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondels
procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen
för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre
än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för
vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller
delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter
medgives allenast vid övergång till annan statstjänst,
därest med "inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet
att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,
dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften
uppgår.
14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju
levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän
tjänst vara förpliktad att med oavkortad lön såsom
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
17
pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget
att låta med avskedet anstå, därest och så länge den
pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt
sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad
att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår
och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast
i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare
tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjänståren allenast medelst avdrag å tre
fjärdedelars lön av eu trettiofemtedel för varje bristande
tjänstår.
Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren
sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet
med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår
eller ock med en sextionde! för varje överstigande åldersår,
därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för
avskedssökanden utfalla förmånligare.
16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma
gång finnes erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat
förflytta tjänstinnehavare, som av sjukdom
eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare
på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden,
oaktat denne sig ej om avsked anmält. I sådant fall
äger styrelsen att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen hela lönen, evad
de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda
eller icke, elb*r ock en del av lönen, dock ej mindre
än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående
punkt belöper.
F) besluta, att den nya staten för biblioteket
skall träda i kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,
den 1 september 1918 och i övrigt den
1 januari 1919;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 58 höft. (Nr 69.)
3
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
G) förklara,
att den, som från och med eller efter den tid,
då den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie
befattning vid riksdagsbiblioteket, skall vara pliktig
att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna
fastställda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
vid riksdagens bibliotek, vilka icke en månad
efter det den nya avlöningsstaten trätt i kraft anmäla,
att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser tillkommande
avlönings- och pensionsförmåner;
H) medgiva,
att den nu för helt år i riksdagens bibliotek anställda
amanuensen filosofie licentiaten R. Höckert må,
därest han utnämnes till andre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket,
äga att tillträda första avlöningsförböjningen;
att
vaktmästaren i riksdagens bibliotek J. Fransson
må, därest han antages till förste vaktmästare i
riksdagsbiblioteket, äga att tillträda den å staten upptagna
avlönings förhöjning; samt
att extra vaktmästaren i riksdagens bibliotek G.
Krause må, därest han antages till ordinarie vaktmästare
i riksdagsbiblioteket, för erhållande av löneförhöjning
tillgodoräknas den tid han omedelbart före
sin ordinarie vaktmästartjänst innehaft stadigvarande
anställning såsom extra vaktmästare i biblioteket;
J) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes
lokal i huvudsaklig överensstämmelse med det senare
av de i statsrådsprotokollet för den 5 april 1918 omförmälda
två alternativen ävensom bemyndiga fullmäktige
att av förslagsanslaget till riksdags- och revi
-
Bankoutskotets utlåtande Nr 69.
19
sionBkostnader samt kostnader för riksdagens hus använda
härför erforderliga belopp;
K) besluta att under anslaget till riksdags- och
revisionskostnader m. in. med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket»
uppföra de i förslaget till stat för riksdagsbiblioteket
upptagna anslag samt höja förenämnda anslag
till riksdags- och revisionskostnader m. m., nu
utgående med 1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition
föreslaget till 2,678,000 kronor, med ytterligare
13,000 kronor till 2,691,000 kronor, med godkännande
av här ovan intagna förändrade uppställning
av riksstatens tolfte huvudtitel; samt
L) medgiva, att kostnaderna för beredande av
arvoden till styrelseledamöterna och ökad avlöning åt
riksdagsbibliotekarien under tiden 1 september—31
december 1918 må utgå av förslagsanslaget till »avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.
»
Stockholm den 24 maj 1918.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Wickman, Schyller, Hedenström
och Stenberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Berg i Munkfors, Borg, Sommelius, Bogren,
Törnkvist, Henrikson och Andersson i Milsmaden.
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Förslag
till
Stadgar för riksdagsbiblioteket.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Riksdagsbiblioteket
omfattar de samlingar av böcker, kartor och
arkivalier m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock
i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för
utskotten avsedda lägenheter.
§ 2.
Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,
kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
de av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta
kommittéer och sakkunniga.
§ 3.
Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.
Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid
detsamma tillkommer riksdagsbibliotekarien.
§ 4.
Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:
en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, samt
två ledamöter, utsedda av riksdagen.
De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra
kammarens ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän,
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
21
vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,
väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.
För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt
eu suppleant.
§ 5-
Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.
Vid styrelsens sammanträden föres avriksdagsbibliotekarien protokoll,
vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.
I bibliotekets ärenden är riksdagsbibliotekarien föredragande inför
styrelsen, och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i
dess beslut. År han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till
protokollet anteckna sin avvikande mening.
Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna
till riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.
§ 6.
Bibliotekets tjänstinnehavare äro: riksdagsbibliotekarien, två andre
bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån
av behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.
Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets
öppethållande.
§?•
Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och
statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild
hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska
riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittebetänkanden
erhålla största möjliga fullständighet.
§ 8-
Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av riksdagsbibliotekarien.
Inköp, som icke tåla uppskov, äger riksdagsbibliotekarien att mellan styrelsens
sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden
ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens
nästa sammanträde anmälas.
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
§ 9.
För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om
byte av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.
§ io.
Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma
obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen
litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets
samlingar.
§ 11-
Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga
kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar,
som förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två
exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum
samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av
böcker och arkivalier.
Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på
tid och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.
§ 12.
Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av
bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så,
att den efter viss tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.
§ 13-
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,
hållas tillgängliga varje söckendag:
a) då riksdag är samlad,
från klockan tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt
under inträffande aftonplenum;
b) då riksdag ej är samlad,
under tiden juni—augusti från klockan elva förmiddagen till klockan
tre eftermiddagen;
under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan
fyra eftermiddagen.
På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
23
§ 14.
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och
kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda
lägenheter, äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte
samt statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision
anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.
Enahanda rättighet må efter därom hos riksdagsbibliotekarien gjord framställning
lämnas kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till
begagnande mellan riksdagarna upplåten.
Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande
mottager under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker
och arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma
ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket
i oförändrat skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket
de böcker, skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller
deras delegationer anskaffat.
§ 15-
På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse
av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.
§ 16-
Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder
utfärdas av styrelsen.
Tjänståligganden.
§ n.
Riksdagsbibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård
och göromålens behöriga utförande. Honom åligger:
a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,
att leda och mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten
samt att vaka över dessas behöriga verkställande;
b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande
och förkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort
ske kan göras för begagnande tillgängliga;
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande
kataloger;
d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,
att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt
e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.
§ 18-
Andre bibliotekarierna skola, under riksdagsbiblmtekariens inseende,
hava närmaste tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill
hörande åligganden, den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte
båda i mån av tid deltaga i övriga inom biblioteket förekommande
göromål.
§ 19-
Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets
verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.
§ 20.
För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda
stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex
timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.
I den bestämda arbetstiden äger riksdagsbibliotekarien att vid de
tillfällen, då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning.
Å andra sidan må, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna
det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
kunna för högst tre månader under tiden juni—september inskränkas
till minst fyra timmar.
För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av
Kungl. Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag
må styrelsen medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga
arbetstiden å tjänsterummet.
Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras
utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden
å tjänsterummet lämnas av riksdagsbibliotekarien eller, vad honom angår,
av styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den
i allmänhet fastställda arbetstiden å tjänsterummet prövas i enahanda
ordning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 09.
25
Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.
§ 21.
Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av
styrelsen.
Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande
i allmänna tidningarna och medelst anslag inom verket med
föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet
i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta
ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 22.
Riksdagsbibliotekets ordinarie tjänstinnehavare äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,
riksdagsbibliotekarien under eu och en halv månad, annan tjänsteman
under en månad samt vaktmästare under femton dagar.
§ 23.
Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av styrelsen.
För sjukdoms- eller'' annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande må riksdagsbibliotekarien kunna bevilja ordinarie
tjänstinnehavare tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid bestämma
om tjänstens uppehållande.
Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie
tjänst, samt andra biträden äger riksdagsbibliotekarien bevilja
frihet från tjänstgöring för så lång tid som linnes lämpligt.
§ 24.
Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas
och avgöres av styrelsen.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 58 käft. (Nr 69.)
4
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.
§ 25.
Begår riksdagsbibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, varde
därför tilltalad inför Svea hovrätt.
Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i
sin befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han
i lydnad, äger styrelsen att med avseende å förekommande omständigheter
meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre
månader från tjänst och lön. Har den felande ej låtit sig därav rätta,
eller befinnes felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals
anställande mot honom vid domstol.
Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning
och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket
skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då han över tre
månaders tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.
Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,
olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas
eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den
felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,
varde han av styrelsen skild från tjänsten.
§ 26.
Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom
från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt..
§ 27.
Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,
äg^er den, på vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till
prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del
av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen
anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast
en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av
vilken desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
27
Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till
bankoutskottet inlämnas.
§ 28.
Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,
bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.
Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid
skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom
skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,
får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält
sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären
blivit av bankoutskottet avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att åtnjuta de med densamma förenade löneförmåner.
Övergångsbestämmelse.
Val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket,
som jämlikt § 4 första gången verkställes av riksdagen, avser
tiden intill det styrelseval, som äger rum närmast efter utgången av
innevarande period för val till andra kammaren.
Förslag
till
ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.
§ 3.
l:o. Talmännen och vice talmännen — — — tillstädeskomma.
2:o. Vid talmanssammanträde skall — — utlåtande till kamrarna.
3:o. De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa
val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika
utse två ledamöter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 1 och 1 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.
§ I
Utskottet
äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande
berättelser, nämligen:
l:o) av bankofullmäktige — — — helhet;
2:o) av styrelserna — — — förvaltning;
3:o) av riksgäldsfullmäktige — — — förvaltning; samt
4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd
och förvaltning;
åliggande utskottet---bankovinsten.
§ 4.
Vid — — — bestånd.
Efter — — — anställas.
Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,
skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse
mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den
verkställda granskningen kan finnas föranleda.
STOCKHOLM, ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.