Riksdagens skrivelse Nr 160.

11

Nr 160.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1917.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder för nedbringande
av statens tryckningskostnader.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 1 och 11.)

Till Konungen.

Enskilda motionärer inom riksdagen kava gjort framställning i syfte
^.tt åtgärder måtte vidtagas för nedbringande av statens tryckningskostnader,
i främsta rummet genom inrättande av ett statens eget tryckeri
för utförande av i första kand statens eget tryck.

Det torde vara uppenbart att motionärernas syfte, att nedbringa
statens tryckningskostnader, är i högsta grad beaktansvärt. De alltjämt
stegrade summor, som statstrycket kostar ock den styrkta erfarenheten,
att bristen på organisation på detta område vållar staten stora onödiga
utgifter, synas böra föranleda till att åtgärder vidtagas i syfte att så
mycket som möjligt nedbringa statens kostnader på detta område.

I sådant hänseende kava motionärerna i främsta rummet framhållit
behovet av ett statens eget tryckeri. Inrättandet av ett sådant tryckeri
kan givetvis föranledas av olika skäl. Så t. ex. kan detsamma — såsom
ock lär vara förhållandet på sina håll i utlandet — närmast hava
till syfte att utgöra en slags ledare och föregångare för boktryckeri -

12

Bilisdagens skrivelse Nr 160.

konsten i landet. Avses emellertid uteslutande — såsom i den föreliggande
motionen torde vara fallet — att nedbringa statens tryckningskostnader,
äro olika meningar rådande därom, huruvida mycket eller ens
något på denna väg står att vinna. I en till riksdagens vederbörande
utskott ingiven och samma utskotts betänkande bilagd skrivelse från
boktryckarkammaren, såsom representant för boktryckerinäringen, anföres
ett flertal skäl, som tala emot inrättandet av statstryckeri. Åtskilligt,
som däri anföres, är visserligen överdrivet, och andra vägande skäl finnas
otvivelaktigt för inrättandet av åtminstone ett mindre tryckeri, som
skulle året om kunna sysselsättas. Tanken på ett statstryckeri i någon
form bör därför enligt riksdagens åsikt ej definitivt avföras, men det
föreligger å andra sidan ingen anledning att nu forcera fram frågan,
särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunna förväntas sänka tryckningskostnaden,
betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunna genomföras.
Ett genomförande av dylika åtgärder kan också tjäna som medel
att i sinom tid närmare undersöka lämpligheten av och eventuellt förbereda
upprättandet av ett statstryckeri.

Riksdagen vill såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte först omnämna
det goda uppslag, som Generalpoststyrelsen givit genom upprättandet
av ett specialtryckeri, vilket numera förlagts till Stockholm och
där nästan alla de formulär, blanketter och övriga trycksaker, som postverket
är i behov av, tryckas. Genom tillkomsten av nämnda tryckeri
har postverket beräknat sig hava gjort icke oväsentliga besparingar.

Enligt riksdagens mening synas skäl föreligga, för att även andra
statens verk förskaffa sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använda
sig av det som postverket redan upprättat, ifall detsamma har
möjlighet till utvidgning. Utredning i sådant hänseende torde därför
snarast möjligt böra verkställas.

Den andra åtgärden, som riksdagen anser med det snaraste böra
bliva föremål för utredning, är inrättandet av en statens tryckeriexpedition.
Denna fråga har förut varit föremål för riksdagens prövning dels
genom en till riksdagen år 1913 avlåten proposition, dels ock på grund
av en år 1915 väckt motion, bägge gångerna dock utan att föranleda
någon åtgärd.

Av den sammanfattning, som inom riksdagens vederbörande utskott
verkställts över de utlåtanden, som på gjord framställning avgivits av
ett flertal ämbetsverk dels till grund för nyssnämnda proposition och
dels i anledning av motionen, framgår, att nästan fullständig enighet

Riksdagens skrivelse Nr 160.

13

är rådande därom, att ämbetsverken äro i behov av en sakkunnig
myndighet, vilken kan tillhandagå med råd och upplysningar, verkställa
avtal om tryckning, kontrollera tryckningsräkningar m. m. Ett enda
ämbetsverk, nämligen telegrafstyrelsen, har varit av annan mening och
förordat, att uppgiften ifråga skulle anförtros åt en enda sakkunnig
person.

Av ett visst intresse är ock, att boktryckarekammaren anser sig i
det omnämnda utlåtandet böra understryka behovet av att åtgärder vidtagas
i syfte att fördelningen av statens tryck och kontrollen å de enskilda
tryckeriföretagen ordnades på ett mera rationellt och praktiskt
sätt än vad nu är fallet, samt att statens tjänstemän sökte att i möjligaste
mån inskränka kostnaden för statsverkets tryck.

Kiksdagens vederbörande utskott har i förevarande ärende jämväl
inhämtat yttrande från riksdagens tryckeriexpeditions föreståndare J. P.
Veländer, vilket yttrande jämväl ger stöd för att en väsentlig besparing
% statens tryckningskostnader bör kunna vinnas genom inrättandet av en statens
tryckeriexpedition.

Emellertid synes ett villkor för ett gott resultat vara, att eu dylik
expedition beklädes med viss befogenhet, bland annat i fråga om tryckets
fördelning å olika tryckerier för att förhindra det högst betydligt fördyrande
natt- och söndagsarbetet, vilket under nuvarande förhållanden
ofta nödvändiggöres genom att ett och samma tryckeri överhopas med
tryckalster från olika håll. Vidare kan ifrågasättas, att expeditionen
även får avgörande inflytande i fråga om huruvida tryckning av vissa
alster bör ske i landsorten, där tarifferna i regel äro lägre än i huvudstaden,
samt beträffande format, uppställning m. m., i vilket avseende
jämväl besparingar kunna åstadkommas. Framförallt gäller detta kommittétrycket,
vilket ofta torde verkställas utan sakkunnig ledning och utan
effektiv kontroll, varigenom kostnaderna onödigtvis bringas i höjden.
Om vidare expeditionen bemyndigades att själv eller genom någon annan
myndighet upphandla papper och bestämma papperssorter för olika slags
tryckalster, torde en ytterligare besparing kunna ske.

Det är emellertid givet, att om hela denna stora och ansvarsfulla
uppgift, som sålunda skulle tilläggas statens tryckeriexpedition, inskränktes
till den åtgärd, som telegrafstyrelsen, såsom ovan antyddes, på sin
tid föreslog, nämligen att till vederbörande ämbetsverks förfogande ställdes
en enda sakkunnig person i och för lämnande av råd och upplysningar,
skulle den ekonomiska vinsten icke på långt när kunna bliva

14

Riksdagens skrivelse Nr 160.

så stor, som om statens tryck ordnades genom en tryckeriexpedition
med ovan antydd befogenhet.

På grund av den utredning riksdagen åstadkommit i förevarande
fråga, anser riksdagen en utredning påkallad rörande inrättande dels
av specialtryckerier utav angiven beskaffenhet, dels ock av en statens
tryckeriexpedition. Då emellertid även andra utvägar än de ovan antydda
torde kunna leda till uppnående av ovan uttalade önskemål, synes
utredningen icke ovillkorligen böra begränsas i nu angivna avseenden,
utan eventuellt utsträckas till att omfatta jämväl övriga åtgärder, som
kunna befinnas ägnade att främja samma syfte.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om i vad mån kostnaderna
för statens tryck må kunna nedbringas genom inrättande av en
statens tryckeriexpedition och specialtryckerier för vissa statens ämbetsverk
eller genom vidtagande av andra anordningar, samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda.

Stockholm den 23 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.