Riksdagens skrivelse Nr 331.

7

Nr 331.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen
att försälja tomter och områden från de under styrelsens
förvaltning ställda fastigheter m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 73).

Till Konungen.

I en till riksdagen den 14 april 1917 avlåten proposition, nr
237, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen
medgiva, att vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter, som av Eders
Kungl. Maj:t utfärdas, intill utgången av år 1924 ej mindre försälja
eller bortbyta tomter och områden från de under styrelsens förvaltning
ställda fastigheter än även genom upplåtelse av tomträtt eller genom uK
arrendering eller på annat sätt, som finnes lämpligt, bereda avkastning
av den del av de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna, som
icke försäljes eller är för statens vattenfallsverk omedelbart erforderlig.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav riksdagen år 1914, att
vattenfallsstyrelsen finge enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t
utfärdades, intill utgången av år 1919 ej mindre försälja eller bortbyta
tomter och områden från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter
i Älvsborgs samt Göteborgs och Bobus län än även genom upplåtelse
av tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som

8 Riksdagens skrivelse Nr 331.

funnes lämpligt, bereda avkastning av den del av de under styrelsen*
förvaltning ställda egendomarna i nämnda län, som icke försåldes eller
vore för statens vattenfallsverk omedelbart erforderlig.

Förevarande framställning avser dels ett förnyande för femårsperioden
1919 — 1924 av berörda medgivande i fråga om under vattenfallsstyrelsen
ställda fastigheter i Ålvsborgs och Göteborgs och Bohus
län, dels ock att vattenfallsstyrelsen må erhålla enahanda bemyndigande
beträffande även övriga under styrelsens förvaltning ställda fastigheter.

Departementschefen har i sitt yttrande till berörda statsrådsprotokoll
i överensstämmelse med den av riksdagen år 1914 uttalade önskan,
att alla frågor om försäljning av utanför planlagda områden belägen
mark fortfarande som hittills hänskötes till Kungl. Maj:t, tagit avstånd
från av utav vattenfallsstyrelsen framställt förslag, att bemyndigandet
ifråga skulle innefatta rätt för styrelsen att jämväl besluta om försäljning
av dylik mark.

Riksdagen har intet att erinra mot att ifrågavarande bemyndigande
för vattenfallsstyrelsen på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit utsträckes
att omfatta samtliga under styrelsens förvaltning ställda fastigheter. Dock
anser, sig riksdagen i anledning av den av nämnda styrelse ifrågasatta
utsträckta befogenheten böra ytterligare betona riksdagens på sätt ovan
nämnts uttalade uppfattning i ämnet.

Riksdagen har alltså med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition medgivit, att vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter,
som av Eders Kungl. Maj:t utfärdas, intill utgången av år 1924
ej mindre försälja eller bortbyta tomter och områden från de under
styrelsens förvaltning ställda fastigheter än även genom upplåtelse av
tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som tinnes lämpligt,
bereda avkastning av den del av de under styrelsens förvaltning
ställda egendomarna, som icke försäljes eller är för statens vattenfallsverk
omedelbart erforderlig.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.