Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
Nr 9.
Godkänd av första kammaren den 14 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden och memorial nr 1, 14, 19, 45,
47, 48, 51, 53, 65, 66, 68, 69, 72, 86 91, 96, 100, 102, 103,
104, 107, 110, 111, 112, 113 och 115.
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Magt anmäla följande beslut.
Sättet lör de extra anslagens upptagande
i riksstaten.
Beträffande det ändrade sätt för de extra anslagens upptagande i
riksstaten, som i innevarande års statsverksproposition kommit till användning,
får riksdagen i vad rör nu ifrågavarande huvudtitel allenast
hänvisa till sin skrivelse i ämnet den 23 februari 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 13 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och beh v har Eders Kung!.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående lönereglering för Edeis Kungl.
Maj:ts kansli, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, i ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning
av nämnda kansli beräkna en förhöjning från 59,300 kronor m<d
63,700 kronor till 123,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 april 1917 avlåteu
proposition, nr 230, under åberopande av bdagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att i händelse av godkännande av vissa i statsrådsprotokollet,
framlagda statförslag bland annat höja det ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 59,300
kronor med 56,200 kronor till 115,500 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 373 anmält, har riksdagen
höjt det ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning
av Kung!. Maj:ts kansli från 59,300 kronor med 56,200 ko mor till
115,500 kronor.
Lantbruksstyrelsen.
2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till eu extra
byrå i lantbrnksstyrelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beiäkna
ett belopp av 17,()00 kronor.
Sedermera har meddelande lämnats därom, att fråuan om framställning
till innevarande års riksdag uti ifrågavarande ärende förfa lit,
i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å
1918 års stat.
Om vad sålunda förekommit, har riksdageu härigenom velat erinra.
3
Riksdagens skrivelse Nr 9.
3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att lör anställande av yiterligiire ingenjörsbiiriiden hos lantbruksstvrelsen
på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000
kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj t må härav under år 1917 låta
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.
1 den av riksdagen år 1914 godkända staten för lantbruksstyrelsen
är upptagen en anslagspost å 10,000 kronor till ingenjörsbiträden å den
agrikultnrtekniska avdelningen i styrelsen.
1916 års riksdag beviljade på därom av Kungl. Magt gjord framställning
för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen
på extra stat för år 1917 ett anslag av 10,000 kronor samt
medgav Kungl. Maj:t rätt att därav under år 1916 av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna 5,000 kroma-.
Nu ifrågavarande framställning avser beviljande för åren 1917 och
1918 för ändamålet ifråga av ett till 15,000 kronor förhöjt extra anslag
utöver det i staten upptagna beloppet.
Anslagsökningen, i vad deri avser år 1917, är närmast föranledd
av stegrat behov inom nämnda styrelse av granskningsbiträde till följd
av den av 1916 års riksdag beslutade höjningen av norrländska avdikningsanslaget
till 1,900,000 kronor ävensom därav att för år 1917 tillgängliga
medel av allmänna avdikningsanslaget uppgå till ett belopp av
mer än 500,000 kronor. Utredningen i ärendet ger vid handen att
medel för ifrågavarande ändamål för år 1918 kommer att erfordras
till enahanda belopp, som visat sig behövligt för år 1917. Någon invändning
torde sålunda icke kunna göras mot storleken av det av Kungl.
Maj:t för ovannämnda båda år för ändamålet ifråga begärda anslaget,
så mycket mindre som av Kungl. Maj:t under år 1916 utfärdade
nya, i vissa avseenden lindrigare bestämmelser angående bidrag från
ovannämnda anslag enligt vad departementschefen framhållit torde kunna
antagas medföra, att det allmänna avdikningsanslaget, som hittills blott
till en mindre del använts, blir i ökad mån taget i anspråk.
Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen för anställande
av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen på extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor ävensom medgivit,
att Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1917 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.
4:o) I en till riksdagen den 27 april 1917 avlåten proposition,
nr 333, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
4
Riksdagens skrivelse Nr 9.
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för anställande från och med den 1 juli 1917 av en
extra tjänsteman å lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå å extra stat för år
1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst, 4,500 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t må härav låta under innevarande år av tillgängliga
medel utanordna 1,500 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 351 anmält, har riksdagen
med bifall till förevarande framställning för anställande från och
med den 1 juli 1917 av en extra tjänsteman å lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå
å extra stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst,
4,500 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav låta
under innevarande år av tillgängliga medel utanordna 1,500 kronor.
5:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. å extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,675 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj :t må under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga
medel härav utanordna 1,575 kronor.
Behovet av de föreslagna anslagsökningarna finner riksdagen till
fullo ådagalagt genom den i ärendet förebragta utreduingen. Beträffande
det för år 1917 avsedda beloppet, så anser riksdagen i likhet med
departementschefen och på av honom anförda skäl, att detsamma bör
utgå allenast för de tre sista kvartalen eller med 1,575 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen för extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. å extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,675 kronor ävensom
medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta förskottsvis
av tillgängliga medel härav utanordna 1,575 kronor.
liantlrasliålliimgen.
6:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av
premiering av nötboskap, nu 120,000 kronor med 45,000 kronor till
165,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för
tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
5
Riksdagens skrivelse Nr 9.
under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller till
någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga
beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.
Ifrågavarande anslag bestämdes av 1914 års förra riksdag till
160.000 kronor. På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden
ställdes på statsverket, nedsatte riksdagen år 1915 på framställning
av Kungl. Maj:t samma anslag till 80,000 kronor och medgav,
att vad som kunde kvarstå oanvänt å anslaget vid 1915 års slut finge
under år 1916 användas för avsett ändamål. Av 1916 års riksdag bestämdes
detsamma till 120,000 kronor för år 1917. Nu föreslås en
höjning av anslaget ifråga med 40,000 + 5,000 kronor till 165,000 kronor.
Den sålunda föreslagna anslagsökningen avser vad de 40,000 kronorna
beträffar i verkligheten allenast att bringa ifrågavarande anslag åter till
dess av 1914 års förra riksdag bestämda belopp 160,000 kronor. Vad
däremot angår de begärda ytterligare 5,000 kronorna, så föranledes
denna ökning av det under nästföljande punkt biträdda förslag om
anslag för år 1918 för uppläggande och tryckning av första delen av
en riksstambok över svartbrokig låglandsras. De för denna stamboks
fortsatta förande erforderliga medel ha nämligen liksom beträffande
stamböckerna över fjällras och ayrshireras av Kungl. Maj:t beräknats
att utgå av premieringsanslaget, vilket emellertid enligt vad framgår av
statsrådsprotokollet icke lämnar därtill tillgång utan en förhöjning å
5.000 kronor.
Riksdagen har ingen erinran att göra mot det av Eders Kungl.
Maj:t nu framställda förslaget, så mycket mindre som detta anslag,
enligt vad ovan framhållits, blivit på grund av vissa extra ordinära
förhållanden nedsatt. Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen
höjt det under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av
premiering av nötboskap, nu 120,000 kronor, med 45,000 kronor till
165.000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för
tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att,
därest under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller
till någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda
tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande
ändamål.
På grund av detta beslut har om förmälda anslagstitel i sin helhet
höjts med motsvarande belopp av 45,000 kronor eller från 372,450
kronor till 417,450 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 9.
7:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för uppläggande och tryckning av första delen av en riksstambok över
svartbrokig låglandsras å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av
10,000 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917
låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna detta belopp.
Med anledning av lantbruksstyrelsens framställning i ämnet har
departementschefen ansett sig böra förorda, att åtgärder ofördröjligen
vidtagas för uppläggande av riksstambok över svartbrokig låglandsras.
Då 1917 års premieringsanslag icke lämnade tillgång att bekosta uppläggande
och tryckning av stambokens första, grundläggande del samt
medel därtill icke syntes departementschefen böra av Kungl. Maj:t anvisas
utan riksdagens medverkan, har departementschefen tillstyrkt, att
ett anslag å extra stat för ändamålet nu begäres av riksdagen. De
för stambokens fortsatta förande erforderliga medlen borde däremot liksom
beträffande de bägge andra stamböckerna bestridas från premieringsanslaget,
vilket av sådan anledning såsom ovan nämnts höjts med 5,000
kronor.
Då riksdagen med hänsyn till den svartbrokiga låglandsrasens stora
betydelse håller före, att intet bör underlåtas, som är ägnat att främja
densamma, har riksdagen för uppläggande och tryckning av första delen
av en riksstambok över svartbrokig låglandsras å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor ävensom medgivit, att
Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna detta belopp.
8:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till lantbruksinstitutet vid
Ultuna samt till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, som Eders
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för dessa institut
beräkna dels en förhöjning i de ordinarie anslagen till dessa institut från
161,200 kronor med 53,800 kronor till 215,000 kronor dels ock å
extra stat för år 1918 ett belopp av 12,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen den 16
april 1917 avlåten proposition, nr 304, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen att
dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
i berörda statsrådsprotokoll intagna förslagen till stater för lantbruksinstitutet
vid Ultuna samt för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp,
att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av honom föreslagna
7
Riksdagens skrivelse Nr 9.
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918
tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig
att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning
vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 1917 anmäler,
att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och
bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall
varda bibehållen vid de enligt dittills gällande ordinarie stat honom
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjäDstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;
dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det under
anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid
Ultima från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än
även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och
mejeri institutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,400 kronor till
112,300 kronor,
dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima 3,700 kronor samt för enahanda
ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid. Alnarp 7,550 kronor.
I fråga om de behövliga anslagsbeloppen är att märka, att avdrag
för fri bostad in. m. bör göras vad institutet vid Ultuna vidkommer
med 7o0 kronor för en var av 8 professorer och med 150 kronor för
vardera vaktmästaren eller tillhopa med 6,300 kronor. Vad institutet
vid Alnarp angår har departementschefen erinrat att 1915 års riksdag
på Kungl. Maj:ts förslag höjde anslaget till detta institut med 500
kronor, enär den bostadslägenhet, som förut begagnats av adjunkten i
anatomi och fysiologi, behövde tagas i anspråk för andra ändamål, och
adjunktens bostadsavdrag på grund därav skulle upphöra. För den ä den
nu föreslagna nya staten upptagne laboratorn, vilken motsvarar nyssnämnde
adjunkt, bör alltså icke bostadsavdrag nu beräknas. Avdrag bör
däremot ske med enahanda belopp som vid Ultuna för 9 professorer
och 2 vaktmästare eller inalles med 7,050 kronor. De behövliga anslagen
bliva då för Ultuua 92,350 kronor och för Alnarp 112,800 kronor,
8 Riksdagens skrivelse Nr 9.
utvisande ökningar å respektive 18,050 kronor och 25,900 kronor eller
tillhopa 43,950 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i
anledning av förevarande proposition inom riksdagen väckt motion,
varuti hemställts, att riksdagen måtte vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition
nr 304 medgiva, att lektorn vid lantbruksinstitutet vid Ultuna
P. E. Ullberg. om hau utnämnes att från och med den nya statens
ikraftträdande vara professor vid institutet, må för erhållande av ålderstillägg
till lönen tillgodoräknas sin tjänstetid både som lektor och
adjunkt.
Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattningen
om angelägenheten av att en lönereglering för lantbruksinstitutens
ordinarie personal nu äger rum. Beträffande sättet för löneregleringens
genomförande har riksdagen icke funnit anledning frångå löneregleringskommitténs
av departementschefen gillade ståndpunkt; och hava de i
staterna upptagna anslagsposterna av riksdagen befunnits erforderliga.
Jämväl de av departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i staterna för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar synas riksdagen överhuvudtaget väl avvägda. Enligt samma
villkor och bestämmelser må professor, vilken utnämnts att innehava
sådan befattning från och med de nya avlöningsstatornas trädande i
ti lämpniug tillgodoräknas den tid, varunder ban omedelbart före nämnda
tidpunkt innehaft lektorstjänst vid någotdera av ifrågavarande institut i
vad denna tid överstiger 10 år. På sätt motionären föreslagit anser
riksdagen emellertid, att nuvarande lektorn vid Ultuna P. E. Ullberg bör
för åtnjutande av ålderstillägg såsom professor få tillgodoräknas jämväl
den tid, varunder han innehaft adjunktstjänst vid institutet så mycket
mer som ett sadant medgivande torde vara en konsekvens av riksdagens
i motionen omförmälda beslut.
Pa grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslagen till stater för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt för lantbruksoch
mej eri institutet vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1918,
ävensom de av departementschefen föreslagtia villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar, dels förklarat, att den, som med eller efter ingången
av år 1918 tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater,
skall vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande
fastställda villkor och bestämmelser samt att den innehavare
9
Riksdagens skrivelse Nr 9.
av ordinarie befattning vid något av instituten, vilken icke före den 1
december 1917 anmäler, att han vill övergå till den nya staten och
underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma
stadgade villkor och bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen
därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de enligt dittills gällande
ordinarie stat honom tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit honom, dels höjt ej mindre det under anslagstiteln: undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar under nionde huvudtiteln
upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid Ultima från 74,300
kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än även det under samma
anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
från 86,900 kronor med 25,900 kronor till 112,800 kronor, dels å extra
stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat för bestridande
av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna
3,700 kronor samt för enahanda ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp 7,550 kronor, dels ock medgivit, att lektorn vid
lantbruksinstitutet vid Ultuna P. E. Ullberg, om han utnämnes att från
och med den nya statens ikraftträdande vara professor vid institutet,
må för erhållande av ålderstillägg till lönen tillgodoräknas jämväl den
tid, varunder han omedelbart före nämnda tidpunkt innehaft ordinarie
lärarbefattning vid institutet, i vad denna tid överstiger 10 år.
9:o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för beredande av statsbidrag med 12,000 kronor till lantbruksakademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet höja det under ordinarie anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
anslag till trädgårdsundervisningen från 36,800 kronor med 12,000
kronor till 48,800 kronor.
I den del av den å ordinarie stat under denna huvudtitel upptagna
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»,
som är av bestämt anslags natur, ingår ett anslag till trädgårdsundervisningen
å 36,800 kronor. Av detta anslag äro 4,800 kronor avsedda
till fyra resestipendier för trädgårdsskötselns studerande, under det att
återstoden utgår såsom statsbidrag till tre trädgårdsskolor, därav 12,000
kronor till vardera av skolan vid Alnarp och en skola i mellersta Sverige,
nu förlagd till Adelsnäs i Östergötlands län, samt 8,000 kronor till en
skola i norra Sverige, nu förlagd till Härnösand.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Denna organisation genomfördes på Kung!. Majrts förslag vid
1909 års riksdag och har därefter ej undergått annan ändring, än att
statsbidraget till skolan i mellersta Sverige blivit höjt från ursprungligen
10,000 kronor till sitt nuvarande belopp, 12,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen för beredande av
ökning i det till statens trädgårdsskola i Häruö-and utfående statsanslaget
från 8,000 till 10,000 kronor måtte höja det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lautmannauäringar» under nionde
huvudtiteln uppförda anslag till trädgårdsundervisningen från 48,8<K)
kronor till 50,800 kronor.
Att lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet
genom sin verksamhet fyllt en betydelsefull uppgift i arbetet för tillgodoseende
av den lägre trädgårdsundervisningen synes riksdagen ostridigt.
Skolan har hittills för sin verksamhet icke åtnjutit något statsunderstöd.
Eldigt vad statsrådsprotokollet ger vid handen torde emellertid skolan,
därest sådant understöd icke nu beviljas, på grund av otillräckliga medel
sättas ur stånd att fortsätta sin verksamhet. Med hänsyn härtill och
då riksdagen i likhet med departementschefen håller före, att skolans
nedläggande skulle för trädgårdsskötselns upprätthållande och förlo vran
vara ofördelaktigt, anser riksdagen, att statsbidrag nu bör beviljas densamma
för att trygga dess fortbestånd. Det för ändamålet beräknade
anslaget ger icke anledning till någon riksdagens erinran.
I motionen framhålles, hurusom, sedan det till trädgårdsskolan i
Härnösand nu utgående anslaget år 1901* bestämdes, utgifterna för skolans
verksamhet i så hög grad stegrats, att nu tillgängliga medel visat sig
vara otillräckliga. Under hänvisning tillika till hurusom anslaget till
trädgårdsskolan vid Adelsnäs år 1914 fått sitt anslag ökat från 10,000
till 12,000 kronor eller till samma belopp, som nämnda år beviljats trädgårdsskolan
vid Alnarp, under det att anslaget till Härnösandssbdan
bibehållits oförändrat, har i motionen hemställts om en ökning av anslaget
till denna skola med ett till 2,000 kronor beräknat belopp. Såsom
ytterligare stöd för berörda framställning har 1 motionen framhållits,
hurusom skolans föreståndare hittills icke något år fått åtnjuta den till
föreståndaren avsedda fulla lönen 3,000 kronor utan årligen nödgats avstå
större eller mindre del därav för skolans uppehållande, och må-te,
därest ökat statsbidrag ej erhölles enligt vad i motionen uppgivits,
jämväl under återstoden av den kontrakterade tiden största delen av
hans lön tagas i anspråk för elevernas kosthåll.
11
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ifrågavarande trädgårdsskola liar alltsedan år 1910 med ovannämnda
statsbidrag uppehållit sin verksamhet. Under denna tid och särskilt
alltsedan krigsutbrottet hava såsom i motionen anmärkts prisen å
snart sagt alla förnödenheter i hög grad stegrats och kostnaderna för
skolans verksamhet i samma mån ökats. För uppehållande av ifrågavarande
skolas verksamhet i dess ursprungliga omfattning, något som enligt
riksdagens förmenande är av stor vikt för den norrländska trädgårdsskötselns
utveckling och förkovran, torde sålunda vara av nöden, att skolan
nu beredes ett något ökat statsbidrag. Riksdagen, som anser riktigt, att
anslag för ändamålet ifråga anvisas till så stort belopp att icke såsom
hittills synes hava skett förlust för skolans innehavare behöver uppstå,
finner den ifrågasatta anslagsökningen skälig.
Under fiber pande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen dels för beredande av
statsbidrag med 12,000 kronor till lantbruksakademiens trädgårdsskola å
Experimentalfältet, dels ock för beredande av ökning i det till trädgårdsskolan
i Härnösand utgående statsanslaget från 8,000 kronor till 10,000
kronor höjt det under ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till trädgårdsundervisuingen
från 36,800 kronor med sammanlagt 14,000 kronor till 50,800
kronor.
10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 9 föreslagit
har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1917 må
kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» förut upptagna anslag till reseunderstöd
för lantbrukets studerande må under år 1918 användas för de
ändamål, för vilka anslaget är avsett.
ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Majrt föreslagit riksdagen
att godkänna sådant tillägg till gällande villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor,
att, därest vid sådan skola hållen kurs omfattar minst 24
veckor, såsom bidrag för kursen må efter Kungl. Maj:ts beprövande
utgå ett belopp av högst 2,700 kronor, därav 1,500 kronor såsom grundanslag,
under samma villkor i övrigt, som nu äro föreskrivna för åtnjutande
av dylikt statsunderstöd.
I avseende å statsbidrag till lanthushållsskola gäller enligt beslut
vid riksdagarna 1912 och 1915 samt kungörelserna den 29 juni 1912
12
Riksdagens skrivelse Nr 9.
och den 18 juni 1915 följande. För varje vid lanthushållsskola hållen
kurs skall efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå såsom statsbidrag ett
belopp av högst 1,800 kronor, därav 1,000 kronor såsom grundanslag,
under villkor, bland annat, att antalet elever vid kursen uppgår till
minst 12, dock med rätt för Kungl. Maj:t att i vissa fall medge dispens
från detta minimiantal; att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med
inräknande av elevavgifterna, uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet
till skolan överstiger grundanslaget; samt att för varje 500
kronor av statsunderstödet minst en frielev eller dubbla antalet elever
mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning vid kursen under
vissa närmare angivna förutsättningar.
Nu föreliggande förslag går ut därpå att, jämte det de nuvarande
kurserna och villkoren för statsunderstöd till dem bibehållas,
statsbidrag må medges jämväl till längre kurser av viss minsta varaktighet,
varhelst sådana inrättas.
Beträffande sättet för ifrågavarande längre kursers anordnande
bar departementschefen anfört, att vid sådana kurser ökad vikt borde
läggas på de praktiska övningarna och att för sådant ändamål skolan
borde vara förenad med ett mindre jordbruk med ladugård, svin- och
hönsgård ävensom trädgård. För en kurs, som påginge allenast under
vinterhalvåret, torde dock praktiska övningar i trädgården knappast
kunna fordras. Då de speciella bestämmelserna härom borde få sin
plats i reglementet, bar departementschefen icke ansett sig nu behöva
närmare ingå på dem.
Den minsta tidslängden för dessa längre kurser borde, såsom lantbruksstyrelsen
föreslagit, vara 24 veckor. Minsta elevantalet för att i
allmänhet grundlägga rätt till statsbidrag torde böra bibehållas vid 12.
Beträffande statsbidragets storlek och sättet för dess beräknande
bar departementschefen anslutit sig till lantbruksstyrelsens förslag, avseende
ett grundanslag å 1,500 kronor och därutöver ett högsta statsbidrag
av 1,200 kronor under förutsättning av lika stort ortsbidrag.
Dessa bidragsbelopp äro hälften större än de nu till 12-veckors kurser
utgående och torde, ehuru minsta undervisningstiden fördubblas, vara
för skolorna betryggande, eftersom vissa utgiftsposter erbölle jämförelsevis
ringa ökning genom en dylik förlängning.
I likhet med lantbruksstyrelsen bar departementschefen ansett
någon ändring i villkoren icke nu böra ske ifråga om antalet frielever
och sättet för ortsbidragets beräknande.
Borttagandet av bestämmelsen om, att inträdessökande skall hava
Riksdagens skrivelse Nr 9. 13
minst ett år allvarligt deltagit i de vid ett lantmannaliem förekommande
göromål har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka. I likhet
med de bägge byråcheferna, som reserverat sig mot lantbruksstyrelsens
uttalande i denna del, har det synts departementschefen betänkligt
att genom villkorets borttagande öppna tillträde till dessa skolor
för unga kvinnor, som alldeles saknade praktisk vana vid lantmannagöiomål.
Man torde nämligen, även med den avsedda utsträckningen av
de praktiska övningarna, icke kunna påräkna, att den vid skolan erhållna
praktiken bleve tillräcklig för att ensam utgöra underlag för ett nöjaktigt
tillgodogörande av den teoretiska undervisningen, desto mindre
som kursen fortginge blott under en del av året, och praktik i de arbeten,
som plägade eller till och med måste vara förlagda till den övriga
delen av året, svårligen eller omöjligen kunde beredas vid skolan.
Riksdagen delar den av departementschefen i hans yttrande till
statsrådsprotokollet uttalade mening i den föreliggande frågan. Under
åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt sådant
tillägg till gällande villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor, att,
därest vid sådan skola hållen kurs omfattar minst 24 veckor, såsom
bidrag för kursen må efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå ett belopp
av högst 2,700 kronor, därav 1,500 kronor såsom grundanslag, under
samma villkor i övrigt, som nu äro föreskrivna för åtnjutande av dylikt
statsunderstöd.
Ändring i ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor å 60,000
kronor erfordras icke på grund härav.
12:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
ifråga om ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» vidtaga den förändring, att det däri ingående
bestämda anslaget till lantbruksinstituten m. m. och den del av detta
anslag, som avser den lägre lantbruksundervisningen, minskas med det
belopp av 100,000 kronor, som är bestämt till understöd åt vissa elever
vid lantbruksskola, lantmannaskola, lanthushållsskola och fast undervisningskurs
för småbrukare, samt att under anslagstiteln uppföres med beteckning
»understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter»
ett nytt förslagsanslag av 100,000 kronor, från vilket må, enligt av riksdagen
prövade grunder och av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser,
utgå understöd till elever vid nyssnämnda skolor och kurser
samt under förutsättning av bifall till vad i punkt 19 av förevarande
huvudtitel föreslagits till elever vid utbildningskurser för kvinnliga
ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna.
14
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 350 anmält har riksdagen
med bifall till förevarande framställning i fråga om ordinarie
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
vidtagit den förändring att det däri ingående bestämda anslag.-t till
lantbruksinstituten m. m. och den del av detta anslag, som avser den
lägre lantbruksundervisningen, minskas med det belopp av 100,000
kronor, som är bestämt till understöd åt vissa elever vid lantbruksskola,
lantmannaskola, lanthushållsskola och fast undervisningskurs för småbrukare,
samt att under anslagstiteln uppföres med beteckning »understöd
åt elever vid lägre lanthruksundervisningsansralter» ett nytt förslagsanslag
å 100,000 kronor, från vilket må, enligt av riksdagen prövade
grunder och av Eders Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser,
utgå understöd till elever vid nyssnämnda skolor och kurser samt till
elever vid utbildnmgskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna.
På grund av riksdagens beslut under punkterna 8, 9 och 12 härovan
kommer ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» att höjas från 697,750 kronor med sammanlagt
57,950 kronor till 755,700 kronor samt erhålla följande uppställning:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m.............................................. kronor 395,700: —
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor... kronor 200,000: —
Understöd åt lanthushållsskolor »'' 60,000: —
Understöd åt elever vid lägre
lånt bruksundervisningsanstal
ter
..................................................»__lOOjOOQ: — » 360,000: —
tillhopa kronor 755,700: —
13:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för täckande av uppkommen brist å 1916 års expensanslag för lantbruksinstitutet
vid Ultuna å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år
1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.
Då ifrågavarande brist uteslutande har uppkommit på grund av
de stegrade bränslekostnaderna, har riksdagen för täckande av uppkommen
brist å 1916 års expensanslag för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra
15
Riksdagens skrivelse Nr 9.
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, ävensom
medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna detta belopp.
14:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för täckande av uppkommen brist å 1915 och 1916 års expensanslag
för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor, ävensom medgiva, att
Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna detta belopp.
Den uppkomna bristen, av vilken i runt tal 3,500 kronor belöper
sig på år 1915, har för"rsakats icke blott av ökade bränslekostnader
utan jämväl av ökade kostnader för elevernas kosthåll, för vilket institutet
har att svara, ävensom av ökade priser å renhållning, reparationer,
körslor, dagsverken och dylikt.
l)å någon invändning icke synes riksdagen kunna göras mot det
föreliggande förslaget, har riksdagen för täckande av uppkommen brist
å 1915 och 1916 ars expensanslag för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,500
kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av
tillgängliga medel förskottsvis1 utanordna detta belopp.
15:°) Under punkt 14 i huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit
riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks-och mejeriinstitutet
vid Alnarp å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908_
1917 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra
ans ag till undervisningsmateriel vid nämnda institut torde komma att
under år 1918 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,
i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriel för
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
16.o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag å högst nedan
angivna belopp anvisa dels till hovbeslagsskolan vid Alnarp 4,500
kronor, dels ock till täckande av uppkommen brist i skolans räken
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 9.
skaper 2,500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna det för täckande av berörda brist avsedda anslaget.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen
på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle auvändas till täckande av
förskottsvis bestridda utgifter till samma skola under år 1913.
För vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen, likaledes
å extra stat, anvisat till skolan ett anslag av 3,500 kronor.
På förslag av Kungl. Maj:t höjde 1916 års riksdag anslaget för
år 1917 till 4,500 kronor.
Det till hovbeslagsskolan för innevarande år bestämda anslaget
synes av utredningen i ärendet att döma jämväl erforderligt för år
1918. Dessutom begäres nu ett anslag å 2,500 kronor till täckande
av genom dyrtiden och alldeles nödvändiga reparationer uppkommen
brist i skolans räkenskaper. Då någon erinran icke synes riksdagen
kunna göras mot framställningen ifråga, har riksdagen på extra stat för
år 1918 såsom särskilda förslagsanslag å högst nedan angivna belopp
anvisat, dels till hovbeslagsskolan vid Alnarp 4,500 kronor, dels ock till
täckande av uppkommen brist i skolans räkenskaper 2,500 kronor; eller
tillhopa 7,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år
1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna det för täckande
av berörda brist avsedda anslaget.
17:o) I en till riksdagen den 16 april 1917 avlåten proposition nr 252
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för samma dag föreslagit riksdagen medgiva, att för beredande
under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda
lantmannaskolor statsbidrag må från det under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmanna-kolor,
efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå enligt följande
grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa grunder äro erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i familjetillägg.
till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie
lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt
har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;
b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
17
Riksdagens skrivelse Nr 9.
för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla
tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt
c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen
tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta motioner, vari hemställts, att riksdagen i anledning av
Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 252 måtte
dels bevilja den föreslagna tillfälliga löneförbättringen åt lärare vid
lantmannaskolor att utgå för såväl år 1917 som 1918, samt
dels besluta, att sagda löneförbättring skall till hela sitt belopp
bestridas av statsmedel.
Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av tillfällig löneförbättring
för ifrågavarande lärarpersonal under år 1918 har riksdagen
intet att erinra. Vad beträffar grunden för denna löneförbättring, så har
riksdagen däremot icke kunnat helt biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har sålunda icke ansett sig böra medverka till, att principen
om särskilt lönetillägg för familjeförsörjare varder tillämpad i fråga om
den tillfälliga löneförbättringen för ordinarie lärare, utan har riksdagen
ansett riktigare, att alla ordinarie lärare erhålla tillfällig löneförbättring
med samma belopp. I fråga om storleken av detta belopp har riksdagen
ansett sig böra föreslå högst 350 kronor för vinterkurs och högst 100
kronor för sommarkurs. Beträffande icke ordinarie lärare ansluter sig
riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Den i motionerna gjorda hemställan, att ifrågavarande löneförbättring
skulle helt utgå av statsmedel, har riksdagen icke ansett sig kunna
biträda.
Vad angår spörsmålet om tillfällig löneförbättring jämväl för
innevarande år, har riksdagen av principiella skäl icke ansett sig kunna
biträda det i motionerna framställda förslaget härom. Med hänsyn därtill,
att innevarande års riksdag beviljat särskilda medel för beredande av
krigstidshjälp åt samtliga statstjänare för år 1917, har riksdagen dock
ansett, att något extra understöd också bör beredas förevarande personalgrupper
under detta år. Riksdagen håller därför före, att krigstidsh jälp
bör utgå till lärare vid lantmannaskolor för år 1917 med ett belopp av
250 kronor för ordinarie lärare och 150 kronor för icke ordinarie lärare.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 3
18 Riksdagens skrivelse Nr 9.
Genomförande av detta förslag skulle enligt av riksdagens vederbörande
utskott verkställd beräkning kräva ett anslag av 57,000 kronor, vilket
bör ställas till Kungl. Maj:ts förfogande under år 1917.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
samt de i ämnet väckta motioner
I) medgivit, att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig
löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag
må från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt lantmannaskolor, efter Kuns^l. Maj:ts beprövande i varje
särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa
grunder äro erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med högst 350 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt
b) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen
tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade;
II) beslutat, att för år 1917 krigstidshjälp av statsmedel skall utgå
till lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor med 250 kronor till
ordinarie lärare vid ordinarie kurs eller ordinarie- och en andra årskurs
samt med 150 kronor till icke ordinarie lärare vid ordinarie kurs eller
ordinarie- och en andra årskurs, som har en tjänstgöringsskyldighet av
minst 15 timmar i veckan, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda
de närmare föreskrifter i ämnet, som må vara erforderliga;
III) för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande krigstidshjälp
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 57,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna detta belopp.
18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda
framställning har riksdagen medgivit, att av statskontoret förskottsvis
bestridda kostnader för en till bostad åt en underlärare vid Alnarps
trädgårdsskola avsedd byggnad må ersättas av uppkommande vinst å
rörelsen vid Alnarps trädgård.
19
Riksdagens skrivelse Nr 9.
19:o) Med bifall till vild Eders Kungl. Maj:t under punkt 17
föreslagit, bär riksdagen i likhet med vad skett för åren 1914—1917
till anordnande av utbildningskurser för kontroll assistenter å extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 14,800 kronor.
20:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare använda vad som vid
utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å förut beviljade anslag för
anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän; dels ock för anordnande
av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare å
extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 16,300 kronor.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag har riksdagen på extra stat
för vart och ett av åren 1913, i 914 och 1915 anvisat anslag av 18,800
kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän.
På förslag av Kungl. Maj:t medgav vidare riksdagen, att under
år 1916 för enahanda ändamål finge användas vad som vid utgången
av år 1915 kvarstode oanvänt å anslaget för ändamålet. A anslagen för
de tre åren 1913, 1914 och 1915 å tillhopa 56,400 kronor hade intill
den 1 oktober 1915 utbetalts allenast 11,000 kronor. Då det kunde
antagas, att återstoden, 45,400 kronor, vore tillräcklig att bestrida, förutom
utgifterna under återstoden av år 1915, jämväl utgifterna under
åren 1916 och 1917, även om dessa skulle uppgå till ett av lantbruksstyrelsen
numera till 18,700 kronor beräknat belopp för år, föreslog
Kungl. Maj:t år 1916 riksdagen att medgiva, att under år 1917 till
.anordnande av ifrågakomna kurser finge användas vad som vid utgången
av år 1916 kunde kvarstå oanvänt å anslaget för samma ändamål.
Detta förslag blev av riksdagen bifallet.
Utredningen i ärendet ger vid handen, att å ifrågavarande anslag
vid ingången av år 1918 beräknats finnas en besparing å 3,700 kronor
och att det för samma år såsom erforderligt ansedda beloppet till anordnande
av utbildningskurser för ladugårdsförmän utgör 18,700 kronor,
vadan nytt anslag för år 1918 för detta ändamål skulle erfordras till
ett belopp av 15,000 kronor. Ifrågavarande framställning avser emellertid
jämväl beviljande av ett belopp av 1,300 kronor för anordnande av
utbildningskurser för svinskötare i närmaste överensstämmelse med vad
nu sker ifråga om ladugårdsförmän.
För utbildning av svinskötare har staten hittills icke vidtagit några
åtgärder. Den starka utvecklingen, som under senare åren ägt rum på
20
Riksdagens skrivelse Nr 9.
svinskötselns område, torde emellertid giva vid handen, att kravet på
rationellt praktiskt och teoretiskt utbildade svinskötare icke låter sig
avvisas och då svårigheter visat sig att erhålla nödigt antal sådana svinskötare,
synes det nu föreliggande förslaget vara värt beaktande.
De föreslagna kursernas anordnande i överensstämmelse med de grunder,
som nu gälla beträffande ladugårdsförmän, finner riksdagen välbetänkt
och torde det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
bestämmelser, som härför kunna finnas erforderliga. Det för anordnande
av utbildningskurser för ladugårdsförmän beräknade beloppet föranleder
icke någon erinran från riksdagens sida liksom ej heller beloppet av det
för de nya kurserna begärda anslaget. — Mot den av departementschefen
ifrågasatta höjnmgen av ersättningen till vederbörande läroanstalter
för den i utbildningskurserna för ladugårdsförmän ingående
teoretiska undervisning har riksdagen intet att erinra.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till anordnande
av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare använda
vad som vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å förut
beviljade anslag för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän,
dels ock för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän
och svinskötare å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 16,300 kronor.
21:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna i huvudsaklig överensstämmelse med den av chefen
för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet tillstyrkta plan å extra
stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 7,000 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 350, anmält, har riksdagen
i anledning av förevarande framställning till anordnande av
utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet tillstyrkt plan
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
22:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till statsbidrag
för anställande av jordbrukskonsulenter, som Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
år 1918 beräkna ett belopp av 110,000 kronor.
Sedermera har Eders Kung!. Maj:t i en till riksdagen den 27
21
Riksdagens skrivelse Nr 9.
april 1917 avlåten proposition, nr 333, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen att såsom reservationsanslag å extra stat för år
1918 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom
bidrag till anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under
villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra
och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor
och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap bidrager
till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,
dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och
mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest
samt att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen
bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer
en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, 45,000 kronor, eller tillsammans
80,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag från detta
anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 351, anmält, har riksdagen
med bifall till förevarande framställning såsom reservationsanslag
å extra stat för år 1918 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av behov
användas, såsom bidrag till anställande av dels tretton jordbrukskonsulenter
i Dalarna och Norrland under villkor, att konsulenternas reseoch
traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, 32,500 kronor, dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av
Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps områden
under enahanda villkor och under förutsättning därjämte, att vederbörande
hushållningssällskap bidrager till konsulentens avlöning med
minst 1,250 kronor, 2,500 kronor, dels ock aderton jordbrukskonsulenter
i övriga delar av södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest samt att vederbörande hushållningssällskap
under samma år på egen bekostnad och utan anlitande till någon del
av statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
45,000 kronor, eller tillsammans 80,000 kronor, ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag stadga de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
22
Riksdagens skrivelse Nr 9.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, å
extra stat för år 1918 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av behov
användas, såsom bidrag till anställande av dels vandringsrättare i Dalarna
och Norrland 24,000 kronor, dels ock vandringsrättare i södra och
mellersta Sverige 18,000 kronor eller tillsammans ett reservationsanslag
av 42,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt
på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
22 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren
1911—1917 till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.
25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda
framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren 1914—1917
såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1918 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
26:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
24 därom gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för
åren 1914—1917 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola
för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 5,500 kronor.
27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels höja den i staten för stuteriöverstyrelsen upptagna anslagspost till
vaktmästares avlöning och expenser från 1,400 kronor med 600 kronor
till 2,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att uppgå
till 15,400 kronor, dels ock medgiva, att till mötande av motsedd brist
för år 1917 å samma anslagspost må av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande användas ett belopp av högst 600 kronor.
Enligt utredningen i ärendet är det ökade medelsbehovet föranlett
dels av större förbrukning av skrivmaterialier och betydligt höjda pris
å dessa, dels väsentligt ökade kostnader för uppvärmning av styrelsens
nya ämbetslokal dels ock höjning av vaktmästarens avlöning.
23
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Då någon invändning icke synes riksdagen kunna göras mot det
framställda förslaget, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels höjt den
i staten för stuteriöverstyrelsen upptagna anslagspost till vaktmästares
avlöning och expenser från 1,400 kronor med 600 kronor till 2,000
kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att uppgå till 15,400
kronor, dels ock medgivit, att till mötande av motsedd brist för år 1917
å samma anslagspost må av ordinarie resei-vationsanslaget till hästavelns
förbättrande användas ett belopp av högst 600 kronor.
28:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»
upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande
av prisbelöningar av hästar, från 100,000 kronor med 60,000 kronor till
160.000 kronor.
Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande bestämdes av
riksdagen år 1914 till 370,470 kronor, bestående av ett förslagsanslag,
friheter, å 1,070 kronor samt ett reservationsanslag å 369,400 kronor,
därav 160,000 ki-onor till prisbelöningar av hästar.
På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden ställdes
på statskassan, minskade riksdagen på därom av Kungl. Maj:t gjord
framställning för år 1916 berörda anslag till 40,000 kronor. Därefter
ökades likaledes på framställning av Kungl. Maj:t ifrågavarande anslag
för år 1917 med 60,000 till 100,000 kronor. Det nu föreliggande
förslaget avser att bringa anslaget ifråga tillbaka till det belopp, vartill
det såsom ovan nämnts bestämts av riksdagen år 1914.
Då detta synes riksdagen välbetänkt, föranleder förslaget i fråga
ingen erinran från riksdagens sida.
Beträffande det av departementschefen i hans yttrande till statsrådsprotokollet
framställda förslag att bestämma ersättningen till ordförandena
och de av Eders Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna i hästpremieringsnämnderna
i överensstämmelse med vad som redan gäller
beti-äffande ledamot eller suppleant i remonteringsstyrelsen vid remontuppköp,
så har riksdagen intet att däremot erinra.
Med åberopande av det nu anförda och under erinran tillika
att detta anslag liksom det under punkt 6 här ovan omförmälda på
grund av extraordinära förhållanden blivit nedsatt får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»
upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsett till
understödjande av prisbelöningar av hästar, från 100,000 kronor med
60.000 kronor till 160,000 kronor.
24
Riksdagens skrivelse Nr 9.
På grund av detta beslut har anslaget till hästavelns förbättrande
upptagits med 370,470 kronor, därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070
kronor.
29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 27 därom
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren 1911—
1917 till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för år 1918
beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.
30:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
28 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år
1917 å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 20,000
kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k.
lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må till understödjande av stamboksföring
rörande hästar under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, under år
1918 använda vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt
å anslaget för detta ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för
samma ändamål anvisa ett anslag av 8,000 kronor.
Riksdagen har på Kungl. Maj:ts förslag anvisat å extra stat för
vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under
de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande
av stamboksföring rörande hästar.
Vid utgången av år 1914 fanns en oanvänd behållning å förenämnda
anslag av 5,500 kronor. Då det syntes antagligt, att ej heller
1915 års anslag skulle komma att fullständigt tagas i anspråk, samt
den behållning å dessa två års anslag, som alltså borde kunna påräknas
vid 1915 års utgång, ansågs böra vara tillräcklig för tillgodoseendet
av bidragsbehovet under år 1916, och fördenskull nytt anslag icke vore
erforderligt, föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast att medgiva,
att Kungl. Maj:t finge för ifrågavarande ändamål under år 1916
använda vad som vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt å
anslaget för detta ändamål. Denna framställning blev av riksdagen
bifallen.
Vid utgången av år 1915 fanns å anslaget en behållning av 12,000
kronor. Med anledning härav begärdes för år 1917 nytt anslag endast till
25
Riksdagens skrivelse Nr 9.
belopp av 6,000 kronor jämte rätt att använda behållning vid 1916 års
slut. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet torde en behållning av 2,000
kronor kunna antagas förefinnas å anslaget i fråga vid 1917 års utgång.
Då utredningen i ärendet ger vid handen att nytt anslag för år
1918 är behövligt till sådant belopp, att den ursprungliga anslagssumman
av 10,000 kronor blir tillgänglig, har riksdagen dels medgivit,
att Kungl. Maj:t må till understödjande av stamboksföring rörande hästar
under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, under år 1918 använda
vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget för
detta ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för samma ändamål
anvisat ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
32:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till karahtänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917
anvisat ett anslag av 750 kronor för avlönande av_en karantänsvakt vid
karantänsanstalten i Haparanda för husdjur samt för bestridande av
anstaltens kostnader för bränsle, lyse, telefon och desinfektionsmedel m. m.
Av den nu ifrågasatta anslagsökningen å 250 kronor är enligt
utredningen i ärendet 200 kronor avsedda såsom förhöjning av arvodet
till karantänsvakten, vars arbete så ökats att han svårligen kan jämsides
ostört sysselsätta sig med annat arbete och 50 kronor till höjning
av posten för oförutsedda utgifter (inklusive desinfektionsmedel).
Riksdagen finner ingen anledning till erinran mot det framställda
förslaget och har därför till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
33:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1918 anvisa ett
anslag av 12,000 kronor.
År 1902 begärde Kung]. Maj:t första gången hos riksdagen anslag
till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade
riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande
efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.
Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 saml. 9 käft. (Nr 9.) 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren
1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare eu tävling för utseende av avelscentra enligt plan,
som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.
Kostnaderna för denna tävling beräknades till 122,000 kronor, varav
27.000 kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för svenska
hornboskaps- och fåravelns förädling samt återstående 95,000 kronor
beräknades skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för år 1914,
14.000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt 12,000
kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har för varje
av åren 1914—1917 anvisat de sålunda beräknade beloppen.
Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i
fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga
om besättningar av fjällras.
Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av
riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende
av avelscentra, har riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
34:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 32
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av
åren 1907—1917 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom
Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor.
35:o) Under punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 möjligen kvarstår oanvänt
å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos
nötkreaturen må under år 1918 användas för enahanda ändamål, dels
ock å extra stat för år 1918 för samma ändamål anvisa ett anslag av
90.000 kronor.
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för
året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1917 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett anslag av
75.000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången av
år 1916 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade
anslag finge under år 1917 användas för enahanda ändamål.
27
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Det för ifrågavarande ändamål för år 1918 föreslagna beloppet, eller
90,000 kronor, finner riksdagen motiverat genom den i ärendet förebragta
utredningen. Det för år 1918 disponibla beloppet skulle därigenom
komma att uppgå till samma belopp, som beräknats finnas tillgängligt
för år 1917. Riksdagen har dels medgivit, att vad vid utgången av år
1917 möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen må under år 1918 användas
för enahanda ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för
samma ändamål anvisat ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år
1918 anvisa ett anslag av 65,000 kronor.
Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 ett anslag av 30,000
kronor, för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000 kronor
samt för år 1917 ett anslag av 50,000 kronor.
Departementschefen har fullständigt instämt med lantbruksstyrelsen
beträffande önskvärdheten av att ifrågavarande anslag, vilket visat sig
vara av stor betydelse för upphjälpande och befordrande av denna viktiga
och speciellt för de mindre jordbrukarna lämpade gren av husdjursskötseln,
erhölle den av styrelsen föreslagna höjningen eller med 15,000
kronor. I likhet med lantbruksstyrelsen hölle departementschefen nämligen
för sannolikt, att anspråken på anslaget komme att stegras, och
det syntes angeläget, att dessa anspråk kunde vinna tillmötesgående.
Huru viktigt det för beredande av tillräcklig näringstillgång åt vårt
folk är, att vi inom landet äga en leveranskraftig svinavel, hade den
senaste tidens erfarenhet tillfullo ådagalagt.
Då riksdagen till fullo delar den av departementschefen uttalade
uppfattningen om vikten av att ifrågavarande för lantbruket och folknäringen
ytterst betydelsefulla gren av husdjursskötseln kraftigt understödjes
och det med hänsyn härtill föreslagna förhöjda anslagsbeloppet
icke ger anledning till någon riksdagens erinran, har riksdagen till åtgärder
för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 65,000 kronor.
37:o) Under punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående statsanslag till åtgärder för
befrämjande av fårskötseln, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
28
Riksdagens skrivelse Nr 9.
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna
ett belopp av 35,000 kronor.
Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 10 april till riksdagen
avlåten proposition, nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1918 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Uti skrivelse den 10 maj 1915 nr 101 anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa undersökning rörande möjligheterna att
verksamt befrämja fårskötseln inom landet, särskilt med hänsyn till
ökad och förbättrad produktion av ull och dennas användning i svensk
industri, samt vidtaga de åtgärder, som i anledning av en sådan undersökning
kunde prövas lämpliga.
Efter det riksdagens skrivelse remitterats till kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen för avgivande av gemensamt utlåtande och
det befunnits, att frågan tarvade en närmare utredning rörande de
åtgärder, som borde vidtagas för främjande av fårskötseln, begärde och
erhöll lantbruksstyrelsen Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för ändamålet. Lantbruksstyrelsen kallade härtill förre lantbruksskolföreståndaren
J. Södergren, godsägaren friherre R. Hermelin, sekreteraren hos
Kronobergs läns hushållningssällskap Karl Meijer, undervisaren i fårskötsel
Th. Holfman-Bang och förre lantbruksskolföreståndaren John Nathorst,
vilka den 10 oktober 1916 avgivit betänkande, som blivit befordrat till
trycket i en mindre upplaga. I detta betänkande hava de sakkunniga
yttrat sig angående orsakerna till ullproduktionens och fårstockens minskning
i landet samt om fårskötselns ställning till det nutida jordbruket.
De hava funnit, att fårskötseln i allmänhet mycket väl kan bedrivas även
i förening med ett intensivt jordbruk, samt framlagt skäl för att densamma
bör kunna lämna ett ekonomiskt fördelaktigt resultat. Härför
kräves emellertid understöd från statens sida samt organisation. I sådant
avseende hava de främst föreslagit anordnande av fårpremiering, inrättande
av fåravelsföreningar och stamboksföring av avelsdjur, nämligen
dels en riksstambok för cheviot-, shropshire- och oxfordshiredownras
och dels länsstamböcker för lantras, vidare upprättande av avelsstationer
och anordnande av ull utställningar. De hava vidare förordat,
att den nuvarande befattningen såsom »undervisare i fårskötsel»
måtte ändras till statskonsulentbefattning, att en lämplig broschyr i
fårskötseln måtte utgivas på statens bekostnad samt att det måtte tillses,
huruvida icke svensk ull kunde så mycket som möjligt användas vid
tillverkning av yllevaror för statens behov och, om det läte sig göra,
29
Riksdagens skrivelse .iVr 9.
vid leveranser företräde lämnas tillverkare, som använde svensk ull.
Vid betänkandet hava fogats förslag till reglemente för den med statsmedel
understödda fårpremieringen inom riket samt till kungörelse angående
statsanslag till åtgiirder för höjande av landets fåravel. Dessa
författningsförslag äro i huvudsak byggda på motsvarande författningar
angående åtgärder för svinavelns höjande. Statsbidrag skulle enligt förslaget
utgå till fårpremiering med högst så stort belopp, som hushållningssällskap
eller landsting, vart för sig eller i förening, tillskjutit
därtill under året; till fåravelsstationer med högst hälften av det belopp,
som hushållningssällskapet under året utbetalt till bildande och upprätthållande
av dylika stationer, dock högst 500 kronor; till bildande av
fåravelsföreningar med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet
för ändamålet anvisat, dock ej utöver 50 kronor för varje förening; till
stam boks föring av lantras med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet
eller landstinget, vart för sig eller i förening, för sådan stamboksföring
under året tillskjutit; samt till ullutställningar med högst hälften
av det belopp, som hushållningssällskapet under året av tillskjutna
medel utbetalt för omkostnader för utställningar, pris och premier däruti
inbegripna. För statsbidrags erhållande hava vissa villkor i särskilda
fall föreslagits. Statens kostnader för dessa åtgärder hava de sakkunniga
förslagsvis beräknat sålunda:
Fårpremiering ................................................ kronor 15,000
Fåravelsstationer............................................. » 6,000
Fåravelsföreningar.......................................... » 6,000
Stamboksföring ............................................. » 3,000
Ullutställningar.............................................. » 5,000 kronor 35,000.
Nämnda ämbetsverk hava den 14 mars 1917 avgivit utlåtande i
ämnet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Den i riksdagens skrivelse avsedda frågan är, såsom den erhållna
utredningen tydligt visar, ur många synpunkter synnerligen behjärtansvärd.
Utredningen utvisar enligt min mening även behovet av statens
stödjande medverkan. Jag anser det vara alldeles riktigt, att åtgärderna
huvudsakligen inriktas på upphjälpande av själva fårskötseln. De förslag,
vilka framställts i sådant syfte och som nära ansluta sig till de åtgärder,
vilka i avseende å svinskötseln visat sig framgångsrika, synas mig välbetänkta.
Jag vill därför härutinnan ansluta mig till de sakkunnigas
av ämbetsverken förordade förslag, men vill framhålla, att ändringar
och jämkningar i förslaget kunna finnas behövliga såväl nu som isynnerhet
30
Riksdagens skrivelse Nr 9.
framdeles, allteftersom fårskötsel utvecklas och erfarenhet om åtgärdernas
verkan erhålles. I den mån sådana ändringar icke röra huvudgrunderna
för statsbidragens beräknande, böra de kunna vidtagas av Kungl. Maj:t
utan riksdagens hörande.
Då kommerskollegiet förmält sig hava för avsikt att vid granskning
av uppgjort förslag till ny leveransförordning beakta den mycket viktiga
synpunkten, att s veu ska varor må, där icke påtagliga statsintressen åsidosättas,
i möjligaste mån givas en gynnsammare ställning vid statsleveranser
än utländska varor, torde för närvarande någon särskild åtgärd i detta
hänseende icke böra ifrågasättas.
Förslaget om statsunderstöd till ullutställningar bör, om det realiseras,
bliva till stort gagn. Det är nämligen tydligt, att okunnighet om
industriens fordringar på ullen samt bristande organisation bland försäljarna
i hög grad minskat möjligheterna för fårskötseln att lämna ett
ekonomiskt tillfredsställande resultat. Vad ämbetsverken anfört angående
utställningarnas anordnande m. m. torde böra vinna beaktande vid
anslagsvillkorens bestämmande.
Mot den beräknade storleken av det behövliga statsbidraget har
jag icke något att erinra. För korthetens skull och i analogi med
övriga anslag till befordrande av aveln av särskilda slag av husdjur,
där endast husdjurets namn men icke de produkter det lämnar omförmäles
i anslagets titel, anser jag anslaget lämpligen böra gälla ))fåravelns
befrämjande)).
Till en början vill riksdagen framhålla, hurusom den åvägabragta
utredningen synes riksdagen hava styrkt den i riksdagens förenämnda
skrivelse uttalade uppfattning, att åtgärder för ullproduktionens befrämjande
i första hand böra inriktas på höjande av fårskötseln inom
landet med åtföljande ökning av fårstammen. I sådant avseende finner
riksdagen de förslag, som framställts av de ovan omförmälda sakkunniga,
värda allt beaktande. Den böjning av fårskötseln, som enligt riksdagens
förmenande är att förvänta av nämnda förslags genomförande, torde
nämligen vara ägnad att kraftigt bidraga till frambringande av vad
man bär närmast åsyftar, nämligen en vara av god och ensartad beskaffenhet.
Vad angår av de sakkunniga ifrågasatta åtgärder för vinnande av
ökad avsättning av inom landet producerad ull anser riksdagen synnerligen
önskvärt, att vid inköp för statens räkning företrädesrätt må
lämnas beträffande den svenska ullen. Självfallet torde likväl detta
icke kunna ifrågakomma, för den händelse staten därigenom skulle
erhålla en i kvalitativt avseende underlägsen vara.
31
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Under åberopande av det anförda och då det av Eders Kungl.
Maj:t för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet icke ger anledning
till någon riksdagens erinran har riksdagen till fåravelns befrämjande å
extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
38:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1909—1917 skett, till fj åder fäa velns befrämjande anvisat å extra
stat för år 1918 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
39:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till biskötselns befrämjande anvisa å extra stat för år 1918 ett
anslag av 6,000 kronor.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört
följande.
5Att biskötseln kan och bör utvecklas till en vida mer betydande
näring än den för närvarande är, torde vara obestridligt. Den har
länge, ehuru i jämförelsevis mindre skala, drivits såsom binäring till
jordbruk och trädgårdsskötsel, men framför allt torde den vara lämplig
för småbrukare och smärre lägenhetsinnehavare. Den kräver jämförelsevis
ringa kostnad och genom densamma tillgodogöras naturtillgångar,
som eljest skulle förbliva oanvända. Om biskötseln bedrives rationellt
och vinner önskvärd utveckling, kan den väsentligt bidraga till sina
idkares utkomst, den kan minska importen av honung från utlandet
eller göra sådan import överflödig och den kan förse den inhemska
marknaden med ökad mängd av detta värdefulla näringsmedel. För
jordbruket och trädgårdsbruket såsom sådant är biskötseln även av en
viss direkt betydelse genom binas medverkan vid vissa blommors, exempelvis
klöverns befruktning.
Att biskötseln redan nu inom landet omfattas med ett icke
obetydligt intresse, framgår såväl av vad som anförts i de många
framställningar och utlåtanden i ämnet, för vilka jag nu redogjort,
som av den omständigheten att vissa hushållningssällskap redan i
mån av sina tillgångar understödja densamma med ett ganska avsevärt
belopp. Det torde dock, såsom även i ovannämnda skrifter och
utlåtanden samstämmigt framhålles, vara oförnekligt, att biskötseln
ännu inom mycket stora delar av vårt land i regel befinner sig på en
ganska låg och efterbliven ståndpunkt. Detta är ej så mycket att undra
över, då så ringa tillfällen till undervisning och övning i rationell biskötsel
nu erbjudas. Vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna vid
32 Riksdagens skrivelse Nr 9.
Alnarp och Adelsnäs samt vid lantbruksakademiens trädgårdsskola å
Experimentalfält^ lämnas allenast några få timmars undervisning i
detta ämne. Övrig organiserad undervisning torde alldeles saknas.
Det torde dock beträffande biskötseln liksom ifråga om andra näringar
vara tydligt, att undervisning samt tillgång till praktisk hjälp och sakkunniga
råd är vad som främst kräves. För att kunna tillhandahålla
detta behövas emellertid ytterligare medel.
En särskild anledning att nu räcka biskötseln en hjälpande hand
ligger däri, att landets bistam anses hava under år 1916 på grund av
ogynnsamma väderleksförhållanden blivit i hög grad försvagad. Det har
för mig uppgivits, att kanske ända till 60 å 70 procent av bisamhällena
dukat under. Härigenom har brist på honung uppstått, vilket är desto
mer beklagligt, som landets förråd av socker samtidigt är särdeles
knappt. De härigenom uppkomna förhållandena hava tydligt visat, att
även honung är ett av de livsmedel, som verkligen behövas. Det synes
därför även från denna synpunkt vara hög tid, att staten genom anslag
stödjer och uppmuntrar denna för våra hushåll välbehövliga och
nyttiga näring.
Jag anser mig därför böra förorda, att staten lämnar anslag till
biskötselns befrämjande. Den vunna utredningen synes mig ådagalägga,
att detta bör ske på det sätt lantbruksstyrelsen föreslagit i sitt
utlåtande den 20 oktober 1913, d. v. s. genom hushållningssällskapen
och högst med lika stort belopp, som dessa själva använda för ändamålet.
Mot de av lantbruksstyrelsen föreslagna villkoren har jag i
huvudsak ej något att erinra, men torde med den närmare formuleringen
av villkoren kunna anstå, till dess anslagsfrågan avgjorts. Anslagsbeloppet
synes, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, böra bestämmas till 6,000
kronor, att utgå på extra stat.»
De av departementschefen i hans förestående yttrande anförda
skäl för att statsmakterna nu böra träda emellan för att bispringa
ifrågavarande näring synas så övertygande, att riksdagen icke anser behövligt
att söka framdraga några ytterligare. Riksdagen tvekar sålunda
icke att bevilja ett särskilt anslag för biskötselns befrämjande. Beträffande
anslagets storlek håller riksdagen före, att det ej torde kunna
sättas till lägre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna.
Vad departementschefen anfört ifråga om sättet för statsbidragets
utlämnande föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
till biskötselns befrämjande anvisat å extra stat för år 1918 ett
reservationsanslag av 6,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9. 33
40:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1918 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Aluarp
23,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren
för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor,
■eller tillhopa 23,500 kronor.
Under en följd av år hava provningsanstalter för maskiner och
redskap för lantbrukets behov varit i verksamhet vid lantbruksinstitutet
vid Ultima samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Kostnaderna
härför bestredos under de första åren genom ett av aktiebolaget Separator
den 7 augusti 1896 donerat kapital av 100,000 kronor ävensom
genom provningsavgifter och inkomster av försålda meddelanden rörande
provningarna. Sedan Kungl. Maj:t vid 1907 års riksdag anmält, att
förberörda gåvomedel vid nämnda års slut komme att vara nästan fullständigt
förbrukade, har riksdagen för vart och ett av åren 1908—1917
anslagit medel för ifrågavarande ändamål, nämligen för vartdera av
åren 1908 och 1909 10,000 kronor, för vartdera av åren 1910 och
1911 12,500 kronor, för år 1912 17,500 kronor och för vart och ett
av åren 1913—1917 21,000 kronor.
Departementschefen har anfört.
»Erfarenheten synes enligt vad såväl anstalternas styrelse som lantbruksstyrelsen
i ärendet anfört otvivelaktigt givit vid handen, att redskapsprovningsanstalternas
nuvarande organisation åsamkat föreståndaren, vilken
det enligt samma organisation åligger att ensam leda provningarna av
alla slag vid bägge anstalterna, ett så omfattande arbete, att detta icke
kunnat utföras i överensstämmelse med de allt större krav, som från
lantbrukets sida år från år ställas på detsamma. Att åtgärder måste
vidtagas till undanröjande av dessa olägenheter, torde vara uppenbart.
De förändringar, som i detta avseende nu föreslagits av anstalternas
styrelse, synas mig lämpliga. I likhet med lantbruksstyrelsen håller
jag före, att främst måste uppmärksammas, att de fordringar, som
böra ställas på en provningsledare, äro i flera avseenden väsentligt olika,
då det gäller provningar av å ena sidan lantbruksmaskiner och lantbruksredskap
och å andra sidan maskiner och redskap, avsedda för mejerihanteringen.
Genom en uppdelning såsom föreslagits av föreståndarens arbete
mellan denne och den nu i anstalternas stat upptagne assistenten i samband
med denne senares upphöjande till ställning av överassistent torde på sätt
lantbruksstyrelsen också framhållit nämnda olikhet ifråga om sakkunskap
på ett tillfredsställande sätt vinna beaktande, på samma gång den av
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 saml. 9 höft. (Nr 9.) 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9.
riksdagen framhållna nödvändigheten av en fast organisation och största
möjliga enhetlighet i provningsarbetet icke därigenom förbises.
Beträffande storleken av överassistentens arvode delar jag lantbruksstyrelsens
uppfattning, att detsamma bör sättas lika med det, som före
1913 års lönereglering för tjänstemännen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet tillkom överassistent vid nämnda anstalt,
eller 4,500 kronor för år. Dä arvodet till den i staten nu uppförde
assistenten är upptaget till 2,500 kronor, skulle den ifrågasatta förändringen
nödvändiggöra en höjning av nuvarande anslaget till redskapsprovningsanstalterna
med 2.000 kronor.
Vad angår de föreståndaren tillkommande avlöningsförmåner torde
billigheten kräva, att denne befattningshavare, snm vid redskapsprovningsanstalternas
omorganisation år 1912 ansågs böra i avlöningshänseende
jämnställas med föreståndarna vid nämnda central anstalt, i fråga om arvodesförhöjning
efter viss tids tjänst kommer i åtnjutande av förmåner motsvarande
dem, som före ovannämnda lönereglering tillkommo sådan föreståndare,
nämligen två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive fem
och tio år. Då anstalternas nuvarande föreståndare vitsordats hava på
ett nitiskt och förtjänstfullt sätt skött sin befattning samt, därest han
kvarstår i densamma till ingången av år 1918, då kommer att hava
innehaft tjänsten i fem år, bör alltså enligt min mening en arvodesförhöjning
av 500 kronor vid nämnda tid beredas honom. Denna höjning
bör, då provniugsanstalterna stå på extra stat, naturligtvis endast
vara personlig för den nuvarande föreståndaren Adelsköld.»
Den föreslagna uppdelningen av föreståndarens arbete mellan denne
och den vid anstalterna nu anställde assistenten i samband med dennes
förändrade ställning till överassistent synes med hänsyn till vad
departementschefen i ärendet anfört välbetänkt. Den därav föranledda
ökningen av ifrågavarande anslag ger sålunda icke anledning till någon
riksdagens erinran.
Då riksdagen icke heller har något att invända däremot att såsom
föreslagits redskapsprovningsanstalternas nuvarande föreståndare beredes
ett personligt ålderstillägg, har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat
såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterua
vid Ultima och Alnarp 23,000 kronor, dels ock såsom
personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl
Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 23,500 kronor.
35
Riksdagens skrivelse Nr 9.
4l:o) I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
å extra stat för år 1918 till Kunjfl. Maj:ts förfogande anvisat ett
reservationsanslag av 50,000 kronor för att Eders Kungl. Maj:t må
därutav efter noggrann prövning tilldela uppfinnare av lantbruksmaskiner
pris i enlighet med det värde uppfinningen kan anses äga.
42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 39 framställda
förslag har riksdagen i likhet med vad för år 1917 senast ägt rum
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent än även avlöningen till dessa och laboratorietjänaren
ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt
till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — å extra
stat för år 1918 anvisat högst 6,000 kronor för varje station eller tillhopa
ett förslagsanslag, högst, 48,000 kronor.
43:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 därom
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917
såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt
minst 9,000 kronor — å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.
44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 41 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren
1914—1917, till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
45:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 42
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och
ett av åren 1887—1917 ägt rum, å extra stat för år 1918 till Kungl.
Majrts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor för
att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd
åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de
36
Riksdagens skrivelse Nr 9.
villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Maj:t.
46:o) Under punkt 43 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å
de såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen
av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade anslag må av Kungl.
Maj:t under år 1918 användas för dylika åtgärder beträffande vallväxter,
foderrotfrukter och köksväxter, dels ock för samma ändamål å extra
stat för år 1918 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
klöver- och gräsfröodlingen på extra stat för vart och ett av åren 1908
—1912 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.
För år 1913 beviljade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t enahanda
belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter. Anslagets
användning utsträcktes alltså till frö av foderrotfrukter.
För vartdera av åren 1914 och 1915 har riksdagen på förslag av
Kungl. Maj:t såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter anvisat ett till
20,000 kronor höjt anslag.
På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1915 års riksdag, att
vad vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt å det såsom bidrag till
åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver,
gräs och foderrotfrukter anvisade anslag finge av Kungl. Maj:t under år
1916 användas för dylika åtgärder beträffande odling av frö utav vallväxter
och foderrotfrukter, och anvisade tillika för samma ändamål å
extra stat för år 1916 ett belopp av 20,000 kronor. Anslagets användning
utsträcktes alltså till frö även av andra vallväxter än klöver och gräs.
För år 1917 har motsvarande medgivande lämnats samt ett anslag
av 20,000 kronor anvisats.
Mot att såsom nu föreslagits jämväl köksväxtodling inbegripes i
de statsunderstödda åtgärderna för fröodlingens främjande har riksdagen
intet att erinra.
Riksdagen har alltså dels medgivit, att vad vid utgången av år
1917 må kvarstå oanvänt å de såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade
anslag må av Kungl. Maj:t under år 1918 användas för dylika;
åtgärder beträffande vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter, dels och
37
Riksdagens skrivelse Rf 9.
för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 44 därom
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för år 1917 ägt
rum för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,
högst, dels för anställande av en statskonsulent i fröodling 6,500 kronor,
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling
Anders Elofson, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i
denna egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 7,000 kronor.
48:o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållaude av verksamheten
vid föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor; dels ock för
inrättande av en föreningens filial i Jämtlands län 1,500 kronor och för
uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa
9,500 kronor eller sålunda inalles 83,500 kronor.
Såsom bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet har riksdagen på extra stat beviljat för
vart och ett av åren 1905—1912 ett anslag av 25,000 kronor, för år
1913 ett anslag av 35,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914—
1917 ett anslag av 66,000 kronor. Därutöver har Kungl. Maj:t årligen
till föreningen anvisat 15,000 kronor, som utgått från ordinarie anslaget
till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen därjämte å
extra stat för år 1917 till understöd åt nämnda förening för en filial i
mellersta Norrland anvisat för filialens upprättande 1,500 kronor samt
för uppehållande av verksamheten vid densamma 8,000 kronor eller tillhopa
9,500 kronor.
Därjämte anhöll riksdagen år 1916, i anledning av väckta motioner,
om utredning och förslag rörande upprättande snarast möjligt å lämplig
plats inom Jämtlands län av en filial till Sveriges utsädesförening.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen
ville för inrättande av en filial av Sveriges utsädesförening i
Värmlands län för år 1918 anvisa ett belopp av 1,500 kronor och för
uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa
9,500 kronor.
38
Riksdagens skrivelse Nr 9.
I likhet med departementschefen håller riksdagen före, att till uppehållande
av verksamheten vid själva utsädesföreningen samt dess nya
filial i Västernorrlands län böra utgå samma anslag, som för detta
ändamål beviljats för innevarande år.
Beträffande det föreliggande förslaget om inrättande av en utsädesf
öreningens filial i Jämtlands län hade önskvärt varit, att plats för
filialen utsetts, innan förslaget om densammas upprättande förelagts
riksdagen. Då emellertid riksdagen, som förväntar att berörda fråga
kommer att tillfredsställande ordnas, icke i övrigt har något att erinra
mot förslaget i fråga, vill riksdagen icke av förenämnda anledning motsätta
sig detsamma. Mot det för ändamålet i fråga beräknade anslaget,
vilket upptagits till enahanda belopp som för Västernorrlandsfilialen,
synes ingen anmärkning kunna göras, och anser riksdagen, att för detta
anslags utgående bör bindas villkor om tillhandahållande på sätt departementschefen
föreslagit av loge och lada för filialen.
Vad beträffar det i berörda motioner framställda förslaget om inrättande
från och med år 1918 jämväl inom Värmlands län av en filial
av Sveriges utsädesförening så bär såsom i motionerna framhållits även
denna fråga på föranstaltande av Eders Kungl. Maj:t varit föremål för
sakkunnig utredning, vilken återfinnes i berörda statsrådsprotokoll.
För ernående av det med ifrågavarande verksamhet åsyftade målet,
som är frambringande av för landets olika delar lämpliga utsädesstammar
och sorter, erfordras enligt riksdagens förmenande, att inom sådana landsdelar,
varest förhållandena i fråga om klimat och jordmån uppenbarligen
äro varandra väsentligt olika, en efter orten lämpad förädlings- och
försöksverksamhet igångsättes.
Den utredning, som, på sätt ovan nämnts, förebragts rörande lämpligheten
att för Värmland inrätta en särskild utsädesförenings filial, torde
giva vid handen, att detta landskap just i berörda avseenden intager en
särställning i förhållande till de angränsande landskapen. I betraktande
härav och med hänsyn jämväl därtill att Värmland beträffande den
absoluta arealen av den odlade jorden intager femte rummet bland rikets
län synes det i motionerna framställda förslaget nog så väl motiverat.
Departementschefen har såsom också i motionerna påpekats funnit
beaktansvärda skäl vara anförda för upprättande i nämnda syfte av en
utsädesförenings filial särskilt för Värmland. Emellertid har departementschefen
under framhållande av nödvändigheten att av budgetshänsyn icke
medtaga sådana utgifter, som kunna utan alltför stor olägenhet uppskjutas
någon tid, ansett, att med inrättande av denna filial bör tillsvidare
anstå.
39
Riksdagens skrivelse AV 9.
Riksdagen håller dock före, att rådande extraordinära förhållanden
med åtföljande knapphet i tillgången på spannmål tydligt lagt i
dagen vikten därav att åtgärder, som äro ägnade att för framtiden i
möjligaste män göra landet oberoende av den tillförsel från utlandet,
till vilken Sverige nu är hänvisat för fyllande av det egna behovet,
snarast böra vidtagas. Med andra ord allt bör göras lör åstadkommande av
ökning i den inhemska spannmålsproduktionen. Ett grundvillkor härför
är att för respektive orter lämpliga och givande spannmålssorter bliva
kända och använda. Ur denna synpunkt finner riksdagen det i motionerna
framställda förslaget om upprättande redan från år 1918 av en utsädesföreningens
filial i Värmland värt beaktande. Visserligen kan även här
mot själva förslaget den anmärkningen göras, att frågan om plats för
filialen bort hava ordnats, innan förslaget om dess upprättande förelagts
riksdagen. Då emellertid riksdagen beträffande Jämtlandsfilialen oaktat
det anmärkta förhållandet biträtt förslaget härom, anser sig riksdagen,
som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande
av en utsädesföreningens filial för Värmlands län, icke heller kunna motsätta
sig detta förslag. För utgående av det för ändamålet begärda
anslaget, mot vars belopp riksdagen icke har något att erinra, bör jämväl
på sätt ovan nämnts beträffande Jämtlandsfilialen bindas villkor om
tillhandahållande av loge och lada.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och de i ämnet väckta motionerna å extra stat för år 1918 såsom
särskilda förslagsanslag, högst, anvisat dels till uppehållande av Sveriges
utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet 96,000 kronor, dels
till uppehållande av verksamheten vid föreningens filial i Västernorrlands
län 8,000 kronor, dels för inrättande av en föreningens filial i Jämtlands
län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna
filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande
av en föreningens filial i Värmlands län 1,500 kronor och för uppehållande
av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa
9,500 kronor eller sålunda inalles 93,000 kronor.
49:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å
anslag till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl.
Maj:t under år 1918 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för
samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag- av 210,000
kronor.
40
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Om det nu begärda anslaget beviljas, skulle med inräknande av
eventuellt påräknelig besparing vid 1917 års utgång för år 1918 finnas
tillgängligt ett belopp, uppgående till det förut vanliga 270,000 kronor.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen dels
medgivit, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å anslag
till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl. Maj:t
under år 1918 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för samma
ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
210,000 kronor.
50:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag för odlingshjälp
till egnahemslåntagare, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna
ett belopp av 50,000 kronor.
Sedermera bär meddelande lämnats därom att frågan om framställning
till innevarande års riksdag uti ifrågavarande ärende förfallit, i följd
varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å 1918
års stat.
Om vad sålunda förekommit har riksdagen härigenom velat erinra.
51:o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1918 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket 6,500
kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för
det mindre jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med
gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa 7,000
kronor.
Till anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket
har riksdagen för vart och ett av åren 1910—1917 beviljat å extra stat
ett anslag av 6,500 kronor, varjämte riksdagen för sistnämnda år såsom
personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det mindre jordbruket,
August Östergren, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgjorde
i denna egenskap, anvisat ett anslag av 500 kronor. Av anslaget å
6.500 kronor användas 4,000 kronor till arvode åt konsulenten och
2.500 kronor till bestridande av hans resekostnader. Reglemente för
denne statskonsulent är av Kungl. Maj:t utfärdat den 15 oktober 1909.
Riksdagen har i likhet med vad skett för år 1917 å extra stat
för år 1918 anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels för anställande
av en statskonsulent för det mindre jordbruket 6,500 kronor,
41
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock såsom personligt ålders tillägg till statskonsulenten för det mindre
jordbruket August östergren, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.
52:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor
ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000
kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående
jordbruk.
53:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 50 gjorda
framställning har riksdagen i likhet med vad under senare åren skett å
extra stat för år 1918 anvisat dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar
ett reservationsanslag av 10,000 kronor, dels ock till bestridande
av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten i svenskt exportsmör
ett reservationsanslag av 6,000 kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
54:o) I en till riksdagen den 16 april 1917 avlåten proposition,
nr 243, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att utfästelse meddelas att för statens räkning från
vederbörande tillverkare inköpa de partier torkade potatisprodukter,
potatisstärkelse och glykos, som till staten hembjudas före den 1 juni
1918, till pris, som fastställes av en nämnd, utsedd på sätt Kungl. Maj:t
må äga föreskriva, och vilket pris avpassas så, att odlare av potatis
kan påräkna ett pris av 7 kronor för hektoliter potatis av fullgod beskaffenhet
och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid den järnvägsstation
eller hamn, som är närmast potatisens odlingsort;
dels medgiva ,att utfästelse meddelas, att vid inköp före den 1 juni
1918 av potatis för statens räkning priset för hektoliter potatis av ''fullgod
beskaffenhet, levererad vid den järnvägsstation eller hamn, som är
närmast potatisens odlingsort, icke må understiga 7 kronor per hektoliter;
dels till understöd för anläggande av potatistorkerier å extra stat
för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att
under de närmare villkor Kungl. Maj:t bestämmer för ändamålet användas
med iakttagande, att understöd ej må utgå med belopp överstigande
halva anläggningskostnaden, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 6
42 Riksdagens skrivelse Nr 9.
må under innevarande år låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
detta belopp;
dels ock medgiva, att, beträffande de vid sådant med understöd
av statsmedel anlagt torkeri framställda produkter, utfästelse om inköp,
som i första punkten härovan förmäles, må meddelas att gälla under
två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, skolande
i detta fall inköpspriset årligen fastställas.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 105 anmält, har riksdagen
i anledning av förevarande framställning
dels medgivit, att utfästelse meddelas att för statens räkning från
vederbörande tillverkare inköpa de partier torkade potatisprodukter, potatisstärkelse
och glykos av fullgod beskaffenhet, som till staten hembjudas
före den 1 juni 1918, till pris, som fastställes av en nämnd, utsedd på
sätt Kungl.'' Maj:t må äga föreskriva, och vilket pris avpassas så, att
odlare av potatis kan påräkna ett pris av 6 kronor för hektoliter potatis
av fullgod beskaffenhet och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid
den järnvägsstation eller hamn, som är närmast potatisens odlingsort;
dels medgivit, att utfästelse meddelas, att vid inköp före den 1 juni
1918 av potatis för statens räkning priset för hektoliter potatis av fullgod
beskaffenhet, levererad vid den järnvägsstation eller hamn, som är
närmast potatisens odlingsort, icke må understiga 6 kronor per hektoliter;
dels till understöd för anläggande av potatistorkerier å extra stat
för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att
under de närmare villkor Kungl. Maj it bestämmer för ändamalet användas
med iakttagande, att understöd ej må utgå med belopp, överstigande
halva anläggningskostnaden, ävensom medgivit, att Kungl.
Maj:t må under innevarande år låta förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna detta belopp;
dels ock medgivit, att, beträffande de vid sådant med understöd
av statsmedel anlagt torkeri framställda produkter, utfästelse om inköp,
som i första punkten härovan förmäles, må meddelas att gälla under
två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, skolande
i detta fäll inköpspriset årligen fastställas.
55:o) Under punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad som vid 1917 års utgång må återstå oanvänt av
det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» anvisade anslag
må av Kungl. Magt under år 1918 användas för enahanda ändamål,
dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland
43
Riksdagens skrivelse Nr D.
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av
till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för
år 1918 anvisa under ovan angivna benämning ett anslag av 1,900,000
kronor.
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
Riksdagen har alltså dels medgivit, att vad som vid 1917 års utgång
må återstå oanvänt av det under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
anvisade anslag må av Kungl. Maj:t under år 1918
användas för enahanda ändamål, dels ock till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan
odlad jord, å extra stat för år 1918 anvisat under ovan angivna benämning
ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
56:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
dels medgiva, att det belopp, som vid utgången av år 1917 må kvarstå
oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget» anvisade
anslag, må av Kungl. Magt under år 1918 användas för enahanda ändamål,
dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar
av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföret^get
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad
jord, å extra stat för år 1918 anvisa under ovan angivna benämning
ett anslag av 400,000 kronor, med iakttagande att av samtliga sålunda
för år 1918 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning
av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning av
frostländighet för närliggande bygd.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 ställt
till Kungl. Maj:ts förfogande under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar
av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
vore uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av 450,000 kronor,
därav högst 150,000 kronor finge utgå till avdikning av sådan mark, vars
4 i Riksdagens skrivelse AV 9.
torrläggning avsåge endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd. Åven för år 1912 hade riksdagen beviljat ett liknande anslag
till belopp av 300,000 kronor, ehuru med annat användningsområde och
under något olika villkor.
Då befintliga behållningar ansågos räcka till anvisande av statsbidrag
för år 1916, begärde Kungl. Maj:t år 1915 av riksdagen allenast
bemyndigande att använda dessa behållningar, vilket riksdagen medgav.
Åven till år 1917 ansågos behållningar kunna påräknas, men för tillökning
av det tillgängliga beloppet begärdes och anvisades ett anslag
av 250,000 kronor.
Med anledning av riksdagens skrivelse den 13 maj 1916 har
Kungl. Magt den 28 juli 1916 utfärdat ny kungörelse angående villkoren
för bidrag från detta anslag. Åndringarna äro i allt väsentligt
desamma som beträffande norrländska avdikningsanslaget. Statsbidrag
utgår med högst en tredjedel av den beräknade kostnaden ävensom av
undersöknings- och förrättningskostnad samt kostnad för kartor och
handlingar vid företag, som avse utdikning av till åker eller äng lämplig
jord eller redan odlad jord, och med högst hälften av nämnda kostnader
vid rena frostminskningsföretag.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Av allmänna avdikningsanslaget för år 1916 blev före årets utgång
taget i anspråk ett belopp av 254,390 kronor. Då de för året tillgängliga
medlen, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, utgjorde 529,979 kronor
56 öre, uppstod därför en behållning av 275,589 kronor 56 öre. Tillsammans
med det för år 1917 anvisade anslaget å 250,000 kronor finnes
alltså för innevarande år tillgängligt ett belopp av 525,589 kronor 56 öre.
Åven med hänsyn tagen till, att de nya villkoren för åtnjutande
av bidrag från anslaget torde komma att medföra ökade anspråk på
anslaget, synes det mig icke kunna antagas, att redan under år 1917
hela det tillgängliga beloppet kommer att bliva förbrukat. Medgivande
torde därför böra av riksdagen begäras till användande under år 1918 aveventuell
återstod.
Ifall för år 1918 nytt anslag beviljas till belopp av 400,000 kronor
eller sålunda 150,000 kronor mer än anslaget för år 1917, komma för de
bägge åren 1917 och 1918 att vara tillgängliga tillhopa 925,589 kronor
56 öre, vilket i medeltal per år utgör nära 463,000 kronor. Då anslagets
normala belopp förut ansetts kunna bestämmas till 450,000 kronor, å
vilket belopp betydliga besparingar plägat uppstå, synes mig sagda
anslagsökning nu få anses tillfyllest, helst som de påräknade ökade
45
Riksdagens skrivelse Nr D.
anspråken på anslaget väl icke komma att under de forsta åren göra
sig gällande i sådan grad, som senare torde bliva fallet.
Att såsom lantbruksstyrelseu eventuellt ifrågasatt, nu föreslå statsbidragets
minskning till en fjärdedel av kostnadsbeloppet beträffande
sådana företag, vilka nu kunna erhålla bidrag intill en tredjedel av
samma kostnad, kan jag icke tillstyrka. Måhända kommer en sådan
åtgärd att framdeles bliva nödvändig, ifall anspråken på anslaget stiga
i högre grad, än statsmakterna finua böra tillgodoses medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet. Det är nämligen att märka, att
vid andra företag än dem, som avse enbart frostminskning, lån från
odlingslånefonden kan erhållas till den återstående kostnaden, naturligtvis
intill medgiven maximigräns, och att utsträckningen av möjligheten att
erhålla statsbidrag till att gälla även avdikning av redan odlad jord kan
komma att medföra, att statsbidrag utgår till företag eller till sådan del
av kostnaden för företag, som rätteligen bort tillgodoses genom lån från
sagda fond. Då emellertid riksdagen i sin skrivelse den 13 maj 1916
uppmärksammade de olägenheter, som i detta hänseende kunde uppstå
genom sagda utsträckning av anslagets användning, och till deras avvärjande
förordade vissa särskilda bestämmelser, vilka blivit iakttagna i
kungörelsen den 28 juli 1916, anser jag, att åtminstone för närvarande,
innan erfarenhet vunnits om de nya villkorens verkningar, någon ändring
i av lantbruksstyrelsen angivet syfte icke bör ske. Huruvida över huvud
det sätt för ändring, som lantbruksstyrelsen nu antytt, är det lämpligaste,
kan jag därför nu icke behöva uttala mig om, men vill framhålla, att
den ifrågasatta bidragsminskningen skulle drabba även företag, som avse
avdikning av jord, som är ägnad att odlas till åker eller äng, och att
beträffande sådana företag ändringarna i villkoren icke synas vara av
beskaffenhet att ge tillräckliga motiv för en dylik skärpning.»
Riksdagen anser det belopp, vartill Eders Kungl. Maj:t föreslagit
allmänna avdikningsanslaget för år 1918, lämpligt avvägt. Riksdagen
delar jämväl den av departementschefen i hans ovanstående yttrande till
statsrådsprotokollet uttalade uppfattning rörande ifrågasatt förändring av
statsbidragets storlek i förhållande till kostnadsbeloppet.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att det belopp, som vid utgången av år 1917 må
kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
anvisade anslag, må av Kungl. Maj:t under år 1918 användas för enahanda
ändamål, dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan
återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom
andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med
46
Riksdagens skrivelse Nr 9.
arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av
redan odlad jord, å extra stat för år 1918 anvisat, under ovan angivna
benämning ett reservationsanslag av 400,000 kronor med iakttagande
att av samtliga sålunda för år 1918 tillgängliga medel högst 150,000
kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser
endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.
57:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 i mån av behov
disponera till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande vad vid
utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt såväl å anslag till åtgärder
för lösning av frågan om tillgodogörandet av den i landets torvmossar
befintliga bränsletillgång m. m. som å anslag till åtgärder för åstadkommande
av en omedelbar utökning av tillverkningen av bränntorv,
dels ock till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat
för år 1918, att i mån av behov användas, anvisa ett anslag av 50,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna detta belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 85, anmält, bär riksdagen
i anledning av förevarande framställning dels medgivit, att Kungl.
Maj:t må under år 1918 i mån av behov disponera, till åtgärder för
torvtillgångarnas tillgodogörande vad vid utgången av år 1917 må kvarstå
oanvänt såväl å anslag till åtgärder för lösning av frågan om tillgodogörandet
av den i landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.
som å anslag till åtgärder för åstadkommande av en omedelbar utökning
av tillverkningen av bränntorv, dels ock till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande å extra stat för år 1918, att i mån av behov användas,
anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
detta belopp.
58:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att
riksdagen ville anvisa och ställa till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande dels 100,000 kronor till belöning för bästa inkomna förslag
beträffande maskinell upptagning av torv, dels 500,000 kronor till en
snarast görlig företagen utdikning av bränntorvmossar och anläggning
av vägar etc. på statens mark; samt slutligen att torvlånefonden måtte
utökas med ett belopp av 1,000,000 kronor att, på därför skäligen an
-
47
Riksdayens skrivelse Nr 9.
sedda villkor, ställas till disposition för enskilda torvmossägare för anläggningsarbeten
i samma syfte å privata mossar.
Såsom framgår av motionen, avser densamma åtgärder av olika
slag från statens sida i syfte att främja landets torvprodnktion.
I likhet med motionären inser riksdagen angelägenheten av att
produktionen av nämnda viktiga bränslemedel i möjligaste mån ökas.
I sådant avseende torde förbättrade upptagningsmetoder givetvis vara
av stor betydelse, och synas förty uppfinningar, som äro ägnade att
föra spörsmålet i denna del närmare sin lösning, förtjänta av statsmakternas
understöd.
Motionärens förslag att riksdagen skulle anvisa anslag speciellt
för uppfinningar beträffande maskinell upptagning av torv kan riksdagen
emellertid icke biträda. Möjlighet torde nämligen icke saknas, att därest
en uppfinning å ifrågavarande område skulle befinnas därav vara förtjänt,
till densamma erhålla statsunderstöd från de till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda medel till torvtillgångarnas tillgodogörande, från vilket
anslag gång efter annan bidrag lämnats för ^experimenterande av olika
metoder för framställande av torv.
Vad beträffar i motionen berörda förarbeten för tillgodogörande
av staten tillhöriga bränntorvmossar, vill riksdagen, som inser vikten av
vidtagande för närvarande av särskilt sådana åtgärder, vilka kunna beräknas
med kortast möjliga tidsutdräkt föra till praktiska resultat i fråga
om torvtillverkningen, understryka betydelsen av att nödig utdikning
snarast verkställes av dylika mossar. — För sådant ändamål anser jämväl
riksdagen, att särskilda medel böra anvisas. Beträffande det erforderliga
beloppets storlek vill riksdagen erinra att, enligt av vederbörande
departementschef under puxfkt 53 i nionde huvudtiteln till
innevarande års riksdag lämnad uppgift funnes vid ingången av år
1917 å tidigare av riksdagen för torvtillgångarnas tillgodogörande anvisade
medel ett odisponerat belopp av i runt tal 64,000 kronor, ävensom att
riksdagen innevarande år för samma ändamål beviljat 50,000 kronor för år
1918 med rätt för Kungl. Magt att under år 1917 förskottera beloppet.
Med hänsyn härtill torde enligt riksdagens uppfattning det nu ifrågasatta
anslaget för närvarande kunna begränsas till 100,000 kronor.
Vad angår den i motionens sista punkt gjorda framställningen i
fråga om ökning av torvindustrilånefonden, vill riksdagen hänvisa till
sitt i skrivelse nr 337 anmälda beslut i fråga om bland annat kapitalökning
för ifrågavarande fond.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av ifrågavarande motion för utdikning av staten till
-
48
Riksdagens skrivelse Nr 9.
hänga, lämpligt belägna bränntorvmossar å extra stat för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 100,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att under innevarande år låta utanordna erforderligt belopp.
59:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för år 1918 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torv ingenjörer och
en torvassistent 39,550 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år
1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 3,850 kronor
för anställande av en fjärde torvingenjör redan från och med den 1 juli
1917 samt för bestridande av ökad kostnad för de nuvarande torvtjänstemännens
resor under innevarande år, dels ock till personligt ålderstillägg
å 500 kronor åt eu var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor, eller
tillhopa 40,550 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 267 anmält har riksdagen
för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,
högst, dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer
och en torvassistent 39,550 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under
år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 3,850
kronor för anställande av en fjärde torvingenjör redan från och med den
1 juli 1917 samt för bestridande av ökad kostnad för de nuvarande torvtjänstemännens
resor under innevarande år, dels ock till personligt ålderstillägg
å 500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob
Wallgren och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest
han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000
kronor, eller tillhopa 40,550 kronor.
60:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels till upprätthållande av eu torvskola under åren 1918—1922 bevilja
ett anslag av 40,000 kronor samt därav å extra stat för år 1918 anvisa
såsom förslagsanslag, högst, 8,000 kronor, dels ock till anskaffande av
undervisningsmateriel vid nämnda skola å extra stat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, eller tillhopa för år 1918 9,500 kronor.
1912 års riksdag har, på Kungl. Maj:ts förslag, beviljat till upprätthållande
av en torvskola under åren 1913—1917 ett anslag av
35,000 kronor. Härav har riksdagen på extra stat för vart och ett av
åren 1913—1917 anvisat 7,000 kronor.
Genom beslut den 8 november 1912 har Kungl. Maj:t bemyndigat
Riksdagens skrivelse Nr 9. 49
lantbruksstyrelsen att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantbruksstyrelsen
med skrivelse den 26 oktober 1912 överlämnat förslag,
med styrelsen för svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om
upprätthållande av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län under
en tid av fem år från och med år 1913.
I likhet med lantbruksstyrelsen har departementschefen ansett det
vara av vikt, att ifrågavarande torvskola fortfarande upprätthölles. Den
därstädes meddelade undervisningen vore ovedersägligen av stor betydelse
såsom ett led i åtgärderna att tillgodogöra landets torvtillgångar.
På de i lantbruksstyrelsens skrivelse i ärendet anförda skäl har
departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att årsanslaget nu ökas
till 8,000 kronor och har han jämväl velat understödja förslaget, att
för en gång ett anslag av 1,500 kronor anvisas för anskaffande av
ytterligare undervisningsmateriel vid skolan.
Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning, har följaktligen
dels till upprätthållande av eu torvskola under åren 1918—1922
beviljat ett anslag av 40,000 kronor samt därav å extra stat för år
1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, 8,000 kronor, dels ock till
anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda skola å extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, eller tillhopa
för år 1918 9,500 kronor.
61:o) Under punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för undersökning av staten tillhöriga mossar i huvudsaklig överensstämmelse
med den för 1916 års riksdag framlagda plan å extra stat
för år 1918 anvisa ett anslag av 9,500 kronor.
I en till riksdagen den 11 april 1916 avlåten proposition, nr 173,
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för undersökning av staten tillhöriga
mossar i huvudsaklig överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen
tillstyrkt plan å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Riksdagen, som icke fann anledning till erinran mot nyssberörda
plan, anvisade det begärda beloppet, vilket därefter den 1 december
1916 ställdes till lantbruksstyrelsens förfogande att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med nämnda plan.
Under erinran att enligt den fördelning av kostnaderna å de särskilda
åren, som innehölles i planen, borde för år 1918 anvisas 9,500 kronor,
har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 1 november 1916 hemställt om
åtgärder i detta syfte.
Riksdagen har för undersökning av staten tillhöriga mossar i
huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag framBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 9 Käft. (Nr 9.) 7
50 Riksdagens skrivelse Nr 9.
lagda plan å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
9,500 kronor.
62:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering
av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för
år 1918 anvisa ett anslag av 60,000 kronor ävensom medgiva, att Kung].
Maj:t må låta av tillgängliga medel härav under år 1917 förskottsvis
utanordna 30,000 kronor.
På sätt under näst föregående punkt omförmäles beviljade på framställning
av Kungl. Maj:t 1916 års riksdag på extra stat för år 1917
ett anslag av 10,000 kronor för undersökning av staten tillhöriga mossar
och uttalade riksdagen därvid i anledning av vad departementschefen
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet anfört att då frågan
om undersökning av landets samtliga torvtillgåugar då ännu icke hunnit
erhålla en så uttömmande utredning, som måste anses önskvärd, det
syntes lämpligt att i avvaktan på en sådan utredning en undersökning
av allenast staten tillhöriga mossar igångsattes.
Riksdagen anser det vara av vikt, att torvfrågan på allt sätt föres
framåt mot en allsidig lösning, detta icke minst med hänsyn till de
svårigheter, som inträtt på bränslemarknaden och som antagligen under
en längre följd av år där torde bliva rådande. De nu ifrågasatta torvundersökningarna,
mot vilkas anordnande på sätt föreslagits riksdagen
icke har något att erinra, ingå enligt riksdagens uppfattning såsom ett
viktigt led i åtgärderna härför. — Riksdagen håller jämväl före, att det
för ändamålet i fråga för åren 1917 och 1918 beräknade beloppet torde
vara skäligt.
Med hänsyn till det anförda har riksdagen för påbörjande av dels en
förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna
i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och
inom samma område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén
framlagda förslag, på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 60,000 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må låta
av tillgängliga medel härav under år 1917 förskottsvis utanordna 30,000
kronor.
51
Riksdagens skrivelse Nr 9.
63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda
framställning har riksdagen i likhet med vad under en följd av år ägt
rum för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,
högst, dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000
kronor, dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 1,500
kronor för år till andre instruktören Jonas Wallander, därest han fortfarande
i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500 kronor, eller
tillhopa 3,500 kronor.
64:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för lindring av fraktkostnader
vid transport å järnväg av kalk m. m., som Eders Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra
stat för år 1918 beräkna ett belopp av 500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 13 mars
1917 avlåten proposition, nr 108, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg
av kaik, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat
under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa, såsom förslagsanslag,
600,000 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat för
varje av åren 1908—1917 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov. Anslags beloppet, som i början var 200,000 kronor,
har gång efter annan stegrats och utgör 450,000 kronor för de två sista
åren. Oaktat villkoren för fraktlindringens åtnjutande småningom skärpts,
har icke blott sagda anslagshöjning visat sig nödvändig utan även anslaget
fortfarande årligen överskridits.
Rörande statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för jordbrukets
behov gälla enligt Kungl. Maj:ts brev den 11 oktober 1912
med ändring den 9 juni 1916 huvudsakligen följande bestämmelser:
Statsbidrag må utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram i tariff U
enligt statens järnvägars taxa, eventuellt med tillägg av nedan angivna banavgifter
och frakttillägg, överstiger 25 öre, och icke till större belopp, än att, vid beräkning
på sätt nu nämnts, fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgör minst
25 öre för 100 kilogram.
Statsbidraget skall utgå efter den transporterade verkliga vikten, avrundad
uppåt till närmaste 100-tal kilogram, och skall beräknas efter det belopp per 100
kilogram, som motsvarar 40 procent av fraktsatsen i omförmälda tariff U för det
52 Riksdagens skrivelse Nr 9.
vid fraktberäkning i allmänhet tillämpade avståndet mellan avsändnings- och mottagningsstationerna.
Även vid transporter över enskild järnväg skall statsbidraget utgå enligt ovan
angivna grunder, dock med iakttagande att större bidrag icke må utgå, än att fraktkostnaden
efter avdrag av statsbidraget utgör minst 25 öre för 100 kilogram.
I de fall, då vid försändning över flera järnvägar frakten utgår med en för
hela våglängden beräknad transportavgift med tillägg av så kallade banavgifter, ordinarie
och extra, samt eventuellt så kallat frakttillägg, må de för varje utöver avsändningsbanan
i transporten deltagande bana inräknade banavgifter, var och en
beräknad till 4 öre, ävensom frakttilläggen ersättas genom statsbidraget, dock att
i de fall, då järnvägsstyrelsen vid medgivandet av extra banavgifter gjort förbehåll,
att sådana icke skola debiteras för sändningar av kalk m. m., för vilka statsbidrag
utbetalas, vad sålunda förbehållits skall fortfarande gälla.
Därest åter frakten utgår med summan av för de särskilda järnvägarna enligt
deras egna taxor beräknade avgifter, må statsbidraget likaledes utgå med 40 procent
av frakten i tariff U enligt statens järnvägars taxa efter det sammanlagda avståndet
mellan avsändnings- och mottagningsstationen jämte banavgifter, beräknade
till 4 öre för varje utöver avsändningsbanan i transporten deltagande bana.
Vidare är att märka, att, sedan Kung!. Maj:t den 27 augusti 1915
utfärdat kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar
att utgå från och med den 10 september 1915, Kungl. Maj: t
den 7 september 1915 förklarat, att så länge berörda kungörelse bleve
gällande, den fraktsats, som enligt förberörda brev den 11 oktober 1912
skall ligga till grund för beräkning av sådant statsbidrag, skulle utgöra
avgiften för 100 kilogram i tariff U enligt statens järnvägars taxa, ökad
med den å statens järnvägar enligt förberörda kungörelse utgående tillläggsavgiften.
Sedan Kungl. Maj:t den 26 januari 1917 utfärdat kungörelse angående
förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar att utgå
från och med den 1 februari 1917, har Kungl. Maj:tden 30 januari 1917
meddelat förklarande av enahanda innehåll beträffande de förhöjda provisoriska
tilläggsavgifterna.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Åven om de av mosskulturföreningen framhållna synpunkterna
kräva allt beaktande, finner jag i likhet med såväl lantbruksstyrelsen
som järnvägsstyrelsen det vara nödvändigt, att vissa skärpningar företagas
i de nu gällande villkoren för statsbidrag. Utan sådana skärpningar
skulle nämligen de statsmedel, som skulle erfordras till dylika
statsbidrag, med all säkerhet stiga till alltför stora belopp.
En sådan stegring beror, såsom av utredningen framgår, på flera
skilda orsaker. Redan hittills hava kalktransporterna så att säga normalt
ökats under årens lopp, både i kvantitet och i våglängd. Härtill kommer nu,
r.3
Riksdagens skrivelse År .V.
att fraktkostnaderna väsentligt ökats genom de av Kungl. Maj:t medgivna
provisoriska tilläggsavgifterna. Om likafullt statsbidrag skulle erhållas
redan vid en lägsta fraktkostnad av 25 öre per 100 kilogram samt utgå
med 40 procent å fraktsatserna i tariff U med tillägg av dessa tilläggsavgifter,
är det tydligt, att statsbidragens summa skulle i hög grad
ökas. Vid bifall till järnvägsstyrelsens förslag i anledning av ovanberörda
framställningar av vissa enskilda järnvägar skulle ytterligare tillkomma
högst betydliga belopp såsom gottgörelse för extra banavgifter.
Vad sistnämnda fråga angår får jag efter samråd med chefen för
civildepartementet såsom min åsikt uttala, att vägande skäl synas vara
anförda för medgivande åt de enskilda järnvägarna att även i fråga om
kalksändningar, för vilka statsbidrag utgår, uppbära dem på grund av
samtrafikstariffer tillkommande extra banavgifter. Jag anser mig därför
nu böra räkna härmed.
För att minska den av dessa orsaker påräkneliga utgiftsstegringen
har nu järnvägsstyrelsen föreslagit skärpning i villkoren i två hänseenden.
Sålunda har föreslagits att höja det minimifraktbelopp, som skall
ligga till grund för statsbidrag, från 25 till 30 öre per 100 kilogram.
Denna åtgärd betyder, dels att statsbidrag skall utgå först vid transporter
på något längre avstånd än om de nuvarande reglerna bibehållas. Lägsta
statsbidragsberättigande avståndet blir nämligen utsträckt från 94 till
120 kilometer. Dels ock betyder den, att fraktreduktionen vid vissa
längre transporter ej skall göras så stark som förut. Den skall nämligen
ske blott till 30 öre och icke ända ned till 25 öre. Under det
att enligt nuvarande regler och med iakttagande av de nya provisoriska
tilläggsavgifterna 100 kilogram kalk kunna med användning av statsbidrag
fraktas för 25 öre ända till ett avstånd av 200 kilometer, skulle
genom sagda skärpning frakten redan vid 94 kilometer överstiga 25 öre.
Mot den genom denna åtgärd åstadkomna skärpningen har lantbruksstyrelsen
icke haft något att erinra, och då den drabbar de transporter, vid
vilka i allt fall fraktkostnaden för 100 kilogram är lägst och där alltså statsbidrag
bör lättast kunna undvaras, vill även jag biträda förslaget därom.
Den andra föreslagna skärpningen avser att minska den procentsats
å frakten enligt tariff U, med vilken statsbidraget skall utgå
— naturligtvis endast så att frakten i allt fall uppgår till minst 30 öre
enligt det nyss förordade förslaget. För närvarande är denna procentsats
40. Järnvägsstyrelsen har föreslagit 20 och lantbruksstvrelsen 30.
Tillika har järnvägsstyrelsen i ovanberörda utlåtande meddelat, att kostnaderna
för statsbidrag under vissa förutsättningar kunde beräknas till
54
Riksdagens skrivelse Nr 9.
sammanlagt 500,000 kronor, ifall procentsatsen 20 godkändes. På min
begäran har numera från samma styrelse meddelats, att procentsatsens
bestämmande till SO syntes skola under i övrigt samma förutsättningar
medföra en merutgift för statsverket av 75,000—100,000 kronor.
För att erhålla en tydlig bild av huru de bägge förslagen skulle
verka har jag från järnvägsstyrelsen införskaffat tablåer över statsbidrag
och nettofrakter i öre per 100 kilogram vid kalktransporter å statens
järnvägar å olika avstånd dels efter nuvarande grunder (mer än 25 öres
frakt och 40 procent) dels efter frakt överstigande 30 öre samt respektive
30 och 20 procent å tariff U, i varje fall med iakttagande av den från
och med den 1 februari 1917 gällande provisoriska tilläggsavgiften.
Dessa tablåer hava sammanställts sålunda:
lvm. |
Statsbidrag |
Nettofrakt |
Ökad nettofrakt |
Km. |
Statsbidrag |
Nettofrakt |
Ökad nettofrakt |
||||||||||
nu |
30% |
20% |
nu |
70% |
80% |
70% |
80% |
nu |
3 % |
20% |
nu |
70% |
80% |
1 g |
80% |
||
94 |
i |
— |
— |
25 |
26 |
26 |
1 |
1 |
165 |
12 |
7 |
7 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
96 |
i |
— |
— |
25 |
26 |
26 |
1 |
1 |
170 |
13 |
8 |
8 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
98 |
i |
— |
— |
25 |
26 |
26 |
1 |
1 |
ISO |
15 |
10 |
8 |
25 |
30 |
32 |
5 |
7 |
100 |
i |
— |
— |
25 |
26 |
26 |
1 |
1 |
190 |
16 |
11 |
8 |
25 |
30 |
33 |
5 |
8 |
105 |
3 |
— |
— |
25 |
28 |
28 |
3 |
3 |
200 |
17 |
12 |
8 |
25 |
30 |
34 |
5 |
9 |
no |
4 |
— |
— |
25 |
29 |
29 |
4 |
4 |
210 |
17 |
13 |
9 |
26 |
30 |
34 |
4 |
8 |
115 |
5 |
— |
— |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
220 |
18 |
14 |
9 |
28 |
32 |
37 |
4 |
9 |
120 |
6 |
1 |
1 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
230 |
18 |
14 |
9 |
28 |
32 |
37 |
4 |
9 |
125 |
6 |
1 |
1 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
240 |
19 |
14 |
10 |
29 |
34 |
38 |
5 |
9 |
130 |
6 |
1 |
1 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
250 |
20 |
15 |
10 |
29 |
34 |
39 |
5 |
10 |
135 |
7 |
2 |
2 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
300 |
22 |
17 |
11 |
33 |
38 |
44 |
5 |
11 |
140 |
9 |
4 |
4 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
350 |
24 |
18 |
12 |
37 |
43 |
49 |
6 |
12 |
145 |
10 |
5 |
5 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
400 |
27 |
20 |
13 |
40 |
47 |
54 |
7 |
14 |
150 |
11 |
6 |
6 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
500 |
32 |
24 |
16 |
47 |
55 |
63 |
8 |
16 |
155 |
11 |
6 |
6 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
1,000 |
57 |
43 |
28 |
85 |
99 |
114 |
14 |
29 |
160 |
11 |
6 |
6 |
25 |
30 |
30 |
5 |
5 |
Av denna tablå framgår, att vid en lägsta fraktsats av 30 öre för
grundläggande av rätt till statsbidrag valet av procentsatsen 30 eller
20 icke utövar inflytande förrän vid ett transportavstånd av 180 kilometer.
Vid kortare avstånd kan nämligen redan procentsatsen 20 bringa
ned fraktkostnaden till 30 öre. Från och med 180 kilometer inträder
som sagt skillnad, vilken ökas så, att redan från och med 210 kilometer
Riksdagens skrivelse Nr 9. 55
procentsatsen 20 medför dubbelt större ökning gent emot nuvarande
förhållanden än procentsatsen 30.
Nu är det visserligen sant, att medeltransportlängden för kalksändningar
ligger betydligt under 180 kilometer. Härvid är dock att
märka, att de flesta av dessa transporter ske över så pass kort våglängd,
att de icke framdeles skulle åtnjuta statsbidrag på grund av 30 öres
gränsen, och att övriga transporter under 180 kilometer ju i bägge fallen
skulle få samma statsbidrag. Frågan gäller endast huruvida det starkare
främjandet av kalktransporter å sträckor av minst 180 kilometer tillräckligt
motiverar den av järnvägsstyrelsen beräknade merutgiften för
staten av 75,000 å 100,000 kronor. Jag vill för min del svara ja på
denna fråga och tar då framför allt hänsyn till att avstånden mellan
kalkförekomsterna och de mest kalkfattiga delarna av landet, isynnerhet
de trakter där stora mossodlingar och ännu ouppodlade men odlingsbara
mossar förekomma, i allmänhet är ganska stort. Jag kan exempelvis
framhålla, att på sträckan från Falköping över Nässjö och vidare
söderut 180 kilometers avstånd från Falköping uppnås redan före
Moheda station. I Norrland med dess väldiga arealer av kalkbehövande
mossmarker bliva transportavstånden naturligtvis vida längre. Då såsom
lantbruksstyrelsen och mosskulturföreningen framhållit just under nuvarande
knapphet å konstgödselmedel kalkningen kan hava ännu större
betydelse än eljest till befordrande av växtligheten, vill jag tillstyrka att
icke för närvarande starkare reduktion av den nu gällande procentsatsen
vidtages än till 30 procent. En större skärpning i villkoren skulle för
övrigt ej stå rätt väl tillsammans med de åtgärder av skilda slag, som
staten funnit sig böra nu vidtaga för att uppmuntra jordbrukets produktion
och säkerställa landets tillgång på livsförnödenheter.
Då i årets statsverksproposition blivit i enlighet med järnvägsstyrelsens
förslag den 29 december 1916 till statsbidrag för fraktavgifter
för kalk beräknat ett belopp av allenast 500,000 kronor, skulle
ett godkännande av procentsatsen 30 medföra, att anslaget måste höjas,
och torde höjningen icke böra sättas till mindre belopp än 100,000
kronor. Chefen för finansdepartementet har meddelat mig, att tillgång
härtill torde kunna beredas å budgeten för år 1918.»
Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning rörande behovet
av nu ifrågsatta skärpningar i gällande regler rörande statsbidrag
till ifrågavarande fraktavgifter, har icke funnit anledning till
erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet i fråga för år 1918
beräknade beloppet. I anslutning härtill har riksdagen för lindring av
fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
56
Riksdagens skrivelse Nr 9.
märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1918 anvisat, såsom
förslagsanslag, 600,000 kronor.
65:o) I en till riksdagen den 6 februari 1917 avlåten proposition,
nr 46, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för lindring, i mån av behov och i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna grunder, under innevarande år av fraktkostnaderna
för försändelser av majs dels å järnväg till Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län ävensom Södra, Norra och Västra
Hälsinglands fögderier av Gävleborgs län dels ock till Gottland å extra
stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor, ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna nämnda belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 53, anmält har riksdagen
för lindring, i mån av behov och i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna grunder, under innevarande år av fraktkostnaderna
för försändelser av majs dels å järnväg till Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län ävensom Södra, Norra och Västra
Hälsinglands fögderier av Gävleborgs län dels ock till Gottland å extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 190,000 kronor, ävensom
medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna nämnda belopp.
66:o) I en till riksdagen den 20 januari 1917 avlåten proposition,
nr 28, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för vidtagande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna
grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli
1917 av priset å chilesalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av
priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent
vatten- och citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t
må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
för ändamålet erforderligt belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 13, anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning för vidtagande i enlighet
med i statsrådsprotokollet angivna grunder av åtgärder för nedbringande
under tiden till den 1 juli 1917 av priset å cbilisalpeter med 5 kronor
per 100 kilogram samt av priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat,
57
Riksdagens skrivelse Nr 9.
med 15 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra å extra stat
för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom
medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna för ändamålet erforderligt belopp.
67:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för främjande
av landsbygdens förseende med elektrisk kraft, som Eders Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1918
beräkna ett belopp av 30,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27 april
1917 avlåten proposition, nr 332, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för anordnande av upplysningsverksamhet för främjande
av landsbygdens förseende med elektrisk kraft i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angiven plan genom anställande
bos kommerskollegiet av en konsulent och en biträdande ingenjör samt
hos lantbruksstyrelsen av en konsulent, till arvoden åt dessa tjänstemän
ävensom, till rit- och skrivbiträden åt dem samt expenser å extra stat
under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av högst 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav
låta under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna 5,000
kronor.
Förestående proposition avser anordnande av upplysningsverksamhet
för främjande av landsbygdens förseende med elektrisk kraft.
På sätt departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
erinrar, hemställde riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915, att
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i fråga om anordnande
av upplysningsverksamhet för främjande av landsbygdens förseende
med elektrisk kraft samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda. I nämnda skrivelse framhöll riksdagen,
att det för sådan upplysningsverksamhets bedrivande syntes riksdagen
önskvärt, att av staten anställdes sakkunniga konsulenter, som kunde
lämna allmänheten råd och upplysningar, vare sig det gällde att
sluta sig^ tillsammans för anläggning av en mindre lokal kraftstation
eller att åstadkomma ett distributionsnät till ett större kraftnäts motorstation.
I fråga om en dylik konsulentverksamhet uttalade riksdagen
vidare den förvissningen, att densamma skulle komma att stå i nära
kontakt såväl med den främsta sakkunskapen på den elektriska kraftens
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 8
58 Riksdagens skrivelse Nr 9.
område som ock med det praktiska behov å landsbygden, vilket avsikten
vore att främja. Beträffande den myndighet, under vilken berörda
konsulentverksamhet skulle sortera, borde enligt riksdagens uppfattning
den myndighet väljas, som hade den mest ingående kännedomen
om landsbygdens behov uti förevarande avseende, och syntes
riksdagen förty lantbruksstyrelsen vara att förorda.
I förevarande proposition har föreslagits en uppdelning av den
ifrågasatta konsulentverksamheten på två olika ämbetsverk, nämligen
kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, i syfte att tillgodose det i
nämnda riksdagsskrivelse framställda önskemålet om upplysningsverksamhetens
anslutning såväl till sakkunskapen på ifrågavarande område
som ock till det praktiska behovet.
Betydelsen av landsbygdens förseende med elektrisk kraft i största
möjliga utsträckning torde ligga i öppen dag. För vinnande av nämnda
syfte finner riksdagen en rationellt bedriven upplysningsverksamhet på
området vara av vikt. De synpunkter, som härutinnan uttalats av 1915
års riksdag, synas riksdagen fortfarande äga full giltighet.
Riksdagen kan dock icke finna den förebragta utredningen, på vilken
Eders Kungl. Maj:t grundat sitt förslag i allo tillfredsställande.
Emellertid har innevarande års riksdag hemställt om en skyndsam
utredning angående åtgärder från statens sida för landsbygdens förseende
med elektrisk kraft, i anledning varav detta spörsmål i hela dess
vidd torde bliva föremål för saklig prövning.
Riksdagen anser dock, att behovet av praktisk konsulentverksamhet
på detta område gör sig så starkt gällande, att redan nu en sådan
konsulentverksamhet bör åvägabringas och håller före, att denna verksamhet
bör såsom 1915 års riksdag i ovanberörda skrivelse jämväl antytt
förläggas till lantbruksstyrelsen. För närvarande torde i avvaktan på
den beslutade utredningen endast en konsulent böra anställas.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts förevarande proposition på så sätt bifallits, att riksdagen, i avvaktan
på den av riksdagen beslutade utredningen i ämnet, för anordnande
av upplysningsverksamhet för främjande av landsbygdens förseende
med elektrisk kraft genom anställande hos lantbruksstyrelsen av
en konsulent, till arvode åt denne tjänsteman ävensom till rit- och skrivbiträden
åt densamme samt expenser å extra stat för år 1918 anvisat
såsom förslagsanslag ett belopp av högst 15,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj :t att härav låta under år 1917 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna 5,000 kronor.
59
Riksdagens skrivelse Nr 9.
68:o) I en till riksdagen den 23 mars 1917 avlåten proposition, nr
147, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget
Difosfats försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av
till gödselmedel avsett dikalciumfosfat, under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med lantbruksstyrelsens förslag, å extra stat under nionde
huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga
medel härav förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 277, anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning samt i ämnet väckta
motioner till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget
Difosfats försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av
till gödselmedel avsett dikalciumfosfat under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t efter närmare utredning äger bestämma, å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor ävensom medgivit, att
Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel härav
förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
Fiskemäsendet.
69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 gjorda
framställning har riksdagen höjt ordinarie anslaget till fiskerinäringens
understöd från 111,000 kronor med 10,000 kronor till 121,000 kronor.
70:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av
föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under innevarande år av tillgängliga
medel utanordna 775 kronor.
För ett vart av åren 1903—1912 har riksdagen, med anledning
av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, på extra stat anvisat
ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att
60
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för ändamålet
bidroge med tillsammans 2,000 kronor.
Sedermera har riksdagen, likaledes med anledning av Kungl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställningar, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes
minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren 1913—1917
anvisat ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Magt att låta
utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående år av
tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det har förutsatts, att av
statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,
250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.
Anslagsökningen är föranledd därav att arvodet till inspektören
för ifrågavarande kurser höjts från 250 till 400 kronor.
Då framställningen i fråga icke föranleder någon riksdagens erinran,
har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och
hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under
förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor,
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor,
med rätt för Kungl. Magt att utav detta belopp förskottsvis under innevarande
år av tillgängliga medel utanordna 775 kronor.
71:o) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1918
såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels till upprätthållande av
föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens
försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
13.500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908 på
extra stat anvisat anslag, som under åren 1908—1917 utgått dels med
8.500 kronor till upprätthållande av föreningens fiskeriskola och dels
under de två första åren med 5,000, därefter med 7,000, under år 1913
med 9,000 samt under åren 1914—1917 med 10,000 kronor såsom
bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet.
De ökade medlen, uppgående till ett belopp av 3,500 kronor, äro
avsedda dels för fast anställande av en föreståndare för föreningens
försöksverksamhet dels ock till utvidgning av föreningens biologiska
Riksdagens skrivelse Nr 9. 61
undersökningsverksamhet och bestridande av därmed sammanhängande
utgifter för laboratorium och bibliotek.
Södra Sveriges fiskeriförening synes riksdagen väl förtjänt av det
ökade understöd för dess verksamhet, som nu föreslagits.
Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av departementschefens
uttalande att bidrag till föreningens biologiska undersökningsverksamhet
nu torde kunna medgivas oavsett att frågan om inrättande
av eu statens fiskeriundersökningsanstalt är under utredning, har riksdagen
till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år
1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat dels till upprätthållande
av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag
till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.
72:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven å extra stat för år 1918 anvisa dels till omkostnader
för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna
29,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges andel i
kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium 5,100 kronor eller tillsammans 34,100 kronor, att
enligt ^Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
^ lör utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven har riksdagen på Kung]. Maj:ts förslag anvisat
medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1917. Under
år 1916 utgick anslaget med 30,100 kronor, därav 5,100 kronor till
täckande av Sveriges andel i kostnaden för en internationell hydrografiskbiologisk
centralanstalt med laboratorium och 25,000 kronor till omkostnader
för de undersökningsarbeten, som det enligt uppgjord arbetsfördelning
åligger Sverige att utföra. Under innevarande år utgår
anslaget allenast med 25,000 kronor till omkostnader för nyssnämnda
undersökningsarbeten och skola därmed bestridas dylika undersökningskostnader
för tiden från och med den 1 mai 1917 till och med den
30 april 1918.
Att något anslag icke anvisats för år 1917 till själva centralanstalten
med laboratorium berodde på att enligt uppgift från hydrografisk-biologiska
kommissionen centralbyråns verksamhet kunde upprätthållas
under arbetsåret 1915—1916, utan att de vanliga internationella
bidragen från de olika länderna behövde utkrävas. Det å 1915 års
riksstat uppförda anslaget till detta ändamål besparades därför. Då
62 Riksdagens skrivelse Nr 9.
vidare å 1916 års riksstat anslag till ifrågakomna ändamål redan anvisats
av 1915 års riksdag för tiden 22 juli 1916—21 juli 1917 och.
alltså vid 1916 års utgång en besparing av minst samma belopp som vid
samma års ingång skulle komma att förefinnas, begärdes blott riksdagens
bemyndigande att använda denna besparing till motsvarande utgifter
för tiden 22 juli 1917—21 juli 1918, vilket bifölls.
Det för kommissionens egna arbeten nu begärda beloppet överstiger
med 4,000 kronor det anslag, som för samma ändamål utgått
under de senaste åren. Av de sålunda föreslagna ytterligare 4,000
kronorna äro 1,800 kronor avsedda för höjning av arvodena till de bos
kommissionen nu anställda två assistenterna med 900 kronor för vardera
d. v. s. från 250 till 325 kronor i månaden, 900 kronor avsedda för
laxundersökningar i Ångermanälven i samband med internationella undersökningar
i vissa av det internationella rådet anvisade älvar i övriga
östersjöländer samt 1,300 kronor dels till ökning av tjänstemännens
reseersättningar från 6 till 8 kronor om dagen och dels till ersättning
av ökade kostnader för inventariets vidmakthållande.
Behovet av den ifrågasatta anslagsökningen synes ådagalagd genom
den i ärendet förebragta utredningen. Med hänsyn härtill och då förevarande
framställning i övrigt icke ger anledning till någon invändning
från riksdagens sida, har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år
1918 anvisat dels till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna 29,000 kronor,
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor,
eller tillsammans ett reservationsanslag av 34,100 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
73:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven, å
extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 56,000 kronor, ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1917 lata av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna intill 10,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909
63
Riksdagens skrivelse Nr 9.
—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav
5,800 kronor till reparation av fartyget, samt för vart och ett av åren
1915, 1916 och 1917 till 36,000 kronor. Tillika har riksdagen medgivit,
att vad som vid 1916 års utgång kunde återstå oanvänt å anslaget
finge användas för ändamålet under år 1917.
Utredningen i ärendet ger vid handen, att för att ifrågavarande
fartyg skall under år 1918 kunna hållas i gång under den egentliga
sillfiskesäsongen, det vill säga från oktober till april eller 6 månader,
erfordras för nämnda år ett anslag av 46,000 kronor och för att något
avbrott icke skall ske i sillundersökningarna under år 1917, för vilket
år som ovan nämnts beviljats ett anslag av allenast 36,000 kronor, behöves
för detta år ytterligare 10,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksdagen till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven, å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 56,000 kronor ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må härav under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna intill 10,000 kronor.
74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—1917
ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 5,200 kronor.
7o:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt samt insättande
av ny maskin i fartyget å extra stat för år 1918 bevilja ett anslag av
16,750 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av
tillgängliga medel förskottsvis härav utanordna högst 6,750 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år
1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för
fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad
för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk
för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, har riksdagen
beviljat på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera
av åren 1910 och 1911 ett anslag av 7,500 kronor, för varje av
åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor samt för år 1916 ett anslag
av 6,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att behållning å anslaget
vid 1915 års slut finge användas under år 1916. För år 1917 har
riksdagen beviljat ett anslag av 8,500 kronor, varjämte riksdagen i likhet
64
Riksdagens skrivelse Nr 9.
med näst föregående år medgivit, att vad vid utgången av år 1916
kunde kvarstå oanvänt å anslaget finge under år 1917 användas för
avsett ändamål.
Anslagsökningen är betingad dels av nu rådande betydligt högre
priser på fotogen och andra förnödenheter ävensom av omöjligheten att
få besättning till samma ersättning som hittills dels ock av behovet
av insättande av ny maskin i fartyget.
Då sålunda någon invändning icke torde kunna göras mot framställningen
i fråga, har riksdagen till underhålls- och driftkostnad för
fartyget Eystrasalt samt insättande av ny maskin i fartyget å extra stat
för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 16,750 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis
härav utanordna högst 6,750 kronor.
76:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda
framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för stationerande
under vintern 1917—1918 av ett armerat ångfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande
använda erforderligt belopp av den behållning, som uppstått eller kan
komma att uppstå å redan anvisade anslag för motsvarande ändamål.
77:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 1918 anvisa ett
anslag av 810,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål under
villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna
än även av det område i land, som med hänsyn till^den rörelse,
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma
behovet; dels ock, vid bifall härtill, medgiva, att Kungl. Maj:t
må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
200,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte snarast
möjligt förelägga riksdagen förslag till förbättrande av fiskehamnar inom
Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, att
genomföras oberoende av redan beslutade fiskehamnsarbeten, samt att
riksdagen ville, i avvaktan på detta förslag, för år 1918 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9. 6.r>
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen
intet att erinra.
Vad därefter angår motionen, så framhålles däri angelägenheten
av att utan dröjsmål drägliga hamnförhållanden åvägabringas vid
vissa på den norrländska kusten belägna fiskelägen. Under erinran
att enligt den av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda
ordning rörande fiskehamnars utförande och förbättrande vissa av
de norrländska fiskehamnarna icke skulle på ännu åtskilliga år erhålla
någon förbättring, föreslå motionärerna i främsta rummet, att en utredning
snarast möjligt måtte komma till stånd i syfte närmast att.
utröna, huruvida icke en del smärre med relativt små kostnader förenade,
av så gott som uteslutande muddringar bestående hamnförbättringar i
de norrländska hamnarna skulle kunna igångsättas och bedrivas oberoende
av pågående arbeten vid andra fiskehamns!:)y ggnader, och begäres
i motionen tillika ett anslag å 100,000 kronor att under år 1918 användas
till påbörjande av sådana arbeten, som enligt en blivande utredning kunde
ur i motionen angivna synpunkter befinnas mest i behov av förbättring.
Inseende vikten därav att under rådande förhållanden avkastningen
på de olika näringarnas områden kraftigt ökas hava statsmakterna gång
efter annan i nämnda syfte vidtagit särskilda åtgärder. — Betydelsen av
fiskets utnyttjande i största möjliga omfattning torde i betraktande av
nämnda förhållanden med åtföljande knapphet i tillgången på vissa livsförnödenheter
nu kanske mer än tillförene göra sig gällande. Ur synpunkten
av den viktiga roll, som goda fiskehamnar spela, just när det
gäller utvinnande av bästa möjliga resultat av fisket, synes det i
motionen framställda förslaget, avseende att under vissa angivna
förutsättningar påskynda utförandet av vissa smärre hamnbyggnadsarbeten
i de norrländska kustlänen, värt beaktande. Enligt riksdagens
uppfattning torde emellertid hänsyn i berörda avseende böra tagas
till fiskehamnsarbeten av liknande art jämväl i andra delar av landet.
Riksdagen anser sålunda, att undersökningar och upprättande av
kostnadsförslag rörande sådana smärre jämförelsevis mindre kostsamma,
av så gott som uteslutande muddringar bestående fiskehamnsarbeten, vilka
med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunna utan försenande
av andra i gång varande fiskehamnsbyggnader bedrivas jämnsides med
dessa, böra omedelbart igångsättas. Dock håller riksdagen före, att denna
utredning bör omfatta allenast hamnar tillhörande den grupp, som i
fiskehamnskommissionens förslag förordats att utföras i andra hand och
ej såsom motionärerna synas hava åsyftat jämväl redan av statsmakterna
beslutade fiskehamnar. Riksdagen anser nämligen, att någon rubbning i
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9.
den av riksdagen eu gång godkända plan för de redan beslutade hamnarnas
utförande icke bör ifrågakomma, så mycket mindre som riksdagen
tidigare bestämt uttalat sig häremot.
Riksdagen vill i detta sammanhang betona vikten därav att den
föreslagna anordningen att igångsätta och bedriva en del smärre av i
huvudsak muddringar bestående hamnförbättringar jämsides med pågående
arbeten vid andra fiskehamnsbyggnader icke kommer att förorsaka staten
några betydligare extra kostnader för materialanskaffning och dylikt.
Det i motionen framställda spörsmålet, huruvida icke vid de norrländska
fiskeplatserna staten bör fullständigt bekosta nödiga hamnförbättringar
och underhåll därav, torde jämväl i samband med den föreslagna
utredningen påkalla uppmärksamhet.
Rörande det i motionen framställda förslaget om anvisande av
särskilt anslag att under år 1918 utgå till fiskehamnsbyggnader i Norrland
så torde enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat av
chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart
anvisande av medel för berörda ändamål icke komma att i någon nämnvärd
mån påskynda utförande av dessa såsom ovan antytts av i huvudsak
muddringar bestående arbeten, enär anskaffandet av för arbetenas
bedrivande erforderliga mudderverk under rådande förhållanden erbjuder
utomordentliga svårigheter.
Under sådana förhållanden torde med anvisande av medel för
nämnda ändamål böra tills vidare anstå.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre
anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa
av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 810,000 kronor, att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj: t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område i land, som
med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,
bör avsöndras för det gemensamma behovet, dels ock medgivit, att
Kungl. Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna 200,000 kronor, än även i anledning av den i ämnet
väckta motionen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart låta verkställa undersökningar
och uppgöra kostnadsberäkningar rörande sådana mindre kostsamma,
i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,
vilka i det av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda förslag för
-
(»7
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ordats att komma till utförande i andra hand och vilka med hänsyn till
arbetets beskaffenhet lämpligen kunna bedrivas jämnsides med andra i
gång varande fiekehamnsbyggnader ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
78:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av det år 1914 beviljade anslaget å 180,000 kronor för byggande av
en fiskehamn vid Ostra Torp i Malmöhus län å extra stat för år 1918
anvisa återstående beloppet 80,000 kronor, att av Kungl. Maj:t för ändamålet
användas under enahanda villkor, som uppställts för den av riksdagen
förut anvisade delen av anslaget.
För byggande av en fiskehamn vid Ostra Torp i Malmöhus län
beviljade 1914 års förra riksdag ett anslag av 180,000 kronor och anvisade
därav å extra stat för år 1915 100,000 kronor att av Kungl. Maj:t
för ändamålet användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnen än även av det område i land, som med
hänsyn till den rörelse, som vore avsedd att bedrivas i hamnen, borde
för det gemensamma behovet avsöndras. Kungl. Maj:t fastställde därefter
den 20 mars 1914 arbetsplan för hamnbyggnaden och anbefallde
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att gå i författning om hamnbyggnadens
utförande. Styrelsen vidtog därför erforderliga förberedande åtgärder
för arbetets påbörjande år 1915, men på grund av de därefter inträdda
förhållandena befanns det emellertid önskvärt, att denna hamnanläggning
icke redan då påbörjades.
Den 31 december 1915 anbefallde Kungl. Maj:t därpå nämnda
styrelse att, så fort ske kunde, genom styrelsens hamnavdelning igångsätta
arbete med uttagning, bearbetning och framforsling av den för
fiskehamnsanläggningens utförande i enlighet med den fastställda arbetsplanen
erforderliga sten.
Den 12 maj 1916 har vidare Kungl. Magt anbefallt och bemyndigat
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att genom hamnavdelningen
utföra hamnbyggnadsarbetet vid Ostra Torp, så fort ske kan och i den
mån anvisade byggnadsmedel därtill giva tillgång.
Då arbetet med stenuttagning till ifrågavarande hamn nu fortskridit
därhän, att det egentliga byggnadsarbetet kunde börja under våren
detta år, har departementschefen funnit det önskligt, att hamnens färdigbyggande
måtte få fortgå i ett sammanhang. För detta ändamål borde
återstoden av det år 1914 beviljade beloppet utgå under år 1918.
Riksdagen, som delar departementschefens förenämnda uppfattning,
får alltså anmäla, att riksdagen av det år 1914 beviljade anslaget å
68
Riksdagens skrivelse Nr 9.
180,000 kronor för byggande av en fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus
län å extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisat återstående
beloppet 80,000 kronor att av Kungl. Maj:t för ändamålet användas
under enahanda villkor, som uppställts för den av riksdagen förut
anvisade delen av anslaget.
Skogsväsendet.
79:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att från och med år 1918 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan
upptagna anslagspost till arvoden åt extra lärare från 12,700 kronor
med 700 kronor till 13,400 kronor än även det i samma stat upptagna
anslag till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,500 kronor
med 400 kronor till 4,900 kronor, till följd varav statens slutsumma
kommer att höjas från 124,500 kronor med 1,100 kronor till 125,600
kronor, samt att vid bifall härtill böja anslaget till skogshögskolan från
123,250 kronor med 1,100 kronor till 124,350 kronor.
Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan
slutar på 124,500 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa
befattningshavare med tillhopa 1,250 kronor har anslaget upptagits
endast till 123,250 kronor. Staten upptager bland annat en post å
12,700 kronor till extra lärare och en post å 4,500 kronor såsom anslag
till praktiska övningar vid lägre kursen.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
riksdagen från och med år 1918 höjt ej mindre den i staten för skogshögskolan
upptagna anslagspost till arvoden åt extra lärare från 12,700
kronor med 700 kronor till 13,400 kronor än även det i samma stat
upptagna anslag till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,500
kronor med 400 kronor till 4,900 kronor, till följd varav statens slutsumma
höjts från 124,500 kronor med 1,100 kronor till 125,600
kronor, och anslaget till skogshögskolan från 123,250 kronor med 1,100
kronor till 124,350 kronor.
Anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» har
på grund härav höjts till 193,700 kronor.
80:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd
åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig
forskning, å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,700 kronor.
69
Riksdagens skrivelse Nr 9.
På Kung!. Maj:ts förslag har riksdagen för år 1917 å extra stat
till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd
åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig
forskning, anvisat ett anslag av 4,900 kronor ävensom
medgivit, att Kungl. Maj:t finge härav under år 1916 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 1,200 kronor till studieunderstöd. Docentstipendiet
var avsett att utgöra 2,500 kronor och studieunderstöden
skulle utgå med 1,200 kronor för år.
Då förevarande framställning icke ger anledning till erinran från
riksdagens sida, har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan
samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda
högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig- forskning, å extra stat för år
1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,700 kronor.
81:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 13 januari
1917 angivna behov för skogshögskolan å extra stat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 16,200 kronor, ävensom medgiva, att Kungl.
Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna intill 6,875 kronor.
Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov, som genom det
föreslagna anslaget skulle komma att tillgodoses, följande:
Å 1918 Därav att utgå
års stat under år 1917
kronor kronor
Biträde åt professorn i botanik ............................ 800 400
Okade resekostnader för elever vid forstmästar
kursens
praktiska övningar............................ 400 400
Okade hantlangningskostnader vid forstmästar
kursens
praktiska övningar.............................. 1,400 700
Ökade hantlangningskostnader vid jägmästar
kursens
praktiska övningar............................ 1,600 800
Resekostnader för fem nya elever vid jägmästar
kursen.
.................................................................... 1,125 —
Okat assistentbiträde vid jägmästarkursens praktiska
övningar...................................................... 3,000 —
Inköp av instrument................................................. 1,875 1,875
Elektrisk ström vid Garpenberg ......................... 1,500 —
Bränslekostnad vid Garpenberg.............................. 4,500 2,700
Summa kronor 16,200
6,875
70
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Behovet av biträde åt professorn i botanik är föranlett av Eders
Kungl. Maj:ts beslut att det antal elever, som under åren 1916—1919 Unge
antagas i högskolans jägmästarkurs, skulle på grund av befarad brist
på skogsstatstiänstemän ökas från 25 till 30. Någon erinran mot föreliggande
förslag i denna del torde med hänsyn härtill icke kunna göras.
Medel till bestridande av ökade resekostnader för elever vid forstmästarkursens
praktiska övningar torde av utredningen i ärendet att
döma vara behövligt.
Behov av ytterligare medel till hantlangningskostnader finner riksdagen
motiverat dels av de väsentligt stegrade arbetsprisen dels ock
vad angår jägmästarkursen jämväl av det ökade elevantalet i denna kurs.
Mot det för de ytterligare fem eleverna i jägmästarkursen beräknade
beloppet till resekostnader har riksdagen intet att erinra.
Behovet av ökat assistentbiträde vid jägmästar kursens praktiska
övningar på grund av elevantalets ökning finner riksdagen styrkt genom
den i ärendet förebragta utredningen och har riksdagen ingen invändning
att göra mot det härför beräknade beloppet.
Vad förslaget om medel till inköp av instrument angår så avser
detsamma inköp av fem mikroskop och fem avvägningsinstrument samt
ett mikroskop och två luppmikroskop för den entomologiska avdelningen.
Då dessa anskaffningar samtliga ansetts nödvändiga till följd av elevantalets
ökning föranleder förslaget härom ingen riksdagens erinran.
1916 års riksdag anvisade i enlighet med Kungl. Mapts förslag
å extra stat för år 1917 till gäldande av kostnad för elektrisk ström till
den förberedande kursens lokaler vid Garpenberg ett belopp av 3,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år 1916 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna intill 1,500 kronor.
Mot det för 1918 begärda beloppet för samma ändamål har riksriksdagen
intet att erinra.
För bränslekostnad vid Garpenberg beviljade 1916 års riksdag på
förslag av Kungl. Maj:t å extra stat för år 1917 ett anslag av 1,500
kronor att användas under år 1916.
Då det enligt vad departementschefen anfört synes vara av behovet
påkallat att tilläggsanslag för ändamålet beredes såväl för innevarande
år som för år 1918, biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag
jämväl i denna del.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för de här ovan angivna behov för skogshögskolan å extra stat
för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 16,200 kronor, ävensom
71
Riksdagens skrivelse Nr 9.
medgivit, att Kungl. Maj:t må b ära v låta under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna intill 6,875 kronor.
82:o) I eu till riksdagen den 28 mars 1917 avlåten proposition,
nr 150, bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag avstatsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för bestridande av vissa kostnader, som föranledas därav,
att antalet elever, som vårterminen år 1917 antagits till fortsatt utbildning
vid förberedande kursen till skogshögskolans jägmästarkurs, ökats
irån 30 till 37, å extra stat under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa
ett. förslagsanslag, högst 4,000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl.
Maj:t må av tillgängliga medel låta härav under år 1917 förskottsvis
utanordna 1,700 kronor.
På sätt departementschefen jämväl erinrat har innevarande års
riksdag på framställning av Kungl. Maj:t beviljat anslag för mötande
av de kostnader, som komma att föranledas av ökning under åren
1916—1919 av elevantalet i skogshögskolans jägmästarkurs till 30.
De nu begärda medlen äro avsedda till täckande av de utgifter,
som bliva en följd därav att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut antalet av de
elever, som vid vårterminen 1917 antagits i nämnda kurs ökats till 37.
Den av Kungl. Maj:t sålunda vidtagna åtgärden är såsom framgår av
berörda statsrådsprotokoll förestavad av behovet av ytterligare skogsstatstjänstemän.
Med hänsyn härtill och då det för ändamålet ifråga
beräknade beloppet icke ger anledning till erinran från riksdagens sida,
har riksdagen för bestridande av vissa kostnader, som föranledas därav,
att antalet elever, som vårterminen är 1917 antagits till fortsatt utbildning
vid förberedande kursen till skogshögskolans jägmästarkurs, ökats
från 30 till 37, å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må av tillgängliga
medel låta härav under år 1917 förskottsvis utanordna 1,700
kronor.
83:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för avlönande av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt
å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.
För år 1917 har riksdagen å extra stat anvisat 1,200 kronor föiavlönande
av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt. Detta
biträde är erforderligt för att avarbeta uppkommen balans beträffande
kontrollräkning av insamlat provytematerial vid anstaltens skogsavdelning.
Då anslag för detta ändamål enligt vad departementschefen anfört
72
Riksdagens skrivelse Nr 9.
torde vara behövligt jämväl för år 1918, har riksdagen i likhet med
vad skett för innevarande år för avlönande av extra räknebiträde vid
statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,200 kronor.
84:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för vissa i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1917 angivna behov
för statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 6,200 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må låta
av tillgängliga medel under år 1917 härav förskottsvis utanordna intill
1,982 kronor för täckande av brist från år 1916 samt för gäldande av
ökade bränslekostnader för anstalten under år 1917.
Ifrågavarande framställning avser först beviljande dels av ett belopp
av 782 kronor till täckande av brist i de för år 1916 tillgängliga
medel för bestridande av bränslekostnader vid anstalten, dels ock huvudsakligen
till följd av de ökade bränsleprisen av ett belopp av 2,018
kronor såsom tillskottsanslag till de i ordinarie staten för anstalten upptagna
för egentliga expenser avsedda medlen. Utredningen i ärendet
synes riksdagen giva vid handen, att de ifrågasatta ökade medlen äro
behövliga.
Vidare avser framställningen ifråga ett extra anslag av 800 kronor
till expenser för skogsförsöksanstaltens entomologiska arbeten. Enligt
vad departementschefen anfört föreligga för beviljande av detta anslag
samma skäl i form av ökade hantlangnings- och andra kostnader, som
förelågo beträffande extra anslag till skogshögskolans praktiska övningar.
Med hänsyn härtill biträder riksdagen, som förut beviljat sistnämnda
anslag, förslaget i denna del.
Anskaffande av två räknemaskiner och ett s. k. binokulärt mikroskop
med rättvänd bild till ett sammanlagt belopp av 1,400 kronor
ingår jämväl i det föreliggande förslaget. Då behovet härav synes vara
ådagalagt och de i anstaltens ordinarie expensanslag för instrumentanskaffning
beräknade medlen enligt vad departementschefen anfört icke
torde därtill lämna tillgång, biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts
förslag i nu ifrågavarande avseende.
Slutligen avser förevarande framställning beviljande av ett anslag
av 1,200 kronor för anskaffande av ytterligare biträde vid vissa kemiska
analyser vid anstaltens naturvetenskapliga avdelning. Då åtskilliga där
pågående betydelsefulla undersökningar enligt vad framgår av utredningen
i ärendet torde kräva det nu begärda tillskottet av arbetskraft,
biträder riksdagen förslaget ifråga jämväl i denna del.
73
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Då riksdagen icke heller i övrigt har något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen för de här ovan
angivna behov för statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor, ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel under år 1917 härav förskottsvis
utanordna intill 1,982 kronor för täckande av brist från år
1916 samt för gäldande av ökade bränslekostnader för anstalten under
år 1917.
85:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 19,000 kronor.
Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916 angiven plan å extra stat för år 1917
anvisat ett anslag av 38,900 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t
finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
19,900 kronor.
Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda
plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra
19.000 kronor. Då undersökningarna nyligen påbörjats, kunde enligt
vad departementschefen anfört någon ytterligare utredning angående
kostnaderna, än den, som i fjol framlades, icke nu lämnas. Sagda kostnadsberäkning
torde därför böra godkännas även för år 1918.
T överensstämmelse härmed har riksdagen för specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse
med den år 1916 för riksdagen framlagda plan å extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
86:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet, som Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, beräkna eu förhöjning i ordinarie anslaget
till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från
102.000 kronor med 12,000 kronor till 114,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23
april 1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dagföreslagit
riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)
10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för statens skogsskolor att tillämpas från och med år
1918, dock beträffande föreståndarbefattningen vid skogsskolan vid
Haddebo först från och med den 1 juli 1918 och beträffande sistnämnda
skola i övrigt först från och med den 1 september samma år;
dels förklara, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande av
de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;
dels ock i riksstaten för år 1918 uppföra ordinarie anslaget till
skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet under förändrad
benämning: »den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet))
samt höja anslagsbeloppet från 102,000 kronor med 8,000
kronor till 110,000 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning dels godkänt det av
chefen för jordbruksdepartementet framlagda förslaget till stat för statens
skogsskolor att tillämpas från och med år 1918, dock beträffande föreståndarbefattningen
vid skogsskolan vid Haddebo först från och med
den 1 juli 1918 och beträffande sistnämnda skola i övrigt först från
och med den 1 september samma år, dels förklarat, att nu gällande
avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid statens skogsskolor
skola tillämpas för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar
upptagna avlöningar, dels ock i riksstaten för år 1918 uppfört
ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet
under förändrad benämning: »den lägre skogsundervisningen och
skogshushållning i allmänhet)) samt höjt anslagsbeloppet från 102,000
kronor med 8,000 kronor till 110,000 kronor.
87:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till diverse utgifter
vid statens skogsskolor m. m., som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år
1918 ett belopp av 32,250 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april
1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att till diverse utgifter för statens skogsskolor m. m. å extra
stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisa 35,200 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år 1917 förskottsvis av
tillgängliga medel utanordna intill 5,250 kronor.
75
Riksdagens skrivelse Sr 9.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält bär riksdagen
i anledning av förevarande framställning till diverse utgifter för
statens skogsskolor in. in. å extra stat för är 1918 såsom förslagsanslag,
högst, anvisat 35,200 kronor, med rätt för lvungl. Magt att härav låta
under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna intill 5,250
kronor.
88:o) Under punkt 79 bär Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till en fortsättningsskola
för lärjungar från statens skogsskolor, som Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat
för år 1918 beräkna ett belopp av 13,700 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Magt i en till riksdagen den 23 april
1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att till en fortsättningsskola för lärjungar från statens skogsskolor
å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst,
13,700 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må låta härav under
år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna högst 100 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning till en fortsättningsskola
för lärjungar från statens skogsskolor å extra stat för år 1918 anvisat
såsom förslagsanslag, högst, 13,700 kronor ävensom medgivit, att Kungl.
Maj:t må låta härav under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna högst 100 kronor.
89:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag, som Eders
Kungl. Magt kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag
beräkna en förhöjning från 170,000 kronor med 30,000 kronor till
200,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23
april 1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar
i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag från 170,000 kronor
med 30,000 kronor till 200,000 kronor.
För skogsstatens befattning med privatskogar under utsyningslagen
och dimensionslagen skall gottgörelse tillföras domänfonden genom
76
Riksdagens skrivelse Nr 9.
anslag å riksstaten. 1 statsverkspropositionen är härtill beräknat dels
för utsyningslagens handhavande 200,000 kronor å ordinarie stat och
dels för dimensionslagens handhavande 130,000 kronor å ordinarie samt
140,000 kronor å extra stat. Det å extra stat beräknade beloppet är
avsett såväl för år- 1917 som för år 1918. De nuvarande ordinarie
anslagen för dessa ändamål äro respektive 170,000 och 102,400 kronor.
Riksdagen har i sin skrivelse nr 347 angående driftkostnader under
år 1918 för statens domäner erkänt behovet av ifrågavarande ökade
anslagsmedel.
I anslutning härtill liar riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn
å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken med ldre
kapellag från 170,000 kronor med 30,000 kronor till 200,000 kronor.
90:o) Under punkt 81 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Eders Kungl.
Magt kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en
förhöjning från 102,400 kronor med 27,600 kronor till 130,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april
1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland från 102,400 kronor med
27,600 kronor till 130,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående punkt
anfört har riksdagen höjt ordinarie anslaget lör tillsyn a enskildas skogar
i Västerbottens och Norrbottens läns kustland från 102,400 kronor med
27,600 kronor till 130,000 kronor.
9Do) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för ökade utgifter för tillsyn
å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
som Eders Kungl. Maj;t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1918 beräkna ett belopp av 140,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april
1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för ar
1918 anvisa under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 140,000 kronor
77
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav låta av tillgängliga medel
under år 1917 förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 89 anfört har
riksdagen för bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar
i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må härav låta av tillgängliga medel under år 1917 förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
92:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för främjande av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
län samt Sårna socken med idre kapellag å extra stat för år
1918 anvisa ett anslag av 98,000 kronor, att av Kungl. Maj:t i mån
av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap under förutsättning,
att landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av
dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande minst eu tredjedel
av statsbidraget, samt under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel
och från orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock
att vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva redogörelse
över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.
De av departementschefen anförda skäl för lämpligheten att för
ifrågavarande ändamål erforderliga medel beredas genom anvisande av
särskilda statsanslag finner riksdagen övertygande och biträder riksdagen
förty förslaget härom. Beträffande frågan huru och i vilken mån bidrag
från orten skall fordras såsom förutsättning för statsmedels anvisande
delar riksdagen departementschefens uppfattning, att även om icke så
stort ortsbidrag bör krävas, som gäller för åtnjutande av bidrag från
det nu utgående skogsodlingsanslaget, det är att gå för långt, därest
fordran på bidrag från orten alldeles eftergives. För de ifrågasatta efter
särskilda grunder utgående skogsvårdsbidragen till de båda nordligaste
länen torde enligt departementschefens mening lämpligen uppföras ett
nytt anslag skilt från det nuvarande skogsodlingsanslaget, därvid Västerbottens
och Norrbottens län borde uteslutas från delaktighet i sistnämnda
anslag. Detta synes riksdagen välbetänkt, och skulle härigenom detta
anslag, som för närvarande utgår med 100,000 kronor, såsom departementschefen
jämväl framhållit, kunna nedsättas med 10,000 kronor.
Vad angår statsbidragets belopp, så håller riksdagen i likhet med
departementschefen före, att goda skäl förebragts för att beloppet av
inalles behövliga medel nu beräknas lika för båda ifrågavarande län.
78
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Statsbidragets faktiska belopp skulle däremot såsom departementschefen
erinrat bliva beroende av ortsbidragens storlek. Mot det belopp, som
enligt departementschefens beräkningar borde stå till vartdera länets
skogsvårdsnämnds förfogande under förutsättning av skogsodlingsanslagets
upphörande eller 04,000 kronor, synes riksdagen icke någon erinran kunna
göras. Av nämnda belopp borde enligt departementschefens åsikt eu
fjärdedel eller 10,000 kronor krävas såsom ortsbidrag och detta alltså
utgöra minst en tredjedel av statsbidraget, som skulle uppgå till högst
48,000 kronor för vartdera länet och alltså för bägge länen tillhopa till
högst 90,000 kronor. Riksdagen biträder denna departementschefens uppfattning.
För att Sårna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län i förevarande
avseende bör jämnställas med Västerbottens och Norrbottens län
synes riksdagen departementschefen hava anfört talande skäl. Den omständigheten
att inom denna länsdel icke inrättats någon skogsvårdsnämnd
torde icke behöva utgöra hinder härför. Det torde nämligen
enligt vad departementschefen anfört kunna antagas, att, ifall medel under
enahanda villkor som beträffande de bägge nordligaste länen ställas till
Kopparbergs läns hushållningssällskaps förfogande, detta sällskap vidtager
nödiga anordningar för medlens ändamålsenliga användande. Det
av departementschefen för denna länsdels vidkommande beräknade statsbidraget
eller 2,000 kronor finner riksdagen lämpligt avvägt. Riksdagen
instämmer jämväl med departementschefen i hans uttalande, att någon
minskning i det nuvarande skogsodlingsanslaget icke synes behöva
härav föranledas, utan allenast föreskrivas, att bidrag från sagda anslag
icke får utgå till åtgärder inom Sårna och Idre. Det erforderliga
statsanslaget uppgår sålunda till 98,000 kronor. Det är emellertid här
att märka, att, såsom riksdagen här ovan nämnt, i stället anslaget till skogsodlingens
befrämjande torde böra minskas med 10,000 kronor, vadan
statsverkets ökade utgift blir 88,000 kronor.
Departementschefens förslag att en föreskrift, som utesluter bolag
från bidrag av nu ifrågavarande medel, bör lämnas, synes riksdagen
med hänsyn till att dessa medel framför allt böra komma de mindre
skogsägarna till godo vara välbetänkt och lämpligt.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å extra
stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 98,000 kronor, att av
Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap
under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap tillsammans
79
Riksdagens skrivelse Nr 9.
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande
minst eu tredjedel av statsbidraget, samt under villkor dels att anslag
från sålunda av statsmedel och från orten anvisade medel icke må utgå
till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap skall vara
skyldigt att efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
avgiva redogörelse över användningen av samtliga för
ändamålet erhållna bidrag.
93:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda
framställning och under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående
punkt anfört, har riksdagen för skogsodlingens befrämjande inom
andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna
socken med Idre kapellag å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 90,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att
i män av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller
hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att
statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp
än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller
ettdera av dem till ändamålet bidragit.
94:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda
framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart och ett av
åren 1910—1917 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för
år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.
95:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å
extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 300,000 kronor, dels ock
medgiva, att under år 1918 inflytande flottningsavgifter må användas
till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.
Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska
länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län
anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra
stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att
de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda ändamål.
Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd
behållning. Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslagför
ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av
Kung!. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter
80
Riksdagens skrivelse Nr 9.
linge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket, ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående
år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909
användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.
Liknande medgivanden lämnades av riksdagen jämväl för åren
1910—1914.
De besparade medlen blevo emellertid redan under år 1913 uttömda.
På Kungl. Maj:ts förslag har därefter riksdagen anvisat anslag
till flottledsregleringar, uppgående för år 1915 till 285,000 kronor,
för år 1916 till 200,000 kronor och för år 1917 till 300,000 kronor,
varvid riksdagen varje gång medgivit, att härav finge under det nästföregående
året förskotteras visst belopp, som av det å innevarande års
stat anvisade anslaget uppgått till 120,000 kronor. Därjämte har riksdagen
varje år givit Kungl. Maj:t samma bemyndigande som förut att
för ändamålet använda inflytande flottningsavgifter.
Riksdagen har dels för bestridande av kostnader för reglering av
flottleder inom riket å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, dels ock medgivit, att under år 1918 inflytande
flottningsavgifter må användas till bestridande av kostnader för
reglering av flottleder inom riket.
lian lin sit e r I v ii s en d t.
96:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till lantmäteristyrelsens
reproduktionsanstalt, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1918 ett belopp
av 6,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april
1917 avlåten proposition, nr 247, under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktiousanstalt,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra
stat under nionde huvudtiteln för ''år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
Då, på så sätt framgår av statsrådsprotokollet, ovisshet torde råda,
huruvida ifrågavarande anstalt kan under år 1918 med egna inkomster
uppehålla sin verksamhet, har riksdagen intet att erinra däremot att i
likhet med vad skett för innevarande år ett extra anslag å 6,000 kronor
81
Riksdagens skrivelse Nr 9.
anvisas för ändamålet. Riksdagen liar följaktligen för bestridande av
utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, att av Kungl. Maj:t
i män av behov användas, å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
97:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till ökat arbetsbiträde
hos lantmäteristyrelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna ett
belopp av 19,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april
1917 avlåten proposition, nr 240, under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att å extra stat under nionde huvudtiteln för år 1918 såsom
förslagsanslag, högst, anvisa dels för anställande under samma år hos
lantmäteristyrelsen av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor,
varav 2,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, dels
ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda
styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor
eller tillhopa 18,300 kronor.
För egen del har departementschefen i detta ärende anfört följande:
»Av förestående redogörelse framgår, att, med rättelse av lantmäteristyrelsens
första beräkning av kostnaderna för sju amanuenser, styrelsens
förslag till ändring i den ordinarie staten skulle medföra en kostnad
av (30,000—1,200—) 28,800 + 32,800 = 61,600 kronor — 20,500 = 41,100
kronor; att med likadan rättelse styrelsens förslag den 20 november 1916
till behovens tillgodoseende medelst anslag å extra stat skulle kräva en
kostnad av 21,800 + 34,900 = 56,700 kronor — 20,500 = 36,200 kronor,
och att styrelsens förslag den 19 mars 1917 avser en kostnad av
21,750 + 32,800 = 54,550 kronor— 20,500 = 34,050 kronor.
Frågan om ändring i styrelsens ordinarie stat kan nu lämnas å
sido. Det har emellertid varit nödvändigt att i korthet lämna redogörelse
för styrelsens förslag härutinnan, enär detta utgör grundval för
framställningarna om anslag å extra stat. I de bägge förslagen, som
avse anslag å extra stat, har icke någon framställning gjorts ifråga om
särskilda medel till kvinnliga biträden eller en ny vaktmästare. I stället
har den i anslaget till extra tjänstemän m. m. av styrelsen beräknade
post till extra biträden samt biträde vid vaktmästargöromålen höjts från
5,600 kronor till 7,000 kronor eller med 1,400 kronor.
Mellan de bägge förslagen angående anslag på extra stat finnes
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 11
82
Riksdagens skrivelse Nr 9.
allenast den skillnad, att i det senare förslaget dels 50 kronor, motsvarande
pensionsavgift, avdragits från den föreslagne ingenjörens arvode
och dels varje av de sju amanuensernas arvoden minskats med 300
kronor. Besparingen är sålunda 2,150 kronor.
1 likhet med statskontoret finner jag visserligen utredningen giva
vid handen, att lantmäteristyrelsen är i behov av ökade arbetskrafter,
men jag kan däremot icke finna det på ett tillräckligt övertygande
sätt framgå, att denna ökning i allo bör vinnas på det av styrelsen nu
föreslagna sättet, även med beaktande att ökningen endast skulle ske
medelst anslag å extra stat. Ett annat förslag, som synes förtjänt att
tagas under övervägande, är det av styrelsen för föreningen Sveriges
förste lantmätare framlagda, åsyftande dels inrättande hos styrelsen av
en tredje byrå i stället för de bägge ifrågasatta byrådirektörsbefattningarna,
dels ock utvidgad befogenhet för förste lantmätarna att kontrollera
lantmäteriförrättningar samt ersättning till dem för resor i dylikt
ändamål, varigenom den föreslagne inspektören torde bliva obehövlig.
Om möjligen tillika, i överensstämmelse med den av sistnämnda styrelse
uttalade meningen, lantmäteristyrelsens förslag om utsträckning av renovationsskyldigheten
befunnes icke böra genomföras, skulle en väsentlig
anledning till det uppgivna behovet av en för arkivet avsedd byråingenjörsbefattning
bortfalla. Jag anser dessa och därmed sammanhängande
frågor böra bliva föremål för särskild ytterligare utredning.
Då emellertid, som sagt, jag ej kau undgå att finna ett starkt
behov av ökade arbetskrafter göra sig gällande inom lantmäteristyrelsen
och med hänsyn jämväl till vad styrelsen anfört rörande den sannolika
ökningen i styrelsens arbetsmängd under nästkommande år, anser jag
mig böra tillstyrka, att sådan ökning beredes i viss mindre omfattning
samt anordnad på sådant sätt, att den icke bör kunna utgöra hinder
för en ytterligare utveckling i den ena eller andra riktningen.
Av redogörelsen för tillväxten av hos styrelsen handlagda ärenden
framgår, att dessa utvisa en stark ökning, vilken i förening med vad
lantmäteristyrelsen i övrigt anfört synes mig ådagalägga, att styrelsens
byråchefer äro i behov av lättnad i sitt arbete. För detta ändamål
anser jag en byrådirektörsbefattning med föredragningsskyldighet böra
nu upptagas å extra stat. Därest en blivande utredning utvisar, att det
är förmånligast att inrätta en ny byrå i styrelsen, kan denna befattning
utbytas mot en byråchefsbefattning. Med hänsyn till behovet av att till
tjänsten erhålla en verkligt kvalificerad och dugande person samt till
den av lantmäteristyrelsen anförda jämförelsen med byrådirektörer i
patent- och registreringsverket anser jag avlöningen böra, såsom sty
-
83
Riksdagens skrivelse Nr 9.
relsen föreslagit ocli varemot, statskontoret icke gjort någon erinran, bestämmas
till 6,G00 kronor. Denna avlöning bör utgå i form av arvode,
och böra, såsom statskontoret tillstyrkt, härav 2,000 kronor anses motsvara
tjänstgöringspenningar. Vad statskontoret anfört i fråga om byrådirektörens
rätt till semester samt tillämpning å honom av gällande avlöningsbestämmelser
torde böra iakttagas.
Beträffande de uppgifter i fråga om föredragning och arbete i
övrigt, som böra anförtros denne extra byrådirektör, lärer Kung! Maj:t
efter lantmäteristyrelsens hörande böra meddela närmare föreskrifter.
Vad därefter de ifrågasatta befattningarna såsom inspektör och
byråingenjör angår synas mig de omständigheter, som anförts såsom skäl
för dessa tjänsters inrättande, vara i behov av närmare utredning.
Jag kan därför ej nu tillstyrka, att något anslag begäres till dessa
befattningar.
Styrelsens förslag, att medel måtte beredas till anställande av sju
amanuenser med fast arvode i stället för nuvarande fyra, anser jag
förtjänt av bifall, desto mer som den ifrågasatta ökningen i antalet
tjänstemän av högre grad nu inskränkts. Under erinran att maximiarvodena
åt examinerade biträden å lantanäterikontoren i länen samt
åt lantmäteriauskultanter, som äro anställda vid jordregisterarbetena,
utgå med 300 kronor för månad ävensom att Kungl. Maj:t i år föreslagit
riksdagen att höja anslaget till lantmäteriundervisningen, bland
annat för att de vid denna anställda assistenterna måtte kunna erhålla
nyssnämnda månadsavlöning, får jag tillstyrka lantmäteristyrelsens förslag,
att medlen till avlönande av dessa amanuenser beräknas till sådant
belopp, att medelavlöningen för år kan utgå med 3,300 kronor åt fyra
och 3,000 kronor åt tre amanuenser. Härtill åtgå tillhopa 22,200 kronor.
Den föreslagna höjningen med 1,400 kronor till 7,000 kronor av de
till extra biträden och extra vaktmästare avsedda medel ger mig icke
anledning till erinran.
Då antalet av de tjänstemän, för vilka vikariatsförordnande kan
ifrågakomma, av mig minskats i jämförelse med lantmäteristyrelsens
förslag, synes den ifrågasatta ökningen med 1,000 kronor å de för
sådant ändamål avsedda medlen kunna begränsas till 400 kronor samt
dessa medel alltså upptagas till 3,000 kronor.
De tre sistberörda anslagsposterna, vilka motsvara det nu å ordinarie
staten upptagna anslaget till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning,
skulle alltså tillhopa utgöra 32,200 kronor. Då sagda post
å den ordinarie staten uppgår till 20,500 kronor, skulle ökningen å
extra stat bliva 11,700 kronor.
84
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Jag vill framhålla, att dessa beräkningar över de särskilda behoven
icke avse att vara bindande för anslagets användning, utan bör anslaget
i sin helhet få disponeras för de därmed åsyftade ändamålen, med iakttagande
av de särskilda föreskrifter Kungl. Maj:t må meddela.
Något anslag till förstärkning av lantmäteristyrelsens arbetskrafter
redan under år 1917 anser jag mig ej kunna tillstyrka. Därest det i
år skulle visa sig oundgängligt att i någon mindre utsträckning bereda
styrelsen ökade tillgångar för anställande av extra tjänstemän, lärer Kungl.
Maj:t kunna, liksom skedde år 1916, härtill anvisa särskilda medel.»
Jämväl riksdagen finner den åvägabragta utredningen hava ådagalagt,
att en ökning av lantmäteristyrelsens arbetskrafter är av behovet
påkallad. I likhet med departementschefen och i anslutning till vad
denne härutinnan uttalat, anser riksdagen nämnda ökning kunna begränsas
till de av departementschefen föreslagna befattningshavare. De av departementschefen
för nämnda befattningshavare ifrågasatta arvoden synas
riksdagen väl avvägda. Mot den föreslagna höjningen av de till extra
biträden och extra vaktmästare ävensom av de till vikariatsersättning
avsedda medel har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har alltså å extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, anvisat dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen
av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor, varav 2,000 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, dels ock till extra tjänstemän
och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda styrelse, utöver
härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor eller tillhopa
18,300 kronor.
98:o) Under punkt 89 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring
åt vissa befattningshavare vid lantmäteristaten, som Eders
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å extra stat för år 1918 beräkna ett belopp av 100,000 kronor.
Hedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten
proposition, nr 275, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att under år 1917 må såsom tillskott till krigstidstillägg
utgå av statsmedel till distriktslantmätare 300 kronor, till extra
lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant med arvode från medel
å staten för lantmäteristaten i orterna 360 kronor;
dels förklara, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående
krigstidstillägg meddelade bestämmelser skola i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
Riksdagens skrivelse Nr 9. 85
föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunna vara
erforderliga;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, i överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
som fortfarande utöva praktisk verksamhet;
dels medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli 1917 till årets
slut som år 1918 arvoden å 600 kronor må av statsmedel utbetalas till
40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta arvoden från medel å staten
för lantmäteristaten i orterna;
dels ock för nu angivna ändamål under titel »tillfällig avlöningsförbättring
för vissa lantmätare» å extra stat för år 1918 under
nionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag, högst, 100,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må härav låta under år 1917 av
tillgängliga medel utanordna intill 76,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en i
anledning av ifrågavarande proposition inom riksdagen väckt motion
vari hemställts, att riksdagen ville å extra stat anvisa ett anslag av
50,400 kronor till 56 stycken lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta
arvoden från medel å staten för lantmäteristaten i orterna, och vilka
avlagt lantmäteriexamen åren 1912, 1913 och 1914, att utgå med 300
kronor i arvoden för tiden den 1 juli 1917 till årets slut samt 600
kronor i arvoden för år 1918.
Förevarande proposition avser beredande av tillfällig avlöningsförbättring
åt vissa lantmätare.
Uti den föreliggande motionen yrkas, att utöver de 40 oavlönade
lantmäteriauskultanter, vilka i propositionen föreslagits till erhållande
av särskilda arvoden ytterligare 56 sådana auskultanter därav måtte
komma i åtnjutande.
På sätt departementschefen i sitt yttrande till berörda statsrådsprotokoll
påpekat, härflyta ifrågavarande lantmäteritjänstemäns inkomster
huvudsakligen eller helt och hållet från arbete enligt för dem fastställd
taxa. Som sådana inkomster icke grundlägga rätt till krigstids tillägg
enligt av innevarande års riksdag beslutade grunder, skulle nämnda
lantmätare uppenbarligen komma i en väsentligen sämre ställning än
övriga statstjänare. I likhet med departementschefen anser riksdagen
förty det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att nu
ifrågavarande lantmäteripersonal beredes en särskild avlöningsförbättring.
De av departementschefen i sådant avseende föreslagna grunder
synas riksdagen väl avvägda. Vad emellertid de oavlönade lantmäteri
-
86
Riksdagens skrivelse Nr 9.
auskultanterna angår, har departementschefen ansett, att för dem ifrågasatta
förmåner borde begränsas till att avse allenast 40 dylika befattr
ningshavare. Riksdagen anser emellertid att billighetsskäl tala för,
att de auskultanter, som uti den föreliggande motionen ifrågasatts till
erhållande av enahanda tillfälliga löneförbättring därav böra komma i
åtnjutande. Riksdagen har så mycket mindre att erinra mot en sådan
tillfällig reglering av de oavlönade lantmäteriauskuhanternas avlöningsförhållanden,
som enligt vad departementschefen meddelat, densamma
icke torde bliva till hinder för framtida avlöningsregleringar.
Det för arvoden till berörda 56 lantmäteriauskultanter erforderliga
beloppet utgör 54,400 kronor. Härav torde ett belopp av 16,800 kronor
böra få utgå under år 1917.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
samt ifrågavarande motion dels medgivit, att under år 1917 må såsom
tillskott till krigstidstillägg utgå av statsmedel till distriktslantmätare
300 kronor, till extra lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant
med arvode från medel å staten för lantmäteristaten i orterna
360 kronor, dels förklarat, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående
krigstidstillägg meddelade bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunna vara
erforderliga, dels medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att, i överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice
kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, dels
medgivit, att för såväl tiden från den 1 juli 1917 till årets slut som år
1918 arvoden å 600 kronor må av statsmedel utbetalas till 96 lantmäteriauskultanter,
vilka icke åtnjuta arvoden från medel å staten för lantmäteristaten
i orterna, dels ock för nu angivna ändamål under titel »tillfällig
avlöningsförbättring för vissa lantmätare» å extra stat för år 1918
anvisat såsom förslagsanslag, högst, 150,400 kronor, ävensom medgivit,
att Kungl. Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna intill 92,800 kronor.
99:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1918 ställa- till Kungl. Maj:ts förfogande ett
förslagsanslag, högst, 39,300 kronor, att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1917—1918, med rätt
87
Riksdagens skrivelse Nr 9.
för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt belopp.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
bar riksdagen för vart och ett av åren 1911—1917 ställt medel till
Kungl. Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
lantmäteri tyrelsen den C november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivet förslag.
Uti detta förslag hade kostnaderna för fullständigt genomförande av den
däri angivna undervisningsplanen beräknats till 36,290 kronor, men
samtidigt hade påvisats, att vissa inskränkningar i undervisningen kunde
äga rum under de två första läsåren. De i enlighet med dessa kostnadsberäkningar
av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål begärda anslag
å extra stat, nämligen 33,300 kronor för år 1911, 34,300 kronor för år
1912 samt 36,300 kronor för vartdera av åren 1913—1917, hava av
riksdagen beviljats, med rätt för Kungl. Maj:t att varje gång förskottsvis
för ändamålet utanordna erforderligt belopp. Detta medgivande har
föranletts därav, att läsåret tagit sin början året före det, för vilket anslaget
anvisats.
Av den till 3,000 kronor avjämnade anslagsökningen äro enligt
utredningen i ärendet 1,110 kronor avsedda för ökning av lärarnas
arvoden, till följd av att undervisningstimmarnas antal ökats med 111
timmar, vilket efter ett arvode av 10 kronor per timme gör nämnda
belopp. 1,850 kronor äro beräknade för höjning av assistenternas
arvoden, nu 200 kronor till 300 kronor per månad eller till samma belopp,
som enligt departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
för närvarande utgår till andra yngre lantmäteribiträden i motsvarande
ställning.
Då de föreslagna arvodesförhöjningarna synas riksdagen skäliga,
har riksdagen å extra stat för år 1918 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor, att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1917 —
1918, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1917
av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt
belopp.
100:o) Under punkt 91 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna
tjänsteresor å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 20,000
kronor.
88
Riksdagens skrivelse Nr 9.
På extra stat för vart och ett av åren 1910 —1917 har riksdagen
på framställning av Kungl. Maj:t beviljat förslagsanslag å 30,000 kronor
till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna tjänsteresor.
Beträffande ifrågavarande anslags belopp för år 1918 så anser
riksdagen i likhet med departementschefen, att anslaget med hänsyn till
att detsamma blott till en mindre del tagits i anspråk lämpligen torde
kunna sättas till det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna eller till
20,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har riksdagen med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till bestridande av
kostnader för vissa av lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
101:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 gjorda
framställning har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år
till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen å
extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
102:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
I anledning av särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen på extra stat årligen allt sedan år 1913 anvisat
medel till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen med 24,000 kronor för år 1913, 18,000 kronor
för år 1914, 10,000 kronor för år 1915, 15,000 kronor för år 1916
samt 20,000 kronor för år 1917 eller tillhopa 87,000 kronor.
Riksdagen har till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1918 anvisat -ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
103:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 94 därom
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917
till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
104:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
dels medgiva, att den behållning, som kan komma att uppstå å
anslag, som anvisats för anskaffande för lantmäterikontoret i Umeå av
89
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar, må användas för
anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor
med tillhörande handlingar, dels ock för sistnämnda ändamål å extra
stat för år 1918 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört:
»Av den av förste lantmätaren i länet förebragta utredningen synes
mig framgå, att anskaffande snarast möjligt till ifrågavarande lantmäterikontor
av kopior av sådana för kontorets arbeten oundgängligen erforderliga
kartor och lantmäterihandlingar, vilka förstörts vid ovan omförmälda
staden Karlstad övergångna brand, är av behovet påkallat. Avsaknaden
därav i lantmäterikontoret måste givetvis för såväl staten som den
enskilde mången gång medföra både tidsförlust och andra kännbara olägenheter.
Jag anser rimligt, att kostnaden för anskaffandet av berörda kartor
och handlingar i detta fäll liksom i ifråga om lantmäterikontoret i Umeå
helt och hållet gäldas av staten. Det för ändamålet ifråga av lantmäteristyrelsen
beräknade beloppet är visserligen icke obetydligt högre än det, som
enligt vad jag ovan nämnt beräknats år 1912. Då detta på sätt nämnda
styrelse framhåller torde bero huvudsakligen på ökade arbetskostnader
till följd av stegrade priser, finner jag någon invändning icke med fogkunna
göras mot det kostnadsbelopp, vartill lantmäteristyrelsen nu kommit.
Arbetets utförande såsom föreslagits under eu femårsperiod torde
vara välbetänkt, då det årliga anslaget därigenom skulle för de närmaste
åren kunna stanna vid ett belopp av omkring 10,000 kronor. I
likhet med lantmäteristyrelsen anser jag kostnaderna för skriv- och ritmaterialier
böra få på sätt skett ifråga om anskaffandet av vissa kopior
till lantmäterikontoret i Umeå utgå från nionde huvudtitelns anslag till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Att begära riksdagens medgivande
att för nu ifrågavarande ändamål använda eventuell behållning
å anslag, som anvisats för anskaffandet av vissa kopior till sistnämnda
lantmäterikontor, synes mig jämväl lämpligt.»
Samma skäl, som förelågo för beviljande på sätt under de senaste
åren skett av anslag till anskaffande av vissa kopior av kartor till lantmäterikontoret
i Umeå, synas riksdagen jämväl förefinnas rörande lantmäterikontoret
i Karlstad. Med hänsyn härtill och då det för ändamålet
ifråga av Eders Kungl. Maj:t beräknade beloppet icke ger anledning
till någon riksdagens erinran, har riksdagen dels medgivit, att den behållning,
som kan komma att uppstå å anslag, som anvisats för anskaffande
för lantmäterikontoret i Umeå av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar, må användas för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad
av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar, dels ock för
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 12
90
Riksdagens skrivelse Nr 9.
sistnämnda ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
105:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat för
år 1918 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
För skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen har riksdagen på
Kungl. Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor
för år 1915, 18,000 kronor för år 1916 och 25,000 kronor för år 1917.
Lantmäteristyrelsen, vilken, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnt, framlagt förslag till ändringar i staten för lantmäteristaten
i orterna och i sitt statförslag upptagit anslagsposter för skrivbiträdens
anställande, har på grund därav ansett extra anslag för ändamålet
obehövligt. Då nyssnämnda förslag icke nu kunde föranleda framställning
till riksdagen, vore emellertid enligt departementschefens uppfattning
extra anslag fortfarande av nöden och syntes detsamma enligt
vad erfarenheten visat icke böra sättas lägre än till 30,000 kronor, varvid
Kungl. Maj:t fortfarande borde äga rätt att för tillfälliga behov
anvisa ytterligare medel från expensanslaget.
Då riksdagen icke har något att erinra mot det föreliggande förslaget,
har riksdagen för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra
stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
106:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år för
anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor
m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
107:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till skiften och avvittringar från 63,000
kronor med 37,000 kronor till 100,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till skiften och avvittringar å 63,000
kronor tarvar på grund av ökade utgifter för avvittringsväsendet förhöjning
för år 1918. Utgifterna från anslaget hava utgjort år 1914
67,250 kronor och år 1915 73,786 kronor. De av Kungl. Maj:t fastställda
staterna för avvittringsverket hava slutat för år 1916 å 75,050
kronor och för år 1917 å 92,450 kronor. Lantmäteristyrelsen har beräknat,
att behovet för avvittringsverkets del kan för år 1918 beräknas
till 100,000 kronor.
91
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Dä riksdagen icke har något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen,
får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt förslagsanslaget till
skiften och avvittringar från 63,000 kronor med 37,000 kronor till
100,000 kronor.
108:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
I proposition nr 166 till 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
vissa förslag ifråga om avvittringen inom Sorsele, Dorotea, Vilhelmina,
Stensele och Tärna socknar av Västerbottens län samt inhämtade riksdagens
yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse
angående tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark.
För genomförande av dylik tilläggsavvittring skulle, såsom av departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet inhämtades, krävas kostnader
av statsmedel, men något belopp kunde ej då beräknas. Det syntes
ej heller vara nödvändigt att för tilläggsavvittringens utförande äska
anslag av 1916 års riksdag i vidare mån än att medgivande begärdes
att för ändamålet använda ett av riksdagen å extra stat för år 1913
anvisat anslag å 52,000 kronor för förvärvande för renskötselns behov
av vissa inom Sorsele och Dorotea socknar belägna områden.
Kungl. Maj:ts förslag i ämnet biföllos av riksdagen, som mot
kungörelseförslaget framställde allenast vissa detaljerinringar, och har
Kungl. Maj:t den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angående tillläggsavvittringen.
Då det enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört
icke kunde med säkerhet påräknas, att nyssberörda av 1916 års riksdag
till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel skola förslå även för 1918
års utgifter, har departementschefen ansett ett förslagsanslag härtill böra
uppföras i 1918 års riksstat. Beloppet hade departementschefen, efter
inhämtande av uppgifter angående sannolika behovet, funnit kunna lämpligen
sättas till 30,000 kronor.
Riksdagen inser behovet av det sålunda begärda anslaget och har
följaktligen för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns
lappmark å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
92
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Rikets allmänna kartverk.
109:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad under en följd av år ägt rum
till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna
kartverks behov å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.
Geologiska och hydrografiska undersökningar.
110:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917 till Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 40,500 kronor.
lll:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra
stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 18,800 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1917 för bestridande av
dylika utgifter under samma år låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna högst 5,000 kronor.
För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de
nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren
1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre senare
åren uppgått till 8,800 kronor.
Det nu föreslagna beloppet överstiger det för år 1917 beviljade
med 10,000 kronor. Härav äro 5,000 kronor avsedda för täckande av
brist i 1916 års expensanslag och återstående 5,000 kronor beräknade
till mötande av ökade utgifter för ändamålet i fråga för år 1917.
Då behovet av de begärda medlen ådagalagts genom den i ärendet
förebragta utredningen, har riksdagen till expenser för Sveriges geologiska
undersökning å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 18,800 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav
under år 1917 för bestridande av dylika utgifter under samma år låta
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst 5,000 kronor.
93
Riksdagens skrivelse Nr 9.
112:o) Under punkt. 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till
hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten m. m., som Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, beräkna dels för hydrografiska
byrån med observationsstationer å ordinarie stat ett belopp av
62,400 kronor, dels för fältarbeten in. in. vid hydrografiska byrån å
extra stat för år 1918 ett belopp av 24,700 kronor, dels ock för hydrogeologiska
specialundersökningar å extra stat för år 1918 ett belopp
av 3,000 kronor.
Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27
mars 1917 avlåten proposition, nr 153, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att å extra stat under nionde huvudtiteln för år
1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst,
dels för hydrografiska byrån med observationsstationer 62,900
kronor;
dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar 3,000 kronor;
eller tillhopa 65,900 kronor.
Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,
har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917 å extra stat
för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, dels för hydrografiska
byrån med observationsstationer 62,900 kronor, dels ock för hydrogeologiska
specialundersökningar 3,000 kronor eller tillhopa 65,900 kronor.
V e tertiär väsendet.
113:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna följande ändringar i staten för veterinärhögskolan, att
tillämpas från och med år 1918, nämligen att anslagsposten till drängar
och extra betjäning höjes från 6,800 kronor med 6,000 kronor till
12,800 kronor, samt att det allmänna anslaget för bränsle, belysning,
renhållning in. m. höjes från 58,000 kronor med 2,000 kronor till
60,000 kronor; kommande vid bifall härtill statens slutsumma att höjas
från 196,050 kronor med 8,000 kronor till 204,050 kronor; dels ock
medgiva, att från och med år 1918 det belopp, varmed högskolans inkomster
utöver statsanslag överskjuta 20,000 kronor, må efter Kungl.
Maj:ts beprövande användas för högskolans behov, dock icke för beredande
av förhöjd ersättning åt sådan befattuingshavare, för vilken avlöning
finnes med visst belopp uppförd å högskolans stat.
94
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» linnes på grund av
beslut vid 1914 års förra riksdag upptaget ett ordinarie anslag till
veterinärhögskolan till belopp av 174,600 kronor. Den vid nämnda
riksdag godkända staten för högskolan slutar visserligen på 196,050
kronor, men på grund av dels att en assistenttjänst, för vilken i staten
upptogs eu avlöning ■ av 2,500 kronor, tillsvidare icke skulle tillsättas,
dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kronor, dels ock att
av högskolans stallar och smedja in. m. ansågs kunna beräknas en årlig
nettoinkomst av 12,000 kronor, sattes anslaget 21,450 kronor lägre
än staten.
I den del av nämnda stat, som benämnes avlöningsstat, linnes upptagen
en post å 6,800 kronor till »drängar och extra betjäning».
I staten finnes även under rubriken »omkostnadsstat» upptaget ett
»allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.» till belopp
av 58,000 kronor.
Tillika har riksdagen medgivit, att det belopp, varmed högskolans
inkomster utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor,
som vid statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans
utgifter enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas
för högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt
befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet avser ifrågavarande framställning
icke något ökat anslag till veterinärhögskolan utan allenast en
omflyttning av vissa utgifter från driftkostnader till anslag i staten, varigenom
dessa driftkostnader beräknas minskade med motsvarande belopp,
vilket i sin tur bör medföra lika stor ökning i det nettoöverskott av
högskolans rörelse, som kan tagas i beräkning för utgifternas bestridande.
Av den föreslagna höjningen i den i veterinärhögskolans stat upptagna
anslagspost till drängar och extra betjäning å 6,000 kronor äro
5,000 kronor beräknade till bestridande av avlöning åt den del av högskolans
extra betjäning, vars anställning antingen är av den art, att
kostnaden för densammas avlönande icke lämpligen bör påföras verksamheten
vid någon högskolans avdelning såsom driftkostnad, eller är
av mera stadigvarande beskaffenhet samt 1,000 kronor avsedda för
anställande av ett biträde i ladugården.
Det belopp av 2,000 kronor, varmed det allmänna anslaget till
bränsle, belysning, renhållning m. m. föreslagits att höjas, är avsett för
täckande av förlust å ladugården.
Behovet av de sålunda föreslagna förhöjningarna synes riksdagen
ådagalagt genom den i ärendet förebragta utredningen, och biträder
95
Riks agens skrivelse Nr 9.
riksdagen förty desamma. Emellertid vill riksdagen framhålla, att riksdagen
vad försöksladugården beträffar i likhet med departementschefen
funnit den årliga förlusten vid ladugården anmärkningsvärt stor även
i betraktande av dess syfte att tjäna undervisningsändamål och därav
följande kostnader och hinder av olika slag, och förväntar riksdagen,
att sådana åtgärder vidtagas, att med nämnda tillskott av ladugårdens
drift må uppnås ett mera tillfredsställande resultat.
I enlighet med vad nu anförts kommer den för bestridande av
utgifter enligt staten beräknade del av högskolans inkomster att upptagas
till ett med 8,000 kronor höjt belopp eller till 20,000 kronor.
1 anledning av vad i statsrådsprotokollet anförts ifråga om bemyndigande
för veterinärhögskolans styrelse att, i den mån sådant erfordras
för uppehållande av verksamheten vid någon av högskolans stationära
kliniker eller smedjan, utöver den extra betjäning, som är avsedd att
avlönas från anslagsposten till drängar och extra betjäning, anställa
tillfällig arbetshjälp och låta såsom driftkostnad bestrida utgifterna härför
av inkomsterna av högskolans stallar eller smedja, anser riksdagen
att sådan rätt bör tillkomma styrelsen.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen dels godkänt följande ändringar i staten för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med år 1918, nämligen att anslagsposten
till drängar och extra betjäning liöjes från 6,800 kronor med 6,000
kronor till 12,800 kronor samt att det allmänna anslaget för bränsle,
belysning, renhållning m. in. höjes från 58,000 kronor med 2,000 kronor
till 60,000 kronor, varigenom statens slutsumma höjts från 196,050
kronor med 8,000 kronor till 204,050 kronor, dels och medgivit, att från
och med år 1918 det belopp, varmed högskolans inkomster utöver statsanslag
överskjuta 20,000 kronor, må efter Kung!. Majrts beprövande
användas för högskolans behov, dock icke för beredande av förhöjd
ersättning åt sådan befattningshavare, för vilken avlöning finnes med
visst belopp uppförd å högskolans stat.
114:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år för
beredande åt vardera av de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska
institutionen och vid den kemiska institutionen vid veterinärhögskolan
av en personlig lönefyllnad av 300 kronor om året, intill
dess ny lönereglering för vaktmästarna och deras vederlikar vid veterinärhögskolan
beslutats samt trätt i tillämpning, å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag, högst, 600 kronor.
96
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
115:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts under punkt 106 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande
år, å extra stat för år 1918 anvisat för bestridande av statsverkets
andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000
kronor.
116:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1907 —1917, till
understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för
år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
117:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 108 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, till
understöd åt svenska vägtoreningen å extra stat för år 1918 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.
fattigvård.
118:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu 350,000
kronor, med 50,000 kronor till 400,000 kronor.
Det i riksstaten under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till fattigvården i allmänhet har under senare år redan
två gånger måst höjas, enär utgifterna visat sig avsevärt överstiga
anslagsbeloppet. I riksstaten för år 1912 höjdes anslaget sålunda från
175,000 kronor till 260,000 kronor och från och med år 1915 har det
ytterligare höjts till 350,000 kronor. Nu syntes höjning ånyo böra ske.
Utgifterna från anslaget hava nämligen utgjort:
år 1912 ..............................
» 1913.............................
» 1914 ..............................
» 1915 .............................
» 1916 till 1 november
kronor 419,286: 3 5
» 456,388:7 8
» 248,600: 5 8
» 434,249: io
» 300,087: 5 8.
97
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Att utgifterna under år 1914 varit så betydligt lägre än de övriga
åren torde enligt vad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
meddelat huvudsakligen bero på den tid, då framställningarna
från do olika länen hinna föredragas inför Kungl. Maj:t samt besluten expedieras
och medlen rekvireras samt utanordnas. Dessa tider växlade
ibland rätt avsevärt. Att i stort sett anspråken på anslaget ökats, framginge
därav, att genomsnittsutgiften under de fyra åren 1912—1915
uppginge till 389,631 kronor 20 öre. Utgifterna under den ovan angivna
tiden av år 1916 syntes icke heller tyda på någon minskning,
allra helst som ofta stora utbetalningar ägde rum under årets sista
månader.
Departementschefen har därför ansett en höjning betingad av nödig
omsorg om att förslagsanslagen icke bibehölles vid belopp, som uppenbarligen
vore i väsentlig grad för låga. I betraktande av den stegringstendens,
som utmärkt detta anslag, samt de allmänt ökade kostnaderna,
vilka väl måste göra sig gällande även i fråga om underhållet
av fattiga, syntes departementschefen anslaget för år 1918 icke böra
sättas lägre än till 400,000 kronor.
I anslutning härtill har riksdagen höjt förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet, nu 350,000 kronor med 50,000 kronor till 400,000 kronor.
119:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor, därav 3,000 kronor
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård, dels
ock för anordnande genom svenska fattigvårdsförbundet av konsulentverksamhet
i fråga om mathållningen vid fattigvårds anstalter under kristiden
å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta av tillgängliga medel under
år 1917 förskottsvis utanordna detta belopp.
Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen på
extra stat anvisat för vart och ett av åren 1909, 1910 och 1911 ett
anslag av 8,000 kronor, för vartdera av åren 1912 och 1913 ett belopp
av 14,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914—1917 ett anslag
av 17,000 kronor. Av anslagen för de sex sistnämnda åren har ett
belopp av 3,000 kronor varit avsett såsom bidrag till ordnande av
konsulentverksamhet för barnavård.
I Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås anvisande dels
av det sedvanliga årsanslaget av 17,000 kronor dels ock såsom nytt
anslag ett belopp av 2,000 kronor för anordnande genom fattigvårdsBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 13
98 Riksdagens skrivelse Nr 9.
förbundet av konsulentverksamhet ifråga om mathållningen vid fattigvårdsanstalter
under kristiden.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, vari hemställts, att statsanslaget för 1918 tiU
svenska fattigvårdsförbundet måtte höjas från det i årets statsverksproposition
upptagna sammanlagda belopp 19,000 kronor till 21,400
kronor.
Då riksdagen i likhet med departementschefen finner fattigvårdsförbundets
anhållan om anslag för anordnande av konsulentverksamhet
ifråga om mathållningen vid fattigvårdsanstalter under kristiden synnerligen
behjärtansvärd, biträder riksdagen, som icke har något att erinra
mot det härför beräknade beloppet, Eders Kungl. Maj:ts framställning
i denna del.
Beträffande det sedvanliga anslaget till understöd åt fattigvårdsförbundet
i fråga, vilket som ovan nämnts under senare år utgått med
17,000 kronor, har departementschefen tillstyrkt, att detta anslag måtte
med oförändrat belopp utgå jämväl för år 1918.
I den i ämnet väckta motionen uppgives emellertid, att sedan
fattigvårdsförbundets ansökning om statsbidrag för sistnämnda år ingivits
till Kungl. Maj:t, konstaterats, att något bidrag från landstingen av i
motionen angivna skäl ej längre med säkerhet kunde förväntas och att
det visat sig omöjligt att på sätt förlidet år skett med framgång söka
skaffa de behövliga medlen genom privat insamling. Med åberopande
härav och under framhållande, att det under sådana förhållanden icke
vore möjligt att med nuvarande anslag uppehålla fattigvårdsförbundets
konsulentverksamhet i den hittillsvarande omfattningen, hava motionärerna
anhållit om beviljande till svenska fattigvårdsförbundet för år 1918 utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit av ett i motionen till 2,400 kronor beräknat
belopp.
Att fattigvårdsförbuudet icke självt begärt sistnämnda högre anslag,
har enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat berott därpå
att förbundet utgått från att förslag till ny fattigvårdslagstiftning skulle
komma att föreläggas innevarande års riksdag och att detta förslag, om
det antoges, skulle komma att i stor omfattning inverka på förbundets
verksamhet.
Enligt vad riksdagen har sig bekant, kommer emellertid sådant
förslag icke att föreläggas innevarande års riksdag.
Med hänsyn härtill och då riksdagen i likhet med motionärerna till
fullo erkänner önskvärdheten av att förbundets konsulentverksamhet,
vilken i vida kretsar av landet visat sina goda verkningar, måtte kunna
99
Riksdagens skrivelse Nr 9.
fortsättas i sin hittillsvarande omfattning, men förbundets tillgångar på
sätt framgår av motionen uppenbarligen icke kunna beräknas härtill
lämna tillgång, finner riksdagen sig böra biträda motionärernas förslag
om något ökat statsbidrag utöver det sedvanliga. Den i motionen
beräknade anslagsökningen synes riksdagen skälig.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen med bifall såväl till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
som till den i ämnet väckta motionen, dels till understöd åt
svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom bidrag till
ordnande av konsulentverksamhet för barnavård, dels ock för anordnande
genom svenska fattigvårdsförbundet av konsulentverksamhet i fråga om
mathållningen vid fattigvårdsanstalter under kristiden å extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att låta av tillgängliga medel under år 1917 förskottsvis
utanordna detta belopp.
Diverse.
120:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg från 100,000 kronor med 40,000 kronor till 140,000 kronor.
Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg bestämdes av 1909 års riksdag till 100,000 kronor.
Under de senare åren har anslaget visat sig otillräckligt, i det att utgifterna
alltmera överskridit det i staten upptagna beloppet. De hava enligt
vad departementschefen meddelat utgjort:
år 1912 .............................
» 1913 .............................
» 1914 ............................
» 1915 ..............................
)) 1916 till 1 november
kronor 101,758: 31
» 109,526:19
» 110,339: 3 5
» 138,847: 28
» 121,333: 16.
Denna stadigt fortgående stegring torde förnämligast hava sin
grund i inrättandet av nya statsinstitutioner och i vidtagna löneregleringar,
varigenom rätt till ålderstillägg tillerkänts ökat antal befattningshavare.
Någon anledning, på grund av vilken utgifterna skulle minskas,
annat än tillfälligtvis med något mindre belopp, lärer enligt departementschefens
förmenande icke förefinnas. Med hänsyn härtill syntes
100 Riksdagens skrivelse Nr 9.
anslaget höra ökas och syntes departementschefen ökningen böra ske till
140,000 kronor.
I anslutning härtill har riksdagen höjt det under nionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg från 100,000 kronor
med 40,000 kronor till 140,000 kronor.
121:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år
1918 beräkna ett belopp av 20,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27 april
1917 avlåten proposition, nr 333, under åberopande av bilagt utdrag
ur statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till jord*
förmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången
av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål, dels ock
för berörda ändamål å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 351 anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning dels medgivit, att Kungl.
Maj:t må under år 1918 till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
använda vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget
för detta ändamål, dels ock för sistberörda ändamål å extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
122:o) Vidare har riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom under punkt 113 gjorda framställning, i likhet med vad skett
för år 1917, dels medgivit, att vad vid utgången av år 1917 kan kvarstå
oanvänt å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter
genom lokalundersökningar må under år 1918 användas för enahanda
ändamål, dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
123:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 114
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande
år, å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 29,000
kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen
i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar
samt fiskerinäringen.
101
Riksdagens skrivelse Nr 9.
124:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, dels medgivit,
att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å anslaget till
bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
lantbruksinstitutet i Rom må under år 1918 användas för enahanda
ändamål, dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 2,000 kronor.
125:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Då Kungl. Maj:t den 16 april 1915 till riksdagen avlät proposition
angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland
annat att å extra stat för år 1916 under nionde huvudtiteln bevilja ett
förslagsanslag å 10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande
av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Detta anslag blev även
av riksdagen beviljat, och för år 1917 är för samma ändamål anvisat ett
anslag av 20,000 kronor.
Enligt de i förenämnda proposition föreslagna, av riksdagen jämväl
godkända reglerna för dylikt statsbidrag utgår sådant dels för en gång
till centralkassas organisationskostnader och dels under de första tio
åren näst efter det, då godkännande givits, till såväl centralkassas som
jordbrukskassas årliga förvaltningskostnader. Uti det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet fanns intagen en tabell, vari de under några år
framåt behövliga statsbidragen approximativt beräknats. Departementschefen
har emellertid framhållit, att anledning funnes att antaga, att
statsverkets kostnader i verkligheten skulle komma att snarare ej så
obetydligt understiga än överstiga de beräknade.
För år 1918 upptager nämnda tabell ett statsbidragsbelopp av
38.000 kronor.
Med hänsyn till ovan anförda uttalande och då anslaget fortfarande
bör hava förslagsanslags natur, har departementschefen ansett det fullt
tillräckligt, om detsamma för år 1918 bestämdes till 30,000 kronor.
Riksdagen har i enlighet härmed till understöd åt föreningar för
jordbrukskredit å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av
30.000 kronor.
126:o) I en till riksdagen den 23 april 1917 avlåten proposition,
nr 282, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
102
Riksdagens skrivelse Nr 9.
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att för vidtagande i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder av åtgärder för nedbringande av prisen
å spannmål, kraftfoder, konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis
samt för bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till
oförutsedda utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag av 22,400,000 kronor ävensom medgiva, att
Kung!. Maj:t må därav under innevarande år låta av tillgängliga medel
utanordna erforderligt belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 263 anmält har riksdagen
i anledning av förevarande framställning för vidtagande i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder av
åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål, kraftfoder, konstgödsel,
salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för bestridande av vissa kostnader
för bi''ödsädsregleringen och till oförutsedda utgifter i prisreglerande
syfte å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av
22,400,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må därav under
innevarande år låta av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.
127:o) I en till riksdagen den 23 april 1917 avlåten proposition,
nr 283, har Eders Kungl. Magt under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksäreuden för samma dag föreslagit riksdagen
att för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder å extra stat för
år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, å tolv
miljoner kronor ävensom medgiva, att Kung]. Maj:t må därav låta under
år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 268, anmält har riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och
en i ämnet väckt motion för beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för
jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder å extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å tolv miljoner kronor ävensom
medgivit, att Kungl. Maj:t må därav låta under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
128:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 117 föreslagit riksdagen,
att, till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be
-
Riksdagens skrivelse Nr 9. 103
stridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst,
200,543 kronor.
Riksdagen har till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter anvisat å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst, 200,543 kronor.
129:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. från 100,000 kronor med 50,000 kronor till 150,000.
Åven det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. har befunnits vara för lågt beräknat, ehuru det så
nyligen som vid 1915 års riksdag höjdes till sitt nuvarande belopp av
100,000 kronor. Utgifterna hava nämligen utgjort
år 1913 ................................................ kronor 137,223: 60
» 1914................................................ » 150,549: 8 2
» 1915............................................... » 159,342:66
» 1916 till den 1 november......... » 135,019: 22.
Visserligen torde enligt vad departementschefen anfört de senaste
årens starka ökning delvis kunna tillskrivas de starkt uppdrivna prisen
å såväl skrivmaterialier, särskilt papper, som bränsle, men då det vore
ganska ovisst, i vad mån en stadig nedgång i dessa pris vore att påräkna,
och då utgiftsökningen påtagligen hade även andra, mera normala
anledningar, såsom ökning i ämbetsverkens och andra statsinstitutioners
verksamhet samt utvidgning av lokaler m. m., har departementschefen
ansett försiktigheten bjuda, att anslaget nu höjes till 150,000 kronor.
I anslutning härtill har riksdagen höjt förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. från 100,000 kronor med 50,000
kronor till 150,000 kronor.
130:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, till beredande
i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13
januari 1917 angivna grunder av extra lönetillägg för innevarande år
åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater å extra stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag
ett belopp av 2,000 kronor.
131:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 179 anmält
har riksdagen för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och
104
Riksdagens skrivelse Nr 9.
krigstidshjälp åt befatta™gshavare i statens tjänst i enlighet med i
skrivelsen angivna grunder bland annat å extra stat för år 1918 under
nionde huvudtiteln anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 410,000
kronor.
132:o) Under punkt 120 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å ordinarie stat beräkna ett belopp av 2,950 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 16 mars 1917 avlaten
proposition nr 129 gjort framställning i ämnet.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 238 anmält har denna
framställning icke av riksdagen bifallits.
133:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,220 kronor med
39 kronor till 32,259 kronor.
Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,
att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan
icke blivit särskilt omförmälda, för år 1918 fastställts till samma belopp
som uti innevarande års riksstat, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader
gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
är erforderlig.
Stockholm den 14 juni 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
105
Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.
Jordbruksdepartementet.
4 a
4b
4 d
A. Departementet.
Departementschefen .....................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Ordinarie
anslag
Kronor.
Säger för departementet
B. Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen..........................................
Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen, förslagisanslag,
högst ...........................................
Extra tjänsteman hos lantbruksstyrelsen, förslagsanslag,
högst .............................................
Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m., förslagsanslag,
högst ...................................
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
............................................
Riksstambok över svartbrokig låglandsras, reservationsanslag
...............................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden ............
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m............. 395,700
Förslagsanslag .-
Understöd åt lantmannaskolor
..................... 200,000
Understöd åt lanthushållsskolor
........................ 60,000
Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter
............ 100,000 360,000
Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,
förslagsanslag, högst ................................
Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, förslagsanslag, högst..............
Extra
Kronor.
755,700
Ordinarie
anslag
Kronor.
17,000
115,500
132,500
79,900
Säger för lantbruksstyrelsen............................ 79,900
3,700
7,550
417,450
101,900
Extra
anslag
Kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)
15,000
4,500
13,675
33,175
10,000
14
106
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
7 |
Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ul- |
||||
tuna expensanslag, förslagsanslag, högst ... |
3,000 |
||||
8 . |
Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinsti- |
||||
tutets vid Alnarp expensanslag, förslagsan• |
|||||
slag, högst ............................................. |
8,500 |
||||
9 |
Undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeri- |
||||
institutet vid Alnarp, reservationsanslag ... |
3,000 |
||||
10 |
Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, |
||||
högst ...................................................... |
7,000 |
||||
11 |
Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lånt- |
||||
mannaskolor, förslagsanslag ..................... |
57,000 |
||||
12 |
Utbildningskurser för kontrollassistenter, reserva- |
||||
tionsanslag ......................................... |
14,800 |
||||
13 |
Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl., |
||||
reservationsanslag.................................. |
16,300 |
||||
14 |
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare |
||||
i Norrland och Dalarna, förslagsanslag, högst |
7,000 |
||||
15 |
Bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter, |
||||
reservationsanslag............................... |
80,000 |
||||
16 |
Bidrag till anställande av vandringsrättare, re- |
||||
servationsanslag ................................... |
42,000 |
||||
17 |
Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel |
||||
och mejerihushållning, m. m., förslagsanslag |
|||||
högst ................................................. |
1,500 |
||||
18 |
Statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets lånt- |
||||
hushållningsskola vid Kimforsa för utbildande |
|||||
av lärarinnor, förslagsanslag, högst........... |
8,000 |
||||
19 |
Statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi i |
||||
Uppsala för utbildning av lärarinnor i lånt- |
|||||
hushållning å skolans lantgård Brogård, för- |
|||||
slagsanslag, högst ................................... |
5,500 |
755,700 |
264,850 |
||
Hästaveln: |
|||||
Hästavelns förbättrande: |
|||||
20 a |
Reservationsanslag ..................... 369,400 |
||||
Förslagsanslag: |
|||||
20 b |
Friheter .................................... 1,070 |
370,470 |
|||
21 |
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags- |
||||
anslag, högst ........................................ |
4,630 |
||||
22 |
Åtgärder för inhemska häststammar, reserva- |
||||
tionsanslag ............................................. |
20,000 |
||||
23 |
Stamboksföring rörande hästar, reservationsan- |
||||
slag......................................................... |
8,000 |
370,470 |
32,630 |
||
Boskapsskötsel m. m.: |
|||||
24 |
Förekommande och hämmande av smittsamma |
||||
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag |
50,000 |
||||
25 |
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur, för- |
||||
slagsanslag, högst.................................... |
1,000 |
||||
26 |
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag |
12,000 |
|||
27 |
Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens |
||||
län, förslagsanslag, högst ..................... |
5,000 |
||||
28 |
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk- |
||||
domar hos nötkreaturen, reservationsanslag |
90,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 9.
107
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
29 |
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag |
65,000 |
|||
SO |
Befrämjande av fårskötseln, reservationsanslag |
35,000 |
|||
81 |
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag |
20,000 |
|||
82 |
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag... |
6,000 |
50,000 |
234,000 |
|
88 |
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ul- |
||||
tuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, höest |
23,500 |
||||
84 |
Pris till uppfinnare av lantbruksmaskiner, reser- |
||||
vationsanslag............................................. |
50,000 |
||||
Kemiska stationer in. m.: |
|||||
85 |
Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer |
||||
för jordbrukets och näringarnas behov, för- |
|||||
slagsanslag, högst................................... |
48,000 |
||||
86 |
Bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska |
||||
anstalten inom Norrbottens län, förslags- |
|||||
anslag, högst ....................................... |
15,000 |
63,000 |
|||
37 |
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, |
||||
högst ........................ ............................ |
60,000 |
||||
Befrämjande av fröodlingen: |
|||||
88 |
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsan- |
||||
slag, högst ...................................... |
10,000 |
||||
89 |
Bidrag till befordrande av inhemsk fröodling, |
||||
reservationsanslag .............................. |
15,000 |
||||
40 |
Statskonsulent i fröodling m. m., förslagsanslag, |
||||
högst .................................................... |
7,000 |
||||
41 |
Sveriges ulsädesförening, förslagsanslag, högst |
93,000 |
125,000 |
||
Mindre jordbruket: |
|||||
42 |
Höjande av det mindre jordbruket, reserva- |
||||
tionsanslag ............................................. |
210,000 |
||||
48 |
Statskonsulent för det mindre jordbruket in. m., |
||||
förslagsanslag, högst .............................. |
7,000 |
||||
44 |
Främjande av ordnad bokföring vid mindre |
||||
jordbruk, förslagsanslag ........................... |
15,000 |
232,000 |
|||
45 |
Statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m., |
||||
reservationsamlag....................................... |
16,000 |
||||
46 |
Potatistorkerier, förslagsanslag, högst............... |
750,000 |
|||
47 |
Valtenavtappningar m. m.: Norrländska avdikningsanslaget, reservations- |
||||
anslag ................................................... |
1,900,000 |
||||
48 |
Allmänna avdikningsanslaget, reservations- |
||||
anslag ................................................... |
400,000 |
2,300,000 |
|||
Torvtillgångarnas tillgodogörande: |
|||||
49 |
Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, |
||||
reservationsanslag ................................. |
50,000 |
||||
50 |
Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar, |
||||
reservationsanslag.................................... |
100,000 |
||||
51 |
Torvingenjörer och torvassistent m. m., för- |
||||
slagsanslag, högst................................. |
40,550 |
||||
52 |
Upprätthållande av en torvskola, m. m., förslags- |
||||
anslag, högst ......................................... |
9,500 |
||||
63 |
Undersökning av staten tillhöriga mossar, |
||||
reservationsamlag.................................... |
9,500 |
108
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
54 |
Undersökning av torvmarker i södra Sverige, |
||||
reservationsanslag.................................... |
60,000 |
269,550 |
|||
Husslöjden: |
25,000 |
||||
55 56 |
|||||
En andre instruktör i husslöjd m. m., förslags- |
|||||
3,500 |
|||||
Lindring av fraktkostnader vid transport å järn- |
|||||
57 |
|||||
väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för- |
|||||
58 |
slagsanslag ................................................ Lindring av fraktkostnader vid transport av majs |
600,000 |
|||
till vissa delar av Norrland samt till Uottland, |
190,000 |
||||
59 |
Prisreglering av vissa gödselmedel, förslagsanslag |
4,000,000 |
|||
60 |
Främjande av landsbygdens förseende med elek- |
15,000 |
|||
61 |
frisk kraft, förslagsanslag, högst.................. Understöd åt aktiebolaget Difosfats försöksverk- |
||||
samhet, reservationsanslag........................... |
100,000 |
||||
Säger för lanthushållningen |
1,720,520 |
9,329,030 |
|||
D. Fiskeriväsendet. |
|||||
1 |
Fiskerinäringens understöd .............................. |
121,000 |
|||
t 2 |
Bidrag till undervisningskurser i navigation m. m. |
1,550 |
|||
för bohuslänska fiskare, förslagsanslag, högst |
|||||
3 |
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, |
22,000 |
|||
högst ....................................... ............. Hydrografisk-biologiska havsundersökningar: |
|||||
4 |
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de |
||||
Sverige omgivande haven, reservationsan-slag....................................................... |
34,100 |
||||
5 |
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage- |
56,000 |
|||
rak, reservationsanslag ....................... |
|||||
6 |
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan- |
5,200 |
|||
slag, högst ........................................... |
95,300 |
||||
7 |
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra- |
||||
salt, reservationsanslag .............................. |
16,750 |
||||
8 |
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan- |
||||
slag ............ ......................................... |
810,000 |
||||
9 |
Fiskehamn vid Östra Torp, reservationsanslag |
80,000 |
|||
Säger för fiskeriväsendel |
121,000! 1,025,600 |
||||
E. Skogsväsendet. |
|||||
Skogsundervisning m. m.: |
|||||
1 |
Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt |
193,700 |
|||
2 |
Docentstipendium vid skogshögskolan m. m., |
3,700 |
|||
förslagsanslag, högst .............................. |
|||||
3 |
Diverse behov vid skogshögskolan, förslags- |
16,200 |
|||
anslag, högst ....................................... |
|||||
4 |
Tillfällig ökning av elevantalet i skogshög |
4,000 |
|||
skolans jägmästarkurs, förslagsanslag, högst |
Riksdagens skrivelse Nr 9.
109
7
8
9
10
11
13
13
11
15
16
17
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt,
förslagsanslag, högst
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,
förslagsanslag, högst ..............................
Specialundersökningar rörande de norrländska
* skogarnas föryngring, reservationsanslag ...
Den lägre skogsundervisningen och skogshusnåll
ning i allmänhet.......................................
Diverse utgifter för statens skogsskolor m. m.
förslagsanslag, högst
Fortsättningsskola för lärjungar från statens
skogsskolor, förslagsanslag, högst ............
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och
Särna socken
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens läns kustland ........................
Ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
förslagsanslag
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens län samt Särna socken,
reservationsanslag .........
Skogsodlingens befrämjande, reservationsanslag
......................................
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet,
tionsanslag ............................
Reglering av flottleder, reservationsanslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor.
110,000
200,000
130,000
Kronor. Kronor,
1,200
6,200
19,000
35,200
13,700
140,000
98.000
90.000
67,500
633,700
Säger för skogsväsendet]
F. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristaten:
Lantmäteristaten..........................................1 536,400
Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, re-j
_ servationsanslag ....................................
Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för-1
slagsanslag, högst...................................j
Tillfällig avlöningsförbättring för vissa lånt-!
mätare, förslagsanslag, högst..................
Lantmäteriundervisningen, förslagsanslag, högst
Kostnader för vissa av lantmätare företagna
tjänsteresor, förslagsanslag..................
Reparation och renovation av kartor i låntmäterikontoren
i länen, reservationsanslag
Nya registratur och arkivens ordnande i låntmäterikontoren
i länen, reservationsanslag
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen, reservationsanslag .....................
Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad
av kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag
..........................................
633,700
Extra
anslag
Kronor.
494,700
300,000
794,700
6,000
18.300
150,400
39.300
20,000
15,000
15.000
3,500
10.000
no
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
11 |
Skrivhjälp å lantmäterikontören i länen, reserva- |
30,000 7,000 |
|||
12 |
Kopior av kartor m. m. angående statens järn-vägars jordområden, reservationsanslag...... |
536,400 |
314,500 |
||
100,000 |
|||||
14 |
Tillflggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, |
30,000 |
|||
15 |
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag ... |
50,000 |
|||
Säger för lantmäteriväsendet |
686,400 |
344,500 |
|||
6. Rikets allmänna kartverk. Rikets allmänna kartverk: Bestämt anslag: |
167,920 28,580 |
||||
lb |
Förslagsanslag: |
||||
1 C |
Reservationsanslag: Kartarbeten m. m..................................... |
144,300 |
340,800 |
||
2 |
Namngranskning för rikets allmänna kartverks |
3,000 |
|||
Säger för rikets allmänna kartverk H. Geologiska och hydrografiska under-sökningar. Sveriges geologiska undersökning: |
340,800 |
3,000 |
|||
1 |
101,530 |
||||
2 |
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten |
40,500 18,800 |
|||
3 |
Expenser för Sveriges geologiska undersökning, |
101,530 |
59,300 |
||
4 |
Hydrografiska undersökningar: Hydrografiska byrån m. m., förslagsanslag, |
65,900 |
|||
Säger för geolog, o. hydrografiska undersökningar I. Veterinär väsendet. Veterinärundervisningsanstalter: |
101,530 |
125,200 |
|||
1 |
179,000 |
||||
2 3 |
Personlig lönefyllnaa till två vaktmästare vid |
42,700 |
600 |
||
4 a 4b |
Veterinärstaten: Bestämt anslag: Länsveterinärer och veterinärstipendiater..... Förslagsanslag: Distriktsveterinärers avlönande ................. |
86,500 146,000 |
■ 232,500 |
. |
|
Säger för veterinärväsendetj............. |
| 454,200| 600 |
Riksdagens skrivelse Nr 9.
in
1
2
3
4
5 a
Öb
6
4
5
6
7
8
9
10
11
J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
Vägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag
................................................
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag........................................
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt, reservationsanslag ...................
Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst
Färjor och färjkarlar:
bestämt anslag.....................................
Förslagsanslag:
Friheter...............................................
Ordinarie
anslag
Kronor.
1,350,000
Extra
anslag
Kronor.
25,000
150,000
5,000
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
K. Fattigvård.
Fattigvården i Stockholm och landsorten .........
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .........
Svenska fattigvårdslörbundet, förslagsanslag,
högst........................................................
Säger för fattigvård
L. Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag ........................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag
Odlingshjälp till innehavare av skogstorp och
k odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste
länen, förslagsanslag........................
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel ...
Jordlörmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, reservationsanslag
.......................................
Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar, reservationsanslag ..
Befrämjande av avsättningen i främmande länder
av alster av svenska lantbruket m. m., förslagsanslag,
högst.......................................
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag
...............................................
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag
................................................
Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag...
354
25
Ordinarie
anslag
Kronor.
1,350,000
379
300,000
Extra
anslag
Kronor.
9,564
400,000
409,564
140,000
4,500
20,000
38,000
2,100,000
180,000
1,650,379| 180,000
21,400
21,400
12,000
25.000
29.000
2,000
30.000
22,400,000
112 Riksdagms skrivelse Nr 9.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
1 Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
12 |
Beredande av lindring i de mindre bemedlades |
||||
levnadsvillkor, förslagsanslag ..................... |
12,000,000 |
||||
13 |
Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst |
200,543 |
|||
14 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag |
Io0,000 |
|||
15 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för■ |
||||
slagsanslag ............................................ |
lo0,000 |
||||
16 |
Extra utgifter, reservationsanslag ............... |
10,000 |
|||
17 |
Extra lönetillägg för är lyiv, förslagsanslag...... |
2,UUU |
|||
18 |
Krigstidstillägg och krigstidshjälp för är 1917, |
410,000 |
|||
19 |
Trvckningskostnader, förslagsanslag ............... |
32,259 |
|||
Säger för diverse |
2,644,759 |
35,110,543 |
|||
Summa |
8,975,262|46,967,748 |
STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.