Riksdagens skrivelse Nr 111.

1

Nr 111.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 30 april 1917.

Riksdagens skrivelse i anledning av dels Kungl. Majds proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§
i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för
bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels
ock i anledning därav väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande Nr 46.)

Till Konungen.

Genom en den 16 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 164, har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906
angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast
egendom;

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning; samt

3) lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den
27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring.

I två med anledning av propositionen inom riksdagen väckta motioner
har yrkats, att riksdagen ville besluta, att förslaget till lag om ändrad
lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärva fast egendom måtte antagas med
den ändringen, att förbudet skall gälla Värmlands län i dess helhet; att
riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen den 25 juni 1909 om arBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 35 Käft. (Nr 111—112.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 111.

rende av viss jord å landet inom Norrland och Dalarna skall lända till
efterrättelse i Värmlands län, där arrendet omfattar inrösningsjord till en
vidd av minst 2 hektar och högst 20 hektar; samt att riksdagen måtte
för sin del besluta, att lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt å bolags
och enskilda skogsspekulanters jordbruk i Norrland och Dalarna måtte
utsträckas att gälla även Värmlands län.

Riksdagen har, med uppskjutande tillsvidare av behandlingen utav
de i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition sist upptagna två lagförslagen,
över vilka riksdagen senare vill avgiva yttrande, till behandling
för sig företagit det i propositionen först nämnda lagförslaget ävensom de i
anledning av propositionen väckta motionerna.

Vad först beträffar nyssberörda förslag om ändring i den s. k. förbudslagen,
har riksdagen kommit till den uppfattning, att förhållandena
inom Värmlands län i de för denna lagstiftning betydelsefulla hänseendena
betinga en utsträckning av dess tillämplighetsområde till nämnda län.
Riksdagen är ock av den mening, att en så väsentlig och lokalt begränsad
olikhet icke kan anses vara för handen i de enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag undantagna sydliga häradena, jämfört med vissa delar av länet
i övrigt, att denna olikhet bör tilläggas avgörande betydelse gentemot de
skäl som tala för att, likasom i propositionen föreslagits i fråga om ägostyckningsrätten,
låta lagstiftningen omfatta länet i dess helhet. Bestämmes
stödskogens omfattning till allenast samma ringa areal, som enligt
Eders Kung!. Maj:ts förslag skall gälla för Stora Kils socken och för
Grums härad, framträder ock den ifrågavarande begränsningen i den enskilda
förfoganderätten såsom icke alltför ingripande.

1 båda de avgivna motionerna yrkas vidare, att såväl lagen om
uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne som ock lagen om
arrende av viss jord i nämnda landsdelar måtte utsträckas att gälla Värmlands
län.

1 fråga om uppsiktslagen har departementschefen, under medgivande
att vanvård av jordbruk i vissa fall föreligger, funnit det tveksamt, huruvida
det kan anses vara utrett, att detta missförhållande är för handen i
en utsträckning, som gör ett ingripande i lagstiftningsväg för närvarande
nödvändigt. Riksdagen anser det emellertid, med hänsyn till jordförhållandena
inom länet, förefinnas en fara för att dylik vanvård vid ökad
frestelse till jordbrukets nedläggande skall gripa omkring sig, och anser
riksdagen det fördenskull lämpligt, att i sammanhang med den av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna lagstiftningen jämväl uppsiktslagen kommer till

Riksdagens skrivelse Nr 111.

3

tillämpning inom länet. I fråga om den norrländska arrendelagen hatriksdagen
däremot icke funnit sig i tillfälle att på grundval av förhandenvarande
utredning kunna med säkerhet bedöma, huruvida denna lagstiftning,
särskilt i det skick, den med norrländska förhållanden för ögonen
erhållit, lämpar sig att överflyttas till tillämpning för Värmlands län; och
har riksdagen alltså icke kunnat i denna del bifalla motionerna.

På grund av det anförda får riksdagen tillkännagiva,

l:o) att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna
Eders Kungl. Majrts förevarande proposition i den del, varom nu är fråga,
i anledning av nämnda proposition och de i ämnet väckta motionerna för
sin del antagit följande:

Lag

om ändrad lydelse av I och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom
skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §■

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas förvärva fast
egendom å landet inom Värmlands län eller inom Nedan-Siljans, OvanSiljans
eller Väster-Dals fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i
Kopparbergs län eller inom Södra Hälsinglands, Norra Hälsinglands eller
Västra Hälsinglands fögderi av Gävleborgs län eller inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län.

A fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna gällande
ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej tillämpning.

3 §•

Bolag eller förening må förvärva den del av ett hemmans avrösningsjord
med impedimenter, vilken i den ordning 5 § stadgar prövas ej vara

4

Riksdagens skrivelse Nr 111.

att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt vad nedan sägs; skolande
vad sålunda förvärvas från hemmanet avskiljas genom jordavsöndring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig och i
förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet belöper
efter en areal för helt mantal av:

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
oovan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdag, Kalls,
Are, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klövsjö, Linsälls och
Lillhärdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och
Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de övriga delarna av Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län ävensom inom Västernorrlands län och de i 1 § omförmälda
delar av Gävleborgs län;

skolande då fråga är om hemman, vars skattetal understiger ett
åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,
dock ej till mera än vad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de 1 § nämnda delar av Kopparbergs län vad vid verkställt
storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog;

c) inom Värmlands län till skogsbörd duglig och i förhållande till
inägorna bekvämt belägen mark av följande omfattning nämligen:

15 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot tre gånger
åkerarealen svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk
inom Älvdals härads övre tingslag, Ekshärads och Gustav Adolfs
socknar av Älvdals härads nedre tingslag, Vitsands, östmarks och Lekvattnets
socknar av Fryksdals härads övre tingslag samt Bogens socken av
Jösse härad;

10 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot två gånger
åkerarealen svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk
inom Norra Råda och Sunnemo socknar av Älvdals härads nedre tingslag,
Fryksände socken av Fryksdals härads övre tingslag, hela Fryksdals härads
nedre tingslag, Eda, Gunnarskogs, Köla, Ny, Mangskogs, Arvika, Älgå,
Brunskogs och Boda socknar av Jösse härad, Ransäters, Övre Ulleruds,
Nedre Ulleruds och Frykeruds socknar av Kils härad samt hela Nordmarks,
Gillbergs, Nyeds och Färnebo härad;

5 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett med åkerarealen
lika stort område dylik mark till varje självständigt jordbruk inom Stora

Riksdagens skrivelse Nr 111. 5

Kils socken av Kils härad samt hela Näs, Grums, Karlstads, ölme, Väse
och Visnums härader;

skolande följaktligen, då skogsmarken är under medelgodhet, en
motsvarande ökning ske av den beräknade stödskogens areal, och må, då
skogsmarken är över medelgodhet, en motsvarande minskning kunna äga ruin.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker och
andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och jordens
beskaffenhet ägna sig för upptagande av självständiga jordbruk eller lämpligen
kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i 7 § av lagen den 4 maj 1906 är stadgat skall såvitt angår
Värmlands län gälla fastighet, som vid denna lags trädande i kraft ägdes
av bolag eller förening och sedermera alltjämt tillhört dylik samfällighet.

2:o) att riksdagen i anledning av de väckta motionerna för sin del
antagit följande:

Lag

om utsträckt tillämpning av lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland
och Dalarne den 25 juni f909 m. m.

Härigenom förordnas, att vad i lagen angående uppsikt å vissa jordbruk
i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgat skall äga tilllämpning
jämväl å Värmlands län, och att i anledning härav lagens överskrift
skall lyda som följer:

Lag angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland, Dalarne och Värmland.

6

Riksdagens skrivelse Nr 111.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling;
dock att lagen den 25 juni 1909 ej må tillämpas med avseende å fastighet,
som genom avtal, träffat före förstberörda dag, är till annan upplåten
med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren icke i händelse av fastighetens
vanvårdande kan från nyttjanderätten skiljas.

Stockholm den 30 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.