Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
3
i\r 21.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1918 kl. 5 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående viss nedsättning av sockerskatten.
Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Bäckström *),''
frih. Fleming, Källman *), Holmström, Nilsson i Kristianstad, Knaust,
Forssman, Jesperson *), Neess *), Johannes Åkesson, Bökelund, Wikström,
Jönsson i Boa, Lilhander *), Eronn och Jönsson i Fridhill.
*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
I proposition av den 22 februari 1918, nr 103, som hänvisats till
bevillningsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t under
åberopande av vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollen
över jordbruks- och finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att — under förutsättning att svenska, sockerfabriksaktiebolaget och
mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag förbinda sig att till odlare
av sockerbetor för deras räkning under år 1918 utbetala ersättning i
huvudsaklig överensstämmelse med i ovan åberopade statsrådsprotokoll
över jordbruksärenden av chefen för jordbruksdepartementet förordade
grunder — antaga följande
Förslag
till
Kungörelse
angående viss nedsättning av sockerskatten.
Härigenom förordnas, att, utan hinder av bestämmelserna i l §
av förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker,
för allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
i nämnda förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till
fritt bruk från och med den dag under år 1918, som Konungen bestämmer,
till och med den 31 oktober samma år erläggas skatt med 6
öre för varje kilogram, dock att för det socker, som tillverkas vid de
redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och Västergötland samt
på Öland och utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma
fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering,
skatten under omförmälda tid utgår med 2 öre för varje kilogram.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag är ett led i delvis redan vidtagna,
delvis tillämnade åtgärder, avsedda att säkerställa sockertillgången
inom landet under nästa konsumtionsår, och därvid åsyftande att stimulera
betodlingen. Detta skulle ske genom att tillförsäkra betodlarna
skäligt pris vid försäljning av årets sockerbetsskörd till de båda sockerbolagen
— svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag. För de ökade kostnader, bolagen härigenom
komme att åsamkas, skulle de beredas ersättning dels genom lösenavgifterna
för det s. k. indiistrisockret, dels genom nedsättning av
sockerskatten och dels genom förhöjning av maximiprisen å socker.
År 1916 gällde mellan betodlarna och bolagen ett betpris vid
höstleverans — leverans under oktober och november — av 2 kronor
20 öre för deciton betor av viss bestämd sockerhalt. Vid vinterleverans
uppgick priset till 2 kronor 40 öre för deciton och i händelse av högre
sockerhalt än den bestämda åtnjöto betodlarna visst tilläggspris. Härtill
kom ett särskilt gödslingsbidrag, som bolagen utbetalade till betodlarna
med minst 40 kronor för hektar betodlad mark.
År 1917 kommo betodlarna i åtnjutande av höjda betpris. T proposition
till samma års riksdag angående viss nedsättning av sockerskatten
förutsattes att betodlarna skulle tillförsäkras ett höstpris av 3
kronor 15 öre per deciton betor av kontraktsenlig sockerhalt (i odlingskontrakten
för år 1917 är grundpriset beräknat efter en sockerhalt
av I6V2 procent) jämte tillägg vid vinterleverans och vid leverans av
betor av högre sockerhalt. Betpriset skulle således i jämförelse med
1916 års pris höjas med 95 öre för deciton.
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
Av denna prisförhöjning skulle bolagen själva vidkännas cirka
15 öre för deciton, motsvarande det särskilda gödslingsbidraget, som
bolagen föregående år medgivit betodlarna. För återstoden av prishöjningen,
cirka 80 öre för deciton, som beräknades åsamka bolagen
en utgift av omkring 8,000,000 kronor, skulle bolagen beredas gottgörelse
under olika former. Sålunda beräknades, att bolagen skulle
tillföras: av do lösenavgifter, som enligt kungl. kungörelsen den 3
februari 1917 med 25 öre för kilogram utgingo för socker, utlämnat
för industriers och restaurangers behov, omkring ...... kronor 2,000,000
genom höjning av maximiprisen å alla sockersorter
med 3 öre för kilogram under tiden till och med
den 31 oktober 1917 omkring ................................ » 2,250,000
såsom besparad utgift genom sänkning under samma tid
av soekerskatten med 5 öre för kilogram omkring » 3,750.000
eller tillsammans omkring kronor 8,000,000.
Härutöver skulle mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag för
ökade tillverkningskostnader, som ej kunnat täckas inom ramen av fastställda
pris å bolagets fabrikat, beredas viss särskild gottgörelse genom
nedsättning för detta bolags vidkommande av sockerskatten med ytterligare
2 öre för kilogram.
I nyssnämnda proposition föreslog alltså Kungl. Maj:t riksdagen
en tillfällig nedsättning av sockerskatten — som då utgick med 16 öre för
kilogram utom för socker från mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,
för vilket skatten utgick med 12 öre för kilogram — till respektive
11 och 5 öre för kilogram.
Bevillningsutskottet biträdde Kungl. Maj:ts förslag, men riksdagen
biföll icke propositionen oförändrad. Riksdagen antog nämligen —
under förutsättning att svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta
Sveriges sockerfabriksaktiebolag förbunde sig att, utöver gällande kontraktspris
jämte odlingsbidrag av 40 kronor per odlad hektar, till odlare
av sockerbetor för deras räkning under år 1917 utbetala ersättning med
60 öre per deciton betor, samt att av sålunda utfäst högre ersättningåt
betodlarna ingen ökning av då gällande maximipris å socker måtte
föranledas — författning angående viss nedsättning av sockerskatten
av innehåll, att från dag, som Kungl. Maj:t bestämde, till och med
den 31 oktober 1917 skatt skulle erläggas med 10 */s öre för kilogram,
dock att för socker från de mellansvenska fabrikerna skatten skulle
under samma tid utgå med 4 Va öre för kilogram.
Genom detta riksdagens beslut minskades efter vad i den nu före -
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
liggande propositionen framhålles, betalningen till betodlarna med 15 öre
för kilogram i jämförelse med Kungl. Map.ts förslag. Beslutet synes hava
grundat sig på den beräkning, att till täckande av det erforderliga
beloppet, 6 miljoner kronor, skulle dels användas av förenämnda lösenavgifter
2 miljoner kronor och dels genom nedsättningen i skatten
efter 5 Va öre för kilogram vinnas en kostnadsbesparing för bolagen
av 4,000,000 kronor.
Kungörelse angående nedsättning av sockerskatten i överensstämmelse
med riksdagens beslut utfärdades den 3 mars 1917 att tillämpas
från och med den 7 i samma månad.
Enligt ovanberörda statsrådsprotokoll över jordbruksärenden har
nu chefen för jordbruksdepartementet — för tillförsäkrande åt betodlarna
av gottgörelse för ökade odlingskostnader ävensom för att betodlingen
ej må bliva mindre lönande än annan odling — förordat, att den ersättning,
som bolagen hava att utbetala till odlare av sockerbetor för deras
räkning under år 1918, skall utgå enligt följande grunder.
Tiderna för höst- och vinterleveranserna skulle jämkas därhän,
att höstleverans räknades blott till den 15 november, varefter vinterleverans
skulle inträda. Priset för deciton betor skulle vid en rnedelsockerhalt
av 16 procent vara vid höstleverans 5 kronor 10 öre och vid
vinterleverans 5 kronor 40 öre. Dessa pris skulle höjas respektive
sänkas med 2 öre för deciton betor för var Vi« procent högre respektive
lägre sockerhalt betorna hölle. Beträffande avfallet vid sockertillverkningen
under nästa tillverkningsår skulle all betmassa återgå till odlarna,
till envar i proportion till de av honom levererade betornas vikt, och
betalas med ett pris av 20 öre för 100 kilogram. Odlare, som uttoge
mera än honom tillkomme enligt nämnda fördelningsgrund, skulle för
överskottet erlägga ett pris av 3 kronor för hundra kilogram. Av
melassen skulle återgå till odlaren per odlad hektar dels ett fat om
cirka 250 kilogram till ett pris av 6 öre för kilogram och dels, beroende
på vissa folkhushållningskommissionens åtgöranden, ytterligare intill ett
fät till marknadspris, dock högst 18.5 öre för kilogram. Av sockersnitsel,
som vid Hasslarps och Genevads fabriker erhölles som avfall i
stället för betmassa och melass, skulle till odlarna återgå för 100 kilogram
levererade betor dels 5 kilogram till ett pris av 5 öre för kilogram
och dels 4 kilogram till marknadspris, dock högst 23.5 öre för
kilogram. Slutligen skulle för innevarande produktionsår odlarna vid
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
Genevads och Hasslarps fabriker för 100 kilogram levererade betor tillförsäkras
eu kvantitet av 9 kilogram sockersnitsel, därav -1 kilogram
till pris av 1 öre för kilogram och resten till marknadspris, dock högst
23.5 öre för kilogram.
De ökade betprisen skulle vid beräkning av normal betodling
och betskörd förorsaka bolagen eu merutgift av sammanlagt omkring
26,000,000 kronor. Härför skulle ersättning beredas bolagen av staten,
och har denna ersättning ansetts böra huvudsakligen uttagas under
löpande konsumtionsår, d. v. s. under tiden till den 1 november Ibis.
Ersättningen har, i vad niimnda konsumtionsår vidkommer, beräknats
skola beredas bolagen på följande sätt:
Av lösenavgifter för socker till industri och restauranger, vilka
avgifter skulle höjas från nuvarande 25 öre för kilogram till 50 öre för
kilogram, omkring............................................................
genom sänkning av sockerskatten med 10 öre
för kilogram, omkring .....................................................
genom förhöjning med 17 öre för kilogram av
maximipriset å bitsocker, omkring .................................
genom förhöjning med 12 öre för kilogram av
maximipriset å annat socker än bitsocker, omkring
genom förhöjning med 7 öre för
maximipriset å sirap, omkring ....... .....
kilogram av
6.100.000 kronor,
7.350.000 »
2.499.000 »
7.056.000 »
350,000 »
eller tillsammans omkring 23,355,000 krono!"
Vad som härefter felades i det beräknade beloppet, 26,000,000
kronor, har ansetts kunna uttagas under konsumtionsåret 1918—1919.
Slutligen torde böra framhållas, att definitiv prövning av frågan
om svenska sockerfabriksaktiebolagets vinstmarginal — en fråga som
inverkar på sockerpriset och som hittills endast preliminärt behandlats
— skulle tillkomma Kungl. Maj:t, sedan värdering av bolagets tillgångar
skett, vadan bolaget genom de ifrågasatta anordningarna icke
skulle kunna tillföras mera än avsedd vinst.
Beträlfande utredningen i ärendet, utöver vad ovan anförts, tilllåter
sig utskottet att hänvisa till propositionen.
I likhet med departementschefen och de sakkunniga, som närmast
haft utredningen av förevarande fråga om hand, är utskottet av den
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
uppfattningen, att för tryggandet av landets tillgång på socker för
nästa konsumtionsår sådana åtgärder äro erforderliga, som kunna beräknas
göra sockerbetsodlingen lika lockande som odlingen av andra
växtslag, vilka lämpligen kunna odlas på samma arealer, som ägna sig
för betodling. Vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit finner
utskottet ändamålsenligt och får alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning.
Såsom framgår av den i propositionen åberopade utredningen
motiveras betprisets höjning under innevarande år av ökade produktionskostnader
av olika slug. Riktigheten av dessa kostnaders beräkning
är alltså en förutsättning för ifrågavarande prisförhöjning, och utskottet
anser med avseende härå ett uttalande lämpligt därom, att i den mån
andra med sockerbetsodlingen förknippade befogade intressen än betodlarnas
kunna påverkas av sagda beräkningars upprätthållande, dessa
intressen också må enligt vad nu är förutsatt tillgodoses, och att sålunda,
exempelvis, arbetslöner icke böra komma att utgå med i genomsnitt
lägre belopp än det i sådant avseende beräknade.
Då Kungl. Maj:ts förevarande framställning i övrigt ej givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, antaga ovan återgivna förslag
till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.
Stockholm den 12 mars 1918.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918-