Bevillningsutskottets betänkande Nr 51!.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av två Kungl. Maj:ts
propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av
förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt.

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Antonsson, Bäckström,
frih. Fleming, Östberg, Wijk, Källman, Nilsson i Bonarp, Holmström,
Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad, Bergman,
Forssman, Eliasson, Neess, Bökelund och Johansson i Kullersta.

Genom särskilda propositioner, nr 401, av den 3 maj 1918 och,
nr 448, av 16 i samma månad, vilka propositioner hänvisats till bevillningsutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionerna
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dagar,
föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till förordningar
dels om »ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916
om krigskonjunkturskatt» (proposition nr 401) och dels om »ändrad lydelse
av 3, 8, 11 och 16 §§» i samma förordning (proposition nr 448).

Förslag!

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola i nedanstående
delar erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 48 käft. (Nr 59).

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

4 §•

För taxering — — — — — — — utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda
litt. icke gjorda avdrag för ränta å gäld samt värdeminskning, så vitt
de beröra hithörande inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret
i övrigt omförmälda allmänna avdragen i vidare mån än att
från inkomst, som uppstått på grund av det genom krigstillståndet framkallade
läget, avdrag får ske för förlust, som uppkommit å annat företag
för utnyttjande av samma läge.

Därest icke — — — — — — hava utgjort.

Därest icke med ledning av deklaration kan utrönas, till vilket
belopp ränta å gäld, som uppgivits under allmänna avdrag, hänför sig
till inkomst, vilken är underkastad beskattning enligt denna förordning,
beräknas inkomsten utan avdrag för sådan ränta. Den^skattskyldige vare
dock obetaget att i den ordning, som stadgas i 17 § sista stycket, göra
framställning om erhållande av dylikt avdrag; ägande den skattskyldige
därvid förebringa den utredning, som han vill åberopa i ärendet.

Om skyldighet — — — — — — stadgas i 21 §.

§ 15.

Taxering — — — — — — hava upphört.

Taxeringen — — — — — krigskonjunkturskattenämd.

Sådan nämnd — — — — — stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av
Konungens befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten
må vara avslutade i länen senast den 15 december och i Stockholm
före årets slut. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar
Konungens befallningshavande senast den 15 juli allmän kungörelse samt
underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till'' ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse-------bestämmas.

Möter för ledamot------— suppleant.

Den, som blivit utsedd------tjugufem kronor.

Så snart — — -tematiska merinkomsten.

17 §..

den ma -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

3

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt
tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration
uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom
uppgiven, oeli skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en och en
halv månad före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin
helhet eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet
framkallade läget, äger han att sist å trettionde dagen före
krigskonjunkturskattenämndens sammanträde till Konungens befallningshavande
inkomma med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning
i ärendet han vill åberopa.

20 §.

Vid krigskon junkturskattenämndens sammanträde föres protokoll
angående de ärenden, där sådant påfordras, börande protokollet justeras
inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat
intyg av två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde,
må densamma äga rum senast fjorton dagar därefter inför ordföranden
och två av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl
av kronans ombud.

Nämndens beslut------krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen — — — — — — ledamöter.

Anteckningarna — — — — —--förordnat.

Protokollsföraren —----— honom rörer.

21 §•

1 mom. Skattskyldig — — — — — — — — — om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 1 september avlämnas till

Konungens befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och
förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning
fogat formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs
under litt. C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster
med angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av de vid 1913
och 1914 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad
tantiéme samt de grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. —---— — — —--— — —--— —.

3 mom.-----------------.

4

4 mom.

5 mom.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

23 §.

Inom tjuga dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade
skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat
för debiterings verkställande.

Efter slutad — — — — — —--— — — — — — — —.

återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden-------för året.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje
fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,
som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes
försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 15 januari
påföljande år, dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av
nästpåföljande februari.

Så snart — — — — — — — — — — — — allmänna

tidningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från tryckeriet utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30
juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

5

3 §■

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — —

b) - - - -- -- -- ---_ _

c) att därjämte, vad augar inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets för aret till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats

8 §•

1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. här

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för yarje
fullt hundratal
kronor, som faller
mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst-beloppen.

Kronor.

2,000 .......

80

14

20,000 .......

2,600

15

40,000 .......

5,600

17

60,000 .......

9,000

19

80,000 .......

12,800

21

100,000 .......

17,000

21-5

150,000 .......

27,750

24-5

200,000 .......

40,000

30

250,000 .......

55,000

34

300,000 .......

72,000

38

350,000 .......

91,000

42

400,000 .......

112,000

38

500,000 .......

150,000

42

600,000 •......

192,000

46

700,000 .......

238,000

50

800,000 .......

288,000

46

1,000,000 .......

380,000

42

2,000,000 .......

_

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för
året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10
procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,
skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10
men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,
med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera
än 50 procent.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning
av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt
bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och
5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom
jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.
Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses
den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin
helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 §
andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl sär -

Bevillning»utskottets betänkande Nr 59.

7

skilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad
skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt
aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital
och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren
1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
sistnämnda bada ar gjorda uträkningar av procentens storlek.
Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som
kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda
statsrådsprotokoll anfört vid ärendenas föredragning inför Kungl.
Maj:t får utskottet hänvisa till propositionerna. I detta sammanhang
vill utskottet dock hava erinrat, att nuvarande lydelse av 8 § i förordningen
om krigskonjunkturskatt den 30 juni 1916 är given genom särskild
förordning av den 25 juni 1917.

I propositionen nr 401 föreslås vissa ändringar i 4, 15, 17, 20, 21, utskottet.
23 och 29 §§ av gällande förordning om krigskon junkturskatt. Närmare ^°P-nr *01.
omnämnande tarvar allenast den i 4 § upptagna nyheten angående rätt
att vid taxering till krigskon junkturskatt få avdrag för viss under allmänna
avdrag i deklarationen upptagen gäldränta.

Innebörden av förslaget i denna del är följande. Enligt 1915 års
förordning om krigskon junkturskatt var inkomst av fast egendom icke
underkastad skatteplikt. Först i 1916 års förordning utsträcktes skatteplikten
till även sådan inkomst. Därvid synes emellertid hava förbisetts,
att ränta å gäld, som hänför sig till inkomst av fast egendom, enligt
deklarationsformuläret ej får avdragas vid inkomstens uppgivande utan
först under allmänna avdrag i samband med yrkande om avdrag för
gäldränta i allmänhet. Eljest skulle redan då hava företagits den nu
föreslagna ändringen i 4 §, som i sin gällande lydelse icke medgiver
något avdrag för gäldränta. Tydligt är emellertid, att vid taxering till
krigskon junkturskatt av inkomst av fast egendom ränta å gäld bör få
avdragas med lika god rätt som då det gäller inkomst av rörelse. Emot
förslaget kan således ej vara något att erinra. Det fyller en lucka i för -

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

fattningen. Den i fjärde stycket intagna bestämmelsen angående inkomstens
beräkning avser givetvis belåning av den matematiska merinkomsten,
och äger den skattskyldige själv att sedermera uppgiva de ränteavdrag,
som rätteligen böra göras. Bevisskyldigheten är sålunda här
som eljest i författningen lagd på den skattskyldige.

De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i övriga §§ innebära
allenast vissa nya tidsbestämmelser. Erfarenheten har visat, att de i
författningen tillmätta tiderna för olika stadier av taxeringsproceduren
äro för knappa, och har Kungl. Maj:ts förslag till längre tidsrum närmast
tillmötesgått önskemål, som framförts av rikets landskamrerare.
Utskottet tillstyrker samtliga dessa ändringar och torde utskottet icke
behöva i detalj redogöra för dem.

Prop. nr448. Av större betydelse äro de förslag, som lämnats i propositionen

nr 448.

Enligt 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt förutsättes för
skattskyldighetens inträde i fråga om aktiebolag (resp. solidariska bankbolag)
bl. a., att den vid årets taxering beräknade inkomstprocenten överstiger
medeltalet av 1913 och 1914 års inkomstprocenter. Med hänsyn
till kristidsårens stora kapitalökning i många bolag kunde, enligt vad i
propositionen framhållits, denna bestämmelse i vissa fall leda till obehörig
befrielse från krigskon junkturskatt. Kungl. Maj:t har därför föreslagit
densammas borttagande.

Kammarrätten, som hörts i ärendet, har emot förslaget erinrat,
»att icke varje ökning av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten
ökas i förhållande till inkomstens medeltal, obehörig befrielse
från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914
års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom
överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913,
är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig
ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda
skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskon junkturskatt.
Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk
merinkomst endast under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger
inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt
och överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd.
Då förordningen om krigskon junkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda
förordning, synes även där principen om skattens beräkning å
inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämp -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59. 9

ning. Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen
genomfördes.»

Kammarrättens erinringar synas utskottet fullt befogade. För utskottets
del tillkommer ännu ett skäl för avstyrkande. Ehuru i och för sig
fristående torde förslaget vara att betrakta såsom ett led i de åtgärder
till skärpt beskattning av bolagen, som Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen
nr 395 till innevarande riksdag. Sistberörda förslag har icke
av utskottet kunnat förordas, och innebär detta givetvis ytterligare anledning
till avståndstagande även på denna punkt. Utskottet får därför
avstyrka bifall till den föreslagna ändringen i 3 § och i följd därav även
till föreslagen ändring i 11 §, vilken senare är en ren konsekvens av den förra.

Genomgripande förändringar hava föreslagits i 8 §, som innehåller
tariffen för krigskonjunkturskatten. Samma tariff har hittills tillämpats
för alla skattskyldiga, enskilda såväl som bolag. Nu föreslås en omläggning
av den gemensamma tariffen, dels så att procenttalen för beskattningsbara
merinkomster under 20,000 kronor väsentligt sänkas, och dels
så att tariffen beträffande merinkomster överstigande 200,000 kronor skärpes
progressivt, varjämte progressionen, som i nuvarande tariff stannar
vid 700,000 kronor, fortsättes till en merinkomst av 2,000,000 kronor. Den
högsta skattesatsen blir 40 procent, medan maximum nu är 32 procent.

Härtill kommer såsom den mest anmärkningsvärda nyheten i propositionen
ett särskilt skattetillägg för de inländska bolagen, varom bestämmelser
givits i ett 2 mom. i 8 §. Detta tillägg träffar bolag med
högre inkomstprocent än 10 i form av en procentuell höjning av skattebeloppet
enligt tariffen i 1 mom. och beräknas progressivt efter inkomstprocentens
storlek. Maximum för tillägget är 50 procent av skattebeloppet.

För att ej bereda de utländska bolagen en gynnad ställning har i
ett 3 mom. upptagits stadgande om höjning av deras enligt den allmänna
tariffen uträknade skattebelopp med 30 procent.

Enligt vad i propositionen meddelas, är krigskonjunkturskattens
skärpning föranledd av ökat behov för staten av skatteinkomster. Redan
i årets statsverksproposition förutskickades, att om utöver de i 1918 års
tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya stora av kristiden
föranledda krav . komme att ställas på det allmänna, borde medel
härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna
än den, som innehölles i gällande förordning om krigskonjunkturskatt.
Nu beräknas att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av
skattemedel å i runt tal 60 millioner kronor. Jämväl för år 1919 skulle
erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav de, som föranledas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 48 käft. (Nr 59.) 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

av ändringar uti 1919 års riksstat beräknas till likaledes ungefär 60
miljoner kronor. Dessa skattebehov anser Kungl. Maj:t böra fyllas genom
höjd krigskon junkturskatt, och beräknas, enligt vad utskottet inhämtat,
av erforderliga 60 miljoner kronor omläggningen av den allmänna
tariffen giva omkring 25 miljoner kronor och tillägget för bolagen
omkring 35 miljoner kronor.

Emot uttagandet av 25 miljoner kronor genom en skärpning av
den allmänna tariffen torde under nuvarande förhållanden ej vara så
mycket att invända. Härvid lära de statsfinansiella hänsynen böra få
råda. Däremot synes förslaget om särskild tilläggsskatt för bolagen ägnat
att ingiva starka betänkligheter.

Enligt beräkningar i fråga om 1917 års taxering till krigskon junkturskatt
skulle skatteintäkten komma att uppgå till i runt tal 250 miljoner
kronor. Härav betala bolagen omkring 3U och övriga skattskyldiga
V4. Jämföres denna proportion med den vanligen beräknade proportionen
mellan bolagens och enskildas anparter i inkomst- och förmögenhetsskatten,
2 : 3, framgår, hurusom redan med nuvarande bestämmelser
krigskonjunkturskatten drabbar bolagen relativt mycket hårdare. Redan
genom den ovannämnda förändringen av tariffen i 1 mom. ökas denna
disproportion ej oväsentligt. Och skulle det steg i samma riktning, som
2 mom. innebär, efter utskottets uppfattning föra alldeles för långt.

Enligt vad i propositionen utretts, faller av bolagens andel i 1917
års krigskonjunkturskattesumma huvudparten med omkring 100 millioner
på industriföretagen. Då till krigskonjunkturskattens natur hör, att den
i främsta rummet och hårdast träffar de nya företagen, inses lätt, att
för dessa företag den föreslagna tilläggsskatten kan medföra verklig våda
för deras utveckling. Att på detta sätt i deras linda hämma tillväxten
av en mängd lovande företag måste betecknas såsom långt ifrån välbetänkt
skattepolitik. Att konsolidering är nödvändig för de nya företagen,
ligger i öppen dag. Men även för äldre företag spelar kapitalbildningen
i närvarande tid långt större roll än förr. Om all industri i våra dagar
torde gälla, att kapitalbehovet är ojämförligt mycket starkare än under
tidigare normala förhållanden. Aid beskattandet av de till synes stora
vinstbeloppen gäller det att framgå med försiktighet. Dessa synpunkter
har utskottet närmare utfört i annat sammanhang, i sitt betänkande i
anledning av propositionen nr 395.

Om det belopp av 35 miljoner kronor, som enligt Kungl. Maj:ts
förslag skulle extra betalas av de krigskonjunkturskattepliktiga bolagen,
ändock anses böra helt eller till en väsentlig del uttagas genom beskattning
av bolagens inkomster, synes både lämpligare och mera rättvist,

L1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

att bördan åtminstone lägges på bolagen samfällt, således efter grunderna
för den allmänna inkomstskatten. Enligt riksdagens beslut i fjol och enligt
Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 123 till denna riksdag, vilket förslag
utskottet i princip tillstyrkt, skall såväl i år som 1919 på grundval av
den allmänna inkomst- och förmögenhetsskatten påföras en extra inkomstoch
förmögenhetsskatt. Genom skärpning av denna skatt i erforderlig
grad skulle nyssnämnda 35 miljoner kronor kunna erhållas på en mera
rättvis väg, och har utskottet i sitt betänkande i anledning av propositionen
nr 123 lämnat förslag härom, avseende såväl innevarande som nästa år.
Emellertid har utskottet härvid ansett en mindre del eller 5 miljoner
kronor böra erläggas av andra skattskyldiga med viss högre inkomst.

Därest, i enlighet med utskottets mening, de i 2 mom. föreslagna
stadgandena ej komma till stånd, torde anledning saknas att införa det
nya 3 mom. För övrigt lärer den praktiska betydelsen därav i varje
fall vara ringa eller ingen. På kalkylerna om skatteutbytet har det tilltänkta
stadgandet ej i någon mån inverkat. Genom bortfallandet av 2
och 3 mom. blir också den föreslagna kompletteringen i 16 § obehövlig.

I förevarande proposition har departementschefen jämväl uttalat
sig i frågan om en mera allmän revision av krigskonjunkturskatten, vilken
fråga borde upptagas till prövning, för den händelse krigstillståndet
komme att vara ännu någon längre tid. Några av de punkter, där behovet
av revision särskilt framträdde, hava av departementschefen antytts
(sid. 17).

Med anledning av en vid innevarande riksdag väckt motion, II: 136,
av herr Ander, har utskottet i ett tidigare betänkande, nr 17, bl. a.
yttrat, att gällande förordning om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga
avseenden vore behäftad med brister, som enligt sakens natur bleve
mera framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komme
att ligga, som i författningen förutsattes som de normala till skillnad
från krigskonjunkturen. På en allmän revision av hithörande lagstiftning,
hur behövlig den än kunde vara, kunde det åter ej låta sig
göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna torde
lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde väll aUn i n skad skatteintäkt.

Utskottet vill i detta sammanhang, med hänvisning till sitt tidigare
uttalande, ytterligare understryka önskemålet, att krigskonjunkturbeskattningen
i sin eventuella fortsättning måtte, så långt möjligt är,
läggas efter mera rationella grunder. Dess ursprungliga karaktär av provisorisk
skatt för en enda gång präglar alltjämt de olika bestämmelserna

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

och medför, ju mera de från början onormala förhållandena, ej minst
i följd av penningvärdets fall, stabiliseras, allt betänkligare konsekvenser.

Några närmare riktlinjer för en reformering torde vara vanskligt
att i förväg utstaka. Den av utskottet här ovan tillstyrkta ändringen i
4 § förer emellertid tanken osökt in på möjligheten av en i andra avseenden
vidgad avdragsrätt, t. ex. i fråga om förut erlagd krigskonjunkturskatt.
För en blivande utredning möta givetvis en mångfald
synpunkter att utreda och pröva. Då frågan om en revision, enligt vad
nyss nämnts, redan är uppmärksammad å vederbörligt håll, lärer emellertid
riksdagen sakna anledning till formlig framställning i ämnet.

Med åberopande av det ovanstående får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 401, måtte antaga ovan återgivna förslag
till förordning om ändrad lydelse av 4, 15, 17,
20, 21, 23 och 29 §§ i gällande förordning om krigskon
junkturskatt; samt

2) att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts i
proposition nr 448 framlagda förslag till ändrad lydelse
av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen om krigskon
junkturskatt, måtte i anledning av samma proposition
besluta, att 8 § från och med dag, som av
Konungen bestämmes, skall erhålla följande ändrade
lydelse:

8 §.

Krigskon junkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Ökning för varje
fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

kronor, som faller
mellan de i kol. 1

angivna inkomst-

beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000 .......

.... 4

80

14

20,000 .......

.... 13

2,600

15

40,000 .......

.... 14

5,600

17

60,000 .......

.... 15

9,000

19

80,000 .......

.... 16

12,800

21

100,000 .......

.... 17

17,000

h-b

Bevillningsutskottets

betänkande

Nr 59.

13

Ökning för varje
fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

kronor, som faller
mellan de i kol 1
angivna inkomst-beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

150,000 ........

. . . 18-5

27,750

245

200,000 ........

... 20

40,000

30

250,000 ........

... 22

55,000

34

300,000 ........

... 24

72,000

38

350,000 ........

... 26

91,000

42

400,000 ........

... 28

112,000

38

500,000 ........

... 30

150,000

42

600,000 ........

... 32

192,000

46

700,000 ........

... 34

238,000

50

800,000 ........

... 36

288,000

46

1,000,000 ........

... 38

380,000

42

2,000,000 ........

—

—

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor
eller därutöver, utgör skatten 40 kronor för varje fulla
100 kronor.

Stockholm den 10 juni 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservationer:

av herrar Källman, Holmström, Nilsson i Kristianstad och Johansson i
Kullersta, vilka dels yrkat bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:r 448
jämväl beträffande föreslagen ändring av 3 och 11 §§ i krigskon junkturskatteförordningen,
dels och ansett, att utskottets motivering i vissa delar
bort hava annan avfattning; samt
av herr Jacob Larsson.