Riksdagens skrivelse Nr 237.
5
Nr 237.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna för kapitalökning i avseende å statens under
civildepartementet hörande utlånings fonder.
(Statsutskottets utlåtande nr 164.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning, i vad angår
statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Allmänna järnvägslånefonden.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
om statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under titel
»utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder», punkt 43, föreslagit
riksdagen att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten
för år 1918 upptaga ett belopp, att utgå av lånemedel, av 1,500,000
kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen för
avsättning till allmänna järnvägslånefonden* i riksstaten för år 1918
upptagit ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Fonden för bibanor i vissa delar av riket.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen vidare föreslagit
riksdagen att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
6
Riksdagens skrivelse Nr 237.
av bibanor i vissa delar av riket i riksstaten för år 1918 upptaga ett
belopp, att utgå av lånemedel, av 2,000,000 kronor.
För att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna
av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän
och Dalsland skall, i enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914
fattade beslut, bildas en lånefond av 12,000,000 kronor. Härav har
riksdagen redan anvisat 7,000,000 kronor. Återstående beloppet skall
enligt tidigare fattade beslut utgå med 2,000,000 kronor under vartdera
av åren 1918 och 1919 samt med 1,000,000 kronor under år 1920.
I tvänne inom riksdagen väckta motioner har föreslagits, att fonden
skulle ökas med ytterligare 5,000,000 kronor, så fördelade, att för vart
och ett av åren 1919—1921 skulle komma att stå till förfogande ett
belopp av 2,500,000 kronor.
I ett över de förevarande motionerna avgivet yttrande har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen uttalat sig för att motionärernas framställningar
måtte bliva av statsmakterna behjärtade. Berörda yttrande giver väl vid
handen, att ej ringa anspråk på bidrag från bibanefonden framdeles
torde vara att emotse. Att ökat anslag för år 1918 skulle vara oundgängligen
nödvändigt, har likväl icke synts riksdagen ådagalagt vare
sig av motionärerna eller av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Det
torde för övrigt med skäl kunna ifrågasättas, huruvida med hänsyn till
de utormodentligt stegrade material- och arbetspriserna någon livligare
järnvägsbyggnadsverksamhet är att förvänta under de närmaste åren.
Under sådana förhållanden och med avseende fästat vid de synnerligen
stora krav, som för närvarande ställas på statskassan, har riksdagen icke
funnit sig böra bifalla motionärernas förslag. Riksdagen har ansett så
mycket större anledning finnas för att för närvarande ej gå utöver vad
Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, som riksdagen är övertygad därom, att
Eders Kungl. Maj:t, då behov av ökning av fonden gör sig oavvisligt
gällande, kommer att föranstalta om nödig utredning i frågan samt för
riksdagen framlägga de förslag, som kunna finnas påkallade.
Riksdagen har alltså för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommande
av bibanor i vissa delar av riket i riksstaten för år 1918 upptagit
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Lånefonden för tjänsteniannasamhället vid Mörby.
3:o) I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten proposition, nr
263, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
Riksdagens skrivelse Nr 237. 7
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärendeu nämnda dag, föreslagit
riksdagen att
dels för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att
utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet, ävensom, under förutsättning
av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att i 1918 års riksstat de
bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola
höjas med 200,000 kronor,
dels ock besluta sådan ändring i de beträffande utlämnande av byggnadslån
från omförmälda fond stadgade villkor, att å dylikt lån, som
utlämnas från det till avsättning till lånefonden nu äskade reservationsanslaget
å 200,000 kronor, skall erläggas ränta efter 5 eller 5Va procent
om året enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunder ävensom att
högsta belåningsvärdet å byggnader, vilkas uppförande efter den 15 april
1917 påbörjas inom tjänstemannasamhället, må kunna av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas till 20,000 kronor.
Till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby bär riksdagen
anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor samt för år 1913 ett
anslag av 200,000 kronor, allt av lånemedel. Av nämnda belopp hava
330,000 kronor avsetts för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället
upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan återstoden,
800,000 kronor, avsetts till lån för bebyggande av området
ifråga. För sistnämnda ändamål beräknades vid fondens inrättande ett
belopp av högst 1,400,000 kronor bliva erforderligt. Vid sådant förhållande
och då för närvarande endast omkring 40,000 kronor återstå
odisponerade av de hittills anvisade medlen, har riksdagen ej haft något
att erinra mot det nu begärda anslaget.
Vad angår den föreslagna höjningen av räntefoten för lånen har
departementschefen, under uttalande att det för befordrande av byggnadsverksamheten
inom tjänstemannasamhället är önskligt, att räntan å
vederbörande lån icke bestämmes högre, än att statens räntekostnader
bliva betäckta, ansett sig icke böra föreslå någon ändring i räntan för
byggnadslån, vilka utlämnas från de av riksdagen för avsättning till
lånefonden i fråga redan anvisade medlen, men däremot ansett att å lån
från det. ytterligare anslag, som nu begäres, räntan bör höjas med Va
procent i jämförelse med vad för närvarande gäller. Med hänsyn allenast
tagen till, att staten bör erhålla gottgörelse för egna räntekostnader,
torde väl någon höjning av räntesatserna för närvarande icke vara er
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 237.
forderlig, detta på den grund att staten för de till föreningen först utlämnade
beloppen fått vidkännas jämförelsevis låg ränta. I detta hänseende
förekommer emellertid, att vid fondens bildande räntan för lånen
bestämdes en halv procent över den då beräknade normala räntefoten
för statslånen, i syfte att därmed säkerställa staten för förlust å lånerörelsen.
Då anledning saknas att nu intaga en annan ståndpunkt beträffande
avmätandet av räntefoten, har riksdagen ansett en höjning med
en halv procent vara befogad.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle ränteförhöj ningen tillämpas
i avseende å de lån, som komma att utlämnas från det nu äskade anslaget.
En sådan anordning torde emellertid icke blott leda till viss
ojämnhet mellan de blivande låntagare, som redan påbörjat egnahemsbyggandet,
utan även visa sig svår, om ej omöjlig att genomföra. Det
har fördenskull synts riksdagen riktigare, att ränteförhöjningen hänföres
till de lån, vilka avse byggnader, som påbörjats efter viss tidpunkt. I
anslutning till vad som skulle gälla beträffande den föreslagna höjningen
av högsta belåningsvärdet från 15,000 kronor till 20,000 kronor, varemot
riksdagen icke haft något att erinra, torde tidpunkten ifråga böra
bestämmas till den 15 april 1917.
I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen dels för avsättning
till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet, dels ock beslutat sådan ändring i de beträffande utlämnande av
byggnadslån från omförmälda fond stadgade villkor, att å dylikt lån,
som avser byggnad, vars uppförande efter den 15 april 1917 påbörjas
inom tjänstemannasamhället, skall erläggas ränta efter 5 eller 5lit procent
om året enligt de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 4 april
1917 angivna grunder ävensom att högsta belåningsvärdet å byggnader,
vilkas uppförande efter nämnda tidpunkt påbörjas inom samhället, må
kunna av Eders Kungl. Maj:t bestämmas till 20,000 kronor.
Stockholm den 6 juni 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1J17-