Riksdagens skrivelse Nr 100.
5
Nr 100.
Godkänd av första kammaren den 25 april 1917.
Godkänd av andra kammaren den 25 april 1917.
Biksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m., dels ock en med
anledning av förstnämnda proposition väckt motion.
(Lagutskottets utlåtande nr 23.)
Till Konungen.
Genom en den 26 januari 1917 dagtecknad proposition, nr 37,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1
och 2 §§ rättegångsbalken.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 23 februari 1917
dagtecknad proposition, nr 63, med åberopande av propositionen bilagda,
i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid nämnda proposition fogade förslag till lag om ändrad lydelse av
1 kap. 2 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den
18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs
egendom samt lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905
om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av
handelsmål.
6
Riksdagens skrivelse Nr 100.
Det genom propositionen nr 37 framlagda lagförslaget avser att
införa tydliga stadganden om nämndemansval i städer utan egen jurisdiktion.
Såsom av propositionen framgår, äro de om nämndemansval
nu gällande bestämmelserna enligt förordningen av den 19 juli 1872
avfattade på sådant sätt, att de hava direkt tillämpning endast å val
inom landskommuner. Detsamma var förhållandet med de dessförinnan
gällande stadgandena enligt förordningen av den 18 december 1823.
Likväl funnos båda de nämnda åren städer, som icke hade egen jurisdiktion
och för vilkas del sålunda erfordrades bestämmelser om, huru
inom dem val av nämndeman skulle äga rum. På sätt i propositionen
och de däri åberopade skrivelserna av justitiekanslern och riksdagens
justitieombudsman omförmäles, torde den i 1823 och 1872 års förordningar
förefintliga saknaden av bestämmelser om nämndemansval i städer
utan egen jurisdiktion hava berott på förbiseende, liksom även ett
förbiseende beträffande ifrågavarande sak torde hava förelupit vid avfattandet
av några stadganden i förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862. Såsom av i propositionen återgivna skrivelser
och utlåtanden framgår, lära emellertid de förefintliga stadgandena om
nämndemansval kunna vinna analogisk tillämpning å sådant val i de
städer, varom nu är fråga, och skulle med dylik tillämpning valet äga
rum å allmän rådstuga samt varje röstande därvid äga en röst.
Förevarande förslag avser att bringa till stånd kompletterande
och förtydligande stadganden för de val, varom nu är fråga. I sammanhang
härmed har emellertid tagits i övervägande sådan ändring
i vad som får anses hava hittills gällt för dessa val, att valen skulle
förrättas av stadsfullmäktige, där sådana finnas, och har övervägandet
utmynnat i förslag om dylik ändring. I en inom andra kammaren väckt
motion har däremot påyrkats att för ifrågavarande städer bibehålla det
för landsbygden gällande valsystemet. Propositionen har i denna fråga
utgått från praktiska, motionen från principiella synpunkter.
Riksdagen har vid frågans bedömande funnit sig böra fästa särskilt
avseende vid förslagets ursprungliga ändamål att endast syfta till ett
kompletterande och förtydligande av gällande lag. Då förslaget tillkommit
på denna grund, måste det kunna förebäras särskilt vägande
skäl för att genom detsamma jämväl göra en ändring i vad som utan
det nya stadgandet får anses som gällande rätt. Dylika skäl kunna
emellertid icke anses vara förebragta. På grund härav har riksdagen
anslutit sig till motionens yrkande.
Vid granskning av de i propositionen nr 63 innefattade förslagen
har riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot desamma.
7
Riksdagens skrivelse Nr 100.
Under
kännagiva:
Do) att riksdagen med förklarande, att Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 37 icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen godkännes,
i anledning av nämnda proposition samt den i ämnet väckta motionen
för sin del antagit följande
åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen till -
tag
om ändrad lydelse av 1 kap. 1 § rättegångsbalken.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Underrätt å landet är häradsrätt. Där dömer häradshövding med
tolv män, som därtill valda äro. De tolv kallas häradsnämnd. Då ledigt
rum i nämnden fyllas skall, varde val hållet i den valkrets, för vilken
ledigheten inträffat. Val förrättas på landet å kommunalstämma; och
äge, där flera socknar eller socknedelar till gemensam valkrets äro förenade,
rätten bestämma, å vilken sockens kommunalstämma valet förrättas
skall. I stad, som lyder under landsrätt, varde val förrättat å
allmän rådstuga. En var, som i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad är, äge rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets,
han tillhör; och have varje röstande en röst. Vid lika röstetal skilje
lotten.
2:o) att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
Stockholm den 25 april 1917.
Med undersåtlig vördnad.