Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1918 kl. 3 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, avgående beräkning av bevillning
urna för år 1919.
Närvarande: herrar Hammarström, Ruiug, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Östberg,
Wijk, Källman, Nilsson i Kristianstad och Söderberg.
Sedan Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag
i fråga om beräkning av beviilningarna för år 1919, hava genom olika
propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa
bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen
har numera fattat beslut i anledning av sist omförmälda propositioner.
Sedermera har Kungl. Maj:t i eu den G juni 1918 dagtecknad proposition,
nr 459, med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de
strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition framställda,
föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets inkomster
för år 1919 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen specifikation.
Med beaktande jämväl av propositionen nr 459 avgiver bevillningsutskottet,
jämlikt 40 § riksdagsordningen, härmed förslag till
beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1919 vid tillämpning
av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. De
särskilda beviilningarna upptagas i den ordning, vari de förekomma i
nämnda specifikation.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
1 skrivelse den 13 december 1917 med inkomstberäkning för år
1919, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1916 av 64,670,861 kronor, enligt från
Kungl. Maj:ts befällningshavande inkomna uppgifter för år 1917 uttaxerats
med 112,460,684 kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1919 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:
Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade skattebeloppet
hade enligt rikshuvudböckerna utgjort:
år 1911................................................. kronor 34,201,579
» 1912.................................................. » 35,795,907
» 1913................................................... » 40,786.536
» 1914.............................................. » 44,222488.
Ökningen under denna tid hade utgjort:
från 1911 till 1912 ............................. kronor 1,594,328
» 1912 » 1913 ............................. » 4,990,629
» 1913 » 1914.............................. » 3,435,952
eller i medeltal 3,340,303 kronor om året.
Med antagande av eu årlig ökning även för tiden efter 1914 av
sistnämnda storlek, skulle det debiterade skattebeloppet hava beräknats
sålunda:
år 1914 ............................................... kronor 44,222,488
y> 1915 ............................................. 2> 47,562,791
» 1916 ................................................ » 50,903,094
» 1917 ............................................... » 54,243,397
» 1918 ................................................ » 57,583,700
9 1919 ................................................ » 60,924,003.
Sammanställdes dessa belopp i vad de avsåge åren 1915, 1916
och 1917 med faktiskt för samma år taxerade belopp, visade det sig,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 3
att för år 1915 det faktiska beloppet understigit det statistiskt beräknade
med 4,561,121 kronor, men för åren 1916 och 1917 ("»verstigit det beräknade
med respektive 15,331,688 kronor eller 30.12 procent och 58,217,287
kronor eller 107.3 3 procent.
Skulle taxeringen för åren 1918 och 1919 komma att i samma
proportion som för innevarande år överträffa beräkningen, skulle man
erhålla
för år 1918......... 207.33 x 57,583,700 = kronor 119,388,285
» » 1919......... 207.3.3 x 60,924,003 = » 126,313,735.
Om man med beräknande av avkortningarna till 1.8 procent, från
beloppen för 1917, 1918 och 1919 avdroge denna procent av det taxerade
beloppet för nästföregående år eller således respektive 1,192,226 kronor,
2,024,292 ki-onor och 2,148,989 kronor, erhölle man en beräknad behållning
å inkomst- och förmögenhetsskatt, uppgående för år 1917 till
111,268,458 kronor, för år 1918 till 117,363,993 kronor och för år
1919 till 124,164,746 kronor.
Tillförlitligheten av en sådan kalkyl berodde på, i vilken mån det
kunde vara berättigat att för kommande år räkna med samma faktor,
som uttryckte den för år 1917 konstaterade höjningen i taxeringen.
Denna faktor åter vore till sin storlek i väsentlig mån beroende dels
på minskningen i penningvärdet, dels på den i stor skala inträffade
omflyttningen av- produktions- och handelsvinster till vissa näringar,
som särskilt gynnades av rådande krisförhållanden.
Då för år 1918, vars taxering verkställdes på grund av de skattskyldigas
inkomster under år 1917, bägge nyss nämnda omständigheter
kvarstode och efter all sannolikhet utövade eu vida kraftigare inverkan
på taxeringen än under år 1917, hyste statskontoret ingen tvekan därom,
att det här ovan beräknade beloppet för år 1918 komme att vida överträffas
av verkligheten.
Vad åter beträffade år 1919 kunde det icke nekas, att dels fördelningen
av inkomster bland de olika lagren av skattskyldiga i någon
mån kunde hava återgått till det normala tillståndet, förutsatt att kriget
slutade under år 1918, dels andra förhållanden kunde hava tillkommit
ägnade att reducera de under kristiden högt uppdrivna inkomstbeloppen.
Försiktighet vore därför av nöden. Men utom det att någon avsevärd
rehabilitering av penningvärdet icke torde vara att vänta, vore även att
märka, att prisstegringens inverkan på fastighetsbeskattningen icke fullt
kommit till synes i ovan anförda beräkning samt att densamma särskilt
i avseende på förmögenhetsskatt för fastighet icke alls kunde göra sig
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
gällande förrän efter den fastighetstaxering, som komrae att verkställas
år 1918.
Med hänsyn till vad statskontoret sålunda anfört, ansåge statskontoret,
att all nödig försiktighet blivit iakttagen, om man för år 1919
beräknade en återgång från 1918 års höga siffra till samma belopp,
som för år 1917 beräknats såsom behållen inkomst, eller i runt tal
111,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari
1918 har chefen för finansdepartementet anfört följande:
»Statskontoret har i sina beräkningar av skatterna på inkomst,
förmögenhet och rörelse utgått från antagandet, att den på 1918 års
förhållanden grundade inkomst- och förmögenhetsskatten bör kunna beräknas
till samma siffra av 111 miljoner kronor, som faktiskt utgått
under år 1917. Ehuru jag icke vill underskatta de skäl för ett sådant
antagande, som av statskontoret anförts, anser jag mig dock böra erinra
därom, att året 1916 med sina utomordentligt höga krigsvinster bjöd
exceptionellt gynnsamma skatteobjekt, och att året 1918 ingått under
betydligt mörkare utsikter för vårt näringsliv. Under sådana förhållanden
bjuder efter min uppfattning nödig försiktighet att vidtaga en
reduktion av inkomstberäkningarna för samtliga nu berörda skattekällor,
som i avsevärdare män röna inflytande av en återgång till mera normala
förhållanden.
Inkomst- och förmögenhetsskatten beräknar jag sålunda till 100
miljoner kronor, vilket belopp redan detta överstiger det i 1918 års
riksstat beräknade med 30 miljoner kronor.»
Med angivna belopp, 100,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslagtill
riksstat.
Enligt det vid förenämnda proposition, nr 459, med förslag till,
bland annat, ny inkomstberäkning för 1919 års riksstat fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 juni 1918 har chefen
för finansdepartementet i förevarande ämne anfört, bland annat, följande:
»Numera kan ju inemot hälften av år 1918 överblickas. Uppenbart
synes visserligen vara, att näringslivet kommer att utmärkas av
en betydande avmattning under årets senare del, medan däremot beträffande
den hittills förflutna delen av aret förhållandena gestaltat sig
gynnsammare än vad som vid tidpunkten för statsverkspropositionens
avlåtande befarades. Med hänsyn härtill och jämväl till den ökade
skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till proposition
nr 395 till årets riksdag synes det mig numera vara motiverat att höja
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 5
beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten; och föreslår jag att
såsom intäkt av inkomst- och förmögenhetsskatt bland statsverkets egentliga
inkomster upptages ett belopp av 112,000,000 kronor.»
Med detta belopp är skatten också upptagen uti den i propositionen
nr 459 åberopade specifikationen av statens inkomster år 1919.
Genom berörda proposition nr 395 hade Kung]. Maj:t förelagt
riksdagen förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt in. in.
Härigenom åsyftades, i ändamål att åvägabringa ökad skatteintäkt, eu
mera effektiv beskattning av aktiebolags och solidariska bankbolags
vinstmedel till den del desamma ej utdelades till aktie- eller lottägarne
utan lades till aktiekapitalet eller reservfonden.
Sistnämnda proposition har emellertid ej vunnit riksdagens bifall.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade
inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1917 visat sig uppgå
till 112,567,431 kronor 71 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar
och restitutioner, den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till
111,024,382 kronor 35 öre.
Såsom skäl för den i den nya inkomstberäkningen vidtagna höjningen
av ifrågavarande skatt från i statsverkspropositionen föreslagna
100 miljoner kronor till 112 miljoner kronor har av departementschefen
åberopats dels att, enligt vad numera visat sig, förhållandena inom
näringslivet gestaltat sig gynnsammare än vad som vid tidpunkten för
statsverkspropositionens avlåtande befarades, dels ock hänsyn till den
ökade skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till propositionen
nr 395. Som ovan anförts har nyssnämnda proposition icke
bifallits av riksdagen. Men då, enligt vad i bevillningsutskottets betänkande
nr 58 framhållits, den statsfinansiella effekten, så vitt den nu
torde kunna beräknas, av det i propositionen framlagda förslaget icke
skulle uppgå till mera än 7S eller på sin höjd SA miljon kronor årligen,
samt utskottet funnit de av statskontoret gjorda beräkningarna giva
stöd åt det numera föreslagna beloppet, hemställer utskottet,
att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
år 1919 beräknas till............... kronor 112,000,000: —
Transport kronor 112,000,000: —
Utskottet.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 112,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet
vid anmälan av förslag till riksstat för år 1919 meddelat,
att -han, med hänsyn till de stora krav, som ställdes
på statskassan, måst, utöver den ordinarie inkomst- och
förmögenhetsskatten, även för år 1919 räkna med en
extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Därest av angivna
skäl från sådan skatt fritoges de lägre inkomstgrupperna
i större utsträckning än under innevarande
år, men i övrigt ungefär samma skatteskala som den
nu gällande komme att tillämpas, kunde denna skatt
beräknas giva en inkomst av något mindre än hälften
av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, eller
förslagsvis 43,000,000 kronor.
Med angivna belopp, 43,000,000 kronor, har jämväl
denna inkomsttitel upptagits i Kung!. Maj ds i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
Förslag till den ifrågasatta extra inkomst- och
förmögenhetsskatten förelädes riksdagen genom proposition
den 15 februari 1918, nr 123. Häri föreslogs
un förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1919, varmed avsågs upptagande av en provisorisk
tilläggsskatt till inkomst- och förmögenhetsskatten,
med skattesatser så avvägda, att utbytet av tilläggsskatten
skulle bliva det ovan angivna.
I den nya inkomstberäkningen har intäkten av
ifrågavarande skatt, med iakttagande av i statsverkspropositionen
angiven proportion mellan densamma och
den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, föreslagits
höjd till 49,000,000 kronor.
I enlighet med bevillningsutskottets förslag har
riksdagen sedermera antagit det med propositionen nr
123 framlagda förslaget till förordning om extra inkomst
Transport
kronor 112,000,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 7
Transport kronor 112,000,000: —
och förmögenhetsskatt för år 1919, dock med vissa
förändringar i skattetarifferna, vilka förändringar i utskottets
av riksdagen godkända betänkande (nr 60) i
ämnet beräknats medföra en inkomstökning av omkring
35,000,000 kronor.
Med hänvisning till vad i sistnämnda betänkande
härom anförts får bevillningsutskottet hemställa,
att bland statsverkets inkomster
förårl919måtteupptagasextrainkomstoch
förmögenhetsskatt med ... kronor 84,000,000: —
3:o.
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret har anfört, att denna bevillning —
vilken i riksstaten för år 1918 var upptagen till 2,200,000
kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1917
debiterats med 3,204,899 kronor. Då avkortningarna
antoges icke behöva beräknas högre än till 100,000
kronor, syntes ifrågavarande titel kunna i 1919 års
riksstat höjas till 3,100,000 kronor, till vilket belopp i
sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra
anslaget »Bidrag till landsting och städer, som icke
deltaga i landsting» borde upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 3,100,000
kronor.
Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter
har för år 1917 den debiterade inkomsten av
ifrågavarande skattetitel visat sig uppgå till 3,180,698
kronor 59 öre och efter avdrag av avkortningar och
restitutioner samt skillnaden mellan vid 1917 års början
Transport kronor 196,000,000:
n t skottet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr -67.
Transport kronor 196,000,000: —
och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten
av skattetiteln belöpt sig till 3,063,304 kronor 12 öre.
Utskottet hemställer,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst må för år 1919 beräknas
till ................................... kronor 3,100,000: —
4:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med
1914 |
1915 |
1916 |
|
För rättighet till skogsfång och kolnings- |
|||
frihet på allmänningar....................... |
1,439 |
1,439 |
1,439 |
Av vissa handlande och handelsexpediter |
197,600 |
140,000 |
138,450 |
För vissa offentliga föreställningar ......... |
77,029 |
73,892 |
76,254 | |
Summa |
276,068 |
215,331 |
216,143 [ |
Tages hänsyn till avkortningar och balanser, visar
sig den behållna inkomsten hava uppgått
år 1913 till................................................. kronor
» 1914 » ...............................
» 1915 » ........................
» 1916 » .................
»
»
341,512
275,963
212,620
214,481.
Transport kronor 199,100,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 9
Transport kronor 199,100,000: —
Såsom synes, företer skattetiteln en nedgång för
de sista åren och, då denna givetvis beror på världskrisen,
kommer den efter all sannolikhet att framträda
även i slutsiffrorna för innevarande år. Men för år 1919,
.varom i denna beräkning är fråga, anser statskontoret,
att man bör kunna upptaga titeln med oförändrat belopp,
250,000 kronor.»
Med detta belopp, 250,000 kronor, har denna inkomsttitel
också ingått i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,
att ifrågavarande inkomst under år 1917 debiterats
med 178,075 kronor 65 öre och att, efter avdrag av
avkortningar och restitutioner, den behållna inkomsten
av skattetiteln uppgått till 176,645 kronor 35 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1919 beräknas till......... kronor 250,000: —
5:o.
Stämpelmedel.
Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
år 1912 ................................................... kronor 17,431,457
» 1913 ................................................ » 18,653,021
» 1914 .................................................. » 17,070,845
» 1915 .................................................. » 16,211,787
» 1916 .......................................... » 25,106,655 ''
eller i medeltal för dessa fem år 18,894,753 kronor.
I vad mån de nu och under den senaste tiden
rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna
Transport kronor 199,350,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sänd. 55 höft. (Nr 67.) 2
Utskottet.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000: —
skattetitel, framgår av följande sammanställning av
uppgifter angående influtna stämpelmedel under åren
1913, 1914, 1915 och 1916 samt en del av året 1917.
Influtna stämpelmedel |
|||||
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
1917 |
|
Januari—juli ............ Augusti—oktober...... November o. december |
11,505,057 3,853,096 2,808,506 |
10,724,621 3,527,688 2,425,183 |
7,901,501 3,853,884 2,788,331 |
13,120,706 5,856,933 5,639,629 |
30,290,111 11,728,482 |
Summa 18,166,659^16,677,492''14,543,716124,617,268 42,018,593
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden
under de månader, som kriget varat, i procent av
uppbörden under motsvarande tid närmast före kriget
utgjort:
augusti—oktober 1914 ............................. 91.55 procent
november—december 1914........................ 86.35 »
januari—juli 1915 ..................................... 73.68 »
augusti—oktober 1915 ............................. 100.0 2 »
november—december 1915 .................... 99.2 8 »
januari—juli 1916 ...................................... 122.3 4 »
augusti—oktober 1916 ............................. Io2.oi »
november—december 1916........................ 200.81 »
januari—juli 1917 ....................................... 282.44 »
augusti—oktober 1917 ............................. 304.3 9 »
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter
för åren 1913—1916 å beloppet av de stämplar,
som använts till nedannämnda handlingar, har detta
belopp utgjort:
Transport kronor 199,350,000: —
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000: —
1913 |
1914 |
1 1915 |
1916 |
|
Handlingar till lagfartsprotokol-let ................................... |
3,702,010 |
4,010,613 |
2,815,610 |
4,333.951 |
1 Handlingar till intecknings- och |
390,751 |
622,659 |
486.841 |
680,702 |
Handlingar till äktenskapsför-ordsprotokoll....................... Handlingar till boupptecknings-protokoll: |
9,915 |
7,360 |
7,915 |
10,280 |
Bouppteckningar .................. |
6,228,107 |
5,786,280 |
5,815,810 |
6,991,251 |
Testamenten, till vilka hänsyn |
687 |
3,829 |
842 |
596 |
Morgongåvobrev .................. |
6 |
36 |
5 |
7 |
Avhandlingar om lösöreköp |
14,058 |
13,850 |
11,8411 |
9,833 |
Summa |
10,645,534 10,444,827 |
9,138,864 12,026,620 |
Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror
har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda
skrivelse den 13 december 1917 vidare anfört
följande:
»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades
den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk författningssamling
nr 381), vilken trätt i kraft den 1
januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående
statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna
för bouppteckningar och testamenten, även de i beloppen
för rubriken »handlingar till lagtartsprotokollet»
ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom, vartill komma vissa
nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka
någon beräkning icke för närvarande är möjlig, men
vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera
avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter
belöpt sig
år 1914 till ......................................... kronor 6,000,158
» 1915 » ............................................ » 5,947,762
» 1916 » ............................................ » 7,030,682._________________
Transport kronor 199,350,000: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000:
Emellertid har skattetariffen blivit ändrad genom
nådiga förordningen den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling
nr 325). Vid framläggande av förslaghärom
har föredragande departementschefen ansett sig
kunna beräkna en ökning av arvsskattens i innevarande
års statsverksproposition till 6,000,000 kronor
upptagna belopp med 1,500,000 kronor. Vid fixerandet
av detta belopp har departementschefen i första hand
byggt på en undersökning angående arvsskattens beräknade
och verkliga avkastning under de senaste åren,
och har departementschefen med avseende å utbytet av
den förhöjda arvsskatten anfört följande:
»Arvsskatten bär i statsverkspropositionen beräknats
giva
för år 1912 ........................................... kronor 6,000,000
Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom, rörande
vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,
men vilka icke torde kunna antagas uppgå till
något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla
under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:
Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens
avkastning under tiden från och med år 1912
till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon tendens
till stegring, behöver man icke antaga, att eu
sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.
Tvärtom tala åtskilliga skäl för, att en ökning av arvsskattens
avkastning kan vara att förvänta såsom i höggrad
sannolik.
» » 1913
» » 1914
» » 1915
» » 1916
» » 1917
» 6,000,000
» 7,000,000
» 6,000,000
» 6,200,000
» 6,000,000.
år 1912
» 1913
» 1914
» 1915
kronor 5,393,333
» 6,228,794
» 6,000,158
» 5,947,762.
Transport kronor 199,350,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 19!),350,000
Så torde man med fullt skäl kunna antaga för
visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och
därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra
tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma
att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.
Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna
en höjning av bouppteckningssummorna. De på många
områden gynnsamma konjunkturerna för handel och
industri samt även för jordbruket hava bidragit till
skapandet av nya och ökning av redan befintliga förmögenheter,
och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt
vad erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenhetens fördelning i
sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats till
antalet och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna
höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa de större
förmögenheterna, synes det naturligt, att den inträdda
förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen
skall leda till eu vida större årlig avkastning av arvsskatten
än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna
ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt
angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet som
vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat, tyda
dock på, att densamma blir betydande. För min del
har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna
skatteförhöjningen böra kunna tillsammans åstadkomma
en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen
för år 1918 till 6,000,000 kronor beräknade belopp
med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst
1,500,000 kronor.»
Till vad departementschefen sålunda anfört om
beräkningen för år 1918 vill statskontoret lägga, att
den fastighetstaxering, som kommer att försiggå under
år 1918, säkerligen måste i sin mån bidraga till höjning
av arvskatteuppbörden. Tager man så hänsyn
till att skatten, såsom nyss nämnts, redan för år 1916
influtit med något över 7,000,000 kronor, synes man
utan tvekan kunna för år 1919 därutöver beräkna en
Transport kronor 199,350,000
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000:
ökning med 1,500,000 kronor. Såsom ingående i stämpelavgiften
torde därför böra i riksstaten för år 1919
upptagas »arvsskatt och skatt för gåva» med ett beräknat
belopp av 8,500,000 kronor.
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913
(Svensk författningssamling nr 191) har från och med
den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning
angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda
avgift vid köp av aktier och banklotter höjts med 50
procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande slag
av stämplar har enligt rikshuvudboken utgjort:
Influtna beloppet för under januari—september
innevarande år försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt
statskontoret tillhandakommen uppgift till 7,062,059
kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista
kvartalet kommer att hava en häremot px-oportionell
storlek och således inflyta med 2,354,020 kronor, skulle
årets inkomst uppgå till 9,416,079 kronor.
De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,
som börjat under år 1913 och fortfarit under 1914 och
1915, efterföljts av en betydligt ökad livlighet på detta
område under 1916 och 1917. Så länge kriget fortfar,
torde ingen anledning finnas att antaga en tillbakagång
härutinnan och under den närmaste tiden efter kriget
kan man visserligen å ena sidan vänta en stark åtstramning
av penningmarknaden, men å andra sidan
tQrde samma omständighet i sin mån föranleda realisationer
av värdepapper, varigenom nu ifrågavarande del
av stämpeluppbörden påverkas i gynnsam riktning.
Statskontoret anser därför, att man för år 1919 bör
år 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916
kronor 1.518,466
» 1,177,093
» 590,480
» 734,527
» 4,264,031.
Transport kronor 199,350,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,
kunna beräkna ifrågavarande del av stämpeluppbörden
till 8,000,000 kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående arvsskatt
och skatt för gåva samt överlåtelsestämplar övergår
statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:
år
1912 .................................................. kronor 10,355,778
)» 1913 .................................................. » 11,127,086
» 1914.................................................. » 10,480,207
» 1915 .................................................. » 9,429,527
» 1916................................................... » 13,811,942.
Om man beräknade ifrågavarande stämpeluppbörd
för år 1919 till samma belopp som för år 1916 eller i
runt tal ................................................... kronor 13,800,000
och härtill lade arvsskatt och skatt
för gåva ........................................... 8,500,000
och överlåtelsestämplar........................ .___8,000,000
skulle man erhålla .............................. kronor 30,300,000.
Härtill bör läggas den ökning av stämpelinkomsten,
som kan förväntas på grund av genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling
nr 329) vidtagen höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln
och obligationsstämpeln samt införande av
rånte- och lottsedelsstämplar. Då frågan om framläggande
av förslag härom (proposition nr 95 A) den 9 mars
1917 förevar i statsrådet, ansåg föredragande departementschefen
denna inkomstökning med största sannolikhet
kunna beräknas uppgå till ett belopp av 4,500,000
kronor. På grund av vissa sedermera i det ursprungliga
förslaget av riksdagen vidtagna ändringar, nedsattes
emellertid vid framläggande av en senare proposition
(nr 373) denna beräkning med 200,000 kronor,
och den höjning till först beräknade belopp, som av
bevillningsutskottet (betänkande nr 66 sid. 24) företogs
i avseende på stämpeluppbörden i dess helhet, motiverades
med hänsynen till den beslutade höjningen av
fondstämpeln och kan, då denna höjning enligt nådiga__
Transport kronor 199,
15
360,000: —
350,000: —
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000 —
förordningen den 30 mars 1917 (Svensk författningssamling
nr 101) ej skall gälla längre än till den 1 april
1918, icke inverka på beräkningen för 1919.
Med ett tillägg av 4,300,000 kronor stiger den
härovan beräknade summan för stämpeluppbörden i dess
helhet till 34,600,000 kronor.
Såsom förut är nämnt, kan stämpeluppbörden i
dess helhet för innevarande år beräknas till 50,567,404
kronor. I detta belopp ingår inbetalningen för stämpling
av aktiebrev och obligationer med icke mindre än
10,865,490 kronor. Då denna inkomstpost åren 1913,
1914 och 1915 influtit med endast respektive 451,184,
528,766 och 1,285,067 kronor, måste höjningen under
nästföregående och innevarande år betraktas såsom beroende
på den nu rådande goda penningtillgången och
därav föranledd ökad emissions verksam het. Att dessa omständigheter
skola fortfara till år 1919, lärer man näppeligen
få göra sig räkning på. Möjligen bör man bereda
sig på minskning i den totala stämpeluppbörden även
med hänsyn till andra delar av densamma, än som beröras
av emissionsverksamheten. Statskontoret föreställer
sig dock, att nödig försiktighet får anses iakttagen,
om man för år 1919 beräknar samma stämpeluppbörd,
som man nu har anledning vänta för innevarande
år, med avdrag för en del av vad som belöper
på stämpling av aktiebrev och obligationer, men
med iakttagande å andra sidan av att en icke obetydligt
ökad inkomst av lagfartsstämpeln torde kunna förväntas
på grund av höjningen av denna stämpelavgift
i förening med den betydande fastighetsomsättning med
stark prisstegring, som allt sedan krigets början gjort
sig gällande och som även under år 1919 åtminstone i
någon mån torde kunna påräknas. Den på statistiken
för tiden före innevarande år grundade beräkningen
skulle sålunda höjas till ett runt belopp av 45,000,000
kronor».
Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,
föreslagit, att i riksstaden för år 1919 måtte med
Transport kronor 199,350,000: —
Bevillningsutskottets ht t/inkunde Nr 67. 17
Transport kronor 199,850,000: -—
45.000. 000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva 8,500,000 kronor).
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1918 yttrade chefen för finansdepartementet i
fråga om beräkningar av stämpelmedlen följande:
»Stämpelmedlen hava av statskontoret beräknats
till den avsevärda summan av 45 miljoner kronor, mot
20.r> miljoner kronor i 1918 års stat. Då jag icke
vågar förutsätta, att vid en återgång till mera normala
förhållanden inkomster under denna skattetitel kunna
vara att påräkna i samma utsträckning som under år
1917 — jag behöver i detta sammanhang blott erinra
om stämpel å aktiebrev och obligationer, fondstämpeln
o. s. v. — har jag ansett försiktigheten bjuda, att inkomsten
av stämpelmedel beräknas till 35 miljoner
kronor.»
Med sist angivna belopp har också denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat för år 1919.
Enligt det vid propositionen 459 fogade statsrådsprotokollet
har departementschefen framhållit, att
av enahanda skäl, som föranlett den ändrade inkomstberäkningen
beträffande den ordinarie skatten å inkomst
och förmögenhet, även en höjning borde företagas
i beräkningen av, bland annat, stämpelmedlen.
Beträffande dessa ansåge departementschefen sålunda
väl skäl förefinnas att höja beräkningen av intäkten,
men vågade icke därutinnan, särskilt med hänsyn till
emissionsverksamhetens avmattning, gå längre än att
föreslå, att stämpelmedlen i riksstaten uppfördes till
40.000. 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande
medel även upptagits i den uti propositionen 459 framlagda
nya inkomstberäkningen.
Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har
stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år
1917 utgjort 51,908,343 kronor 76 öre samt under
Transport kronor 199,350,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.) 3
Utskottet.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 199,350,000: —
månaderna januari—april 1918 belöpt sig till 24,448,132
kronor 34 öre.
Utskottet vill bär erinra, att Kungl. Maj:t i
proposition nr 230 framlagt förslag till vissa ändringar
av stämpel- ocli londstämpelförordningarna, åsyftande,
bland annat, införande av stämpelbeskattning av utländska
aktie- och lottbrev in. m., ävensom därav föi--anledd ändring i bestämmelserna angående fondstämpelns
utgörande. Ifrågavarande förslag hade emellertid icke
beräknats vara av betydelse för statsregleringen, och
för övrigt har riksdagen numera avslagit propositionen
i vad den avsåg aktier och andra andelsbevis i utländska
företag. Med framhållande, att avkastningen av ifrågavarande
inkomsttitel, särskilt i betraktande av de avsevärda
belopp, varmed stämpelmedel enligt det ovan
sagda influtit under år 1917 och innevarande års fyra
första månader, synes hava i Kungl. Maj:ts förslag beräknats
väl låg, men att någon förhöjning av den föreslagna
beräkningen icke sjmes tillrådlig, då inkomstberäkningen
beträffande vissa andra inkomsttitlar, särskilt
tullmedlen, på grund av nuvarande förhållanden
måste bliva mer än vanligt osäker, får utskottet hemställa,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva
8,500,000 kronor, måtte för år 1919
beräknas till............................ kronor 40,000,000: —.
G:o.
Lastpenningarna.
Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits
till 900,000 kronor, utgjorde:
Transport kronor 239,350,000:
år 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916
bevillningsutskottets betänkande Nr 07. 19
Transport kronor 239,350,000: —
.................................. kronor 751,318
.................................... » 815,354
................................... » 761,392
.............................. » 813,831
...................... » 791,161.
Do här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas
med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock
för år 1916 endast uppgått till 2,859 kronor.
Under hänvisning till att skeppstarten under de
första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än
understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankommit,
har statskontoret upptagit lastpenningarua för
år 1919 till oförändrat belopp 900,000 kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått
i föreliggande riksstatsförslag.
Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen
debiterades lastpenningarna för år 1917 med
453,892 kronor 38 öre och utgjorde:
...... ...... |
År 1917 |
År 1918 |
|
kronor |
kronor |
||
Under januari ................... |
............. 77,622 |
43 |
45,366 ; 52 |
» februari .................. |
............ 24,580 |
92 |
36,670 80 |
» mars ...................... |
............. 18,390 |
93 |
37,908 88 |
» april ...................... |
.............. 27,681 |
50 |
36,217 | 76 |
Summa 148,275 |
78 |
156,163 | 96 |
Utskottet hemställer,
att lastpenningarna må för år
1919 beräknas till ................... kronor 900,000:
Transport kronor 240,250,000: —
Utskottet.
20
B evillnimj sidskuttets betänkande Nr 67.
Transport kronor 240,250,000
7:o.
Krigskonjunkturskatt.
Krigskonjunkturskatt skall enligt bestämmelserna
i förordningen om krigskonjunkturskatt den 30 juni
1916 på grund av taxering under år 1916 och följande
år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det
av nuvarande krigstillstånd framkallade läget.
Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten
i sin förutnämnda skrivelse den 13 december 1917 anfört
följande:
))I enlighet med bestämmelserna i denna förordning
har för år 1916 debiterats krigskonjunkturskatt till belopp
av 85,809,429 kronor, varav avkortats, restituerats
eller uppförts på restlängd sammanlagt ungefär 70,417
kronor. Sedermera har genom nådiga förordningen den
25 juni 1917 om ändrad lydelse av 8 och 12 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt
tariffen för denna skatt blivit skärpt. Den efter de nya
bestämmelserna verkställda taxeringen av krigskonjunkturskatt
för innevarande år har, vad länen beträffar
utom Malmöhus län, avslutats under förra månaden och
enligt uppgifter från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
givit till resultat ett sammanlagt skattebelopp
av 184,136,057 kronor, i vilken summa ingår ett för
Malmöhus län av länsstyrelsen beräknat approximativt
belopp. För Stockholms stad avslutas krigskon junkturskattenämndens
arbeten först senare. Enligt vad statskontoret
inhämtat, lärer man kunna vänta, att taxeringsbeloppet
för denna stad för innevarande år kommer att
uPP£>å till minst 60 miljoner kronor. Under antagande
härav skulle skatten för hela riket för innevarande år
kunna beräknas till i runt tal 244,000,000 kronor.
Skattebeloppet för år 1919 utgår på grund av
krigsvinster under år 1918 och är således beroende av,
under huru stor del av detta år kriget kan komma att
Transport kronor 240,250,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 21
Transport kronor 240,250,000: —
fortgå samt vilka möjligheteter till vinstgivande affärsverksamhet
därav kunna betingas. I saknad av varje
möjlighet att i detta hänseende göra någon förutberäkning,
har statskontoret för år 1919 upptagit skatten till
ungefär eu tredjedel av ovan för innevarande år beräknade
belopp eller i runt tal 80,000,000 kronor.»
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet
i fråga om beräkningen av krigskonjunkturskatten anfört,
att, då rådande förhållanden bjödo att iakttaga nödigförsiktighet
vid beräkningen av skatterna å inkomst,
förmögenhet och rörelse, han ej ansett sig kunna upptaga
krigskonjunkturskatten till det av statskontoret
beräknade beloppet, utan funnit sig böra stanna vid ett
till 60 å 65 miljoner kronor nedsatt belopp, vilket för
utjämning i riksstatens slutsiffra borde upptagas till
62,652,100 kronor.
Med sistnämnda belopp 62,652,100 kronor har ock
denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
Jämväl beträffande krigskonjunkturskatten bär
departementschefen enligt det vid propositionen 459 fogade
statsrådsprotokollet framhållit, att av enahanda skäl,
som föranlett den ändrade inkomstberäkningen beträffande
den ordinarie skatten å inkomst och förmögenhet,
en höjning borde företagas även i beräkningen av ifrågavarande
skatt.
Därest man — anför departementschefen i förevarande
avseende — i brist på någon tillförlitlig beräkningsgrund
skulle utgå från det av statskontoret
gjorda antagandet, att krigskonjunkturskatten för år 1919
gåve en tredjedel av samma skatts intäkt för år 1917,
vilket antagande syntes kunna upprätthållas, skulle ifrågavarande
skatt kunna upptagas till ett belopp av cirka
84 miljoner kronor.
Vunne det genom Kungl. Maj:ts proposition nr
448 riksdagen förelagda förslaget angående nya tariffbestämmelser
i krigskonjunkturskatteförordningen riks
Transport
kronor 240,250,000: —
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 240,250,000
dagens bifall, skulle skatteintäkten växa med ungefär
en tredjedel av nyssnämnda belopp eller till 112 miljoner
kronor. Då emellertid denna beräkning vilade på mycket
approximativa kalkyler och sannolikheten talade för, att
det av statskontoret gjorda antagandet gåve för lågt
värde för skatteintäkten, ansåge departementschefen sig
kunna föreslå att uppföra krigskonjunkturskatten i budgeten
till 115 miljoner kronor, vilket belopp för slutsummans
avjämnande borde få fixeras till 115,792,096
kronor.
Med sistnämnda belopp har ifrågavarande skatt upptagits
i den nya inkomstberäkningen.
Bestämmelserna om krigskonjunkturskattens beräkning
vid skattens debitering återfinnas i krigskonjunkturskatteförordningens
8 §.
I berörda proposition nr 448 hade föreslagits, att
nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade lydelse:
8 §•
1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där oj i 2
och 3 mom. här nedan annorlunda stadgas, beräknas
enligt denna
Beskattningsbar merinkomst |
Procenttal |
Kronor |
|
2,000 |
4 |
20,000 |
13 |
40,000 |
14 |
60,000 |
15 |
80,000 |
16 |
100,000 |
17 |
150,000 |
18.5 |
200,000 |
20 |
Tariff. |
Ökning för varje |
fullt Hundratal |
|
Skattebelopp |
kronor, som faller |
angivna inkomst- |
|
beloppen |
|
Kronor |
Kronor |
80 |
14 |
2,600 |
15 |
5,600 |
17 |
9,000 |
19 |
12,800 |
21 |
17,000 |
21.5 |
27,750 |
24.5 |
40,000 |
30 |
Transport kronor 240,250,000:
Bevillningsutskottets betänkande |
Nr 6*7. 23 |
|||
Tran |
spof |
t kronor 240,250,000: — |
||
Ökning för varje |
||||
Beskattningsbar merinkomst |
Procenltul |
Skattebelopp |
kronor, som faller |
|
beloppen |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
250,000 |
22 |
55,000 |
34 |
|
300,000 |
24 |
72,000 |
38 |
|
350,000 |
26 |
91,000 |
42 |
|
400,000 |
28 |
112,000 |
38 |
|
500,000 |
30 |
150,000 |
42 |
|
600,000 |
32 |
192,000 |
46 |
|
700,000 |
34 |
238,000 |
50 |
|
800,000 |
36 |
288,000 |
46 |
|
1,000,000 |
38 |
380,000 |
42 |
|
2,000,000 |
— |
— |
— |
För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor
eller därutöver, utgör skatten 40 kronor för varje fulla
100 kronor.
2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt
bankbolags för året till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomst överstiger 10 procent av
bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxeringberäknats,
skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas
för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade
inkomstprocenten överstiger 10 men ej 100
procent med 0.0 5 procent av det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet, samt
för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten
överstiger 100 procent, med 0.0 1 procent av nyssnämnda
skattebelopp,
dock att samma skattebelopp ej i något fall må
förhöjas med mera än 50 procent.
Till ledning vid uträknandet av i detta moment
omförmäld förhöjning av krigskonjunkturskatten utfärdar
Kung]. Maj:t erforderliga tabeller.
Transport kronor 240,250,000:
Utskottet.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport- kronor 240,200,000
3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för
annat utländskt bolag, som driver bankrörelse, förhöjes
det enligt 1 mom. beräknade skattebeloppet med 30
procent av samma belopp.
Detta förslag innebar dels en skärpning av den
allmänna tariffen (1 mom.) och dels ett skattetillägg förvissa
bolag (2 och 3 mom.).
Numera har riksdagen fattat beslut med anledningav
ifrågavarande proposition, nr 448, och därvid antagit
omläggningen av den allmänna tariffen, men icke
godkänt det ifrågasatta tillägget för bolagen.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,
att den debiterade inkomsten av ifrågavarande skatt för
år 1917 uppgått till 251,507,413 kronor 29 öre samt
att efter avdrag av avkortningar och restitutioner samt
skillnaden mellan vid 1917 års början och slut utestående
skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten
belöpt sig till 251,009,399 kronor 51 öre.
Med de i propositionen nr 448 föreslagna ändringarna
beträffande bestämmelserna om beräkning av
krigskonjunkturskatt, å vilka bestämmelser Kungl. Mapts
uppskattning av ifrågavarande inkomsttitels belopp
grundais, avsågs att bereda en ökad skatteintäkt av
omkring 60,000,000 kronor, och beräknades, enligt vad
utskottet inhämtat, härav inflyta genom omläggningen
av den allmänna tariffen omkring 25,000,000 kronor
och genom tillägget för bolagen omkring 35,000,000
kronor. Då, såsom ovan nämnts, riksdagen icke bifallit
förslaget om tillägg vid krigskonjunkturskattens
beräknande för bolag, lärer inkomsten av ifrågavarande
skatt böra i riksstaten upptagas till ett belopp, som
med ungefär sistnämnda summa underskjuter vad Kungl.
Maj:t för denna inkomsttitel beräknat.
Utskottet hemställer,
att krigskonjunkturskatt måtte
för år 1919 beräknas till ...... kronor 80,800,000
Transport kronor 321,050,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 25
Transport kronor 321,050,000: —
8:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava influtit med:
år 1912 ................................................... kronor 63,575,495
» 1913 .................................................. « 68,902,689
» 1914-................................................... b 58,217,725
» 1915 ............................................... » 54,850,960
» 1916 ................................................... » 60,956,020.
1 ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar
och restitutioner.
I riksstaten för år 1918 äro tullmedel upptagna
till ett belopp av 70,000 kronor.
En översikt över krigsförhållandenas inverkan på
denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden
under åren 1914—1917. I denna tablå äro
inga avdrag gjorda.
1914 |
1915 |
1916 |
1917 |
||
Under |
januari ......... |
5,407,027 |
4,782,442 |
4,536,809 |
4,518,086 |
» |
februari ......... |
5,117,622 |
4,486,499 |
4,777,909 |
3,757,880 |
» |
mars ............ |
5,919,211 |
5,007,890 |
5,653,836 |
3,632,292 |
april ............ |
5,959,304 |
5,516,552 |
4,978,212 |
3,062,163 |
|
» |
maj............... |
6,447,068 |
5,472,225 |
6,223,255 |
3,370,333 |
» |
juni............... |
5,591,168 |
4,309,138 |
6,220,413 |
3,403,150 |
» |
juli ............... |
5,309,062 |
4,443,099 |
5,595,022 |
4,418,172 |
• |
augusti ........ |
2,384,253 |
4,193,305 |
5,749,554 |
4,029,951 |
» |
september ...... |
3,422,354 |
4,475,820 |
5,729,843 |
2,884,414 |
» |
oktober ......... |
4,627,145 |
4,379,878 |
4,841,744 |
3,351,922 |
» |
november .... |
4,851,935 |
4,402,306 |
4,748,300 |
3,772,348 |
» |
december ..... |
4,845,228 |
4,688,088 |
4,187,636 |
— |
Summa |
59,941,377 |
56,157,242 |
62,242,533 |
40,200,711 |
Transport kronor 321,050,000: —
Bihang till riksdagms protokoll 1918. 7 sand. .55 höft. (Nr 67.) 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 321,050,000
Jämför man talen i de senare kolumnerna av förestående
tabell med motsvarande tal i den första kolumnen,
finner man, att tulluppbörden under de olika
månaderna av nedannämnda år i procent av samma
uppbörd under motsvarande månader av år 1914 ställt
sig sålunda:
1915 1916 1917
Januari................ |
....................... 87. rs |
O |
82.9 s |
o /’© |
82.6 4 |
0/ |
Februari ............ |
....................... 87. S7 |
» |
93.36 |
■» |
73.43 |
» |
Mars.................. |
....................... 84.60 |
» |
95.5 2 |
» |
61.86 |
» |
April................... |
....................... 92.5 7 |
» : |
83.54 |
» |
51.38 |
» |
Maj ................... |
....................... 84. ss |
96.53 |
» |
52.28 |
» |
|
Juni ................... |
........................ 77.07 |
» |
93.3 7 |
» |
60.8 7 |
» |
Juli ................... |
....................... 83.69 |
105.89 |
83.2 2 |
» |
||
Augusti............... |
....................... 175.SS |
» |
241.1Ö |
169.0 2 |
y> |
|
September .......... |
...................... 130.7 s |
167.42 |
» |
84.26 |
» |
|
Oktober ............. |
....................... 94.66 |
» |
104.64 |
» |
72.44 |
» |
November........... |
....................... 90.73 |
> |
97.86 |
» |
77.7 3 |
» |
December............. |
....................... 96.78 |
» | |
86.43 |
> |
||
Medeltal! 93.69 |
O/ /O |
103.84 |
0/ /O |
72.96 |
G /O |
Efter att Lava meddelat ovanstående sifferuppgifter
bär statskontoret beträffande denna inkomsttitel anfört
följande:
Beräknade man avkortningar och restitutioner till
ungefär samma belopp som år 1916 eller 1,286,513
kronor, erhölle man för den behållna inkomsten under
år 1917 det runda beloppet 42,500,000 kronor.
»Härvid», fortsätter statskontoret i sin skrivelse
den 13 december 1917, »är nu att märka, att spannmålstullarna.
varit under innevarande år suspenderade.
Beloppet av dessa tullar för tiden före den 27 december
1914 och det beräknade beloppet av den uteblivna
tullinkomsten efter sagda tidpunkt har enligt uppgift
från generaltullstyrelsen utgjort:
Transport kronor 321,050,000
27
Bevillning,vitskottets betänkande Nr ti''7.
Transport kronor 321,050,000: —
1912 kronor 11,249,000: —
1913 » 12,192,000: —
1 januari—27 december 1914 » 7,724,000: —
2 7 december 1914—31 december
............................. 1915 » 12,441,000: —
1 januari—30 september 191(5 » 7,(599,000: —.
För år 1919, om kriget då är slut ocli spannmålstullarna
åter satts i kraft, lärer man kunna beräkna
eu uppbörd av sådana tullar å 12,200,000 kronor.
Om man för övriga tullinkomster beräknar samma
inkomst som under innevarande år eller, enligt vad
ovan anförts, 42,500,000 kronor, får man för år 1919
ett totalbelopp av 54,700,000 kronor.
Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel
en av dem, på vilka det mellan främmande makter pågående
kriget bär eu synnerligt kraftig verkan. Statskontoret
anmärkte i sin inkomstberäkning för år 1918,
att, om man ville ur sina beräkningar eliminera krigets
inverkan, syntes man på grund av den livaktighet på
alla områden, som man väl finge vänta sig efter krigets
slut, och under förutsättning att kriget upphört före ingången
av år 1918, kunna för nämnda år beräkna lika
stora tullinkomster, som om den erfarenhetsmässiga utvecklingen
under tiden närmast före kriget fått ostörd
fortgå. Nu hade, såsom statskontoret anförde i sin underdåniga
skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning
för år 1916, den behållna tullinkomsten under
femårsperioden 1909—1913 uppgått till 62,061,912 kronor
i medeltal om året med en årlig ökning av i medeltal
2,769,067 kronor. Utginge man från nämnda medelinkomst
.......................................... kronor 62,061,912: —
och därtill lade den ökning som
belöpte från mitten av femårsperioden
1909—1913 till
år 1918 eller .........................»_ 19,383,469: —
erhölle man .................................. kronor 81,445,381: —.
Vid förestående beräkning vore frånräknade alla
Transport kronor 321,050,000: —
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 321,050,000
avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för
beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid
för dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts
ett anslag på tullverkets omkostnadsstat, borde till det
nyss beräknade beloppet av tullmedel för år 1918 läggas
ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket
i tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man
komme då till ett belopp av i runt tal 82,000,000
kronor.
Nämnda belopp, 82,000,000 kronor, synes man
även vid beräkningen för år 1919 kunna antaga såsom
en approximativ uppskattning av vad de före kriget
gällande tullarna kunna väntas inbringa efter krigets
slut. Bland dessa tullar voro emellertid även spannmålstullarna,
och bevillningsutskottet vid innevarande
års riksdag har (betänkande nr 66, sid. 35) förklarat
sig anse, att, även om fred inträder före 1918 års ingång,
föga sannolikhet finnes för antagandet, att spannmålspriserna
på världsmarknaden komma att berättiga
till att sätta ifrågavarande tullar i kraft, åtminstone
under någon större del av nämnda år. Då utskottet
sålunda icke velat räkna med någon inkomst av spannmålstullarna
för år 1918, har utskottet funnit förenämnda
belopp, 82,000,000 kronor, böra nedsättas med
ett belopp som i det närmaste motsvarar den beräknade
inkomsten av spannmålstullarna eller till 70,000,000
kronor.
Ehuru nu förevarande beräkning avser ett senare
år, kvarstår givetvis omöjligheten att förutsäga, huruvida
omständigheterna kunna komma att påkalla återinförande
av spannmålstullar. Vid sådant förhållande
vill det förefalla statskontoret som om man lämpligen
kunde gå en medelväg och räkna med det belopp, som
motsvarar antagandet, att nämnda tullar bliva gällande
under halva år 1919, eller således 76,000,000 kronor.»
Transport kronor 321,050,000
LJ9
lie eillninystd skott elx betänkande Nr 67.
Transport kronor 321,050,000: —
Statskontoret har i detta sammanhang erinrat om
vad statskontoret redan i sin skrivelse med inkomstberäkning
för år 1918 påpekat, att penningvärdets nedgång
visserligen är utan inverkan på de i det föregående
beräknade beloppen av tullinkomster, eftersom
dessa utgå i proportion till vikten av de förtullade
varorna, men att just därför nämnda nedgång i realiteten
innebär '' en sänkning av tullen i förhållande till
de förtullade varornas värde.
Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 14 januari 1918
vid beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna anfört,
att i fråga om tullmedlen kunde ifrågasättas, huruvida,
som statskontoret förutsatt, spannmålstullarna kunde
sättas i kraft för senare hälften av år 1919. Skulle
så icke bliva förhållandet, minskades tullarnas avkastning
enligt statskontorets beräkning med 6 miljoner
kronor. Departementschefen ansåge det därför tryggast
att beräkna inkomsterna av tullmedlen till 70,000,000
kronor.
Med sistnämnda belopp, 70,000,000 kronor, hava
tullmedlen uppförts i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har chefen
för finansdepartementet till det i propositionen 459 åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande.
För en korrigering av inkomstsiffran för tullmedel
saknades varje bestämd hållpunkt. Tidpunkten för krigstillståndets
avslutande vore i fråga om tullintäkterna av
alldeles avgörande betydelse. Den i statsverkspropositionen
föreslagna siffran 70 miljoner kronor vore beräknad
under förutsättning, att kriget icke fortginge
även under år 1919. Därest för nästkommande år tullintäkterna
skulle beräknas under den motsatta förutsättningen,
kunde man med ledning av erfarenheterna
hittills icke våga beräkna inkomsten högre än till ungefär
35 miljoner kronor, i vilket avseende departements
Transport
kronor 321,050,000: —
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 321,050,000:
chefen åberopade en av generaltullstyrelsen den 27 maj
1918 avgiven promemoria. Då departementschefen nu
i överensstämmelse med den allmänna utgångspunkten
för hela budgetförslaget — antagandet att 1919 komme
att vara ett fredsår — icke föresloge någon ändrad
beräkning av 1919 års tullinkomster, hade han velat
uttryckligen betona, att ifrågavarande inkomsttitel kunde
komma att utvisa ett mycket betydande underskott.
Berörda promemoria är av följande lydelse:
»Den debiterade tulluppbörden uppgick under år 1917 för
de särskilda månaderna till följande belopp:
januari .......... |
......... kronor 4,518,085: 8 9 |
|
februari ...... |
.......... » 3,757.879: 95 |
|
mars .............. |
......... » 3,632.291:82 |
11,908,257: oe |
april ........... |
.......... kronor 3A62,163: 2 8 |
|
maj ............ |
.......... » 3.370,333:5 6 |
|
juni |
........ » 3.403.149: 95 |
9,835,646: 79 |
juli .......... |
...... kronor 4,418,171: 64 |
|
augusti ......... |
.......... » 4,029,951:28 |
|
september ...... |
......... » 2.884.414: 23 |
11,332,537: 15 |
oktober.......... |
......... kronor 3,351.921: 58 |
|
november ...... |
.......... » 3,772,320: 19 |
|
december ..... |
» 3.500.953: 7 6 |
10.625,195: 53 |
Summa kronor 43,701,637: 13.
För samma år utgjorde resti tu tioner en summa av kronor
1,165,944: re, vadan i rikshuvudboken upptages en inkomst av
tullmedel å kronor 42,535,692: 37.
För innevarande år uppgå de debiterade tull medlen till
följande belopp, månadsvis fördelade:
januari .................... kronor 3,098,374:0 6
februari ................... » 2,662,118: 72
mars ...................... » 2,970,871: s 7 8,731,364:75
april ........................ kronor 3,197,318: 72
Med hänsyn till att någon stegring av tulluppbörden under
sommarmånaderna lärer vara att emotse, torde riksstatsinkomsten
av tullmedlen för innevarande år kunna beräknas till åtminstone
35,000,000 kronor.
Transport kronor 321,050,000
Bevillnin<i8utskottetx betänkande Nr 6''7. 31
Transport kronor 321,050,000: —
Vad beträffar beräkningen av tullmedlen för ar 1919
torde, om man vidhåller* det i innevarande års statsverksproposition
gjorda antagandet, att världskriget skulle upphöra före
ingången av år 1919, icke föreligga anledning att frångå samma
beräkning, enligt vilken tullmedlen uppförts i riksstaten med
eu summa av 70,000,000 kronor. I den mån åter berörda antagande
anses icke kunna upprätthållas, torde det vara försiktigast
att icke räkna med högre inkomst av tullmedlen än i
medeltal 3,000,000 kronor i månaden.»
Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,
att debiterade tullmedel för tiden januari—april 1918
utgjorde i 1,928,683 kronor 47 öre. För samma tid
1917 utgjorde debiterade tullmedel 14,970,420 kronor
94 öre.
Utskottet vill erinra, att riksdagen i anledning
av en motion och i enlighet med bevillningsutskottets
förslag beslutat upphäva tullen å kalciumkarbid och bariumkarbid
under januari och februari månader 1919. Den
minskning i tullinkomster, som härav kan bliva följden,
torde icke vara av den betydelse, att densamma bolin
verka på förevarande beräkning.
1 anslutning till vad departementschefen anfört
angående ifrågavarande inkomsttitel får utskottet hemställa,
att tullmedlen må för år 1919
beräknas till................................. kronor 70,000,000:
Sockerskatten.
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran att den i budgeten inginge med det debiterade
beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda
skrivelse den 13 december 1917 anfört följande:
Transport kronor 391,050,000: -
Utskéttet.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 391,050,000: —
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattningen av socker skulle för allt socker, som
efter den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller
dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk
erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker,
som till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull
enligt tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid
skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912
till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Från denna höjning undantogs dock det socker,
som tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna
i Östergötland och Västergötland samt vid deri under
anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket
sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle
utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.
1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna
ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde
skattebeloppet för socker från dessa fabriker för tiden
intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år |
1901—1902 råsocker.............. |
...................... 106,004 |
ton |
» |
1902—1903 » ............. |
...................... 107,681 |
» |
» |
1903—1904 » .............. |
.................. 110,824 |
» |
» |
1904—1905 » .............. |
..................... 108,530 |
» |
» |
1905—1906 » ............ |
..................... 118,494 |
» |
)) |
1907 raffinad ............. |
..................... 117,525 |
» |
» |
1908 » ................. |
.................... 116,686 |
» |
» |
1909 » ................ |
.....................• 99,726 |
» |
» |
1910 » ................. |
.................. 116,826 |
» |
)) |
1911 » ............... |
................... 124,592 |
» |
)) |
1912 » ................ |
.................... 126,504 |
» |
» |
1913 » ................. |
...................... 130.307 |
» |
)> |
1914 » ................. |
............... 135,984 |
)) |
}> |
1915 .» ................. |
................... 151,719 |
|
)) |
1916 >. ................. |
................... 131,548 |
)> |
eller för femårsperioden 1912— |
-1916 i medeltal 135,: |
212 |
Transport kronor 391,050,000:
33
Bevillning »utskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 391,050,000: —
Skatten var i 1913 ocli 1914 års riksstater uppförd
med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund
av stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs
främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)
gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års
senare riksdag i enlighet med Eders Kung! Majrts nådiga
proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med
ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp
höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och i
1917 års riksstat till 24,000,000 kronor, för att i 1918
års riksstat nedsättas till 21,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till
fritt bruk utlämnats 94,631 ton. Om under innevarande
månad utlämnas lika mycket som under december månad
nästlidet år eller 11,726 ton, skulle sammanlagda kvantiteten
av till fritt bruk under år 1917 utlämnat socker
uppgå till 106,357 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads
slut utgjort 11,036,308 kronor. Förutsatt att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,846,131 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas
till 12,882,439 kronor.
Genom tullverket har, enligt meddelande från
generaltullstyrelsen, under januari—november månader
innevarande år debiterats sockerskatt med 687,289
kronor. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1916 eller
39,925 kronor, kommer den genom tullverket debiterade
sockerskatten för hela året att uppgå till 727,214 kronor.
Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,
att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för
innevarande år beräknas till 13,609,653 kronor.»
Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit
följande, den 7 december 1917 daterade promemoria
angående beräkning av sockerskatten för 1918 och 1919:
Transport kronor 391,050,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 55 käft. (Nr 67.) 5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. *
Transport kronor 391,050,000: —
»Den 1 december 1917 fanns på lager vid samtliga
fabriker tillsammans 109 miljoner kilogram socker
beräknat som råsocker.
Under förutsättning att tillverkningen av råsocker
under december 1917 blir lika stor som under december
1916 eller 26 miljoner kilogram samt att för konsumtionen
under innevarande månad åtgå 16 miljoner kilogram,
skulle lagerbehållningen den 1 januari 1918
kunna beräknas vara 119 miljoner kilogram. Därav
torde 8 miljoner (8.5 miljoner 1916—1917) hörn reserveras
för sirapstillverkningen under år 1918. Återstå
sålunda den 1 januari 1918 för täckande av konsumtionen
under sistnämnda år 111 miljoner kilogram råsocker,
motsvarande 100 miljoner kilogram raffinad.
Socker av 1918 års skörd blir ej tillgängligt förrän
i slutet av november och kan därmed tillgodoses konsumtionen
under december 1918, som antage3 bliva 16
miljoner kilogram råsocker eller 14.4 miljoner kilogram
raffinad. Om konsumtionen 1918 sålunda beräknas till
100+14.4 eller 114.4 miljoner kilogram kunna 103
miljoner kilogram beräknas inbringa i skatt (å 16 öre
per kilogram) .................................... 16,400,000 kronor
samt 11.4 miljoner kilogram (å 12
öre per kilogram) ........................... 1,300,000 »
eller tillsammans 17,700,000 kronor
vartill sockerskatten under angivna förutsättningar beräknas
för år 1918.
Komma de höjda betpriserna att framkalla ökad
betodling, finnes ali anledning antaga, att även konsumtionen
1919 skall stiga till vad den var 1914, då
den inbringade en skatt av 21 1/i miljon kronor.»
Då den del av skatten, som för närvarande utginge
efter 12 öre för kilogram, borde från och med
år 1919 höjas till 16 öre för kilogram och då behållna
inkomsten under år 1914 av förevarande skattetitel, med
inräkning av uppbörd genom tullverket, enligt riksbuvudboken
uppgick till 21,619,004 kronor, ansåge
Transport kronor 391,050,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 391,050,000
statskontoret sig kunna föreslå sockerskattens upptagande
i riksstaten för år 1919 med ett till 21,500,000
kronor avrundat belopp.
Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda
belopp.
I anslutning till en av kontrollstyrelsen den 21
maj 1918 avgiven promemoria har emellertid sockerskatten
i den nya inkomstberäkningen upptagits till
15,000,000 kronor.
Berörda promemoria är av följande lydelse:
»För att bedöma, hur stor skatt kan beräknas för 1919
måste man först beräkna, hur mycket socker kan väntas finnas
på lager den 1 januari 1919.
Den 1 maj 1918 uppgick inneliggande lager till 84 miljoner
kilogram socker. Om utlämningen 1918 äger rum i den omfattning,
som ovan beräknats, komma under tiden 1 /n—31/12 1918 att
förbrukas 82 kilogram råsocker (61 miljoner VB—31/10» 21 miljoner
Yn —3Via)- Vid årsskiftet skulle sålunda finnas disponibelt 2
miljoner kilogram + skörden hösten 1918. För odling äro anmälda
27,000 hektar. Tillverkningsåret 1916 — 1917 erhöllos
3.6 ton råsocker per hektar, vilket för hösten 1918 skulle motsvara
en skörd av 97 miljoner kilogram råsocker. På grund av
knappheten på gödningsämnen och de osäkra förhållandena i
övrigt torde man ej böra beräkna skörden till mer än 90 miljoner.
För tiden 1/l—31/io 1919 skulle sålunda finnas disponibelt 92
miljoner kilogram råsocker eller ungefär samma kvantitet, som
beräknats till utlämning 1918 (30.3 miljoner kilogram Vi~s% + 91
miljoner kilogram 1/fS—31/10)- För november och december månader
1919 har man att tillgå 1919 års skörd och kan utlämningen
för dessa månader beräknas lika med utlämningen under samma
tid 1918 eller till 21 miljoner kilogram råsocker.
Beräknat för hela året 1919 blir utlämningen 113 miljoner
kilogram råsocker (92 + 21) eller i runt tal 100 miljoner kilogram
raffinad.
Antages nu, att skattesatserna 16 och 12 öre bliva gällande
och att
90 miljoner kilogram debiteras med 16 öre per kilogram vilket
gör........................................................................... 14.4 milj. kr.
10 miljoner kilogram debiteras med 12 öre per
•kilogram vilket gör............................................... 1.2_» »
blir den för 1919 beräknade skatten å till fritt
bruk utlämnat inhemskt socker........................... 15.6 milj. kr.»
Transport kronor 391,050,000
Utskottet.
36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 391,050,000: —
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1917 debiterats med 12,722,330 kronor 66 öre
och influtit med 14,383,535 kronor 75 öre. Sockerskatten
har under januari—april månader 1918 debiterats
med 3,528,022 kronor 8 öre och inbetalts med 4,849,827
kronor 68 öre samt för samma tid 1917 debiterats med
4,280,521 kronor 25 öre och inbetalts med 6,850,155
kronor 89 öre.
I proposition nr 240 har Kungl. Maj:t förelagt
riksdagen förslag till förordning om ändrad lydelse av
1 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning
av socker, åsyftande en utsträckning under
ytterligare några år av den skattelindring, som nu åtnjutes
för den mellansvenska sockerindustriens tillverkningar.
Denna proposition har av riksdagen i huvudsak
bifallits och har därmed det antagande om skattesatsernas
storlek, varpå den i kontrollstyrelsens ovan
sist intagna promemoria gjorda beräkningen av sockerskattens
belopp under år 1919 grundats, vunnit bekräftelse.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i anslutning till sistnämnda
beräkning framställda förslag får utskottet hemställa,
att sockerskatten må för år 1919
beräknas till .............................. kronor 15,600,000: —
10:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten är i 1918 års riksstat upptagen till
15,500,000 kronor.
För månaderna januari—oktober 1917 har nu
ifrågavarande skatt influtit med ett belopp av 15,985,683
kronor.
Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för
Transport kronor 406,650,000: —
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 406,650,000: —
år 1919 liar statskontoret åberopat en till statskontoret
från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet överlämnad
promemoria, i vilken det heter:
»Skulle de nuvarande importförhållandena fortfara
även under åren 1918 och 1919, torde icke endast de
uppskattningar, som tobaksmonopolet lämnat till statskontoret
rörande statens inkomster av tobaksmonopolet
för 1918 bliva osäkra utan även statens inkomst från
samma källa för 1919 undandraga sig varje uppskattning.
Under år 1917 har importen av tobak visat sig
mycket vansklig och har icke kunnat hålla jämna steg
med förbrukningen. Emellertid har tobaksmonopolet
så pass stora lager av tobak i Sverige, att tillverkningen
under 1917 och en del av 1918 är säkerställd, även om
en viss begränsning i försäljningskvantiteten måste vidtagas.
Skulle däremot någon avsevärd import icke
kunna åvägabringas åtminstone under senare delen av
1918, kommer tobaksmonopolets förmåga att tillhandahålla
tobaksvaror under 1918 att avsevärt begränsas
och tobaksskattebeloppet att i proportion minskas. Skulle
kriget fortsätta även under år 1919, är det omöjligt att
nu överblicka i vad mån det kan bliva möjligt att förse
allmänheten med tobaksvaror och följaktligen att beräkna
statens inkomst å tobak.
Kunde man däremot räkna med, att kriget slutade
före medio av 1918, och tonnage kunde uppbringas för
hemforsling av de kvantiteter tobak, som tobaksmonopolet
inköpt och som för dess räkning ligga lagrade
på olika ställen utomlands, är det möjligt att göra en
uppskattning rörande skatteinkomsterna för 1919.
Enligt i dagarna lämnad uppgift till expeditionschefen
i kungl. finansdepartementet torde statsverkets
inkomst å tobak under år 1917 komma att uppgå till:
Inbetald tobaksskatt för december
1916.................................... kronor 1,378,072:91
Inbetald tobaksskatt för januari
—september 1917 .................. » 14,476,039: 5 8
Transport kronor 406,650,000: —
38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 406,650,000: —
Uppskattad tobaksskatt för oktober
och november 1917 ...... kronor 3,000,000: —
kronor 18,854,112: 49.
Utdelning å stamaktier i
aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
för verksamhetsåret
1916, utbetalade 22 maj 1917...... » 4,770,000: —
kronor 23,624,112: 49.
Tull för oarbetad tobak för år
1917 .......................................... » 4,800,000: - -
Tull för arbetad tobak för år
1917 ......................................... » 925,000: —
kronor 5,725,000: —.
I ovanstående ingår ej tull för av resande importerad
arbetad tobak.
Ovanstående belopp, avrundade, torde kunna godtagas
även som uppskattning av vad statens inkomst
å tobak skall bliva för år 1919, under förnisättning att
kriget upphör i medio av 1918.
Därvid torde inkomsten från tobaksskatt kunna
avrundas uppåt på grund av den höjning å tobaksvarornas
pris, som blir nödvändig att vidtaga med anledning
av ökade kostnader för tobak, ingredienser och
arbetslöner, även om hänsyn tages till därav betingad
minskning i omsättningen.
Däremot bör utdelningen å statens aktier avrundas
nedåt på grund av den begränsning i försäljningen,
som måste förutsättas bliva nödvändig under första
halvåret 1918. Tullen torde däremot anses kunna bliva
ungefär lika med den för detta år, 1917, beräknade:
De uppskattade beloppen skulle således bliva:
Tobaksskatt för år 1919 .............. kronor 19,500,000
Transport kronor 406,650,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 406,050,000:
Inkomst å stamaktier för verksamhetsåret
1918............................. kronor 4,500,000
kronor 24,000,000
Tull......................................................... » 5,700,000.»
Statskontoret hemställde i enlighet härmed, att
tobaksskatten i förslaget till 1919 års riksstat måtte
upptagas till 19,500,000 kronor.
Så har ävenledes skett.
Enligt det vid propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet beträffande
tobaksskatten anfört följande:
»Inkomsten av tobaksskatt för år 1919 blir liksom
tullmedlen i mycket hög grad beroende av-krigstillståndets
fortvaro och dess verkningar å importen, såsom i en
P. M. från tobaksmonopolet framhålles Kan tillförsel
av tobak i erforderlig mängd erhållas från utlandet,
torde inkomsten av tobaksskatt bliva avsevärt
större än i statsverkspropositionen beräknats. Men i
motsatt fall är det möjligt, att tobaksskattens avkastning
sjunker till en ringa del av det i budgetförslaget
upptagna beloppet. Jag anser mig böra framhålla, att
även för denna skattetitel ett avsevärt underskott lärer
kunna uppstå. Emellertid har jag icke funnit tillräcklig
anledning föreligga att nu föreslå förändrad beräkning
av ifrågavarande skatt.»
Berörda promemoria från tobaksmonopolet, avgiven
den 30 maj 1918, är av följande lydelse:
»Härmed överlämnas begärda uppgifter rörande statens
inkomst av tobakshanteringen under år 1918. De beräknade
uppgifterna äro grundade på efter förhållandena möjligast noggranna
beräkningar.
Till riksbanken inlevererad tobaksskatt
för januari— april 1918.................... kronor 7,629,749: n
Beräknad tobaksskatt för maj —december
1918.................................................... » 15,560,000: —
Transport kronor 406,650,000
Utskottet.
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 406,650,000: —
Influtna tullavgifter januari —
april 1918:
för oarbetad tobak ........................ kronor
» bearbetad » »
Beräknade tullavgifter för maj—december
19''18:
för oarbetad tobak ........................ »
» bearbetad » »
Till riksbanken inbetald utbetalning
å stamaktiekapitalet för år 1917................ »
1,383,680: —
650,000: -
2,140,000: —
815,000: —
4,770,000: —
Summa kronor 32,948,429: 7 7.
Härtill komma obetydliga tullavgifter för resandes import
av tobaksvaror.
Möjligen måste under senare delen av 1918 ytterligare inskränkningar
i expeditionen av tobaksvaror vidtagas, varigenom
tobaksskatten skulle minskas, men torde denna minskning komma
att motsvaras av den nyligen vidtagna prisförhöjningen å vissa
tobakssorter, så att tobaksskatten kommer att bibehållas ungefärligen
oförändrad under år 1918.
Beträffande statens inkomst av tobakshanteringen under
1919 är det ännu omöjligt att lämna några uppgifter, då denna
inkomst är beroende på tillförseln av tobak. Därest tobak i
erforderlig mängd kan erhållas från utlandet, torde för 1919 kunna
beräknas ungefärligen eller inemot samma inkomst som för 1918.»
Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget
svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1917
framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet
utgjort 19,287,867 kronor 68 öre samt att till
statskontoret under år 1917 inbetalts:
för december 1916 inklusive
fabrikantlicens ........................ kronor 1,378,072:9 1
» januari—november 1917 .. . » 17,496,789: 62
Summa kronor 18,874,862: 5 3
Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet har i tobaksskatt till
riksbanken under år 1918 inlevererats 9,889,957 kronor
41 öre, därav 1,791,078 kronor 6 öre utgjorde för december
1917 upplupen skatt och återstoden, 8,098,879
Transport kronor 406,650,000: —
41
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 406,650,000: —
kronor 35 öre, för tiden januari—april 1918 upplupen
skatt.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förevarande beräkning, hemställer
att tobaksskatten måtte för år
1919 beräknas till.................................... 19,500,000: —
Beträffande nedan under nr lira—14:o upptagna bevillning» i''
skall utskottet längre fram i detta betänkande göra hemställan 1 ett
sammanhang.
1 l:o.
Bränn vinstillverkningsskatt.
Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket har utgjort:
år 1912 ........................................................ liter 41,744,395
» 1913 ....................................................... i. 45,244,045
» 1914 ...................................................... » 38,791,008
» 1915......................................................... » 26,997,834
» 1916 ......................................................... » 28,820,574
eller i medeltal för dessa fem år 36,319,571.
Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret
meddelat följande översikt för femårsperioden 1912—
1916:
Influten skatt |
Avkortningar och restitutioner |
Statsverket behållet |
|
år 1912 ........................... |
24,211,832 |
1,565,766 |
22,646,066 |
» 1913 ........................... |
23,791,111 |
1,501,654 |
22,289,457 |
» 1914 ........................... |
22,203,575 |
1,468,781 |
20,734,794 |
» 1915 ........................... |
23,563,565 |
1,396,822 |
22,166,743 |
» 1916 ........................... |
18,804,589 |
1,474,228 |
17,330,361 |
Med förmälan att kontrollstyrelsen enligt en statskontoret
tillhandakommen promemoria beräknat till
Transport
kronor 426,150,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 höft. (Nr 67.) 6
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 426,150,000:
verkningsskatten för år 1918 till 5,950,000 kronor och
för år 1919 till 16,000,000 kronor, har statskontoret
hemställt, att brännvinstillverkningsskatten måtte i 1919
års riksstat upptagas med sist angivna belopp.
Chefen för finansdepartementet bär, enligt statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 14 januari
1918, ansett, att man med hänsyn till de inskränkningar,
som sannolikt komme att råda i fråga om brännvinstillverkningen,
icke borde beräkna avkastningen av
denna skattetitel för år 1919 till mera än 10,000,000
kronor.
Sistnämnda belopp bar ock ingått i Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.
12:o.
Bränn vinsförsäljningsmedel.
Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,
enligt den lydelse 25 § i gällande förordning
angående försäljning av brännvin erhållit
genom förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling
nr 197), numera tillfalla statsverket, samt
att de med ett belopp av 4,000,000 kronor upptagits
i 1918 års riksstat bland »egentliga statsinkomster»,
under avdelningen »tullar och acciser», vidare meddelat,
att brännvinsförsäljningsmedlen för nedannämnda år
uppgått till följande belopp:
år 1910 ................................................... kronor 16,831,708
» 1911 ................................................. » 19,051,380
» 1912 ................................................... » 19,426,838
» 1913 .................................................. » 19,379,662
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
Åren 1915 och 1916 utgjorde den behållna inkomsten
av denna titel respektive 17,012,176 och
18,301,733 kronor.
Då kontrollstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande _
Transport kronor 426,150,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor
medel, i likhet med för år 1918 måtte lör år 1919 beräknas
till 4,000,000 kronor, bär statskontoiet hemställt,
att brännvinsförsäljningsmedlen måtte i riks
staten
för år 1919 upptagas till 4,000,000 kronor.
Med sistnämnda belopp hava ifrågavarande medel
ock upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
13:o
Maltskatten.
Under femårsperioden 1912—1916 har statsverket
av denna skattetitel haft följande behållna inkomst:
år 1912 ...........................
j> 1913 ..........................
» 1914 .......................
» 1915 ............................
» 1916 ...........................
.. kronor 4,913,094
» 5,236,867
» 5,473,469
» 5,469,331
» 5,843,562.
Statskontoret, som approximativt beräknat 1917
års uppbörd av maltskatt till 3,781,435_ kronor, har
hemställt, att denna skattetitel måtte i riksstaten för
år 1919 upptagas med 3,000,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har också titeln i fråga
blivit i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna
förslag till riksstat uppförd.
14:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i
1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats även
för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till
1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
Transport kronor
43
426,150,000:
426,150,000
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor
varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund
av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning
för åren 1913, 1914, 1915 och 1916, att titeln
måtte upptagas med förhöjda belopp, nämligen för 1913
med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000 kronor,
för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och för 1916
med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av Kungl.
Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917 var skatten
upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat belopp,
men då inkomsten syntes vara i stigande höjdes beräkningen
av riksdagen till 2,300,000 kronor. På grund
av en av kontrollstyrelsen under våren 1917 gjord beräkning
är skattetiteln i riksstaten för år 1918 upptagen
med ett till 1,200,000 kronor sänkt belopp.
Skatten inflöt
år 1912 med
» 1913 »
» 1914 »
» 1915 j)
» 1916 »
kronor 1,838,119
» 1,956,992
» 2,239,522
» 2,140,299
» 2,146,389.
426,150,000: —
I sin ovannämnda skrivelse har statskontoret hemställt,
att punschskatten måtte i 1919 års riksstat upptagas
med samma belopp som i riksstaten för år 1918
eller 1,200,000 kronor.
Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till
riksstat.
Angående förenämnda under punkterna ll:o—14:o
omnämnda inkomsttitlar, nämligen brännvinstillverkningsskatt,
brännvins försäljning smedel, maltskatt och punschskatt,
har chefen för finansdepartementet till det vid
propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet anfört
följande:
»Beträffande statsverkets inkomster av rusdrycksmedel
är det uppenbart, att de i budgetförslaget intagna
Transport kronor 426,150,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 45
Transport kronor 426,150,000: —
posterna böra genomgående förminskas, med undantagför
brännvinsförsäljningsmedlen. Jag bar icke någon
erinran att göra mot de av kontrollstyrelsen utförda, i
en P. M. återgivna beräkningarna. Jag föreslår alltså,
att följande poster upptagas till nedannämnda belopp i
riksstaten, nämligen
brännvinstillverkningsskatt .................. 2,800,000 kronor
brännvinsförsäljningsmedel ................. 6,000,000 »
maltskatt .................................................. 500,000 »
punschskatt ............................................. 1,000,000 » .»
Berörda promemoria, avgiven den 21 maj 1918,
är, såvitt angår nu ifrågavarande skatter, av följande
lydelse:
»A. Brännvinstillverkningsskatt.
Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner:
år
1913 med .................................................... 22,289,456 kronor
» 1914 » 20,734,793 »
» 1915 » 22,166,743 »
» 1916 » 17,330,360 »
» 1917 » approximativt........................... 4,668,913 » .
I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 8,225,000
kronor och i förslaget till 1919 års riksstat till 10,000,000 kronor.
Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan
tillverkning av brännvin än vid jästfabriker och sulfitfabriker
under tillverkningsåret 1918—1919 kommer att inställas, äro de
gjorda beräkningarna icke numera hållbara.
Under erinran därom, att med hänsyn till de ovissa förhållandena
i fråga om brännvinstillverkning och brännvinsförsäljning
synnerligen stora svårigheter möta för en tillförlitlig inkomstberäkning
på detta område, anser dock kontrollstyrelsen
sig kunna, under förutsättning att någon större rubbning uti nu
rådande förhållanden icke kommer att äga rum, uppskatta förbrukningen
av beskattat brännvin under åren 1918 och 1919 på
följande sätt.
Vid ingången av år 1918 funnos på brännerinederlag och
allmänna brännvinsnederlag utom sulfitsprit omkring 6,700,000
liter brännvin å 50 procent. Tillverkningen av brännvin vid
jästbränneriema torde med ledning av tillverkningssiffroma för
föregående år få beräknas till 3,800,000 liter å 50 procent.
Transport kronor 426,150,000: —
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 426,150,000:
Den under innevarande år disponibla tillgången torde därför få
beräknas till 10,500,000 liter. För att erhålla den under året
förbrukade myckenheten beskattat brännvin torde emellertid nyssnämnda
kvantitet böra minskas dels med 1,700,000 liter brännvin
å 50 procent, för vilka skatt på grund av denaturering restitueras,
dels med 4,500,000 liter, som enligt vad hittills föreskrivits
skola ligga som reserv för oförutsedda behov. Förbrukningen
under år 1918 skulle alltså uppgå till 4,300,000 liter beskattat
brännvin å 50 procent. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre
för liter skulle alltså för nyssnämnda myckenhet till statsverket
inflyta såsom behållen inkomst i runt tal 2,800,000 kronor.
Med tillämpande av liknande beräkningsgrunder för år
1919 och under förutsättning att den tillgängliga reserven under
samma år minskades med 1,500,000 liter, skulle förbrukningen
av beskattat brännvin å 50 procent för nämnda år uppgå till
3.600.000 liter å 50 procent, för vilken myckenhet såsom behållen
inkomst till statsverket skulle inflyta 2,340,000 kronor.
Då det emellertid icke torde vara uteslutet, att under loppet av
hösten 1919 sådana förändrade förhållanden kunna hava inträtt,
att en, om ock ringa brännvinstillverkning vid andra brännerier
än jäst- och sulfitspritfabriker kan äga rum, synes brännvinstillverkningsskatten
under år 1919 kunna beräknas till samma
belopp, som enligt vad här ovan angivits beräknas inflyta under
år 1918. eller 2,800,000 kronor.
Kontrollstyrelsen anser alltså, att brännvinstillverknmgsskatten
för vartdera av åren 1918 och 1919 bör beräknas till
2.800.000 kronor.
B. Maltskatten.
Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner:
år 1913 med .................................................... 5,236,867 kronor
» 1914 » 5,473,469 »
» 1915 » 5,469,331
» 1916 * 5,843,562 » .
I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 3,000,000
kronor och i förslaget till 1919 års riksstat likaledes till 3,000,000
kronor. .
På grund av de inskränkningar, som numera äro pålagda
maltförbrukningen, är tillverkningen av maltdrycker även vid de
skattepliktiga bryggerierna begränsad till svagdricka. Enär
jämlikt 8 § i maltdryckstillverkningsförordningen, sådant nämnda
stadgande lyder enligt förordningen den 25 juni 1917, restitution
av skatt, efter fjorton öre för kilogram räknat, må åtnjutas
Transport kronor 426,150,000
47
Bevillningsutskott el s betänkande Nr 67.
Transport kronor 42(5,150,000: —
vid skattepliktigt bryggeri för det under nästföregående kvartal
omedelbart till svagdricka använda malt, dock icke till högre
belopp än att den återstående skatten uppgår till minst det i
5 § stadgade medeltal, kunna de skattepliktiga bryggerierna
numera, i motsats mot vad tidigare varit fallet, göra anspråk
på restitution av skatten för malt använt till allt tillverkat svagdricka
— d. v. s. under nuvarande förhållanden praktiskt sett
för allt malt. Statsverkets inkomst av maltdryckstillverkningen
utgör därför allenast dels sex kronor per dygn under den tid,
maltkrossning äger rum, dels skillnaden mellan det per kilogram
malt faktiskt erlagda skattebeloppet — 17, 20 eller 28 öre allt
efter olika tillverkningsklasser — och det belopp av 14 öre per
kilogram malt, för vilket restitution erhålles. Berörda inkomst
torde numera icke kunna beräknas till mera än omkring 40,000
kronor i månaden eller i runt tal 500,000 kronor för år.
Så länge nu gällande inskränkningar i maltdryckstillverkningen
fortfara, torde därför maltskatten icke böra beräknas till
mera än 500,000 kronor för år.
C. Brännvinsförsäljningsmedlen.
I 1918 års riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknade
till 4,000,000 kronor. Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna
uppgifter hava brännvinsförsäljningsbolagen såsom vinst
till statsverket under innevarande år inlevererat omkring 7,930,000
kronor, vartill kommer försäljningsavgifter till ett belopp av
omkring 250,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså statens inkomst
av dessa medel innevarande år uppgå till 8,180,000 kronor.
I förslaget till 1919 års riksstat äro dessa medel beräknade
till 4,000,000 kronor. Då med hänsyn till vinstresultatet
av brännvinsförsäljningen under år 1917 statsverkets inkomster
av ifrågavarande försäljning under år 1918 kunna beräknas
högre än vad som ägt rum i förslaget till riksstat för år 1919,
men hänsyn bör tagas till den omläggning av rusdrycksförsäljningen,
som kommer att äga rum med utgången av innevarande
år och för vilken bolagen torde få vidkännas vissa organisationskostnader,
synes den av brännvinsförsälj ningsbolagens verksamhet
under år 1918 härflytande och i början av år 1919 redovisade
vinsten icke böra beräknas till mera än 6,000,000 kronor.
De förut till statsverket inflytande försäljningsavgifterna komma
på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen icke
vidare att utgå med innevarande års utgång.__
Transport kronor 426,150,000: —
48
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 426,150,000: —
D. Punschskatt.
Punschskatten, som under åren 1915 och 1916 lämnade
en inkomst av något mer än 2,100,000 kronor, inflöt under år
1917 med omkring 1,000,000 kronor.
I 1918 års riksstat och i förslaget till 1919 års riksstat
är punschskatten beräknad till samma belopp eller 1,200,000
kronor för vardera året.
Under framhållande av svårigheterna att under nuvarande
ovissa förhållanden beräkna skatten för denna dryck, vars tillverkning
är beroende på tillgången av socker, arrak och sprit,
anser kontrollstyrelsen försiktigheten bjuda, att punschskatten
för år 1919 icke upptages till högre belopp än vad som av denna
skatt influtit under år 1917 eller 1,000,000 kronor.»
Med de av departementschefen i enlighet med
kontrollstyrelsens beräkningar föreslagna beloppen hava
nu ifrågavarande fyra skatter upptagits i den nya inkomstberäkningen.
Utskottet. Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen in
Brännvins
hämtat har brännvinstillverkningen under år 1917 upptuiverknings-
gått till 9,417,992.9 liter. Under januari—april 1918
skutt. ja a,r brännvinstillverkningen uppgått till 3,083,279.4
liter.
Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har
brännvinstillverkningsskatten år 1917 debiterats med
4,285,551 kronor 47 öre, och utgjorde efter avdrag för
avkortningar och restitutioner det statsverket behållna
beloppet 2,913,213 kronor 91 öre. Under januari—
april 1918 hava influtit 1,285,900 kronor 91 öre. För
samma månader 1917 utgjorde brännvinstillverkningsskatten
3,313,779 kronor 87 öre.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot det av Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet,
hemställer sålunda,
att brännvinstillverkningsskatten
må för år 1919 beräknas till kronor 2,800,000: —
Transport kronor 428,950,000: —
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 428,950,000:
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
hava brännvinsförsäljningsmedlen uppgått till
år 1916.......................................... kronor 14,272,621:7 7
» 1917........................................... )» 8,138,113:7!)
Utskottet, som icke funnit anledning'' till erinran
mot Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna
bevillning, hemställer,
att brännvinsförsäljningsmedlen
må för år 1919 beräknas till kronor 6,000,000: —
Utskottet har inhämtat, att under år 1917 maltskatten
debiterats med 3,469,140 kronor 61 öre och att
den behållna inkomsten utgjort efter avdrag av avkortningar
och restitutioner 3,086,085 kronor 38 öre.
Under januari—april 1918 har maltskatt debiterats med
345,883 kronor 25 öre under det att skatten för samma
månader 1917 debiterats med 1,766,371 kronor 90 öre.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot den
i propositionen nr 459 upptagna beräkningen av denna
bevillning hemställer,
att maltskatten må för år 1919
beräknas till .............................. kronor 500,000: —-
Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat
att uppbörden av punsch stämplar under januari—april
månader 1918 utgjort 381,321 kronor, under det uppbörden
för samma tid 1917 utgjorde 417,167 kronor
30 öre.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna
bevillning, hemställer,
Transport kronor 435,450,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 höft. (Nr 67.) 7
Brännvinsför
säljning 8-tnedel.
Maltskatten.
Punschskatten.
so
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 435,450,000: —
att stämpelavgiften för försäljning
av punsch, arrak och rom förär
1919 må beräknas till......... kronor 1,000,000: —
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919
äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika
med inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets
till statsverket indragna tionde uppförda under rubriken
»A. Egentliga statsinkomster. 1. Skatter.» I den uti
propositionen nr 459 föreslagna nya inkomstberäkningen
är under samma rubrik upptagen en ytterligare inkomsttitel,
nämligen royalty för malmbrytning i Luossavara.
Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner
bevillningsutskottets ovan intagna förslag än även att
inkomsttitlarna mantalspenningar, prästerskapets till statsverket
indragna tionde och royalty för malmbrytning i
Luossavara i riksstaten uppföras med de av Kungl. Maj:t
föreslagna beloppen, resp. 850,000 kronor, 1,431,000
kronor och 350,000 kronor, kommer totalsumman under
berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppgå till 439,081,000 kronor.
15:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919
återfinnas, ''liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets
inkomster under rubriken »B. Inkomster av
statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.»
Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts
överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader,
och postmedlen upptagas alltså numera i
riksstaten till beräknad »jeftoinkomst och icke, såsom
före år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
I fråga om postverket utvisade 1918 års inkomststat
följande siffror:
inkomster bevillning......................... 34,900,000 kronor
driftkostnader ...".................................... 28,900,000 »
överskott ............................................... 6,000,000 kronor.
Transport kronor 436,450,000: —
51
Iievilln inf/sutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000: —
Generalpoststyrelsen liar i skrivelse med förslag
till beräkning av postverkets inkomster för år 1919
anfört bland annat följande:
»Postverkets sammanlagda inkomster för år 1917
äro i riksstaten upptagna till 30,240,000 kronor. Härav
äro 28,710,000 kronor av generalpoststyrelsen beräknade
att falla på den inrikes rörelsen.
Första halvåret 1917 hava emellertid inkomsterna
på den inrikes rörelsen uppgått till så högt belopp som
i runt tal 17,096,000 kronor. Detta innebär en ökning
i förhållande till samma halvår nästföregående år av ej
mindre än 13.0 5 procent. Motsvarande ökning under
åren 1907 —1916 har utgjort
år |
ökning i %'' |
år |
ökning i % |
1907......... |
.............. 7.04 |
1912........... |
............. 6.6 5 |
1908........... |
.............. 1.52 |
1913........... |
............. 3.96 |
1909........... |
.............. 3.4 7 |
1914........... |
.......... 7.65 |
1910.......... |
.............. 3.18 |
1915........... |
........... 2.9 6 |
1911.......... |
............. 8.9 2 |
1916.......... |
............. 9.46 |
medeltal 5.4 7.
Det är således eu alldeles osedvanlig hög ökning
i inkomster under första halvåret 1917, högre än man
haft någon som helst anledning förmoda vid avgivande
av föregående förslag till inkomstberäkning.
En närmare undersökning av vad som förorsakat
denna ökning har givit till resultat, att det ofantliga
allmänna uppsving, som ägt rum å handelns och industriens
område, övat ett synnerligen stort inflytande på
postsamfärdselns stegring. Enbart nybildningar av bolag,
nya aktieemissioner o. d. hava tillfört postverket betydande
portobelopp.
Särskilt har dock paketrörelsen ökats. Generalpoststyrelsen
tillåter sig i sådant hänseende allenast
omförmäla, hurusom vid paketavdelningen vid postkontoret
Stockholm 1 frankoteckensuppbörden, som utgjort___
Transport kronor 436,450,000: —
52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000:
år 1914......................................... kronor 257,600
» 1915....................................... » 639,700
» 1916......................................... » 936,580
under de 5 första månaderna 1917 stigit till 539,000
kronor och således kan för hela året 1917 beräknas
komma att uppgå till omkring 1,300,000 kronor.
På grund av de svårigheter världskriget lagt i
vägen för det direkta varuutbytet mellan olika länder
sändas stora mängder varor till vårt land, vilka varor
härstädes ompackas och såsom postpaket sändas till
andra länder. Förut hava dylika varuförsändelser kunnat
befordras i transit genom Sverige, det vill säga utan
ompackning här i landet.
Vad dessa s. k. reexportpaket beträffar kommer
emellertid med all säkerhet, då världskriget en gång
upphör, den ökning av paketrörelsen, som av sådan
anledning uppstått, att bortfalla, i det att då denna
varuförsändning säkerligen nästan omedelbart kommer
att söka sig andra befordringsvägar och befordringssätt.
Eu annan faktor av betydelse utgöres av portoinkomster
från de organisationer, vilka upprättats för att
lindra kristidens tryck såsom folkhushållningskommissionen
m. fl. Även dessa organisationer tillföra postverket
betydande portoinkomster.
Åven om det kan beräknas, att den rådande
knappheten på förnödenheter i åtskilliga fall kommer
att fortfara någon tid efter krigets slut och således
ifrågavarande organisationer ytterligare en tid framåt
fungera, torde desamma dock så småningom komma
att avvecklas och inkomsterna till följd av kristidsinstitutionerna
successivt minskas.
Efter världskrigets utbrott har eu mängd utländska
affärsmän, tillhörande båda de krigförande maktgrupperna,
flyttat till landet och driva härstädes omfattande
affärsverksamhet, som medför en avsevärd inkomstökning
för postverket. Antagligt är att, när fredstillståndet en
gång inträder, största delen av dessa personer åter
Transport kronor 436,450,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 430,450,000
kommer att lämna landet, då motsvarande minskning
av postuppbörden inträder.
För eu normal 10-årsperiod visar det sig att
ökningsprocenten under första halvåret i jämförelse med
samma halvår nästföregående år är ungefär enahanda
som under andra halvåret i jämförelse med andra halvåret
föregående år.
För den sista 5-årsperioden ställer sig ökningsprocenten,
för helt år räknat, beträffande inrikesrörelsen,
sålunda
år 1912 ........................................... 5.9 4
» 1913 ........................................... 4. i fi
» 1914............................................ 3.60
» 1915 ............................................. 6.2 2
» 1916 ............................................ 9.56.
Under de ovissa förhållanden, som nu äro rådande,
torde emellertid försiktigheten bjuda att icke räkna med
så hög procentuell ökning för andra halvåret som för
första halvåret.
Generalpoststyrelsen anser sig icke kunna tillråda,
att inkomstökningen för senare halvåret 1917 beräknas
högre än 10 procent å de faktiska inkomsterna under
andra halvåret 1916, vilka till följd av förhållanden i
samband med kristiden uppgått till betydligt högre belopp
än som beräknats, nämligen till ej mindre än till
15,065,940 kronor. Med den sålunda angivna procentökningen
skulle inkomsterna under andra halvåret 1917
uppgå till 16,570,000 kronor.
För hela året 1917 anser generalpoststyrelsen
alltså inkomsterna nu kunna beräknas komma att uppgå
till i avrundat tal 33,660,000 kronor, innebärande en
ökning i förhållande till de vid avgivande år 1915 av
förslaget till inkomstberäkning för år 1917 iipptagna
belopp, 28,710,000 kronor, av omkring 5,000,000 kronor.
Till det sålunda beräknade inkomstbeloppet för
hela år 1917 bör emellertid läggas ytterligare ett belopp
med anledning därav att från och med den 1 juli 1917
Transport kronor 436,450,000
54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000:
inrikes paketportot blivit höjt. En på sin tid inom
generalpoststyrelsen verkställd utredning har givit till
resultat, att denna förhöjning, så vitt i förväg kan bedömas,
skulle medföra eu inkomstökning av ungefär
750,000 kronor för år, således för andra halvåret 1917
omkring 375,000 kronor. Samtliga inkomsterna av den
inrikes rörelsen för hela året 1917 böra sålunda kunna
beräknas till 34,000,000 kronor, det vill säga en ökning
av ungefär 12 procent i förhållande till de verkliga inkomsterna
under år 1916.
Under nu rådande förhållanden är det givetvis
synnerligen vanskligt för att icke säga omöjligt att
med någon större grad av exakthet i närvarande stund
kunna kalkylera postverkets inkomster för vare sig år
1918 eller år 1919, för vilket sistnämnda år det nu
gäller att uppgöra inkomstberäkning.
Styrelsen har visserligen sökt att, i den man så varit
möjligt, verkställa utredningar i fråga om de inkomstbelopp,
som skulle kunna påräknas. Även om man, under
förutsättning att kriget kommer att fortvara en del av år
1918, skulle våga att räkna med en jämförelsevis hög inkomstsiffra
för första halvåret 1918, lärer man, å andra
sidan, av försiktighetsskäl böra stanna vid en avsevärt
lägre inkomstsiffra för andra halvåret 1918. Och generalpoststyrelsen
föranlåtes desto mer intaga en dylik ståndpunkt,
som man dels givetvis nu icke kan bedöma, huru
— vare sig kriget fortfar eller slutar under år 1918 —
de allmänna förhållandena och därav beroende inkomster
för postverket komma att ställa sig och dels under alla
omständigheter, åtskilliga av de förhållanden, som, enligt
vad ovan antytts, förorsakat de betydande inkomstökningarna
under 1917 och därförut ända sedan andra
halvåret 1915, måste beräknas så småningom och åtminstone
när kriget en gång slutar komma att bortfalla
och mera normala förhållanden inträda.
Styrelsen anser sig för sin del icke kunna tillstyrka,
att inkomsterna för år 1918 beräknas högre än 6 procent
å det upptagna betydligt ökade inkomstbeloppet för år
Transport kronor 436,450,000:
Bevillningsutskottets betänkande, Nr 67.
Transport kronor 436,450,000
15)17 eller till i runt tal 30,000,000 kronor. Längre vill
det synas styrelsen, som man, med iakttagande av tillbörlig
försiktighet, icke bör gå.
Vad härefter slutligen beträffar inkomsterna av
inrikesrörelsen för år 1919, gäller i huvudsak detsamma,
som ovan sagts i fråga om samma inkomster
för år 1918. Med nu kända förhållanden lärer man
icke kunna komma ökningen i inkomstsiffran närmare
än att kalkylera den till högst samma procent, som
beräknats för år 1918 eller 6 procent, och detta så
mycket hellre som inkomstökningarna för både år 1918
och år 1919 beräknas även å inkomster, som, enligt
vad förut är sagt, äro mera tillfälliga och förorsakade
av kriget. Det låter mycket väl tänka sig, att den
inkomstsiffra, som därav framgår, kan bliva för låg,
men det låter också lika väl tänka sig, att den i verklighet
kommer att visa sig bliva för hög.
Dessutom torde man, som generalpoststyrelsen i
liknande sammanhang förut framhållit, vid så stora
summor, som det nu är fråga om, näppeligen kunna
påräkna, att inkomsterna allt framgent skola ökas med
lika hög procent, som då summorna voro lägre.
Under antagande av en ökning av 6 procent,
skulle inkomstbeloppet av den inrikes rörelsen under
år 1919 kunna beräknas till i runt tal 38,200,000 kronor.
Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras av:
1) befordringsavgifter för värdeförsändelser från
utlandet samt avgiftsandelar lör postanvisningar från
utlandet,
2) avgifter för brev, som i transit genom Sverige
försändas till och från främmande länder, samt
3) e. o. uppbörd, avseende eventuell vinst å
skillnaden mellan de kurser, efter vilka postanvisningar,
adresserade till främmande länder, i Sverige inbetalats,
och de växelkurser, som vid likviderande av de i följd
av denna rörelse uppkommande skulder till utlandet
varit gällande.
Befordringsavgifterna för värdeförsändelser, liuvud
Transport
kronor 430,450,000:
56
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000
sakligen postpaket från utlandet, till vilka även räknas
i transit befordrade sådana, och avgiftsandelarna för
postanvisningar från utlandet hava enligt postverkets
huvudbok för år 1916 utgjort............ kronor 1,975,300
varemot utgifterna till utlandet för
dylika försändelser uppgingo till ... . » 1,229,600
Postverkets inkomst i detta hänseende
iitgjorde således ................................ kronor 745,700
Motsvarande inkomst för de närmast föregående
åren uppgick
år 1913 till.................. kronor 597,900
» 1914 » .................. » 542,500
» 1915 » .................. ». 1,078,300
Ifrågavarande inkomst liar alltså för år 1916
minskats med icke mindre än 332,600 kronor. Det har
visat sig, att postverkets inkomster i detta hänseende
på senare tid alltmera nedgått. För första kvartalet
1916 utgjorde denna inkomst netto 185,600 kronor,
men för första kvartalet 1917 endast netto 13,600 kronor.
Detta förhållande har sin orsak däri, att, då förut
stora mängder paket sändes från England, Frankrike
och Amerika till Ryssland och Finland i transit genom
Sverige, dessa försändelser numera hava nästan helt
och hållet upphört. De flesta från utlandet hit inkommande
och för östra Europa avsedd a paketförsändelser
äro nu adresserade till emottagare i Sverige, vilka sedan
omexpediera paketen, som då här beläggas med
svenska frimärken, i följd varav avgiften för dessa
paket redovisas i frimärksuppbörden.
Med hänsyn till inkomsten under första kvartalet
1917 anser generalpoststyrelsen, att för denna del av
utrikes rörelsen för hela året 1917 icke nu kan beräknas
större inkomst än 200,000 kronor, vilket i förhållande
till samma inkomst år 1916 skulle innefatta en minskning
av 545,700 kronor.
För vartdera av åren 1918 och 1919 torde ena
Transport
kronor 436,450,000:
57
Bevillningsutskottets betänkande Nr 07.
Transport kronor 436,450,000:—
banda inkomst, därest mera normala förhållanden inträda,
kunna beräknas till 300,000 kronor.
Inkomsterna för brev i transit genom Sverige
utgjorde enligt postverkets beslut för
år 1916 ................................................... kronor 129,000
och utgifterna för transit ........................ » 70,700
i följd varav uppkommit å denna titel
eu inkomst av ...................................... kronor 58,300
Transitersättningarna rörande brevpostförsändelser
för såväl en del av år 1914 som hela åren 1915 och
1916 äro ännu till största delen oreglerade. På grund
av det pågående världskriget har Sverige blivit ett
genomgångsland för postförsändelser mellan västra
Europa och Ryssland samt därbortom belägna länder.
Den statistik av maj 1913, som enligt internationella
postkonventionen skulle gälla för beräknandet av transitavgifterna
under åren 1914—1919, har under sådana
förhållanden blivit fullkomligt missvisande. Överenskommelser
angående ersättningen till svenska postverket
för denna transit hava hittills kunnat träffas endast med
några få länder.
Huruvida och i vilken mån inkomster för brevtransit
verkligen komma att inflyta, är beroende på
om de respektive ländernas postförvaltningar godkänna
eu beräkning av transitersättningen enligt de befordrade
posternas vikt eller icke. Och under alla förhållanden
beror postverkets inkomst jämväl på huruvida Sverige
vid erhållande av gottgörelse från de främmande postverken
får beräkna sig ersättning i francens guldvärde
eller måste godtaga växelkursen å francs, som för närvarande
med omkring 30 procent understiger guldvärdet.
Om tolkningen av konventionens bestämmelse
i detta avseende hava nämligen olika meningar framkommit.
Emellertid synes ingen sannolikhet förefinnas för
att nu ifrågavarande mellanhavanden skola kunna hinna
regleras under år 1917. Generalpoststyrelsen hyser
likväl förhoppning att kunna få denna sak avgjord så
Transport kronor 436,450,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.) 8
58
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000:
pass snart, att åtminstone en del av det inflytande beloppet
kan upptagas i bokslutet för år 1918.
Med anledning av vad sålunda förekommit anser
generalpoststyrelsen, att såväl för år 1918 som för år
1919 bör kunna beräknas inflyta transitersättning för
gångna tider till ett belopp av omkring 1,500,000 kronor
per år.
Svenska postverkets vinst å kursskillnader har
uppkommit därigenom, att postverket vid emottagandet
av postanvisningar till utlandet hållit inbetalningskursen
något högre än börskursen, vilket åter föranletts därav,
att de till utländska postverk uppkommande skulder
för de sålunda utställda postanvisningarna icke kunna
likvideras, förr än flera månader förflutit efter postanvisningarnas
utställande. Genom växelkursernas ständiga
nedgång hava nämnda likvider kunnat ske mot betydligt
lägre kurser än som gällt vid postanvisningarnas
utställande. En ytterligare nedgång i växelkurserna
synes icke kunna påräknas allt framgent. Tvärtom är
det antagligt, att, ju närmare kriget nalkas sitt slut
och ännu mera under tiden därefter, kurserna komma
att stiga för att slutligen bliva normala. Förut har vid
reglerandet av mellanhavandena med utländska postverk
i allmänhet förfarits på det sätt, att det mindre
fordringsägande landets tillgodohavande förvandlats till
det större fordringsägande landets mynt efter en överenskommen
fast kurs, varefter det återstående saldot gäldats
medelst växel eller med kontanta medel. Då det visat
sig, att detta förfaringssätt under nu rådande förhållanden
kunde medföra stora förluster för det ena eller
andra landet, har man måst övergå till ett annat system,
nämligen det, att vartdera landet gottgör" det andra
landet hela det belopp, som av detta land utbetalats
för postanvisningar från det andra landet under en
viss period, månad eller kvartal, s. k. bruttolikvider.
Härigenom kunna kursförluster i möjligaste mån undvikas.
Såsom ovan berörts dröjer det likväl en lång tid
Transport kronor 436,450,000:
59
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6''7.
Transport kronor 436,450,000: —
innan räkning ä inlösta postanvisningar kan inkomma
från utlandet, i allmänhet liera månader efter postanvisningarnas
utställande i Sverige. Då växelkurserna
nu alltjämt sjunkit, har därigenom för postverket uppkommit
ej obetydliga vinstbelopp. Men om, såsom
antagligt är, växelkurserna komma att stiga, kommer
postverket att vid likviderna till utlandet få vidkännas
eu förlust, motsvarande skillnaden mellan den inbetalningskurs,
som gällt för postanvisningarna, och den
växelkurs, efter vilken likviden långt senare verkställes.
Och ju hastigare växelkursen stiger, desto större blir
förlusten. På detta sätt kan en betydlig del av den
redan intjänta kursvinsten komma att motvägas av
framtida förluster.
Då det synes finnas skäl för det antagande, att
växelkurserna — tyska, franska och engelska''— snart
nog nedgått till minimum, torde för åren 1918 och 1919
någon kursvinst icke kunna påräknas.
Såsom generalpoststyrelsen förut haft tillfälle framhålla,
har postverket på grund av de genom kriget inträdda
förhållandena haft och har fortfarande att i en
synnerligen stor utsträckning befordra krigsfångepaket
och krigsfångepostanvisningar mellan vissa av de krigförande
länderna, Enligt internationella postkonventionens
bestämmelser äro dessa försändelser fritagna
från alla postavgifter såväl i avgångs- och adressland
som i förmedlande.länder. Denna rörelse har för svenska
postverket medfört högst avsevärda utgifter, särskilt för
de stora paketposternas transport med järnväg eller
ångfartyg. Åven om det icke torde kunna påräknas
att för dessa försändelser erhålla samma gottgörelse
som för befordran av vanliga postpalcet och postanvisningar,
har generalpoststyrelsen dock vågat antaga, att
någon ersättning åtminstone för ifrågavarande paketförsändelsers
befordran skall komma att gäldas av vederbörande
främmande postverk och styrelsen har därför
också i det den 28 september 1916 avgivna förslaget
till beräknande av postverkets inkomster år 1918 för
Transport kronor 436,450,000: —
60
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000
denna befordran upptagit en inkomst av 1,000,000
kronor. Under förutsättning att världskriget upphört
under år 1918, kan för år 1919 icke påräknas någon
inkomst på grund av krigsfångepostutväxlingen.
Enligt vad av det ovan anförda framgår, skulle
postverkets inkomster av den utrikes rörelsen för år
1919 kunna beräknas utgöra 1,800,000 kronor.
Vidkommande slutligen det belopp av postverkets
allmänna driftkostnader under år 1917, som kan beräknas
falla på stämpelväsendets handliavande och som
ersättes postverket av det å sjunde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till stämpelomkostnader, har generalpoststyrelsen
ansett sig böra föreslå förhöjning.
Stämpelgöromålen vid postkontoren hava nämligen
under år 1917 ökats högst väsentligt i förhållande till
år 1916. Denna ökning framgår av efterföljande tabell.
Stämpeluppbörden vid postkontoret under nedanstående
månader:
A r Januari Februari Mars April
1916 .....................[ 554,072i3ö 611,606 621 634,386 säl 743,252:3»
1917 ..................... 1,309,858 42 835,684 so 1,178,307 6 7 1,422,265 57
Å r Maj Juni Juli
i I 1 | | |
1910 ....................................... 792,831 39 811,517 3» 786,012;7»|
1917 ...................................... 1,409,911 79| 814,064 72 972,460 64
Efter ikraftträdandet den 1 juli 1917 av nådiga
förordningen den 19 juni 1917 om vissa ändringar i
förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften,
kommer postkontorens stämpeluppbörd att
med all sannolikhet ökas i än högre grad. Enligt
nämnda förordning har nämligen aktieutgivare att själv
stämpelbelägga interimsbevis, varjämte den nytillkomna
Transport kronor 436,450,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 61
Transport kronor 436,450,000: —
stämpelavgiften å lottsedlar i ett stort antal fall torde
komma att utgöras genom anbringande av stämpel å
lottsedlarna. För ifrågavarande ändamål erforderliga
enkla beläggningsstämplar måste inköpas på postkontoren.
Styrelsen har ansett sig böra hemställa, att det
belopp, som bör ersättas postverket för stämpelväsendets
handhavande för år 1919 upptages till 100,000
kronor.
Motsvarande ersättningsbelopp under år 1916 har
utgjort 56,600 kronor eller alltså i det närmaste det
i förslaget till beräkning av postverkets inkomster för
år 1916 upptagna beloppet av 50,000 kronor.
Postverkets samtliga inkomster för år 1919 skulle
alltså belöpa sig till
för den inrikes rörelsen........ kronor 38,200,000: —
» » utrikes » » 1,800,000: —
» stämpelförsäljningen......... )) 100,000: —
Summa kronor 40,100,000:—.)>
Statskontoret, som i sin
skrivelse den 13 december 1917
meddelat, att, enligt vad statskontoret
inhämtat, slutsumman
av de av generalpoststyrelsen
föreslagna staterna för postverkets
driftkostnader för år
1919 utgjorde................................. )> 33,400,000: —
till följd varav överskottet kom
me
att uppgå till ...................... kronor 6,700,000: —
såframt icke oförutsedd inkomstminskning eller utgiftsökning
inträffade, har på grund av generalpoststyrelsens
beräkningar föreslagit, att i riksstaten för år 1919
postmedlen måtte upptagas med omförmälda belopp.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet
i fråga om beräkningen av postmedlen för år 1919
anfört följande:
Transport kronor 436,450,000: —
62
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000:
»Statskontoret har på grund av generalpoststyrelsens
beräkningar uppfört postverkets inkomster till
40,100,000 kronor och driftkostnader till 33,400,000
kronor samt överskott till 6,700,000 kronor. Om emellertid
hänsyn tages till de löneförbättringar, som väntas
komma till stånd på grund av nu pågående utredning,
samt till krigstid stillägg, så visar sig att det beräknade
överskottet icke blott går åt, utan sannolikt förbytes
i en brist. Under sådana förhållanden, och då
avsevärt ökade kostnader för postens järnvägs- och
ångbåtstransporter tillkomma, har chefen för civildepartementet
igångsatt en utredning angående de portoförhöjningar,
som bebövas för att postverket skall lämna
ett tillfredsställande överskott. Enligt de taxor, som
därvid preliminärt övervägts, skulle postverket för år
1919 lämna en inkomst av 44,850,000 kronor, medan
driftkostnaderna med inräkning av nyssnämnda kostnadsökningar
torde kunna beräknas till 40,250,000
kronor, så att ett överskott av 4,600,000 kronor uppstår.
Med detta belopp hemställer jag att postverkets
överskott må upptagas.»
Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i
den i statsverkspropositionen föreslagna riksstaten.
Genom proposition den 8 februari 1918, nr 76,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta vissa höjningar
i portoavgifterna. Med bifall till denna proposition,
dock med viss jämkning beträffande tiden för
avgiftsförhöjningarnas giltighet, har riksdagen numera
beslutat
dels att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning
och postförskott skola för tiden från och med
dag under innevarande år, som bestämmes av Kungl.
Maj:t, till och med den 31 december 1919, utgöra:
för lokalbrev:
om brevets vikt icke överstiger 20 gram ...... 7 öre
» vikten överstiger 20 men icke 125 » 15 »
» » » 125 » » 250 » 20 »
Transport kronor 436,450,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 430,450,000
för annat inrikes brev:
om brevets vikt icke överstiger 20 gram ...... 12 öre
» vikten överstiger 20 men icke 125 » ...... 25 »
» » » 125 » » 250 » ...... 35 )>
för brevkort, jämväl lokalbrevkort:
enkelt brevkort ............................................................ 7 öre
dubbelt x> ......................................................... 15 »
för post anvisning eller postförskott:
om |
postanvisnings- r |
esp. |
postför |
skottsbeloppet |
|||
uppgår till högst |
5 In |
■onor... |
15 |
öre |
|||
» |
beloppet överstiger 5 |
men ej |
25 |
kronor |
20 |
» |
|
» |
'')) )) |
25 |
» » |
50 |
» |
30 |
)) |
» » |
50 |
)) » |
100 |
» |
35 |
» |
|
» |
» » |
100 |
» » |
250 |
40 |
» |
|
» |
» » |
250 |
» » |
500 |
45 |
» |
|
» |
» » |
500 |
» )> |
750 |
» |
55 |
» |
» |
)> » |
750 |
» » |
1,000 |
65 |
» |
dels ock att, utan ändring av vad för närvarande
gäller ifråga om ökning av viktportot för skrymmande
paket, det inrikes portot för paket skall för ovannämnda
tid utgå enligt följande grunder, nämligen för
paket, som väger
högst 1 kilogram, med ............................................. 60 öre
mer än 1 men ej över 3 kilogram, med.............. 90 »
» » 3 » » » 5 » »1 krona 20 »
mer än 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första
5 kilogrammen och därefter 40 öre för vart överskjutande
kilogram eller del därav.
Enligt en inom generalpoststju-elsen verkställd, i
nämnda proposition åberopad beräkning skulle ifrågavarande
förhöjning av postavgifterna inbringa för år
mellan 5 och 6 miljoner kronor.
Transport kronor 436,450,000
64
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000: —
I fråga om beräkningen av postmedlen för år
1919 bar chefen för finansdepartementet enligt det vid
propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet åberopat
en från generalpoststyrelsen den 11 maj 1918 inkommen
promemoria av följande lydelse:
»I statsverkspropositionen äro beträffande
postverket upptagna inkomster ... kr. 44,850,000
driftkostnader................................ » 40,250,000
överskott.................................................................. kr. 4,600,000.
Under förutsättning av bibehållande
utav en inkomstberäkning
av .................................... kr. 44,850,000
skulle, då i propositionen den 29
nästlidna april angående fastställande
av postverkets stat
för driftkostnader år 1919 m. m.
anslaget för sådant ändamål
är ökat till................................ » 43,020,000
överskottet uppgå allenast till ............................ » 1,830,000.
För att ernå det ovan angivna överskottet,
4,600,000 kronor, erfordras ytterligare ett belopp
av ................................................................ » 2,770,000.
Å driftkostnadsanslagen lära icke några nedsättningar
kunna vidtagas. De äro icke tilltagna högre än som av numera
inträdda förhållanden påkallas. Oaktat den betydande förhöjningen
i utgiftsstatens slutsumma, som upptagits, torde vara
fara värt, att utgiftsstaten ändå kan komma att behöva överskridas.
Vad åter inkomsterna beträffar, visar det numera kända
resultatet av den inrikes rörelsen för de första fyra månaderna
innevarande år följande siffror:
januari 1918 kr. 4,817,000,
februari » » 2,312,000,
mars » » 4,084,000,
april » » 4,409,000,
1918 ökning
januari 1917 kr. 3,520,000 22.0 procent
februari » » 1,879,000 23.1 »
mars » » 3,551,000 15.01 »
april _» »_3,768,000 14.0
kr. 15,122,000,
kr. 12,718,000 18.8 procent.
Med hänsyn till den allmänna stegring i poströrelsen, som
sålunda visat sig och som medfört ovan angivna väsentliga
ökning av inkomsterna, samt de förhöjda belopp, vilka må kunna
påräknas inflytande efter genomförandet av den beslutade tillfälliga
förhöjningen av postavgifterna, torde för år 1919 kunna
påräknas en förhöjning av postverkets inkomster med 2 å 3
miljoner kronor.»
Transport kronor 436,450,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr (il. 65
Transport kronor 430,450,000: —
För egen del har departementschefen antört följande;
»För
postverket beräknar jag inkomsterna till
47,020,000 kronor. Driftkostnaderna belöpa sig enligt
proposition nr 385 den 29 nästlidne april till 43,020,000
kronor. överskottet skulle vid bifall härtill upptagas
till samma belopp som det i statförslaget beräknade
eller 4,000,000 kronor.»
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning
utvisar postverkets huvudbok för år 1917
inkomster......................................... kronor 36,006,744: 9 8
utgifter ........................................... » 27,568,049: 5 8
överskott kronor 9,038,695: 40.
Vid beräkningen av postverkets överskottsmedel
till 4,600,000 kronor har chefen för finansdepartementet,
på sätt av det ovan återgivna framgår, räknat med
dels att det i statsverkspropositionen för driftkostnader
upptagna beloppet, 40,250,000 kronor, bör i enlighet
med i propositionen nr 385 verkställd beräkning höjas
med 2,770,000 kronor till 43,020,000 kronor, dels ock
att det i statsverkspropositionen för bruttoinkomsterna
upptagna beloppet, 44,850,000 kronor, kan på grund
av den beslutade höjningen av vissa postavgifter beräknas
till ett med samma belopp som driftkostnadsökningen
eller 2,770,000 kronor höjt belopp eller till
47,620,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att i huvudsak
häremot anmärka, får med erinran, att riksdagen numera
fastställt postverkets driftkostnader för år 1919
till 43,015,000 kronor, hemställa,
att postverkets bruttoinkomster
måtte för år 1919
beräknas till ........ kronor 47,615,000j
Transport kronor 436,450,000: -Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. oö käft. (Nr 67.) 9
Utskott et.
66
Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.
Transport kronor 436,450,000:
kommande, vid bifall härtill och då
såsom ovan nämnts postverkets
driftkostnader för år 1919 fastställts
till............................................. kronor 43,015,000,
det för statsverket disponibla överskottet från postverket
för år 1919 att uppgå till..................... kronor 4,600,000:
Summa kronor 441,050,000:
Stockholm den 17 juni 1918.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
STOCKHOLM, ISAAC MARG US'' BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1918.