Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1918 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående vissa framställningar, rörande tionde huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsst
åter na.
Å. öet militära pensionsväsendet.
1:°) I en till riksdagen den 15 februari 1918 avlåten proposition,
nr 108, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över sjö förs varsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre båtsmannen vid Södra Möre 2:a kompani
nr 22 Fredrik Larsson Söderlund må tilldelas pension såsom hade han
tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
I fråga om den i ärendet förebragta utredningen får utskottet
hänvisa till propositionen.
Utskottet har ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer förty,
att riksdagen må medgiva* att förre båtsmannen
vid Södra Möre 2:a kompani nr 22 Fredrik Larsson
Söderlund må tilldelas pension såsom hade han tjänat
i tjugu år från tjugu års ålder.
2:o) I en till riksdagen den 15 februari 1918 avlåten proposition,
nr 109, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 3:e kompani nr 67
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 31 käft. (Nr 39—40.) 1
Angående
pension filt
f. båtsmannen
F. L. Söderlund
-
Angående
pension åt
f. båtsmannen
J. G. Åkerman.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
Angående
tilläggspension
åt f. d.
förste vaktmästaren
L. E. Larson.
Angående
understöd åt
änkan Henrika
Amalia
Lundell.
Johan Collén Åkerman må tilldelas pension såsom hade han tjänat i
tjugu år från tjugu års ålder.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet
hänvisa till propositionen.
Med tillstyrkande av bifall till ifrågavarande förslag, får utskottet
hemställa,
att Kungl. Majrts förevarande proposition må
vinna riksdagens bifall.
B. Allmänna iiidragningsstaten.
I. Ang. utrikesdepartementet.
3:o) I eu till riksdagen avlåten, den 8 februari 1918 dagtecknad
proposition, nr 114, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över uörikesdepartemeutsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att före detta förste vaktmästaren i utrikesdepartementet
Lars Erik Larson må, räknat från den 1 januari 1918,
under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
en tilläggspension av 200 kronor årligen.
Utredningen i ärendet återfinnes i nämnda statsrådsprotokoll, till
vilket utskottet får hänvisa.
Med tillstyrkande av bifall till ifrågavarande framställning, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att före detta förste
vaktmästaren i utrikesdepartementet Lars Erik Larson
må, räknat från den 1 januari 1918 under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
eu tilläggspension av tvåhundra kronor årligen.
II. Ang. ecklesiastikdepartementet.
4:o) I en till riksdagen den 1. mars 1918 avlåten proposition, nr
120, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att avlidne musikläraren
Carl Lundells änka Henrika Amalia Lundell, född Lokamler, må
från och med den 1 januari 1918, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
3
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av 300 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 1 mars 1918.
Utskottet, som icke funnit något att erinra emot ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att avlidne musikläraren
Carl Lundells änka, Henrika Amalia Lundell,
född Lokander, må från och med den 1 januari 1918,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å
allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av trehundra kronor.
5:o) I en till riksdagen den 1 mars 1918 avlåten proposition, nr
121, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förvaltaren av reservförrådet för läroverkens
målskjutningsmateriell, majoren Wilhelm Åmun må, utöver honom redan
tillkommande pensioner av statstjänster, från och med månaden näst
etter den, varunder han fullgjort honom meddelat uppdrag att under
år 1918 slutföra honom såsom förvaltare av reservförrådet åliggande
göromål m. m., under siu återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 750 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört
följande:
»I en till Kungl. Magt den 30 oktober 1917 ingiven skrift har
majoren i armén Wilhelm Åman erinrat, att till följd av 1917 års riksdags
beslut om upphörande av vidare statsanslag för skjututbildningsövningar
vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska
läroverken den befattning Åman sedan den 1 januari 1902 innehaft
såsom förvaltare av reservförrådet för läroverkens skjutmateriell
komme att upphöra, samt anhållit, att till riksdagen måtte göras framställning
om pension för honom till det belopp, som kunde finnas
lämpligt.
Sin befattning såsom förvaltare av omförmälda reservförråd har
Aman innehaft på grund av honom den 12 augusti 1902 meddelat
nådigt förordnande. Kungl. Magt har den 25 juni 1917 förordnat, att
Angående
pension åt
förvaltaren
av reservförrådet
för läroverkens
målskjutning
smateriell
W. Åman.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
ovannämnda skjututbildningsövningar skulle från och med år 1918 upphöra.
För berörda uppdrag har Aman i arvode uppburit under vartdera
av åren 1902 —1904 1,000 kronor och under vartdera av åren 1905—1917
1,500 kronor.
Av ansökningshandlingarna inhämtas, att Aman, som är född den
6 april 1849 och som vid sidan av sin militära anställning innehaft
befattning såsom gymnastiklärare vid högre allmänna läroverket å
Södermalm i Stockholm, för närvarande åtnjuter i pension dels 2,720
kronor från arméns pensionskassa, dels ock, såsom förutvarande gymnastiklärare,
670 kronor från de till pensionering av civila tjänstinnehavare
anslagna medel.
Vid ansökningen bär Åman fogat följande intyg:
Majoren W. Åman har alltsedan den 1 januari 1902 utövat verksamhet såsom
förvaltare av läroverkens reservförråd av målskutningsmateriell, i vilken egenskap
han innehaft Kungl. Maj ds förordnande. Såväl före som efter nämnda dag har
Äman varit betrodd med åtskilliga uppdrag rörande läroverkens militärövningar eller
skjututbildningsövningar. Så har Åman varit medlem av en av Kungl. Maj:t den
30 mars 1894 tillsatt kommitté för utarbetande av förslag till anordning av militärövningar.
Den 20 oktober 1900 tillkallades Åman av chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt Kungl. Majds bemyndigande, såsom sakkunnig för utredning av behovet
av ny skjutmateriell vid de allmänna läroverken samt uppgörande av förslag
till erforderliga ändringar i gällande instruktion för militärövningarnas bedrivande
vid nämnda läroverk. På grund av Kungl. Majds bemyndigande har Åman år 1906
av läroverksöverstyrelsen tillkallats såsom sakkunnig för utarbetande av förslag och
kostnadsberäkningar angående militärövningarna vid de allmänna läroverken. Av
läroverksöverstyrelsen har Åman år 1907 varit tillkallad för att såsom särskild
sakkunnig biträda överstyrelsen vid behandling av ett av Kungl. Maj:t till densamma
för yttrande och förslag hänskjutet ärende i fråga om ändrade bestämmelser
angående militärövningarna vid de allmänna läroverken m. 11. undervisningsanstalter.
Den 16 juni 1908 tillkallades Åman jämte andra personer av chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt Kungl. Majds bemyndigande, för att biträda vid uppgörande
av förslag till förändrad anordning av militärövningarna vid allmänna läroverk
in. fl. undervisningsanstalter. Den 20 december 1909 uppdrag^ chefen för
ecklesiastikdepartementet, jämlikt Kungl. Majds bemyndigande, åt Åman in. fl.
personer att inom departementet biträda vid utredning av väckt fråga om ändrade
bestämmelser rörande militärövningarna vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter.
Desslikes har Åman vid upprepade tillfallen utfört honom av chefen
för ecklesiastikdepartementet meddelade uppdrag att inspektera läroanstalternas
skjutmateriell och skjutbanor in. in.
Stockholm den 20 oktober 1917. Gustaf Tottie,
t. f. expeditionschef.
Läroverks- och folkskolöverstyrelserna huva i infordrat gemensamt
underdånigt utlåtande av den 22 december 1917 anfört följande:
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
5
Arbetet såsom förvaltare av meranämnda reservförråd bär varit nödvändigt
lör skjututbildningarnas ändamålsenliga bedrivande och bär av sökanden skötts med
aldrig svikande nit och skicklighet, vartill kommer, att förordnandet kommit att
närma sig en ordinarie befattnings natur. Under sådana omständigheter synes det
överstyrelserna skäligt, att sökanden finge rätt att uppbära någon pension i nu
ifrågavarande egenskap. Yad angår pensionens belopp, synes det, som om man
lämpligen skulle kunna jämföra ifrågavarande uppdrag med eu gymnastiklärarbefattning.
Sökanden uppbär i egenskap av f. d. gymnastiklärare vid högre allmänna
läroverket å Södermalm i Stockholm en pension av ö70 kronor om året. Full pension
skulle i detta fall hava varit gymnastiklärarlönen oavkortad, d. v. s. 2,000 kronor,
men jämlikt § 16 inom. 4 av gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension äger sökanden uppbära endast tredjedelen av detta belopp. Om man
tillämpar samma beräkningsgrunder på nu ifrågasatta pension, skulle man komma
till ett belopp av 500 kronor om året, utgörande en tredjedel av det med förordnandet
förenade arvodet, 1,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts få överstyrelserna i underdånighet hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att sökanden må, utöver
honom redan tillkommande pensioner av statstjänster, äga uppbära en pension av
500 kronor om året att utgå från och med månaden näst efter den, i vilken hans
förordnande såsom förvaltare av reserv förrå det för läroverkens målskjutningsmateriell
eller med detta förråds upplösning sammanhängande särskilda uppdrag upphör.
Efter remiss har statskontoret den 5 januari 1918 yttrat sig- i
ärendet:
Därest sökanden av ovan angivna anledning gånge förlustig sin befattning
såsom förvaltare av nämnda förråd och det med befattningen förenade arvodet av
1,500 kronor för år, vore det billigt, att ersättning för denna förlust bereddes honom
i form av pension. Mot det av läroverks- och folkskolöverstyrelserna föreslagna
beloppet skulle enligt statskontorets mening icke hava varit något att erinra, om
avgången från befattningen föranletts av innehavarens framskridna ålder eller annan
av hans person beroende omständighet. Men då i detta fall sökanden nödgades
lämna sin befattning och förlorade därmed förenat arvode till följd av indragningen
av förenämnda anslag, syntes det statskontoret, som om det sålunda föreslagna
beloppet, motsvarande en tredjedel av arvodet, knappast kunde anses tillfredsställande.
Statskontoret ansage därför, att beloppet under föreliggande omständigheter
icke borde sättas lägre än hälften av arvodet eller 750 kronor.
Lika med ämoetsverken vill jag tillstyrka, att Aman må på grund Departementsav
sin mångåriga tjänstgöring såsom förvaltare av ifrågavarande reserv- chefen''
förråd komma i åtnjutande av någon pension. Såsom överstyrelserna
vitsordat, har Åman på ett mycket förtjänstfullt sätt skött sitt arbete
som förvaltare av den förrådet tillhörande materiellen. Vari detta arbete
bestått framgår i huvudsak av den för förvaltaren den 4 april 1910
utfärdade instruktionen. Enligt denna ålåg det förvaltaren:
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
1) att besiktiga och mottaga den materiell, som enligt av Kungl. Maj:t utfärdade
bestämmelser för skjututbildningen vid de högre allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och de tekniska elementarskolorna skall i förrådet förvaras och
vårdas av förvaltaren;
2) att årligen upplägga en journal, upptagande, särskilt för varje läroanstalt
och för reservförrådet, den materiell, som från föregående år återstår, jämte den
materiell, som under löpande året tillkommit och förbrukats, samt utvisande den
behållning av materiell, som vid årets slut förefinnes hos varje läroanstalt och i
förrådet;
3) att låta omsorgsfullt inpacka och till läroanstalterna avsända den materiell,
som enligt beslut av chefen för ecklesiastikdepartementet skall utlämnas från förrådet;
4) att årligen, sedan redovisningar och rekvisitioner å materiell enligt föreskrift
i bestämmelserna för skjututbddningen inkommit från rektorerna, granska de
inkomna handlingarna samt upprätta och i två exemplar till ecklesiastikdepartementet
ingiva särskilda förslag till rekvisitioner å för året behövlig materiell, som
av vederbörande leverantör skall försändas; börande därvid fogas en approximativ
beräkning över kostnaderna för materiellen;
5) att ombesörja den skriftväxling, som avser såväl den från förrådet som
den från leverantörerna utgående materiellens försändande till läroanstalterna;
6) att uppgöra och till ecklesiastikdepartementet ingiva sammandrag över
redogörelserna för skjututbildningen;
7) att dels efter anmälan av gymnastiklärare om fel å vapen, som ej kunnat
repareras av gevärshantverkare, draga försorg om felens avhjälpande, med skyldighet
för förvaltaren att när anledning därtill förekommer om förhållandet underrätta
chefen för ecklesiastikdepartementet, dels ock, när sprängt gevär insändes
till reservförrådet, för vederbörlig åtgärd överlämna detsamma med åtföljande upplysningar
om förloppet till Carl Gustafs stads gevärsfaktori;
8) att vid början av kalenderåret i statskontoret göra utdrag ur dess räkenskaper
för föregående år i vad de gälla anslagen för skjututbildningen vid läroanstalterna
och därvid såvitt ske kan fördela de i räkenskaperna upptagna utgiftsposterna
på vissa huvudgrupper enligt föreskrift, som meddelas av chefen för ecklesiastikdepartementet;
samt
9) att ofördröjligen till det ej vid läroanstalterna anställda befäl, som enligt
meddelande från ecklesiastikdepartementet för året kommenderats att leda skjututbildningsövningarna,
översända gällande bestämmelser om övningarna ävensom att
i övrigt enligt de av chefen för ecklesiastikdepartementet givna föreskrifter tillhandagå
departementet vid behandling av ärenden rörande skjututbildningen.
Det har, såsom härav framgår, varit ett ganska krävande arbete,
som ålegat förvaltaren. Åmans erfarenhet på ifrågavarande område
har i övrigt, såsom av ovanbemälda intyg framgår, vid npprepade tillfällen
tillgodogjorts.
I fråga om den tillämnade pensionens belopp finner jag vad statskontoret
föreslagit vara skäligt.
Beträffande åter den tidpunkt, från vilken pensionen bör utgå, vill
jag erinra, att Åman erhållit ett särskilt med reserv förrådets upplösning
7
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
deri 15 februari 1918 har
att under år 1918 slutföra
åliggande göromål samt forsa
m tidigt
sammanhängande uppdrag. Genom beslut
nämligen Kungl. Magt, uppdragit åt Åman
honom såsom förvaltare av reserv förrådet
anstalta om skjutmateriellcns försändande i enlighet med samtidigt av
K”"o1- giviia bestämmelser, med rätt för Åman att härför upp
bära
ersättning med 1,500 kronor för år räknat att till honom kvartalsvis
i efterskott utbetalas.
Jag hemställer, att pensionen må utgå från och med månaden
näst efter uppdragets upphörande.»
Av utredningen i ärendet framgår, att Åman sedan år 1902 innehaft
befattning såsom förvaltare av reservförrådet för läroverkens skjutmateriell.
I följd av 1917 års riksdags beslut om upphörande av vidare
anslag för skjututbildningsövningar vid de allmänna läroverken, folksko
leseminarierna och de tekniska läroverken och sedan Kungl. Maj:t
förordnat, att ovannämnda skjututbildningsövningar från och med år
1918 skulle upphöra, har den ifrågavarande befattningen indragits.
På. sätt läroverks- och folkskolöverstyrelserna framhållit, liar arbetet
såsom förvaltare. av förenämnda reservförråd varit nödvändigt för skjututbildningarnas
ändamålsenliga bedrivande och-synes förordnandet hava
kommit att närma sig en ordinarie befattnings natur. Under sådana
förhållanden och då det vant på grund av indragningen av förenämnda
anslag, som Åman lämnat sin befattning, anser även utskottet skäligt,
att Åman i sin ovannämnda egenskap må komma i åtnjutande av någon
pension. Vad angår pensionens belopp, finner utskottet de av överstyrelserna
föreslagna beräkningsgrunder i detta fall böra tillämpas och
skulle pensionen i sådan händelse komma att utgå med en tredjedel av
arvodet eller 500 kronor om året.
Beträffande den tidpunkt från vilken pensionen bör utgå, biträder
utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
Åberopande vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
Utskottet.
att riksdagen må medgiva, att förvaltaren av
reserv förrå det för Järoverkens målskjutningsmateriéll,
majoren Wilhelm Åman må, utöver honom redan tillkommande
pensioner av statstjänster, från och med
månaden näst efter den, varunder han fullgjort honom
meddelat uppdrag att under år 1918 slutföra honom
såsom förvaltare av reservförrådet åliggande göromål
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
m. m., under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av femhundra
kronor.
Stockholm den 19 mars 1918.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Reservation:
vid punkten 5:o) (ang. pension åt majoren W. ÅmSn):
av herrar Borg, Bogren och Edbom, vilka yrkat avslag å Kungl.
Maj:ts proposition.