Riksdagens skrivelse Nr 201.

1

Nr 201.

Godkiind av första kammaren den 4 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning i fråga
om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av
Norrbottens län.

(Första kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 21.)
(Andra kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 16).

Till Konungen.

Inom riksdagen liar gjorts framställning i syfte att genom
Eders Kungl. Maj:ts försorg eu fullständig utredning måtte verkställas
om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens
län.

Såväl statsmakterna som enskilda hava visat stor offervillighet,
när det gällt främjandet av skolväsendet i de bygder, som i motionen
avses.

Den skolform, man till en början begagnade sig av vid undervisningsverksamhetens
bedrivande uti ifrågavarande delar av vårt
land, var de flyttande folkskolorna. Resultatet av undervisningen
vid dessa har emellertid varit mycket klent, i anledning varav fasta
skolor med längre undervisningstid inrättades, varvid dock med
hänsyn till befolkningens gleshet på flertalet orter den huvudsakligen
använda undervisningsformen blev den mindre folkskolan med
helårsläsningö

En stor roll vid uppfostringsarbetet i dessa trakter hava de

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 61 käft. (Nr 201—202).

2

Riksdagens skrivelse Nr 201.

s. k. arbetsstugorna spelat. I dessa, vilka ursprungligen uppstått
med anledning av de svåra förhållandena under nödåret 1902, men
kommit att fortsätta då intresset och offervilligheten för dem visat
sig stora, intagas fattiga barn i regel från de mest avlägsna byarna
och lägenheterna, varest tillfälle till annan skolgång icke kan beredas,
och fortgår i dessa arbetsstugor undervisningen hela läsåret.

På undervisningsresultatet ha givetvis inverkat de ofta bristfälliga
metoder, som begagnats vid språkundervisningen. Olägenheterna
härav komma emellertid att avhjälpas genom införande av
eu metodisk läsebok, utarbetad av professor K. B. Wiklund i Uppsala.

Trots ovan angivna åtgärder måste det med hänsyn till uti
ifrågavarande trakter rådande säregna förhållanden ifrågasättas, om
icke ännu mera från statens sida kunde och borde göras i förevarande
avseende, och har det därför stått klart för riksdagen att
en utredning i motionens syfte bör komma till stånd.

Beträffande de principer, som för utredningen borde vara ledande,
anser riksdagen, att densamma närmast bör gå ut på att
utröna, vilka platser ännu sakna ett ordnat skolväsen, vidare huruvida
eu del mindre folkskolor på något folkrikare orter skulle kunna
förvandlas till folkskolor, samt slutligen på vilka ytterligare platser
skolhem eller arbetsstugor skulle kunna inrättas.

Dock vill riksdagen betona att eu mera energiskt driven undervisning
i svenska språket icke bör åsyfta att undertrycka eller utrota
finskan, utan i stället att befolkningen i denna gränstrakt må
sättas i tillfälle att få lära sig att tala två språk. Målet är sålunda
att bibringa alla uppväxande barn färdigheten att praktiskt använda
svenska språket för sina behov. Allt som kan innebära eller få sken
av förtryck mot befolkningen däruppe bör omsorgsfullt undvikas.
Någon ovilja mot en på svenska språket meddelad undervisning
eller svenska språkets utbredning över huvud torde icke någonstädes
förefinnas, utan tvärtom hava från liera håll framställningar inkommit
till vederbörande om erhållande av sådan undervisning.

Den utredning, varom här är fråga, synes lämpligen böra anförtros
åt domkapitlet i Luleå, som för denna verksamhet ådagalagt
stort intresse, och om utredningen skulle visa — såsom antagligt
är — att ännu större uppoffringar från statens sida krävas
för upphjälpande av undervisningen i dessa trakter, skola statsmakterna
säkerligen icke undandraga sig dem. Men på samma gång
måste staten ställa motsvarande krav på kommunernas egen bär -

Riksdagens skrivelse AV 201. 3

kraft. Enligt vad riksdagen inhämtat in* uppgifter i Statistisk årsbok
för År 1917 äro vissa kommuner i dessa trakter visserligen hårt
skattetyngda, men på andra däremot torde man kunna ställa något
större krav. i eu eventuellt blivande utredning bör därför ingå en
undersökning angående ifrågavarande kommuners större eller mindre
behov av understöd från statens sida för detta ändamål.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t måtte företaga en fullständig utredning om folkskolväsendet
i de finsktalande delarna av Norrbottens län och därefter
till riksdagen inkomma med de förslag, som av denna utredning
kunna föranledas.

Stockholm den 4 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.