Riksdagens skrivelse Nr 212.

1

Nr 212.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
angående brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande
ävensom i samband därmed stående frågor.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 12 och memorial nr 32.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hava väckts åtskilliga motioner angående
brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande ävensom i samband därmed
stående frågor.

Då riksdagen härmed för Eders Kungl. Magt tillkännagiver vad
riksdagen i anledning av nämnda motioner för sin del beslutat, vill
riksdagen framhålla, att genomförandet av den lagstiftning besluten innefatta
uppenbarligen kommer att föranleda ersättningsanspråk från olika
yrkesgrenar, ävensom erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t och riksdagen
förutsett sådana framtida anspråk och i främsta rummet för att möta
dem bildat statsverkets fond av rusdrycksmedel. Riksdagen uttalar nu
sin förvissning, att Eders Kungl. Maj:t kommer att låta verkställa utredning
av frågan, i vad mån ersättning bör utgå, ävensom förelägga
riksdagen det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 64 höft. (Nr 212.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Riksdagen får för Eders Kung!. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen
för sin del antagit vid denna skrivelse såsom bilagor fogade förslag till

a) förordning angående försäljning av rusdrycker;

b) förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§
i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria
drycker samt svagdricka;

c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni
1864 angående utvidgad näringsfrihet;

d) förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker;

e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin; samt

f) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli
1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Riksdagen har vidare beslutat att dels medgiva, att till sådan
ägare av gästgiveri, vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin vid tiden
för ikraftträdandet av förordningen angående försäljning av rusdrycker
är berättigad att utskänka brännvin, må för rättighetens upphörande
från och med år 1919 av staten utgivas ersättning med årligt belopp,
som av Konungens befallningshavande fastställes efter de grunder, vilka
finnas angivna i kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning till
gästgivare, som avstå från dem jämlikt förstnämnda lagrum tillkommande
rätt till utskänkning ävensom att änka efter manlig ersättningstagare
må, därest äktenskapet blivit ingånget före den 1 maj 1907,
efter mannens frånfälle under sin återstående livstid äga att uppbära
den ersättning, vartill mannen, om han levat, varit berättigad,

samt bestämma, att gästgiveriägare, om han vill komma i åtnjutande
av ifrågavarande ersättning, skall därom före den 1 september
1918 till Konungens befallningshavande i det län, varest gästgiveriet är
beläget, ingiva ansökning och därvid styrka, att han i egenskap av
gästgivare fortfarande är till utskänkning berättigad;

dels ock medgiva, att erforderliga medel för gäldande av ersättningsbelopp,
som enligt ovan angivna grunder skola utbetalas, må utgå
ur statsverkets fond av rusdrycksmedel, och att gästgivare beviljad ersättning
av Konungens befallningshavande må utbetalas kvartalsvis vid
början av varje kvartal från och med ingången av år 1919.

3

Riksdagens skrivelse AV 212.

Slutligen för riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta
utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till förordning angående
försäljning av pilsnerdricka, i huvudsak grundat på bestämmelserna angående
försäljning av Öl i gällande vin- och ölförsäljningsförordning.

Stockholm den 1 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

4

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Bilaga.

Förordning

angående försäljning av rusdrycker.

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

I denna förordning förstås

med spritdrycker: brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, som
hålla mer än 22 volymprocent alkohol, ävensom sprit och absolut
alkohol;

med vin: alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt
-och som hålla mer än 2 Va, men ej mer än 22 volymprocent alkohol; och

med Öl: alla maltdrycker, som innehålla alkohol, med undantag av
sådana, som enligt förordningen angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker äro att hänföra till svagdricka eller pilsnerdricka.

Spritdrycker, vin och Öl kallas med en gemensam benämning
rusdrycker.

2 §•

Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan, som äger rum
-enligt 3 §, delas i partihandel och detaljhandel.

Med partihandel förstås sådan handel, som bedrives till återförsäljare
i och för deras rörelse, ävensom försäljning för export. Med detaljhandel
förstås all annan försäljning.

Detaljhandel delas i utminutering (försäljning till avhämtning eller
.försändning på rekvisition) och utskänkning (försäljning till förtäring
■på stället).

Riksdagens skrivelse Nr 212. 5

Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda fortares
på utminuteringsstället. Vid utskakning må ej tillåtas, att något av
det sålda från utskänkningsstället medföres.

Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till
utminutering av vin och Öl samt med rätt till iskänkning av spritdrycker
rättighet till iskänkning av vin och Öl.

3 §•

1. Spritdrycker och vin må å apotek för medicinskt ändamål
säljas på behörig läkares, veterinärs eller tandläkares recept och med
iakttagande av de särskilda föreskrifter, som därom kunna utfärdas.
Sådant recept skall kvarlämnas och förvaras å apoteket.

I avseende å försäljning av sådana läkemedel, som innehålla sprit,
gäller vad därom är särskilt stadgat.

2. Angående försäljning'' av rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål samt
av vin för kyrkligt behov meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.

4 §■

1. Tillstånd till försäljning av rusdrycker enligt denna förordning
må ej meddelas annan person än den, som äger god frejd, råder
över sig och sitt gods, gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i
övrigt vara lämplig till rörelsens utövande.

2. Sådant tillstånd må ej meddelas ämbets- eller tjänsteman,
som till följd av sin befattning kan komma att deltaga i beslut
angående tillverkning eller försäljning av rusdrycker eller däröver utöva
tillsyn, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i allmän
tjänst anställd lärare.

3. Den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel med
rusdrycker, må ej tilldelas rättighet till detaljhandel med sådana drycker.

4. Ej heller må tillstånd till försäljning av rusdrycker meddelas
den, som utövar tillverkning i skattefritt bryggeri.

5. Den, som ej äger undfå tillstånd till försäljning enligt denna
§, må ej heller vara styrelseledamot eller delägare i bolag, varom i denna
förordning sägs, dock att ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt
eller i allmän tjänst anställd lärare må vara styrelseledamot i
sådant bolag.

6

Riksdagens skrivelse Nr 212.

5 §•

Detaljhandel med rusdrycker må icke vara förenad med annan
handel, till vars drivande särskild anmälan fordras.

Vid utminutering må ock andra drycker än rusdrycker försäljas
till avhämtning eller försändas på rekvisition och vid utskänkning tillhandahållas
till förtäring på stället.

6 §•

Rusdrycker, som äro försatta med sackarin, få ej hållas till salu.

7 §•

1. Ej må någon vid personligt besök eller genom ombud hos
annan än innehavare av rätt att försälja rusdrycker till salu utbjuda
sådana drycker eller därå upptaga beställningar.

2. Ej må någon eljest, för egen eller annans vinning, vid personligt
besök eller genom ombud söka förmå annan att å utminuteringsställe
inköpa rusdrycker.

3. Ej heller må innehavare av rätt till utskänkning eller hos
honom anställd person å utskänkningsställe söka förmå gäst att därstädes
inköpa rusdrycker.

8 §‘

1. Tillverkare eller partihandlare enligt 12 § 1 mom. må ej i samband
med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning avhända
sig rusdrycker till annan.

2. Den, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, må
ej genom byteshandel avhända sig sådana eller eljest använda dem som
betalningsmedel.

9 §‘

Den, som på kredit utskänker rusdrycker, må därför söka betalning
endast om försäljningen vid något tillfälle sker till myckenhet,
för vilken försäljningspriset ej understiger 50 kronor, eller ock försäljningen
avser vin eller Öl åt spisande gäster vid måltid.

10 §.

1. Rusdrycker må till riket införas blott av den, som enligt 13 §
erhållit tillstånd att utöva partihandel med rusdrycker av det slag, som

7

Riksdagens skrivelse Nr 212.

införseln avser, ävensom av sådant bolag, som enligt denna förordning
driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.

2. Vid värjo tullplats i riket skall över därstädes till införsel
angivna rusdrycker föras särskild förteckning enligt formulär, som av
generaltullstyrelsen fästställes efter kontrollstyrelsens hörande. Denna
förteckning skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.

3. Rusdrycker må icke från tullverket utlämnas annorledes än
mot kvitto, utfärdat av den, som enligt 1 mom. är berättigad att införa
sådana drycker, dock att rusdrycker, som till bolag inkommit från utlandet,
må mot kvitto utlämnas till den, som visar sig hava erhållit
bolagets medgivande därtill.

4. Utan hinder av vad i denna § stadgas må

a) rusdrycker till riket införas av den, som enligt särskilt stadgande
äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor,

b) prov på rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen
legitimerad handelsresande, införas i vanlig ordning,

c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot
erläggande av stadgad tull införa rusdrycker intill viss mindre av
Konungen fastställd kvantitet,

d) resande åtnjuta den rätt till tullfri införsel av rusdrycker, som
är medgiven enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor,

e) till skeppsproviant hänförliga rusdrycker behandlas på sätt, som
är föreskrivet i 4 § k) av nyssnämnda förordning; dock må rusdrycker,
som enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av
skeppsproviant, icke från fartyg ilandföras, samt

f) rusdrycker uppläggas på provianteringsfrilager på sätt i särskild
författning är stadgat; dock må å provianteringsfrilager upplagda
rusdrycker icke, utan tillstånd av Kungl. Maj:t för varje särskilt
fall, disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.

5. Angående införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål
meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.

11 §‘

Utöver de i denna förordning meddelade föreskrifter gäller för
försäljning av punsch, arrak och rom vad därom särskilt stadgas.

Angående villkoren för försäljning av denaturerat brännvin meddelas
särskilda bestämmelser av Konungen.

8

Riksdagens skrivelse Nr 212.

II kap.

Om partihandel med rusdrycker.

12 §.

1. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker eller bedriver
rening av brännvin, ävensom den, som enligt 13 § erhållit tillstånd
till partihandel, äger försälja det slags rusdrycker, som tillverkas eller
renas eller vilka tillståndet avser, dock inom riket endast till annan
innehavare av dylik rättighet samt till bolag, som enligt vad i denna
förordning sägs, äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, i och för
deras rörelse.

2. Bolag, som i 1 mom. omförmäles, må ock försälja rusdrycker
till annan innehavare av rätt till detaljhandel med sådana drycker i och
för dennes rörelse.

13 §.

Där tillstånd till partihandel erfordras, meddelas sådant av kontrollstyrelsen.
Ansökning om tillstånd skall innehålla uppgift å den
kommun, där handeln skall utövas, samt vara åtföljd av intyg, utvisande
sökandens behörighet att idka rörelsen.

Tillstånd meddelas att gälla tillsvidare och så länge kontrollstyrelsen
ej finner skäl återkalla detsamma. Sker återkallelse på annan
grund än missbruk av försäljningsrättigheten, äger innehavaren därav
åtnjuta två års uppsägningstid.

14 §•

Partihandlare, varom i 12 § 1 mom. sägs, vare skyldig hålla sina
handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen
särskilt förordnat ombud och har att vid rörelsens utövande
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn
å rörelsen kan meddela.

15 §.

1. Avlider den, som efter tillstånd enligt 13 § utövar partihandel
med rusdrycker, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas, till desstvå
år förflutit efter dödsfallet, därest tiden för rättigheten ej dessförinnan
utgått.

9

Riksdagens skrivelse Nr 212.

2. Försättes någon, som i 1 inom. avses, i konkurs, må rörelsen
för konkursboets räkning'' fortsättas, dock ej längre än till dess tre
månader förflutit efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.

3. 1 fall, som i denna § avses, åligger det dock stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits, göra anmälan
hos kontrollstyrelsen med uppgift därvid tillika å den person, som
antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom
föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke vara
därtill lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden
för anmälningsskyldigheten gick till ända eller kontrollstyrelsens beslut
i frågan delgivits den anmälningsskyldige.

16 §.

Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos
eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga
rusdrycker må för visst fall utan hinder av de i denna förordning
givna föreskrifter försäljas till partihandlare, varom i 12 § 1 mom.
sägs, eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.

Ill kap.

Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.

17 §.

1. Detaljhandel med rusdrycker inom en kommun må med de
undantag, som i 18 samt i 20—23 §§ omförmälas, idkas endast av
särskilt, inom kommunen uteslutande för sådan detaljhandel bildat bolag
och icke mellan flera bolag fördelas.

2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens
befallningshavande för ett eller flera, högst tre kalenderår. Ansökan
om erhållande av rättighet skall före mars månads utgång året innan
försäljningen är avsedd att taga sin början av bolag skriftligen göras
hos Konungens befallningshavande med bifogande av intyg om delägarnes
behörighet att idka rörelsen, bolagets stadgar samt redogörelse
för hur bolaget ämnar bedriva sin verksamhet. Denna redogörelse skall
innehålla uppgifter om vilka av de i 1 § nämnda slag av rusdrycker
försäljningen skall avse, om antal försäljningsställen, dels för utminu Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 64 käft. (Nr 212.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 212.

tering och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, om grunderna
för försäljningsställenas förläggning, om i vilken omfattning utskänkningen
är avsedd att äga rum annorledes än vid måltid åt
spisande gäster samt om i vilka fall bolaget ämnar å annan, på sätt
i 25 § 2 mom. stadgas, överlåta rättighet till utskänkning.

3. Over ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,
i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat
och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning
den sökta rätten till detaljhandel anses böra medgivas,
uppgift å det antal försäljningsställen, som bör få anordnas, dels för
utminutering och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl,
ävensom förslag till de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas
förläggning och rörelsens bedrivande, som anses nödiga.
Hava ansökningar inkommit från flera bolag, skall, om upplåtande av
rätt till detaljhandel tillstyrkes, visst bolag förordas till erhållande av
den sökta rättigheten.

4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens
befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där ansökning
ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla
olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande
från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun.

5. Har ansökning blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma
inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga
rum, må densamma ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rätt till detaljhandel, må försäljningsställenas antal ej
sättas högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämman tillstyrkta.
Konungens befallningshavande skall därjämte vid upplåtelsen
föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller
kommunalstämman föreslagna, såvida beslutet om samma inskränkningar
icke finnes stå i strid med allmän lag eller författning eller annorledes
överskrida deras befogenhet, som fattat detsamma.

6. Konungens befallnings havandes beslut i ämnet skall kungöras
i den eller de tidningar inom orten, där allmänna påbud för kommunen
vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande av besvär över beslutet
från dagen för första kungörandet, vilken dag skall i kungörelsen
angivas.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

11

18 §.

1 kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,
må rättighet till iskänkning av rusdrycker kunna tilldelas inom annan
kommun bildat bolag. Sådan rättighet må dock utövas endast om
bolaget erhåller rätt till detaljhandel inom den kommun, där bolaget
är bildat, och så länge sistnämnda rättighet är gällande.

Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den
i 17 § omförmälda tid innan försäljningen är avsedd att taga sin början,
och skall beträffande rättighetens upplåtande jämväl i övrigt lända
till efterrättelse vad i 17 § stadgas.

19 §.

1. Bolag, som i 17 och 18 §§ omförmäles, må icke avse att
bereda vare sig delägarna vinning utöver årlig ränta med högst fem
procent å de av delägarna tillskjutna kontanta medel eller kommun
någon ekonomisk fördel.

2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende
av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris
för samt alkoholstyrka hos rusdrycker ävensom angående räkenskapers
förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i
denna förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.

Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet
härutinnan meddelas av Konungen.

3. Bolag äger ej vid utminutering hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort av rusdrycker, oavsett om större eller
mindre myckenhet försäljes.

Vid utminutering av vin och Öl åligger det bolag tillse, att om
något slag av dessa drycker genom sin prisbillighet i förening med
hög alkoholhalt eller av annan anledning uppenbarligen är ägnat att
för allmänheten inträda som ersättning för spritdrycker, utminutering
av sådan dryck sker med iakttagande av samma bestämmelser, som
gälla för utminutering av spritdrycker.

4. Bolag må icke, ritan samtycke av kontrollstyrelsen, inköpa
fastighet eller inom redan förvärvad fastighet vidtaga annan mera omfattande
förändring än den, som påkallas av fastighetens underhåll eller
rörelsens behöriga utövande.

Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, förhyra andra
lägenheter än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, som bolaget

12

Riksdagens skrivelse Nr 212.

självt utövar, eller utan sådant samtycke ingå affärsavtal för längre
tid än bolagets rättighet upplåtits, dock att hyresavtal må ingås till
fardag, som infaller under året näst efter utgången av nämnda tid.
Bolag må ej heller ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller
delägare i bolaget, eller låta avlöningen vare sig till styrelsen eller till
de hos bolaget anställda personer vara beroende på omsättningen av
rusdrycker eller utgå med viss del av vinsten.

5. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
Bolags styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka en, som tillika
skall vara ordförande i styrelsen, utses av ko n trollstyre] sen, två utses
av delägarna i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet
av kommunalstämman samt eu av landstinget, dock att i stad, som icke
deltager i landsting, stadsfullmäktige utse jämväl den ledamot, som eljest
skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter.
Därest å landet eller i stad, som deltager i landsting, nytt
bolag bildas å tid, då landstinget icke är samlat, må ordföranden i landstinget
å dess vägnar äga att utse ledamot i styrelsen jämte suppleant
för honom för tiden intill dess ledamot och suppleant blivit av näst
sammanträdande landsting utsedda.

Av kontrollstyrelsen, landsting, stadsfullmäktige eller kommunalstämma
utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.

6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje
år i mars eller april månad å tid, som av kontrollstyrelsen bestämmes,
verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av vilka två utses
av kontrollstyrelsen och en av delägarna i bolaget. På enahanda sätt
utses jämväl tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller
utom sig utse två personer att å deras vägnar deltaga i inventeringav
bolagets tillgångar vid löpande årets slut. Över revisionen avgiva
revisorerna berättelse, vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska
ställning och förvaltning samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl
omnämna, skall innehålla dels yttrande, huruvida bolaget förvaltats i
överensstämmelse med det i 63 § angivna syfte, dels till- eller avstyrkande
av ansvarsfrihet. Av revisionsberättelsen, vid vilkens avfattande de föreskrifter
skola iakttagas, som meddelas av kontrollstyrelsen, skola, sedan
bolagets styrelse lämnats tillfälle att förklara sig över i berättelsen möjligen
gjorda anmärkningar, revisorerna före maj månads utgång översända
exemplar till Konungens befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige
eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen. Bolagets styrelse
må även till nämnda myndigheter insända sin förklaring.

Riksdagens skrivelse Nr 212. 13

Granskning'' av bolags förvaltning och räkenskaper inå även när
som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person,
som nämnda styrelse förordnat.

7. Styrelseledamöter samt revisorer och deras här ovan nämnda
ombud äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av
kontrollstyrelsen bestämmas.

8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen efter juni
månads utgång, ägande i stad stadsfullmäktige samt på landet kommunalstämman
att dessförinnan till kontrollstj^relsen avgiva yttrande i ärendet.

Erfordras åtgärd i följd av vägrad ansvarsfrihet eller giver revisionsberättelsen
eljest därtill anledning, äger kontrollstyrelsen meddela
erforderliga föreskrifter eller vidtaga åtgärder för rättelses vinnande.

9. Bolag åligger att inom mars månads utgång efter varje
kalenderårs slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela
den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då
bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts, på
enahanda sätt förfaras med det överskott av bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit guldna samt de av
delägarna tillskjutna medel återbetalats. Omförmälda nettovinst och
övei''skott tillfalla statsverket.

10. Förmenar någon, att bolag obehörigen vägrat att till honom
utminutera rusdrycker eller att bolag beträffande ämne, varom det tillkommer
kontrollstyrelsen att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som
kränker hans enskilda rätt eller strider mot förordningens syfte, må han
hos kontrollstyrelsen göra framställning om åvägabringande av rättelse i
det överklagade förhållandet. Över kontrollstyrelsens beslut i fråga om
bolags vägran att utminutera rusdrycker må klagan ej föras.

so §.

1. Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka
Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel
med rusdrycker, av Konungens befallningskavande meddelas att gälla
tillsvidare för ett eller flera, högst tre kalenderår. Med måltid förstås
i detta mom. gäst mot betalning tillhandahållen lagad mat till ett pris,
som ej understiger eller, där visst pris för måltiden ej avtalats, ej skäligen
kan anses understiga dubbla priset av det till måltiden utskänkta ölet.

Vid måltid, som i denna § avses, må av Öl till gäst ej utskänkas
mera än två tredjedels liter.

2. Ansökning om rättighet, som i 1 mom. sägs, skall före utgången
av augusti månad året innan utskänkningen är avsedd att taga

14

Riksdagens skrivelse Nr 212.

sin början skriftligen göras hos Konungens befallningskavande med uppgift
å det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande
av intyg, utvisande sökandens behörighet att idka rörelsen.

3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden, i
Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och
stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande
jämte förslag till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande,
som anses nödiga.

4. Har ansökningen blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalstämma, må densamma av Konungens befallningshavande
ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar
i avseende å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige
eller kommunalstämman föreslagna, såvida beslutet om samma iuskränkningar
icke finnes stå i strid med allmän lag eller författning eller
annorledes överskrida deras befogenhet, som fattat detsamma.

21 §•

1. Rättighet till iskänkning av rusdrycker å passagerarfartyg,
som förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn, må på ansökning
kunna tillsvidare för viss tid, högst ett år, av Konungens befallningshavande
i det län, varest fartygets rederi har sitt säte, tilldelas
person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse. Sådan utskänkning
må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget och må,
under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske till besättningen
och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal
intaga måltid.

2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin
eller Öl å andra passagerarfartyg än som avses i 1 mom. må på ansökningkunna
av Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets
rederi har sitt säte, tilldelas person, som är behörig idka utskänkningsrörelse.
Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring ombord
å fartyget och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land,
allenast ske till besättningen och till sådana fartygets passagerare, som
i dess restaurationslokal intaga måltid. Utskänkningen av Öl skall
härjämte vara underkastad den särskilda inskränkning, som i 20 § 1
mom. omnämnes.

15

Riksdagens skrivelse Nr 212.

3. J illstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett ar, utskänka vin
eller Öl å statens järnvägars eller enskild, till persontrafik upplåten
järnvägs tåg må på framställning av järnvägens styrelse kunna av
Konungens befallningshavande i det län, varest styrelsen liar sitt säte,
meddelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.

Där i något fall iskänkning av vin eller Öl tillfälligtvis kan vara
av omständigheterna påkallad, må på därom gjord ansökning Konungens
oefallningshavande, sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma blivit
hörda, kunna tillsvidare för kortare tid än år eller för visst tillfälle
meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka sådana
drycker; utskänkningen av Öl skall dock vara underkastad den särskilda
inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes. Har ansökningen blivit
avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma, må densamma av
Konungens befallningshavande ej bifallas.

1. Mottager någon i sitt hem mot betalning gäster till bespisning
vid slutet bord och har avtal om bespisningen träffats för en tid
av minst eu vecka, må han, med den inskränkning, varom i 20 § 1
mom. sägs, och efter det sådant bevis för honom meddelats, som nedan
omförmäles, utan särskilt tillstånd till gästerna vid deras måltider
utskänka Öl. Sådan utskänkning må dock äga rum endast i kommun,
där rättighet till detaljhandel enligt 17, 18 eller 20 § är gällande.

2. "Vill någon bedriva utskänkning, som i 1 mom. avses, göre
därom skriftligen anmälan, i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan
stad hos magistraten och på landet hos länsmannen med uppgift å det
ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande av intyg
om god frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan annorledes
föreskrives, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett.

3. Bevis, som i 2 mom. omförmäles, må ej meddelas den, till
vilken veterligen rusdrycker ej må utminuteras eller som veterligen
under något av de senaste tre åren meddelats förbud mot fortsättande
av utskänkningsrörelse, varom i denna § är fråga.

16

Riksdagens skrivelse Nr 212.

24 §.

Den, som erhållit tillstånd till utskänkning enligt 20 §, 21 § 2 och 3
mom. eller 22 §, är skyldig att hos det eller de bolag, Konungens befallningshavande
bestämmer, inköpa alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.
Den, som äger rätt till utskänkning, som avses i 23 §, skall
inköpa för rörelsen erforderligt Öl i den ordning, som i IV kapitlet är stadgad.

25 §.

1. Bolag må ej till annan överlåta rättighet till utminutering.

2. Bolag äger, med iakttagande av de föreskrifter, kontrollstyrelsen
kan hava meddelat, till enskild person överlåta rättighet till utskänkning.

Överlåter bolag sådan rättighet, göre bolaget framställning om
fastställelse å överlåtelsen hos Konungens befallningshavande, som har
att med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen samt lämpligheten
och behörigheten hos den person, å vilken överlåtelsen ifrågasättes,
bifalla eller avslå framställningen.

Med överlåtelse av utskänkningsrättighet följer skyldighet för den,
till vilken sådan rättighet blivit överlåten, att hos bolaget inköpa alla
för rörelsen erforderliga rusdrycker, och skall bolaget med iakttagande
av de föreskrifter, kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, vid överlåtelse
stadga sådana villkor för dylikt inköp, att rättighetsinnehavares
ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten
av utskänkta rusdrycker.

3. Överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 20—23
§§, vare förbjuden.

26 §.

1. Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20,
21 eller 22 § innehar rättighet till utskänkning, eller försättes han i
konkurs, må rörelsen för stärbhusets eller konkursboets räkning fortsättas,
dock icke längre än till dess tre månader förflutit efter dödsfallet
eller efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.

2. Avlider den, som efter anmälan enligt 23 § äger rätt att
utskänka Öl, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas till dess tre
månader förflutit efter dödsfallet.

3. I fall, som i 1 mom. avses, åligger det stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad

17

Rik sda g ens skrivelse Nr 212.

efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits, göra anmälan
hos Konungens befallningshavande med uppgift därvid tillika å den
person, som antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan
inom föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne
icke vara därtill lämplig, anses försäljningsrättigheten hava upphört den
dag, tiden för anmälningsskyldigheten gick till ända eller beslut i frågan
meddelades.

27 §.

Konungens befallningshavande äger att vid meddelande av tillstånd
till detaljhandel eller sedermera under rörelsens utövande stadga
de inskränkningar i avseende å densamma, som kunna anses erforderliga.

28 §.

1. Då försäljningsrättighet beviljas, skall Konungens befallningshavande
utfärda tillståndsbevis med angivande däri av det lagrum,
vard tillståndet grundar sig, varest eller efter vilka grunder försäljningsställe
skall förläggas ävensom för vilken tid rättigheten må begagnas;
skolande i tillståndsbeviset jämväl utsättas de föreskrifter i avseende å
rörelsens utövande, som lämnats vid tillståndets meddelande.

2. Avskrift av tillståndsbevis skall Konungens befallningshavande
tillställa kontrollstyrelsen ävensom i andra fall än som avses i 21 §
magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten. Vad i
detta mom. är sagt om magistratens underrättande äger ej tillämpning
i Stockholm.

Om beslut, varom i 26 § förmäles, skall Konungens befallningshavande
lämna underrättelse till dem, som enligt detta mom. skola
erhålla meddelande om beviljat tillstånd.

3. Har någon av länsman undfått bevis, att anmälan enligt 23
§ behörigen skett, skall länsmannen därom underrätta kommunalnämn -dens ordförande i den kommun, där rörelsen skall utövas.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 64 häft. (Nr 212.)

3

18

Riksdagens skrivelse Nr 212.

IV kap.

Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.

29 §.

Utminutering av rusdrycker må ej äga rum till annan än den,
som hos bolag, vilket äger rätt till utminutering, skriftligen anmält sig
önska inköpa sådana drycker med uppgift å sitt fullständiga namn,
födelseår och födelsedag, yrke, bostad samt hemvist.

Den, som gör anmälan, vare på anfordran skyldig att till riktigheten
styrka de i anmälan lämnade uppgifter.

30 §.

Föreligger ej veterligen i avseende å den, som gjort anmälan,
sådant hinder för utminutering, varom i 33 och 34 §§ stadgas, har
bolaget, därest bolaget eljest finner utminutering till honom kunna
äga rum, att, efter iakttagande av vad i 42 § för där avsett fall finnes
stadgat, tillställa honom en motbok, innehållande anvisning å visst
utminuteringsställe, varest han må hos bolaget göra inköp av rusdrycker.
Därest anmälan avser mera än ett slag av rusdrycker, må
bolaget kunna utfärda särskild motbok och anvisa särskilt utminuteringsställe
för inköp av varje sådant slags dryck.

Göres anmälan, som i 29 § avses, av kvinna, pröve bolaget,
huruvida och med vilka förbehåll rusdrycker må till henne utminuteras.
Lag samma vare, om anmälan göres av någon, som saknar stadigt
hemvist.

31 §.

Bolag må, på köpares begäran eller om så eljest prövas lämpligt,
i stället för redan anvisat utminuteringsställe anvisa annat sådant för
inköp hos bolaget; och skall anteckning om sistnämnda utminuteringsställe
göras i den i 30 § omförmälda motbok.

Riksdagens skrivelse År 212.

19

32 §•

Vill någon, som äger att hos visst bolag inköpa rusdrycker, i
stället verkställa sådant inköp hos annat bolag, må sistnämnda bolag,
därest han företer den för honom hos förstnämnda bolag gällande motbok,
med iakttagande av vad i 43 § stadgas, anvisa honom utminuteringsställe;
och skall anteckning härom göras i motboken.

33 §.

Bolag må ej utminutera rusdrycker till köpare under tid, då han
veterligen äger att hos annat bolag å utminuteringsställe inköpa rusdrycker
av det slag, försäljningen avser.

34 §.

Rusdrycker må icke utminuteras till

1) den, som icke fyllt 21 år;

2) den, som under de senaste två åren mer än en gång blivit
sakfälld för fylleri;

3) den, som under de senaste tre åren dömts till ansvar för brott,
som i allmänna strafflagen är belagt med straff, om rätten funnit
brottet hava begåtts under inflytande av starka drycker;

4) den, som under de senaste tre åren undergått straffarbete eller
fängelse, som i fall, varom under 3) sägs, blivit honom annorledes än
som förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagt;

5) den, som under de senaste tre åren antingen fällts till ansvar
för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 74 §, eller för
olovligt tillhandagående med anskaffande av rusdrycker eller ock för
sådant brott undergått fängelse, som honom omedelbart ålagts, eller
straffarbete, vartill ådömt fängelse förvandlats;

6) den, som under de senaste tre åren undergått tvångsarbete;

7) den, angående vilken Konungens befallningshavande under de
senaste tre åren genom slutligt beslut förordnat, att han. skall intagas
å allmän anstalt för vård av alkoholister, eller som under de senaste
tre åren vårdats å sådan anstalt;

8) den, som under de senaste tre åren å lasarett eller därmed

20

Riksdagens skrivelse Nr 212.

jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt
för sinnessjuka vårdats för delirium tremens eller annan sinnessjukdom,
som otvetydigt uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker; samt

9) den, angående vilken nykterhetsnämnd enligt 35 § förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, under den tid beslutet
avser.

Vad under 2), 3) och 5) i denna § sägs skall ej äga tillämpning,
där det visas, att den, varom är fråga, genom högre rätts laga kraftägande
utslag blivit befriad från ansvar för brott, som där avses. Ej
heller skall vad under 7) och 9) sägs äga tillämpning, där beslut, som
där avses, visas hava blivit efter förd klagan upphävt.

85 §.

Brukar någon, som vistas inom kommunen, rusdrycker till uppenbar
skada för sig eller andra, äger nykterhetsnämnden, där så finnes
skäligt, förordna, att under viss tid, högst tre år från beslutets dag,
rusdrycker icke må till honom utminuteras.

Sådant beslut må dock fattas endast efter anmälan från kommunalnämnd,
fattigvårdsstyrelse, kyrkoråd, skolråd, folkskolestyrelse,
barnavårdsnämnd, fosterbarnsnämnd, hälsovårdsnämnd, polismyndighet,
präst, läkare, lärare i allmän tjänst eller anhörig eller närstående till
den, beslutet gäller, eller ock efter anhållan av denne.

Över beslutet må besvär inom trettio dagar från delfåendet anföras
hos Konungens befallningshavande.

36 §.

Som hemortsbolag för viss person anses det bolag, som idkar utminutering
av spritdrycker inom den kommun, där personen har sitt
hemvist, eller, om sådant bolag ej driver rörelse inom denna kommun,
det bolag för utminutering av spritdrycker, som kontrollstyrelsen för
kommunen anvisat.

37 §.

1. Om någon genom utslag av underrätt blivit sakfälld för fylleri,
eller för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 74 §,
eller för olovligt tillhandagående med anskaffande av sådana drycker,

21

Riksdagens skrivelse Nr 212.

skall från rätten inom eu vecka efter utslagets meddelande därom insändas
uppgift till hemortsbolaget för den, som uppgiften avser; dock
må i fall, där ovisshet råder om den sakfälldes hemortsbolag, uppgift
insändas till Konungens befallningshavande i det län, varest den sakfällde
har sitt hemvist.

Lag samma vare, där högre rätt dömer till ansvar för brott,
varom i detta mom. sägs, och uppgift på grund av stadgandet i samma
moment ej bort från lägre rätt avsändas.

2. Om underrätt fällt någon till ansvar för brott, som i allmänna
strafflagen är belagt med straff'', samt därvid funnit brottet hava begåtts
under inflytande av starka drycker, skall från rätten inom eu
vecka efter utslagets meddelande därom avsändas uppgift till hemortsbolaget
för den, som uppgiften avser; dock må i fall, där ovisshet
råder om den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas till Konungens
befallningshavande i det län, varest den sakfällde har sitt hemvist.

Lag samma vare, om högre rätt i mål, som i detta mom. avses,
dömer tilltalad, som blivit av lägre rätt frikänd, till ansvar och den högre
rätten finner brottet hava begåtts under inflytande av starka drycker.

3. Angående den, som frigives vare sig från straffanstalt efter undergånget
straffarbete eller fängelse, som honom annorledes än som förvandlingsstraflf
i stället för ådömda böter ålagts genom utslag, varom uppgift
skolat lämnas enligt 1 eller 2 inom., eller från tvångsarbetsanstalt,
skall vederbörande fängelsedirektör såvitt möjligt i god tid före frigivningen
insända uppgift till den frigivnes hemortsbolag eller, i fall
där ovisshet råder om rätt hemortsbolag, till Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket den frigivne bär sitt hemvist. Motsvarande
skyldighet åligger vederbörande läkare vid lasarett eller därmed
jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt
för sinnessjuka beträffande den, som utskrives från anstalten efter där
erhållen vård för delirium tremens eller annan sinnessjukdom, som otvetydigt
uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker, ävensom föreståndare
för allmän anstalt för vård av alkoholister beträffande den, som
utskrives från sådan anstalt.

38 §.

Uppgift, som på grund av stadgandena i 37 § inkommit till
Konungens befallningshavande, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg ofördröjligen tillställas hemortsbolaget för den, som
uppgiften avser.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

39 §.

Har Konungens befallningshavande genom slutligt beslut förordnat
om någons intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister, skall
Konungens befallningshavande ofördröjligen tillställa hans hemortsbolag
uppgift därom.

40 §.

Har nykterhetsnämnd jämlikt 35 § i avseende å någon förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, åligger det nämnden
att ofördröjligen till hans hemortsbolag meddela uppgift därom och om
beslutets giltighetstid.

41 §.

Över dem, vilka bolag anvisat utminuteringsställe för inköp av
rusdrycker, skall hos bolaget föras förteckning. I denna förteckningskola
jämväl upptagas de personer, i avseende å vilka enligt bolaget
tillhandakomma uppgifter hinder förefinnes för utminutering, varom i
34 § under 2)—9) förmäles.

42 §.

Om någon enligt 29 § anmäler sig för inköp av rusdrycker hos annat
än sitt hemortsbolag, må utminuteringsställe ej anvisas honom, innan
meddelande om den gjorda anmälan lämnats till hemortsbolaget och
upplysning därifrån inhämtats, om i avseende å honom veterligt hinder
förefinnes för utminutering enligt vad i 33 och 34 §§ stadgas. Hemortsbolaget
skall, om sådant hinder ej förefinnes, uppföra honom i den
i 41 § omförmälda förteckning med anmärkning, att han ej äger hos
bolaget inköpa rusdrycker av det slag, anmälan avser, och med anteckning
om det bolag, varest han gjort anmälan. Om sedermera i
avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,
skall sistnämnda bolag därom ofördröjligen underrättas av hemortsbolaget.

Därest bolag, hos vilket någon anmält sig för inköp av rusdrycker,
prövar erforderligt att i avs,eende å honom inhämta uppösning,
varom i denna § sägs, hos annat bolag, som under något av

23

Riksdagens skrivelse Nr 212.

de tre sista kalenderåren före det anmälan sker varit att anse som
hans hemortsbolag, skall för sistnämnda bolag gälla vad i denna § om
hemortsbolag är stadgat.

43 §.

Då någon enligt 32 § mot företeende av för honom förut gällande
motbok anvisas utminuteringsställe av bolag, åligger det bolaget att
därom ofördröjligen lämna meddelande till det bolag, som utfärdat
motboken, samt från detta bolag inhämta uppösning, om i avseende
å honom veterligt hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 33
och 34 §§ stadgas. Sistnämnda bolag skall, om sådant hinder ej förefinnes,
avföra honom som köpare ur den i 41 § omförmälda förteckning
och där anmärka, hos vilket bolag han äger göra inköp. Om
sedermera i avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,
skall detta bolag därom ofördröjligen underrättas av det bolag,
som utfärdat motboken.

44 §.

A varje utminuteringsställe skall finnas förteckning å dem, som
där äga göra inköp av rusdrycker.

45 §.

1. Vid utminutering må rusdrycker i den ordning här nedan
stadgas antingen å utminuteringsställe avhämtas eller därifrån efter
rekvisition av köpare och på hans bekostnad till honom försändas.

2. Avhämtning å utminuteringsställe må äga rum endast mot
avlämnande av köparens egenhändigt undertecknade rekvisition och
erläggande av kontant betalning. Gäller inköpet spritdrycker, skall
därjämte köparens motbok uppvisas. Avhämtas dryckerna genom ombud,
må som sådant ej begagnas person, till vilken veterligen, enligt
vad i 34 § stadgas, rusdrycker ej må utminuteras.

3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till
köpare inom kommun, där bolaget erhållit rätt till utminutering. Innan
sådan försändning sker, skall köparens motbok hava företetts samt
skriftlig rekvisition och betalning för varan erhållits.

Vin och öl må från utminuteringsställe försändas endast efter det
köparens skriftliga rekvisition och betalning för varan erhållits, dock

24

Riksdagens skrivelse Nr 212.

att sådana drycker må till köpare inom kommunen i dennes bostad av
bolaget avlämnas mot att den skriftliga rekvisitionen och betalningen
därvid erhållas.

4. Rekvisitioner, som i 2 och 3 mom. avses, skola tillhöra för
köparen utfärdad motbok samt för varje innehavare av sådan å utminuteringsställe
förvaras. Vid försäljning av spritdrycker skall i motboken
införas uppgift å varje försåld post spritdrycker och dagen för
försäljningen.

46 §.

Bolag äger överenskomma med den, som äger rätt till partihandel
med vin eller Öl, att sådana från bolaget inköpta drycker jämväl
må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant fall meddelade
föreskrifter, av partihandlaren försändas direkt till köpare.

47 §.

1. Motbok gäller endast för den person, å vilken den är utställd,
och må förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för
annans räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta egen motbok av
annan användas för inköp för dennes räkning.

2. Det vare ock i andra fall än i 1 mom. avses förbjudet att
yrkesmässigt eller eljest mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande
av rusdrycker.

3. Har motbok för någon förkommit, äger vederbörande bolagpröva,
under vilka förbehåll ny motbok må till honom utlämnas.

48 §.

Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större myckenhet än
fyra liter i kalendermånaden.

Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock bolag, om
särskilda skäl föreligga, medgiva köpare rätt att för visst tillfälle inköpa
större myckenhet än sålunda stadgats.

49 §.

Spritdrycker må ej utminuteras i mindre myckenhet än tre tiondels
liter.

25

Riksdagens skrivelse Nr 212.

50 §.

Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa
visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas, men
av vederbörande bolag ej hålles i lager, vare bolaget, därest det eljest
finner utminutering till honom kunna äga rum och han som säkerhet
för betalningens fullgörande nedsätter det belopp, bolaget kan fordra,
pliktigt från namngiven firma vare sig inom eller utom riket söka till
skäligt pris anskaffa varan.

Öl §.

Närmare bestämmelser angående förande av de i 41 och 44 §§
omförmälda förteckningar och i samband därmed stående frågor meddelas
av kontrollstyrelsen, som jämväl har att upprätta och tillhandahålla
formulär till de i detta kapitel avsedda motböcker, uppgifter och
meddelanden.

Då bolag upphör med sin utminutering, lände i fråga om anvisningav
utminuteringsställe till dem, som hos bolaget ägt göra inköp, ävensom
beträffande huru med ovanberörda förteckningar och de i 45 § omförmälda
rekvisitioner skall förfaras jämväl till efterrättelse vad kontrollstyrelsen
därom stadgar.

V kap.

Övriga föreskrifter angående detaljhandel med rusdrycker.

52 §.

1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg
eller torg.

2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa
och luftiga, hava en i förhållande till rörelsens omfattning tillräckligstorlek
samt hållas i ordentligt skick.

53 §.

Försäljning må ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som
blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 64 käft. (Nr 212.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 212.

i stad av stadsfiskal och på landet av kronobetjänt jämte två personer,
utsedda en av nykterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm
av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet
av kommunalnämnden. Besiktningsmännen skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen utfärda bevis, vilket skall innehålla
beskrivning å den besiktigade lägenheten.

Innan bevis om besiktningen utfärdats, må försäljning ej börjas.

Vad i denna § är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas
att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.

Kostnad för besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp,
som bestämmes av Konungens befallningshavande.

54 §.

1. Om tillstånd meddelats till försäljning å angivet försäljningsställe,
må ombyte av sådant ej ske, med mindre den myndighet, som
meddelat tillståndet, därtill giver sitt bifall; skolande dessförinnan tillfälle
att yttra sig i ärendet lämnas samma myndigheter, som blivit hörda
över ansökningen om ifrågavarande försäljningsrättighet.

2. Om beslut enligt 1 mom. meddele Konungens befallningshavande
underrättelse till dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla
meddelande om beviljat tillstånd.

3. Sker ombyte av försäljningsställe, som i 23 § avses, skall
därom anmälan ske och underrättelse meddelas i enlighet med vad i
nämnda § och 28 § 3 mom. stadgas.

55 §.

1. Inom eller omedelbart invid kasernområde, läger eller annat
område, som blivit för krigsmaktens behov upplåtet, vare detaljhandel
med rusdrycker förbjuden.

2. Vid offentligt skådespel eller varieté-, cirkus- eller annan dylik
föreställning eller, med undantag av konsert, vid vilken uteslutande
utföres instrumentalmusik, varje annan föreställning, till vilken allmänheten
har tillträde, eller vid offentlig danstillställning må utskänkning
av rusdrycker icke ske i lokal eller å plats, där föreställningen eller
danstillställningen äger rum, eller i annan lokal, som med förstnämnda
lokal stål- i inre förbindelse; dock må Konungens befallningshavande,

27

Riksdagens skrivelse. Nr 212.

efter magistratens eller kommunalnämndens hörande, för särskilt tillfälle
medgiva undantag från det sålunda meddelade förbudet.

56 §.

1. Utminutering av rusdrycker må äga rum endast söckendagar
under högst sjxi timmar, dock ej före klockan 9 förmiddagen eller efter
klockan 5 eftermiddagen eller å dag före sön- och helgdag efter klockan
2 eftermiddagen.

2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan
12 middagen samt utskänkning av vin och Öl tidigast klockan 9 förmiddagen;
och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan 10
eftermiddagen.

Utskänkning av rusdrycker, som äger rum å sön- och helgdagar
eller å andra dagar före klockan 3 eftermiddagen, vare tillåten endast
vid måltider åt spisande gäster.

Under högmässogudstjänst vare all utskänkning förbjuden.

3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att
tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10
eftermiddagen eller att utskänkning av rusdrycker under sön- och helgdagar
efter klockan 7 eftermiddagen sker annorledes än vid måltider
åt spisande gäster, äger Konungens befallningshavande efter framställning
i stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma
samt efter magistrats eller kommunalnämnds hörande därom förordna.

57 §.

1. Å tider, då handel med rusdrycker enligt nästföregående §
ej är tillåten, vare allt utlämnande av rusdrycker från detaljhandelsställe
förbjudet.

2. Då utskänkning ej är medgiven, vare det förbjudet att låta
rusdrycker å utskänkningsställe förtäras.

58 §.

Om tillstånd erhållits att utskänka endast vin eller Öl, vare det
förbjudet att låta spritdrycker å utskänkningsstället förtäras ävensom
att hava spritdrycker förvarade å utskänkningsstället eller eljest på
sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe
förtära spritdrycker.

28

Riksdagens skrivelse Nr 212.

59 §.

1. Vid utskänkning av rusdrycker skall lagad mat alltid vara
att tillgå, dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpning vid utskänkning
av vin i samband med servering av konditorivaror.

2. I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten ständigt hållas för
varje gäst lätt tillgängligt.

3. Rusdrycker må å försäljningsställe icke utlämnas till den,
som synbarligen är berörd av starka drycker, och må sådan person ej
heller tillåtas att å utskänkningsställe förtära rusdrycker. Ej heller må
å utskänkningsställe rusdrycker utlämnas till den, som veterligen gjort
sig känd för att missbruka sådana, eller till någon, som skäligen kan
antagas ej n hava fyllt 18 år.

4. Överlastad person får ej utdrivas från utskänkningsställe, där
han förtärt rusdrycker, eller lämnas utan vård.

60 §.

1. Under det detaljhandel med rusdrycker pågår, får dörren till
försälj ningsrummet ej vara låst.

2. A försäljningsställe skola ett exemplar av denna förordning
och bestyrkt avskrift av det tillståndsbevis, som enligt 28 § 1 mom.
utfärdats för rörelsens innehavare, ävensom prislista å de rusdrycker,
som å stället tillhandahållas, vara för köpare tillgängliga. Därjämte
skall å försäljningsställe finnas för samtliga gäster synligt anslag, som
tydligt angiver, å vilka tider därstädes försäljning av rusdrycker får
äga rum.

61 §.

I öppen salubod för handel med andra varor än rusdrycker ävensom
i de för rörelsen använda lägenheter, vid torghandel och auktioner,
vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig handel
med andra varor än rusdrycker vare utdelning av sådana drycker även
utan betalning förbjuden.

62 §.

Stadgandena i 52, 53, 56, 57 och 60 §§ skola ej äga tillämpning
å utskänkning, varom förmäles i 23 §.

Ej heller skall vad i 56 och 57 §§ stadgas äga tillämpning å utskänkning,
som avses i 21 §.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

29

VI kap.

Om tillsyn å detaljhandel med rusdrycker och överrakande av
nykterhetstillståndet.

63 §.

All försäljning av rusdrycker skall ordnas så, att därmed åstadkommes
så ringa skada som möjligt och att syftet med de i denna
förordning givna stadganden sålunda i största möjliga utsträckning
vinnes.

64 §.

Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet
inom kommunen.

Nämnden åligger därvid särskilt

att hålla förteckning över dem, som nämnden jämlikt 35 § förklarat
obehöriga att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker;

att genom upplysningar och råd till försäljare söka förebygga
missbruk av rusdrycker;

att bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i stad
av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma till nämnden
remitteras; samt

att till stadsfullmäktige eller kommunalstämman göra framställning
om vidtagande av nykter hetsfrämjande åtgärder och avgiva årlig berättelse
angående sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom
kommunen.

65 §.

Bolag och innehavare av från bolag överlåten rättighet vare
pliktiga tillhandagå kommunens nykterhetsnämnd eller av nämnden
utsett ombud med erforderliga upplysningar samt att hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för nämnden eller
sådant ombud.

30

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Bolag vare ock på anfordran skyldigt låta vederbörande nykterlietsnämnd
eller av sådan nämnd utsedd person taga del av de i 41 och
44 §§ omförmälda förteckningar.

Ordföranden i nykterhetsnämnden i den kommun, där bolaget utövar
sin verksamhet, eller annan av nämnden utsedd ledamot äger närvara
vid sammanträden med bolagets styrelse och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten.

66 §.

Det åligger Konungens befallningshavande att övervaka iakttagandet
av vad i denna förordning är stadgat.

Polismyndighet i stad samt kronobetjänt och kommunalnämnd å
landet skola tillse, att å ställe, där detaljhandel med rusdrycker idkas,
ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade föreskrifter
noga efterföljas.

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan
för rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningshavande
förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna
förordning åligger kronobetjänt.

67 §.

Innehavare av rättighet till detaljhandel eller i hans frånvaro den,
som försäljningen ombesörjer, vare skyldig att efter anfordran lämna
dem, som hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av denna
förordning, tillträde till de försäljningsställen, vilka deras tjänsteåligganden
avse.

68 §.

Tredskas bolag att fullgöra de i denna förordning för bolag meddelade
föreskrifter eller de föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan hava
för bolaget utfärdat, äger Konungens befallningshavande efter omständigheterna
förelägga bolagets styrelseledamöter vite eller förbjuda bolaget
att efter utsatt skälig tid fortsätta med försäljningen, om ej de åsidosatta
föreskrifterna iakttagas, eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel
att upphöra med löpande kalenderårs utgång.

31

Riksdagens skrivelse Nr 212.

69 §.

1. Tillstånd, som meddelats enligt 20—22 §§, må av Konungens
befallningsliavande återkallas, när helst Konungens belällningshavande
finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats
enligt 20 eller 22 §, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet
kommunalstämma det påyrka.

2. Över beslut, varigenom tillstånd enligt denna § återkallats,
må klagan ej föras.

70 §.

1. Vid ting, uppbördsstämma, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte,
marknad, torgdag, auktion, arbetsinställelse, eller där trupp
är för flere dagar sammandragen så ock vid annan till större folksamling
ledande förrättning, ävensom då eljest skäligen kan befaras,
att öppethållande av försäljningsställe kan föranleda oordningar, eller
då försäljning visar sig föranleda sådana, må Konungens befallningshavande
ävensom i stad polismyndighet samt å landet kronobetjänt och
kommunalnämnd för visst tillfälle förbjuda bedrivandet av eljest tillåten
detaljhandel med rusdrycker eller för sådant tillfälle föreskriva de inskränkningar
i samma handel, som kunna finnas nödiga.

2. Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet
eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot
bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller att föreskriva inskränkningar
i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall, varom nu
är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan anses erforderligt
för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens befallningshavande,
där Konungen det medgivit.

71 §.

1. Därest av detaljhandel, vartill tillstånd enligt denna förordningerhållits,
oordningar föranledas eller å försäljningsställe, varest dylik
handel idkas, osedlighet bedrives och sådant fortfar, oaktat skedd erinran
Irån polismyndighet i stad samt kronobetjänt eller kommunalnämnd å
landet, må i stad magistraten och på landet kommunalnämnden förbjuda
försäljningens fortsatta bedrivande. Beslutet därom gånge genast
i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest går åter,
senast inom åtta dagar underställas prövning av Konungens befallnings -

32

Riksdagens skrivelse Nr 212.

havande, som, därest tillståndet, enligt vad i detta kapitel sägs, ej
tinnes böra återkallas, har att för viss tid fastställa förbudet eller ock
upphäva detsamma.

I Stockholm tillkommer det i fall, som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet
att meddela förbud, varom där förmäles.

2. Om sådan utskänkning, varom förmäles i 23 §, betinnes ske
i större omfattning eller på annat sätt än i nämnda lagrum avses, må
Konungens befallningskavande ävensom i annan stad än Stockholm
magistrat samt på landet kommunalnämnd förbjuda fortsättande av rörelsens
bedrivande. I fråga om verkställighet och underställning av sådant
beslut, som meddelats av magistrat eller kommunalnämnd, skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse vad i 1 mom. linnes stadgat.

72 §.

Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av
från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas
eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet
bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad
polismyndighet eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjänt eller
kommunens eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalstämma,
äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock
därifrån skilja innehavaren.

73 §.

Återkallelse av meddelat tillstånd samt förbud mot försäljning,
varom ovan sägs, skola delgivas rörelsens innehavare eller i hans frånvaro
den, som besörjer försäljningen. Därest försäljningen grundar sig
på särskilt tillstånd, skall underrättelse om återkallelse och förbud
lämnas dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla meddelande om
beviljat tillstånd, dock att underrättelse om förbud ej skall meddelas
kontrollstyrelsen. Har Konungens befallningshavande meddelat förbud,
som avses i 71 § 2 mom., skall underrättelse därom meddelas i annan
stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden och
länsmannen i orten.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

33

VII kap.

Ansvarsbestämmelser m. m.

74 §.

1. Den, som utan att äga rätt till försäljning enligt denna förordning
avyttrar rusdrycker, straffes för olovlig försäljning med böter
från och med trettio till och med två hundra kronor.

2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning
av rusdrycker eller bedriver någon olovlig försäljning i större
omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

3. I fall, som i denna § avses, vare de å försäljningsstället med
därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda
rusdrycker tillika med kärl och emballage, vari de förvaras, underkastade
beslag och förbrutna.

4. Vad i denna § stadgas skall jämväl äga tillämpning, om
någon, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, genom byteshandel
avhänder sig sådana eller eljest använder dem som betalningsmedel.

75 §.

Överskrider den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel
med rusdrycker, honom enligt samma mom. tillkommande försälj
ningsrättighet, straffes med böter från och med trettio till och med
fem tusen kronor. Aro omständigheterna försvårande eller beträdes
någon andra gången eller oftare med sådan förbrytelse, må ock dömas
till fängelse.

76 §.

Överskrides den i 3 § 1 mom. stadgade rättighet till försäljning
av rusdrycker i visst fall å apotek, vare lag som i 74 § sägs.

77 §.

1. Avyttrar den, som handhar detaljhandel med rusdrycker,
sådana drycker av annat slag än försäljningsrättigheten avser,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 64 käft. (Nr 212.)

5

34

Riksdagens skrivelse Nr 212.

eller beträdes den, som handhar utminutering, med olovlig utskakning
eller den, som handhar utskänkning, med olovlig utminutering,

eller idkar någon detaljhandel med rusdrycker å annat ställe än
därtill uppgivet eller medgivet är,

eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd till
försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,
straffes som i 74 § 1 och 2 mom. sägs.

2. Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten
avser, skall i fråga om sådana drycker tillämpas även vad i
74 § 3 mom. finnes stadgat.

78 §.

Förbrytelse mot 6 §, 7 § 3 mom., 58, 59 eller 60 § straffes med
böter från och med tio till och med ett hundra kronor.

79 §.

Bryter den, som handhar tillåten försäljning av rusdrycker, i
andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna förordning är
stadgat eller mot de föreskrifter, som vederbörande myndighet i enlighet
med denna förordning kan hava meddelat, straffes med böter från
och med tio till och med ett tusen kronor.

80 §.

Dömes den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20, 21
eller 22 § äger rätt till utskänkning av rusdrycker, till ansvar efter 77
eller 79 §, och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse,
varom sägs i någon av dessa §§, skall han tillika förklaras sin rätt till
försäljning förlustig.

Lag samma vare, om sådan rättighet avser utskänkning av endast
vin eller Öl och rättighetsinnehavaren dömes till ansvar för olovlig försäljning
av spritdrycker.

81 §.

Bryter någon, som ej handhar försäljning enligt denna förordning,
mot 7 § 1 eller 2 mom. eller förbryter sig någon mot stadgandet i
61 §, straffes som i 79 § sägs.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

35

82 §.

Tillhandagå!’ någon mot föreskrifterna i 47 § 1 eller 2 mom. med
anskaffande av rusdrycker, dömes till böter från och med tio till och
med ett hundra kronor. Sker förbrytelsen i större omfattning eller
yrkesmässigt eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan
förbrytelse, vare straffet böter från och med femtio till och med fem
hundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

83 §.

1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken
enligt 10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest
varan i behörig ordning angivits till tullbehandling, åter utföras; sker
ej återutförsel, förfares på sätt i 90 § är stadgat.

2. År införsel av rusdrycker att anse som olovlig varuinförsel
enligt vad i tullstadgan sägs, skola de i kap. 9 samma stadga förekommande
bestämmelser lända till efterrättelse; dock skall i fråga om
försäljningen av olovligt införda rusdrycker gälla vad i 90 § här
nedan stadgas.

3. Den, som mot stadgandet i 10 § 4 mom. från fartyg ilandför
rusdrycker, vilka förtullats såsom överskott av skeppsproviant, böte
från och med tio till och med ett tusen kronor och vare dryckerna tillika
med kärl och emballage underkastade beslag och förbrutna.

4. Den, som i strid mot stadgandet i 10 § 4 mom. disponerar å
provianteringsfrilager upplagda rusdrycker annorledes än till fartygs
proviantering eller utrustning i föreskriven ordning, böte från och med
tio till och med ett tusen kronor.

84 §.

Försäljer någon till dryck ej hän förlig alkoholhaltig vätska och
sker försäljningen under omständigheter, vilka kunna giva säljaren
skälig anledning antaga, att vätskan är avsedd att användas som
dryck, straffes som i 74 § 1 och 2 mom. sägs, och vare å försäljningsstället
med därtill hörande lägenheter befintlig vara, varav försäljning
skett, tillika med kärl och emballage underkastad beslag och förbruten.

85 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med tillsyn å sådan
försäljning av rusdrycker, som bedrives av partihandlare, varom i 12
§ 1 mom. sägs, eller av innehavare av överlåten rättighet, vare för -

36

Riksdagens skrivelse Nr 212.

bjudet att, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa
sådana försäljares affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej av
omständigheterna, att han om de affärsförhållanden erhållit kännedom
å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och
med trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada
eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel,
må dömas till fängelse.

86 §.

Skulle den, som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning,
själv beträdas med olovlig försäljning av rusdrycker, vare det
ansett som försvårande omständighet, och vare han därjämte förlustig
tjänsten.

87 §.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, dömas till de böter eller det fängelsestraff'', som äro
stadgade för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda fängelsestraffet
icke överstiga två år.

88 §.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av detaljhandel
enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i
hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av
honom själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen
skett utan hans vetskap och vilja.

89 §.

1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, vilka
särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad, åligger att
åtala förbrytelser mot densamma.

2. I övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa
åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

37

Riksdagens skrivelse Nr 212.

varandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller
tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

3. Då åtal anställes av annan än den, som är nämnd i 1 mom.,
give han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att denne må
kunna övervara målets utförande.

90 §.

1. Rättighet att verkställa beslag tillkommer, förutom tullmyndighet
i tall som i 83 § sägs, de i 89 § 1 mom. omförmälda allmänna
åklagare. Beslag, som verkställes av annan än tulltjänsteman, skall
göras i två vittnens närvaro.

2. Då rusdrycker enligt denna förordning dömts förbrutna, skola
de hembjudas till försäljning till bolag, som äger rätt till detaljhandel
med rusdrycker, eller till sådan partihandlare, som avses i 12 § 1 mom.;
och vare dylikt bolag skyldigt att till skäligt pris inköpa sålunda hembjudna
rusdrycker. År mängden så ringa, att dess värde ej anses motsvara
forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.

Lag samma vare i fråga om försäljning av rusdrycker på grund
av bestämmelser i tullstadgan eller andra författningar.

3. Då Öl jämlikt denna förordning blivit taget i beslag, äger
beslagaren, sedan syn och värdering av två ojävige män hållits, därmed
förfara i nyss stadgad ordning, innan frågan om detsamma skall anses
förbrutet blivit slutligen avgjord.

91 §.

Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

92 §.

Av böter, som enligt denna förordning ådömas, samt av värdet
av rusdrycker, som enligt denna förordning dömas förbrutna, tillfalla
två tredjedelar åklagaren och en tredjedel den kommuns fattigkassa,
där den åtalade förbrytelsen är begången. Finnes särskild angivare eller
är annan än åklagaren beslagare, äger sådan angivare eller beslagare
taga hälften av åklagarens andel.

38

Riksdagens skrivelse Nr 212.

93 §.

Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljning
av rusdrycker endast på den grund, att han därvid tillhandlat sig eller
förtärt sådana drycker.

94 §.

Förbrytelser mot denna förordning skola åtalas och avdömas vid
allmän domstol, dock att i stad, där poliskammare finnes, åtal för
sådana förbrytelser skola behandlas i hittills vanlig ordning.

95 §.

Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning
tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och
skall vad som tillhör kommunalstämmas handläggning tillkomma kommunalfullmäktige,
där sådana finnas.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat, vare
i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt
tillsatta styrelse, och skall vad enligt III, V, VI och VII kapitlen i
denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkomma poliskammare
i stad, där sådan finnes.

VIII kap.

Särskilda föreskrifter i avseende å förordningens ikraftträdande in. m.

96 §.

Denna förordning, varigenom förordningarna den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin samt angående försäljning av vin och
Öl upphävas, träder i kraft den 1 januari 1919, från vilken dag försäljning
av rusdrycker blott må utövas av den, som enligt denna förordning
därtill äger rättighet.

39

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Hiirvid skall dock iakttagas
dels att åtgärder, som före sistnämnda dag erfordras i avseende
å ordnandet av handeln med rusdrycker enligt denna förordning, skola
vidtagas i enlighet med bestämmelserna i densamma,

dels att i avseende å bolag, som under år 1918 utövar rätt
till försäljning av brännvin, granskning av förvaltning och räkenskaper,
beslut om ansvarsfrihet samt inleverering till statsverket av avgifter,
nettovinst och överskott av bolagets tillgångar skola ske enligt nu
gällande föreskrifter,

dels ock att förordningen angående försäljning av vin och Öl fortfarande
skall äga tillämpning i avseende å försäljning av pilsnerdricka,
intill dess särskilda bestämmelser härom varda utfärdade.

97 §.

Intill dess denna förordning träder i kraft, må rätt till detaljhandel
med brännvin enligt 11 och 13 §§ i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin samt rätt till utskänkning av
vin eller Öl enligt 7 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av vin och Öl ej meddelas att gälla för längre tid än till den
1 januari 1919.

98 §.

Den, som efter överlåtelse enligt 17 § 2 mom. i förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning av brännvin idkar utminutering av
rusdrycker, och den, som jämiikt 13 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av vin och Öl idkar utminutering av vin, som ej
är förenad med handel med andra varor än spritdrycker, må, om han
före den 1 januari 1919 hos kontrollstyrelsen därom gör anmälan,
under en tid av tre år efter sistnämnda dag utan särskilt tillstånd
fortsätta försäljningen i fråga, dock blott i den ordning, som i II kapitlet
föreskrives för partihandlare. Det åligger kontrollstyrelsen att på nu
avsedd försäljningsidkares framställning meddela nödiga föreskrifter för
att underlätta försäljningen av det lager av ifrågavarande drycker,
som han vid tiden för förordningens trädande i kraft innehar.

99 §.

1. Rusdrycker, som före den 1 januari 1919 från utlandet inkommit
till riket, må från och med sagda dag icke av tullverket ut -

40

Riksdagens skrivelse Nr 212.

lämnas till annan än den, som enligt 10 § äger rätt till införsel av
sådana drycker; dock att den, som enligt 98 § äger rätt att efter
nämnda dag fortsätta försäljning av rusdrycker, må under tiden för
denna rättighets bestånd äga utbekomma sådana drycker, som för hans
räkning inkommit och angivits till förtullning eller till uppläggning å
nederlag eller transitupplag före utgången av år 1918.

2. Kan på grund av vad nu är stadgat utlämnande av rusdryck,
som inkommit till riket före utgången av år 1918, icke äga rum eller
har den, som enligt 98 § äger fortsätta försäljning av rusdrycker, icke
begagnat sig av den honom enligt 1 mom. tillerkända rätt, må varan på
ägarens begäran återutföras. Sker ej återutförsel, i förstnämnda fall
inom loppet av år 1919 och i sistnämnda fall inom ett år efter försäljningsrättens
upphörande, hemfalle varan till kronan, och varde för
dess räkning behandlad på sätt i 90 § sägs.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

41

Bilaga.

Förordning

om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade,
alkoholfria drycker samt svagdricka.

Härigenom förordnas, att 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria
drycker samt svagdricka skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

1. Försäljning -------------gällande.

2. Lika med tillagade, alkoholfria drycker anses i denna förordning
alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt och
som ej innehålla mer än 21/i volymprocent alkohol.

3. V ad i 1 mom. är stadgat galle ock försäljning av svagdricka,
då denna ej sker till förtäring på stället.

4. Med svagdricka förstås — — — svagdricka ävensom alkoholfria
maltdrycker.

2 §■

Hen----utskänkning av spritdrycker, vin eller Öl,---

svagdricka.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 64 käft. (Nr 212.)

6

42

Riksdagens skrivelse Nr 212.

3 §•

1. Vill — — — — — — — — — — — —--ombytes.

2. Bevis — — — — förbjudits att försälja spritdrycker, vin

eller Öl, — — — — tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller Öl

återkallats, eller att lian dömts förlustig rätt till försäljning av sådana

drycker eller drycker, som avses i denna förordning.

3. Vill någon — — — — förordning, eller att försälja spritdrycker,
vin eller Öl upphört----tillstånd att försälja sprit drycker,

vin eller Öl återkallats, — — — — tillämpning.

4. Inom — — — — — — —---— — — — — tillstånd.

5. Har--------------upphört.

6 §•

1. Utskänkning — — — — — — —----— resande.

2. Om utskänkning på grund av anmälan eller tillstånd enligt
3 § idkas, vare det förbjudet att låta rusdrycker å utskänkningsstället
förtäras ävensom att hava sådana drycker förvarade å utskänkningsstället
eller eljest på sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe
förtära rusdrycker.

10 §.

1. Den — — — —----------kronor.

2. Överträder — — — — — — — — — — — — — sagt.

3. Överträder — — — — — —-----— — kronor.

4. Förbryter sig någon mot vad i 5 § eller 6 § 2 mom. är föreskrivet,
eller utövar någon utskänkning av i denna förordning avsedda
drycker å otillåten tid, böte från och med fem till och med trettio kronor.

11 §•

Varder----olovlig försäljning av spritdrycker, vin eller

Öl — — — — föranleda.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

43

13 §.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av försäljning
enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i
hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av honom
själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett
utan hans vetskap och vilja.

14 §.

Om----försäljning av rusdrycker är eller varder stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

44

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Bilaga.

Förordning

om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet.

Härigenom förordnas, att 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

1 mom. Sådan — — — — — — — — — —---yrket.

2 mom. Tillverkning eller beredning av drycker, hållande mer
än 2V4 volymprocent alkohol, må i andra fäll än som avses i kungl.
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker och kungl. förordningen den 11 oktober 1907 angående
tillverkning av brännvin, icke, utan att Kungl. Maj:t därtill
lämnat tillstånd, äga rum i reningsverk, vinfabrik eller annan byggnad,
som för ifrågavarande verksamhet anlagts eller inrättats efter ingången
av juli månad 1917. Lag samma vare angående tillverkning och beredning
av nu ifrågavarande drycker i härför förut använd byggnad,
varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation
och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917.

Denna förordning träder genast i kraft.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

45

Bilaga.

Förordning

om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,
vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent;

pilsnerdricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka
och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol
och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger
nio och fem tiondels procent;

skattefritt bryggeri varje -— —--— — bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår — — — 30 september.

13 §.

1. I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker
än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1917,
må sådan tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat
tillstånd. Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande
drycker i bryggeri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning
än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917.

46

Riksdagens skrivelse Nr 212.

2. Då skattepliktigt---(= nuv. 1 mom.) —----

företräda honom inför kontrolltjänsteman;

varjämte vid anmälan skall fogas dels, därest bryggeriet ej står
under tillsyn av kontrollör, då anmälan göres, intyg — — — — —
ordningsstadgans föreskrifter, dels ock i fall som avses i 1 mom. bevis
att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.

3. Samtidigt — —--(= nuv. 2 mom.)----kronor.

4. Ingives — — — — (= nuv. 3 mom.) —---krossas.

5. Har-------(= nuv. 4 mom.) — — — återkallas.

6. När — — — — — (= nuv. 5 mom.) — — — — kronor.

7. Förfaller — — — — (— nuv. 6 mom.) — — — återkallas

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av
köpare avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro
stämplade med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I
stället — •— — varumärke.

Beträffande--—-------proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig
och vara tydligt framträdande.

På sålunda----------utlämnas.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning
ifråga om pilsnerdricka.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare
avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället — ---

varumärke.

Beträffande----------proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig
och vara tydligt framträdande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919, dock att vad
i 13 § stadgats skall äga tillämpning genast efter utfärdandet.

Riksdagens skrivelse Nr 212.

47

Bilaga.

Förordning

om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin skola erhålla följande ändrade
lydelse:

1 §■

1. Brännvin — — — — — —---— — konkursboet.

2. Överståthållare — — — — — — — — — — förordning.

3. Å — — — — — — — — — — — — — — förbjuden.

4. I bränneri, som anlagts eller för brännvinstillverkning inrättats
efter ingången av juli månad 1917, må sådan tillverkning ej äga rum,
utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. Lag samma vare angående
tillverkning i bränneri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan
anledning än reparation och ej återupptagits före ingången av juli
månad 1917.

4 §•

Den, som — — — — — — — — samt därvid avlämna bevis
dels att han är behörig att utöva brännvinstillverkning, dels ock i fall
som avses i 1 § 4 mom. att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som
där är sagt. Av bolag — — — — — — — — — — — utfärdat.

Denna förordning träder genast i kraft.

48

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Bilaga.

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande
ändrade lydelse:

1 §•

Av —---punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall

efter restitution — — — — — — — — — — — — — — — —
nedgått.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.