Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
1
Nr 66.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1918 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av vissa bevillningar
å tilläggsstat för år 1918.
Närvarande; herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Östbergt
Wijk, Källman, Nilsson i Kristianstad och Söderberg.
Innevarande riksdag har fattat beslut, varigenom beloppet av bevillningarna
för året 1918 påverkas; och får bevillningsutskottet, som
enligt § 40 riksdagsordningen har att förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna, härmed avgiva förslag till den jämkning
av den vid förra årets riksdag verkställda beräkningen av bevillningarna
för år 1918, som påkallas av ovannämnda beslut.
, l:o.
Krigskonjunkturskatt.
I det med Kungl. Maj:ts proposition nr 2 av den 14 januari 1918
överlämnade förslaget till tilläggsstat till riksstaten för år 1918 hade
bland inkomsterna icke upptagits någon bevillning.
I propositionen nr 459 av den 6 juni 1918 med, bland annat,
förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tilläggsstat har däremot
bland inkomsterna upptagits en bevillning, nämligen krigskonjunkturskatt,
till belopp av 60,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 54 käft. (Nr 66.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Härom har chefen för finansdepartementet enligt det vid sistnämnda
proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den
6 juni 1918 anfört bland annat följande.
Genom proposition nr 448 den 16 maj 1918 hade Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att antaga vissa ändringar i förordningen den 30
juni 1916 om krigskonjunkturskatt, avseende i första rummet nya tariffbestämmelser,
som medförde eu betydande stegring av skatteintäkten.
Uti en särskild kalkyl rörande den uppkommande skatteökningen, hade
beräknats, att genom förslaget skulle tillföras statsverket 60 miljoner
kronor utöver eljest beräkneliga intäkten av krigskonjunkturskatten för
år 1918.
Enär det givetvis ej kunde låta sig göra att särskilja den del av
1918 års krigskonjunkturskatt, som skulle komma att inflyta enligt hittills
gällande grunder och som redan uppförts i riksstaten för år 1918,
från den del, som skulle ytterligare tillföras statsverket genom nu föreslagen
tariffskärpning, syntes det vara mest ändamålsenligt att av den
inflytande krigskonjunkturskatten avföra å tilläggsstatens inkomsttitel
jämt det belopp, som å tilläggsstaten uppförts, och betrakta hela det
rrppkommande överskottet utöver 100 miljoner kronor (i 1918 års riksstat
40 miljoner kronor; i 1918 års tilläggsstat 60 miljoner kronor) såsom
överskott å inkomsttiteln i årets riksstat.
Förberörda kalkyl rörande skatteökningen är av följande lydelse:
Kalkyl
över intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918 enligt de i propositionen
nr 448 föreslagna tariffbestämmelser.
Till grund för en uppskattning av sannolika intäkten av 1918 års krigskunjunkturskatt,
omlagd enligt proposition nr 448, torde böra läggas beräkning av
det belopp, 1917 års krigskonjunkturskatt bort kunna inbringa, därest för densamma
hade gällt nu för 1918 föreslagna tariff. Med ledning av det sålunda erhållna
resultatet är sedan skatteintäkten för år 1918 att approximera.
Beräkningarna för år 1917 utföras dels för den allmänna tariffen, dels för
den bolagen berörande tilläggsavgiften. Nu gällande bestämmelser betecknas såsom
1917 års tariff, de föreslagna som 1918 års tariff.
I fråga om verkningarna av den ändrade allmänna tariffen är att märka, att
minskad skatteintäkt uppstår för merinkomstgrupper under 20,000 kronor, ökad intäkt
däremot för grupperna över 200,000 kronor, medan för de mellan angivna tal
liggande grupperna tariffen och därmed intäkten är oförändrad. Inom varje grupp,
vars skatteintäkt förändras genom 1918 års tariff, uträknas ett genomsnittligt
öknings- eller minskningstal, vilket användes för att med kännedom om den totala
bevillningsutskottets betänkande År 66. 3
merinkomstsumman inom envar grupp uträkna ökningar eller minskningar i skatt.
Huru inom varje grupp merinkomsterna fördela sig, framgår i någon män av den
uträknade medelmerinkomsten, vartill hänsyn tages vid avrundningar av skattebeloppen.
Till ledning vid bedömandet av felen ha vissa extrema gränstal uträknats.
Beträffande den särskilda bolagstariffen blir en beräkning betydligt mera
osäker än i föregående fäll bland annat av den anledning, att vid bearbetningen av
1917 års krigskonjunkturskattelängder merinkomster och skattebelopp fördelats, i
avseende å bolagens inkomstprocent, i endast ett fåtal grupper med stor bredd
inom var grupp. Motsvarande hållpunkt som i fråga om den allmänna tariffen kan
här ej erhållas. Medeltalet av medelinkomst 1913—1914 + merinkomst 1917,
vilket läge nära att använda, sammanfaller nämligen icke med den totala inkomst,
vilken ligger till grund för inkomstprocentens beräknande. Här torde det vara
nödvändigt att hålla sig tämligen nära intill de minimital för ökad skatteinkomst,
som kunna beräknas.
A. Ändrad avkastning av den allmänna tariffen.
(1918 års tariff tillämpad på 1917 års merinkomster.)
I. Minskning i grupperna mellan 2,000 och 20,000 kronor.
1) 2,000 — 9,900 kronor.
Skatt 7,786,000 kronor; merinkomst 62,034,000 kronor; medelmerinkomst
cirka 5,500 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.6 procent
» » » 1918 » » .................... 9.7 »
Minskningstal ....................................................................... 2.9 »
Minskad skatteintäkt ............................................... cirka 1,800,000 kronor.
2) 10,000—19,900 kronor.
Skatt 7,342,000 kronor; merinkomst 57,089,000 kronor; medelmerinkomst
14,200 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.9 procent
» » » 1918 » » .................... 12.6 »
Minskningstal ....................................................................... 0.3 »
Minskad skatteintäkt ....................................................... cirka 180,000 kronor.
U. Ökning i grupperna fr. o. m. 200,000 kronor.
3) 200,000—249,900 kronor.
Skatt 7,199,000 kronor; merinkomst 34,616,000 kronor; medelmerinkomst
22,200 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 20.75 procent
» » » 1918 » » ................ 21.oo »
Ökningstal ............................................................................ 0.2 5 »
Ökad skatteintäkt ............................................................... cirka 80,000 kronor.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
4) 250,000 — 299,900 kronor.
Skatt 7,436,500 kronor; merinkomst 33,380,000 kronor; medelmerinkomst
276,000 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 22.25 procent
» » » 1918 » » ................ 23.oo »
Ökningstal ............................................................................ 0.75 »
Okad skatteintäkt.............................................................. cirka 250,000 kronor.
5) 300,000—349,900 kronor.
Skatt 6,726,200 kronor; merinkomst 28,146,000 kronor; medelmerinkomst
327,300 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 23.7 5 procent
» » » 1918 » » ................ 25.oo »
Ökningstal ........................................................................... 1.2 5 »
Ökad skatteintäkt................................................................ cirka 350,000 kronor.
6) 350,000 — 399,900 kronor.
Skatt 5,213,700 kronor; merinkomst 20,612,000 kronor; medelmerinkomst
374,700 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 25.25 procent
» » » 1918 » » ................ 27.oo »
Ökningstal ............................................................................ 1.7 5 »
Ökad skatteintäkt.............................................................. cirka 360,000 kronor.
7) 400,000—499,900 kronor.
Skatt 9,684,400 kronor; merinkomst 35,690,000 kronor; medelmerinkomst
451,800 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 27 procent
» » » 1918 » »**................... 29 »
Ökningstal.................................................................................... 2 »
Ökad skatteintäkt............................................................... cirka 710,000 kronor.
8) 500,000—599,900 kronor.
Skatt 8,996,300 kronor; merinkomst 31,040,000 kronor; medelmerinkomst
544,600 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 29 procent
» » » 1918 » » .................... 31 »
Ökningstal.................................................................................... 2 »
Ökad skatteintäkt............................................................... cirka 620,000 kronor.
9) 600,000 — 699,900 kronor.
Skatt 8,133,400 kronor; merinkomst 26,119,000 kronor; medelmerinkomst
652,900 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 31 procent
» » » 1918 » » .................... 33 »
Ökningstal................................................................................... 2 »
Ökad skatteintäkt............................................................. cirka 520,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
10) 700,000—999,900 kronor.
Skatt 21,871,700 kronor; rnerinkomst 68,055,500 kronor;
827,200 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff
1918
Ökningstal..............
Ökad skatteintäkt
cirka
11) 1,000,000—1,999,900 kronor.
Skatt 43,123,900 kronor; rnerinkomst 134,730,500 kronor;
1,389,000 kronor.
Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ....................
» » » 1918 » » ....................
Ökningstal....................................................................................
Ökad skatteintäkt........................................................... cirka
inedelmerinkomst
32 procent
36.3 »
4.» »
2,850,000 kronor.
inedelmerinkomst
32 procent
39.i »
7.i »
9,560,000 kronor.
12) 2,000,000 kronor och därutöver.
Skatt 74,039,000 kronor; rnerinkomst 231,313,500 kronor.
Ökningstal .................................................................................... 8 procent
Ökad skatteintäkt ........................................................ cirka 18,400,000 kronor.
TTT. Sammanfattning.
2,000 — 9,900 kronor
10,000— 19,900 »
200.000— 249,900 »
250.000— 299,900 »
300.000— 349,900 »
350.000— 399,900 »
400.000— 499,900 »
500.000— 599,900 »
600.000— 699,900 »
700.000— 999,900 »
1.000. 000—1,999,900 »
2.000. 000 och därutöver
1,800,000 kronor
180,000 »
+ 80,000 kronor
250.000 »
350.000 »
360.000 »
710.000 »
620.000 »
520,000 »
2.850.000 »
9.560.000 »
18,400,000 »
— 1,980,000 kronor + 33,700,000 kronor
Summa ökning utöver minskning 31,720,000 »
Med användande av minimital sjunker summa ökning till 30,550,000 och
summa ökning utöver minskning till 28,570,000 kronor. Totalökningen torde kunna
uppskattas till i runt tal 30,000,000 kronor.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
B. Avkastning av tillägg stariff för bolag.
(Tillämpad på 1917 års merinkomster.)
I. Inom de olika inkomstprocentgrupperna.
1) Gruppen 10.i—25.o procent.
Skatt 16,439,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 139,711.000 kronorkapital
972,022,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter 15 procent) 2.5 procent eller cirka 400 000
kronor.
2) Gruppen 25.i—50.o procent.
Skatt 42,180,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 222,196,000 kronorkapital
713,113,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter 30 procent) 10.1 procent eller cirka
4.200.000 kronor.
3) Gruppen 50.i—75.o procent.
Skatt 30,404,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 135,548,000 kronorkapital
281,498,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter 60 procent) 25 procent eller cirka 7.600,000
kronor.
4) Gruppen 75.1 — 100. o procent.
Skatt 22,366,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 92,798,000 kronor:
kapital 126,815,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter 85 procent) 27.5 procent eller cirka 8,400,000
kronor.
5) Gruppen 100.1—125.o procent.
Skatt 18,027,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 71,622,000 kronor:
kapital 72,357,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter Ilo procent) 46 procent eller cirka 8,300,000
kronor.
6) Gruppen 125. i—150. o procent.
Skatt 8,222,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 32,156,000 kronor:
kapital 34,378,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning (efter 135 procent) 48.5 procent eller cirka
3.600.000 kronor.
7) Gruppen 150 procent och däröver.
Skatt 44,281,000 kronor; medelinkomst 4- merinkomst 158,564,000 kronor;
kapital 85,569,000 kronor.
Beräknad skatteförhöjning 50 procent eller cirka 22,100,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr tiö.
7
II. Sammanfattning.
10.1— 25.0 procent
25.1— 50. o »
50.1— 75.o »
75.i —100.o »
100.1 - 125.0 »
125.1 -150.0 »
150.1— och därutöver
400,000 kronor
4.200.000 »
7.600.000 »
8.400.000 »
8.300.000 »
3.600.000 »
22,100,000 »
Summa 54,600,000 kronor.
Vid användning av minimital för ökningen sjunker summan till 50,600,000
kronor; och torde det ej vara rådligt att för nu ifrågavarande ändamål räkna med
mer än något över 50,000,000 kronor.
C. Den ökade avkastningen av 1918 års krigskonjunkturskatt.
Inalles skulle de nya tariffbestämmelserna tillämpade på 1917 års taxering
ge ett tillskott av omkring eller något över 80 miljoner kronor, Då 1917 års
krigskonjunkturskatt inbragte 251.8 miljoner kronor skulle ökningen alltså representera
mellan 31 och 32 procent av det förutvarande skattebeloppet. Såsom utgångspunkt
för en uppskattning av den ökade intäkten utav 1918 års krigskonjunkturskatt
synes sålunda kunna begagnas det antagandet, att de nya tariffbestämmelserna
förhöja skatteintäkten med ungefär en tredjedel. Förutsättning är
emellertid en åtminstone i stort likformig fördelning av de år 1917 och år 1918
taxerade merinkomsterna såväl efter merinkomstens absoluta storlek som efter
totalinkomstens procentiska förhållande till kapitalet. Bägge förutsättningarna äro
givetvis osäkra. I synnerhet torde man icke kunna utgå från en lika gynnsam
fördelning i procentgrupper för innevarande års taxering som för fjolårets. Med
hänsyn härtill bör en avsevärd reduktion ske i den efter nyss angivna grund beräknade
ökningen i skatteintäkt.
Skulle 1918 års krigskonjunkturskatt inbringa, enligt nu gällande tariff,
cirka 200 miljoner kronor, borde skatteökningen genom de nya tariffbestämmelserna,
om ökningen skattas till en tredjedel, bliva bortåt 67 miljoner kronor. Med förutsättande
av en felmarginal av 10 procent torde beräkneliga skatteökningen kunna
upptagas till 60 miljoner kronor.
Den ändring i krigskonjunkturskatteförordningen, som föreslogs i
ovannämnda proposition nr 448, innebar dels en skärpning av den allmänna
tariffen för skattens beräknande, dels ock ett skattetillägg för
vissa bolag. Av de 60 miljoner kronor, som beräknades komma att
inflyta år 1918 till följd av ifrågavarande författningsändring, har, såsom
utskottet i betänkandet nr 59 angivit, ungefär 25 miljoner kronor
beräknats falla å skärpningen av den allmänna tariffen och återstoden
eller omkring 35 miljoner kronor på tillägget för bolagen. Med anled
-
Utskottet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
ning av nyssnämnda proposition har riksdagen numera fattat beslut och
därvid bifallit densamma, i vad angår skärpningen av den allmänna
tariffen, men däremot icke bifallit propositionen beträffande bolagens
skattetillägg. Såsom ökad skatteintäkt i följd av ändring i krigskonjunkturskatteförordningen
torde följaktligen ej böra beräknas mer än
25 miljoner kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att bland inkomsterna å 1918 års
tilläggsstat måtte uppföras krigskonjunkturskatt
till belopp av ..... kronor 25,000,000: —
2:o.
Tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och
förmögenhet.
Av vad ovan anförts framgår, att den jämkningriksdagen
vidtagit beträffande. Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 448 framlagda förslag om skärpning av krigskonjunkturskatten
innebär, att den beräknade merintäkten
av skatten för innevarande år reducerats med omkring
35 miljoner kronor. Med anledning härav och då nämnda
belopp är för statsregleringen erforderligt, har riksdagen,
på bevillningsutskottets förslag (betänkandet nr 60), antagit
»förordning om tilläggsskatt för år 1918 å inkomst
och förmögenhet», varmed avsetts att statsfinansiellt uppväga
den minskning av krigskonjunkturskattens meravkastning,
som nyss omförmälts.
Utskottet får alltså hemställa.
att tilläggsskatt för år 1918 å inkomst
och förmögenhet måtte å samma
års tilläggsstat beräknas till ... kronor 35,000,000: —
Summa kronor 60,000,000: —.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60■ ®
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang erinra, att riksdagen
dels med anledning av Kung!. Maj:ts proposition nr 70 beslutat tillfällig
höjning av vissa postavgifter, varigenom inkomsterna av poströrelsen
jämväl under innevarande år komma att ökas, dels ock med
bifall till Kung!. Maj:ts proposition nr 103 medgivit viss nedsättning
av sockerskatten under eu del av år 1918. Vad riksdagen sålunda
beslutat föranleder emellertid icke i nu förevarande avseende någon
framställning från utskottets sida.
Stockholm den 17 juni 1918.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM. i
Bihang till riksdagens protokoll 19IS. 7 sand. 54 höft. (Nr 66.)
2