Riksdagens skrivelse Nr 279.

3

Nr 279.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet
i Stockholm.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen avlåten, den 23 april 1917 dagtecknad proposition,
nr 292, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av i statsrådet fört protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj
1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag avviker i väsentliga
avseenden från den framställning, som, enligt vad i propositionen upplysts,
år 1916 gjordes av folkskoledirektionen till stadsfullmäktige och av dessa
tillstyrktes. Yad angår frågan om en begränsning av direktionens medlemsantal
föreslås i propositionen, att antalet ledamöter skulle, efter stadsfullmäktiges
beprövande, utgöras av minst 9, högst 21. Beträffande sättet
för val av ledamöter föreslås, i anslutning till vad av Stockholms stads
konsistorium och överstyrelse för rikets folkskolor förordats, att en ledamot
av direktionen utses av konsistoriet samt att av de övriga ledamömöterna
skolråden fortfarande skulle äga rätt att välja lika många som

4

Riksdagens skrivelse Nr 279.

stadsfullmäktige, på så sätt, att varje skolråd inom sig utser två ombud,
varefter samtliga ombuden företaga val av det antal ledamöter i direktionen,
som för varje gång erfordras.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att en begränsning
av folkskoledirektionens medlemsantal är behövlig och att en sådan
begränsning lämpligast bör åstadkommas genom fastställande av en högsta
och en lägsta gräns för antalet ledamöter i direktionen, inom vilka gränser
stadsfullmäktige hava att bestämma ledamotssiffran. Och riksdagen har
för sin del intet att invända emot att på sätt i propositionen föreslagits
minimiantalet sättes till 9 och maximiantalet till 21 ledamöter.

Vad åter angår frågan om sättet för ledamöternas utväljande har
riksdagen icke kunnat undgå att finna, att starkare skäl synas tala för
det av folkskoledirektionen framlagda, av stadsfullmäktige och överståthållareämbetet
tillstyrkta förslaget, än för det av Eders Kungl. Maj:t förordade.
Till en början ställer sig uppenbarligen själva valförfarandet enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag med de däri föreslagna dubbla indirekta valen
onödigt invecklat. Vidare torde det, såsom ock direktionen i sin ovanberörda
hemställan framhåller, utan överdrift kunna sägas, att skolrådens
i huvudstaden ställning alltmer försvagats, sedan stadens folkskoleväsende
sammanförts under gemensam ledning, och skolråden kunna på grund
härav numera ej anses särskilt lämpliga som valkorporationer. Skolråden
skulle emellertid även vid ett bifall till direktionens förslag komma att
behålla ett visst inflytande på skolväsendet i huvudstaden, enär de enligt
gällande folkskolestadga äga att hos direktionen göra framställningar och
påminnelser.

Det har mot det av direktionen framlagda förslaget om sättet förutseende
av direktionens ledamöter gjorts gällande, bl. a. att de särskilda
församlingarnas intressen ej skulle genom detta förslag vederbörligen tillgodoses
samt att föräldraintresset lättare skulle kunna göra sig gällande
vid skolrådsvalen än vid valen till stadsfullmäktige. Riksdagen vill1 häremot
framhålla, att ej häller Eders Kungl. Maj:ts förslag giver full trygghet
för tillvaratagande av den lokala sakkunskapen. Denna har för närvarande,
då varje församlings skolråd utser en representant i direktionen,
möjlighet att göra sig fullt gällande, men detta skulle uppenbarligen ej
bliva fallet, om Eders Kungl. Maj:ts förslag bifölles. Då nämligen det
antal ledamöter, som de av skolråden valda elektorerna skulle hava att
utse, alltid komme att avsevärt understiga församlingarnas antal, skulle
allenast en del av dessa i direktionen erhålla representanter för sina speciella
lokalintressen. Och vad beträffar de uttalade farhågorna, att för -

Riksdagens skrivelse Nr 279.

f>

äldraintresset oj komme att genom direktionens förslag i tillbörlig man
beaktas, torde det med skäl kunna hävdas, att stadsfullmäktige i ej
mindre grad än skolråden skola veta att tillvarataga detta intresse.

På grund av samtliga dessa skäl har riksdagen ansett det av direktionen
framlagda förslaget angående sättet för utseende av ledamöter i densamma
vara att föredraga framför Eders Kungl. Maj:ts förslag i nämnda del.

Riksdagen vill slutligen såsom ytterligare skäl för ett bifall till direktionens
förslag i berörda hänseende framhålla, att direktionen själv, som
till hälften består av ledamöter utsedda av skolråden, med samtliga röster
utom två uttalat sig för att dess ledamöter med undantag av den, som
utses av konsistorium, skola väljas av stadsfullmäktige, samt att detta
direktionens förslag tillstyrkts av de myndigheter i Stockholm, som blivit
däröver hörda, nämligen stadsfullmäktige och överståthållareämbetet.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen tillkännagiva,
att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga det
i propositionen innefattade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i
lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm, för sin
del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet
i Stockholm.

»Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm skall hava följande ändrade lydelse:

3 §.

Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst nio,
högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads konsistorium
samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder.

Ledamot i direktionen utses — — — avgångne.

6

Riksdagens skrivelse Nr 279.

Konsistorium och stadsfullmäktige må ock utse suppleanter för de av
dem valda ledamöterna till det antal, som anses erforderligt.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant, är berättigad
att när som helst avsäga sig uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918. Från och med samma
dag skall direktionen hava den sammansättning, som i lagen stadgas, i
följd varav enligt däri meddelade bestämmelser val till ledamöter i direktionen
skall före 1917 års utgång av stadsfullmäktige verkställas. Av de
ledamöter och suppleanter, vilka då utses, skall halva antalet eller, om
detta antal icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, efter
lottning inför direktionen utträda vid slutet av år 1918.»

Stockholm den 7 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.