Riksdagens skrivelse Nr 247.
1
Nr 247.
Godkänd av första kammaren den 5 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa ändrade bestämmelser
rörande den inrikes postutväxlingen.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 37.)
Till Konungen.
Genom en den 4 april 1917 dagtecknad proposition, nr 180, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
besluta,
dels att förordningen den 5 november 1875 angående förändrade
bestämmelser i avseende å taxeringen av försändelser av myntat guld
eller silver, som genom postverket befordras mellan inrikes orter, skall
träda ur kraft;
dels att med postförskott ej belagda brevpost- och paketförsändelser
samt postanvisningar från eller till krigsfångar eller här i riket upptaget
och internerat krigsfolk ävensom sådana försändelser av nu angivna
slag, som beträffande krigsfångar eller internerat krigsfolk avsändas
eller mottagas av någon till dessas tjänst upprättad svensk
upplysningsbyrå, skola i den inrikes posttjänsten vara befriade från
postavgifter av vad slag de vara må;
dels att, därest till brevposten hörande lokalförsändelse, som är
fullt frankerad för den ursprungliga befordringsvägen, på framställning
befordras till postanstalt å annan inrikes ort för att genom denna tillBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 78 käft. (Nr 247.)
2
Riksdagens skrivelse Nr 247.
ställas den ursprungliga adressaten eller, efter adressförändring, annan
person, försändelsen skall beläggas med lösen till belopp, motsvarande
skillnaden mellan den redan erlagda befordringsavgiften och den avgift,
som skolat erläggas, om försändelsen från början avsänts till den nya
adressorten;
dels att befordringsavgiften för inrikes korsband, vars innehåll
uteslutande utgöres av skrifter med punkter eller bokstäver i upphöjt
arbete till bruk för blinda och i vilken försändelse icke förekommer
verklig och personlig skriftväxling, skall för var vikt av 500 gram
eller del därav utgå med 2 öre, om försändelsen utgöres av lokalförsändelse,
men eljest med 4 öre, samt att maximivikten för dylik försändelse
skall utgöra 3 kilogram;
dels att de särskilda avgifter, som stadgats eller kunna komma att
stadgas för lokalbefordran av vissa slags postförsändelser, skola gälla
beträffande försändelse, som inlämnas å fast postanstalt eller som dit
inkommer utan att hava vare sig behandlats av lantbrevbärare eller
genom postverkets försorg befordrats å järnvägs-, ångbåts- eller landsvägslinje
och vilken från nämnda postanstalt eller annan fast postanstalt
å samma ort tillställes adressaten direkt eller genom lokalbrevbärare,
ävensom beträffande försändelse, som postbehandlas allenast
inom särskilt lokalportoområde, som Kungl. Maj:t må kunna för viss
ort fastställa;
dels att avsändare av inrikes paket må kunna tillförsäkra sig, att
paketet blir befordrat med snabbast möjliga postlägenhet (såsom ilpaket),
genom att, utöver vanlig postbefordringsavgift, erlägga särskild tilläggsavgift,
utgörande — förutom stadgad expressavgift, när jämväl expressutdelning
å adressorten begäres — 80 öre för var vikt av 5 kilogram eller
del därav, dock att tjänstepaket om högst 10 kilogram må, utan särskild
tilläggsavgift, befordras med snabbaste postlägenhet, samt att generalpoststyrelsen
må, när förhållandena sådant påkalla, ifråga om visst
slag av paket medgiva befordran med snabbast möjliga postlägenhet
utan att den för sådan befordran bestämda tilläggsavgiften erlägges;
dels ock att de beslut, som i ovan angivna hänseenden kunde bliva
meddelade, må träda i tillämpning vid tidpunkt, som av generalpoststyrelsen
bestämmes, dock ej senare än med ingången av år 1918.
Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, beslutat,
Riksdagens skrivelse Nr 247.
8
dels att förordningen den 5 november 1875 angående förändrade
bestämmelser i avseende å taxeringen av försändelser av myntat gäld
eller silver, som genom postverket befordras mellan inrikes orter, skall
träda ur kraft;
dels att med postförskott ej belagda brevpost- och paketförsändelser
samt postanvisningar från eller till krigsfångar eller här i riket
upptaget och internerat krigsfolk ävensom sådana försändelser av nu
angivna slag, som beträffande krigsfångar eller internerat krigsfolk avsändas
eller mottagas av någon till dessas tjänst upprättad svensk
upplysningsbyrå, skola i den inrikes posttjänsten vara befriade från
postavgifter av vad slag de vara må;
dels att, därest till brevposten hörande lokalförsändelse, som är
fullt frankerad för den ursprungliga befordringsvägen, på framställning
befordras till postanstalt å annan inrikes ort för att genom denna tillställas
den ursprungliga adressaten eller, efter adressförändring, annan
person, försändelsen skall beläggas med lösen till belopp, motsvarande
skillnaden mellan den redan erlagda befordringsavgiften och den avgift,
som skolat erläggas, om försändelsen från början avsänts till den nya
adressorten;
dels att befordringsavgiften för inrikes korsband, vars innehåll uteslutande
utgöres av skrifter med punkter eller bokstäver i upphöjt
arbete till bruk för blinda och i vilken försändelse icke förekommer
verklig och personlig skriftväxling, skall för var vikt av 500 gram eller
del därav utgå med 2 öre, om försändelsen utgöres av lokalförsändelse,
men eljest med 4 öre, samt att maximivikten för dylik försändelse
skall utgöra 3 kilogram;
dels att de särskilda avgifter, som stadgats eller kunna komma att
stadgas för lokalbefordran av vissa slags postförsändelser, skola gälla
beträffande försändelse, som inlämnas å fast postanstalt eller som dit
inkommer utan att hava vare sig behandlats av lantbrevbärare eller
genom postverkets försorg befordrats å järnvägs-, ångbåts- eller landsvägslinje
och vilken från nämnda postanstalt eller annan fast postanstalt
å samma ort tillstädes adressaten direkt eller genom lokalbrevbärare,
ävensom beträffande försändelse, som postbehandlas allenast inom
särskilt lokalportoområde, som Kungl. Maj:t må kunna för viss ort fastställa
;
dels att avsändare av inrikes paket må kunna tillförsäkra sig, att
paketet blir befordrat med snabbast möjliga postlägenhet (såsom ilpaket),
genom att, utöver vanlig postbefordringsavgift, erlägga särskild tilläggsavgift,
utgörande — förutom stadgad expressavgift, när jämväl express
-
4
Biksäagens skrivelse Nr 247.
utdelning å adressorten begäres — 80 öre för var vikt av 5 kilogram
eller de! därav, dock att tjänstepaket om högst 10 kilogram må, utan
särskild tilläggsavgift, befordras med snabbaste postlägenhet, samt att
generalpoststyrelsen må, när förhållandena sådant påkalla, ifråga om
visst slag av paket medgiva befordran med snabbast möjliga postlägenhet
utan att den för sådan befordran bestämda tilläggsavgiften
erlägges;
dels ock att ovannämnda beslut må träda i tillämpning vid tidpunkt,
som av generalpoststyrelsen bestämmes, dock ej senare än med ingången
av år 1918.
Stockholm den 5 juni 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.