Bankoutskottets utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 191b kl. 1 e. m.
Utlåtande angående verkställd granskning av riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.
Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år
1917 församlade revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll, som
blivit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den 15
januari 1917, intill vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige tor
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, till och med den 14
januari 1918, får utskottet nu meddela yttrande i anledning av berörda,
sålunda verkställda granskning.
l:o.
I
sin ovannämnda berättelse hava riksdagens revisorer å sid. 346—348 **
anfört följande
»Vid granskning av de enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolagens
förvaltning och räkenskaper för år 1916 hava revisorerna funnit, att ett antal
bolag vilka under året antingen ej alls eller endast till en del fullgjort sm betalningsskyldighet
till staten, använt större eller mindre belopp av uppkommet
överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad till anskaffning av ny rullande materiel,
nybyggnader och likartade ändamål.
I detta avseende få revisorerna meddela följande.
Hultsfred-Västervik—Åtvidaberg—Bersbo jarnvagsaktiebolag, vilket under
år 1916 endast delvis fullgjort stadgad inbetalning å sitt statslån, har enligt räkenskaperna
för nämnda år haft ett trafikoverskott av 441,008 kronor 50 ore. I
en till riksgäldskontor såsom svar å därifrån mottagen erinran om betalmngsskvldigheten
för lånet den 26 mars innevarande år avlåten skrivelse liar bolaget
meddelat, att detta överskott huvudsakligen anvants till nyanskaffning av rullande
materiel och förbättring av äldre sådan „ 1fm; . , • .
Hässleholm—Markaryds. järnvagsaktiebolag har under år 1916 icke gjort
någon inbetalning å statslånet. For året har uppkommit ett trafikoverskott a\
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 11 käft. (Nr 13.)
försummad
inbetalning
å vissa
järnvägslån.
2 BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 13.
123,(552 kronor 4b öre. Enligt meddelande i styrelsens förvaltningsberättelse bär
styrelse]! icke ansett sig kunna inbetala den under ar 1916 förfallna räntan å
statslånet utan har mast använda dessa medel till kolinköp och nybyggnader. Av
handlingarna framgår därjämte, att av till bolagsstämmans disposition stående
»vinst» för ar 1916 41,662 kronor 21 öre, största delen eller 37,495 kronor 69
ore avsatts till eu nybildad fond för anskaffande av rullande materiel samt återstoden,
4,166 kronor o2 ore, överförts till reservfonden.
• i»D f?r Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag, som ej heller under
ai 1916 fullgjort någon inbetalning å sitt statslån, meddelar i sin förvaltningsberättelse
för samma år, att till följd av åtskilliga i berättelsen omförmälda nybyggnader
och anskaffningar under året icke kunnat inbetalas den å statslånet
förfallna annmteten. — Bolaget har för år 1916 redovisat eu »vinst» av 5 710
kronor 34 ore.
. Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag har i en till riksgäldskontoret den
~ ^•aliUiirii (^e^al ar avlåten skrivelse, med förmälan att bolaget icke varit i stånd
att inbetala under år 1916 förfallen annuitet å statslånet, förklarat, att trafiken å
bolagets järnväg visserligen stege avsevärt, men att därav närmast följde endast
e rov av nyanskaffning av materiel och nybyggnader under nu rådande höga
priser, under det att trafikinkomsterna knappast syntes komma att lämna något
namnvart överskott utöver driftkostnaderna. - Enligt räkenskaperna uppgick
emellertid trafikoverskottet för år 1916 till 48,143 kronor 69 öre.
De förhållanden, för vilka ovan redogjorts, synas revisorerna vara av beskaffenhet
att icke hora lämnas obeaktade. Statens tillhandahållande av lån för
utvidgande av det enskilda järnvägsnätet i landet torde avse att möjliggöra tillkomsten
av jarnvagsanläggningar, vilka äro av betydelse för landets utveckling
och vilka utan statens bistånd icke hava utsikter att kunna komma till stånd
Meningen kan däremot icke anses vara, att staten skall understödja järnvägsbolagen
med kapital för anskaffande av ny materiel o. d. eller för utförande av
nybyggnader och utvidgningar, som nödvändiggöras av järnvägsdriftens utveckmg,
något som i själva verket bliver fallet, därest ett järnvägsbolag, i stället för
att verkställa föreskrivna inbetalningar å erhållet statslån, använder uppkommet
trafikoverskott for ovanberörda och liknande ändamål.
Be visorna förbise icke, att för åtskilliga järnvägsbolag, vilka visserligen
famna overskott a driften men vilkas ekonomiska ställning ändock är mindre god
svårigheter kunna möta att anskaffa erforderliga medel till av trafikens utveckling
betingade utvidgningar och nyanskaffningar. Det torde emellertid ej kunna fölnekas
att i ej så få fall en viss benägenhet att sätta statens rätt i sista rummet
dörj åt gorå sig gällande hos de järnvägsbolag, vilkas ekonomiska ställning av en
eller annan anledning är mindre stark - ett förhållande varå 1913 års revisorer
tunno anledning fasta uppmärksamhet. I betraktande härav torde det enligt revisorernas
mening kunna ifrågasättas, huruvida de bolag, varom här närmast är
fråga, och andra, som möjligen använt sitt trafiköverskott till liknande ändamål
verk igen gjort vad de kunnat för att fullgöra sina skyldigheter mot staten. Vid
sadant förhållande hava revisorerna ansett sig böra bringa ovanberörda sakförhållanden
till riksdagens kännedom^.»
Sedan fullmäktige från ovannämnda fyra järnvägsaktiebolag infordrat
förklaring över vad revisorerna i ämnet anfört, hava sådana förklaringar
inkommit till fullmäktige.
Bankoutskottets utlåtande Nr 13. 3
Dessa förklaringar hava fullmäktige med skrivelse den 28 sistlidna
december överlämnat till riksdagen och äro desamma såsom bilagor lögade
vid revisorernas berättelse.
Av berörda förklaringar framgår, att ifrågavarande bolag använt
sina trafiköverskott till komplettering och förbättring av järnvägsanläggningarna
samt till trafikmaterial jämte andra för järnvägsföretagen nödiga
behov och framhålles, att härigenom trafikens uppehållande och utveckling
möjliggjorts, vilket även måste anses hava hatt en gynnsam verkan
på statens säkerhet för sina låneunderstöd.
Jämväl utskottet anser, att de förhållanden, för vilka revisorerna i sin
berättelse redogjort, icke böra lämnas obeaktade. Frågan om järnvägsbolagens
underlåtenhet att fullgöra sin betalningsskyldighet till staten är
nämligen otvivelaktigt av ganska stor statsfinansiell betydelse och följaktligen
en angelägenhet, som bör från statens sida följas med uppmärksamhet.
Gällande föreskrifter giva också åt fullmäktige i riksgäldskontoret
en ganska vidsträckt handlings- och prövningsrätt i förevarande
avseende och, enligt vad utskottet inhämtat, lära efter den nyligen
genomförda förändrade arbetsfördelningen mellan deputerade särskild
uppmärksamhet komma att ägnas åt nu ifrågavarande spörsmål. Under
sådana förhållanden har utskottet endast velat vad i detta ärende förekommit
för riksdagen
omförmäla.
2:o.
Riksdagens revisorer hava vidare å sid. 348 och 349 i omförmälda
berättelse anfört följande:
»Jämlikt beslut av riksdagen upprättas sedan en följd av år tillbaka av
person, som kanslideputerade därtill utse, för varje riksdag ett register över kamrarnas
protokoll jämte bihanget däritll. .
På förekommen anledning framhöllo 1912 års revisorer i sm berättelse
vikten av att för det granskningsarbete, som ålåge revisorerna, registret över
nästföregående riksdags protokoll med bihang vore för revisorerna tillgängligt, då
de den 1 oktober började sitt arbete. Revisorerna påpekade vidare, hurusom det
för statsdepartementen, de centrala ämbetsverken in. tf. myndigheter, vilka hade
att handlägga ärenden, som varit föremål för senaste riksdags prövning, måste
vara av mycket stor vikt att i god tid erhålla tillgång till riksdagsregistret.
Med anledning av detta uttalande beslöt 1913 års riksdag, att ifrågavarande
register skulle föreligga fullbordat och i tryck senast tre månader efter riksdags
avslutande. Därförut hade tiden varit bestämd till fyra månader.
Utskottet.
Ang. registret
till riksdagens
protokoll
med
bihang.
4
JBanJcoutsJcottets utlåtande Nr 13.
Kansli
deputerade.
Åren 1913 och 1915 liar registret i överensstämmelse med ovannämnda
föreskrift förelegat i tryck i september månad. Under 1914 utgåvos två register
ett för varje riksdag.
Den omständigheten att tiden för 1916 och 1917 års riksdagars avslutande
framflyttats till inemot dessa års slut har förorsakat, att registrets utgivande blivit
fördröjt flera månader. Registret till 1916 års riksdag förelåg färdigt till utdelning
först i slutet av januari 1917 och registret till innevarande års riksdag torde
ej vara att förvänta förrän i början av år 1918.
Med hänsyn till den av 1912 års revisorer framhållna betydelsen såväl för
revisorerna själva som för ämbetsverk och myndigheter att i god tid äga tillgång
till ett register över senaste riksdags tryckta handlingar, finna revisorerna synnerligen
önskvärt att, därest ett kommande år tiden för riksdagens avslutande
skulle, på sätt 1916 och 1917 varit fallet, framflyttas, något kunde åtgöras för avhjälpande
av den brist, registrets försenade utgivande innebär.
Enligt vad revisorerna hava sig bekant, vidtogs ock under år 1916 eu åtgärd
i detta syfte, i det att på kanslideputerades föranstaltande sakregistret till
samma års riksdag utgavs i mitten av november månad, tryckt såsom manuskript
i en mindre upplaga. Det synes revisorerna, som om degbär anmärkta bristen
skulle — därest ett kommande år riksdagen icke skulle avslutas i vanlig tid —
lämpligen och utan större kostnader kunna avhjälpas på så sätt skedde år 1916,
dock att givetvis det provisoriska registret för att bliva till verkligt gagn bör
föreligga färdigt avsevärt tidigare än nämnda år var fallet.»
I ovanförmälda, den 28 sistlidna december dagtecknade skrivelse
hava med anledning av revisorernas berörda framställning fullmäktige i
riksgäldskontoret anfört, att, då det syntes tillkomma kanslideputerade
att i förevarande ämne avgiva det förslag, vartill revisorernas framställning
kunde föranleda, fullmäktige ansåge samma framställning ej giva
anledning till någon särskild åtgärd från fullmäktiges sida.
I anledning av vad fullmäktige sålunda anfört har utskottet ansett
sig. böra inhämta yttrande i ärendet från kanslideputerade, vilka i en den
6 innevarande februari dagtecknad skrift — efter att hava återgivit
innehållet i utskottets skrivelse — vidare anfört följande:
»Med anledning härav få kanslideputerade, som jämlikt statsutskottets av
riksdagen bifallna memorial nr 143 vid 1913 års riksdag hava att tillsätta den
person, som skall upprätta omförmälda protokolls- och bihangsregister, anföra,
att bestämmelsen i samma memorial, att registret skall vara fullbordat och i
tryck företett senast tre månader efter riksdags avslutande, givetvis tillkommit
under förutsättning att riksdagen åtskiljes omedelbart efter behandlingen av densamma
förelagda propositioner samt inom riksdagen väckta frågor, och icke,
såsom de senaste åren varit händelsen, av särskild anledning upplöses först mot
årets slut. För sistberörda fall synas särskilda åtgärder påkallade, för att registret
må vara, om också i ofullbordat skick, i tryck tillgängligt för riksdagens
revisorer och vederbörande ämbetsverk inom den i nyssberörda memorial bestämda
tid från det så att säga ordinarie riksdagsarbetets avslutande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 13.
5
I nu nämnda syfte hava kanslideputerade i samband med frågan om utseende
av person för upprättande av berörda register, till behandling upptagit
den till deras yttrande remitterade framställningen; och hava deputerade, som
därvid till nyssnämnda uppdrag, utsett amanuensen vid riksdagens bibliotek R.
Höckert, tillika under hand överenskommit med denne, att han, därest riksdagens
avslutande skulle visa sig även innevarande år komma att fördröjas avsevärt utöver
förut i allmänhet vanlig tid, skall ombestyra, att registret i fråga om avdelningen
sakregister varder i eu efter det av deputerade ovan angivna syfte avpassad
upplaga tillgängligt sist tre månader från slutförandet av de arbeten inom
riksdagen, vilkas fullbordande tidigare plägat föranleda riksdagens avslutande.
vidtages motsvarande åtgärd även för kommande år, synes det av riksdagens
revisorer avsedda, jämväl enligt kanslideputerades mening viktiga önskemål
kunna bliva behörigen tillgodosett.»
Då, på sätt framgår av kanslideputerades yttrande, åtgärder redan Utskottet,
vidtagits i syfte att tillgodose det av riksdagens revisorer avsedda önskemålet,
får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte låta bero vid vad i detta
ärende förekommit.
3:o.
Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret Ang. åtgärder
äga fullmäktige i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga * frå^a om
de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga naderna9på
om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse
med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den
11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade.
Gemensamma sammanträden mellan bemälda fullmäktige för utförande
av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet anmälts,
ägt rum vid två tillfällen under tiden från och med den 15 januari 1917
till samma dag innevarande år, därvid fullmäktige behandlat fråga om
viss ändrad konstruktion av den beslutade bron över stora Norrström;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
4:o.
Yad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets Ang. revitillstånd
och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 13.
Ang. ansvars
frihet för
riks gälds -kontorets
styrelse.
av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har
utskottet funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit
ej böra föranleda någon ytterligare anmälan eller hemställan.
5:o.
Då utskottet vid den nu verkställda granskningen av riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor
hava med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, tillstyrker utskottet,
att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas
ansvarsfrihet dels för den av riksdagens år 1917 församlade
revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1916, dels ock för alla beslut och
åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll
från och med den 15 januari 1917 till och med
den 14 januari innevarande år.
Stockholm den 5 februari 1918.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Nilsson, Wickman och Jönsson samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Berg i Munkfors,
Sommelius, Bogren, Jonsson i Gumboda, Bäcklund och Lovén.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.