Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd i första kammaren den 15 juni 1917.
Godkänd i andra kammaren den 15 juni 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till civildepartementet.
(Statsutskotttets utlåtanden nr 6, 31, 102, 113, 135, 136,
160, 172, 173, 176, 181 och 199, sammansatta statsoch
lagutskottets nr 4 utlåtanden nr 2 och 4, första
särskilda utskottets utlåtanden nr 1, 3 och 17 samt
andra särskilda utskottets utlåtanden nr 1 och 5.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får riksdagen
för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkt 1
under sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas angående reglering av avlöningsförhållanden
m. in. för befattningshavare inom statsdepartementen, beräkna
en höjning från och med år 1918 av det ordinarie anslaget för departementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 93,300 kronor,
med 126,700 kronor eller till 220,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) \
2
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 april 1917 avlåten
proposition, nr 230, föreslagit riksdagen, bland annat, att höja ifrågavarande
anslag med 112,000 kronor till 205,400 kronor.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen bifallit
denna Eders Kungl. Maj:ts framställning.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 2 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående reglering av
avlöningsförhållanden m. m. för befattningshavare inom statsdepartementen,
på extra stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag, högst 13,000
kronor, till avlönande av vissa befattningshavare inom departementet m. m.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i den under punkt 1 omförmälda
propositionen nr 230 föreslagit riksdagen att på extra stat för år
1918 anvisa dels till avlönande av eu extra föredragande inom departementet
för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag;, högst 7,000 kronor,
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, dels
till arvode åt en extra föredragande inom departementet för statsplanemed
flera ärenden ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor, dels ock till en
handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag, högst 3,000. kronor.
Såsom i särskild skrivelse anmäles, har riksdagen bifallit denna
Eders Kungl. Maj:ts framställning.
Överståthållarämfoctet.
3:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 3 gjorda framställning
har riksdagen för provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet
anställda, manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst
10,600 kronor.
4:o) I punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till fortsatt
utgivande av tidningen »Polisunderrättelser)) på extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 38,400 kronor.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande år anvisats ett belopp
av 36,900 kronor.
Den ifrågasatta höjningen är förorsakad av den under senare tid
alltjämt fortgående stegringen i pappersprisen.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts
förslag, har sålunda till fortsatt utgivande av tidningen ''»Polisunderrättelsen
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 38,400
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
3
5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 5 gjorda framställning
har riksdagen till bestridande av utgifter för registrering av automobiler
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 4,500
kronor att i första hand utgå av inflytande registreringsavgifter för
automobiler.
Landsstaten.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 6 föreslagit riksdagen att landshövdingarna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län må berättigas
att vid resor för besökande av olika orter inom respektive län
till inhämtande av närmare kännedom om vad till länets bästa kan lända
av statsverket åtnjuta ersättning för kostnad för användning av automobil,
för skjuts eller båtlega samt för anlitande av vägvisare och
bärare.
Då den landshövding påvilande skyldigheten att årligen inom länet
företaga tjänsteresor givetvis måste i ekonomiskt hänseende bliva särskilt
kännbar för landshövdingarne i de tre nordligaste länen med deras
föga utvecklade kommunikationsväsen och därstädes i övrigt rådande
säregna förhållanden, har riksdagen funnit skäligt, att ersättning för de
i Eders Kungl. Maj:ts framställning angivna resekostnader varder nämnda
landshövdingar beredd.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen beslutat, att landshövdingarna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skola vara
berättigade att vid resor för besökande av olika orter inom respektive
län till inhämtande av närmare kännedom om vad till länets bästa kan
lända av statsverket åtnjuta ersättning för kostnad för användning av
automobil, för skjuts eller båtlega samt för anlitande av vägvisare och
bärare.
7:o) I punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att kostnaden
för uppvärmning av landshövding tillagd boställslägenhet må från
och med den 1 september 1917 övertagas av statsverket, samt att, därest
det åligger landshövding att erlägga ränta och amortering å av statsverket
förskjuten kostnad för införande av värmeledning i hans boställslägenhet,
denna skyldighet må bortfalla, såvitt den avser å tiden
efter den 1 september 1917 belöpande ränta och amortering.
Riksdagens vederbörande utskott har vid behandling av förevarande
ärende låtit införskaffa uppgifter angående kostnaderna för länsresidensens
uppvärmning under år 1916, och hava dessa i de särskilda
länen ställt sig på sätt nedanstående tablå utvisar:
4
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Kungl. Maj:ts befallnings-havande i |
Eldnings- kostnad. Kronor. |
Amortering Kronor. |
Anmärkningar. |
||
Stockholms län............... |
1,150 |
— |
— |
— |
(Bränsle till kök och tvättstuga ej in-räknad.) |
Uppsala län................... |
2,012 |
94 |
— |
— |
|
Södermanlands län.......... |
2,013 |
52 |
445 |
35 |
|
Östergötlands län............ |
3,320 |
— |
- |
— |
(Enl. normalt pris 2,120: —.) |
Jönköpings län............... |
1,024 |
39 |
525 |
76 |
|
Kronobergs län............... |
854 |
50 |
224 |
04 |
(Icke uppvärmd under riksdag.) |
Kalmar län.................... |
minst 2,000 |
— |
37 |
13 |
|
Gottlands län.................. |
1.483 |
— |
— |
— |
|
Blekinge län.................. |
1,320 |
— |
— |
— |
|
Kristianstads län............ |
2,116 |
55 |
— |
— |
|
Malmöhus län ................ |
1,775 |
09 |
662 |
87 |
(Normal kostnad omkring 2,000: —.) |
Hallands län .................. |
c:a 1,500 |
— |
— |
— |
|
Göteborgs och Bohus län.. |
2,070 |
— |
— |
— |
|
Älvsborgs län................. |
1,036 |
— |
— |
— |
|
Skaraborgs län................ |
1,824 |
— |
639 |
48 |
|
Värmlands län ............... |
1,075 |
55 |
— |
— |
|
Örebro län..................... |
2,390 |
— |
240 |
— |
(9 rum oeldade.) |
Västmanlands län............ |
c:a 2,500 |
— |
— |
— |
(Ej bebott under 1915 och 1916.) |
Kopparbergs län............. |
1,500 |
(Två flyglar med 5 rum avstängda. Tre |
|||
Gävleborgs län............... |
1,800 |
- |
— |
— |
|
Västernorrlands län......... |
1,191 |
50 |
— |
— |
(Förhyrd bostad.) |
Jämtlands län................ |
2,130 |
43 |
— |
(Ehuru centraluppvärmning, ej amorte-ringskostnad.) |
|
Västerbottens län............ |
2,000 |
— |
— |
(1915-16 c:a 1,312: —.) |
|
Norrbottens län............... |
1,550 |
— |
— |
(Fem rum ouppvärmda.) |
|
41,637 |
47 |
2,774 |
6E |
Summa 44,412:10
Flertalet av de åt landshövdingarna upplåtna bostadsvåningarna
äro uppenbarligen tilltagna med en storlek, som icke erfordras för
en privatman utan ansetts betingad av landshövdingens ställning inom
länet. Med hänsyn härtill och då kostnaderna för bostadsvåningarnas
uppvärmning så oerhört stegrats, bar riksdagen ansett det med rätt
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 6.
visa och billighet förenligt, att staten bidrager till bestridandet av
dessa kostnader. Att emellertid, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
låta staten övertaga kostnaderna i dess helhet, har icke synts riksdagen
lämpligt, utan har riksdagen ansett, att staten bör bidraga med hälften
av de verificerade uppvärmningskostnaderna.
Mot förslaget att låta landshövdingarnas skyldighet att bidraga till
kostnaderna för införande av värmeledningar i deras bostadslägenheter
bortfalla har riksdagen icke haft något att erinra.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag medgivit,
dels att halva kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd
boställslägenhet må från och med den 1 september 1917 övertagas av
statsverket,
dels ock att, därest det åligger landshövding att erlägga ränta och
amortering å av statsverket förskjuten kostnad för införande av värmeledning
i hans boställslägenhet, denna skyldighet må bortfalla, såvitt
den avser å tiden efter den 1 september 1917 belöpande ränta och
amortering.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkterna 8, 9 och 10 av denna
huvudtitel föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående fögderiförvaltningarnas omorganisation
och lönereglering m. m. dels beräkna en höjning från och med år 1918
av de å ordinarie stat upptagna anslagen till tjänstemän och betjänte
vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 275,100 kronor eller till
1,200,000 kronor samt till fögderiförvaltningarna, nu 1,635,298 kronor,
med 570,000 kronor eller till i runt tal 2,205,300 kronor, dels ock på
extra stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag till polisväsendet på
landsbygden m. m. av 500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 april 1917 avlåten
proposition (nr 211) föreslagit riksdagen, bland annat, att dels höja det
å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna
med 371,750 kronor till 1,296,650 kronor;
dels höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till
arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden
vid länsstyrelserna m. m., nu 268,000 kronor, med 43,000 kronor
till 311,000 kronor;
dels höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningarna
med 633,633 kronor till 2,268,931 kronor;
dels höja det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget
»övergångsstat», nu 56,800 kronor, med 45,700 kronor till 102,500
kronor;
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock på extra stat för år 1918 ställa till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen under
de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908 angivna
villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning
och underhåll av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena
påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta anslag
erforderligt belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre
brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande och gripande,
dels ock att Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp
till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet
biträda ej mindre vid förande av register över den polisstyrka,
som kan komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas
förfogande för beredande av polisskydd vid oroligheter å
rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet av frågor
om samma polisstyrkas användning i förekommande fall.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän och
betjänte vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 371,750 kronor
till 1,296,650 kronor;
dels höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till
arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra
biträden vid länsstyrelserna m. m., nu 268,000 kronor, med 43,000
kronor till 311,000 kronor;
dels höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu 1,635,298 kronor, med 618,233 kronor till 2,253,531
kronor;
dels höjt det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget
»övergångsstat», nu 56,800 kronor, med 2o,900 kronor till 82,700
kronor;
dels ock på extra stat för år 1918 ställt till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen
under de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908
angivna villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till
avlöning och underhåll av särskild polisstyrka pa landet, där sådan kan
av förhållandena påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta
anslag erforderligt belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande och
gripande, dels ock att Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda
lämpligt belopp till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas att
inom civildepartementet biträda ej mindre vid förande av register över
Riksdagens skrivelse Nr 6.
7
den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers poliskårer ställas
till länsstyrelsernas förfogande för beredande av polisskydd vid oroligbeter
å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning i förekommande fall.
9:o) Med anledning av Eders Kungl. Majrts under punkt 11 gjorda
framställning har riksdagen till juridiskt biträde åt de svenska lapparna
i Norge samt ersättning åt lappfogdar och lappförmän ävensom ordningsmän
inom lappbyarna m. m. på extra stat för år 1918 beviljat ett reservationsanslag
av 22,300 kronor.
Väg- och vattenbyggiiadsväsendet.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att
till väguudersökningar, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat
för år 1918 anvisa ett anslag av 90,000 kronor med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år
1917 utanordna erforderlig del av beloppet.
Riksdagen har icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid
att undersökningar beträffande väganläggningar verkställas i sådan omfattning,
att statsbidrag till deras utförande icke inom en rimlig tid kan
erhållas. Detta missförhållande har emellertid beaktats i det av vägkommissionen
avgivna förslag till lag om allmänna vägar på landet,
och lärer man kunna förvänta, att i en blivande ny väglag bestämmelser
varda meddelade, som i största möjliga utsträckning avhjälpa detsamma.
Under uttalande av denna förväntan har riksdagen ansett sig böra bevilja
det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslaget, vilket såsom utgörande
förstärkning av ett ordinarie anslag torde böra betecknas såsom »förslagsanslag,
högst».
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till v ägunder sökning ar,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1918 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 90,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
erforderlig del av beloppet.
ll:o) I punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anordnande av inspektion av enskilda järnvägars rullande materiel på
extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 7,900 kronor,
att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
För möjliggörande av en verksam kontroll å enskilda järnvägars
rullande materiel har anslag av riksdagen för varje år från och med
1905 beviljats, och har senast nästlidet års riksdag på extra stat för
år 1917 för detta ändamål anvisat ett anslag av 7,400 kronor.
Under den tid, anslag för ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljats,
har från anslaget årligen utgått ett arvode till en-maskininspektör,
vilket arvode varit bestämt till 5,000 kronor för åren 1905
—1911 och därefter till sitt nuvarande belopp 6,000 kronor. Dessutom
har från och med år 1912 av anslaget utgått 1,400 kronor såsom tillläggsarvode
till den extra ingenjör å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägsbyrå, som har att biträda maskininspektören.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser en höjning av
maskininspektörens arvode med 500 kronor.
Beträffande ifrågavarande inspektörs inkomster i tjänsten har riksdagen
inhämtat följande:
Maskininspektörens vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkomster utöver
lönen utgöras av ersättningar för granskning av ritningar till smalspåriga järnvägarnas
rullande materiel dels i dels utan samband med kontroll å samma järnvägars
under tillverkning varande materiel enligt de ersättningsgrunder, som
kungl. kungörelsen angående kontroll över enskilda järnvägarnas rullande materiel
av den 31 december 1904 bestämmer (sv. förf.-saml. nr 68 år 1905) samt ersättningar
för en del utredningar m. m., som av järnvägsförvaltningarna önskas.
Totala inkomstbeloppen, härrörande från sådana arbeten hava utgjort:
år 1913 ............................................................... kronor 670: —
» 1914............................................................... » 1.U2: —
» 1915............................................................... » 650: —
» 1916.............................................................. » 610: —
eller årligen c: a 750 kronor. . .
De ersättningar, som erhållits på grund av enbart ntningsgranskning utan
samband med tillverkningskontroll, utgjorde härav 370, 412, 150 och 310 kronor
för resp. år.
Under framhållande av, att i den mån större enhetlighet i de enskilda
järnvägarnas rullande materiel vunnits genom tillämpande av
vissa standardtyper, maskininspektörens inkomster av granskning av
ritningar till dylik materiel nedgått utan att hans arbete i dess helhet
undergått någon minskning, får riksdagen, som finner billighetsskäl tala
för att maskininspektören erhåller någon ersättning för den sålunda
mistade inkomsten och som icke haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, anmäla, att riksdagen för anordnande
av inspektion av enskilda järnvägars rullande materiel på extra
lUksdagcns skrivelse Nr (i. 9
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 7,900 kronor, att för
ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
12:o) Med anledning av Eders Knngl. Maj:ts i jounlct 14 gjorda
framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor till undersökningav av mindre hamnar och
farleder ävensom till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad
av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 15 föreslagit riksdagen att
på extra stat för år 1918 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande till
understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ett anslag av 750,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får sålunda anmäla,-att riksdagen på extra stat
för år 1918 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder ett reservationsanslag av 750,000 kronor.
14:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt lö gjorda
framställning bär riksdagen av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden
för iständsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs socken på Oland
beviljade anslaget av 169,200 kronor på extra stat för år 1918 anvisat
såsom reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under
år 1917 utanordna beloppet.
15:o) I punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
täckande av vissa i statsrådsprotokollet omförmälda, av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter för fullbordande av ombyggnad och förbättring
av Väddö kanal på extra stat för år 1918 anvisa ett förslao-sanslag,
högst 153,758 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså till täckande av vissa i statsrådsprotokollet
omförmälda, av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för
fullbordande av ombyggnad och förbättring av Väddö kanal på extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 153,758 kronor.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 18 föreslagit riksdagen att till
bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av
backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1918 anvisa
ett anslag av 2,750,000 kronor.
1 en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen
för ifrågavarande ändamål måtte för år 1918 anvisa ett anslag- av
3,500,000 kronor. ö
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t- den 20 oktober 1916 gjorde vagocb
vattenbj^ggnadsstyrelsen framställning om, att nu förevarande
anslag, som för åren 1915—1917 utgått med 2,500,000 kronor, måtte
för år 1918 böjas till 3,500,000 kronor. Såsom av statsrådsprotokollet
inhämtas, har departementschefen väl funnit den föreslagna
höjningen i och för sig behövlig, men dock med hänsyn till de stora
krav, som i övrigt ställdes på statens kassa, icke ansett sig för det
närvarande böra hemställa om förhöjning av anslaget med mera än
250.000 kronor eller till 2,750,000 kronor.
Av den i statsrådsprotokollet intagna förteckningen över i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen vilande ansökningar om statsbidrag från
ifrågavarande anslag framgår, att anspråken på bidrag för utförande
av vägföretag inom landet alltjämt ökats och icke kunnat i oneklig
mån tillgodoses med hittills anvisade anslagsbelopp. Det synes fördenskull
riksdagen uppenbart, att en ökning av anslaget är av trängande
behov påkallad; och anser riksdagen denna ökning icke böra begränsas
till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, utan torde densamma
lämpligen böra bestämmas i enlighet med vad i motionen ifrågasatts
och i överensstämmelse jämväl med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
i ämnet gjorda framställning och anslaget sålunda uppföras med
3.500.000 kronor.
Riksdagen har alltså i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt ovanberörda motion till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
3,500,000 kronor.
17:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 19 gjorda
framställning har riksdagen beslutat, att i avseende å de statsbidrag, som
för år 1918 kunna av riksdagen beviljas till väganläggningar och vägförbättringar
samt till bro- och hamnbyggnader ävensom uppräkning
av åar och farleder, skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser,
vilka finnas intagna i riksdagens skrivelser den 31 maj 1907, den 27 februari
1914 och den 28 maj 1915.
18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 20 därom
gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett
reservationsanslag av 500,000 kronor att, i enlighet med de i kungl. kungörelsen
den 14 november 1913 och den 29 oktober 1915 angivna
grunder, användas till anläggande av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
11
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
19:o) Eders Kungi. Maj:t har i punkt 21 föreslagit riksdagen
dels medgiva att å avlöningsstaten för medicinalstyrelsen må från och
med år 1918 uppföras ytterligare tre kvinnliga biträden, därav ett av andra
lönegraden med en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 900 kronor
lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, samt
två av första lönegraden, vartdera med en årlig avlöning av 1,200
kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, vartill för biträde av såväl andra som första
löuegraden kunna komma två ålderstillägg, det ena med 200 kronor
efter fem år och det andra, likaledas med 200 kronor, efter ytterligare
fem år;
dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda biträdesbefattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i nådiga kungörelsen
den 1 oktober 1914 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915 gällande ordinarie
stat för medicinalstyrelsen finnes stadgat i fråga om i nämnda
stat upptagna kvinnliga biträden;
dels från och med år 1918 höja den å medicinalstyrelsens ordinarie
stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet,
vikariatsersättningar och extra tjänstemän m. m. från 51,200 kronor
med 250 kronor till 51,450 kronor;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år
1918 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
från 198,700 kronor med 4,250 kronor till 202,950 kronor,
därav 4,900 kronor å övergångsstat.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att å avlöningsstaten för medicinalstjrrelsen må från
och med år 1918 uppföras ytterligare tre kvinnliga biträden, därav ett av
andra lönegraden med en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 900
kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg,
samt två av första lönegraden, vartdera med en årlig avlöning av
1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, vartill för biträde av såväl andra som första
12
Riksdagens skrivelse Nr 6.
lönegraden kunna komma två åld ers tillägg, det ena med 200 kronor
efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter ytterligare
fem år;
dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda biträdesbefattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i nådiga kungörelsen
den 1 oktober 1914 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915 gällande
ordinarie stat för medicinalstyrelsen finnes stadgat i fråga om i nämnda
stat upptagna kvinnliga biträden;
dels från och med år 1918 höjt den å medicinalstyrelsens ordinarie
stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän m. m. från 51,200 kronor med
250 kronor till 51,450 kronor;
dels ock från och med år 1918 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie
anslaget till medicinalstyrelsen från 198,700 kronor med 4,250 kronor
till 202,950 kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.
20:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 22 gjorda
framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst 1,300 kronor, för beredande av personligt avlöningstillägg
under nämnda år för en å övergångsstat uppförd befattningshavare
hos medicinalstyrelsen, i enlighet med de för provisorisk lönereglering för
befattningshavare i medicinalstyrelsen för år 1914 fastställda grunder
och villkor.
21 :o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen,
i punkt 23 att dels godkänna det av departementschefen tillstyrkta förslaget
till stat för statens bakteriologiska laboratorium ävensom de
villkor och bestämmelser, som beträffande laboratorer, vaktmästare och
preparator samt stallförman av departementschefen föreslagits för åtnjutande
av de för dem i staten upptagna avlöningsförmåner;
dels och i stället för det ordinarie anslaget till statsmedicinska anstalten,
så vitt det avser den medicinskt-bakteriologiska avdelningen, från och
med år 1918 under riksstatens sjätte huvudtitel uppföra ett ordinarie
anslag till statens bakteriologiska laboratorium av 73,190 kronor;
i punkt 24 att dels godkänna det av departementschefen förordade förslag
till stat för statens rättskemiska laboratorium;
dels ock i stället för det ordinarie anslaget till statsmedicinska anstalten,
så vitt det avser den rättskemiska avdelningen, från och med
år 1918 under riksstatens sjätte huvudtitel uppföra ett ordinarie anslag
till statens rättskemiska laboratorium av 18,900 kronor; samt
Riksdagens skrivelse Nr 6.
13
i punkt 25 att för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska
laboratorium å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
15,600 kronor.
Statsmedicinska anstalten, som tillkom på grund av beslut vid 1907
års riksdag och som började sin verksamhet år 1909, består av en
medicinskt-bakteriologisk och en rättskemisk avdelning, varjämte på
grund av beslut vid 1914 års senare riksdag vid anstalten tillsvidare
inrättats ett farmaceutiskt laboratorium, vilket står under tillsyn och
vård av föreståndaren för den rättskemiska avdelningen.
Enligt den för medicinalstyrelsen gällande instruktion skola ärenden
rörande statsmedicinska anstaltens verksamhet och förvaltning föredragas
av hälsovårdsbyrån,
Gemensam stat för anstaltens förenämnda båda avdelningar fastställdes
av 1908 års riksdag och är denna av följande lydelse:
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Orts- tillägg. |
Arvoden. |
Summa. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||
1 föreståndare ........................ 1 d:o ........................ |
B,000 |
2,500 2,500 |
— |
7,500 7.500 3.000 2.000 5.000 2.000 8.500 1,760 13,440 |
| Efter 5 år kan lönen |
||
1 assistent å rättskemiska avdel-ningen ............................. 1 assistent ............................ |
— |
3.000 2.000 5,000 |
| kronor. |
||||
1 veterinärbiträde .....“7.......... Till tillfälliga biträden, vikariats-ersättning och renskrivning ... 1 vaktmästare ........................ 1 d:o ................. |
700 700 |
400 400 |
ISO 150 |
✓Efter 5 år kan lönen < kronor och efter 10 år med ytter- l ligare 150 kronor. |
|||
Betjäning i övrigt .................. Hyra av erforderliga lokaler...... Till belysning, bränsle, gas, vatten |
2,000 |
||||||
För beredning av animal vaccin, |
|||||||
Summa kronor |
11,400 |
5,800 |
300 |
13,000 |
54,200 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, ävensom å lönen avdragas 150 kronor årligen.
Av den i staten uppförda ordinarie personalen voro en föreståndare,
en assistent samt en vaktmästare avsedda för vardera av medi
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
cinskt-bakteriologiska och rättskeraiska avdelningarna, varjämte å den
förra avdelningen tillkom ett veterinärbiträde. Sedermera hava i den
ordinarie staten följande förändringar vidtagits, nämligen dels att arvodet
till assistenten vid medicinskt-bakteriologiska avdelningen från och med
år 1912 höjts från 2,000 kronor till 3,000 kronor, dock att förmånen
av fri bostad därvid bortföll, dels att beloppet för hyra av erforderliga
lokaler från och med år 1915 höjts från 8,500 kronor till 12,450 kronor,
dels ock att beloppet för beredning av animal vaccin och vissa andra
ändamål från och med år 1916 höjts från 13,440 kronor till 23,440 kronor.
För upprätthållande av driften vid det farmaceutiska laboratoriet
har riksdagen för vartdera av åren 1916 och 1917 å extra stat anvisat
ett belopp av 15,600 kronor. Avlönings- och omkostnadsstat för laboratoriet
har av Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt verksamhetsår
fastställts.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en uppdelning
av statsmedicinska anstaltens ordinarie stat på de båda i anstalten förnärvarande
ingående underavdelningarne, så att för en var av dessa
uppföres ett ordinarie anslag, i sammanhang varmed den gemensamma
benämningen, statsmedicinska anstalten skulle komma att bortfalla —
denna förändring föranledd av önskvärdheten av att kunna mellan
medicinalstyrelsens vederbörande byråer uppdela ärenden rörande ananstalten.
De två nya institutioner som skulle motsvara anstaltens båda
nuvarande avdelningar skulle benämnas respektive statens bakteriologiska
laboratorium och statens rättskemiska laboratorium. Den farmaceutiska
institutionen skulle benämnas statens farmaceutiska laboratorium.
Den nu föreslagna avlönings- och omkostnadsstaten för bakteriologiska
laboratoriet är av följande lydelse:
Riksdagens skrivelse Nr 6.
15
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- |
Orts- tillägg. |
Arvoden |
Summa. |
||
gar. |
||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 föreståndare........... 1 laborator ................. |
5,000 |
2,500 |
— |
— |
7,500 |
JEfter 5 år kan lönen /''Efter 5 år kan lönen |
3,600 |
2,000 |
— |
— |
5,6001 |
höjas med 500 |
|
1 d:o |
3,600 |
2,000 |
< kronor och efter |
|||
1 assistent... |
— |
3,000 |
3,000 |
l ligarc 500 kronor. |
||
1 d:0 |
— |
— |
— |
3,000 |
3,000 |
|
1 inspektor och kontrollant ...... |
— |
— |
— |
2,000 |
2,000 |
|
1 veterinärbiträdo ....... |
— |
— |
_ |
2,000 |
2,000 |
fEfter 5 år kan lönen |
1 vaktmästare och preparator ... |
900 |
600 |
150 |
— |
1,650 |
höjas med 100 |
10 år med ytter-j |
||||||
1 stallförman ......................... |
||||||
900 |
450 |
150 |
— |
1,500 |
J höjas med 100 |
|
/Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 vaktmästare ............... |
höjas med 150 |
|||||
700 |
400 |
150 |
— |
1,250 |
| kronor och efter |
|
Till tillfälliga biträden, övrig |
10 år med ‘ ytter-l ligare 150 kronor |
|||||
— |
~ |
— |
6,500 |
6,500 |
||
Hyra av erforderliga lokaler......j Belysning, bränsle, gas, vatten |
— |
— |
— |
— |
11,750 |
|
in. m....... |
_ |
_ |
_ |
1,400 |
||
Beredning av vaccin, tillverkning |
||||||
agens m. in.... |
_ |
_ |
20,440 |
|||
Summa kronor |
- 1 ~ |
- | |
— | |
73,190 |
. Därest vaktmästare och preparator, stallförman eller vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter
fn bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen
avdragas, ^beträffande vaktmästare och preparator samt stallförman 100 kronor årligen och beträffande vaktmästare
150 kronor årligen.
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Förslaget till avlönings- och omkostnadsstat för statens rättskemiska
laboratorium är så lydande:
1 |
Lön. |
Tjänst- görings- |
Orts- |
Arvoden. |
Summa. |
| |
pennin- |
tillägg. |
|||||
gar. |
||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
(Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 föreståndare ........................ |
5,000 |
2,500 |
— |
— |
7,500 |
| höjas med 600 |
3,000 |
3,000 |
(•Efter 5 år kan lönen |
||||
1 assistent ............................ |
— |
— |
— |
höjas med 150 |
||
1 vaktmästare ........................ |
700 |
400 |
150 |
— |
1,250 |
! kronor och efter |
Till tillfälliga biträden, övrig be- |
t ligare 150 kronor. |
|||||
tj aning, vikariatsersättning, ren-skrivning m. m................... |
— |
— |
— |
1,000 |
1,000 |
|
Hyra av erforderliga lokaler...... |
- |
— |
— |
2,800 |
||
Belysning, bränsle, gas, vatten |
350 |
|||||
m. m.................................. |
||||||
Anskaffning av apparater och re- |
3,000 |
|||||
agens m. m......................... Summa kronor |
||||||
— |
- |
1 - |
— |
18,900 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri kostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, ävensom å lönen avdragas 150 kronor årligen.
Någon ändring i det för upprätthållande av driften vid statens
farmaceutiska laboratorium anvisade anslaget har förnärvarande icke
ansetts vara av behovet påkallat.
Riksdagen har funnit lämpligt att, på sätt föreslagits, sådan uppdelning
av statsmedicinska anstaltens ordinarie stat äger rum, att vardera
av anstaltens båda underavdelningar erhåller sin särskilda utgiftsstat
med därav möjliggjord fördelning på medicinalstyrelsens vederbörande
byråer av föredragningen av ärenden rörande anstalten. Däremot har
riksdagen icke funnit sig övertygad om lämpligheten av att, åtminstone
för närvarande, borttaga den för avdelningarne gemensamma benämningen,
statsmedicinska anstalten, och anser riksdagen förty, att såväl
de båda för förändringens genomförande erforderliga nya ordinarie
anslagen som ock extra anslaget till farmaceutiska laboratoriet böra i
riksstat en uppföras under eu gemensam överrubrik, »statsmedicinska
anstalten».
Beträffande de i de föreslagna staterna upptagna olika utgiftsposterna
bar riksdagen icke funnit anledning till erinran.
17
lliksdagcns skrivelse Nr C.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande
Avlönings- och omkostnadsstat för statens bakteriologiska laboratorium.
Tjänst- |
Orts- tillägg. |
|||||
Lön. |
gorings- pennin- |
Arvoden. |
Summa. |
|||
gar. |
||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 föreståndare ........................ |
[Efter 5 år kan lönen |
|||||
5,000 |
2,500 |
— |
— |
7,500 |
| höjas med 600 |
|
/Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 laborator ........................... |
3,600 |
2,000 |
— |
— |
5,600 |
höjas med 500 |
1 d:o ........................... |
3,600 |
2,000 |
— |
— |
5,600 |
< kronor och efter |
1 assistent............................. |
— |
— |
— |
3,000 |
3,000 |
l ligare 500 kronor. |
1 d:o ............................. |
— |
— |
— |
3,000 |
3,000 |
|
1 inspektor och kontrollant ...... |
— |
— |
— |
2,000 |
2,000 |
|
1 veterinärbiträde ................... |
— |
— |
— |
2,000 |
2,000 |
Etter 5 är kan lönen |
1 vaktmästare och preparator ... |
900 |
600 |
150 |
— |
1,650 |
kronor och efter |
10 år med ytter-ligare 100 kronor. |
||||||
[Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 stallförman ......................... |
900 |
450 |
150 |
— |
1,500 |
< höjas med 100 |
/Efter 5 år kan lönen |
||||||
höjas med 150 |
||||||
1 vaktmästare ........................ |
700 |
400 |
150 |
— |
1,250 |
kronor och efter |
Till tillfälliga biträden, övrig be- |
10 år med ytter- |
|||||
tjäning, vikariatsersättning, ren-skrivning m. m................... |
— |
_ |
_ |
6,500 |
6,500 |
ligare 150 kronor. |
Hyra av erforderliga lokaler...... Belysning, bränsle, gas, vatten |
— |
— |
— |
— |
11,750 |
|
m. m.................................. Beredning av vaccin, tillverkning |
1,400 |
|||||
agens m. m........................ |
— |
— |
— |
— |
20,440 |
|
Summa kronor |
- | |
- | |
- | |
- | |
73,190 |
Anm. Därest vaktmästare och preparator, stallförman eller vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri
bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen
avdragas, beträffande vaktmästare och preparator samt stallförman 100 kronor årligen och beträffande vaktmästare
150 kronor årligen.
dels godkänt de villkor och bestämmelser, som beträffande laboratorer,
vaktmästare och preparator samt stallförman av departements
Bihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 6 käft. (Nr 6). 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 6.
chefen i statsrådsprotokollet över civilärenden den 13 januari 1917
föreslagits för åtnjutande av de för dem i staten upptagna avlöningsförmåner
;
dels godkänt följande
Avlönings- och omkostnndsstat för statens rättskemisfea laboratorium.
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Orts- tillägg. |
Arvoden. |
Summa. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 föreståndare........................ |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
[Efter 5 år kan lönen |
||
3,000 |
3,000 |
/Efter 5 år kan lönen t kronor och efter |
||||
700 |
400 |
150 |
_ |
1,250 |
||
Till tillfälliga biträden, övrig be-tjäning, vikariatsersättning, ren- |
1,000 |
1,000 |
10 år med ytter-V ligare 150 kronor. |
|||
Hyra av erforderliga lokaler...... |
— |
— |
— |
— |
2,800 |
|
Belysning, bränsle, gas, vatten |
_ |
_ |
350 |
|||
Anskaffning av apparater och re-agens m. m......................... |
_ |
1 3.000 |
||||
Summa kronor |
— |
| 18,900 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, ävensom å lönen avdragas 150 kronor årligen.
dels med uteslutande ur riksstaten av det nuvarande ordinarie anslaget
till statsmedicinska anstalten å sjätte huvudtiteln under gemensam
överrubrik »statsmedicinska anstalten» från och med ar 1918 uppfört
dels ett ordinarie anslag till statens bakteriologiska laboratorium a
73,190 kronor, dels ock ett ordinarie anslag till statens rättskemiska
laboratorium å 18,900 kronor;
dels ock för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska
laboratorium å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högsta
15,600 kronor, att i riksstaten uppföras under ovanberörda överrubrik
»statsmedicinska anstalten».
22:o) Uti punkterna 26, 28 och 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde komma
att avlåtas, beräkna dels för provisorisk förbättring av provinsialläkares
1!)
Riksdagens skrivelse Nr 6.
avlöningsförmåner på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 6,000
kronor, dels i stället för det ordinarie reservationsanslaget till avlöning
åt femton civila läkarstipendiater från och med år 1918 ett ordinarie
reservationsanslag till avlöning åt civila läkarstipendiater om 31,000
kronor, dels ock en höjning från och med år 1918 av det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares avlönande med
6,725 kronor eller från 30,000 kronor till 36,725 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en den 16 februari 1917 till
riksdagen avlåten proposition (nr 79), under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels medgiva, att, utan hinder av vad i avlöningsstaten för förste
provinsialläkare och provinsialläkare samt enligt villkoren och bestämmelserna
för åtnjutande av i staten upptagna avlöningsförmåner finnes
föreskrivet beträffande förhöjning i lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning, tidpunkten för första förhöjningen, såvitt angår
provinsialläkarna i Sorsele distrikt i Västerbottens län samt Arjeplogs,
Pajala och Vittangi distrikt i Norrbottens län — dock först sedan nämnda
distrikt blivit med nya innehavare besatta — må bestämmas inträda redan
efter tre år, med rätt för den, som kommit i åtnjutande av sådan
löneförhöjning, att, även om han efter intjänande av detsamma innehaft
befattning i annat distrikt, komma i åtnjutande av andra ålderstillägget
efter ytterligare fem år, men med skyldighet för honom att, för erhållande
av omförmälda förhöjningar i lönen, i övrigt vara underkastad förenämnda
villkor och bestämmelser;
dels på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 12,300
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder användas till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares
avlöningsförmåner;
dels — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget
å 22,500 kronor till avlöning åt femton civila läkarstipendiater —
i stället å ordinarie stat år 1918 uppföra ett reservationsanslag å 15,000
kronor till avlöning åt civila läkarstipendiater, att jämte å förstnämnda
anslag . förefintliga besparingar användas till avlöning åt 25 dylika
stipendiater m. m. i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna förändrade
grunder;
dels medgiva, ej mindre att det i riksstaten för år 1917 upptagna
ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt femton civila läkarstipendiater
må under samma år användas till avlöning åt dylika stipendiater
jämlikt nämnda förändrade grunder, än även att av de besparingar,
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
som uppkommit å tidigare anslag för ändamålet, erforderligt belopp inå
begagnas till provisorisk förbättring under år 1917 av vissa provinsialläkares
avlöningsförmåner;
dels från och med år 1918 höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till extra provinsialläkares avlönande med 10,000 kronor eller från
30,000 kronor till 40,000 kronor;
dels ock medgiva, att, utan hinder av den för statens bidrag till avlönande
av extra provinsialläkare eljest gällande grund, att dylikt statsbidrag
i intet fall må överstiga 1,500 kronor, .må såsom lönebidrag till
extra provinsialläkare i avlägset belägna, särskilt svårbesättliga distrikt
utbetalas det belopp intill högst 2,500 kronor, som Eders Kungl. Maj:t i
varje särskilt fall prövar nödigt för tjänstens behöriga uppehållande.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser provisoriska åtgärder
för avhjälpande av svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra. De åtgärder, som beträffande
vissa ordinarie provinsialläkardistrikt föreslagits, äro ämnade att
förbättra befattningshavarnas ställning och avse beredande av flyttningsbidrag
och löneförbättring genom ortstillägg samt rätt till tidigare första
ålderstillägg. I fråga om de extra provinsialläkardistrikt,, som skulle
bliva föremål för åtgärder, har i allmänhet förordats höjning av nu
utgående statsbidrag, varförutom i ett fall beträffande G-illberga
distrikt — föreslagits utgivande av dylikt bidrag, ehuru sådant nu ej
utgår, och i ett annat fall — beträffande Malå distrikt — anställande
av ambulerande läkare. Då det emellertid kunde befaras, att de sålunda
föreslagna åtgärderna en tid framåt icke skulle visa sig tillräckliga,
har Eders Kungl. Maj:t jämväl ifrågasatt en utvidgning av den civila
läkarstipendiatinstitutionen i syfte att genom ökad tillgång på läkarstipendiater
möjliggöra, att sjukvården i svårbesatta distrikt på nöjaktigt
sätt kunde tillfälligt uppehållas genom sådana stipendiater.
För att under semester och vakans lättare kunna uppehålla läkartjänsterna
i mera avlägset belägna och svårbesättliga distrikt har dessutom
föreslagits en höjning i vissa fall av ersättningen till vikarie för
förste provinsialläkare och provinsialläkare.
1911 års riksdag har vid behandling av frågan om avlöningsstat
för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m. bland annat yttrat,
att riksdagen, med föranledande av vad den särskilt tillsatta kommittén
för omreglering av provinsialläkardistrikten i riket samt departementschefen
då i ämnet anfört, ville uttala angelägenheten av att samtidigt
med distriktsindelningens fastställande, i fråga om vissa socknar, .som
hade sådant läge, att olika delar av dem kunde hava fördel av att få an
-
Riksdagens skrivelse Nr 6.
21
lita läkare å skilda provinsialläkarstationer, föreskrift meddelades om skyldighet
för båda de i varje fall ifrågakommande provinsialläkarna att
enligt gällande taxa tillhandagå dessa socknars invånare med enskil d
sjukvård.
Vidare uttalade riksdagen sin anslutning till vad av kommittén och
departementschefen anförts därom, att provinsialläkare skulle på statens
bekostnad i och för rådfrågningar besöka mera avlägsna platser i de
norrländska länen, och förklarade sig riksdagen övertygad om, att Eders
Kungl. Maj:t vid fastställande av distriktsindelningen icke skulle underlåta
att på angivet sätt i största möjliga mån tillgodose sådana orters
intressen, vilka till följd av särskilt långt avstånd till provinsialläkarstation
kunde komma att bliva i behov av den lättnad i hithörande
avseende, som sådana läkarmottagningar skulle innebära.
Riksdagen har inhämtat, att de åtgärder, som riksdagen sålunda
förordade, i viss utsträckning hava vidtagits. Sålunda hava i läkarinstruktionen
av den 30 december 1911 införts vissa bestämmelser om
provinsialläkares skyldighet att i avlägset belägna kommuner inom distriktet
på lämpliga ställen anordna regelbundet återkommande mottagningar
för meddelande av läkarvård. I första hand har läkaren därvid
att söka överenskommelse med kommun angående bidrag från dennas
sida för mottagningars anordnande. Kan överenskommelse mellan
kommun och läkare emellertid icke träffas och önskar kommun likväl
anordnande av dylika mottagningar, skall framställning därom genom
Eders Kung]. Maj:ts befallningshavandes försorg göras hos medicinalstyrelsen.
Styrelsen avgör efter prövning av de av kommunen för läkarens
inställelse bjudna förmånerna om mottagning skall äga rum
eller icke.
Eders Kungl. Maj:t har vidare sedan flera år tillbaka, på därom gjorda
framställningar, förordnat, att vederbörande provinsialläkare inom de
norrländska länen skulle anordna dylika mottagningar, mot åtnjutande
av resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel (anslaget till
allmän hälso- och sjukvård) under villkor, att kommunerna kostnadsfritt
tillhandahölle lokal. Sådana förordnanden hava jämväl meddelats extra
provinsialläkare. Likaledes hava i de kungl. breven angående fastställande
av ny indelning av provinsialläkardistrikten i de norrländska
länen föreskrifter om läkarmottagningar meddelats i ett flertal fall.
Av åtskilliga riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna upplysningar
synes visserligen framgå, att flertalet kommuner, i behov av
åtgärder av sålunda angiven art, icke ännu uppmärksammat tillkomsten
av berörda bestämmelser och för den skull icke kunnat tillgodo
-
22
Riksdagens skrivelse Nr 6.
gorå sig de möjligheter till förbättrad läkarvård, som dessa stadgande!!
avsett att bereda, men är anledning antaga, att ändring i detta förhållande
snarast skall äga rum.
De av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna åtgärderna, utöver de sålunda
redan vidtagna, för läkarvårdens ordnande på ett tillfredsställande
sätt inom de avlägset belägna läkardistrikten i riket har riksdagen
likaledes funnit ändamålsenliga och har således ansett sig böra bifalla
den föreliggande framställningen. Skulle emellertid ifrågavarande åtgärder
icke visa sig vara tillfyllest för avhjälpande av de nu rådande
svårigheterna, förväntar riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t snarast till
riksdagen inkommer med ytterligare förslag i berörda hänseende.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att, utan hinder av vad i avlöningsstaten för förste
provinsialläkare och provinsialläkare samt enligt villkoren och bestämmelserna
för åtnjutande av i staten upptagna avlöningsförmåner finnes föreskrivet
beträffande förhöjning i lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning, tidpunkten för första förhöjningen, såvitt angår provinsialläkarna
i Sorsele distrikt i Västerbottens län samt Arjeplogs, Pajala
och Vittangi distrikt i Norrbottens län — dock först sedan nämnda distrikt
blivit med nya innehavare besatta — må bestämmas inträda redan
efter tre år, med rätt för den, som kommit i åtnjutande av sådan löneförhöjning,
att, även om han efter intjänande av detsamma innehaft befattning
i annat distrikt, komma i åtnjutande av andra ålderstillägget efter
ytterligare fem år, men med skyldighet för honom att, för erhållande
av omförmälda förhöjningar i lönen, i övrigt vara underkastad förenämnda
villkor och bestämmelser;
dels på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst
12,300 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med av Eders Kungl.
Maj:t förordade grunder användas till provisorisk förbättring av vissa
provinsialläkares avlöningsförmåner;
dels — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget
å 22,500 kronor till avlöning åt femton civila läkarstipendiater
-— i stället å ordinarie stat år 1918 uppfört ett reservationsanslag å
15,000 kronor till avlöning åt civila läkarstipendiater, att jämte å förstnämnda
anslag förefintliga besparingar användas till avlöning åt 25 dylika
stipendiater m. m. i enlighet med de av Eders Kungl. Maj:t förordade
förändrade grunder;
dels medgivit, ej mindre att det i riksstaten för år 1917''upptagna
ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt femton civila läkarstipendiater
må under samma år användas till avlöning åt dylika stipendiater
23
lliksdagens skrivelse Nr C,
jämlikt nämnda förändrade grunder, än även att av de besparingar,
som uppkommit å tidigare anslag för ändamålet, erforderligt belopp må
begagnas till provisorisk förbättring under år 1917 av vissa provinsialläkares
avlöningsförmåner;
dels från och med år 1918 höjt det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till extra provinsialläkares avlönande med 10,000 kronor eller från
30.000 kronor till 40,000 kronor;
dels ock medgivit, att, utan hinder av den för statens bidrag
till avlönande av extra provinsialläkare eljest gällande grund att dylikt
statsbidrag i intet fall må överstiga 1,500 kronor, må såsom lönebidrag
till extra provinsialläkare i avlägset belägna, särskilt svårbesättliga distrikt
utbetalas det belopp intill högst 2,500 kronor, som Eders Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall prövar nödigt för tjänstens behöriga uppehållande.
23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 27 gjorda
framställning har riksdagen beslutat att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare.
, biträdande provinsialläkare och stadsläkare skall ur riksstaten
för år 1918 uteslutas.
24:o) I punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition angående lönereglering för viss vid statens
anstalter för sinnessjuka anställd personal, som kunde komma att avlåtas,
tills vidare beräkna en höjning från och med år 1918 av det ordinarie
förslagsanslaget till hospitals underhåll med 600,000 kronor eller från
4.350.000 kronor till 4,950,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 30 april 1917 till riksdagen
avlåten proposition (nr 346), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att irån och med år 1918 höja det under riksstatens sjätte
huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till hospitals underhåll
med 350,000 kronor eller från 4,350,000 kronor till 4,700,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen från och med år
1918 höjt det under riksstatens sjätte huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till hospitals underhåll med 350,000 kronor eller från
4,350,000 kronor till 4,700,000 kronor.
25:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 31 därom gjorda
framställning har riksdagen beslutat, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare skall ur
riksstaten för år 1918 uteslutas.
24
BiJcsdagens skrivelse Nr 6.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 32 gjorda framställning
har riksdagen av det för om- och tillbyggnad av Lunds hospital
och asyl beviljade anslag å 320,000 kronor på extra stat för år 1918 anvisat
såsom reservationsanslag ett belopp av 120,000 kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 33 föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlatas angående
uppförande av ett nytt hospital vid Hälsingborg, för ändamålet beräkna
ett anslag på extra stat för år 1918 av 100,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 14 april 1917 till riksdagen
avlåten proposition (nr 266), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta
obildbara sinnesslöa avsett hospital skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar
uppföras på ett av Hälsingborgs stad för ändamalet upplåtet,
vid stadens norra gräns inom staden och å Laröd beläget område för
en beräknad kostnad av 9,700,000 kronor; dels ock för påbörjande av
berörda byggnadsföretag på extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av den uppgjorda
planen för byggnadernas placering ävensom i ärendet ingivet kostnadsförslag,
har uppmärksammat, hurusom enligt byggnadsplanen bostäderna
för den gifta betjäningen vid hospitalet skulle komma att ligga alltför
nära varandra, samt att ett väl stort antal bostadslägenheter inrymts i en
och samma byggnad. Ej mindre ur hygienisk synpunkt än även med
tanke på trevnaden för bemälda personal synes det därför riksdagen
böra tagas under övervägande, huruvida icke de för personalen avsedda
lägenheterna lämpligen kunde fördelas på ett större antal byggnader,
samt byggnaderna jämväl förläggas på större avstånd från varandra.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får alltså anmäla att riksdagen
dels beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och. 200 svårskötta
obildbara sinnesslöa avsett hospital skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda.ritningar
uppföras på ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet,
vid stadens norra gräns inom staden och å Laröd beläget område för en
beräknad kostnad av 9,700,000 kronor;
dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6. 25
28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 34 därom
gjorda framställning har riksdagen av det för uppförande av en för 800
sinnessjuka avsedd statsanstalt ä biskopsbostället Sundby nr 1 om 2 mantal
i Strängnäs socken av Södermanlands län m. m. beviljade anslaget å
3,300,000 kronor på extra stat för år 1918 anvisat såsom reservationsanslag
ett belopp av 200,000 kronor.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 35 föreslagit riksdagen dels
medgiva, att två. paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av Säters och
Västerviks hospital må i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
G. Wickman i augusti 1916 uppgjorda ritningar uppföras för en
beräknad kostnad av 998,400 kronor, dels ock för påbörjande av berörda
byggnadsföretag på extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 200,000
kronor.
De ifrågasatta byggnadsarbetena avse dels att bereda eu ökning
av det nuvarande antalet platser vid ovanberörda hospital med 280
stycken, dels ock att bereda bättre vård för de sinnessjuka genom
åstadkommande av anordningar, varigenom oroliga och störande patienter
kunna avskiljas från de mera lugna sjuka och övervakningen på
ett bättre sätt än hittills möjliggöras.
Då behovet av de föreslagna arbetena synes riksdagen ådagalagt
samt riksdagen i övrigt icke haft, något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att, tvä paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av
Säters och Västerviks hospital må i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten G. Wickman i augusti 1916 uppgjorda ritningar uppföras
för en beräknad kostnad av 998,400 kronor, dels ock för påbörjande av
berörda byggnadföretag på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
30:o) I punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
medgiva, att en ny ekonomibyggnad vid Göteborgs hospital må i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten C. Westman år 1916 uppgjorda
ritningar uppföras för en beräknad kostnad av 244,600 kronor;
dels för påbörjande av berörda, byggnadsföretag på extra stat för
år 1918 anvisa ett anslag å 25,000 kronor;
dels . ock medgiva, att av besparingarna å det av riksdagen år
1912 beviljade anslaget för uppförande av ekonomibyggnad, bostadshus
för överläkaren och två bostadshus för gift personal ävensom för ny
värmeledning m. m. vid Stockholms hospital samt å det av riksdagen
år 1914 beviljade anslaget för uppförande av tre bostadshus för betjäBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 6 höft. (Nr 6.) 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 6.
ning vid Lunds hospital och asyl må under år 1918 för ifrågavarande
ändamål användas ett belopp av högst 25,000 kronor.
Riksdagen, som funnit den i ämnet förebragta utredningen till fullo
ådagalägga behovet av en ny ekonomibyggnad vid ovanberörda hospital
och° icke i övrigt haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att en ny ekonomibyggnad vid Göteborgs hospital må
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman år 1910
uppgjorda ritningar uppföras för eu beräknad kostnad av 244,600 kronor,
dels för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för
år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor,
dels ock medgivit, att av besparingarna å det av riksdagen år
1912 beviljade anslaget för uppförande av ekonomibyggnad, bostadshus
för överläkaren och två bostadshus för gift personal ävensom för ny
värmeledning m. m. vid Stockholms hospital samt å det av riksdagen
år 1914 beviljade anslaget för uppförande av tre bostadshus för betjäning
vid Lunds hospital och asyl må under år 1918 för ifrågavarande
ändamål användas ett belopp av högst 25,000 kronor.
31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37 därom gjorda
framställning har riksdagen beslutat, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett och därmed likställda
sjukhus skall ur riksstaten för år 1918 uteslutas.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 38 föreslagit riksdagen
att för utförande vid Järvsö sjukhus för spetälska av en tillbyggnad
på extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 9,850 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanorda beloppet.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså anmäla, att riksdagen för utförande
vid Järvsö sjukhus för spetälska av en tillbyggnad på extra stat för år
1918 anvisat ett reservationsanslag av 9,850 kronor, med rätt för Eders
Kung). Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet.
33:o) I punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
från och med år 1918 höja det ordinarie anslaget till underhåll av
Järvsö sjukhus för spetälska från 22,000 kronor med 1,500 kronor till
23,500 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag
föranledes dels av den ifrågasatta utvidgningen av sjukhuset, som med
nödvändighet medför en ökning av kostnaderna för sjukhusets drift,
Riksdagens skrivelse Nr 6.
27
dels ock av den rådande dyrtiden samt av utav medicinalstyrelsen
medgiven avlöningsförhöjning åt viss vid sjukhuset anställd personal.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1918 höjt det
ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska från 22,000
kronor med 1,500 kronor till 23,500 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 40 föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas,
på extra stat för år 1918 beräkna dels för uppförande av ett spetälskesjukhus
i Dalarna ett anslag av 76,220 kronor, dels för anskaffande
av för sjukhuset erforderlig utrustning ett förslagsanslag av 10,000
kronor, dels ock för sjukhusets drift ett förslagsanslag av 3,450 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 16 april 1917 avlåten
proposition, nr 193, under åberopande av bifogat utdrag över statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1918 anvisa dels för uppförande av ett spetälskesjukhus
i Dalarna ett reservationsanslag av 70,900 kronor, dels
för anskaffande av för sjukhuset erforderlig utrustning ett förslagsanslag
av 10,000 kronor, dels ock för sjukhusets drift ett förslagsanslag
av 3,450 kronor.
De beräknade kostnaderna för uppförande av ifrågavarande sjukhus
uppgå till 110,900 kronor. Härav har riksdagen på extra stat för år
1917 anvisat ett anslag å 40,000 kronor.
Vid granskning av de i ärendet ingivna ritningarna har riksdagens
vederbörande utskott funnit vissa ändringar i planen över sjukhusbyggnaden
erforderliga, särskilt i avseende å förbindelseanordningarna mellan
kök och matkällare. Utskottet har för den skull låtit uppgöra skisser
över de delar av sjukhusbyggnaden, i fråga om vilka ansetts, att
ändring i ritningarna bör vidtagas. Enligt vad nämnda utskott från
sakkunnigt håll inhämtat, komma dessa ändringar icke att medföra
någon ökning av de beräknade kostnaderna för byggnadens uppförande
och har riksdagen, under förutsättning att berörda ändringar iakttagas,
beviljat det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning att erinra, får alltså anmäla, att riksdagen på
extra stat för år 1918 anvisat
dels för uppförande av ett spetälskesjukhus i Dalarna ett reservationsanslag
av 70,900 kronor,
dels för anskaffande av för sjukhuset erforderlig utrustning ett förslagsanslag
av 10,000 kronor,
28 Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock för sjukhusets drift ett förslagsanslag av 3,450 kronor.
35:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 41 gjorda framställning
bar riksdagen dels till bidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvärdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus
och tuberkulosavdelningar på andra sjukvårdsanstalter,
på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag å 400,000
kronor;
dels beslutat, att i avseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande
av statsbidrag från berörda anslag skall gälla av Eders Kungl.
Maj:t fastställda grunder;
dels ock medgivit, att jord, som slår under kronans omedelbara
disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt
skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena
krigsmanshusfond, må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall
verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för anläggning av
tuberkulossjukvärdsanstalter.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 42 föreslagit riksdagen
dels att från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 650,000 kronor till bidrag för
driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter;
dels ock att i avseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande av
ifrågavarande statsanslag besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som prövas
vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för vårdplats
i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag, dock
att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss kommun eller
landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas
av den omständigheten, att avgiften för vård av person från annan ort
utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och
patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning, att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på
varje tusental av länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat
antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvårdanstalt, som är avsedd för vård av sjuka från
2!)
Riksdagens skrivelse Nr C>.
hela riket utan företräde för sjuka från visst län eller viss stad, samt
med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där
statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning i förhållande
till invånarantalet; och
c) att Eders Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser
och villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga
att stadga.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft tvenne
inom riksdagen väckta motioner, vari hemställts, att riksdagen måtte
dels från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 1,300,000 kronor till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter; dels ock att i avseende
å allmänna bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande statsanslag
besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som prövas
vara pa tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för vårdplats
i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag, dock
att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss kommun eller
landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas
av den omständigheten att avgiften för vård av person från annan ort
utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 1 krona för dag och
patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock med
den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje
tusental av länets eller stadens invånare, däri dock ej in beräknat antalet
sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvårdsanstalt, som är avsedd för vård av sjuka från
hela riket utan företräde för sjuka från visst län eller viss stad, samt
med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där
statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning i förhållande
till invånarantalet; och
c) att Eders Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser och
villkor, som för statsbidragers åtnjutande kunna finnas lämpliga att stadga.
Till stöd för denna framställning har av motionärerna anförts följande:
»Med
anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 42 i 6:te huvudtiteln
äskade anslag av 650,000 kronor till driftkostnader för tuberkulossjukvårdsanstalter
för år 1918 anföres följande:
30
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Den s. k. tiiberkuloskommittén, som avgav sitt betänkande år 1907,
hade beräknat driftkostnaderna för tuberkulossjukstugor till kronor 1: 60
och för tuberkulossjukhus till kronor ''1: 75, allt per dag och patient,
samt föreslagit statens driftkostnadsbidrag till 50 öre. Flertalet av de
i anledning av kommitténs förslag hörda lokala myndigheterna hade
ansett sistnämnda belopp vara för lågt och föreslagit kronor 0: 75, 1:
ända upp till 2/s av driftkostnaden. Medicinalstyrelsen, som 1908 avgav
sitt yttrande över tuberkuloskommitténs förslag, ansåg, att driftkostnaden
för de olika slagen av tuberkulossjukvårdsanstalter borde i genomsnitt
beräknas till kronor 2: 25 och att statens bidrag till samma kostnad
borde sättas till Va eller 75 öre.
I Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års riksdag angående statsbidrag
till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter beräknades
driftkostnaden till kronor 2: — och departementschefen ansåg sannolikt,
att man i så fall befann sig på den säkra sidan.
I skrivelse till Kungl. Maj:t i anledning av 1908 års riksdags beslut
om bidrag till uppförande av tuberkulossjukvårdsanstalter uttalade
riksdagen jämväl, att 50 öre per dag och patient såsom statens bidrag
till driftkostnaderna vore det lägsta belopp man härvid hade att tänka
på. I ovannämnda kungl. proposition till 1909 års riksdag hade statens
driftkostnadsbidrag emellertid föreslagits till endast 50 öre, och
detta blev riksdagens beslut.
Riksdagsbeslutet om bidrag till uppförande av tuberkulossjukvårdsanstalter
ävensom detta sistnämnda beslut verkade i hög grad stimulerande
på landstingens och kommunernas intresse för tuberkulosfrågan,
och över hela landet sattes i gång utredningar om uppförande av lungsotssanatorier.
Emellertid visade det sig ganska snart, att såväl byggnads-
som driftkostnad blev betydligt större än som beräknats såväl
av tuberkuloskommittén som i den kungl. propositionen. Beträffande
driftkostnaden, som i sistnämnda kungl. proposition beräknats till 50 öre
per dag och patient för landstingens och kommunernas vidkommande,
ha dessa senares utgifter för densamma stigit med varje år och äro nu uppe
i det 3- å 4-dubbla av den beräknade kostnaden (se tab. litt. D och E)A)
Att så kunnat ske är endels beroende på att såväl patientavgifterna,
vilka fastställts av riksdag till maximalt 1 kr. per dag och patient, som
statsbidraget äro till sina belopp fixerade, under det att landstingen ocn
kommunerna, som ha ansvaret för driften, fått taga alla konsekvenserna
av både felkalkyler och det fallande penningevärdet. Man kan ju här
invända, att detta sakförhållande, hur anmärkningsvärt det än må vara
för landstingens och kommunernas del, ej bör föranleda någon åtgärd
31
Riksdagens skrivelse Nr G.
från. statens sida, då de förra åtagit sig att ansvara för driften och ha
möjlighet att genom beskattning uttaga tillräckligt stora belopp att
fylla luckorna med.
Resonemanget vore måhända riktigt, om behovet av vårdplatser
för ifrågavarande sjukdom vore i det närmaste fyllt. Genom studiet av
vidfogade sammanställning (litt. A)°) kan man bilda sig en ungefärlig
föreställning om huru många vårdplatser som äro behövliga utöver de
redan befintliga. Stockholms stad, som har 73 vårdplatser på 100 dödsfall
i tuberkulos, har procentuellt i förhållande till folkmängden det
största antalet vårdplatser. Väntetiden är här kort. Vissa tider ingen.
Det är uppenbart, att behovet av vårdplatser ej kan sägas vara fyllt,
föi rån ett dylikt tillstånd inträder över hela landet. Men hur ställer sig
väntetiden vid andra sanatorier? En sammanställning av väntetiderna
vid övriga sanatorier, utförd i kung!, pensionsstyrelsen, har följande
utseende (Bil. B).°) Denna tablå visar tydligt nog, att ännu är ej allt
välbeställt. Den talar i stället kraftigt för att ej underlåta något som
är ägnat att föra tuberkulosarbetet framåt, så att dessa väntande skaror
försvinna. . De lungsiktigas antal blev av 1905 års tuberkuloskommitté
beräknat till 3 gånger dödssiffran i tuberkulos. Samtliga dessa behöva
naturligtvis inte anstaltsvård, men tager man förhållandena i Stockholm
som måttstock, d. v. s. att, när väntetiden försvinner, först då är behovet
av vårdplatser fyllt, så skulle enligt tab. litt. A de behövliga
vårdplatsernas antal utöver de redan befintliga uppgå till 3,793 eller
om man, såsom man bör, tar hänsyn till att all tuberkulos infattas i
dödsfallstalen för 1912 till 3,333. Denna senare siffra bör ytterligare
reduceras med antalet vårdplatser å folksanatorierna och sanatoriet Solbacken
samt dem som tillkommit efter den 1 november 1916 jämte
dem, som man nu är i färd med att inrätta. Sammanlagda antalet av
dessa här nämnda kategorier utgör 1,153. Sedan dessa frånräknats,
blir slutsumman 2,180. Denna siffra betecknar det antal vårdplatser,
som under den närmaste tiden skulle behöva nyinrättas. Det synes
därför vara av synnerlig vikt för tuberkulossjukvårdens fortsatta utveckling
i någorlunda samma tempo som hittills, att ej driftkostnadernas
storlek avkyler den beredvillighet, som tidigare visat sig hos landsting
och kommuner, då det gällt att åtaga sig bördor för inrättande och
drivande av lungsotssanatorier. Detta onus framträder i så mycket
skarpare dager, som samtidigt med den stadiga stegringen av utgifterna
för driften statens bidrag och patientavgifterna stanna vid fixa belopp,
*) Bilaga vid denna skrivelse.
32
Riksdagens skrivelse Nr G.
som åtminstone vad de förra beträffar, såsom tidigare visats, blivit enligt
mångas mening bestämda alltför lågt redan från början. Då de
samhällslager, som mest rekrytera de allmänna sanatorierna, redan av
nu gällande avgifter äro tillräckligt tyngda, torde det ej vara lämpligt
att här föreslå en böjning av patientavgifterna. Återstår då endast, att
statsbidraget till driftkostnaden höjes.
Då riksdagen 1900 beslutade i frågan, voro landstingens och kommunernas
utgifter för driften, såsom tidigare framhållits, beräknade till
50 öre per dag och patient. Tab. litt. Oö) visar den alltjämt fortgående
stegringen av driftkostnaderna vid jubileumsfondens sanatorier under en
längre följd av år. Några fullt användbara tal från landstingen och
kommunernas sanatorier stå ej till buds längre tillbaka än till 1910,
första året då statens driftkostnadsbidrag togs i anspråk. Såsom framgår
av tab. litt. D äro dessa siffror medeltalet för sanatorier av både större
och mindre typ. En annan tabell, litt. E, visar hur driftkostnaden
ställer sig för de olika sanatorierna under ett visst år — 1915. Dessa
siffror visa tydligt nog, hur olika fördelningen av den ekonomiska tungan
för tuberkulosvården ställde sig vid 1915 års slut jämförd med vad som
tänktes och troddes vid den tidpunkt, då statsbidraget till driftkostnaden
bestämdes. I närvarande stund har helt visst vågen sjunkit ytterligare
och detta i betydande grad till nackdel för landsting och kommuner.
Det synes därför som om dessa kunde ha fullgoda skäl att kräva,
att statens driftkostnadsbidrag för tuberkulosvården höjdes och sattes
åtminstone till 1 kr. per dag och patient. Landstingens och kommunernas
bidrag till driften av tuberkulossjukhusen komme härigenom ingalunda
att understiga statens, utan i flertalet fall överstiga detta.))
Vidkommande först de i ämnet väckta motionerna har riksdagen
icke funnit sig enbart på den av motionärerna förebragta utredningen
kunna bifalla förslaget. Då riksdagen emellertid till fullo uppskattar
det behjärtans''värda i motionernas sylte, bär riksdagen ansett, att framställningen
bör göras till föremål för utredning genom Eders Kungl.
Maj:ts försorg.
Eders Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledningtill
erinran.
Riksdagen får sålunda ej mindre anmäla,
att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,
dels från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 650,000 kronor till bidrag för
driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsatistalter;
*) Bilaga vid denna skrivelse.
33
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock i avseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande av
ifrågavarande statsanslag beslutat:
a) ^att. statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som prövas
vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för vårdplats
i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss kommun
eller landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas
av den omständigheten, att avgiften för vård av person från
annan ort utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och
patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock med
den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje
tusental av länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet
sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvårdsanstalt, som är avsedd för vård av sjuka
från hela riket utan företräde för sjuka från visst län eller viss stad,
samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens
län, där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning i förhållande
till invånarantalet; och
c) att Eders Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser
och villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att
stadga;
än även anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
rörande lämpligheten av att statsbidraget till tuberkulossjukvårdsanstalterna
höjes utöver nu utgående belopp samt för riksdagen
framlägga det förslag i ämnet, vartill sagda utredning må giva anledning.
37:o) I punkt 43 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på
extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag å 5,000 kronor för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
_ Riksdagen har uppmärksammat, att de för ifrågavarande ändamål
anvisade, medlen ej kommit till användning i den utsträckning, som
^örjan beräknats. Enligt riksdagens förmenande är detta beroende
därpå, att de av Eders Kungl. Maj:t i § 3 av kungl. kungörelsen den 27
juni 1914 (sv. förf.-saml. nr 294) stadgade villkoren för resebidrags erhållande
äro av den beskaffenhet, att blott ett ringa antal personer kunna
komma i åtnjutande av understöd från ifrågavarande anslag, och vill
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 6.
riksdagen för den skull ifrågasätta, huruvida icke ändring av berörda
villkor lämpligen bör vidtagas.
Riksdagen, som icke baft något att erinra emot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, bar alltså på extra stat för år 1918 beviljat
ett förslagsanslag å 5,000 kronor för beredande av bidrag till
medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och från de vid
västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna, att utgå under de
villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 44 därom gjorda
framställning bar riksdagen beslutat, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet studera
tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien, skall ur riksstaten för
år 1918 uteslutas.
39:o) Eders Kungl. Maj:t bar under punkt 45 föreslagit riksdagen att
till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung
Oscar ll:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 300,000 kronor, att användas i
enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan
under år 1917 utanordna 50,000 kronor.
För vart och ett av åren 1906—1917 bar riksdagen beviljat för
samma ändamål ett anslag av 200,000 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna ökningen av anslaget
till ifrågavarande folksanatorier föranledes dels av stegrade driftkostnader
dels ock av personliga lönetillägg och böjda löner åt viss vid
sanatorierna anställd personal.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså till upprätthållande av verksamheten
vid de genom medel ur Konung Oscars II:s jubileumsfond inrättade
folksanatorierna på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst 300,000 kronor, att användas i enlighet med av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
50,000 kronor.
40:o) I punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på
extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag å 70,000 kronor att
användas till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.
För vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917 bar riksdagen för
ifrågavarande ändamål beviljat ett förslagsanslag å 60,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6. 35
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget föranledes av att detsarom
a under de år, det utgått, tagits i anspråk till allt högre belopp,
vid vilket förhållande och då dispensärverksamheten befinner sig i kraftig
utveckling, sannolikheten icke talar för att det hittillsvarande anslao-sbeloppet
skall visa sig tillräckligt för år 1918.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag
å 70,000 kronor att användas till statsbidrag för understödjande
av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande.
41.0) Eders Ivungl. Maj:t har i punkt 47 föreslagit riksdagen att på
extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor att
enligt därom av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser användas till
bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa,
med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten,
under villkor att genom bidrag från vederbörande landsting eller kommuner
eller annorledes bestrides det belopp, som erfordras för patientens
resa fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen
äger ruin, ävensom för hans underhåll, så länge behandlingen varar.
För vart och ett av åren 1910—1917 har riksdagen för ifrågavarande
ändamål på extra stat beviljat ett förslagsanslag å 15,000 kronor.
Då anslaget under de senare åren i avsevärd grad överskridits,
har en förhöjning av anslaget för år 1918 ansetts böra äga rum.
Riksdagen,^ som icke haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts
örslag, har sålunda på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag
av 30,000 kronor att enligt därom av Eders Kungl. Mai'':t meddelade
bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den
s. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade
personer från. landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestrides det belopp,
som erfordras för patientens resa fram och åter mellan hemorten och
den anstalt, där behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,
sa länge behandlingen varar.
42.0) 1 Punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
under de villkor, som kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva bestämda,
som bidrag för uppförande av en vanföreanstalt i Sundsvall bevilja ett
fV 275’000 kronor och därav på extra stat för år 1918 anvisa
/o,000 kronor.
. Riksdagen vars vederbörande utskott tagit del av i ärendet ingivna
ritningar och kostnadsförslag, har icke funnit anledning till erinran mot
36
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och får sålunda anmäla,,
att riksdagen under de villkor, som kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva
bestämda, som bidrag för uppförande av en v anföreanstalt i Sundsvall
beviljat ett reservationsanslag av 275,000 kronor och därav på extra
stat för år 1918 anvisat 75,000 kronor.
4-3:o) I punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra
dels för anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg ett ordinarie förslagsanslag av 80,000 kronor,,
dels ock för anordnande av polikliniker vid nämnda anstalter ett
ordinarie förslagsanslag av 9,000 kronor,
båda anslagen att utgå under de villkor för desammas åtnjutande,
som kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva bestämda.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har icke givit
riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen förty anmäla, att
riksdagen från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppfört
dels för anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg ett ordinarie förslagsanslag av 80,000 kronor;
dels ock för anordnande av polikliniker vid nämnda anstalter ett ordinarie
förslagsanslag av 9,000 kronor;
båda anslagen att utgå under de villkor för desammas åtnjutande,
som kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva bestämda.
44:o) I punkt 50 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att
från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 45,000 kronor att under de villkor, som
kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till
underhåll av i samband med vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg anordnade skol- och uppfostringshem.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har från och med år 1918 i
riksstaten under sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 45,000 kronor att under de villkor, som kunna av Eders Kungl.
Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till underhåll av i samband
med vanföreanstalterna i Stockholm,, Göteborg och Hälsingborg anordnade
skol- och uppfostringshem.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 51 föreslagit riksdagen att från
och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 35,000 kronor att användas för bidrag till de
vanföras jämte vårdares resor till eller från vanföreanstalterna i Stock
-
Riksdagens skrivelse Nr C.
37
holm, Göteborg och Hälsingborg eller de i samband med nämnda vanföreanstalter
anordnade skol- och uppfostringshem att utgå under de villkor
för anslagets åtnjutande, som kunna av Eders Kungl. Maj:t bliva bestämda.
För vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917 har riksdagen för
ifrågavarande ändamål på extra stat anvisat ett förslagsanslag av 15,000
kronor.
Av den lämnade utredningen har riksdagen funnit behovet av den
föreslagna ökningen av förevarande anslag ådagalagt; och får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen från och med år 1918 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 35,000 kronor
att användas för bidrag till de vanföras jämte vårdares resor till eller från
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg eller de i samband
med nämnda vanföreanstalter anordnade skol- och uppfostringshem att
utgå under de villkor för anslagets åtnjutande, som kunna av Eders
Kungl. Maj:t bliva bestämda.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 52 föreslagit riksdagen att från
och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 69,500 kronor att användas dels i överensstämmelse
med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, till
understöd åt de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna
för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra,
dels ock för bekostande av dessa anstalters inspektion.
För vartdera av åren 1916 och 1917 har riksdagen för ifrågavarande
ändamål å extra stat beviljat ett förslagsanslag av 45,000
kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget föranledes dels av
stegrade omkostnader för anstalterna på grund av ökat antal elevplatser
vid desamma, dels ock därav att statsbidraget föreslagits skola utgå
efter delvis förändrade grunder, med förhöjt belopp per elev och i
vidsträcktare omfattning.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har från och med år 1918 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 69,500 kronor
att användas dels i överensstämmelse med grunder, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas, till understöd åt de i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion.
38
Riksdagens skrivelse Nr 6.
47:o) I punkt 53 bär Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att från.
och med år 1918 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till skyddskoppympningen med 65,000 kronor eller från 175,000 kronor
till 240,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har från och med år 1918 höjt det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till skyddskoppympningen med 65,000
kronor eller från 175,000 kronor till 240,000 kronor.
48:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
bevilja ett anslag av 200,000 kronor såsom bidrag till inköp av radium
för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem i Stockholm
samt därav på extra stat för år 1918 anvisa ett belopp av 100,000
kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis
redan under år 1917 utanordna beloppet.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen beviljat ett anslag
av 200,000 kronor såsom bidrag till inköp av radium för svenska cancerföreningens
Stockholmsavdelnings sjukhem i Stockholm samt därav på extra
stat för år 1918 anvisat såsom reservationsanslag ett belopp av 100,000
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis
redan under år 1917 utanordna beloppet.
49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 55 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för bestridande av kostnaderna för skötseln av den å karantänsanstalten
på Känsö befintliga koloxidapparaten på extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.
50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 56 gjorda framställning
har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst 500 kronor, till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren
vid karantänsanstalten på Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg att utgå, så
länge han under år 1918 på grund av Eders Kungl. Maj:ts förordnande
uppehåller ifrågavarande karantän släkarbefattning.
51:o) Sedan ordinarie anslaget till resestipendier åt civila läkare å
3,500 kronor av 1916 års riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
därom framställda förslag uteslutits ur riksstaten för år 1917 har Eders
Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för år 1918 ånyo upptagit anslaget
med samma belopp 3,500 kronor.
Riksdagen har från och med år 1918 till resestipendier åt civila
läkare å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å 3,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6''.
3 9
Sociala verk och inrättningar.
52:0)^ Eders Kung]. Maj:t har under punkt 57 upptagit ordinarie
anslaget till riksförsäkringsanstalten för år 1918 med oförändrat belopp
104,800 kronor samt i punkt 58 föreslagit riksdagen, att för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1918 måtte anvisas ett förslagsanslag å
636,000 kronor. ö
Sistlidet års riksdag har för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för
år 1917 anvisat ett förslagsanslag å 545,200 kronor. I den skrivelse,
varuti beslutet härom anmäldes för Eders Kungl. Maj:t, anförde riksdagen
bland annat följande:
»Givetvis kommer antagandet av den nya olycksfallslagen att nödvändiggöra
en väsentlig utvidgning av riksförsäkringsanstalten. Som
emellertid lagen icke skall träda i kraft före den 1 januari 1918, har
det icke ansetts erforderligt att redan nu upptaga till behandling frågan
om anstaltens nya organisation i vidare mån än ett ordnande därav
redan för nästkommande år kan anses behövligt. Med ifrågavarande
proposition har också endast förelagts riksdagen bestämmandet av de
anslag, som erfordras för anstaltens verksamhet under år 1917.
Eders Kungl. Maj:t har härvid föreslagit riksdagen att godkänna
ordinarie avlöningsstat för anstalten för näskommande år. Såsom föredragande
departementschefen framhållit, är det klart, att tillsvidare en
viss osäkerhet måste råda beträffande anordningen och fördelningen av
det genom den nya lagen tillkommande arbetet, och det torde därför för
ett definitivt bestämmande av den ordinarie staten vara lämpligast att
avvakta resultatet av nästkommande års verksamhet. Åven om emellertid
i allmänhet nu kan vara olämpligt att bestämma antalet och arten av de
tjänstebefattningar, som komma att erfordras, lärer detta dock icke gälla
beträffande nu i anstalten befintliga tjänstebefattningar. I fråga om dessa
torde det vara klart, att desamma under alla omständigheter skola komma
att bibehållas. Under sådana förhållanden torde det saknas skäl att nu
längre uppskjuta dessa befattningars upptagande på ordinarie stat. Rättvisa
och billighet synas jämväl fordra, att de ifrågavarande befattningshavarna
komma i åtnjutande av de förmåner, som befattningarnas uppförande
å ordinarie stat medför. Riksdagen har alltså ansett sig böra
40 Riksdagens skrivelse Nr 6.
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag om riksförsäkringsanstaltens uppförande
å ordinarie stat.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till tjänstegrader och avlöningsförmåner
för riksförsäkringsanstaltens befattningshavare å ordinarie
stat har detsamma ej föranlett någon erinran från riksdagens sida.
Vad däremot angår Eders Kungl. Maj:ts förslag till extra anslag för
anstalten för år 1917, anser riksdagen att å extra stat icke böra uppföras
några tjänstebefattningar av tredje lönegraden, då härigenom den blivande
utredningen rörande anstaltens behov av befattningshavare i olika grader
föregripes. Riksdagen har ej heller i övrigt ansett sig kunna ingå på en
granskning av den föreslagna extra staten, utan endast ansett sig böra
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett extra anslag för bestridande
av nödiga utgifter.?
I betraktande av de svårigheter, som måste möta att redan före olycksfallslagens
ikraftträdande med större säkerhet kunna fastställa en detaljerad
omorganisation av riksförsäkringsanstalten, finner riksdagen i
likhet med departementschefen, att, till dess erfarenhet vunnits rörande
olycksfallsförsäkringens verksamhet, med denna organisations definitiva
ordnande ännu någon tid bör anstå. Enligt riksdagens förmenande
gäller det sålunda att även för nästkommande år allenast träffa de anordningar
beträffande anstaltens organisation, som äro av nöden för att
trygga ett ändamålsenligt utövande av anstaltens funktioner men att
samtidigt tillse, att organisationen ej knytes mera fast än att en lämplig
anpassning efter utvecklingens krav må kunna ske. Med hänsyn härtill
och då löneregleringskommittén icke blivit satt i tillfälle att rörande
anstaltens organisation avgiva yttrande, har riksdagen ansett sig nu icke
böra ingå på någon granskning av den föreslagna extra staten utan
allenast böra ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag
för nödiga utgifter. Av skäl, som av sistlidet års riksdag uttalats,
anser riksdagen emellertid, att några tjänstebefattningar av tredje lönegraden
icke böra uppföras, och har riksdagen vid detta förhållande
ansett en nedsättning av det extra anslaget med 6,000 kronor för år
1918 böra äga rum.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen dels beslutat, att ordinarie anslaget till riksförsäkringsanstalten
skall för år 1918 uppföras med oförändrat belopp eller 104,800
kronor; dels ock för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1918 anvisat
ett förslagsanslag å 630,000 kronor.
41
liilcsdagcns skrivelse Nr (i.
53:o) I punkt 59 liar Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på don proposition, sou) kunde komma att avlåtas i fråga
om .ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
för bestridande av vissa omkostnader för riksförsäkringsanstalten
för handläggning av ärenden rörande dylik ersättning, under sjätte
huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag på extra stat för år 1918 av
9,500 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 30 april 1917 avlåten
proposition (nr 327), under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
för bestridande av vissa omkostnader för riksförsäkringsanstalten för
handläggning av ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, under riksstatens sjätte huvudtitel
anvisa ett förslagsanslag på extra stat för år 1918 av 9^500 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får allt så anmäla, att riksdagen för bestridande
av vissa omkostnader för riksförsäkringsanstalten för handläggning av
ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, under riksstatens sjätte huvudtitel anvisat ett förslagsanslag
på extra stat för år 1918 av 9,500 kronor.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 60 föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition, som kunde komma att "i ämnet avlåtas,
på extra stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 39,000 kronor
att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med
uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
Sedermera har Eders Kung], Maj:t i en den 4 maj 1917 till riksdagen
avlåten proposition, nr 347, under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 53,500
kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr
med uppbörd och utbetalningar m. m. för riksförsäkringsanstalten.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 53,500 kronor att användas
till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och
utbetalningar m. in. för riksförsäkringsanstalten.
55:o) I punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna de utav departementschefen förordade förslag till ordinarie
avlöningsstat för försäkringsrådet ävensom till allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner å samma stat; dels ock
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 6 höft. (Kr 6.) 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 6.
från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett
ordinarie anslag till försäkringsrådet å 64,300 kronor.
Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen dels godkänt
berörda förslag till ordinarie avlöningsstat för försäkringsrådet ävensom
förslaget till allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner
å samma stat med vissa i förslaget av riksdagen företagna
ändringar, dels ock från och med ar 1918 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag till försäkringsrådet å
64,300 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 62 föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1918 anvisa
dels för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under år
1918, utöver anslaget å ordinarie stat, ett förslagsanslag av 55,000
kronor;
dels till anskaffande av möbler och andra inventarier m. m. for
försäkringsrådet ett förslagsanslag av 25,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet; _ _ .
dels ock till avlöningar åt vissa befattningshavare hos försäkringsrådet
för tiden den 1 oktober—31 december 1917 ävensom till andra
kostnader under nämnda tid ett förslagsanslag av 20,000 kronor, likaledes
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.
Såsom i särskild skrivelse av riksdagen blivit anmält, har riksdagen
å extra stat för år 1918 anvisat
dels för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under år
1918, utöver anslaget å ordinarie stat ett förslagsanslag av 55,000
kronor;
dels till anskaffande av möbler och andra inventarier m. m. for
försäkringsrådet ett förslagsanslag, högst 25,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna beloppet;
dels ock till avlöningar åt vissa befattningshavare hos försäkringsrådet
för tiden 1 oktober—31 december 1917 ävensom till andra kostnader
under nämnda tid ett förslagsanslag av 20,000 kionoi, likaledes
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.
57:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 63 därom
gjorda framställning har riksdagen för upprätthållande av socialstyrelsens
Riksdagens skrivelse Nr G.
43
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag, högst 36,300 kronor.
58:o) I punkt G-4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas med förslag
till lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred, på extra stat
för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 25,000 kronor att ställas till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
för medling i arbetstvister, samt i punkt 65 av samma
huvudtitel att likaledes i avbidan på sistnämnda proposition, på extra
stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 73,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för en arbetsdomstol.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 30 april 1917 till
riksdagen avlåten proposition (nr 305), under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, dels
föreslagit riksdagen att på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av 25,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i arbetstvister,
dels ock givit riksdagen tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t funnit
frågan om framställning till riksdagen i det under punkt 65 av sjätte
huvudtiteln upptagna ärende angående kostnaderna för en arbetsdomstol
hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde
beräknas å 1918 års stat.
För varje år från och med år 1907 har av riksdagen på extra stat
anvisats ett förslagsanslag att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i arbetstvister.
För åren 1907 och 1908 var detta anslag bestämt till 20,000
kronor årligen, men därefter har detsamma utgjort 25,000 kronor
om året.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 25,000 kronor att ställas till Eders
Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
för medling i arbetstvister.
59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 därom
gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett
förslagsanslag av 70,000 kronor att för befrämjande och organiserande av
den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder.
44
Riksdagens skrivelse Nr 6.
60:o) I punkt 67 har Eder Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på
extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor att i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas.
Enligt vad riksdagen inhämtat, utbetalade socialstyrelsen under år
1916 till arbetsförmedlingsanstalterna för av anstalterna under år 1915
utlämnade bidrag till medellösa arbetssökandes resor ett belopp av 787
kronor 36 öre. Med ledning av de från anstalterna inkomna ansökningarna
om ersättning för de av dem under år 1916 utlämnade resebidrag,
vilka emellertid ännu icke av socialstyrelsen behandlats, torde
statens utgifter för berörda ändamål under innevarande år komma att
belöpa sig till 1,500 å 2,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, bar alltså på extra stat för år
1918 anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader
för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedling sanstalt anvisats
arbete å annan ort än där de vistas.
61:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts i punkt 68 därom gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet
i Basel på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst
750 kronor.
62:o) Eders Kungl. Maj:t bar i punkt 69 föreslagit riksdagen dels
godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ändrad
ordinarie stat för yrkesinspektionen samt, beträffande däri upptagna
assistenter och underinspektörer, till allmänna villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande, att tillämpas från och med år
1918; dels ock från och med samma år höja det ordinarie anslaget till
yrkesinspektionen med 80,700 kronor till 163,380 kronor.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville besluta,
att avlöningen för underinspektörerna sättes till 2,500 kronor,
varav 1,800 kronor i lön och 700 kronor i tjänstgöringspenningar med
3 ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänst,
med ett ortstillägg av 300 kronor årligen för dem som bliva stationerade
i Stockholm.
Den av departementschefen föreslagna ordinarie avlönings- och
omkostnadsstaten för yrkesinspektionen är av följande lydelse;
Riksdagens skrivelse Nr 6.
45
Tjänst- |
Orts- |
j |
7------- |
||
; |
Lön. |
gonngs- |
Summa. |
||
i |
pennin* |
tillägg. |
|||
gar. |
|||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|| Kronor. |
||
A. Ordinarie anslag. |
|||||
1 yrkesinspektör............ |
4,200 |
2,000 |
400 |
6,600 |
Lönen kun efter 5 år |
1 ” ................................. |
4,200 |
2,000 |
400 |
6,600 |
höjas med 500 kro- |
1 |
4,200 |
2,000 |
6 200 |
nor och efter 10 år |
|
6 yrkesinspektörer..... 1 yrkesinspektris........ |
25,200 |
12,000 |
— |
37,200 |
med ytterligare 500 fLönon kan efter 5 år 1 ytterligare 300 kro- |
2,400 |
1,200 |
200 |
3,800 |
||
nor och efter 15 år |
|||||
1 assistent..................................... |
2,200 |
1,500 |
*) 300 |
4,0001 |
Lönen kan efter 5 år |
1 |
2,200 |
1,500 |
>) 300 |
4,000 |
höjas med 500 kro-nor, efter 10 år med |
1 » ......... |
2,200 |
1,500 |
3,700 |
ytterligare 500 kro- |
|
6 assistenter ................................... |
13,200 |
9,000 |
— |
22,200) |
nor och ofter 15 år |
1 underinspektör.......... |
1,600 |
900 |
l) 200 |
2,7001 |
Lönen kan ‘efter 5 år |
3 underinspektörer............ |
4,800 |
2,700 |
0 600 |
8,100 |
höjas med 300 kro- |
1 underinspektör............ |
1,600 |
900 |
2,500 |
nor, efter 10 år med |
|
13 underinspektörer |
20,800 |
11,700 |
32,500J |
nor och efter 15 år |
|
Till yrkesinspektörernas och yrkesinspek- |
med ytterligare 300 |
||||
trisens kontorskostnader samt vika-riatsersättningar m. m. ... |
23,280 |
||||
Summa kronor |
— |
— |
- II |
163,380 |
'') Ortstillägg utgår till assistent eller underinspoktör under den tid han är stationerad i Stockholm.
Den förändring i staten, som Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, är
föranledd dels av uppförande å ordinarie stat av nio assistentbefattningar
och aderton underiuspektörsbefattningar, dels av förbättring i
dessas avlöningsförmåner, dels ock av en höjning av anslagsposten till
yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt vikariatsersättningar
m. m. från dess nuvarande belopp, 22,280 kronor
med 1,000 kronor till 23,280 kronor.
46
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Antagandet av förslaget medför en ökning av ordinarie anslaget
med 80,700 kronor eller från 82,680 kronor till 163,380 kronor, medan
det extra anslaget skulle minskas med 73,900 kronor eller från 88,300
kronor till 14,400 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser uppförande å ordinarie
stat av nio assistentbefattningar vid yrkesinspektionen samt åt
dessa befattningshavare föreslagen avlöning har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Jämväl framställningen i vad den avser uppförande å ordinarie
stat av samtliga nu på extra stat upptagna underinspektörsbefattningar,
har riksdagen ansett sig böra bifalla. Beträffande löneförmånerna för
dessa befattningshavare har riksdagen likaledes funnit Eders Kungl. Maj:ts
förslag om en begynnelseavlöning å 2,500 kronor, av vilket belopp 1,600
kronor skulle utgöra lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, väl
avvägt, och har riksdagen sålunda icke kunnat godtaga det i ovanberörda
motion framställda förslaget om ändrad uppdelning av dessa lönetitlar.
Däremot har riksdagen icke känt sig övertygad om, att någon reducering
i det nu utgående ortsfillägget till i Stockholm stationerad underinspektör
bör göras, utan bör detsamma på sätt i ovanberörda motion
föreslagits, utgå med samma belopp som hittills eller 300 kronor. Genom
vad riksdagen sålunda beslutat, har den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
ordinarie avlönings- och omkostnadsstaten ökats med 400 kronor.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders
Kung!. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får sålunda anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Ma.j:ts föreliggande framställning
och ovanberörda motion dels godkänt följande ändrade ordinarie
stat för yrkesinspektionen att tillämpas fr. o. m. år 1918.
IhJcsdagens skrivelse Nr 6.
47
Tjänst- |
||||||
lön. |
gorings- pennin- |
Orts- tillägg. |
Summa. |
|||
gar. |
||||||
Kronor, |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||
1 yrkesinspektör ........ |
4,200 |
2,000 |
400 |
6,600 |
Lönen kan efter 5 år |
|
1 » ......... |
4,200 |
2,000 |
400 |
6,600 |
höjas med 500 kro- |
|
1 |
4,200 |
2,000 |
_ |
6,200 |
nor och efter 10 år |
|
6 yrkesinspektörer ... . |
25,200 |
12,000 |
— |
37,200 |
kronor. |
|
(Lönen kan efter 5 år |
||||||
höjas med 300 kro-nor, efter 10 år med |
||||||
1 yrkesinspektris......... |
2,400 |
1,200 |
200 |
3,800 |
ytterligare 300 kro-nor och efter 15 år |
|
med ytterligare 300 kronor. |
||||||
1 assistent............... |
2,200 |
1.500 |
T 300 |
4,0001 |
Lönen kan efter 5 år |
|
1 » ................. |
2,200 |
1,500 |
l)300 |
4,0001 |
höjas med 500 kro-nor, eftor 10 Sr med |
|
1 |
2,200 |
1,500 |
— |
3,700 |
||
6 assistenter .............. |
13,200 |
9,000 |
— |
22,200J |
nor och efter 15 år |
|
kronor. |
||||||
1 underinspektör.......... 3 underinspektörer....... |
1,600 4,800 |
900 2,700 |
J)300 *)900 |
2,800] 8,400 |
(Lönen kan efter 5 år / nor, efter 10 år med! |
|
1 underinspektör.......... |
1,600 |
900 |
— |
2,500 |
||
13 underinspektörer..... |
20,800 |
11,700 |
— |
32,500J |
nor och efter 15 år |
|
Till yrkesinspektörernas |
och yrkesinspek- |
kronor. |
||||
trisens kontorskostnader samt vikariats- |
||||||
ersättningar m. in..... |
— |
— |
— |
23,280 |
||
Summa kronor |
— |
- | |
163,780 |
*) Ortstillägg utgår till assistent eller underinspektör under den tid han är stationerad i Stockholm.
dels och från och med år 1918 höjt det ordinarie anslaget till
yrkesinspektionen, nu 82,680 kronor, med 81,100 kronor till 163,780
kronor.
63:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 70 därom gjorda
framställning har riksdagen för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.
64:o) Med bifall till Eders Kung]. Maj:ts i punkt 71 gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta
48
Riksdagens skrivelse Nr 6.
utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet på
extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag-, högst 4,000 kronor.
65:o) I punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
från och med år 1918 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 1,400,000 kronor, med 150,000
kronor till 1,550,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen från och med år
1918 höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till sjuk''kasseväsendets
befrämjande, nu 1,400,000 kronor, med 150,000 kronor till
1,550,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 73 föreslagit riksdagen att för
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på
extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.
För ifrågava vande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1915—1917 anvisat ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
Riksdagen, som funnit den lämnade utredningen ådagalägga behovet
av den begärda ökningen av förevarande anslag, får anmäla, att riksdagen
för understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor
att fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Eders
Kungl Maj:t bestämmas.
67:o)'' På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 74 gjorda förslag
har riksdagen på extra stat för år 19i8 anvisat ett förslagsanslag,
högst 6,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för
uppehållande under nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.
68:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 75 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till internationella föreningen
för arbetslöshetens bekämpande på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst 750 kronor.
G9:o) I punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
på extra stat för är 1918 anvisa:
dels ett förslagsanslag, högst, 24,500 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar
åt tjänstemän vid statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholister,
dels ett förslagsanslag av 29,000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt,
Riksdagens skrivelse Nr (!. 49
dels ett förslagsanslag av 175,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoliolistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
dels ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till anordnande av
erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för alkoholistvården tillhopa
279,100 kronor,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må,
efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse
eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
1916 års riksdag beviljade för ifrågavarande olika ändamål anslag
till ett sammanlagt belopp av 269,600 kronor. Den föreslagna förhöjningen
av anslagsbeloppet faller i sin helhet på anslaget till »driftkostnaderna
i övrigt» för anstalten å Venngarn och föranledes huvudsakligen
av ökade utgifter under denna titel på grund av nu rådande
dyrtidsförhållanden.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får anmäla, att riksdagen på extra stat för år
1918 anvisat:
dels ett förslagsanslag, högst 24,500 kronor, till avlöningar och
vikariatersättningar åt tjänstemän vid statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister,
dels ett. förslagsanslag av 29,000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt,
dels ett förslagsanslag av 175,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 6 höft. (Nr G.)
7
50
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ett reservationsanslag av 30,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett förslagsanslag, högst 3,600 kronor, till sakkunnigt
biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för alkoholistvården tillhopa
279,100 kronor,
ävensom medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för
nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena
krigsmanshusfond, må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall
verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i
övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till
landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av
allmän alkoholistanstalt.
70:o) I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits att riksdagen
ville besluta en skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med hemställan
det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i övervägande frågan om anordnande
av särskilda anstalter för internering av dels smittosamt sjuka alkoholister
och dels oförbätterliga alkoholister av båda könen.
Då 1914 års senare riksdag medgav, att Venngarns kungsgård
finge upplåtas till anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister
samt beviljade medel för anstaltens upprättande och drift, förutsattes,
att Venngarn skulle bliva en anstalt för mottagande av de alkoholister
som vore att betrakta såsom farliga eller som av andra anledningar
icke lämpade sig för behandling vid enskilda eller kommunala anstalter.
Det för Venngarns vårdanstalt den 17 juni 1916 utfärdade reglementet
innehåller ock bestämmelser, vilka klargöra denna anstalts uppgift att
omhändertaga de mest svårhanterliga elementen bland de manliga alkoholisterna.
Om anstalten senare utvecklat sig i delvis annan riktning
genom att, enligt vad av motionen framgår, söka undgå mottagandet
av de svåraste kategorierna, torde emellertid detta icke kunna ändra
uppfattningen av vad som utgjort anstaltens ursprungliga ändamål.
Beträffande det nu framlagda förslaget, vilket avser bland annat
utredning angående anordnande av en ny särskild statsanstalt för oförbätterliga
manliga alkoholister, har det synts riksdagen lämpligare att
alkoholistvården ordnades så, att Venngarns anstalt fullföljde sin ursprungliga
uppgift att så långt som möjligt mottaga de ur disciplinär
synpunkt mest fordrande alkoholisterna, medan de alkoholister, beträf
-
51
Riksdagens skrivelse Nr 6.
fande vilka förbättring under mindre stränga förhållanden icke är utesluten,
må, i den mån de icke kunna beredas plats å Venngarn, ingå
å de enskilda erkända anstalterna.
Enligt från socialstyrelsen inhämtade upplysningar finnas för närvarande
fem såsom »allmänna» erkända alkoholistanstalter i landet med
sammanlagt 105 vårdplatser, varav 30 äro belagda. Därjämte hava ansökningar
om dylikt erkännande inkommit men ännu icke slutbehandlats
från tvenne anstalter med tillhopa 50 platser, varav 10 äro belagda.
Vad angår smittosam! sjuka manliga alkoholister, kunna dylika, som
i motionen anförts, icke på grund av bestämmelse i reglementet för
Venngarns anstalt där intagas. I följd härav är möjligheten till tvångsinternering
av en sådan alkoholist, som ju tydligen framför andra borde
komma ifråga, utesluten, då det näppeligen torde kunna förväntas, att
en enskild anstalt skulle vara villig emottaga dylika. I motionen
har föreslagits anordnande av en särskild anstalt för upptagande av
dessa alkoholister, men håller riksdagen före, att en undersökning dock
först borde vidtagas, om icke å Venngarn skulle kunna anordnas en
särskild avdelning för alkoholister av dylikt slag.
För kvinnliga alkoholister finnes för närvarande ingen statens vårdanstalt
och endast en erkänd enskild anstalt.
I motionen föreslås upprättande av tvenne statens anstalter för
kvinnliga alkoholister, en för oförbätterliga och en för smittosam! sjuka.
Riksdagen ifrågasätter emellertid, huruvida icke sådana anordningar för
vården av nyss'' nämnda kategorier alkoholister skulle kunna vidtagas, att
det icke bleve behövligt, åtminstone inom den allra närmaste tiden, att
därför anlägga nya särskilda anstalter. Jämväl härom torde emellertid
utredning böra äga rum.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i fråga om lämpliga åtgärder
för beredande av möjlighet till tvångsinternering av alkoholister av
båda könen, behäftade med smittosam sjukdom, samt till särskild vård
av oförbätterliga kvinnliga alkoholister ävensom till riksdagen inkomma
med de förslag i ärendet, vartill utredningen må giva anledning.
71:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 77 gjorda förslag
har riksdagen medgivit, att det av riksdagen år 1915 beviljade anslag av
8,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av finsk
badstu med karbad och dusch samt tvättstuga med ångtork och mangelbod
vid frälsningsarméns alkoholisthem för mindre bemedlade å
52
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Kurön i stället må utgå såsom bidrag för uppförande därstädes av eu
magasinsbyggnad, innehållande redskapslider, vagnbod, sädesmagasin
och foderrum ävensom torkvind.
72:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 78 gjorda
framställning har riksdagen
ej mindre till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder på extra stat för år 1918 anvisat ett belopp av
28,750 kronor,'' därav ett förslagsanslag, högst, 25,750 kronor och ett
reservationsanslag å 3,000 kronor;
än även beslutat att av nämnda förslagsanslag, högst 25,750 kronor
skola under de villkor, som av Eders Kungl.Maj:t prövas lämpliga
utgå:
dels till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets verksamhet, 8,000
kronor,
dels till främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet
3,000 kronor,
dels till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
2,000 kronor,
dels till främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet 4,000 kronor,
dels till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet 8,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till uppehållande av internationella byråns
i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet 750 kronor.
Summa 25,750 kronor,
ävensom beslutat att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor
skall ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på
annat sätt av nykterhet och motarbetande av dryck enskapens följder.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 79 föreslagit riksdagen
dels, med godkännande av det av departementschefen framlagda
förslaget till ordinarie stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från och
med år 1918, höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till pensionsstyrelsen
från 234,600 kronor med 99,200 kronor eller till 333,800
kronor;
dels föreskriva, att för de nya befattningshavare, som, på grund
av vad ovan föreslagits, må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de genom kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1915 fastställda avlöningsförmåner för pensionsstyrelsen ävensom
Biksdagens skrivelse Nr 6.
53
beträffande generaldirektörens ställföreträdare de särskilda bestämmelser,
som i sådant avseende av departementschefen förordats;
dels ock medgiva, att, därest någon av de nu hos pensionsstyrelsen
å extra stat anställda befattningshavare, nämligen 1 byråchef, 1 sekreterare,
2 tjänstemän av första lönegraden, 1 kvinnligt biträde av andra
lönegraden samt 2 kvinnliga biträden av första lönegraden, med ikraftträdandet
av ifrågavarande ändring i pensionsstyrelsens stat tillträder
motsvarande befattning å ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att
för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han omedelbart dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande
efter ingången av år 1915 bestritt sin ifrågavarande befattning.
Enligt beslut av 1914 års senare riksdag fastställde Eders Kungl.
Maj:t genom brev den 1 oktober 1914 följande ordinarie stat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas från och med år 1915:
54
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Tjänst- görings- |
|||||
1 |
Lön. |
pen- ningar. |
tillägg. |
Summa. |
|
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 generaldirektör och chef... |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
|
1 byråchef.......................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
4 byråchefer........................ 1 tj änsteman i andra lönegra- |
20,000 |
10,000 |
2,400 |
32,400 |
1 med 600 kronor. |
den (sekreterare)............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
I 4 tjänstemän i andra lönegra-den (sekreterare, förste |
1 med 500 kronor och |
||||
14.400 |
7,200 |
1,600 |
23,200 |
ligare 500 kronor. |
|
. 1 tjänsteman i första lönegra-den (notarie).................. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,0001 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
16 tjänstemän i första lönegra- |
35,200 |
24,000 |
64,OOo( |
500 kronor och efter |
|
den (notarier, aktuarier)... |
4,800 |
15 år med än ytterli- |
|||
j 1 kvinnligt biträde i tredje |
t gare 500 kronor. |
||||
lönegraden (registrator |
1,100 |
750 |
150 |
2,000 2,000 |
|
j 1 kvinnligt biträde i tredje |
|||||
lönegraden (bokhållare)... |
1,100 |
750 |
150 |
||
1 kvinnligt biträde i andra |
Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
lönegraden..................... |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
|
! 13 kvinnliga biträden i andra |
efter 10 år med ytter- |
||||
lönegraden..................... |
11,700 |
7,150 |
1,950 |
20,800 |
ligare 200 kronor. |
1 1 kvinnligt biträde i första |
|||||
lönegraden................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
|
1 37 kvinnliga biträden i första |
|||||
25,900 |
12,950 |
5,550 |
44,400 |
||
! 1 förste vaktmästare........... |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
/Efter 5 år kan lönen höjas |
1 vaktmästare ..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200) |
/Efter 5 år kan lönen höjas |
; 1 d:o .................... |
700 |
350 |
150 |
1,200/ |
\ med 100 kronor och |
| Felräkningspenningar till det |
/ ligare 100 kronor^ |
||||
kvinnliga biträde, som be-strider kassörsgöromålen |
— |
— |
— |
300 |
|
Till vikariatsersättningar under |
|||||
semester samt vid sjuk-domsförfall för vissa be- |
|||||
fattningshavare ........... |
- |
— |
9,900 |
||
Summa |
— |
- |
— |
| 234,600 |
Anmärkning. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom, ävensom å lönen avdragas 100
kronor årligen.
Genom kungörelse den 1 oktober 1914 fastställdes villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt omförmälda stat
för pensionsstyrelsen.
f)5
Riksdagens skrivelse Nr C>.
Någon lindring i den ordinarie staten har sedermera icke ägt ruin.
Lders Kung]. Maj:ts nu framlagda förslag innebär uppförande å
ordinarie stat av följande befattningshavare, nämligen:
å kanslibyrån: 1 tjänsteman av första lönegraden, 1 kvinnligt bi
träde
av tredje graden, 2 biträden av andra graden samt 12 biträden
av första graden;
å gransknings- och besvärsbyråerna: 2 kvinnliga biträden av första
lönegraden;
ä statistiska byrån: 2 tjänstemän av första lönegraden, 3 kvinnliga
biträden av andra graden och 11 biträden av första graden;
ä byrån för yttre ärenden: 1 byråchef, 1 tjänsteman av andra lönegraden,
4 tjänstemän av första graden, 1 kvinnligt biträde av andra
graden och 6 kvinnliga biträden av första graden; samt 2 vaktmästare.
Härförutom har Kders Kungl. Maj:t föreslagit särskilt arvode åt generaldirektörens
ställföreträdare med 1,000 kronor, uppflyttning av en av
de nuvarande ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna från andra till
tredje lönegraden — å försäkringstekniska byrån — samt eu förhöjning
av det ordinarie anslaget till vikariatersättningar under semester samt
vid sjukdomsförfall för vissa befattningshavare, nu 9,900 kronor, till
14,600 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma angår uppförande å
ordinarie stat av vissa befattningshavare å kanslibyrån, granskningsoch
besvärsbyråerna, statistiska byrån samt byrån för yttre ärenden
ävensom av två vaktmästare, har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Jämväl framställningen om särskilt arvode åt generaldirektörens
ställföreträdare har riksdagen, om än med en viss tvekan, efter numera
vunnen erfarenhet om omfattningen av pensionsstyrelsens verksamhet
och med hänsyn till de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som påvila den
byråchef, som tjänstgör i nämnda egenskap, funnit sig böra bifalla.
Vidkommande den föreslagna uppflyttningen av en av de nuvarande
ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna å försäkringstekniska
byrån från andra till tredje lönegraden har riksdagen däremot icke funnit
av utredningen i ärendet framgå, att de för den ifrågasatta högre tjänstegraden
avsedda arbetsuppgifter äro sådana, som av riksdagen vid inrättande
av denna lönegrad förutsatts skola tillhöra densamma. Enligt
riksdagens förmenande bör sålunda någon förändring i nu gällande
ordinarie stat, i vad den rör sagda byrå, icke vidtagas.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit skäl till erinran mot vad Eders
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får alltså anmäla, att
riksdagen
dels godkänt följande ändrade ordinarie stat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas från och med år 1918:
5(5
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Tjänst- görings- |
Summa. |
||||
Lön. |
pen- ningar. |
tillägg. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 generaldirektör och chef ... |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
|
1 byråchef.......................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
Efter 5 är kan lönen höjas |
5 byråchefer........................ 1 tjänsteman i andra löne- |
25,000 |
12,500 1,800 |
3,000 400 |
40,500 5,800 |
med 600 kronor. |
graden (sekreterare) ...... |
3,600 |
I Efter 5 år kan lönen höjas |
|||
[ med 500 kronor och |
|||||
5 tjänstemän i andra löne- |
|||||
graden (sekreterare, första |
18,000 |
9,000 |
2,000 |
29,000 |
| ligare 500 kronor. |
1 tjänsteman i första lönegra-den (notarie, aktuarie).... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 j |
Efter 5 år kan lönen höjas, |
23 tjänstemän i första lönegra- |
50,600 |
34,500 |
6,900 |
92,OOo) |
l 500 kronor och efter; |
den (notarier, aktuarier).. |
15 år med än ytterligare. |
||||
1 kvinnligt biträde i tredje |
500 kronor. |
||||
lönegraden (registrator och kassör).................... |
1,100 |
750 |
150 |
2,000 |
|
2 kvinnliga biträden i tredje |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 |
lönegraden (bokhållare)... |
|||||
1 kvinnligt biträde i andra |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
Efter 5 år kan lönen höjas, |
| 19 kvinnliga biträden i andra |
2,850 |
30,400 |
efter 10 år med ytter-i |
||
lönegraden........ ........... 1 kvinnligt biträde i första |
17,100 |
10,450 |
ligare 200 kronor. | |
||
150 |
1,200 |
||||
lönegraden.............. ...... |
700 |
350 |
|||
68 kvinnliga biträden i första |
10,200 |
81,600 |
|||
lönegraden..................... |
47,600 |
23,800 |
JEfter 5 år kan lönen höjas |
||
! | 1 förste vaktmästare............ |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
|
j 1 vaktmästare ..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200) |
j Efter 5 år kan lönen höjas j 1 med 100 kronor och^ |
2,100 |
1.050 |
450 |
3,6001 |
i efter 10 år med ytter-ligare 100 kronor. |
|
Arvode till generaldirektörens |
1,000 |
||||
ställföreträdare.............. |
— |
— |
— |
||
Felräkningspenningar till de) |
|||||
kvinnliga biträde, som be-strider kassörsgöromålen |
— |
— |
300 |
||
j Till vikariatsersättningar un- |
i |
||||
der semester samt vid |
|||||
sjukdomsförfall för vissa |
— |
— |
14,600 |
||
Summa |
— |
| - |
| 333,400 |
Anmärkning. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom, ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
57
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels höjt det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till pensionsstyrelsen
från 234,000 kronor med 98,800 kronor eller till 333 400
kronor;
dels föreskrivit, att för de nya befattningshavare, som, på grund
av vad ovan föreslagits, må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de genom kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1915 fastställda, avlöningsförmåner för pensionsstyrelsen ävensom
beträffande generaldirektörens ställföreträdare de särskilda bestämmelser,
som i sådant avseende av departementschefen förordats;
dels ock medgivit, att, därest någon av de nu hos pensionsstyrelsen
å extra stat anställda befattningshavare, nämligen 1 byråchef, 1 sekreterare,
2 tjänstemän av första lönegraden, 1 kvinnligt biträde av
andra lönegraden samt 2 kvinnliga biträden av första lönegraden, med
ikraftträdandet av ifrågavarande ändring i pensionsstyrelsens stat tillträder
motsvarande befattning a ordinarie stat, honom må tillerkännas
rätt att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, han omedelbart dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande
efter ingången av år 1915 bestritt sin ifrågavarande befattning.
74.o) 1^ punkt 80 bär .Eders Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att
för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
å 432,600 kronor.
Riksdagen har uppmärksammat, att den av riksdagen såsom ersättning
till medicinskt biträde hos pensionsstyrelsen anvisade anslagsposten
å högst 8,000 kronor överskridits, men har riksdagen med hänsyn
till de särskilda omständigheter,, som därvid förelegat, icke funnit skäl
att däremot framställa någon erinran.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. in., utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat
för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å 432,600 kronor.
75:o) I en till riksdagen avlåten, den 23 april 1917 dagtecknad
proposition, nr 309, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen dels medgiva att fastigheterna nr 13 och 14 i
kvaiteret Norrtälje i Stockholm må för en köpeskillig av sammanlagt
1,000,000 kronor för statsverkets räkning inköpas; dels ock bland statsverkets
inkomster för ar 1918 under rubriken lånemedel upptaga en
Bihang till riksdagens protokoll 1917. U sand. 6 höft. (Nr 6.) 8
58
Riksdagens skrivelse Nr 6.
post av lånemedel för gäldande av omförmälda köpeskilling å 1,000,000
kronor ävensom medgiva, att redan under år 1917 må förskottsvis av
tillgängliga medel utanordnas härför erforderligt belopp.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels medgivit, att fastigheterna nr 13 och 14 i. kvarteret Norrtälje
med adressnummer 5 och 7 vid Engelbrektsgatan i Stockholm må för
en köpeskilling av sammanlagt 1,000,000 kronor för statsverkets räkning
inköpas;
dels ock för ändamålet under sjätte huvudtiteln på extra stat för
år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 1,000,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1917 därav disponera erforderliga
medel.
76:o) I punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för år 1918 på extra stat bevilja
dels ett förslagsanslag av 6,750,000 kronor för bestridande av den
på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8
juni 1915,
dels ock ett förslagsanslag av 25,000 kronor till gäldande av statens
bidrag till den jämlikt samma lag anordnade, på frivilliga avgifter
grundade försäkring.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får anmäla, att riksdagen för år 1918 på
extra stat beviljat
dels ett förslagsanslag av 6,750,000 kronor för bestridande av den
på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915,
dels ock ett förslagsanslag av 25,000 kronor till gäldande av statens
bidrag till den jämlikt samma lag anordnade, på frivilliga avgifter grundade
försäkring.
77 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 82 gjorda
framställning har riksdagen för år 1918 på extra stat beviljat ett förslagsanslag,
högst 548,000 kronor, att utgå som bidrag till täckande
av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8 juni 1915
om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 83 föreslagit riksdagen medgiva
att för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
må jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av
59
Riksdagens skrivelse Nr 0.
pensionsstyrelsen under år 1918 disponeras ett belopp av högst 300,000
kronor, att utgå i första hand av de besparingar, som må uppkomma
å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade
anslag, samt med återstående belopp av det förslagsanslag, som kan
komma att för år 1918 beviljas för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
förordade ändringarna i bestämmelserna angående användningen
av för ifrågavarande ändamål anvisade medel, har medgivit, att
för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet må
jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under år 1918 disponeras ett belopp av högst 300,000
kronor, att utgå i första hand av de besparingar, som må uppkomma
å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade
anslag, samt med återstående belopp av det förslagsanslag, som kan
komma att för år 1918 beviljas för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.
79:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda
framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 till ersättning till
postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalning ar samt biträde med den
frivilliga försäkringens genomförande beviljat ett förslagsanslag av 140,000
kronor.
80:o) I punkt 85 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder av ersättning
till prästerskapet för bestyret med införande av uppgift om
födelseort i de jämlikt 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring
upprättade förteckningar för år 1916 på extra stat för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag å 28,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
redan under år 1917 av tillgängliga medel utbetala erforderligt belopp.
Enligt de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits för ifrågavarande
ersättnings utgående, skulle sådan ersättning komma att tillfalla
prästerskapet i kyrkobokföringsområden med 4,000 invånare och däröver
och åtnjutas med ett belopp av en krona för varje påbörjat 100-tal
av det invånareantal, som vid 1916 års ingång förefanns inom dylikt
kyrkobokföringsområde. Enligt beräkning skulle detta motsvara en
ersättning av ungefär IV3 öre för varje i förteckningen införd uppgift.
Samtliga de ämbetsverk, vilka hörts i ärendet, hava visserligen tillstyrkt
framställningen, men har kammarkollegium därvid uttalat, att det
60
Biksdagens skrivelse Nr 6.
ur principiell synpunkt förefölle kollegium i någon mån betänkligt, att
vederbörande skulle tillerkännas särskild gottgörelse för ett arbete av
ifrågavarande beskaffenhet, vilket måste anses falla inom ramen för
deras tjänsteåligganden.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna de av kammarkollegium
sålunda uttalade principiella betänkligheterna mot förslaget synnerligen
beaktansvärda. Dessutom synes det riksdagen, som om i detta fall de
föreslagna grunderna för ersättningen skulle komma att medföra särdeles
orättvisa resultat. Ersättning skulle sålunda enligt de angivna grunderna
komma att utgå för arbetet med ifrågavarande förteckningars upprättande
i de större församlingarna, där detta arbete dock ofta kan fördelas
på ett flertal prästmän eller andra expeditionsförrättare, medan i de
mindre församlingarna, där samma arbete jämte övriga tjänsteåligganden
måste utföras av en eller högst två präster, ingen ersättning skulle
tillerkännas dem, som därmed hava besvär. Enligt riksdagens förmenande
är det ej heller uteslutet att ett godkännande av förevarande
förslag skulle kunna medföra sådana konsekvenser, att riksdagen även
på grund härav icke ansett sig kunna bifalla detsamma.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har sålunda icke vunnit
riksdagens bifall.
81:o) I punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående fögderiförvaltningarnas
omorganisation och lönereglering m. m., på extra stat
för år 1918 beräkna ett förslagsanslag å 50,000 kronor för beredande
av ersättning till häradskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i den under punkt 8 här ovan
omförmälda propositionen nr 211 föreslagit riksdagen, bl. a., att för
ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
å 50,000 kronor.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor för beredande
av ersättning till häradsskrivärna för upprättande av de i 14 § av
lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar.
82:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t i punkt 87 föreslagit
har riksdagen för understödjande av nationalföreningens mot emigrationen
verksamhet på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst
10,000 kronor.
83:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 88 gjorda framställning
har riksdagen till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på
61
Riksdagens skrivelse Nr 0.
extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
84:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 89 framställda
förslag har riksdagen till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på
extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 2,500 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 90 föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor att,
i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen angivna
grunder, utgå såsom understöd dels till yrkesskolor för husmodersutbildning
i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen,
dels ock till obemedlade och mindre bemedlade elever vid nämnda
skolor, samt att medgiva, att av omförmälda anslag ett belopp av högst
1,500 kronor må användas för bestridande av kostnaderna för statens
tillsyn av samma skolor.
I proposition den 7 april 1916 (nr 191) föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen att å extra stat för år 1917 för ovanberörda ändamål anvisa
ett förslagsanslag av 50,000 kronor ävensom att medgiva, att av omförmälda
anslag ett belopp av högst 1,500 kronor finge användas för bestridande
av kostnaderna för statens tillsyn av samma skolor.
I skrivelse den 15 juni 1916 (nr 6) meddelade emellertid riksdagen,
att, då i nämnda proposition spörsmål berördes, vilka vore av omfattande
principiell innebörd, riksdagen, i betraktande dels av riksdagens
av ett flertal ärenden strängt upptagna tid, dels ock av den framskridna
tidpunkten för då pågående riksdag, ej ansett sig kunna åt framställningen
ägna det allsidiga skärskådande, som frågans vikt krävde.
På grund härav såge sig riksdagen nödsakad att, utan att hava ingått
i saklig behandling av det föreliggande förslaget och för att genom
ett uppskov med ärendets avgörande detsamma måtte kunna bliva föremål
för riksdagens noggranna prövning, anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning icke för det dåvarande av riksdagen bifallits.
Enligt omnämnda proposition avsågs, att socialstyrelsen skulle, i
avvaktan på det slutliga ordnandet av yrkesundervisningen i landet,
utöva den statliga ledningen och kontrollen av husmodersskolorna.
Departementschefen har nu på anförda skäl frångått detta förslag och
har i stället, särskilt med tanke på att den provisoriska anordningen
härutinnan måtte bliva så litet som möjligt bindande för framtiden,
funnit sig böra föreslå, att ifrågavarande tillsyn förlägges direkt till
Eders Kungl. Maj:t.
62
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Riksdagen, som vid behandling av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning funnit behovet av de ifrågasatta husmodersskolorna ådagalagt
och icke haft något mot de av departementschefen föreslagna
grunderna och villkoren för statsbidrags tillgodonjutande att erinra, får
sålunda anmäla att riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag
av 50,000 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen angivna grunder, utgå såsom understöd dels till
yrkesskolor för husmoder sutbildning i städer, köpingar, industri- och andra
liknande samhällen, dels ock till obemedlade och mindre bemedlade elever
vid nämnda skolor, ävensom medgivit, att av omförmälda anslag ett
belopp av högst 1,500 kronor må användas för bestridande av kostnaderna
för statens tillsyn av samma skolor.
I. Diverse.
86:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 91 därom
gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 40,500 kronor att ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar och arbeten för
åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges
vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse med av Eders Kungl. Maj:t
fastställd plan.
87:o) På grund av Eders Kung]. Maj:ts i punkt 92 gjorda framställning
har riksdagen för anordnande av inspektion över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring på extra stat för år 1918
såsom förslagsanslag anvisat dels högst 24,800 kronor till arvoden
under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kronor till en var av
dem, för år räknat, dels ock högst 3,000 kronor till ersättning åt skrivoch
ritbiträden åt bemälda inspektörer.
88:o) I punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå på extra
stat för år 1918 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att direkt utgå av
avgifter för granskning av biografbilder,
dels ock medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämplig, användas
till befrämjande av sådana i samband med kinematografin stående
ändamål, som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
Riksdagens skrivelse Nr 6. 63
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså anmäla, att riksdagen dels till
stridande av utgifterna för statens biografbyrå på extra stat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 30,000 kronor att direkt utgå av avgifter
för granskning av biografbilder,
dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämplig, användas
till befrämjande av sådana i samband med kinematografin stående
ändamål, som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 94 därom
gjorda framställning har riksdagen till understöd åt Sveriges riksförbund
av frivilliga brandkårer på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag,
högst 2,500 kronor.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 95 föreslagit riksdagen att
för fortsättande av arbetena med en allmän utredning rörande Sveriges
inre vattenvägar på extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 80,000
kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså anmäla, att riksdagen för fortsättande
av arbetena med en allmän utredning rörande Sveriges inre vattenvägar
på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
91:o) I tvenne inom riksdagen väckta motioner har hemställts, att
riksdagen ville anslå ett belopp av 8,000 kronor att mot redovisningsskyldighet
ställas till förfogande för en för utredning av frågan om ångfärjeförbindelse
Kalmar—Färjestaden utsedd kommitté, under villkor att
från ortsintresserade anskaffas vad därutöver erfordras.
Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:
»Behovet av kommunikationer, nya kommunikationsleder och förbättrandet
av redan förefintliga sådana är väl av alla erkänt. Varje år
föreligga på riksdagens bord frågor av denna art, och betydande anslag
äskas och beviljas för ändamålet.
Avlägsna eller från fastlandet skilda delar av landet bliva alltid
mindre väl lottade i kommunikationshänseende. Öland är en sådan landsdel,
som, helt naturligt, ej kunnat bli tillgodosedd med så bekväma och
snabba samfärdsmedel som fastlandet. Synnerligast vintertiden, då ishinder
ofta förefinnas, bliva förbindelserna med fastlandet besvärliga.
Aven då sådana hinder icke föreligga, tillkommer vid varuutbyte med
fastlandet en betydande olägenhet genom fördyrande och tidsödande omlastningar.
Lättnader i detta hänseende kunna endast ske på ett sätt,
64
Riksdagens skrivelse Nr 6.
nämligen genom inrättandet av ångfärjeförbindelse mellan fastlandet och
Olands smalspåriga järnvägsnät.
Detta är också ett gammalt önskemål, vilket särskilt efter tillkomsten
av Mörbylånga sockerbruk och andelsslakteriet i Kalmar tagit allt fastare
och bestämdare former. Vid ordinarie årssammanträdet 1916 med Ölands
södra mots avdelning av hushållningssällskapet tillsattes en kommitté
med uppgift att föra frågan framåt. Denna har inbjudit Kalmar stadsfullmäktige,
Kalmar hamnstyrelse, Färjestadens hamnstyrelse, Mellersta
Sveriges sockerfabriksaktiebolag, ångbåtsaktiebolaget Kalmarsund, samt
styrelserna för Kalmar, Kalmar—Berga, Kalmar—Torsås och Södra
Ölands järnvägar att med utsedda ombud deltaga i överläggning rörande
ångfärjeförbindelse Kalmar—Färjestaden.
Behovet av en dylik förbindelse gör sig alltmer gällande i den män
varuutbytet och produktionen ökas. Ej endast jordbruket och dess binäringar
utan även socker-, stärkelse-, trä-, sten-, kalk- och cementindustrien
på Öland skulle därigenom tillskyndas avsevärda fördelar. För det
framtida tillgodogörandet av östersjöfisket blir även eu direkt förbindelse
med fastlandet av stor betydelse.
Postens överförande vintertiden sker med postångfartyget Öland, som
denna tid ensam har att ombesörja all person- och varutransport mellan
Öland och fastlandet. Det är dock endast en tidsfråga, när nämnda
fartygs lastförmåga och utrymme är otillräckligt för den växande trafiken.
När en utökning av trafikförmågan på linjen Kalmar—Färjestaden måste
ske, är utredning nödvändig, huruvida ej den frågan bäst löses genom
ångfärjeförbindelse. En dylik utredning, som ligger såväl i statens som
ortens intresse, borde komma till stånd ju förr ju hellre. Kostnaderna
för utredningen torde enligt uppgift från sakkunnigt håll belöpa sig till
cirka 12,000 kronor. Då ett dylikt belopp ej kan påräknas från ortsintresserade,
är behövligt, att staten träder hjälpande emellan. Om från
det allmännas sida erhålles ett bidrag av 8,000 kronor, torde vad därutöver
erfordras kunna anskaffas från annat håll.»
Över ifrågavarande motioner har riksdagens vederbörande utskott
införskaffat yttrande från generalpoststyrelsen samt järnvägsstyrelsen.
Generalpoststyrelsen, som behandlat frågan ur rent postal synpunkt, har
för sin del ansett att för posttrafikens vidkommande skäl saknas att bifalla
den gjorda framställningen. Järnvägsstyrelsen, vars yttrande är
såsom bilaga vidfogat nämnda utskotts utlåtande i ämnet, har däremot
funnit den förevarande frågan, om än i första hand ett ortsintresse, vara
av sådan betydelse för det allmänna, att ett statsanslag för utrednings
verkställande kan anses motiverat.
65
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Jämväl riksdagen liar ansett starka skäl tala för, att staten må
lämna sin medverkan till åstadkommandet av en utredning i det avsedda
syftet. För säkerställande därav, att frågan varder allsidigt utredd, synes
det dock riksdagen vara lämpligast att utredningen -— som även torde
böra omfatta spörsmålet, huruvida och i vad mån staten bör bidraga till
en eventuell färjeförbindelse samt huru kostnaden i övrigt bör fördelas
på vederbörande intressenter — verkställes genom statens försorg. Såsom
villkor för utredningens företagande synes dock böra uppställas den
fordran, att ortsintressenterna till densamma bidraga med det belopp av
minst 4,000 kronor, som enligt motionen beräknats kunna av dem ställas
till förfogande. Under sådana förhållanden bör å riksstaten under sjätte
huvudtiteln för år 1918 uppföras ett förslagsanslag för ändamålet av
8,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1918 beviljat
ett förslagsanslag å 8,000 kronor för verkställande av utredning
angående åstadkommandet av ångfärjeförbindelse mellan Kalmar och Färjestaden,
dock under villkor att vederbörande ortsintressenter såsom bidrag
till kostnaden för utredningen till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa
ett belopp av sammanlagt minst 4,000 kronor.
92:o) På grund av Eders Kungl. Majrts i punkt 96 därom gjorda
framställning har riksdagen till täckande av kostnader för arbetslöshetens
bekämpande på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst
918,500 kronor.
93:o) I en till riksdagen den 7 maj 1917 avlåten proposition, nr
360, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att för arbetslöshetens bekämpande,
i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder, använda och av tillgängliga medel, mot framtida anmälan
till ersättande, förskjuta ett belopp, utöver förut för ändamålet
disponibla medel, av ytterligare 7,500,000 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att det belopp,
som befinnes vara erforderligt för arbetslöshetens bekämpande, måtte uppföras
å riksstaten för år 1918, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav
disponera erforderligt belopp redan under innevarande år.
I sammanhang med förevarande fråga har riksdagen till behandling
förehaft tvänne likalydande motioner, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att till de arbetare, som genom livsmedelsransoneringen
blivit arbetslösa och icke kunna erhålla annat arbete, anslå nödiga medel
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 6.
så att de, under den tid bröd- och sockerransoneringen pågår, må erhålla
understöd av statsmedel, motsvarande de löner som innehades, då de
måste lämna sina platser, ävensom att understödets utbetalande må —
vad det gäller bageri- och konditoriarbetare — ombesörjas av svenska
bageri- och konditoriarbetareförbundet.
De rådande, ovissa förhållandena å arbetsmarknaden nödvändiggöra
otvivelaktigt, att ytterligare medel måste ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
för bekämpande av arbetslösheten under kristiden. I främsta
rummet böra givetvis framgent liksom hittills det allmännas strävanden
gå ut på att såvitt möjligt bereda de arbetslösa tillfälle att genom eget
arbete förskaffa sig bärgning. Erfarenheterna från de hittills — företrädesvis
för stenarbetarne i Blekinge, Halland och Bohuslän —• vidtagna
förebyggande hjälpåtgärderna hava ock av departementschefen
betecknats såsom i allmänhet uppmuntrande. Att emellertid avsevärda
medel måste beräknas jämväl för ren understöds verksamhet får enligt
riksdagens uppfattning anses ådagalagt. Mot den ökning av understöden,
i den mån särskilda förhållanden sådant påkalla, med högst 1 3 av nuvarande
maximibelopp, vartill enligt propositionen möjlighet borde beredas,
har riksdagen ej funnit anledning till anmärkning.
Vad angår de väckta motionerna om statsunderstöd åt arbetare, som
genom livsmedelsransoneringen blivit arbetslösa, inhämtas av det till
propositionen hörande statsrådsprotokollet, att Eders Kungl. Maj:t redan har
sin uppmärksamhet fästad vid förhållandena inom ifrågavarande yrken.
Genom bifall till propositionen skulle Eders Kungl. Maj:t ock beredas möjlighet
att vidtaga de särskilda åtgärder, som kunna finnas vara påkallade
med hänsyn till de av livsmedelsransoneringen berörda arbetargrupperna.
Den av departementschefen ifrågasatta anordningen att arbetslösa, som
genom arbetslöshetsanstalt eller arbetslöshetskommitté beretts anställning,
skola erhålla skäligt tillskott till lönen under en kortare övergångstid,
då de under utbildning för arbetet icke förmå vinna rimlig utkomst,
synes riksdagen vara av särskild betydelse för nu omhandlade arbetare.
Det torde likväl vara att antaga, att i fråga om dessa grupper arbetslöshetsunderstöd
måste tillgripas i ej ringa omfattning. Någon särställning
i understödshänseende torde dock ej kunna beredas de genom
livsmedelsransoneringen arbetslösa, särskilt med hänsyn till de konsekvenser,
som därav skulle kunna tänkas följa.
Med avseende särskilt fästat vid att genom ransonering eller andra
därmed jämförliga åtgärder arbetslöshet kan komma att i särskilt stor
utsträckning inträffa i vissa kommuner, har emellertid riksdagen funnit
det angeläget, att de oförvållat arbetslösa säkerställas för att ej bliva
(57
Riksdagens skrivelse Nr 6.
utan arbetslöshetsunderstöd. Detta torde lämpligast kunna ske genom
återupplivande av den bestämmelse, som i enlighet med beslut av 1916
års riksdag intill den 1 oktober samma år gällt därom att undantagsvis,
på grund av särskilda omständigheter, arbetslöshetsunderstöd kunnat,
efter prövning av Eders .Kungl. Maj:t, utgå av statsmedel, ändock att bidrag
med enahanda belopp icke ställts till förfogande av vederbörande kommun
eller landsting. På sätt 1916 års riksdag vid behandling av
denna fråga yttrade, bör emellertid tillämpande av en bestämmelse i
sådan riktning icke förekomma utom i fall, då verkligen tvingande
omständigheter föreligga.
I övrigt har riksdagen icke funnit anledning att vidtaga någon
ändring i de av departementschefen angivna grunderna för användningen
av den ifrågavarande medelsanvisningen.
Vad därefter vidkommer förslaget om uppförande å 1918 års stat
av det belopp, som för det ifrågavarande ändamålet kan anses erforderligt,
står ett dylikt tillvägagångssätt i överensstämmelse med de grundsatser
angående riksstatens fullständigande, som riksdagen i särskild i detta
ämne avlåten skrivelse (nr 368) framhåller. Emellertid torde i det anslag,
som uppföres å riksstaten, böra inrymmas icke blott det belopp, som nu
ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, utan även den vid 1916 års
riksdag för omhandlade ändamål beviljade krediten, 5,000,000 kronor,
med avdrag för det belopp, 918,475 kronor, som därav tagits i anspråk
före den. 1 december 1916 och för vars täckande såsom av punkt 92
här ovan inhämtas, medel beviljats av riksdagen. Därest den nya krediten
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag bestämdes till 7,500,000
kronor, skulle alltså anslaget i sm helhet uppgå till 11,581,525 kronor.
Riksdagen har emellertid avrundat beloppet till 11,500,000 kronor
och betecknat anslaget »förslagsanslag, högst».
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen å extra stat för år
1918 för bekämpande av arbetslösheten i huvudsaklig överensstämmelse med
de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 maj 1917 angivna samt
av ^riksdagen ovan angivna grunder beviljat ett förslagsanslag, högst
11,500,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav förskottsvis
redan under år 1917 utanordna erforderligt belopp.
94:o) I en den 20 januari 1917 avlåten proposition (nr 34) har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på extra stat för år 1918 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4,000,000 kronor att användas
till understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter.
Såsom av riksdagen i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning på extra
68
Riksdagens skrivelse Nr 6.
stat för år 1918 anvisat ett, förslagsanslag, högst 4,000,000 kronor, att
i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 20 januari 1917 angivna grunder användas till understöd
för uppförande av bostadshus med smålägenheter, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna beloppet.
95:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till täckande av vissa, i statsrådsprotokollet omförmälda, förskottsvis
bestridda utgifter på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst 378,916 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
riksdagen till täckande av vissa i statsrådsprotokollet omförmälda förskottsvis
bestridda utgifter på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
högst 378,916 kronor.
96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 98 gjorda framställning
har riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 13 januari 1917 angivna grunder,
av extra lönetillägg för innevarande är åt en del tjänstemän och betjänte
i de till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer å extra stat
för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
97:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition den 16 mars 1917,
nr 129, gjorda framställning, för beredande under år 1917 av krigstidstillägg
och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst, i
enlighet med i nämnda skrivelse närmare angivna grunder, å extra
stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag under sjätte huvudtiteln
ett belopp om 1,600,000 kronor.
98:o) I tvenne inom riksdagen väckta motioner har hemställts, att
riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag av 150,000 kronor att förskottsvis
utgå under innevarande år såsom dyrtidsunderstöd till kommunalt
anställda barnmorskor med högst 100 kronor till varje, under
förutsättning att av respektive kommun eller enskilda lämnas ett minst
hälften så stort bidrag till samma ändamål.
På därom i vederbörlig ordning gjord framställning hava statskontoret
och medicinalstyrelsen i ärendet avgivit särskilda yttranden, vilka
såsom bilagor finnas bifogade statsutskottets utlåtande nr 113.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen på
grund av en inom riksdagen väckt motion beslutat, att den till barnmorskorna
utgående kontanta lönen, som enligt lagen den 13 juni 1908
angående kommuns skyldighet i fråga om anställande av barnmorska
Riksdagens skrivelse Nr 6.
69
hittills i regel skolat utgå med ett belopp av minst 300 kronor årligen
— eventuell ersättning för bostad och bränsle däri ej inbegripen —
från och med år 1918 skall höjas till minst 400 kronor.
De nu ifrågavarande motionerna avse att bereda de kommunalt anställda
barnmorskorna dyrtidsunderstöd under innevarande år. Häremot
kan givetvis den invändningen göras, att, då kommunerna för närvarande
bestrida barnmorskornas avlöning, tillgodoseendet av de behov,
som dyrtiden medfört, jämväl bör tillkomma dessa. Av liknande skäl,
som föranlett riksdagen att under nu rådande kristid ingripa på områden,
som eljest bort vara föremål för enbart kommunernas omsorg,
synes det emellertid riksdagen som om det vore statens plikt att jämväl
vidtaga åtgärder för åstadkommande av förbättring i barnmorskornas
betryckta läge. Utan särskilt statsanslag torde ej heller någon förbättring
av barnmorskornas avlöningsförmåner innevarande år i någon
större omfattning bliva genomförd.
På sätt i motionerna föreslagits, bör givetvis såsom villkor för ett
eventuellt statsbidrag uppställas förpliktelse för kommunerna att jämväl
lämna bidrag till ifrågavarande ändamål, och detta så mycket hellre
som kommunen bäst har kännedom om sina barnmorskors ekonomiska
villkor samt om och i vad mån dessa påkalla hjälp från det allmännas
sida. Däremot synes det, ur synpunkten av nödig garanti för att understödet
verkligen är av behovet påkallat, icke lämpligt att, såsom i
motionerna föreslagits, jämväl av enskilda lämnat bidrag må kunna
läggas till grund för erhållande av statsunderstöd, utan lärer vederbörande
kommun även beträffande sådant bidrag böra gent emot statsverket
stå såsom understödsgivare. Att statsbidraget bestämmes att
utgå med två tredjedelar av hela understödet under förutsättning, att
den återstående tredjedelen tillskjutes av kommun samt att statsbidragets
maximibelopp fastställes till 100 kronor, har synts riksdagen
lämpligt.
I fråga om den inkomstgräns, vid vars överskridande statsbidrag
ej må utgå, har riksdagen ansett, att barnmorska, som enligt under år
1917 verkställd taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjutit
inkomst till högre belopp än 700 kronor, icke bör komma i åtnjutande
av statsbidrag. Högsta understöd eller 150 kronor skall alltså tillkomma
barnmorska med inkomst ej överstigande 550 kronor; om inkomsten
överskrider detta belopp, skall understödet begränsas så, att
inkomsten jämte understödet högst utgör 700 kronor.
Beträffande de gifta barnmorskorna kunde det visserligen ifrågasättas,
huruvida icke särskilda bestämmelser borde gälla för dessa, men
70
Riksdagens skrivelse Nr 6.
då kommun, såsom ovan antytts, icke torde komma att bevilja de barnmorskor
understöd, som genom äktenskap äro i sådan ekonomisk ställning,
att dylikt icke bör ifrågakomma, bar riksdagen icke ansett detta
vara erforderligt.
Med hänsyn till den begränsning i statsbidragets utgående, som
riksdagen beslutat, synes det i motionerna för ifrågavarande ändamål
föreslagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till 100,000 kronor. För
vinnande av enhetlighet i beteckningen av de av den rådande kristiden
föranledda anslag till ändamål, likartade med det föreliggande, lärer i
den i motionerna föreslagna rubriken å nu förevarande anslag uttrycket
»dyrtidsunderstöd» lämpligen böra utbytas mot »krigstidshjälp».
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
på extra stat för år 1918 under sjätte huvudtiteln beviljat ett
förslagsanslag å 100,000 kronor till beredande för år 1917, enligt
grunder som av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av krigstidshjälp
till kommunalt anställda barnmorskor med högst 100 kronor till
varje under förutsättning, att av vederbörande kommun lämnas bidrag
till belopp av minst hälften av statsbidraget, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera anslaget.
99:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 99 föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
beredande av löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, för ändamålet tills vidare bland de ordinarie
anslagen under sjätte huvudtiteln beräkna ett belopp av 7,300 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april
1917 avlåten proposition, nr 342, föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål anvisa å ordinarie stat för år 1918 under sjätte huvudtiteln
7,700 kronor.
Såsom i särskild skrivelse blivit anmält, har denna Eders Kungl.
Maj:ts proposition icke vunnit riksdagens bifall.
100:o) I punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
fögderiförvaltningarnas omorganisation och lönereglering m. m.,
beräkna en höjning från och med år 1918 av det å ordinarie stat
upptagna förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser, nu 1,250,000 kronor, med 180,000 kronor till 1,430,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i den under punkt 8 här ovan
Riksdagens skrivelse Nr 6. 71
omförmälda propositionen nr 211 föreslagit riksdagen, bl. a., att höja
ifrågavarande anslag med 180,000 kronor till 1,430,000 kronor.
Såsom i särskild skrivelse blivit anmält, har riksdagen höjt det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser, nu 1,250,000 kronor, med 180,000 kronor till
1,430,000 kronor.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 101 föreslagit riksdagen
att från och med år 1918 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. med 100,000
kronor eller från 350,000 kronor till 450,000 kronor.
Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd dels av de betydande
belopp, varmed anslaget under de senare åren överskridits, dels ock av
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 7 här ovan omförmälda förslag om
statsverkets övertagande av kostnaden för uppvärmningen av landshövdingarnas
boställslägenheter, vilken kostnad, beräknad till 50,000 kronor
årligen, avsetts att utgå från ifrågavarande anslag. Då emellertid
riksdagen beslutat, att endast halva denna kostnad skall bestridas av
statsverket, skulle det kunna ifrågasättas att den begärda anslagshöjningen
minskades med 25,000 kronor till 75,000 kronor. Med hänsyn
till ovan berörda betydande överskridanden av anslaget, och då utgifterna
å detsamma äro synnerligen oberäkneliga, har riksdagen emellertid
icke ansett sig böra företaga någon jämkning i det begärda beloppet.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen från och med år 1918
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. med 100,000 kronor eller från 350,000 kronor
till 450,000 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
102:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Eders Kungl. Maja
icke i statsverkspropositionen föreslagit annan ändring, än att för utjämning
av huvudtitelns slutsumma det ordinarie förslagsanslaget för
bestridande av tryckningskostnader måtte höjas från dess nuvarande
belopp, 199,460 kronor, med 573 kronor till 200,033 kronor.
Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under sjätte
huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1918
fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat; dock att
72
Riksdagens skrivelse Nr 6.
förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader för jämnande
av huvudtitelns slutsumma höjts från 199,460 kronor med 537 kronor
till 199,997 kronor.
Stockholm den 15 juni 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
73
Bilaga.
Tab. Litt. A.
Antalet platser, som landsting och kommuner förfoga över ä vårdanstalter
för lungsiktiga, jämfört med folkmängden och årliga tuberkulosdödligheten
inom respektive områden.
Ställningen den 1 november 1916.
Sjuk- platser. |
Folk-mängd \ |
Dödsfall tuber- kulos8) |
Dödsfal |
Sjuk-platser |
Antal |
|
Stockholms stad ...... |
730 |
398,639 |
1,000 |
2,87 |
1,83 |
73,oo |
» län...................... |
70 |
222,018 |
466 |
1,95 |
0,32 |
15,02 |
Uppsala » ............. |
67 |
132,400 |
220 |
1,69 |
0,51 |
30,45 |
Södermanlands län |
131 |
183,839 |
333 |
1,85 |
0,71 |
39,34 |
Norrköpings stad..... |
50 |
55,107 |
106 |
2.27 |
0,91 |
47,17 |
Östergötlands län (i övrigt) |
60 |
245,058 |
357 |
1,43 |
0,24 |
16,81 |
Jönköpings » ..... |
113 |
219,895 |
304 |
1,41 |
0,51 |
37,17 |
Kronobergs » ...... |
92 |
156,596 |
237 |
1,50 |
0,59 |
38,82 |
Kalmar » |
102 |
227,622 |
342 |
1,50 |
0,45 |
29,82 |
Gottlands » . |
25 |
55,451 |
76 |
1,37 |
0,45 |
32,89 |
Blekinge » .................................... |
47 |
150,055 |
270 |
1,80 |
0,31 |
17,41 |
Kristianstads » ... |
102 |
234,994 |
344 |
1,49 |
0,43 |
29,65 |
Malmö stad........... |
156 |
109,571 |
218 |
2,39 |
1,42 |
71,56 |
Malmöhus län (i övrigt) |
257 |
366,322 |
617 |
1,66 |
0,7 0 |
41,65 |
Hallands » |
96 |
147,296 |
256 |
1,74 |
0,65 |
37,50 |
Göteborgs stad ... |
302 |
186,365 |
500 |
2,90 |
1.62 |
60,40 |
Göteborgs och Bobus län (i övrigt) ............ |
82 |
219,747 |
494 |
2,29 |
0,3 7 |
16,60 |
Älvsborgs län |
293 |
293,577 |
524 |
1,81 |
1,00 |
55,92 |
Skaraborgs län |
— |
241,026 |
348 |
1,44 |
_ |
_ |
Värmlands » .......... |
134 |
260,447 |
534 |
2,05 |
0,51 |
25,09 |
Örebro » . |
184 |
212,113 |
302 |
1,44 |
0,87 |
60,93 |
Västmanlands » |
76 |
162,774 |
321 |
2,03 |
0,47 |
23,68 |
Kopparbergs » ............................... |
96 |
242,349 |
513 |
2,17 |
0,40 |
18,71 |
Gävleborgs » |
154 |
260,586 |
537 |
2,10 |
0,59 |
28,68 |
Västemorrlands län |
120 |
259,826 |
514 |
2,02 |
0,46 |
23,35 |
Jämtlands » |
40 |
124,541 |
304 |
2,54 |
0,32 |
13,16 |
Västerbottens » |
103 |
170,299 |
361 |
2,21 |
0,60 |
28,53 |
Norrbottens » ................................. |
98 |
174,227 |
501 |
3,04 |
0,56 |
19,56 |
Hela riket Summa |
3,780 |
5,712,740 |
10,899 | |
1,95 |
0,66 |
34,68 |
) Enligt Statistiska Centralbyråns uppgifter om folkmängden (den kyrkoskrivna) den 1 ian. 1916
s) Avser all tuberkulos år 1912.
s) År 1912.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 6 höft. (Nr 6.)
10
74
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Tab. litt. B.
Sanatorier. |
Väntetid. |
Alefora sanatorium, Alingsås................................................... |
Ingen. |
Blommenhovs tuberkulossjukhus, Nyköping .............................. |
1 mån. |
Broby sanatorium, Broby ...................................................: |
m. 2 v. k. 4—6 v. längre fram |
Dalbobergens sanatorium, Vänersborg....................................... |
högst 1 mån. |
Fagereds sanatorium, Lia ..................................................... |
1—17a mån. |
Garphytte sanatorium, Latorps Bruk ....................................... |
> CD 1 T* |
Gottlands läns tuberkulossjukhus, Visby................................... |
8 mån. |
Hamra sanatorium, Tumba ................................................... |
2—6 v. |
Hålahults sanatorium, Hålahult ............................................. |
m. 10—12 mån. k. 1 år. |
Anstalten Hälsan, Antnäs ...................................................... |
14 dag.—1 mån. |
Hässleby sanatorium, Hässleby............................................... |
12 mån. |
Högbo tuberkulossjukhus, Falun ............................................. |
m. 8 mån. k. 11—12 mån. |
Kalmar läns tuberkulossjukhus, Målilla .................................... |
4 mån. |
Kopparbergs tuberkulossjukhus, Kopparberg .............................. |
2 .» |
Kronobergs läns tuberkulossjukhus, Lugnet, Växjö ..................... |
förut intagna 4—5, l-.a gn. int. |
Kroppefjälls sanatorium, Dals-Bostock....................................... |
Ingen. |
Lindesbergs tuberkulossjukhus, Lindesberg................................. |
Ingen. |
Länssanatoriet, Sundsvall ...................................................... |
1 Va—3 mån. |
» , Svenshögen .................................................... |
m. 5 mån. k. 6—7 mån. |
Löwenströmska lasarettets tuberkulosavdelning, Väsby ................ |
2—2 Va man. |
Moheds sanatorium, Bergvik................................................... |
5—6 mån. |
Norrbottens läns tuberkulossjukhus, Sandträsk........................... |
8 mån. |
Orupssanatoriet, Hör ............................................................ |
m. 2 mån. k. 2—3 mån. |
Sjukhemmet för tuberkelsjuka i IJtanede, Edsele ........................ |
c:a 1 mån. |
Sjö-Gunnarsbo, Åsunden......................................................... |
m. 1—2 v. k. 2—3 män. |
Skogsfjällets sanatorium, Västerås .......................................... |
3—4 mån. |
Stratomta sanatorium, Linghem ............................................. |
2—4 mån. |
Södermanlands läns tuberkulossjukhus vid Löt, Malmby............... |
c:a 19 dag. |
Tuberkulosavdelningen vid länslasarettet, Skellefteå..................... |
m. 2 mån. k. 1—2 v. |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
75
Sanatorier. |
Väntetid. |
Tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i |
|
Lund, Lund ............ |
3—6 mån. |
Tuberkulospaviljongen vid Umeå lasarett, Umeå ....................... |
2—3 mån. |
Tuberkulospaviljongen vid Linköpings lasarett, Linköping............ |
2—3 mån. |
Tuberkulossjukhuset Solliden, Östersund................................... |
högst 1 mån. |
Vattholma sanatorium, Vattholma .............................. |
1—2 mån. |
Värmlands läns tuberkulossjukhus, Arvika................................ |
m. 3—4 mån. k. 2—3 mån. |
Österåsens sanatorium, Österås.. . |
m. 12—15 mån. k. 10—11 mån. |
Tab. litt. C.
Driftkostnaderna per dag och patient vid jubileumsfondens sanatorier
under åren 1901—1915.
Hålahult. |
Österåsen. |
Hässleby. |
Spenshult. |
|
Öre. |
Öre. |
Öre. |
Öre. |
|
År 1904 ................................................ |
276.31 |
331.49 |
235.93 |
— |
» 1905 .............................................. |
237.82 |
307.37 |
230.35 |
— |
» 1906 ............................................... |
259.00 |
312.97 |
234.7 7 |
— |
» 1907 ............................................... |
266.3 |
295.92 |
238.31 |
— |
» 1908 ................................................ |
269.31 |
328.7 6 |
251.81 |
— |
» 1909 ................................................ |
275.00 |
350.21 |
260.31 |
— |
» 1910 ................................................ |
263.98 |
305.74 |
284.65 |
— |
» 1911 ................................................ |
263.69 |
328.18 |
274.16 |
— |
» 1912 ............................................... |
316.55 |
365.84 |
257.57 |
— |
»> 1913 ................................................ |
325-72 |
347.33 |
299.oo |
414.48 |
» 1914 ............................................... |
284.15 |
345.05 |
295.05 |
351.45 |
» 1915 ................................................ |
300.65 |
403.12 |
344.27 |
385.6 |
76
.''Riksdagens skrivelse Nr 6.
Tab. litt. D
Driftkostnader per dag ock patient rid landstingens, kommuners
och menigheters sanatorier (medeltal).
Öre. |
|
År 1910.................................... |
233 |
» 1911................................... |
261 |
» 1912.................................... |
263 |
» 1913.................................... |
292 |
» 1914.................................... |
297 |
» 1915.................................... |
303,30 |
Tab. Litt. E.
Underhållsdagar, drift- och utspisningskostnader vid statsunderstödda tuberkulossjukvårdsanstalter
under år 1915.
Antal under-hållsdagar. |
Hela drift-kostnaden pr dag oc |
Utspisning b patient. |
|
I. Tuberkulossjukhus och sjukstugor. |
|||
Söderby ..................................................................... |
155,215 |
325,4 |
145,29 |
Väsby ........................................................................ |
25,225 |
283,29 |
130,32 |
Vattholma .................................................................. |
7,978 |
208,89 |
105,67 |
Löt ........................................................................... |
34,679 |
291,io |
127,o |
Blommenhov................................................................. |
8,487 |
290,o |
125,o |
Stratomta ................................................................ |
10,480 |
285,54 |
155,95 |
Lugnet........................................................................ |
26,401 |
303,o |
127,52 |
Målilla........................................................................ |
27,556 |
398,9 |
152,6 |
Gottlands..................................................................... |
7,934 |
289,o |
123,5 |
Broby ........................................................................ |
— |
315,2 5 |
138,24 |
Orup.......................................................................... |
30,494 |
389,97 |
179,45 |
Malmö stads tbc. vårdanstalt.......................................... |
8,962 |
316,4 |
147,20 |
Hälsingborg................................................................ |
14,196 |
262,2 |
128,2 |
Blinkarp .................................................................... |
10,611 |
320,76 |
139,88 |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
77
Antal under- |
Hela drift-kostnaden |
Utspisning |
||||
hållsdagar. |
||||||
pr dag och patient. |
||||||
Fagered .............. |
34,463 |
324,o |
145,0 |
|||
Kålltorp .............. |
63,805 |
284,2 31 |
134,788 |
|||
Hemmet för lungsotssjuka, Göteborg ........ |
17,463 |
254,7 g |
103,41 |
|||
Kroppefjäll........... |
28,624 |
310,59 |
125,42 |
|||
Dalbobergen ........ |
5,447 |
324,o |
132,0 |
|||
Västeråsen ........... |
17,660 |
320,o |
123,8 |
|||
Arvika................. |
41,157 |
325,0 |
138,4 |
|||
Garphyttan........... |
31,117 |
355,2 |
168,o |
|||
Adolfsberg ........... |
12,891 |
277,5 |
114,4 |
|||
Lindesberg ........... |
7,726 |
250,o |
106,o |
|||
Kopparberg........... |
8,848 |
263,o |
106,o |
|||
Västerås ............... |
24,761 |
326,6 g |
135,92 |
|||
Folkarbo .............. |
10,330 |
239,45 |
95,55 |
|||
Bergebo ............... |
8,752 |
238,4 |
102,o |
|||
Högbo .................. |
24,068 |
346,2 37 |
146,314 |
|||
Grängesberg ......... |
4,641 |
336,0 |
179,o |
|||
Ludvika ........... |
3 591 |
311.9 258.0 314.0 250.9 |
126,4 136,22 146,86 109,3 154.0 131.0 |
|||
Mohed.................. |
3 8,307 7,297 33,062 14,434 29,513 |
|||||
Jonas Selsrarren ...... |
||||||
Sandviken ............................ .............. |
||||||
Sundsvall............... |
||||||
Solliden ............... |
||||||
Sandträsk ............ |
||||||
Hälsan.............. |
4,823 |
372,7 292,04 |
154,0 98,83 |
|||
Kaptensgården ... , |
9,032 |
78
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Tabell över anslagen under riksstatens sjätte huvudtitel.
Civildepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||||
1 |
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst |
6,500 |
|||
2 |
Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor |
45,000 |
|||
3 |
Departementschefen.......................................... |
17,000 |
|||
4 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli |
205,400 |
|||
5 |
Extra föredragande för mål hos regeringsrätten, |
7,000 |
|||
6 |
Extra föredragande för stadsplane- m. fl. ärenden, |
3,000 |
|||
7 |
Handsekreterare åt statsministern, förslagsanslag, |
3,000 |
|||
Säger för departementet |
273,900 |
13,000 |
|||
B. Regeringsrätten. |
|||||
1 |
Regeringsrätten .............................................. |
93,700 |
|||
C. Överståthållarämbetet. |
|||||
1 |
Överståthållarämbetet....................................... |
97,822 |
|||
2 |
Provisorisk förbättring av de hos överståthållar-ämbetet anställda extra tjänstinnehavares av-löningsförmåner, förslagsanslag, högst............ |
10,600 |
|||
3 |
Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, |
38,400 |
|||
4 |
Utgifter för registrering av automobiler, förslags-anslag, att utgå i första hand av inflytande |
4,500 |
|||
Säger för överståthållarämbetet |
97,822 |
53,500 |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
79
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
D. Landsstaten. |
|||||
1 |
Landshövdingarna ................... |
318,500 |
|||
2 |
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna...... |
1,296,650 |
|||
3 |
Övergångsstat ................................. |
82,700 |
|||
4 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., |
||||
förslagsanslag, högst .................................... |
12,000 |
||||
5 |
Arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbok- |
||||
hållare och övriga extra biträden vid läns-styrelserna m. m., reservationsanslag............... |
311,000 |
||||
6 |
Fögderiförvaltningama .................. |
2,253,531 |
|||
7 |
Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka |
||||
på landet, förslagsanslag .............................. |
500,000 |
||||
8 |
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag |
22,300 |
|||
Säger för landsstaten |
4,274,381 |
522,300 |
|||
E. Väg- och vattenbyggnads- |
|||||
väsendet. |
|||||
Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
|||||
1 a |
Bestämt anslag...................................... Reservationsanslag: |
137,800 |
|||
lb |
Expenser för allmänna arbeten ....... 45,000 |
||||
1 C |
Vägundersökningar ........................ 45,000 Förstärkning av reservationsanslaget till väg- |
90,000 |
227,800 |
||
undersökningar, förslagsanslag, högst ............ |
90,000 |
||||
3 |
Inspektion av enskilda järnvägars rullande mate- |
||||
riel, förslagsanslag, högst.............................. |
7,900 |
||||
4 |
Vägar och kommunikationer ......................... |
12,000 |
|||
5 |
Undersökningar av mindre hamnar och farleder |
||||
m. m., reservationsanslag ........ |
10,000 |
||||
6 |
Understödjande av brobyggnader och, företrädes- |
||||
vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations-anslag .............................................. |
750,000 |
||||
7 |
Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag .... |
50,000 |
|||
8 |
Ersättning för av statskontoret förskottsvis be- |
||||
stridda utgifter för fullbordande av ombygg-nad och förbättring av Väddö kanal, förslags- |
|||||
1 |
anslag, högst ..........................................“ |
153,758 |
80
Riksdagens skrivelse Nr 6.
9 10 11a 11b 12 |
Bidrag till anläggning eller förbättring av vägar Anläggande av enklare vägar i Norrbottens, anslag......................................................... Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Direkt anvisning.......................................... Ersättningar.............................................. |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
2,700 4,567 |
7,267 365 |
3,500,000 500,000 |
|||
Sveriges bidrag till den ständiga internationella |
|||||
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
247,432 |
5,061,658 |
|||
F. Medicinalstaten samt hälso- |
|||||
och sjukvården. |
|||||
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
|||||
1 |
Medicinalstyrelsen .......................................... |
202,950 |
|||
2 |
Personligt avlöningstillägg till en befattnings- |
||||
havare imedicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst |
1,300 |
||||
Statsmedicinska anstalten: |
|||||
3 |
Statens bakteriologiska labora- |
||||
torium .............................. 73,190 |
|||||
4 |
Statens rättskemiska laborato- |
||||
rium ................................. 18,900 |
|||||
5 |
Statens farmaceutiska laborato- |
||||
rium, förslagsanslag, högst ... 15,600 |
92,090 |
15,600 |
|||
6 |
Förste provinsialläkare och provinsialläkare ...... |
865,200 |
|||
7 |
Provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares |
||||
avlöningsförmåner, förslagsanslag, högst......... |
12,300 |
||||
8 |
Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations- |
||||
anslag........................................................ |
15,000 |
||||
9 |
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för- |
||||
slagsanslag................................................... |
40,000 |
1,215,240 |
29,200 |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
81
Sjukvirdsanstaltema. |
|||
Sinnessjukvårdsanstaltema: |
|||
10 |
Hospitals underhåll, förslags-anslag ........................... |
4,700,000 |
|
11 |
Om-och tillbyggnad av Lunds |
120,000 |
|
12 |
Nytt hospital vid Hälsing-borg, reservationsanslag .... |
100,000 |
|
13 |
Nytt hospital å biskopsbo-stället Sundby, reservations-anslag ............................ |
200,000 |
|
14 |
Nya paviljonger för oroliga |
200,000 |
|
15 . |
N y ekonomibyggn a d vid Gö te-borgs hospital, reservations-anslag ................. |
25,000 |
|
16 |
Anstalter för obildbara sin-nesslöa, förslagsanslag...... |
225,000 |
|
17 |
Anstalter för bildbara sin-neslöa, som icke äro fal-landesjuka, förslagsanslag |
331,000 |
|
18 |
Epileptikeranstalter, förslags-anslag .................... |
22,000 |
|
Övriga sjukvårdsanstalter: |
|||
19 |
Lasaretts underhåll............ |
15,774 |
|
20 |
Tillbyggnad vid Järvsö sjuk-hus för spetälska, reserva-tionsanslag ............... |
9,850 |
|
21 |
Underhåll av Järvsö sjuk-hus för spetälska............ |
23,500 |
|
22 |
Spetälskesjukhus i Dalarna, |
70,900 |
|
23 |
Utrustning för spetälskesjuk-huset i Dalarna, förslags-anslag ................ |
10,000 |
|
24 |
SpetälskesjukhusetsiDalama |
3,450 |
|
25 |
Bidrag till uppförande eller |
400,000 |
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor Kronor Kronor Kronor
Extra
anslag
5,278,000
645,000
* ................ •»wjvvv
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 6 käft. (Nr 6.)
11
82
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
26 |
Bidrag för driftkostnaderna |
650,000 |
|||||
27 |
Resebidrag till vissa patien-ter vid kustsanatorierna, |
5,000 |
|||||
28 |
De genom medel ur Konung |
300,000 |
|||||
29 |
Statsbidrag till dispensär-verksamhet, förslagsanslag |
70,000 |
|||||
30 |
Behandling av medellösa |
30,000 |
689,274 |
899,200 |
|||
Vanföreväsendet: |
|||||||
31 |
Yanföreanstalt i Sundsvall, |
75,000 |
|||||
32 |
Kliniker vid vanföreanstal-terna i Stockholm, Göte-borg och Hälsingborg, för-slagsanslag ...................... |
80,000 |
|||||
33 |
Polikliniker vid vanföre an-stalterna i Stockholm, Göte-borg och Hälsingborg, för-slagsanslag ..................... |
9,000 |
|||||
34 |
Underhåll av skol- och upp-fostringshem för vanföra, |
45,000 |
|||||
35 |
Bidrag till resor för vanföra |
35,000 |
|||||
36 |
De i Stockholm, Göteborg |
69,500 |
238,501 |
75,001 |
6,205,774 |
1,619,200 |
|
Hälsovård i allmänhet. |
|||||||
37 |
Kostnader för allmän hälso- |
och sjukvård, för- |
225,001 |
||||
38 |
Ortopediska institutet............ |
1 8,250| |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
83
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
39 |
Skyddskoppympning^!, förslagsanslag ............... |
240,000 |
|||
40 |
Inköp av radium för svenska cancerföreningens |
100,000 |
|||
41 |
Karantänsanstalten pä, Känsö, förslagsanslag, |
16.600 |
|||
42 |
Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö be-fintliga koloxidapparaten, förslagsanslag, högst |
1,000 |
|||
43 |
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på |
500 |
|||
44 |
Svenska läkarsällskapet.................................... |
3,000 |
|||
45 |
Resestipendier åt civila läkare ......................... |
3,500 |
|||
46 |
Sveriges andel i kostnaderna för den internatio-nella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag... |
7,000 |
503,350 |
101,500 |
|
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk-vården ...................................................... |
7,924,364 |
1,749,900 |
|||
G. Sociala verk och inrättningar. |
|||||
Riksförsäkringsanstalten: |
|||||
1 |
104,800 |
||||
2 |
Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens |
630,000 |
|||
3 |
Handläggning av ärenden rörande ersättning |
9,500 |
|||
4 |
Ersättning åt postsparbanken för dess bestyr |
53,500 |
|||
5 |
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-anslag ...................................................... |
16,000 |
120,800 |
693,000 |
|
Försäkringsrådet: |
|||||
6 |
Försäkringsrådet.......................................... |
64,300 |
|||
7 |
Upprätthållande av försäkringsrådets verksam-het, förslagsanslag..................................... |
55,000 |
|||
8 |
Möbler och andra inventarier m. m. för för-säkringsrådet, förslagsanslag, högst ............ |
25,000 |
|||
9 |
Vissa omkostnader för försäkringsrådet under |
20,000 |
64,300 |
100,000 |
84
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Socialstyrelsen: |
|||||
10 |
Socialstyrelsen............................................ |
173,500 |
|||
11 |
Upprätthållande av socialstyrelsens verksam- |
||||
het, förslagsanslag, högst........................... |
36,300 |
||||
12 |
Medling i arbetstvister, förslagsanslag............ |
25,000 |
|||
13 |
Den offentliga arbetsförmedlingen i riket, för- |
||||
slagsanslag............................................... |
70,000 |
||||
14 |
Underlättande av medellösa arbetssökandes |
||||
resor, förslagsanslag .................................. |
10,000 |
||||
15 |
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslags- |
||||
anslag, högst............................................ |
750 |
173,500 |
142,050 |
||
Arbetarskydd: |
|||||
16 |
Yrkesinspektionen....................................... |
163,780 |
|||
17 |
Upprätthållande av yrkesinspektionens verk- |
||||
samhet, förslagsanslag, högst ..................... |
14,400 |
||||
18 |
Bidrag till den i Stockholm anordnade per- |
||||
manenta utställningen av skyddsanordningar |
|||||
mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags- |
|||||
anslag, högst ........................................... |
4,000 |
163,780 |
18,400 |
||
Socialförsäkring: |
|||||
19 |
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag |
1,550,000 |
|||
20 |
Sjukkassor, som meddela moderskapsunder- |
||||
stöd, förslagsanslag.................................... |
70,000 |
||||
21 |
Tillsyn över understödsföreningarna, förslags- |
||||
anslag, högst ........................................... |
6,000 |
||||
22 |
Internationella föreningen för arbetslöshetens |
||||
bekämpande, förslagsanslag, högst............... |
750 |
1,550,000 |
76,750 |
||
Nykterhetsverksamhet: |
|||||
Alkoholistvård: |
|||||
23 |
Avlöningar åt tjänstemän vid sta- |
||||
tens vårdanstalt å Yenngarn för |
|||||
alkoholister m. m., förslagsanslag, |
|||||
högst .................................... 24,500 |
|||||
24 |
Bidrag till driftkostnaderna i öv- |
||||
rigt för statens vårdanstalt å |
|||||
Yenngarn för alkoholister, för- |
|||||
slagsanslag .............................. 29,000 |
• |
||||
25 |
Bidrag till erkända och enskilda |
||||
alkoholistanstalters driftkostna- |
|||||
der, förslagsanslag..................... 175,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
85
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
26 |
Statens kostnader för farliga alko-holister m. m., förslag timslag ...... 17,000 |
||||
27 |
Bidrag till anordnande av erkända anslag...................................... 30,000 |
||||
28 |
Sakkunnigt biträde hos socialsty-relsen för ärenden rörande alko-holistvården, förslagsanslag, högst 3,600 |
279,100 |
|||
Främjande av nykterhet och motarbetande |
|||||
29a |
Förslagsanslag, högst.................. 25,750 |
||||
29b |
Reservationsanslag ......................... 3,000 |
28,750 |
307,850 |
||
Allmänna pensionsförsäkringen: |
|||||
30 31 |
Pensionsstyrelsen ... Upprätthållande av pensionsstyrelsens verk-samhet m. m., förslag »anslag ..................... |
333,400 |
432,600 |
||
32 |
Inköp av fastigheterna nr 13 och 14 i kvarteret |
1,000,000 |
|||
33 |
Bestridande av den på staten belöpande kost-nad för pensionstillägg och understöd jäm-likt lagen om allmän pensionsförsäkring, |
6,750,000 25,000 |
|||
34 |
Statsbidrag till den jämlikt lagen om allmän |
||||
35 |
Bidrag till understöd åt de personer, som |
548.000 140.000 |
|||
36 |
Ersättning till postsparbanken för bestyret med |
||||
37 |
Ersättning till häradsskrivarna för pensions-förteckningar, förslagsanslag ..................... |
50,000 |
333,400 |
8,945,600 |
|
Diverse sociala ändamål: |
|||||
38 |
Nationalföreningens mot emigrationen verk-samhet, förslagsanslag, högst ..................... |
10,000 |
|||
39 |
Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag |
10,000 2,500 |
|||
40 |
Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, |
||||
41 |
Husmodersskolor m. m., förslagsanslag . |
50,000 |
72,500 |
||
Säger för sociala verk och inrättningar |............ |
2,405,780 |
10,356,150 |
86
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
H. Försäkringsinspektionen. |
|||||
1 |
Upprätthållande av försäkringsinspektionens verk-samhet, reservationsanslag, att av bidrag till I. Diverse. |
59.300 |
|||
1 |
Undersökningar och arbeten för en schematisk |
||||
förteckning och beskrivning över Sveriges |
40,500 |
||||
2 |
Inspektion över elektriska anläggningar för be- |
||||
lysning eller arbets överföring, förslagsanslag, |
27,800 |
||||
3 |
Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, |
||||
reservationsanslag, att av avgifter för granskning |
30,000 |
||||
4 |
Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, för- |
2,500 |
|||
slagsanslag, högst ....... ................................ |
|||||
5 |
Allmän utredning angående Sveriges inre vatten- |
80,000 |
|||
vägar, reservationsanslag .............................. |
|||||
6 |
Utredning angående ångfärjeförbindelse mellan |
8,000 |
|||
Kalmar och Färjestaden, förslagsanslag ......... |
|||||
7 |
Täckande av kostnader för arbetslöshetens be- |
918,500 |
|||
kämpande, förslagsanslag, högst..................... |
|||||
8 |
Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, |
11,500,000 |
|||
högst ...................... |
|||||
9 |
Understöd för uppförande av bostadshus med |
4,000,000 |
|||
smålägenheter, förslagsanslag, högst............... |
|||||
10 |
Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst |
378,916 |
|||
11 |
Extra lönetillägg för år 1917, förslagsanslag ...... |
12,000 |
|||
12 |
Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917, |
1,600,000 |
|||
förslagsanslag .............................................. |
|||||
13 |
Krigstidshjälp under år 1917 till kommunalt an- |
100,000 |
|||
ställda barnmorskor, förslagsanslag ............... |
|||||
14 |
Ålderstillägg, förslagsanslag .............................. |
375,OOC |
|||
15 |
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag... |
! 200,00C |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
87
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
16 |
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel-ser, förslagsanslag ...................................... |
1,430,000 12,000 |
|||
17 |
Extra utgifter, reservationsanslag........................ |
||||
18 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för-slagsanslag........................................ |
450,000 199,997 |
|||
19 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag................... |
||||
Säger för diverse |
2,666,997 |
18,698,216 |
|||
Summa J .... |
18,043,676 |
36,454,724 |