4

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Nr 337.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena,
ävensom en i ämnet väckt motion.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 71 och 90.)

Till Konungen.

Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna
för kapitalökning, i vad angår jordbruksärendena, får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t anmäla följande beslut

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,
punkten 1, bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp av
tomt till jägmästarbostad i Västra Stensele revir såsom kapitalökning för
statens domäners fond för år 1918 anvisa ett anslag av 1,100 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det ifrågasätta inköpet,
bar för inköp av tomt till jägmästarbostad i Västra Stensele
revir såsom kapitalökning för statens domäners fond för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 1,100 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Statens utlåningsfonder.

Odlingslånefonden.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att från och med år 1918 tillsvidare ett belopp av 1,000,000
kronor må av Eders Kungl. Magt årligen disponeras såsom lån från
odlingslånefonden, dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för
år 1918 anvisa ett anslag av 400,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot förevarande framställning,
har riksdagen

dels medgivit, att från och med år 1918 tillsvidaz^e ett belopp av
1,000,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom
lån från odlingslånefonden;

dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Toryindustrilånefonden.

3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Magt vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning
för fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisa
ett anslag av 650,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta
härav under år 1917 i män av behov av tillgängliga medel utanordna
erforderligt belopp.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att det torde vara
tillräckligt om såsom kapitalökning för ifrågavarande fond nu anvisas
så stort belopp, att utlåningsbeloppet för åren 1917 och 1918 må kunna
uppgå till 2,000,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksdagen till kapitalökning för
fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 650,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

6

Riksdagens skrivelse Nr 337.

låta härav under år 1917 i mån av behov av tillgängliga medel utanordna
erforderligt belopp.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Egnahemslånefonden.

4:o) I punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1918
ett belopp av 7,500,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för samma
fond för år 1918 anvisa ett anslag av 6,500,000 kronor.

Då riksdagen i likhet med departementschefen anser det vara
önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år 1918 åter höjas till
7,500,000 kronor och då riksdagen vidare icke funnit anledning till
erinran mot den äskade kapitalökningen, har riksdagen

dels medgivit, att för år 1918 ett belopp av 7,500,000 kronor må
av Eders Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1918 anvisat
ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Norrländska nyodlingsfonden.

5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för
norrländska nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett anslag av 80,000
kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den äskade
kapitalökningen, har riksdagen såsom kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Täckdikningslånefonden.

6;o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom

Riksdagens skrivelse Nr 337. 7

Jcäpitalökniug- för täckdikningslånefonden för år 1918 anvisa ett anslagav
140,000 kronor. ö

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att
den av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond
skall kunna ske, har riksdagen såsom kapitalökning för täckdikningsianefonden
for år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Bett äflande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut derutinnan.

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

1 1 Punkt .t av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till
ianefonden för inköp av ädla avelsston för år 1918 anvisa ett anslag
av 30,000 kronor. s

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den
av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall
kunna ske, har riksdagen såsom kapitalökning till lånefonden för inköp

av adla avelsston for år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 30,000
kronor. ö ’

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan. 0

Allmänna nyodlingsfonden.

8:0,1 Luder punkt 8 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må av Eders
tvungl. Maj:t disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden dels

OC\n nnn 1kaPitalökning till samma fond för år 1918 anvisa ett anslag
av 30,000 kronor. ö

,I)å rlksdagen icke funnit något att anmärka mot förevarande framställning,
har riksdagen

dels medgivit att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må

av leders Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från allmänna nvodlino-sfonden;
J 6

dels ock såsom kapitalökning till samma fond för år 1918 anvisat
6tt reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

8

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Norrländska andelsmejerifonden.

9:o) Eders Kungl. Majtt har vidare under punkt 9 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående inrättande av en norrländsk andelsmejenfald,
som Eders Kungl. Majtt må komma att avlåta till riksdagen såsom
kapitalökning för denna fond för år 1918 beräkna ett anslag av 300,000

kronor^edermera bar Eders Kungl. Majtt uti en till riksdagen den 23
april 1917 avlåten proposition, nr 339, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, löre Skglt

dä^bSutar att en särskild fond, benämnd norrländska _ andelsmeierifonden,
skall inrättas för understödjande av andelsmejeriers anläggande
i Dalarna och Norrland, från vilken fond, som skall förvaltas
av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och intill ett belopp
av höo-st 150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som
förklarat sig villiga att utlämna mejerilån för anläggande av sådant

mG''ie dels såsom kapitalökning anvisa för år 1918 ett anslag till denna
fond av 150,000 kronor;

dels ock godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna
allmänna villkor och bestämmelser för lån ur ifrågavarande fond.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling forehaft en
inom riksdagen väckt motion, varuti hemställts, att riksdagen ville
besluta, att bland villkor och bestämmelser för lån från norrländska andelsmejerifonden
även må bland de bestämmelser, som upptoges i lanekontraktet
mellan hushållningssällskapet och låntagaren, beträffande byggnadens
inredning och utrustning intagas bestämmelse, att byggnaden
skall vara försedd med tillfredsställande kylanordmngar. .

Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattningen
om önskvärdheten av att andelsmejerirörelsen i landets nordligare delar
erhåller det stöd, som en statens lånefond kan skänka vid verksamhetens
igångsättande; och har riksdagen intet att erinra emot den av departementschefen
föreslagna storleken av fonden. Däremot kan riksdagen icke
frångå riksdagens nästlidet år intagna ståndpunkt att den ranta mot

vilken lånen skulle utlämnas, icke bör sättas lägre an den, som staten
själv får erlägga för sina upplånade medel. I detta hänseende anser

Riksdagens skrivelse Nr 337. 9

riksdagen, att räntefoten bör bestämmas till 5 procent, vilket även av
lantbruksstyrelsen föreslagits. Skulle, såsom departementschefen antyder,
statens låneränta under lånens återbetalningstid nedgå och lånen förty
för låntagarna komma att te sig väl dyra, är det ju enligt de av departementschefen
föreslagna bestämmelser låntagaren obetaget att även före
lånetidens utgång på eu gång inbetala ogulden del av mejerilånet.
Den . av departementschefen gjorda jämförelsen med redan förefintliga,
till jordbruksdepartementet hörande statslånefonder har riksdagen icke
funnit avgörande, då enligt riksdagens förmenande mejerirörelsen mera
direkt giver sina utövare ekonomiskt utbyte.

Beträffande denna lånerörelse vill riksdagen såsom sin mening uttala,
att medel från fonden i första hand böra komma de mest behövande
trakterna av Norrland och Dalarna till del.

Vad slutligen angår det i motionen uttalade önskemålet angående
införande bland villkoren för lån från fonden av en bestämmelse om
byggnadens förseende med tillfredsställande kylanordningar, synes det
riksdagen, att en dylik bestämmelse i vissa fall kan vara ändamålsenlig.
Riksdagen hyser emellertid den förvissningen att vid upprättande av
det mellan vederbörande hushållningssällskap och låntagare föreskrivna
kontrakt för varje särskilt fall tages i övervägande behovet av en sådan
bestämmelse.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd norrländska andelsmejeiifonden,
skall inrättas för understödjande av andelsmejeriers anläggande
i Norrland och Dalarna, från vilken fond, som skall förvaltas
av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och intill ett belopp
av högst 150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat
sig villiga att utlämna mejerilan för anläggande av sådant mejeri;

dels såsom kapitalökning anvisat för år 1918 ett reservationsanslag
till denna fond av 150,000 kronor;

dels ock godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för
lån ur ifrågavarande fond:

1) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond erhålla
statslån för att därav utlämna mejerilan till anläggande av nya andelsmejerier
med inredning och utrustning, må därom inom tid, som Ivungl.
Maj.t ^ bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning,
innehållande uppgift å de mejerianläggningar, för vilka mejerilån blivit
h°s hushållningssällskapet sökta, förslag till belopp och'' lånetid för
varje särskilt dylikt lån ävensom övriga för ärendets bedömande erforderBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 109 käft. (Nr 336—338.) 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 337.

liga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen fastställa formulär för sådan

framställning. .

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar
bevilja hushållningssällskap statslån från fonden och skall
därvid fastställa den tid, inom vilken vid varje särskilt företag mejerianläggningen
skall påbörjas och fullbordas, åliggande det lantbrnksstyrelsen
att om beviljat statslån meddela uppgift till statskontoret.

3) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat pa
annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller den med lånet avsedda
anläggningen icke vara påbörjad eller fullbordad inom den av
lantbruksstyrelsen fastställda tiden, skall sådant lånebelopp, på yrkande
av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

4) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap erlägga
fem procent årlig ränta från lyltningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall
vid utgången av vart och ett av de därpå följande femton åren ateibetalas^en
femtondel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna
må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under

tre månader från förfallodagen. . ^ . .

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid inbetalat
förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas sex procent årlig ränta
från förfallodagen, tills betalning sker. o

5) Mejerilån, som av hushållningssällskap utlämnas, må icke till

något mejeriföretag beviljas till högre belopp än 15,000 kronor och må
icke uppgå till mera än den uppskattade kostnaden för anläggande av
mejeriet med inredning och utrustning. _ .

6) Lån må icke beviljas för betalande av skuld för mejerianläggning,
som tagits i bruk före låneansökningens ingivande till hushållningssällskapet.

7) Rörande mejerilån, som av hushållningssällskap utlämnas, skalf,
innan någon del därav må av lantagaren uppbäras, mellan hushållningssällskapet5
och låntagaren upprättas fullständigt lånekontrakt, varuti
bestämmelser i följande avseenden skola finnas intagna, nämligen.

beträffande beskaffenhet och värde av byggnad jämte inredning
och utrustning, för betalande varav mejerilånet är avsett, samt tid för
anläggningens påbörjande och fullbordande;

rörande lånets belopp, säkerheten och villkoren i fråga om ränta
och återbetalning;

11

Riksdagens skrivelse Nr 337.

huruvida lånet må lyftas på en gång eller i särskilda terminer
samt angående sättet och villkoren för lånets utbekommande;

angående viss tid, inom vilken lånet skall vara till fullo uttaget,
vid äventyr att rätten till utbekommande av ej lyft belopp skall vara
förverkad;

angående den kontroll från husbållningssällkapets sida, som låntagaren
skall vara skyldig underkasta sig; samt

därom, att möjligen uppkommande tvister mellan hushållningssällskap
och låntagare beträffande tillämpningen av lånekontraktets bestämmelser
skola avgöras av skiljemän i enlighet med gällande lag om
skiljemän samt att klander mot skiljemännens beslut icke må äga rum.

8) Vid uppgörande av omförmälda lånekontrakt må andra villkor
icke betingas i fråga om ränta och återbetalning, än som stadgats angående
statslånet, dock med undantag i följande avseenden, nämligen:

att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd
med fullgörandet av förfallen rånte- och kapitalinbetalning;

att låntagare skall äga att, därest han så önskar, även före lånetidens
utgång på en gång inbetala ogulden del av mejerilånet; samt

att hushållningssällskap må kunna förbehålla sig rätt att under
nedan angivna förutsättningar uppsäga lämnat mejerilån till inbetalning
å tid, som hushållningssällskapet bestämmer, nämligen

a) om låntagaren ej fullgör vad i kontraktet föreskrivits i fråga
om uppförandet av byggnad eller angående anskaffandet av inredning
och utrustning;

b) om låntagaren visar sig försumlig i att erlägga föreskriven
rånte- och kapitalavbetalning;

c) om låntagaren genom bedräglig uppgift föranlett lånets beviljande;
samt

d) om sådana förhållanden inträffat, att låntagaren, med hänsyn till
det med lånet avsedda ändamål, uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta
detsamma.

9) Lånekontrakt skall upprättas i två exemplar, av vilka vardera
kontrahenten skall taga ett.

10) Hushållningssällskap vare obetaget att under lånetiden medgiva
låntagare de lindringar i avseende å lånets återbetalning eller
låntagarens skyldighet i övrigt, vilka icke strida mot meddelade föreskrifter
eller eljest äro oförenliga med lånets ändamål.

11) Det åligger hushållningssällskap, som innehar statslån, att
årligen inom tid, som lautbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva
redogörelse över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.

12

Riksdagens skrivelse Nr 337.

12) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning därå.

13) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning
å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl.
Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta
skäll återbetalas före den fastställda amorteringstidens slut.

14) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som
kunna erfordras för vinnande av det med ifrågavarande lån avsedda
ändamål.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.