Bankoutskuttets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1918 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Ma j ds propositioner rörande
vissa pensioner, avsedda att utgå från statens domäners
fond.
1:°)
I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 56, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att extra kronojägaren,
fanjunkaren Theodor Falk må från och med år 1918 under
sin återstående livstid uppbära en årlig pension av trehundranittio kronor
att utgå från statens domäners fond.
Till stöd för framställningen åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 1 februari 1918, däri föredragande
departementschefen anfört följande:
))I en till Kungl. Maj:t ställd, till domänstyrelsen ingiven skrift
har extra kronojägaren, fanjunkaren Theodor Falk anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte bevilja honom en årlig gratifikation under hans återstående
livstid. Till stöd för sin ansökan har Falk anfört, att han varit anställd
som extra kronojägare i Kalix revir under 43 år men nu på grund av
ålder och av en reumatisk åkomma förorsakad sjuklighet nödgats begära
avsked från sin tjänst. Såsom förutvarande sergeant av första
klass vid Norrbottens regemente åtnjöte han visserligen en pension av
510 kronor, men under nuvarande tider räckte icke denna summa till
det nödtorftigaste uppehälle.
Vid ansökningen har fogais ett tjänstgöringsbetyg från nuvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 19 käft. (Nr 23). 1
Angående
pension åt e.
kronojägaren
T. Falk.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
jägmästaren i Kalix revir G. Jernberg, däri denne vitsordat, att Falk
under sin tjänstgöring som extra krono]ägare i nämnda revir ådagalagt
sällsport intresse och samvetsgrannhet vid fullgörandet av alla honom
förelagda uppdrag, samt att han genom sitt hedrande uppförande varit
ett föredöme för sina underlydande.
Med skrivelse den 15 december 1917 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat yttranden
av t. f. över jägmästaren i Övre Norrbottens distrikt D. af Wåhlberg och
förre jägmästaren i Kalix revir, nuvarande överjägmästaren i Nedre
Norrbottens distrikt G. Rosenlund.
Överjägmästaren Rosenlund har i sitt yttrande meddelat, att under
åren 1895—1915, då Rosenlund i olika befattningar varit anställd i Kalix
revir, Falk under viss del av året, vanligen under tiden 1 oktober—15 maj,
tjänstgjort i samma revir såsom extra kronojägare med arvode. Under
denna långvariga tjänstgöring hade Falk med synnerlig punktlighet,
omsorg och noggrannhet utfört alla de uppdrag av olika slag, som ålagts
honom i tjänsten, samt såväl i som utom tjänsten ådagalagt ett mycket
hedrande uppförande. Falk hade för Rosenlund under dennes tjänstgöring
i reviret varit ovärderlig, en kärnkarl av gamla stammen. Med hänsyn
härtill har Rosenlund tillstyrkt, att Falk måtte beredas en årlig gratifikation,
och ansett, att denna ej borde understiga 500 kronor, enär
staten borde anses hava skyldighet att sörja för att dess gamle trotjänare
icke skulle lida nöd under de år, han kunde hava kvar att leva.
T. f. överjägmästaren af Wåhlberg har i sitt yttrande anfört, att
Falk, som under år 1917 kunnat hjälpa till något å reviret, numera
av sjuklighet ej längre syntes vara i stånd att uträtta något arbete.
Under sådana förhållanden och med hänsyn till de vackra vitsord, Falk
fått av sina närmaste förmän, syntes det endast vara en gärd av
rättvisa, att staten nu om möjligt genom ett understöd beredde Falk
möjlighet att framleva sina återstående livsdagar utan att behöva råka
i nöd och armod. T. f. överjägmästaren har tillstyrkt, att Kungl. Maj:t
måtte bereda Falk en årlig gratifikation eller ett årligt understöd av
förslagsvis 500 kronor.
Domänstyrelsen har anfört, att Falk, som vore född år 1847,
under 7 å 8 månader varje år sedan år 1874 tjänstgjort i Kalix revir
såsom extra bevakare, därav med extra kronojägares förordnande sedan
den 21 december 1882, samt att denna Falks tjänstgöring av vederbörande
revirförvaltare blivit mycket väl vitsordad. Tillika har styrelsen
erinrat, att 1915 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet, beviljat en pension å 375 kronor till extra bevakaren P. J.
Bankoutskottets utlåtande, Nr 23.
3
Boström i Norsjö revir, vilkens tjänstgöring i skogsstaten varit av liknande
art som Falks. Styrelsen har med hänsyn dels till Falks långa,
väl vitsordade tjänstgöring i skogsstaten dels till hans sjuklighet hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte utverka, att en årlig pension av 390
kronor finge från och med år 1918 utgå från statens domäners fond
till Falk under hans återstående livstid, varigenom Falk tillsammans med
sin militära pension skulle erhålla samma pension som krono]ägare.
Statskontoret, som härefter hörts i ärendet, har i utlåtande den
15 januari 1918 instämt i domänstyrelsens hemställan.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst anser jag, att Falk DepaJht™fnts''
är förtjänt av pension på grund av sin tjänstgöring i skogsstaten. Beträffande
pensionens storlek ansluter jag mig till det av domänstyrelsen
och statskontoret förordade beloppet. Pensionen torde böra räknas från
1918 års början.»
Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för vt,kottet.
ifrågavarande framställning, får utskottet, som icke funnit något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att extra kronojägaren,
fanjunkaren Theodor Falk må från och med år 1918
. under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av trehundranittio kronor att utgå från statens domäners
fond.
2:o)
Kungl. Maj:t har vidare i en till riksdagen avlåten, till bankout- Angående
skottet likaledes hänvisad proposition, nr 57, föreslagit riksdagen medgiva,
att kronojägaren i Stadra bevakningstrakt av Örebro revir Anders a. o. Wahu
Gustaf Wahlström må från och med månaden näst efter den, varunder
han erhåller avsked från kronojägartjänsten, under sin återstående livstid
uppbära från statens domäners fond en årlig pension av femhundra
kronor.
Till stöd för framställningen åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 1 februari 1918, däri föredragande departementschefen
anfört följande:
»I en till Kungl. Maj:t ställd, av domänstyrelsen med skrivelse den
19 december 1917 överlämnad ansökan har kronojägaren i Stadra
4 Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
bevakningstrakt av Örebro revir Anders Gustaf Wahlström anhållit, att
Kungl. Magt måtte för riksdagen framlägga förslag om en pension åt
honom av 500 kronor, att utgå från och med den 5 oktober 1918, från
vilken dag lian hos domänstyrelsen anhållit om avsked från sin tjänst.
Ansökningen tillstyrkes av vederbörande jägmästare och överjägmästare.
Av ett ansökningen bifogat, den 18 november 1917 av disponenten
Carl E. Carlsson, Stadra, Rockesholm, och jägmästaren i Örebro revir
H. »Stilart avgivet intyg framgår, att Wahlström, som varit skogvaktare
vid Stadra sedan hösten 1875 och blivit antagen till extra kronojägare
den 27 april 1907 samt ordinarie kronojägare från och med den 1 januari
1912, på ett synnerligen förtjänstfullt sätt skött både sin långvariga
privattjänst och sm krono]ägarbefattning, samt att han för sitt uppehälle,
då han avginge ur tjänsten, vore helt och hållet beroende av den
pension, han kunde komma att erhålla.
Domänstyrelsen anför, att Wahlström, som vore född den 5 oktober
1851 och sålunda överskridit 65 levnadsår, vid uppnåendet av sagda
levnadsålder varit i skogsstatens tjänst endast 9 år, 5 månader och 8
dagar. Styrelsen tillstyrker ansökningen och hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte för riksdagen framlägga förslag om beviljande av pension till
Wahlström av 500 kronor att utbetalas från och med månaden näst
efter den, varunder han av domänstyrelsen beviljas avsked.
Statskontoret har i utlåtande den 12 januari 1918 anfört, att, då
sökanden vid uppnåendet av den ålder, 65 år, då skyldighet att avgå
inträdde, icke kunde räkna tio år i statens tjänst, vore han enligt sista
stycket av § 7 i lagen den 11 oktober 1907 angående pensionering av
civila tjänstinnehavare, icke berättigad till pension och kunde icke heller
genom kvarstående i tjänst vinna rätt till sådan förmån. Billigheten
syntes dock bjuda, att pension bereddes honom. Med hänsyn därtill, att
hans sammanlagda tjänstgöringstid vid de skogar, som nu inginge i
Stadra kronopark, uppginge till vida mer än 35 år eller den tid, som för
kronojägare erfordrades för hel pension, samt att hans avlöning utgjorde,
förutom tjänstgöringspenningar, lön å 600 kronor, syntes intet vara att
erinra mot det begärda pensionsbeloppet, 500 kronor. Under erinran
att pensionsbeloppet syntes böra anvisas att utgå från statens domäners
fond, har statskontoret instämt i domänstyrelsens hemställan.
Departe
mentschefen.
I likhet med myndigheterna anser jag, att Wahlström är förtjänt
av pension av statsmedel. Mot det föreslagna pensionsbeloppet, 500
kronor, har jag ej något att invända.»
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
5
Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit sig
böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
57 må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 28 februari 1918.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, friherre Langenskiöld, Nilsson,
Wickman, Jönsson, Sandler och Schyller samt
av andra kammaren: herrar Gustafsson i Örebro, Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors,
Borg, Sommelius, Bogren, Edbom och Lovén
-
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 19 höft. (Nr 23.)
2