Riksdagens skrivelse Nr 74.

I

Nr 74.

Godkänd av första kammaren den 28 mars 1917.
Godkänd av andra kammaren den 28 mars 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 §
i lagen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande
införsel och utförsel av varor in. m. samt lag om fortsatt
tillämpning av nyssnämnda lag.

(Sammansätta bevillning*- och lagutskottets utlåtande nr 1 och memorial nr 2.)

Till Konungen.

Genom en den 23 februari 1917 dagtecknad proposition, nr 55, tiar
Eders Kungl. Maj it, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till dels lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 april
1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m.,
dels ock lag om fortsatt tillämpning av nyssnämnda lag.

De av Eders Kungl. Maj:t riksdagen sålunda förelagda förslagen hava
icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick godkännas, utan har riksdagen
i anledning av propositionen för sin del antagit följande

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser
rörande införsel ocli utförsel av varor in. in.

Härigenom förordnas, att lagen den 17 april 1916 angående vissa
utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. in., vilken lag- gäller
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 23 Käft. (Nr 74—76.)

2

Riksdagens skrivelse Nr 74.

till och med deri 31 mars 1917, skall liga fortsatt tillämpning till och med
den 30 juni 1917; dock skall från och med den 1 april 1917 2 § i lagen
hava följande lydelse:

Handlar någon i strid mot av honom avgiven utfästelse, vartill tillstånd
meddelats efter tv i 1 § sägs, straffes med böter från och med tio
till och med tiotusen kronor eller fängelse från och med en månad till och
med ett år. Samma lag vare, där någon, som genom utfästelse, varom här
förmäles, förbundit sig att icke utföra vara till utlandet eller visst främmande
land, gör försök att i strid mot utfästelsen utföra varan.

Har gärningsmannen eller annan, för vilkens räkning sådan åtgärd
vidtagits, därav haft vinst, vare skyldig utgiva det belopp, vartill vinsten
högst kan skattas; dock att denna påföljd icke ådömes den som genom
samma handling gjort sig förfallen till straff för olovlig varuutförsel eller
försök därtill och, enligt vad därom är stadgat, förverkat varan eller dess värde.

Av Konungen jämlikt ovannämnda lag givet förordnande må ej äga
tillämpning längre än till och med den 30 juni 1917. I fråga om sådan
under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i lagen sägs, skall
vad där är stadgat fortfara att gälla även efter sist berörda dag.

Stockholm den 28 mars 1917.

Med undersåtlig vördnad.