Bankout skottets utlåtande Nr 51.

I

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1918 kl. */« 1 e. ra

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen
den 5 juni 1909 angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa.

I en till riksdagen avlåten, den 22 mars 1918 dagtecknad proposition
nr 205, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandJing,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels antaga här nedan intagna förslag till förordning om ändrad
lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa

dels ock besluta, att för ökning av kassans grundfond skola från
riksgäldskontoret till kassan överlämnas 20,000,000 kronor i svenska
statens tre och en halv procent obligationer med rätt för kassan att i
enlighet med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
givna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock
under villkor att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna
förluster skulle nedgå till 44,000,000 kronor, kassan icke äger
upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning
sådant medgiver.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 41 höft. (Nr 51.)

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

§ 2.

Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall
utgöra femtio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock
ej äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans
alla förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom
ytterligare tillskott av staten eller genom överförande av medel från

reservfonden.

Grundfonden överlämnas — — —■ — — •— — sida.
Grundfondsobligationer må — — — — — — — likvidation.

I varje fall — — — — — — — — — — riksgäld skontoret.
Då grundfondsobligationer — — — — — — — reservfonden.

§ 3.

Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna
förluster nedgå till fyrtiosju miljoner kronor, må hypotekskassan icke
upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Till ovanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet
anfört följande:

»I en den 23 april 1909 till riksdagen avlåten proposition (nr 214)
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels antaga upprättade förslag till
förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet,
dels ock besluta, att, sedan hypotekskassan kommit till stånd, skulle
från riksgäldskontoret till kassan såsom dess grundfond överlämnas
30,000,000 kronor i svenska statens tre och en halv procent obligationer
med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna bestämmelser disponera

Hankout skutt ds utlåtande Nr 51.

:i

sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans grundfond genom
på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå till 26,000,000
kronor, kassan icke ågde upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på
Kungl. Maj:ts framställning sådant medgåve.

Beträffande de skäl, som lågo till grund för förenämnda proposition,
ävensom beträffande den utredning, som i ärendet förebragts, tillåter jag
mig hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden.

Sedan riksdagen därefter i skrivelse den 21 maj 1909, ur 248,
anmält, att riksdagen — allenast med en del smärre jämkningar och
förtydliganden i författningsförslagen — bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, utfärdade Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 författningar
i ämnet, varefter riksgäldskontor i överensstämmelse med riksdagens
beslut till kassan såsom dess grundfond överlämnade 30,000,000
kronor i statens tre och en halv procent obligationer.

I fråga om hypotekskassans ändamål, grundfond samt rörelse
gäller i huvudsak följande.

Kassan har till ändamål att driva lånerörelse i enlighet med de i
förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna
bestämmelser. Hypotekskassan må utlämna lån allenast åt hypoteksföreningar
av fastighetsägare i rikets städer och med städer jämförliga
samhällen.

Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall
utgöra trettio miljoner krouor och fortfar att tillhöra staten, som dock
ej äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans
alla förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom
ytterligare tillskott av staten eller genom överförande av medel från
reservfonden. Grundfonden överlämnas genom riksgäldskontor i svenska
statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida. Grundfondsobligationer må, Titan föregående medgivande
av riksgäldskontoret, tagas i anspråk dels med högst en tiondel av
grundfondens belopp till utlåning åt hypoteksföreningarna, dels ock till
fullgörande av kassans förbindelser, såväl då denna för tillfället saknar
egna användbara medel därtill som ock — dock med viss här nedan angiven
begränsning -— vid kassans likvidation. I varje fall, då grundfondsobligationer
blivit använda, skall underrättelse därom genast meddelas riksgäldskontoret.
Då grundfondsobligationer av kassan tagits i anspråk i
annat tall än vid kassans likvidation, skall kassan gottgöra staten tre
och en halv procent årlig ränta på den del av grundfonden, som blivit

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Styrelsen för
konungariket
Sveriges
stadshypotek
filt assa.

använd, och skall vid försäljning av grund fondsobligationerna möjligen
uppkommande överskott överföras till reservfonden.

Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna
förluster nedgå till tjuguåtta miljoner kronor, må hypotekskassan icke
upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

För anskaffande av erforderliga medel äger hypotekskassan att
emot räntebärande, till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att
inom viss, i låneavtalet angiven tid återbetalas antingen genom årlig
amortering eller efter uppsägning utan fastställd amortering. Sammanlagda
beloppet av kassans utelöpande obligatioher må icke vid något
tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra efter avdrag av det belopp av grundfonden,
som må hava, i enlighet med ovan återgivna bestämmelser, använts
till utlåning åt hypoteksföreningarna.

Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas
antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller
utan amortering efter förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu
år (fasta lån). För de förbindelser, som hypoteksföreningarna för erhållna
lån utfärda till hypotekskassan, pantförskrivas de hos föreningarna
belånade reverser med tillhörande hypotek.

Hypotekskassans behållna årliga vinst skall avsättas till en reservfond,
vilken i första rummet skall användas till gäldande av de utgifter
och förluster, till vilkas täckande inkomsterna för året icke förslå.

Vid likvidation av hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt
de av hypoteksföreningarna avgivna förbindelser med tillhörande hypotek
användas, innan de av staten överlämnade grundfondsobligationerna må
tagas i anspråk för fullgörande av kassans förbindelser. Vad som
återstår av kassans tillgångar efter gäldandet av samtliga skulder skall,
jämte grundfonden, tillfalla staten.

I skrivelse den 10 december 1917 har nu styrelsen för konungariket
Sveriges stadshypotekskassa hemställt, att kassans grundfond måtte
ökas med tjugu miljoner kronor, så att densamma komme att uppgå
till femtio miljoner kronor.

Styrelsen erinrar i sin berörda skrivelse till en början därom, att
enligt § 2 av förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
den av staten tillskjutna grundfonden för kassan utgjorde
trettio miljoner kronor samt att grundfonden jämlikt nämnda författningsrum
kunde ökas genom ytterligare tillskott av staten eller genom
överförande av medel från reservfonden. Efter anmärkning, att enligt

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

5

§ 4 i förordningen sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer
icke vid något tillfälle iinge uppgå till mera än tio gånger
det belopp, kassans grundfond och reservfond tillköpa utgjorde efter
avdrag av det belopp av grundfonden, som i enlighet med bestämmelserna
i § 2 i förordningen både använts till utlåning åt hypoteksföreningarna,
meddelar styrelsen vidare, att kassans bokförda reservfond
vid tidpunkten för avlåtandet av ifrågavarande underdåniga framställning
uppginge till ett, belopp av 1,850,000 kronor, vadan vid det förhållande,
att grundfonden å 30,000,000 kronor icke till någon del tagits
i anspråk, kassan vid nämnda tillfälle hade möjlighet att utfärda obligationer
intill ett belopp av 318,500,000 kronor. Emellertid uppginge
vid samma tidpunkt totalbeloppet av de utelöpande obligationerna till
238,059,400 kronor, varför kassan jämlikt ovan omförmälda bestämmelser
ägde rätt att ytterligare utgiva obligationer till ett sammanlagt belopp
av 80,440,600 kronor.

Härefter fortsätter styrelsen:

»För att stadshypotekskassan må vara beredd att möta det lånebehov, som
kan komma att yppas vid inträffande stegring av byggnadsverksamheten i rikets
städer och stadsliknande samhällen, har kassans styrelse ansett sig böra redan nu
i underdånighet hemställa om ökning av grundfonden. Med avseende å det belopp,
varmed sådan ökning borde ske, har styrelsen ansett sig böra föreslå ett belopp av
tjugu miljoner kronor, varmed hypotekskassans verksamhet sannolikt vore tillgodosedd
för avsevärd tid framåt.

Hypotekskassans styrelse får alltså härmed i underdånighet hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta nådig proposition om antagande av
följande ändrade lydelse av § 2 första stycket och därmed sammanhängande § 3 i
nådiga förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa den 5
juni 1909:

§ 2 första stycket.

''Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall utgöra
femtio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock ej äger för annat
ändamål disponera över densamma, så länge kassans alla förbindelser icke äro fullgjorda.
Grundfonden kan ökas genom ytterligare tillskott av staten eller genom
överförande av medel från reservfonden.’

§ 3.

''Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna förluster nedgå
till fyrtiosju miljoner kronor, må hypotekskassan icke upptaga nytt lån, med mindre
Konungen därtill lämnar tillstånd’.»

Såväl bankinspektionen som fullmäktige i riksgäldskontoret hava
i infordrade utlåtanden förklarat sig icke hava något att erinra i anledning
av den av styrelsen för hypotekskassan gjorda framställningen.

Bankinspektionen
och
fullmäktige i
riksgäldskontoret.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Departe mentschefen.

På grund av rådande höga priser å byggnadsmaterial m. m. har
som bekant sedan ett par år tillbaka byggnadsverksamheten varit i hög
grad inskränkt. Följden härav har givetvis blivit, att i åtskilliga städer
och stadsliknande samhällen — särskilt sådana, vilka befunnit sig i
raskt framåtskridande — svår brist å bostäder yppat sig. Så snart
något förbättrade förhållanden å byggnadsmarknaden inträtt, lärer det
väl därför kunna förväntas, att kraftiga åtgärder från såväl allmänt som
enskilt håll komma att vidtagas för att åter få byggnadsverksamheten
att taga fart. På statsmakterna synes mig därvid i första rummet böra
ankomma att sörja för, att kredit för byggnadsändamål i erforderlig
utsträckning står till förfogande. Vad som i sådant hänseende främst
bör åtgöras torde vara att tillse, att den centrala anstalt, som inrättats
för kreditgivning åt städernas hypoteksföreningar, konungariket Sveriges
stadsbypotekskassa, sättes i stånd att möta de ökade krav, som vid en
inträffande stegring av byggnadsverksamheten kunna komma att ställas
på densamma. I likhet med styrelsen för kassan är jag benägen att
tro, att det belopp av cirka 80 miljoner kronor, varöver kassan för
närvarande för utlåningsändamål förfogar, icke kommer att visa sig tillräckligt
för tillgodoseendet av det vid en återgång till mera normala
förhållanden å byggnadsmarknaden uppstående lånebehovet.

Jag är därför, lika med kassans styrelse, av den uppfattningen,
att åtgärder böra vidtagas för att genom höjning av grundfonden bereda
kassan ökade utlåningsmöjligheter.

Givetvis är det icke möjligt att förutsäga, när någon förbättring
å byggnadsmarknaden kan komma att äga rum, och alltså icke heller
att avgöra, huruvida en ökning av kassans för utlåning disponibla kapital
redan nu är oavvisligen av behovet påkallad. Försiktigheten synes
mig emellertid bjuda att icke dröja med vidtagandet av en åtgärd, som
i allt fall inom en nära framtid torde bliva nödvändig; och anser jag
mig därför böra tillstyrka, att redan till innevarande års riksdag proposition
avlåtes i det syfte kassans styrelse ifrågasatt.

Mot storleken av . det belopp, tjugu miljoner kronor, varmed enligt
styrelsens förslag grundfonden bör ökas, har jag icke något att
erinra. Jag tillåter mig i detta sammanhang nämna, att enligt vad jag
från riksgäldsfullmäktiges ordförande under hand inhämtat hinder från
fullmäktiges sida icke möter att till hypotekskassan överlämna tillskottet
till grundfonden i obligationer av samma beskaffenhet som de, vilka
för närvarande utgöra kassans grundfond.

I likhet med kassans styrelse finner jag mig vidare kunna förorda,
att det belopp, vartill grundfonden genom på kassans rörelse upp -

Bankoutskottets utlåtande Nr Öl.

7

komna förluster må kunna nedgå, utan att Kungl. Maj.ts tillstånd skall
inhämtas lör att kassan må upptaga nytt lån, sättes till fyrtiosju miljoner
kronor.

Såsom jag redan antytt, gäller emellertid beträffande kassans dispositionsrätt
till det till kassan redan överlämnade grundföndsbeloppet å
30,000,000 kronor — förutom vad därom i själva förordningen stadgas
— även det villkor, att, om grundfonden nedgår till 26,000,000 kronor,
kassans rätt till vidare utlåning är beroende av riksdagens medgivande.
1 överensstämmelse med den tankegång, som låg till grund för uppställandet
av berörda villkor, synes mig, därest den nu föreslagna ökningen
av grundfonden kommer till stånd, utlåningsrätten redan vid en nedgång
av grundfonden till exempelvis 44,000,000 kronor böra göras beroende
av dylikt medgivande.

Slutligen anser jag mig böra anmärka, att i händelse av bifall till
förslaget några mindre redaktionella ändringar bliva erforderliga i 1 och
12 §§ av den av Kungl. Maj:t den 18 januari 1910 utfärdade kungörelsen
angående reglemente för hypotekskassan. Härtill torde jag
emellertid framdeles få återkomma.»

I likhet med departementschefen anser utskottet åtgärder redan
nu böra vidtagas för att genom höjning av den ifrågavarande kassans
grundfond bereda kassan ökade utlåningsmöjligheter. Beträffande storleken
av det belopp, varmed en sådan ökning bör ske, har utskottet icke
något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i berörda avseende föreslagit,
eller att denna ökning måtte bestämmas till 20,000,000 kronor. Ifrågavarande
tillskott lärer, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet,
kunna av fullmäktige i riksgäldskontoret till kassan överlämnas i obligationer
av samma beskaffenhet som de, vilka för närvarande utgöra
kassans grundfond. Utskottet har icke heller något att erinra mot att
det belopp, vartill grundfonden genom förluster på kassans rörelse må
kunna nedgå, utan att Kungl. Maj:ts tillstånd skall inhämtas för att
kassan må upptaga nytt lån, sättes till 47,000,000 kronor. Och det
synes vidare vara riktigt, i överensstämmelse med den tankegång, som
låg till grund för uppställandet av nu gällande villkor eller att, om
grundfonden nedgår till 26,000,000 kronor, kassans rätt till vidare utlåning
är beroende av riksdagens medgivande, att vid bifall till den
nu föreslagna ökningen av grundfonden utlåningsrätten vid en nedgång
av nämnda fond till 44,000,000 kronor göres beroende av ett dylikt
medgivande.

Viskottet.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Utskottet bär alltså ansett sig böra tillstyrka bifall till Kxmgl.
Maj:ts framställning och hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 205
må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 april 1918.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Wickman, Boos. Kjellgren.
Sandler och Stenberg samt

av andra kammaren: herrar Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors. Borg, Sommelius.
Bogren. Törnqvist, Edbom. och Henrikson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.