BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

KORANDE

FLOTTSTATIONEN I STOCKHOLMS SKARGÅRD

AVGIVET AV

DEN AV KUNCtL. MAJ:T DEN 14 JUNI 1916
TILLSATTA KOMMITTÉN FÖR UTREDNING AV FRÅGAN OM
FLOTTSTATIONEN I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD.

STOCKHOLM

K. I.. BECKMANS BOKTRYCKERI
1917.

Till KONUNGEN.

Genom nådigt brev den 14 juni 1916 har Eders Kungi. Maj:t funnit
gott i nåder uppdraga åt en kommitté att verkställa en allsidig, ur militär,
sjöfartsteknisk och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående

IV

hela frågan om flottstationen i Stockholms skärgård samt avgiva det
förslag, vartill utredningen må föranleda.

Kommittén har under sina arbeten tagit del av tidigare avgivna
betänkanden och förslag i stationsfrågan samt i och för studier av terrängförhållandena
besökt ett flertal platser i Stockholms skärgård. Kommittén
har vidare för studier besökt, dels örlogsvarvet i Köpenhamn, dels Götaverken
samt Eriksbergs och Lindholmens verkstäder i Göteborg, dels
slutligen Kockums verkstad i Malmö. Medlemmar av kommittén hava
vidare besökt örlogsvarven i Horten och Helder samt Scheldevarvet i
Vlissingen.

För att tagas under övervägande vid fullgörandet av det kommittén
lämnade uppdraget har till kommittén överlämnats,

dels en framställning av stationsbefälhavaren i Stockholm rörande
uppförande av en sjukstuga och beredande av ökat matsalsutrymme i
kasärn III,

dels en hemställan från föreståndaren för livrustkammaren om undanröjandet
av vissa olägenheter och faror, orsakade av det nära grannskapet
mellan Galärvarvet och Nordiska museet,

och har kommittén under sina arbeten tagit de sålunda överlämnade
handlingarna under omprövning.

För att möjliggöra stationsfrågans framläggande för 1917 års riksdag
har kommittén, sedan dess undersökningar i huvudsak slutförts och
en överblick över resultaten kunnat vinnas, ansett sig så fort ske kunde
och utan att avvakta detaljarbetets avslutande, böra till Eders Kungl.
Maj:t avgiva ett betänkande och förslag rörande den riktning, i vilken
kommittén anser att stationsfrågan lämpligast bör lösas. Kommittén vill
därvid framhålla, att om än detaljplanerna för stations- och varvsanläggningarna
på de olika platserna icke hunnit till fullo utarbetas, så äro
dock arbetena så långt framskridna, att en god överblick kunnat erhållas
över de olika förslagen och att ett bedömande av dessa ur varvsteknisk

V

synpunkt kunnat verkställas. Kostnadsberäkningarna kunna ieko betraktas
som fullt slutgiltiga, men de anförda siffrorna äro tillräckligt noggranna
för att möjliggöra ett överblickande av kostnadsfrågan och eu jämförelse
ur ekonomisk synpunkt mellan de olika förslagen.

Sedan detaljplanerna hunnit utarbetas, komma desamma att till
Eders Kungl. Maj:t med särskild underdånig skrivelse överlämnas.

Av undertecknad Rydén avgivet särskilt yttrande är bifogat betänkandet.

Stockholm den 19 mars 1917.

Underdånigst.

LUDVIG SIDNER.

Ivak Falkman.

Olof Gyldén. S. H. Kvarnzelujs.

Sven Lubeck.

Vårner Rydén.

G. Starck.

VII

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Historik ....................................... 1

Kommitténs betänkande............ 53

Förberedande undersökningar............................ 53

Militär utredning.................................. 55

Sjöfartstek nisk utredning.............................. 59

Resultatet av de förberedande undersökningarna................... 33

Grunder för stations- och varvsanläggningarna......... 64

Kommunikationer.................................. 69

Stationens vattenbehov............................... 70

Markförvärv.................................... 79

Stockholm............. 79

Kaknäs..................................... 85

Elfvik..................................... 87

Södergarn.................... 89

Torsbyfjärd................................... 90

Beskrivning över flottstationsförslagen........................ 93

Stockholmsförslaget................... 93

Kaknäsförslaget.......... 102

Elfviksförslaget.................................106

Södergarn sförslaget...............................110

Torsbyijärdsförslaget..............................115

Bränsledepå ....................................120

Torpedinskjutningsstation................j.............121

Redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner................122

Allmänt....................................122

Stockholmsförslaget...............................126

Kaknäsförslaget.................................128

Elfviksförslaget....................... 131

Södergarnsförslaget...............................134

Torsbyfjärdsförslaget..............................135

Kommitténs förslag.................................138

Särskilt yttrande av Herr Rydén............................149

BILAGOR.

Bil. 1. Tablå upptagande samtliga utredningar, betänkanden, förslag m. in. i station sfrågan 151
> 2. Dimensioner å svenska dockor..........................164

VIII

Sid.

Bil. 3 Beräkning av antalet bostadslägenheter.....................166

» 4 a. Kostnadsberäkning för 1916 års flottstationskommittés förslag till ombyggnad och

utvidgning av flottans station i Stockholm..................176

v 4 b. Beduktioner i kostnaderna för Stockholmsförslaget...............183

4 c. Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning för Stockholmsförslaget......184

> 4 d. Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk arbetsplan för utförande av

Stockholmsförslaget.............................1»4

» 5. Översiktskarta.

» 6. Karta över Stockholms hamnområde.

» 7. » > stationsområdet vid Elfvik.

* 8. » » 5 » Södergarn.

> 9. > » » » Torsbyfjärd.

»	10.	1916	års	flottstationskommittés förslag till ombyggnad och	utvidgning
				station i	Stockholm.
»	ii.			» 3 flottstation vid	Kaknäs.
>	12.	>		» » » S	5	Elfvik.
	13.	»	j	* » t >	»	Södergarn.
»	14.	>	»	» » > »	>	Torsbyfjärd.
»	A.*)	Anbud å	mark m. m. i Stockholmsförslaget.
	B.*)	>	7>	> j '' Elfviksförslaget.
»	C.*)	*•	»	» j » * Södergarnsförslaget.
	D- *)		»	» » » » Torsbyfj ärdsförsl aget.

FOTOGRAFIER

av modellen till Stockholmsförslaget.

Foto 1. Vy från sydväst................................197

t 2. » » nordväst................................199

»3. » » ost................................. . 201

'') Bifogas endast huvudexemplaret.

1

Historik.

Nedanstående historik över flottstationsfrågan har gjorts mera kortfattad
i de delar, som tidigare varit refererade i statsverkspropositionen
kommittébetänkanden och andra handlingar, under det att sammanställningen
av under de senare åren avgivna betänkan den och förslag
m. m. gjorts mera utförlig.

Såsom en komplettering av historiken samt till belysning av utredningarnas
mångfald och allsidighet återgives i bil. 1 en tablå, upptagande
förteckning över samtliga de utredningar, betänkanden och förslag
m. in., som från år 1898 avgivits i flottstationsfrågan. Hänvisningar
till de olika utredningarnas m. m. löpande nummer i denna tablå
komma att i det följande göras genom numrens angivande i marginalen
bredvid de olika referaten.

o o

På grund av en från överståthållareämbetet gjord framställning
uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 28 april 1863 åt en
kommitté, dels att pröva en av överståthållareämbetet ifrågaställd upplåtelse
till Stockholms stad av de Kungl. Maj:t och Kronan tillhöriga
Skepps- och Kastellholmarna jämte den del av Djurgården, som av
flottans galärskjul upptages, dock med undantag av de delar, som kunde
finnas vara fortfarande för Kronan behövliga, dels ock att avgiva underdånigt
betänkande och förslag, huruvida och varest i närheten av
huvudstaden funnes annan för där förlagd del av rikets sjöförsvar lika.
tjänlig eller bättre plats än dåvarande stationsområde; vilket förslagborde
därjämte omfatta de anläggningar, som å den blivande stationen
komme att erfordras, samt de därav föranledande kostnader.

I sitt den 26 februari 1864 avgivna underdåniga utlåtande uttalade
kommittén:

l:o) att kommittén icke ansåge Stockholms stad då eller för den
närmaste framtiden vara för de ändamål, som av överståthållareämbetet
uppgivits, i behov av flottans dåvarande stationsområde;

1863 års
kommitté.

1

2

Historik
från 1908
intill 1914
åra senare
riksdag.

(Löp. n:r 1.)

(Löp. n:r 2.)

2:o) att kommittén — som för ett ifrågasatt nytt etablissement
föreslagit ett område vid Hustegafjärden på Lidingön — funnit denna
plats i militäriskt hänseende äga företräde framför den dåvarande, enär
den vore mera undandragen ett fientligt angrepp och genom sitt kringflutna
läge ägde ett bättre tillfälle. till självförsvar; varemot i övriga
hänseenden kommitterade icke funnit densamma vara lika tjänlig som
det dåvarande stationsområdet, ehuru, bland övriga platser, som vid
detta val kommit ifråga, den befunnits vara den lämpligaste; samt

3:o) att de anläggningar, som kommittén ansett böra utföras på
den sålunda valda platsen vid Hustegafjärden, i händelse flottans station
komme att dit förflyttas, jämte de därav föranledande kostnader, blivit
å utlåtandet bilagda kartor och förslag uppgivna, de senare utvisande
en anläggningskostnad av 4,250,000 riksdaler, förutom expropriations-,
flyttnings- m. fl. kostnader.

Då betänkandet innefattade flera frågor, vilka, i sig själva av stor
vikt, stodo i nära sammanhang med och således voro väsentligen beroende
av den blivande beskaffenheten av rikets sjöförsvar och däri ingående,
fann Kungl. Maj:t vid betänkandets anmälan för gott att, intill
dess därom hunnit närmare i nåder beslutas, låta anstå med ärendets
handläggning.

Betänkandet kom sedermera icke'' att föranleda till någon annan
åtgärd, än att vissa förbättringar och nyanläggningar utfördes å flottans
stationsområde, och hela frågan om en förflyttning av flottans station i
Stockholm kom sedan att vila tills den år 1898 ånyo upptogs till behandling.

I utredning den 8 december 1898 angav chefen för flottans stab
de strategiska grunder, vilka ansågos böra vara bestämmande för fördelningen
av flottans materiel under olika förutsättningar. Denna utredning
utmynnade i det uttalandet, att kustflottan borde vara fredsförlagd
till Stockholm, under det att lokalstyrkorna borde vara förlagda
till huvudorterna inom de olika operationsområdena. Flottans etablissement
i Stockholm ansågs emellertid icke i sitt dåvarande skick tillfredsställa
de fordringar i mobiliserings- och varvshänseenden, som måste
ställas på ett modernt örlogsetablissement, i anledning varav undersökning
borde göras om stationens förflyttning till lämpligare plats.

Med anledning av stabschefens ovan berörda uttalande tillsattes
1899 en flottstationskommitté, som i sitt den 31 augusti 1900 inlämnade
betänkande förordade stationens förflyttande till KaJcnäs vid Lilla
Värtan.

3

I maj 1902 tillkallades sakkunniga för att inom sjöförsvarsdepartementet
biträda vid utredning rörande den minskning i anläggningskostnaderna
för den tilltänkta stationen, som skulle uppstå, därest dit förlädes
— förutom Stockfiolmseskaderns, lotsverkets och sjökarteverkets
fartyg m. m. — endast eu del av kustflottan och icke hela denna sjöstyrka,
såsom ursprungligen avsetts. Enligt dessa sakkunnigas betän- (löp. n:r 4.)
kande, som avgavs år 1902, skulle anläggningskostnaderna enligt de nya
grunderna nedbringas från omkring 40 till omkring 22 miljouer kronor.

Samtidigt med att dessa sakkunnigas arbeten pågingo, utfördes
emellertid utredning av marinförvaltningen, i vad mån det vore möjligt ''löp. n:r 5
att inom stationens områden å Skepps- och Kastellholmarna samt och G,)
Djurgården inrymma en större del av kustflottan. Flera olika förslag
framkommo, medförande olika kostnader, men då många olägenheter
voro förbundna med ett bibehållande av stationen, återupptogs
den förra planen på stationens förflyttande till annat område. Emellertid
föreslog den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén i sitt betänkande den
19 maj 1903, att hela norra Djurgården måtte upplåtas till bebyggande, (löp. mr t.)
ehuruväl kommittén under vissa förutsättningar undantog ett mindre område
vid Lilla Värtan för stationsanläggning.

Med anledning av de stridiga intressen, som mötte, därest flottstationen
skulle förläggas till Kaknäs och Norra Djurgården upplåtas
till bebyggande, tillkallades den 23 februari 1904 sakkunniga för att
taga under förnyat övervägande, om ej innanför Vaxholms och OscarFredriksborgs
befästningar funnes annan lämplig plats för förläggande
av flottans station. Dessa sakkunniga inlämnade sitt betänkande den
15 juli 1904, varav framgick, att undersökningar gjorts på flera ställen, (löp. mr 9.)
såsom Rydboholm, Hägernäs, Viggbyholm, Näsby och Svalnäs vid Stora
Värtan, Elfvik och Bosön å Lidingön samt Bogesund. De sakkunniga
avgåvo förslag till stationsanläggning dels vid Hägernäs vid Stora Värtan
och dels vid Elfvik å Lidingön. Marinförvaltningen och chefen för
flottans stab kunde icke förorda något av dessa förslag, utan ansågo, att (löp. mr
Kaknäs vore ur militär synpunkt lämpligast. 10—12.)

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen hade under tiden lämnats tillfälle
att yttra sig om de olika förslagen. I utlåtande den 30 juli 1904
framhöll detta ämbetsverk, att platsen vid Kaknäs ur byggnadssynpunkt (lbp. mr h.)
hade bestämda fördelar framför övriga förslag.

Härefter hördes ånyo marinförvaltningen, som-yttrade, att i ärendet
förut framhållits de militära skäl, som talade för, att betydande (löp. mr ig.)
delar av våra stridskrafter till sjöss redan i fredstid måste vara förlagda
inom Stockholms skärgård, och hade därvid tillika anförts, att förlägg -

4

ning av någon avsevärt ökad materiel, utöver den vid stationen befintliga,
icke kunde därstädes äga rum utan omfattande och dyra anordningar,
samt att stationens område i alla händelser vore för trångt för
att därstädes förlägga hela den styrka, som borde för stationen avses,
på grund varav förflyttningen av flottans etablissement i Stockholm till
annan plats i stadens närhet framstode såsom särdeles önskvärd. I fråga
om valet av plats anslöt sig marinförvaltningen till Kaknäsförslaget.

Den 30 januari 1905 avgåvo två av ledamöterna i 1900 års flottsta(Löp.
n:r 17.) tionskommitté förslag till det nya varvets förläggande något nordligare
än vad nämnda kommitté i sitt ovan anförda betänkande föreslagit,
nämligen till Lindarängen.

(Löp. n:r is.) Sedan riksmarskalksämbetet yttrat sig i ärendet, tillkallades år 1905
en arkitekt att uppgöra förslag till stadsplan i anslutning till 1900 års
kommittébetänkande och till förslaget av 1905 års sakkunniga. I frågan
(Löp. n:r 26.) yttrade sig sedermera cheferna för fjärde arméfördelningen och för förfil! -(Löp. n:r 27.) kationen, varefter riksmarskalksämbetet avgav förnyat yttrande i ärendet.

I motion till 1905 års riksdag hemställde herr A. Hedin att, intill
(Löp. n:r 19.) dess frågan om ny flottstation i Stockholms närhet blivit avgjord, för
densamma erforderliga områden måtte reserveras vid fastställande av
plan för försäljning av Ladugårdsgärdet.

Den 24 juli 1905 uppdrogs åt vissa sakkunniga att uppgöra plan
för stationens förflyttning till Lilla Yärtan och Lindarängen-Kaknäs i
samband med försäljning av stationens dåvarande områden å Skepps(Löp.
n:r 29.) holmen m. m.; och framlade dessa sakkunniga den 21 april 1906 sådan
plan.

(Löp. n:r 34.) I en särskild utredning den 18 oktober 1906 rörande de åtgärder,
som erfordrades för att underlätta flottans uppträdande under krig, avgiven
i anslutning till chefernas för generalstaben och flottans stab förköp.
n:r 33.) slag till försvarsväsendets stärkande av samma dag, uttalade chefen för
flottans stab, att huvuddelen av kustflottans större fartyg borde i fredstid
vara förlagd till Stockholms station. Enär de anordningar, som
erfordrades för en sådan förläggning, stode i närmaste samband med
frågan om en förflyttning av denna station till annan plats, framhölls
önskvärdheten av att denna fråga måtte snarast erhålla sin lösning.

(Löp. n:r 36.) År 1907 avlät Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående förflyttning
av flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön.

(Löp. n:r 37. Vid samma riksdag väcktes motion, vari hemställdes att, med avslag
å propositionen, i stället måtte upplåtas erforderligt område vid Lilla
Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

5

Statsutskottet anförde i denna fråga bland annat följande. _ (löp. n:r 38.)

I iner än två århundraden hade den svenska flottans -huvudstation
varit förlagd till Karlskrona. Det funnes icke mer än en åsikt därom,
att fullgoda skäl på sin tid talade för huvudstationens förläggning till
nämnda stad. I våra dagar vore emellertid förhållandena, särskilt de
politiska, fullkomligt omgestaltade. Vi ägde icke längre några besittningar
på andra sidan Östersjön; och jämväl de flesta andra skäl, vilka
en gång talat för Karlskronas lämplighet såsom vår förnämsta örlogsstation,
" hade under tidernas lopp förlorat sin giltighet. Också hade
den åsikten allt mer och mer gjort sig gällande, att huvudstyrkan av
vår flotta borde vara förlagd till Stockholm eller dess närmaste omgivningar.
Denna åsikt ansågs dåmera sa allmänt omfattad, att ett uppräknande
av skälen härför syntes överflödigt, varför utskottet i detta
sammanhang endast ville påpeka den omständigheten, att våra moderna
krigsfartyg icke behövde riskera, i likhet med forna tiders segelfartyg
av trä, att bliva instängda av isarna i Stockholms skärgård, utan med
tillhjälp av isbrytare kunde hela året om tämligen obehindrat förflytta
sig från det ena stället till det andra. Det vore vidare fullt utrett,
att flottans station i Stockholm i sitt dåvarande skick icke uppfyllde de
anspråk, som i avseende å varvsdriften och särskilt i mobilisenngshänseende
måste ställas på ett modernt marinetablissement och att stationen
ej heller hade sådana möjligheter till utveckling, att den skulle kunna
mottaga den styrka, som av strategiska skäl borde där vara förlagd.

En följd härav vore, att frågan om förflyttning av flottans station i
Stockholm till annan plats än den nuvarande sedan ett tiotal år tillbaka
stått på dagordningen och under denna tid flera gånger varit föremål
för utredning av kommittéer och sakkunniga. De platser,, som härvid
ansetts framför andra böra komma i fråga, vore egendomen Elfvik på
Lidingön och Kaknäsområdet på Norra Djurgården. Av dessa ställen
hade Kungl. Maj:t ansett sig böra föreslå Elfvik såsom plats för ett
nytt marinetablissement.

Utskottet hemställde, att Kungl. Maj:ts proposition icke måtte av
riksdagen bifallas, men att till flottstation måtte upplåtas ett område
vid Lindarängen-Kaknäs.

Riksdagen avslog emellertid såväl propositionen som utskottets
hemställan.

Ungefär samtidigt härmed eller kort därefter framkommo i broschyrer
och i tidningspressen förslag att förlägga flottstationen dels vid
Torsbyfjärd, dels till Bogesundslandet, dels till Ängnö-Gåsö vid Erstaviken.

6

(Löp. n:r 49.) Den 21 december 1907 tillkallades sakkunniga, som verkställde
utredning rörande flottans stations förläggning jämväl till ovannämnda
platser, men liksom flertalet sakkunniga och myndigheter, som förut
verkställt utredningar eller yttrat sig i frågan, förordade dessa stationens
förläggning till Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Den 1 maj 1908 tillkallades två sakkunniga för att med ledning
av föregående utredningar förbereda en slutlig framställning i frågan

(Löp. n:r 43.) till 1907 års försvarskommitté, och lades därvid till grund det av 1906
års sakkunniga framlagda förslaget till station och varvsanläggning vid
Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

(Löp. n:r 46.) Sakkunniga för utredning rörande det fasta kustförsvarets ordnande
anförde i yttrande den 23 juni 1908, att det oavvisliga behovet av
en permanent operationsbas för flottan inom Stockholms skärgård
vore till fullo ådagalagt. Flottans nuvarande station i Stockholm motsvarade
icke de fordringar, som en permanent operationsbas för flottan
måste fylla.

(Löp. n:r so.) Slutligen anförde 1907 års försvarskommitté i betänkande den 15
november 1909 och den 5 december 1910 bland annat:

att en förflyttning av flottans station i Stockholm vore av behovet
påkallad;

att den nya stationen borde erhålla den omfattning, att flottans huvudstridskrafter
där kunde förläggas;

att bland de platser för den nya flottstationen, som varit föremål
för kommitténs prövning, Kaknäsområdet vore att föredraga;

att anläggandet av en ny flottstation vid Kaknäs för närvarande
borde äga rum endast under den förutsättning, att kostnaderna för anläggningen
kunde täckas genom försäljning i skälig omfattning av
mark från Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet, ävensom,
därest så skulle för ändamålet erfordras, någon del av Norra Djurgården
närmast omkring stationsområdet.

Stationsfrågan behandlades sedermera ingående i Kungl. Maj:ts proposition
nr 123 till 1911 års riksdag, varvid till byggnadsarbeten m. m.

(Löp. n:r 55.) för flottans station i Stockholm äskades ett extra anslag av 400,000
kronor. Dåvarande departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet,
att det syntes uppenbart att, därest en förflyttning skulle
ske, den nya stationen borde erhålla sin plats vid Kaknäs. En dylik
förflyttning kunde emellertid icke anses nödvändig, därest den nu befintliga
stationen på lämpligt sätt bleve moderniserad och förläggningsplatser
för vissa av flottans fartyg bereddes i närheten av stationens
område. De uppgjorda planerna för dylika anordningar, vilka slutade

7

på en summa av omkring 10,5 miljoner kronor, vartill komme lör anskaffande
av ett verkstadsfartyg 2,860,000 kronor, vore emellertid då ännu
icke i det skick, att de kunde föreläggas riksdagen.

Under uttalande att, om flottans station skulle kvarbliva å Skeppsholmen,
statsmakterna icke borde binda sin handlingsfrihet i fråga om
det värdefulla Kaknäsområdet, beviljade riksdagen äskade 400,000 kronor
till vissa, under alla förhållanden erforderliga byggnadsarbeten m
m. å Skeppsholmen.

I skrivelse den 8 november 1913 avgav marinförvaltningen in- (r,^. n;r 63
fordrad uppgift rörande de viktigaste kompletterings- och anskaffningsbehov,
som ansåges böra, oberoende av eventuell nyanskaffning av
krigsfartygsmateriel, tillgodoses lör främjande av krigsberedskapen.

Ämbetsverket upptog därvid ej förslag till sådana åtgärder, som
kunde bliva erforderliga i samband med fattande av beslut om flottans
stations i Stockholm eventuella förflyttning från eller kvarblivande å dess
nuvarande plats, men framhöll den stora vikten av att denna fråga
så snart ske kunde bringades till slutgiltig lösning.

Marinförvaltningen framhöll emellertid i sin skrivelse år 1913 an- (Löp. n:r 62
o-ående regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för
år 1915 bland annat, att behovet av ökad möjlighet till dockning av
fartyg vid Stockholms varv icke i längden kunde undanskjutas och
föreslog dels en utvidgning av den nuvarande Galärvarvsdockan, dels
anskaffning av en mindre flytdocka. *

Ämbetsverket anförde därvid bland annat följande.

Behovet av ökade dockningsmöjligheter hade blivit alltmer kännbart
i samma mån som den vid Stockholms station förlagda fartygsmaterielen
ökades. Under senaste tiden hade tillkommit depåfartyget Skäggald
och minfartyget Clas Fleming, och väntades under närmaste tiden även
undervattensbåtar tillkomma.

Beträffande storleken av den nu befintliga dockan framhöll marinförvaltningen
att, om det redan under fredstid torde komma att visa
sig mycket kännbart, att å ostkusten ej funnes någon docka av sådan
storlek, att den under byggnad varande pansarbåten Sverige eller annat
i storlek därmed jämförligt fartyg kunde däri dockas, detta förhållande
under krigstid kunde bliva ödesdigert för sådant fartygs stridsduglighet,
på grund av att eventuellt erhållna skador, som krävde fartygets
dockning, ej kunde avhjälpas. Då en ny större docka till följd av
ovissheten angående stationens förflyttning ej syntes då böra anläggas
å Galärvarvet, ansågs den under dåvarande förhållanden mest ekonomiska
utvägen vara att lösa dessa spörsmål dels genom att anskaffa eu mindre

8

(Löp. n

fildocka för de smärre fartygen (undervattensbåtar m. fl.), varigenom
erforderlig dockning av dessa batar ej skulle hindra den stora dockans
användning, dels ock genom att utvidga den nu befintliga dockan till sådan
storlek, att fartyg av pansarbåten Sveriges dimensioner kunde däri intagas.

. Befintligheten av en större docka i Stockholms hamn syntes även
marinförvaltningen från handelssjöfartens synpunkt vara fördelaktig.

Då emellertid en dylik utvidgning av Galärvarvsdockan beräknades
kräva en tid av omkring 15 månader, under vilken tid Stockholms varv
skulle vara hänvisat till Beckholmsdockorna, vilka vore mycket upptagna
av handelsflottans fartyg, syntes det marinförvaltningen riktigast, att
därmed ^ finge anstå till dess den mindre flytdockan bleve färdig, så att
varvet åtminstone för de mindre fartygens dockning ej bleve beroende
av Beckholmsdockorna.

I skrivelse den 3 april 1914 upptog marinförvaltningen ånyo frågan,
men framställde därvid förslag om anläggande av en ny torrdocka å flottans
varv i Stockholm i stället lör nyssnämnda utvidgning av den befintliga
dockan och anskaffning av en flytdocka.

Utredningen angående bästa sättet för Galärvarvsdockans utvidgning
hade, yttrade ämbetsverket, preliminärt visat, att kostnaderna härför
skulle uppgå till omkring 335,000 kronor. Kostnaden för en mindre
flytande docka beräknades till 120,000 kronor. Då sedermera utredningen
angående Galärvarvsdockans utvidgning blivit avslutad, hade framgått
att det ingalunda vore tillräckligt att utvidga dockan i avseende i
bredden, utan att även dockans tröskel och botten måste sänkas för att
ernå erforderligt vattendjup.

Skulle utvidgning av dockan göras i avseende på djupet, vore det
fördelaktigast att tilltaga detta så stort, att det bleve tillräckligt för
pansarbåten Sverige, även om fartyget vore skadat så att dess''djupgående
ökats. Den gjorda kostnadsberäkningen förutsatte också 8 meters
vattendjup på docktröskeln. Kostnaden för en utvidgning till 20 meters
bredd i portöppningen och 8 meters vattendjup jämte nytt pumpverk
beräknades till 700,000 kronor. Vid sådant förhållande ■ ifrågasatte
ämbetsverket, om en dylik utvidgning vore förenlig med god ekonomi.
Ln ny docka — yttrade därvid marinförvaltningen — av tillräckliga
dimensioner, eller 125 x 20 x 8 meter, med nytt pumpmaskineri kostade
enligt verkställd beräkning 1,100,000 kronor, vartill komme kostnaden
pumphus, reparation av galärskjul och dess inredning till verkstadsbod
för dockan samt nedrivning av vissa galärskjul m. m. för sammanlagt
46,000 kronor, eller tillsammans 1,146,000 kronor. Skulle en
sådan docka komma till stånd, torde den förut föreslagna flytdockan ej

9

vara erforderlig. Då man sålunda för eu kostnadsökning av 326,000
kronor kunde erhålla två större fasta torrdockor i stället för eu stor
fast och eu mindre flytande docka, ansåge marinförvaltningen, att en ny
fast torrdocka av ovannämnda dimensioner borde byggas.

I en för andra försvarsberedningen verkställd utredning angående (lhp. n:r si.)
åtgärder för att åstadkomma en förbättrad krigsberedskap för flottan
uttalade chefen för marinstaben den 12 juni 1913, att vad som redan
år 1898 anförts i fråga om förläggning av flottans materiel under fredstid
alltjämt ägde sin fulla tillämpning.

Frågan om utvidgning eller förflyttning av örlogsstationen i Stockholm
har även varit föremål för andra försvarsberedningens preliminära
överläggningar, men hade beredningen icke tagit ståndpunkt till denna
fråga, utan — i varje fall tills vidare — lämnat detta ärende utanför deri
utredning beträffande sjöförsvaret, varmed beredningen sysslade. På
grund härav förekommer icke heller i beredningens preliminära betänkande
något uttalande om Stockholms station.

Inspektören av flottans övningar till sjöss anmärkte i sitt yttrande v^sp- 64.)
över andra försvarsberedningens preliminära betänkande, att detta icke
innehölle något i denna viktiga fråga, vilken omedelbart och i samband
med övriga försvarsfrågor borde finna sin lösning; och borde
enligt inspektörens mening erforderliga medel härför medtagas i beräkningen
bland utgifterna en gång för alla, då det gällde att fördela för
försvaret tillgängliga medel.

Till statsrådsprotokollet över sjoförevarsärenden den 14 maj 1914, om åis

bifogat Kungl. Maj:ts proposition till samma års senare riksdag nr 60 r-£Xg.

'' angående sjöförsvarets ordnande, antörde departementschefen bland annat,
att den tidj som stått till buds, icke hade medgivit eu granskning av hela (lsp. n:r 66.)
det omfattande material, som förelåg beträffande stationsfrågan, i anledning
varav något förslag i ämnet då icke kunde avgivas, men att dylikt
förslag framdeles torde få underställas Kungl. Maj:ts prövning, vilket
emellertid icke kunde ske under tiden för den då församlade riksdagen.

Emellertid framhöll departementschefen, att den närmaste åtgärden
i denna fråga syntes vara ordnandet av dockningsmöjligheterna i Stockholm.
I proposition nr 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets
ordnande den 20 juni 1914 föreslog även Kungl. Maj:t riksdagen
beslut^, att för anläggande av ny docka vid flottans station i
Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, skulle
av värnskattemedel för år 1915 avsättas ett belopp av 300,000 kronor.

2

10

(Löp. n

Till statsrådsprotokollet, bifogat sistnämnda proposition, anförde
vidare departementschefen, att kostnaden för en torrdocka av erforderlig
storlek skulle, enligt utredning av marinförvaltningen, belöpa sig till

1,146,000 kronor, under förutsättning att dockan förlädes till plats å
flottans nuvarande område. Med hänsyn därtill att en förnyad utredning
om stationsfrågan borde vidtagas, ansåg sig departementschefen icke
kunna förorda att förlägga den nya dockan till Galärvarvet. Skulle
dockan förläggas till annan plats, tillkomma dels kostnader för verkstad
och — beroende på läget — eventuellt kostnader för markförvärv.

Den angivna summan av 1,146,000 kronor uttryckte sålunda den
minsta kostnaden för ifrågavarande behov, och borde härtill läggas
en beräknad summa av 250,000 kronor för en mindre verkstadsanläggning
m. m. utöver vad som i detta avseende erfordrades för dockan,
därest den förlädes till Galärvarvet. Summan ökades sålunda till 1,396,000
kronor, vilken summa lämpligen borde avrundas till 1,400,000 kronor.
Därest dockan komme att förläggas till plats, som ej tillhörde staten,
skulle tillkomma kostnad för markinköp, som dock svårligen kunde då
beräknas, desto mindre som ett dylikt markförvärv givetvis komme att
avse även andra anläggningar än ifrågavarande docka.

På grund av de omfattande och svårlösta frågor, som stode i samband
med ordnandet av flottans station i Stockholm, var departementschefen
då ännu icke i stånd att definitivt föreslå plats för den avsedda
nya dockan. Då emellertid anordningar syntes med nödvändighet
böra vidtagas för beredande av möjlighet att vid Stockholms station
docka fartyg av pansarbåten Sveriges storlek, borde för detta ändamål
nämnda belopp av 1,400,000 kronor tagas i beräkning bland utgifter
av värnskattemedel att användas på sätt framdeles måtte närmare
bestämmas.

Då arbetet med dockan syntes böra igångsättas i god tid under
år 1915 och enligt beräkning krävde omkring två år, syntes berörda
belopp kunde beräknas utgå med 300,000 kronor år 1915, 750,000
kronor år 1916 och 350,000 kronor år 1917.

:r 72.) I skrivelse nr 1 den 14 september 1914 anförde riksdagen att, på
sätt i propositionen nr 60 framhållits, det vore av vikt, att åtgärder
vidtoges för ordnandet av dockningsmöjligheterna i Stockholm. Avsättandet
av de äskade medlen torde icke kunna i något hänseende verka
föregripande på frågan om platsen för dockan. Det syntes vidare riksdagen
vara riktigt att, såsom i propositionen förutsatts, anläggning av
en helt ny docka ägde rum i stället för utvidgning av den redan befintliga
och anskaffande av en mindre flytdocka. På grund härav och på

11

de skid i övrigt, som i propositionen anförts, ansåg sig riksdagen böra
bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning, och förutsatte riksdagen
härvid, att riksdagen i sinom tid finge tillfälle att träffa avgöiande i
fråga om platsen för den nya dockan.

Därefter avsatte 1915 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag ett belopp
av 750,000 kronor av värnskattemedel till den föreslagna dockan,
på sätt framginge av dess skrivelse nr 150 av den 28 maj 1915.

Med anledning av riksdagens nämnda beslut vid 1914 års senare
riksdag anmodade Kungl. Maj:t marinförvaltningen, chefen för marinstaben
och inspektören av flottans övningar till sjöss att, snarast möjligt,
efter att hava hört stationsbefälhavaren och varvschefen vid flottans
station i Stockholm, gemensamt inkomma med yttrande, huruvida nämnda
docka lämpligen borde förläggas inom stationens nuvarande område, och
i sådant fall med förslag till plats därför eller, därest dockan syntes böra
förläggas utom samma område, med därav föranlett yttrande och förslag.

I utlåtande av den 12 augusti 1915 redogjorde bemälda myndigheter
till en början för de från de lokala myndigheterna infordrade yttrandena
i ärendet.

Sålunda hade chefen för stationens ingenjördepartement avgivit yttrande
över eventuella fördelar eller olägenheter hos de för dockans förläggande
föreslagna olika platser ävensom utredning jämte kostnadsberäkningar
angående en successiv förflyttning av varvet till LindarängenKaknäs
i enlighet med det av 1906 års sakkunniga avgivna förslaget.

Varvschefen tillstyrkte i skrivelse den 7 april 1915 för sin del att,
under förutsättning av att stationen ännu för lång tid skulle kvarbliva på
sin nuvarande plats, dockan förlädes till Galärvarvet. För den händelse däremot,
att stationen inom en icke alltför avlägsen tid skulle förflyttas, borde
enligt varvschefens förmenande ingen dockbyggnad ifrågakomma inom stationens
nuvarande område, utan borde i så 1 all dockan förläggas till Lindarängen,
därest icke den Stockholms stad under visst villkor medgivna
företrädesrätten härför utgjorde oöverkomligt hinder. Skulle detta vara
fallet, borde dockbyggnaden förläggas till Kaknäs.

Med instämmande i vad varvschefen sålunda yttrat, överlämnade
stationsbefälhavaren den 9 i nyssnämnda månad till marinförvaltningen
de av varvschefen och chefen för stationens ingenjördepartement sålunda
avgivna yttranden och förslag. \ idare överlämnade stationsbefälhavaren
till marinförvaltningen till honom från varvschefen inkomna ritningar
och beräkningar för en mindre verkstadsanläggning, avsedd att förläggas
invid den nya dockan.

1916 åiö
riksdag.

Marinförvaltningens,

chefens för
marinstaben
och inspektörens
av flottans
övningar til?
sjöss gemensamma
utlåtande
den 12
augusti 1915.
(Löp. n:r 74.)

12

Myndigheterna berörde därefter en hos Kungl. Maj:t av riksmarskalksämbetet
gjord framställning, som stode i nära samband med
den föreliggande frågan. I denna framställning, över vilken marinförvaltningen
genom nådig remiss den 16 mars 1915 anbefallts att, efter
vederbörandes hörande, inkomma med utlåtande, hade nämnda ämbete,
på förekommen anledning, underställt Kungl. Maj:ts nådiga prövning
Irågan om vidtagande av åtgärder för åstadkommande av, att Galärvarvsområdet
å södra Djurgården under en icke alltför avlägsen framtid
måtte kunna frigöras från dess nuvarande uppgifter och i stället bliva
tillgängligt för bebyggande för statens eller andra behov samt i samband
därmed ordnas på ett huvudstaden fullt värdigt sätt.

I sin nämnda framställning hade ämbetet erinrat, att den vid olika
tillfällen väckta frågan om Galärvarvets frigörande hittills icke vunnit
önskad framgång, och ansåge ämbetet den huvudsakliga anledningen härtill
vara att finna i den omständigheten, att nämnda fråga städse varit
förbunden med en fråga av betydligt större omfattning och av mer svårlöst
natur, nämligen frågan om en förflyttning av flottans härvarande
station.

Emellertid borde enligt ämbetets förmenande frågan om Galärvarvets
frigörande kunna, utan att i nämnvärd män föregripa en lösning av
frågan om flottstationens i dess helhet förflyttande, ordnas därigenom, att
till en början allenast de anläggningar, vilka nu vore förlagda till Galärvarvet,
förflyttades till lämpliga platser, under det att däremot frågan
om flottstationens förflyttning i dess helhet först sedermera avgjordes.
I sådant hänseende erinrade ämbetet om förflyttandet till annan plats å
Djurgården av lotsverkets å Galärvarvsområdet nu inrymda förrådslokaler
m. m. samt uttalade vidare att, därest lämplig plats anvisades jämväl
för övriga, nu å Galärvarvsområdet befintliga anläggningar, vilka tillhörde
flottan, de olika ändamål, vartill Galärvarvet nu vore upplåtet, borde
kunna bliva fullt ut så väl tillgodosedda som hittills. Såsom ett såväl
tillräckligt som i flera andra hänseenden lämpligt område, dit Galärvarvets
nuvarande anläggningar kunde förflyttas, ansåg sig riksmarskalksämbetet
kunna förorda viss del av det område på Norra Djurgården vid
Lindarängen-Kaknäs och Lilla • Värtan, som förut av olika sakkunniga
och myndigheter framhållits såsom synnerligen lämpligt för en blivande
flottstation, nämligen den del av detta område, som vore belägen mellan
Ivruthusbacken söder om Loudden samt lägenheten Norra och Södra
Villervallan. På detta område borde, därest sådant skulle visa sig behövligt,
en ny docka med fördel kunna anläggas, och framtida utvecklingsmöjligheter
torde ingalunda vara uteslutna.

13

På grund av vad sålunda anförts ifrågasatte riksmarskalksämbetet,
huruvida icke Kungl. Maj:t täcktes taga under omprövning frågan om
förflyttning av, bland annat, flottans för -närvarande å Galärvarvsområdet
befintliga anläggningar.

I häröver infordrat utlåtande uttalade varvschefen vid stationen,
att ett förslag om en förflyttning av en så viktig del av varvet som
den, vilken nia vore förlagd å Galärvarvssidan, icke kunde avgivas annat
än i samband med frågan om hela varvets och i följd därav även
stationens förflyttning. Beträffande en sådan förflyttning hänvisade varvschefen
till sitt förut omförmälda yttrande av den 7 april 1915, varav
framginge, att enligt hans mening en förflyttning av varvet vore nödvändig
samt att terrängen och läget av området vid Lindarängen-Kaknäs
synnerligen väl lämpade sig för såväl den nya dockanläggningen som
för en successiv förflyttning dit av, till en början, den del av varvet,
som befunne sig å Galärvarvssidan. Det område, som riksmarskalksämbetet
föreslagit för de nya anläggningarna, syntes emellertid alltför knappt
tillmätt; men under förutsättning att detsamma bleve på visst angivet
sätt tillökat och med hänsyn till ämbetets yttrande, att vid området i
fråga framtida utvecklingsmöjligheter ingalunda torde vara uteslutna, fann
sig varvschefen höra förorda den av riksmarskalksämbetet föreslagna förflyttningen.

Stationsbefälhavaren fann sig i avgivet yttrande för sin del böra förorda
en successiv förflyttning av varvet till Kaknäsområdet på sådant sätt,
att först skulle dit förläggas den å Galärvarvsområdet belägna delen av
varvet och därefter den å Skeppsholmen förlagda delen därav. Denna
förflyttning borde dock ske endast under förutsättning, att beslut förelåge
även om stationens förflyttande i sin helhet dit, vilket å andra sidan
sammanhängde med, att därför erforderligt ytterligare område kunde
vid Kalcnäs beredas. Det syntes nämligen stationsbefälhavaren uppenbart,
att ett samtidigt förflyttande av såväl station som varv skulle stöta
på många och stora svårigheter. Frågan om stationens och varvets förflyttande
borde därför icke lösas på annat sätt än medelst ett successivt
sådant.

Myndigheterna yttrade sig därefter beträffande platsen för förläggningen
av den nya dockan; och uttalade därvid chefen för mai instaben
såsom sin åsikt att, då möjligheten att få till stånd en förflyttning
av stationen i dess helhet för närvarande syntes i hög grad oviss,
ifrågavarande docka jämte de förbättrade verkstadsanordningar, som
kunde ernås för de anvisade medlen, borde förläggas på det nuvarande
Galärvarvsområdet.

14

o Marinförvaltningen och inspektören av flottans övningar till sjöss
ansågo däremot, på skäl som i korthet här nedan skola angiyas, att
dockan icke borde förläggas inom stationens nuvarande område. Därvid
framhöllo sistberörda myndigheter till en början de olägenheter, som
skulle bliva förenade med dockans förläggande inom det nuvarande
varvsområdet.''

Detta område, redan förut alltför trångt, bleve så i ännu högre grad,
för så vitt beslut fattades om förläggning — i enlighet med chefens för
sjöförsvarsdepartementet uttalande i propositionen nr 60 till 1914 års
senare riksdag till Stockholms station av samtliga kustflottans pansarfartyg,
då de icke vore rustade, samt vidare på grund därav, att dels
den mindre fartygsmaterielen blivit ökad genom av riksdagen bifallet
nyt»yggnadsprogram för den närmaste framtiden, och dels flygmaterielen,
som fordrade stora utrymmen, under senare tid tillkommit. "Möjlighet till
varvsområdets utvidgning, utan en förflyttning till avlägsna platser av
vissa delar av varvet, saknades fullständigt. Varvets sönderdelning i två
genom ett vattendrag åtskilda områden vore synnerligen ofördelaktigt
och föranledde ett fördyrande av arbetena genom upprepade trausporter
av personal och materiel. Den starka trafik, som ägde rum i sagda
vattendrag, och den ringa bredden av detsamma vållade svårigheter
särskilt vid manövrering av större fartyg. Därjämte vore att märka, att
saknaden av förbindelse med landets järnvägsnät medförde betydande
tidsutdräkt vid och kostnader för erforderliga transporter, särskilt av
tyngre materialier.

Det beräknade vattendjupet av 8 meter på slusströskeln erfordrade
uppmuddring av en in fartsränna till dockan om 1 å 1.5 meter under nuvarande
sjöbotten, vilken ränna på grund av strömvattnet och den starka
trafiken på platsen snart maste grundas upp och härigenom förorsaka
ständiga och dyrbara uppmuddringar.

Skulle nu den nya dockan förläggas inom det nuvarande varvsområdet,
varigenom varvet för lång tid komme att bindas vid dess nuvarande
plats eller åtminstone dess förflyttning i hög grad försvåras, skulle
ovan angivna olägenheter kvarstå oförminskade eller i vissa fall alltjämt
ökas. Så bleve särskilt förhållandet med de otillfredsställande utrymmesförhållandena
å varvet. Dessa omöjliggjorde redan nu eu i modern
mening ekonomisk varvsdrift, vilken även vid en fullständig ombyggnad
av Galärvarvet, för vilken i såväl äldre som nyare beräkningar
kostnaderna uppskattats till 9 å 10 miljoner kronor, dock icke kunde
göras fullt ekonomisk; och den nya dockan skulle på grund av bristande
utrymme inom varvsområdet ej kunna så anordnas, att det därpå ned -

15

lagda kapitalet kunde ekonomiskt utnyttjas, då utrymmet på dockans
högra sida ej skulle medgiva framdragande av järnvägsspår för transport
av större pjäser eller för kranar. Särskilt do under senasto året
gjorda erfarenheterna bestyrkte till fullo, att det skulle vara ett missgrepp
att söka ernå erforderliga förbättringar i varvsdriften på den
vägen, att man förläde den nya dockan inom det nuvarande varvsområdet.

I all synnerhet vid mobilisering eller krigstillfälle vore varvet å
dess nuvarande förläggningsplats icke i stånd att på ett effektivt sätt
fylla sin uppgift att snabbt och säkert utföra de utrustnings- och reparationsarbeten,
som erfordrades för ernåendet och bibehållandet av flottans
stridsduglighet. Detta förhållande vore så mycket betänkligare, som erfarenheten
jämväl givit vid handen, att de prestationer, som den enskilda
industrin vore i stånd att erbjuda flottan, vore allt för små och ojämna
samt dessutom, på grund av bristande konkurrens på platsen, skulle
medföra alltför stora kostnader, varom tyvärr erfarenheter under senare
tider icke saknats.

Vid bedömandet av den förevarande frågan, som väl närmast gällde
förläggningsplats för den nya dockan, men dock i sista hand gällde en
ännu större fråga, nämligen varvets och stationens förflyttning från dess
nuvarande otidsenliga plats, måste man enligt marinförvaltningens och
inspektörens åsikt utgå från den ofrånkomliga nödvändigheten av att
denna förflyttning bleve inom möjligast korta tidrymd verkställd. Denna
nödvändighet framginge därav att, under det att varvet — särskilt på
grund av otillräckliga utrymmesförhållanden — redan för närvarande icke
vore i stånd att tillfredsställande fylla sin uppgift, detta förhållande komme
att i alltjämt stegrad grad göra sig gällande i den mån som 1914 års
riksdags beslut i vad de rörde sjöförsvarets ordnande komme till utförande.
Det kunde under sådana förhållanden näppeligen anses med god
hushållning överensstämmande att på en dyrbar dockanläggning inom
varvets nuvarande område nedlägga betydande kapital, som vid varvets
förflyttning skulle komma att bliva, åtminstone för flottans vidkommande,
i väsentlig grad värdelösa. Vid en dylik förflyttning skulle ej heller
den nya dockan i Stockholms stads eller enskild ägo motsvara de å densamma
nedlagda kostnaderna, då varken det för varvsdrift disponibla
området torde kunna bliva tillräckligt stort eller läget i övrigt vore lämpligt
för dockning av större handelsfartyg.

Vad som anförts beträffande det olämpliga i att inom det nuvarande
varvsområdet nedlägga avsevärda kostnader på en ny dockanläggning
ägde även sin giltighet beträffande de högst betydande belopp, som, därest

16

varvet komme att under någon avsevärd tid framåt bibehållas på sin nuvarande
plats, skulle erfordras för de nuvarande varvsanläggningarnas
utvidgning och modernisering.

Till de olägenheter, som vore förenade med den nuvarande varvsdriften,
torde även böra läggas de nu rådande förhållandena beträffande
arbetspersonalen. På grund av varvets belägenhet i omedelbar närhet
av stadsdelar med dyra tomtpris mötte det för de i varvsdriften anställda
arbetarna betydande svårigheter att kunna förhyra bostad i närheten av
arbetsplatsen. De måste i följd härav skaffa sig bostäder på skilda håll
inom de billigare stadsdelarna, förnämligast i stadens utkanter, på sätt en
myndigheternas utlåtande bilagd kartskiss närmare utvisade. Att den långa
tid, som i följd härav erfordrades för arbetarnas förflyttande till och från
arbetsplatsen, måste menligt inverka på arbetsintensiteten och därmed på
arbetsresultatet, vore uppenbart. Och detta beklagliga förhållande måste
i allt högre grad göra sig gällande, i den mån tomtprisstegringen fortginge.
Statens möjlighet att, i konkurrens med den enskilda verkstadsindustrien,
bibehålla en fast, väl utbildad arbetarstam måste i följd härav alltjämt
ökas, därest varvets nuvarande förläggningsplats skulle bibehållas.

Aven en annan omständighet vore i sammanhang härmed värd beaktande.
Stockholms stations nuvarande varv vore med sitt nuvarande
utrymme och sina resurser i övrigt endast i ringa mån i stånd att deltaga
i utförandet av flottans nybyggnader. En ändring i detta förhålllande
vore naturligen önskvärd, ty ju större möjligheter varvet finge att
utföra nybyggnader för flottans räkning, dess större bleve dess förmåga
att — med de tekniska resurser och med den tillräckliga, fasta arbetarstam,
som då stode varvet till buds — vid krigstillfälle eller mobilisering
fylla sin uppgift att snabbt och effektivt utföra erforderliga rustnings-
och reparationsarbeten för flottans räkning.

En dylik utveckling av varvet bleve emellertid säkerligen omöjliggjord,
därest en dyrbar dockanläggning nu komme till utförande å detsamma
samt varvet därigenom sannolikt för en lång tid bleve bundet
vid sin nuvarande förläggningsplats.

Myndigheterna ansåge sig i detta sammanhang böra erinra om, att
beträffande Karlskrona varv 1913 års riksdag i skrivelse nr 5 anhållit
om utredning och förslag rörande varvets utvidgning och modernisering
i syfte att å varvet måtte kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar
och andra krigsfartyg.

På sålunda anförda skäl och jämväl med hänsyn till det förhållandet,
att samtliga förut under de senaste årtiondena verkställda utredningar
och framkomna förslag, vare sig av militär, teknisk eller eko -

17

nomisk art — med undantag av dem, som hänförde sig till den till 1911
års riksdag framlagda propositionen i ämnet — ginge i riktning av
stationens författning från dess nuvarande förläggningsplats, ansågo
sig marinförvaltningen och inspektören av flottans övningar till sjöss
böra hemställa, att den nya dockanläggningen icke måtte komma till
utförande inom varvets nuvarande område; och framhöllo myndigheterna
därvid, att såsom konsekvens av en förläggning av dockan
till annan plats än Galärvarvet måste följa en — visserligen successivt
skeende — förflyttning jämväl av Stockholms station och varv.
En dylik successiv förflyttning enligt en efter förhållandena lämpad plan
skulle enligt myndigheternas förmenande ej komma att i alltför hög
grad betunga statsbudgeten, helst som genom tillgodogörandet av de
genom en förflyttning ledigblivna, i hög grad värdefulla tomtområdena
staten efter hand skulle kunna få sina av förflyttningen orsakade utgifter
till väsentlig del och, genom försäljning av jämväl en del andra
å Norra Djurgården disponibla tomter, sannolikt fullständigt ersatta.

Det finge emellertid ej förbises, att under tiden intill dess alla
dessa tomter blivit försålda ganska avsevärda medel bleve bundna.

Marinförvaltningen och inspektören av flottans övningar till sjöss
yttrade sig härefter om den plats utom Galärvarvets område, å vilken
enligt deras förmenande den nya dockan borde förläggas; och tvekade
myndigheterna icke att i sådant hänseende föreslå, att dockan måtte
förläggas å plats invid Lilla Värtan.

Såsom förut anförts, hade stationsbefälhavaren och varvschefen vid
stationen i sina över riksmarskalksämbetets ovanberörda framställning
avgivna yttranden uttalat sig i enahanda riktning.

Synnerligen ingående utredningar och undersökningar rörande lämpligaste
platsen för en ny varvsanläggning hade — yttrade vidare sistbemälda
myndigheter — blivit under årens lopp utförda, vilka undersökningar
omfattat samtliga de områden inom Stockholms skärgård innanför
befästningarna, som kunnat ifrågakomma för den nya anläggningen.
Såsom resultat av alla dessa undersökningar, för såvitt desamma ej utförts
under på förhand given förutsättning av viss plats, hade framgått,
att det blott vore eu plats, som definitivt förordats såsom förläggningsplats,
nämligen området vid Lilla Värtan.

Såsom jämväl varvschefen i sin berörda skrivelse i ämnet den
7 april 1915 framhållit, hade — med hänsyn till möjligheten att
åstadkomma en praktisk varvsdrift — intet av de i övrigt framställda förslagen
visat sig tillfredsställande. Detta gällde, om man toge hänsyn
såväl till kostnaden för markförvärv, till terrängens lämplighet, till

3

18

transportmöjligheter och till förbindelser med leverantörer som även till
möjligheten att, allt efter det växlande behovet, erhålla nödig arbetskraft.
De förslag, som hänförde sig till andra områden än LindarängenKaknäs,
krävde nämligen samtliga mycket stora kostnader för markförvärv,
erbjöde inga eller ock otillfredsställande förbindelser med landets
järnvägsnät samt leverantörer i huvudstaden, och vad slutligen beträffade
tillgång på rörlig arbetskraft vore förhållandena därvidlag icke
-på något sätt jämförliga med dem, som rådde vid det i huvudstadens
omedelbara närhet belägna Värtaområdet.

Detta erbjöde ett fullt tillräckligt område för förläggning av ett
örlogsvarv av för Stockholms station erforderlig omfattning.

Marinförvaltningen och inspektören funne vidare — såsom även
framginge av den i ärendet genom stationens ingenjördepartement senast
gjorda utredningen — att varvsanläggningen kunde inom Värtaområdet
genomföras i önskvärd utsträckning efter en för nutida behov fullt lämplig
plan, så att, sedan anläggningen blivit fullbordad, varvsarbetena
skulle kunna utföras på ett särskilt ur kostnadssynpunkt mera tillfredsställande
sätt än som vore möjligt under den nuvarande föråldrade och
otidsenliga varvsdriften.

Området erbjöde vidare, såsom även riksmarskalksämbetet uttalat,
möjligheter till framtida utvidgning, därest behov därav skulle visa sig.

Området vore beläget på lämpligt avstånd från stora segelleden till
Stockholm, och järnvägsförbindelse kunde med lätthet och utan avsevärd
kostnad anordnas med landets hela järnvägsnät.

Varvsdriften kunde jämförelsevis obehindrat pågå inom det nuvarande
området, till dess den nya anläggningen hunnit fullbordas, varefter
överflyttningen kunde försiggå successivt.

Anläggningen av den nya dockan kunde omedelbart igångsättas
utan ytterligare undersökningar och utredningar, något som vore av
allra största betydelse med hänsyn till det snart förestående behovet av
att inom Stockholms sjöbefästningar äga dockningsmöjligheter för pansarfartyg
av Sveriges typ.

Det jämförelsevis obetydliga avståndet mellan Värtaområdet och stationens
nuvarande förläggningsplats medförde, att inga oöverstigliga
svårigheter med hänsyn till den erforderliga sammanhållningen mellan
den egentliga stationen och varvet behövde uppstå under den tid, som
kom me att förflyta, intill dess jämväl stationens överflyttning till området
i fråga kunde hinna slutföras.

Myndigheterna upptog© slutligen till besvarande frågan, vilket av
de båda Värtaområdena, Lindarängs- eller Kaknäsområdet, företrädes -

19

vis borde ifrågakomma såsom förläggningsplats för dockan. I detta avseende
uttalade myndigheterna såsom sin åsikt, att vid vägandet mot
varandra av de tekniska och ekonomiska skål, som talade lör det ena
eller andra området, Lindarängsområdet syntes höra givas företrädet;
men att, därest Kungl. Maj:t skulle finna att, på grund av de upplåtelser
av jordområden å Norra Djurgården, som jämlikt nådiga breven
den 31 maj 1878 och den 18 oktober 1889 på vissa villkor skett till
Stockholms stad, oöverstigliga hinder skulle föreligga för dockans förläggande
till Lindarängsområdet, dockan i så fall borde förläggas till
Kaknäsområdet.

Myndigheterna erinrade slutligen därom, att samtliga förslagen
i fråga om förläggningsplats för den nya dockan vilade på den förutsättningen
att, så snart görligt vore, beslut fattades om en successiv
förflyttning jämväl av Stockholms varv och station, att verkställas i den
ordning, som kunde finnas lämplig, och under loppet av den tidrymd, som
kunde befinnas efter föreliggande förhållanden — icke minst hänsynen
till statsverkets minsta möjliga betungande — bäst lämpad.

* Genom nådigt brev den 15 december 1915 tillkallade sakkunniga me års
överlämnade den 31 mars 1916 i enlighet med dem meddelade direktiv Ba^°“g''as
uppgjorda planer och beräkningar för en förflyttning av flottans station betänkande.
och varv i Stockholm till Lilla Värtan, alternativt Lindarängen eller (Löp. n:r 77.)
Kaknäs, samt inkommo den 10 april samma år med ytterligare kostnadsberäkningar.

I sin utredning beräknade de sakkunniga med ledning av de uttalanden,
som gjorts av 1914 års senare riksdag, och av samma riksdag fattade
beslut om flottbyggnadsplan för perioden 1915—1919, om kustflottans och
lokalstyrkornas sammansättning, om fartygens förläggande i materielreserv
samt utrangering ävensom angående flottans krigsberedskap och
övningar, det ungefärliga antal fartyg av olika typer, som år 1920 vid
fredsförläggning skulle tillhöra Stockholms station. Vidare gjordes omfattningen
av varvet samt storleken av dess verkstäder och förråd
till föremål för omprövning, och föreslogo de sakkunniga i sådant
hänseende, att hithörande anläggningar planläggas på sådant sätt, att
de, då de bliva färdigbyggda, kunna motsvara en ungefärlig utökning
till det dubbla av nuvarande anläggningar å Stockholmsvarvet, men
samtidigt medgiva en ytterligare, icke oväsentlig utvidgning, om och
då så må bliva erforderligt. Den av de sakkunniga sålunda föreslagna
omfattningen och planeringen av såväl station som varv överensstämma
synnerligen väl med grunderna för tidigare utarbetade planer för marin -

20

etablissementets förflyttning. I anslutning härtill omarbetades de senast
utarbetade stationsförslagen för de båda alternativa platser, Lindarängen—Kaknäs
och Kaknäs, som av marinförvaltningen och inspektören
förordats, för att motsvara de behov, som flottans utveckling,
särskilt i fråga om viss materiel, ansetts kräva, och framlades såsom

1916 års Lindarängs-förslag och

1916 års Kaknäs-för slag,

vilka båda förslag i de avseenden, som icke äro beroende av den olikartade
terrängen inom de båda områdena, äro fullt jämförbara.

Till ledning för bedömandet av de ungefärliga kostnader, som ett
fullständigt genomförande av förslagen kunde beräknas komma att
medföra, angåvos de av resp. kommittéer och sakkunniga utarbetade
kostnadsberäkningarna för nytt marinetablissement enligt såväl 1907 års
Lindarängs-förslag som 1902 års Kaknäs-förslag. Dessa kostnadsberäkningar
hava blivit vederbörligen justerade samt kompletterade med ungefärliga
kostnaderna för de anläggningar utöver vad i föregående utredningar
föreslagits, som redan nu visat sig vara erforderliga.

Av utredningen framgår, att den approximativa kostnaden för ny
floitstation, utförd i den omfattning, som uti 1907 års försvarskommittés
särskilda utredning är angiven för en första anläggning, enligt år 1907
gällande priser skulle bliva:

för 1916 års Lindarängs-förslag.............. kronor 26,499,602: —

» 1916 års Kaknäs-förslag ..................... )> 28,595,694: —

Dessa förslag åskådliggöras å de sakkunnigas utredning bifogade
ritningar.

En fullt utförd anläggning, avsedd för all den materiel, som av 1900
års flottstationskommitté beräknats höra förläggas till Stockholm, vilken
anläggning enligt 1907 års försvarskommittés beräkningar skulle kosta
8,605,956 kronor mera än en första anläggning, borde således kunna utföras
för en approximativ kostnad av:

vid Lindarängen—Kaknäs......................... kronor 35,105,558: —

» Kaknäs.................................................. » 37,201,650: —

I överensstämmelse med av de sakkunniga uppgjord plan ansågs
utbyggningen av det nya marinetablissementet böra uppdelas i tre byggnadsperioder.

Över de sakkunnigas utredning och förslag anbefalldes marinförvaltningen,
chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningai
till sjöss att skyndsamt avgiva gemensamt utlåtande; och iukommo bemälda
myndigheter den 11 april 1916 med sådant utlåtande samt erinrade därvid
till en början, att •myndigheterna syntes hava att yttra sig över de
sakkunnigas förslag under den givna förutsättningen, att den nya dockan
och flottans station i Stockholm skulle förläggas till endera av platserna
Lindarängen eller Kaknäs, samt att, då yttrandet skolat skyndsamt avgivas,
någon närmare granskning från myndigheternas sida av förslagets
detaljer och beräkningar icke kunnat ifrågakomma.

Chefen för marinstaben anförde vid myndigheternas behandling
av ärendet, att de skäl, som i propositionen nr 123 till 1911 års
riksdag anförts för bibehållande och utvidgande av den nuvarande stationen,
fortfarande vore giltiga och delvis vunnit i styrka därigenom,
att dels övningstiden för flottans för tjänst ombord avsedda värnpliktiga
blivit utsträckt till 360 dagar, varigenom ett större antal fartyg
ständigt komme att hållas rustat, och dels anläggning av en örlogsdepå
vid Härnösand vore beslutad ävensom framställning om medel för ordnandet
av en dylik depå vid Göteborg vore hos riksdagen gjord. Skulle
emellertid detta oaktat en flyttning av stationen anses böra ifrågakomma
och stationen förläggas till Kakuäsområdet, biträdde bemälde chef vad
myndigheterna här nedan uttalade.

Av de utav de sakkunniga framlagda alternativa förslagen — yttrade
myndigheterna — syntes företräde höra lämnas åt det med Kaknäs B
betecknade alternativet, emot vilket likväl vissa detaljanmärkningar

framställdes. .

För kolförråd hade de sakkunniga, med hänsyn till avsikten att a
annan plats i stationens närhet upplägga ett större mobiliseringsförrad,
beräknat anordningar vid stationen för endast 10,000 ton kol. Enligt
preliminärt avtal, som av därtill utsedda underhandlare blivit framlagt
rörande villkoren för upplåtande till Stockholms stad av visst område
vid Lindarängen, skulle staden förbinda sig att till Kungl. Maj:t och
kronan överlåta Fjäderholmarna. Under förutsättning att slutligt avtal
om dylik överlåtelse av Fjäderholmarna komme till stånd, erhölles å
sagda holmar lämplig plats för ordnandet av en bränsledepå, vilken redan
under en längre tid varit av behovet påkallad och varom marmförvaltningen
i upprepade skrivelser gjort framställning till Kungl. Maj.t utan
att dock frågan blivit framlagd för riksdagen. Myndigheterna ansåge
därför, att samtidigt med framställning i stations frågan förslag borde
till riksdagen framläggas till ordnande av bränsledepån. Denna torde, i

Marinförvaltningens,

chefen» för
marinstaben
och inspektörens
av
flottans övningar
till
sjöss utlåtande
den 11
april 1916.

(Löp. n:r 79.)

22

händelse stationen förlädes till Kaknäs, böra förläggas till de nordliga
av nämnda holmar; erforderliga ammunitions- och kruthus syntes lämpligen
kunna förläggas till den södra holmen.

Bränsledepån borde avses för upplag av 100,000 ton kol och 8,000
kubikmeter brännoljor. Enligt utlåtandet bifogade, av stationsingenjören
vid flottans station i Stockholm uppgjorda approximativa beräkningar
skulle anläggningskostnaden för en bränsledepå å Fjäderholmarna till
nyss angiven omfattning samt försedd med omkring 600 meter kaj belöpa
sig till omkring 2,500,000 kronor. Med anledning härav syntes
av riksdagen böra för ändamålet äskas ett anslag å nämnda belopp, att
fördelaB på tre år, och sålunda därav för år 1917 anvisas i jämnat tal

833,000 kronor.

De sakkunniga hade icke till behandling upptagit frågan om en ny
torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård. Myndigheterna ansåge
dock, att framställning om anläggning av en sådan station borde göras
i sammanhang med stationsfrågan. I detta avseende hänvisade myndigheterna
till de av marin förvaltningen i dess särskilda skrivelser åren
1903, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1912, 1913, 1914 och 1915 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel gjorda
framställningar ävensom till den utförliga utredning i ämnet, som vore
framlagd i ämbetsverkets skrivelse den 26 januari 1914 jämte till samma
utredning hörande förslag. Kostnaden för själva anläggningen av inskjutningsbanan
vore i berörda utredning beräknad till 173,500 kronor.
Härtill komme kostnaden för erforderligt markförvärv. Då från ägaren
till det område, som ifrågasatts att för ändamålet tagas i anspråk, icke
kunnat erhållas något försäljningsanbud, syntes, försåvitt icke framdeles
antagligt anbud lämnades, det erforderliga området böra genom
expropriation förvärvas.

Med avseende härå syntes, under förutsättning att förslag om flottstationens
förflyttning till Kaknäs komme att framläggas för riksdagen,
hos riksdagen tillika böra hemställas, att riksdagen ville dels för anläggningen
av en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård bevilja
ett anslag av 173,500 kronor och därav anvisa på extra stat för
år 1917 hälften eller 86,750 kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
av omhänderhavande medel förskjuta det belopp, som erfordrades för
markförvärv för torpedinskjutningsstationen, att till ersättande anmälas
hos riksdagen.

I själva stationsfrågan ville myndigheterna hemställa att, i händelse
proposition om förflyttning av flottans station i Stockholm till Kaknäs
komme att avlåtas till årets riksdag i samband med framläggande för

riksdagen av förslag till plats för den nya docka, till vilken liksdagen
redan avsatt medel, det av de sakkunniga framlagda alternativet Raknäs
B måtte med ovan gjorda tillägg och ändringar föreslås att komma
till utförande.

Då myndigheterna i sitt förenämnda utlåtande av den 11 april 1916
gjort framställning därom, att de tidigare väckta frågorna angående
anordnande av bränsledepå för Stockholms station och om anläggning
av en ny torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård måtte i detta
sammanhang upptagas till prövning, torde här i korthet böra redogöras
för den behandling, som nämnda frågor tidigare undergått.

1 skrivelse den 8 oktober 1915 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1917 anförde marinförvaltningen
beträffande behovet av kol- och oljedepå samt torpedinskjutningsstation
i huvudsak följande.

I skrivelse den 26 januari 1914 hade marinförvaltningen redogjort
för behovet att i Stockholms skärgård anlägga en torpedinskjutningsstation
samt en depå för marinens räkning av stenkol och oljor, och
hemställde ämbetsverket därvid, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen
på extra stat för år 1915 äska ett anslag av 1,300,000 kronor till
markförvärv och påbörjande av anläggning av en torpedinskjutningsstation
samt en depå för stenkol och oljor för marinen, förlagda till Stockholms
skärgård. Med hänsyn till det trängande behovet av anläggningarna
i fråga och den omstänoigheten, att erhållna anbud a mark
icke vore bindande längre än för viss kortare tid, hemställdes tillika, att
medlen måtte få disponeras redan under år 1914.

Enahanda framställning gjordes av marinförvaltningen i skrivelse
den 24 november 1914 angående medelsbehov för år 1916. Dessa framställningar
föranledde emellertid ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Anledningen varför torpedinskjutningsstationens anläggning sammanförts
med frågan om depån för kol och oljor, oaktat dessa anläggningar
vore avsedda att tjäna så olika ändamål, hade varit, att fördelar
därigenom ansåges kunna vinnas i avseende å saväl markförvärv som
bevakning av etablissementen i fråga. 1 samma skrivelse, där framställning
om ifrågavarande anläggningar gjordes, erinrade marinförvaltningen,
hurusom det ofta mötte avsevärda svårigheter, då för statens
räkning mark behövde förvärvas för militärt ändamål. Detta förhållande
gåve ämbetsverket anledning ifrågasätta, huruvida icke, för den händelse
framställningen om anläggande av torpedinskjutningsstation och koldepå

Bränsledepå
och torpedinskjutnings8tation.

24

i Stockholmsi skärgård vunne Kung!. Maj:ts bifall, det skulle vara lämpligt
att a Lidingön förvärva ett större område än det, som för nvssnamnda
anläggningar utförande vore oundgängligen nödvändigt Särskilt
ansage sig ämbetsverket böra påpeka, att det vore önskvärt att för
flottans rakning forvarva Sodergarnsviken, som vore en ovanligt god
naturlig hamn med ett rikligt vattendjup. I denna vik skulle därför skvddad
plats kunna beredas for vinterförläggning av sådana flottans fartyg
som icke lämpligen kunde ligga å Stockholms varv. Erfarenheten gåve
också vid handen, hurusom tid efter annan nya krav på utrymme uppstode.
Det syntes med skäl kunna befaras, att dessa krav icke kunde
tillgodoses inom det begränsade utrymme, som flottans station i Stockholm
disponerade.

Marinförvaltningen, som då icke haft anledning att inleda underhandlingar
om andra markförvärv än sådana, som närmast avsåge plats
för torpedmskjutnmgsstation och koldepå, hade inskränkt sig till att föreslå
förvarande _ av minsta härför erforderliga tomtområden, men funne
ämbetsverket sig likväl böra påpeka, att det otvivelaktigt vore till
ordel för kronan att i ett sammanhang förvärva de egendomar, som
vore belagna kring Sodergarnsviken.

Anläggningen av en torpedinskjutningsstation samt en depå för
kol och oljor i Stockholms skärgård i likhet med anläggningen av en
ny docka vore — yttrade marinförvaltningen vidare — att betrakta
såsom en utvidgning av flottans station i Stockholm, därvid dock borde
uppmarksammas, att de förra anläggningarna icke i samma grad som
den senare vore beroende av omedelbar närhet till stationen. Anslag till
samtliga anläggningarna borde fördenskull, i likhet med vad som vid
1914 ars senare riksdag skett beträffande dockan, böra beviljas även
om stationsfragans lösning uppskötes.

. V.ad an?inSe behovet av dessa anläggningar var för sig, anförde
marin förvaltningen följande. °

Torpedinskjutningsstation.

Redan i sin skrivelse den 25 september 1903 angående utgifterna
under nksstatens femte huvudtitel för år 1905 framhöll marinforvaltnmgen
behovet av en ny torpedinskjutningsstation för flottans
station i Stockholm och hemställde fördenskull, att Kungl. Makt täcktes

1S ”^dagen !Sna f°r Blst1nämnda år ett extxa ordinarie anslag av
138 350 kronor till anläggande av en ny sådan station vid Kaknäs invid
Vartan. korslaget avsag mskjutmngsstationens förläggande till den plats,
som for densamma skulle komma att anvisas, därest flottans station i

25

Stockholm bleve förflyttad till Värtan. Berörda framställning föranledde
emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under de följande åren giorde sig behovet av en tidsenlig torpedinskjutningsstation
i närheten av Stockholm gällande i än högre grad,
men marinförvaltningen ansåg sig dock, innan förnyad framställning
i ärendet gjordes, böra avvakta, huruvida icke frågan om Stockholms
stations förflyttning komme att inom den närmaste tiden avgöras.

Till följd av torpedvapnets snabba tillväxt och utveckling visade det
sig emellertid efter hand alldeles nödvändigt, att åtgärder ofördröjligen
vidtoges för anläggande av en ny torpedinskjutningsstation för inskjutning
av Stockholms stations torpeder. Då förslaget att förlägga inskjutningsstationen
till Kaknäs ansågs kräva väl stora kostnader, och svårigheter
för dess utförande uppställts från Stockholms stads sida, måste
annan plats för ändamålet utses. Vid de undersökningar, som i sådant
syfte under sommaren 1907 företagits av chefen för torpeddepartementet
vid flottans station i Stockholm, befanns egendomen Södergarn å Lidingön
vara den för ifrågavarande anläggning lämpligaste platsen innanför
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Sedan chefen för torpeddepartementet utarbetat förslag beträffande anläggning
av en torpedinskjutningsstation å omförmälda plats samt varvschefen
i Stockholm i sitt förslag till beräknande av utgifterna för stationen
för år 1909 gjort framställning om vidtagande av åtgärder för
arbetets utförande, upptog marinförvaltniugen ånyo denna fråga i
sin skrivelse den 1 oktober 1907 angående utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel för år 1909, varvid ämbetsverket hemställde,
att Kungl. Maj:t för anordnande av ny torpedinskjutningsstation för
flottans station i Stockholm måtte av 1908 års riksdag på extra stat för
år 1909 äska det för anläggningen erforderliga belopp, 102,560 kronor,
vari ej inberäknats kostnaden för behövligt markförvärv.

Marinförvaltningen förnyade därefter i skrivelse den 1 oktober

1908 angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1910
sin berörda hemställan.

Sedan varvschefen i Stockholm i sitt den 31 augusti 1909 avgivna
förslag till beräknande av utgifterna för stationen för år 1911 ånyo
hemställt om äskande av medel för berörda ändamål, upptog marinförvaltningen
denna fråga jämväl i sin framställning den 30 september

1909 angående anslagsbehov för år 1911.

År 1910 upprepade varvschefen vid flottans station i Stockholm
sin hemställan om beredande av medel för anordnande av ifrågavarande
torpedinskjutningsstation vid Södergarn å Lidingön, varför

4

26 *

marinförvaltningen hemställde om anslag å extra stat för år 1912 av
102,560 kronor för anordnande av ny torpedinskjutningsstation i Stockholms
skärgård.

Efter inskjutningsexpedition till Brandalsund under år 1911 påpekade
expeditionens ledare, som ansåg sig icke behöva upprepa de efter föregående
års expedition uttalade skälen för olämpligheten att bibehålla
den nuvarande inskjutningsstationen, nödvändigheten av en genomgripande
reparation av skjutbron, vilken vore till såväl pålar som underlag
och broning så illa medfaren, att det vore förenat med avsevärd risk att
därpå placera torpeder och upplagsbockar.

I skrivelse den 24 juli 1911 till varvschefen vid härvarande station
anförde chefen för torpeddepartementet därstädes, bland annat, att antalet
torpeder, vilka skulle inskjutas på 2,000 meters distans och kunde
skjutas på ända till 4,000 meters distans, redan nu utgjorde det övervägande
flertalet, samt att denna övervikt för varje år bleve allt större.
Att under sådana omständigheter fortfarande inskjuta torpederna vid
Brandalsunds inskjutningsbro, som medgåve en största skottvidd av omkring
1,500 meter, syntes icke vara förenligt med materielens hållande i krigsdugligt
skick. Härtill komme att, under det flertalet stationen tillhörande
torpeder vore avsedda för fartyg med övervattenstub, kunde icke inskjutning
från dylik tub numera företagas vid Brandalsund till följd av
skjutbrons dåliga tillstånd och svaga konstruktion. På grund härav anhöll
bemälde chef, att medel måtte äskas för anskaffning av en ny inskjutningsstation
för torpeder i huvudsaklig överensstämmelse med det
i ovanberörda skrivelse den 24 augusti 1907 avgivna förslaget. Med
hänsyn till stegrade arbetspris och till minskningen av värdet hos den
nuvarande inskjutningsbrons inventarier hade dock kostnaden för inskjutningsstation
nu måst beräknas komma att utgöra 106,000 kronor
jämte erforderligt belopp för inköp av mark.

Med anledning härav anhöll marinförvaltningen i skrivelse den 30
september 1911 ånyo om äskande hos riksdagen av anslag å extra stat
för år 1913 till anordnande av ny torpedinskjutningsstation för flottans
härvarande station.

Dessa framställningar föranledde emellertid ej någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.

Under år 1912 anhöll varvschefen vid flottans station i Stockholm såväl
i särskild skrivelse den 16 mars som i sitt den 31 augusti avgivna förslag
till beräknande av utgifterna för stationen för år 1914 om snara
. åtgärder för ordnande av denna angelägenhet. Kravet å den nya
inskjutningsstationens anläggning kunde icke längre utan största våda

uppskjutas, för så vitt stationens torpedmateriel skulle hållas i det ski.ck,
som kunde fordras för behörig krigsberedskap.

I sin skrivelse den 3 oktober 1912 upprepade mar in förvall ningen
sin år efter år gjorda framställning om äskande av medel för ifrågavarande
ändamål. Då det emellertid blivit ifrågasatt att anordna
kolstation i närheten av den föreslagna torpedinskjutningsstationen, framhöll
ämbetsverket, att frågan om förvärvande av mark för inskjutningsstationen
lämpligen borde lösas i samband med ordnandet av nämnda
koldepå i Stockholms skärgård.

Denna fråga blev emellertid ej föremål för prövning av 1913 års
riksdag.

I sin skrivelse den 30 september 1913 upptog marinförvaltningen
ånyo denna fråga och framhöll därvid att frågan om anläggningen
av den föreslagna inskjutningsstationen icke längre kunde utan de
största olägenheter uppskjutas. Då de nyaste 45 cm. torpederna
vore beräknade för en skottvidd av 6,000 meter, erfordrades med
nödvändighet en inskjutningsbana å åtminstone 6,500 meter, sådan
som avsåges att erhållas å den nu föreslagna platsen. Det längsta avstånd,
som för inskjutning kunde åstadkommas vid den nuvarande inskjutningsstationen
vid Brandalsund, vore, såsom förut nämnts, omkring
1,500 meter, vadan det numera blivit omöjligt att å annan plats än i
Karlskrona utföra erforderliga försöks- och provskjutningar med till
Stockholms station hörande torpeder. Detta medförde — förutom årligen
återkommande utgifter för torpedtransporter — den olägenheten, att
stora svårigheter mötte att i Karlskrona hinna med att inskjuta såväl
egna som Stockholms stations torpeder. Härtill komme, att det ur mobiliseringssynpunkt
vore synnerligen olämpligt att för inskjutning sända
bort ett större antal torpeder från härvarande station. Tillika anförde
marinförvaltningen, att ämbetsverket med stöd av nådigt brev den 20
september 1912 anmodat varvschefen vid flottans station i Stockholm att
verkställa undersökningar av vissa områden för torpedinskjutningsstation
och koldepå i Stockholms skärgård samt uppgöra ritningar och kostnadsförslag
till sådana anläggningar. Så snart utredningen blivit slutförd,
komme marinförvaltningen att avlåta skrivelse med uppgift å storleken
av det anslag, som för ändamålet behövde hos riksdagen äskas.

Sedermera framlade marinförvaltningen, såsom förut blivit nämnt,
i skrivelse den 26 januari 1914 omfattande utredning i berörda hänseende,
vilken ämbetsverket tillät sig åberopa, och hemställde ämbetsverket,
att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen på extra stat för år
1915 äska 1,300,000 kronor till markförvärv och påbörjande av anlägg -

28

ning av en torpedinskjutningsstation samt en depå för stenkol och oljor
för marinen, förlagda till Stockholms skärgård, med rätt för Kungl.
Maj:t att disponera dessa medel redan under år 1914.

De i marinförvaltningens berörda utredning angivna kostnaderna
för markförvärv och anläggning av torpedinskjutningsstation vid Bosön
å Lidingön uppginge till 373,500 kronor, därav 173,500 kronor föranläggning
av inskjutningsstationen och 200,000 kronor för inköp av mark.

Ej heller denna framställning föranledde nådig proposition i ämnet
till riksdagen.

Sedermera anmälde varvschefen vid flottans station i Stockholm
i sin skrivelse till marinförvaltningen den 14 oktober 1914, med förslag
till beräknande av utgifterna år 1916, bland annat, att chefen för
torpeddepartementet ånyo erinrat om behovet av eu ny inskjutningsstation
för torpeder. Han ansåge detta ärende vara av den vikt, att det
icke längre kunde undanskjutas, för såvitt torpedvapnet skulle tillmätas
någon betydelse. Vidare hänvisades till förut gjord anmälan, att departementet
ej kunde hålla torpedmaterielen i behörig krigsberedskap, då
tidsenlig inskjutningsstation icke funnes. Den nuvarande inskjutningsbron
vore dessutom i så dåligt skick, att skjutning från övervattenstub
ej vidare kunde där företagas, enär i sådant fall det vore risk, att bron
störtade samman. På grund härav hemställde varvschefen, att marinförvaltningen
ville i betraktande av frågans stora betydelse för torpedvapnet
söka utverka
för torpeder.

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit och då behovet
av en tidsenlig torpedinskjutningsstation inom Stockholms skärgård redan
under år 1914 komme att om möjligt bliva ännu mera kännbart än hittills,
enär dels ett stort antal Karlskrona station tillhörande torpeder uppsänts
till Stockholms station och dels inskjutning av de genom forcerad
torpedtillverkning färdigblivna torpederna komme att strängt upptaga
Karlskrona skjutbro, vadan Stockholms stations torpeder icke kunde beräknas
bliva inskjutna i Karlskrona, ansåg sig marinförvaltningen böra
i sin ovanberörda skrivelse den 24 november 1914 ånyo för Kungl. Maj:t
framhålla det oavvisliga kravet på att denna fråga erhölle sin lösning.

I sin skrivelse den 30 augusti 1915 anförde varvschefen vid
flottans station i Stockholm, att vare sig varvet bleve flyttat från
sin nuvarande plats eller icke måste en ny torpedinskjutningsstation
med det allra snaraste anordnas. De skäl, som tidigare angivits, vore
fortfarande gällande. Härtill komme, att det kunde förutsättas, att torpeddepartementet
i Karlskrona till ett kommande år ej medhunne inskjut -

beviljande av ett anslag till ny inskjutningsstation

29

ning av Stockholms stations torpeder, enär tillverkningen vid torpedverkstaden
beräknades komma att betydligt ökas.

Marinförvaltningen, som vid de angivna förhållandena icke kunde se
sig i stånd att förekomma de olägenheter, vilka givetvis måste bliva en
föTjd, om eu för sitt ändamål användbar torpedinskjutuingsstation fortfarande
komme att saknas vid Stockholms station, framhöll ånyo på det
kraftigaste inför Kungl. Maj:t det oavvisliga behovet av att denna fråga
snarast erhölle sin lösning.

Depä för kol och oljor.

Behovet av anläggning för marinens räkning av en depå för kol
och oljor i Stockholms skärgård hade, sedan marinförvaltningen avlät
förenämnda skrivelse den 26 januari 1914, blivit i hög grad skärpt
i följd av erfarenheter från senast inträffade stora politiska händelser.
Gjordes icke med skyndsamhet något för att tillgodose detta behov,
vöre det fara värt, att .flottan — för att praktiskt sett icke bliva
utan kolförråd vad beträffade Stockholm och angränsande skärgårdar —
helt bleve beroende av Stockholms stad eller de firmor, som i staden hyrt
kolgårdar, och måste vidkännas dryga årliga hyreskostnader. Den 1
oktober 1916 skulle nämligen de av flottan förhyrda stora kolgårdarna
vid Värtahamnen vara utrymda. För förvaring av de kol, som i följd
därav vid sagda tidpunkt måste vara bortflyttade från dessa kolgårdar
samt de kol, som ytterligare måste uppläggas, funnes ingen som helst
plats utöver det obetydliga område å Galärvarvet, som inrymde varvets
kolförråd. Marinförvaltningen ansåge fördenskull oundgängligen av behovet
påkallat att utan uppskov påbörja anläggningen av en depå för
kol och oljor i Stockholms skärgård. Såsom marinförvaltningen i
sin berörda skrivelse den 26 januari 1914 med stöd av gjorda beräkningar
uppgivit, skulle sammanlagda anläggningskostnaden för såväl
torpedinskjutningsstation som koldepå komma att uppgå till högst
1,986,700 kronor.

Då anläggningen utan uppskov borde taga sin början, borde av
denna summa en första andel å 1,300,000 kronor för ändamålet äskas,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 disponera beloppet.

Marinförvaltningen erinrade härvid att, vid utseende av plats för koldepå
Ivaknäsområdet å Norra Djurgården icke ifrågasatts, enär riksdagen
i skrivelse den 31 maj 1911 uttalat, att detta område icke bolde föi
sådant ändamål tagas i anspråk, om flottans station skulle kvarbliva å
Skeppsholmen.

ao

Underhandlingar
med
Stockholms
stad.

Emellertid hade, sedan förslag till koldepå m. m. ingavs, marin förvaltningen
och inspektören av flottans övningar till sjöss föreslagit Kungl.
Maj:t att förlägga en för flottans behov avsedd torrdocka jämte en mindre
verkstadsanläggning till Lindarängen, eventuellt Kaknäs å Norra Djurgården,
och hade myndigheterna därvid icke förbisett, att konsekvensen
härav i sinom tid kunde bliva förflyttning av hela flottans station i Stockholm
till Norra Djurgården.

Skulle nyssnämnda hemställan om plats för dockanläggningen vinna
Kungl. Maj:ts gillande och förslag i ärendet föreläggas 1916 års riksdag,
borde tagas under övervägande att även förlägga bränsledepån till Norra
Djurgården, varigenom kostnaden för det för denna depå erforderliga
markförvärvet kunde utgå ur kostnadsförslaget.

På skäl, som anförts, tålde emellertid frågan om bränsledepåns anläggning
icke uppskov, och skulle genom en senare inträffande lösning
av stationsfrågan bränsledepån komma att ligga på annan plats än dit
varvet och eventuellt stationen förlädes, behövde därav icke uppstå
olägenhet. I sådant avseende borde ihågkommas, att andra betydande
förråd, som redovisades i varvets materialförråd, vore förlagda avskilda
från varvet.

Marinförvaltningen ville i detta sammanhang vidare erinra därom,
att kostnaden för torpedinskjutningsstation och bränsledepå vore att
hänföra till de kostnader, som föranleddes av ordnandet av flottans
station i Stockholm, vartill emellertid på anförda skäl medel icke äskats
i den till 1914 års senare riksdag framställda propositionen rörande sjöförsvarets
ordnande. Extra anslag, som för ifrågavarande ändamål erfordrades,
borde fördenskull under inga förhållanden inrymmas under de
extra anslag å sammanlagt 1,900,000 kronor, som i samma proposition
beräknades årligen bliva erforderliga för marinen i dess helhet.

På grund av vad sålunda blivit anfört och med åberopande i övrigt
jämväl av marin förvaltningens förenämnda skrivelse den 26 januari
1914 samt en samma dag avlåten hemlig skrivelse med utredning rörande
behov och tillgång å stenkol hemställde marinförvaltningen, att Kungl.
Maj:t måtte hos riksdagen äska på extra stat för år 1917 ett anslag av

1,300,000 kronor till markförvärv och påbörjande av anläggning av en
torpedinskjutningsstation och en depå för stenkol och oljor för marinen,
förlagda till Stockholms skärgård, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera
dessa medel redan under år 1916.

Sedan myndigheternas utlåtande av den 12 augusti 1915 angående
plats för ny docka m. m. inkommit, hava emellertid Stockholms stadsfullmäktige
i en till Kungl. Maj:t ställd, av överståthållarämbetet med

31

utlåtande den 25 november 1915 överlämnad skrivelse dels hemställt, att (Löp. n:r 75.)
ett å en skrivelsen bifogad kartkopia närmare angivet område vid
Lindarängen, som staden enligt mellan kronan och staden den 5 november
1889 upprättat avtal icke vore berättigad att få tillträda förrän den
5 november 1929, linge till staden upplåtas snarast möjligt för utvidgning
av Stockholms hamn vid Värtan, dels ock framställt förfrågan, om
och i så fall på vilka villkor de ytterligare områden, som enligt av hamnstyrelsen
verkställd utredning krävdes för hamnens utvidgning och en
eventuell frihamnsanläggning vid Värtan, kunde av staden förvärvas.

Då det område, som åsyftades i omförmälda, den 5 november 1889
upprättade avtal delvis sammanfölle med det område, som, därest den
ifrågasatta dockan komme att förläggas till Lindarängen, därstädes behövde
tagas i anspråk för varvets behov samt statens och kommunens
intressen i förevarande avseende följaktligen nära berörde varandra,
uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 14 december 1915
åt överståthållarämbetet att från Stockholms stadsfullmäktige infordra
yttrande, huruvida stadsfullmäktige vore villiga att ingå i förhandling
för åvägabringande av en överenskommelse i ämnet, och bemyndigade
chefen för sjöförsvarsdepartementet att utse två delegerade för att i
saken förhandla med de representanter för Stockholms stad, som stadsfullmäktige
kunde komma att utse.

Sedan överståthållarämbetet med skrivelse den 20 januari 1916 clöp. n:r 76.)
överlämnat en av Stockhoms stadsfullmäktige till ämbetet ingiven skrift,
däri meddelats, att stadsfullmäktige den 10 i samma månad utsett
grosshandlarne, fil. doktor Otto Höglund och Herman Lamm att med
de för staten utsedda delegerade föra underhandlingar i ämnet, utsågos
konteramiralen G. Dyrssen och vice häradshövdingen E. D. W. Martin
att i saken förhandla med bemälde delegerade för Stockholms stad.

Innan en redogörelse lämnas för det förslag till uppgörelse, som
av de utsedda delegerade blivit uppgjort, torde i korthet böra redogöras
för de tidigare omständigheter, som beröra det i stadsfullmäktiges
skrivelse avsedda, i avtalet av den 5 november 1889 omförmälda
området.

Uti en den 25 juni 1875 ingiven skrivelse fäste styrelsen för Historik om
statens järnvägstrafik uppmärksamheten på angelägenheten att söka Ll“mrådet.8
åstadkomma en sådan förbindelse emellan de till huvudstaden ledande
järnvägar och hamn vid Saltsjön, varigenom ett till följd av rörelsens
opåräknat hastiga tillväxt välbehövligt utrymme för upplag av
grövre gods, såsom träkol, stenkol, järn och malm kunde beredas, sedan

det visat sig, att Stadsgårdshamnen, även. efter den utvidgning därav som
av Stockholms stadsfullmäktige beslutits, icke skulle bliva härför tillräcklig.

Styrelsen anförde härvid bland annat, att av de förslag, som för
detta ändamåls vinnande framställts, nämligen: att anlägga järnväg från
Karlberg till Lilla Värtan och i förening därmed hamn vid detta vatten,
eller att från Karlberg framdraga en järnbana utmed stadens norra och
östra utkanter till Ladugårdslandsviken emellan Nybron och Djurgården,
eller att leda järnväg till trakten av Barnängen med sidospår förbi Dan viks
kvarnar ut till Saltsjön, endast det förstnämnda syntes erbjuda de önskade
fördelarna, då däremot de båda andra icke kunde uppfylla de
nödiga anspråken på hamnutrymme, samt att, då i detta fall hamnanläggning
och järnväg betingade varandra och i ett sammanhang måste utföras,
det vore nödvändigt, att styrelsen, om utredningen åt styrelsen anförtroddes,
tillika bemyndigades att med Stockholms stad träda i underhandling
om fastställande av sådana grunder för en möjligen blivande
överenskommelse med staden i fråga om hamnanläggningen, varigenom
det bleve möjligt uppgöra plan och beräkning för utförande av
järnvägen.

I anledning av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t
genom nådigt brev den 2 juli 1875 nämnda styrelse dels att verkställa
undersökningar för en järnvägsförbindelse emellan statens stambanor
och lämplig hamnplats vid Saltsjön inom Stockholms stads område eller
i dess närmaste grannskap, dels ock att inleda underhandling med Stockholms
stadsfullmäktige om fastställande av sådana grunder för stadens
åtagande med hänsyn till en hamnanläggning vid den blivande järnvägens
slutpunkt vid Saltsjön, att plan och kostnadsberäkning för en
järnvägs framdragande till denna punkt kunde uppgöras och styrelsen
därefter inkomma med de förslag, som, efter sålunda vunnen utredning,
kunde anses nödiga.

På grund av detta bemyndigande lät styrelsen för statens järnvägstrafik
verkställa såväl undersökning för en järnvägs framdragande från
norra stambanan vid Karlberg till stranden av Lilla Värtan, som ock
pejlingar och andra undersökningar för eu hamnanläggning utmed samma
strand från Ropsten förbi Storängsviken och Tegeludden fram till Lindarängsviken
eller på en sträcka av omkring 6,000 fot, varefter styrelsen
den 23 maj 1876 föreslog Stockholms stadsfullmäktige att utse
en eller flera förtroendemän, med vilka styrelsen kunde förbereda ett
fullständigt förslag i ämnet att stadsfullmäktige föreläggas. Efter ytterligare
undersökningar och beräkningar samt gemensamma överläggningar
med de tre förtroendemän, som i följd av styrelsens begäran av stads -

;w

fullmäktige blivit utsedda, uppgjordes förslag, vilket, sedan stadsfullmäktige
erhållit del av detsamma, av styrelsen med skrivelse den 17 februari
1877 inlämnades till Kungl. Magt.

Detta av kartor, plan- och profilritningar samt kostnadsberäkningar
och andra handlingar åtföljda förslag innefattade bland annat:

att det nya huvudspåret skulle utgå från Karlberg förbi Norrtull,
Albano, Söderbrunn och Ugglevikeu till hamnen vid Lilla Värtan;

anläggning vid Lilla Värtan av slutstation å plats mellan den från
Ladugårdslandstull till Ropsten ledande vägen och Ladbacken vid Lindarängen
;

utförande vid Lilla Värtan av hamnanläggning med tillhörande upplagsplatser; att

den dåvarande flottbron från Lidingöbro värdshus till Lidingön
skulle inlösas och borttagas samt ersättas medelst ny bro från Ropsten
till Torsvik.

I avseende å fördelningen emellan staten och Stockholms stad av
arbetena och kostnaderna för anläggningarna föreslogs bland annat, att
staten skulle utföra järnvägsanläggningen samt bidraga till hamnanläggningen,
som skulle verkställas av Stockholms kommun, med visst belopp;
och hade stadsfullmäktige, med biträdande av detta förslag i huvudsak, hemställt,
att till staden måtte av Kungl. Maj:t och kronan kostnadsfritt upplåtas
av den mark å Djurgården, tillsammans 730 kvadratrev, som erfordrades ej
allenast för hamnen och upplagsplatser därinvid, utan även för uppförande
av behövliga bostäder åt hamnpersonalen m. fl., samt tillika förklarat,
att all staden tillhörig mark, som järnvägen vid dess slutliga
utstakning tilläventyrs kunde komma att övergå, skulle utan ersättning
upplåtas till staten.

Efter det riksmarskalksämbetet, styrelsen för statens järnvägstrafik,
Stockholms stadsfullmäktige och arméförvaltningen yttrat sig i ärendet,
avlät Kungl. Maj:t i proposition till 1878 års riksdag angående statsverkets
tillstånd och behov förslag om anläggning av den ifrågasatta
järnvägen samt om upplåtelse av mark till hamnanläggningen.

Med bifall till detta Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen att för
statens räkning skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med den av
styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas
en järnväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan
med station vid nämnda sjö. Vidare medgav riksdagen, bland annat
att, under villkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med järnvägsbyggnaden företoge och på sin bekostnad
fullbordade anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan

5

av en hamn med tillhörande upplagsplatser jämlikt plan, som, uppgjord
efter huvudgrunderna i det av styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
förslag, kunde bliva av Kungl. Maj:t fastställd, Stockholms stad
finge, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse av vissa angivna
områden å Djurgården, av vilka en del finge tillträdas genast och
de övriga — bland vilka inginge Lindarängen — i den män staden
funnes därav vara i behov för hamnen eller för upplags- eller byggnadsplatser,
mot skyldighet för staden, bland annat, att kostnadsfritt upplåta
den staden tillhöriga mark, som kunde bliva för järnvägsanläggningen
enligt fastställd plan erforderlig.

Sedan den 31 maj 1878 utfärdats nådigt brev i enlighet med riksdagens
sålunda fattade beslut, avslöts den 9 juli 1879 kontrakt mellan
styrelsen för statens järnvägstrafik å kronans vägnar och Stockholms
stads drätselnämnd å stadens vägnar i överensstämmelse med av riksdagen
medgivna grunder.

I skrivelse den il maj 1888 anmälde riksdagen, att riksdagen, i
sammanhang med beslut om uppförande å Helgeandsholmen av tvenne
byggnader för riksdagen m. fl. ändamål, anvisat medel till uppförande
av nytt hovstall m. m. samt medgivit att vissa tomter vid Artilleriplanen
finge disponeras för ändamålet, med rätt för Kungl. Maj:t att för
beredande av tjänligare byggnadsplats för hovstallanläggningen med
Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte av det för ändamålet erforderliga
jordområde mot vederlag antingen av annan mark vid Artilleriplanen
eller ock, efter skedd uppskattning, av motsvarande del av myntverkets
till gata avsedda tomt.

Efter förhandlingar med Stockholms stadsfullmäktige förklarade sig
fullmäktige villiga att till kronan avstå det för hovstallanläggningen erforderliga
området, 40,900 kvadratfot, men hade stadsfullmäktige, som av
erbjudet vederlag av mark’ vid Artilleriplanen endast ville taga i anspråk
sammanlagt 13,630 kvadratfot, i övrigt begärt ersättning i annan kronan
tillhörig mark eller den i Värtahamnens omedelbara närhet belägna lägenheten
Hjorthagen med angränsande område å Djurgården.

Till statsrådsprotokollet över finansärenden den 26 mars 1889 anförde
departementschefen bland annat, att, då Lindarängen endast med största
svårighet kunde undvaras för militärövningar, men däremot Stockholms stad,
sedan densamma väl förvärvat Hjorthagen, först i en tämligen avlägsen
framtid kunde tänkas för hamnens ändamål komma i behov jämväl av
Lindarängen, syntes bland villkoren för Hjorthagens avstående till staden
böra intagas bestämmelse därom, att av de enligt 1878 års nådiga brev
till stadens framtida disposition upplåtna områden, Lindarängen först i

sista rummet och i intet fall före utgången av eu viss tidrymd, som
lämpligen torde kunna bestämmas till fyrtio år efter avtalets träffande,
finge av staden tagas i anspråk.

Sedan proposition angående utbyte av mark mellan kronan och
Stockholms stad vid Artilleriplanen m. in. blivit samma dag till riksdagen
avlåten och riksdagen enligt skrivelse den 7 maj 1889 bifallit

denna proposition, anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18

oktober 1889 kammarkollegium att å kronans vägnar med Stockholms
stad upprätta avtal om utbyte av mark vid Artilleriplanen m. m. i enlighet
med de i riksdagens skrivelse den 7 maj 1889 innefattade, av
Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade grunder.

På grund härav upprättades mellan kammarkollegium, å kronans
vägnar, och Stockholms stad den 5 november 1889 ett bytesavtal, vari
stadgades, bland annat, att de områden, vilka jämlikt nådigt brev den
31 maj 1878 blivit till staden upplåtna att tillträdas i den mån, staden funnes
därav vara i behov för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags- och byggnadsplatser,
skulle, sedan Kungl. Maj:t i varje fall prövat till upplåtelse

ifrågasatt områdes erforderlighet för hamnen eller för denna behövliga

upplags- och byggnadsplatser, i sådan ordning för ändamålet ifrågakomma,
att i första rummet toges i anspråk den å en år 1884 upprättad
karta med II betecknade ägofigur och den del av ägofiguren III,
som, innefattande en areal av 370,6 ar, å en i stadsingenjörskontoret den
18 mars 1889 verkställd kopia av nyssberörda karta betecknats med röd
kantfärg och siffrorna III 1) samt att den återstående delen av samma
ägofigur, å nämnda kartkopia betecknad med III 2) — Lindarängen —
jämte därtill gränsande vatten icke i något fall finge av staden tillträdas
förrän fyrtio år efter detta avtals träffande.

Slutligen torde böra erinras, hurusom Stockholms stad på sin tid
hos Stockholms rådhusrätt begärt lagfart å vissa till staden på grund
av nämnda avtal upplåtna områden, men att rådhusrätten genom beslut
den 4 maj 1891, enär stadens anspråk på äganderätt till marken vore
tvistigt, förklarat lagfartsansökningen vilande och hänvisat staden att
genom stämning till domstol utföra sin talan uti berörda hänseende.

Sedan staden den 6 november 1896 fått tillträda ytterligare en del
av det till hamnen avsedda området, instämde staden Kungl. Maj:t och
kronan till Stockholms rådhusrätt med yrkande, att rätten måtte förklara
den till ifrågavarande hamnanläggning upplåtna och redan i an*
språk tagna marken tillhöra Stockholms stad med äganderätt eller, därest
detta yrkande icke kunde godkännas, att rådhusrätten måtte förklara de

36

i åberopade kontraktet av den 9 juli 1879 i fråga om markens upplåtande
till staden använda ordalag icke utgöra hinder för staden att å
samma mark vinna lagfart.

I dom den 2 september 1899 fann rådhusrätten att, som uti kontraktet
av den 9 juli 1899 icke uttryckligen angåves, att kronan till
staden avstått äganderätten till omförmälda områden, och ej heller de i
kontraktet för överlåtelsen använda uttryck i och för sig med hänsyn
till kontraktets ordalag i övrigt samt lydelsen av de riksdagens och Kungl.
Maj:ts beslut, i enlighet med vilka kontrakt blivit å kronans vägnar
upprättat, kunde tolkas såsom avseende överlåtelse å staden med äganderätt
av ifrågavarande mark eller någon del därav, stadens yrkande icke
kunde bifallas samt att beträffande stadens alternativt gjorda yrkande,
att de i omförmälda kontrakt i fråga om markens upplåtande till staden
använda ordalag måtte förklaras icke utgöra hinder för staden att å
samma mark vinna lagfart, detta vore av beskaffenhet att icke kunna
i den ordning det framställts komma under rådhusrättens bedömande.

Svea hovrätt, varest staden sökte ändring i rådhusrättens utslag,
fann i dom den 20 juli 1900 ej skäl göra ändring i underrättens utslag,
varefter Högsta domstolen den 27 mars 1903 fann rättvist fastställa
hovrättens dom.

underhand- Efter slutförda underhandlingar med Stockholms stadsfullmäkrefuitåt’
tiges delegerade inlämnade statens underhandlare den 7 innevarande
april följande förslag till uppgörelse:

(Löp. mr 78.) »Sedan Stockholms stad genom ett emellan kungl. järnvägsstyrelsen
enligt nådigt brev den 31 maj 1878, å ena, samt stadens drätselnämnd,
å stadens vägnar, å andra sidan, den 9 juli 1879 upprättat kontrakt,
för hamn eller för upplags- och byggnadsplatser utan ersättning till
statsverket erhållit upplåtelse å vissa i kontraktet med däri åberopade
kartor närmare bestämda områden att av staden tillträdas i den mån
staden funnes vara därav i behov samt uti ett sedermera enligt nådigt
brev den 18 oktober 1889 emellan kungl. kammarkollegium och staden
den 5 november samma år upprättat bytesavtal stadgats, att den del av
nämnda områden, som å en av stadsingenjörskontoret den 18 mars 1889
verkställd kopia av en av samma kontor den 8 februari 1884 uppgjord
karta betecknats med III 2) icke i något fall finge av staden tillträdas
förrän fyrtio år efter sistnämnda avtals träffande, så är med ändring av
detta stadgande härmed överenskommet, att staden skall äga att på villkor,
varom nedan vidare förmäles, redan den 1 juli 1917 tillträda här .
ifrågavarande med III 2) å omnämnda kartkopia betecknade område i
befintligt skick med därtill gränsande vatten.

:s7

Vidare överlåter och försäljer Kungl. Maj:t och kronan till Stockholms
stad med full äganderätt och med tillträde den 1 juli 1919 ett
invid förenämnda mark beläget, å här bifogade karta, Bil. A., utmärkt
område om cirka 77,000 kvadratmeter, jämväl på villkor, varom här
nedan förmäles.

Såsom ersättnings- och köpesumma dels för det tidigare tillträdet
av det med III 2) betecknade område, dels för det till staden lörsålda
området enligt bifogade karta betalar staden en kontant summa av

1,600,000 kronor, därav 600,000 kronor beräknas utgöra ersättning för
det tidigare tillträdet av området III 2) och återstoden, 1,000,000 kronor,
utgör köpesumma för sistberörda mark om cirka 77,000 kvadratmeter, att
erläggas i poster av 160,000 kronor årligen den 1 juli med första betalning
den 1 juli 1919 och därefter samma dag år efter annat under tio år.

Därjämte överlåter staden till Kungl. Maj:t och kronan med full
äganderätt, att tillträdas den 1 januari 1917, under nedannämnda förutsättning
frälselägenheten Fjäderholmarne i Lidingö socken, Danderyds
skeppslag, i befintligt skick och med strand- och vattenrätt, att användas
för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser m. m. i sammanhang med
förflyttning av flottans station i Stockholm, ägande Kungl. Maj:t och
kronan inom det område i land och vatten, som angives å bifogade
karta, Bil. B, med latituds- och longitudsbestämmelser, utan något som
helst hinder från stadens sida förfoganderätt för de anläggningar därinom,
som Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra.

Så snart stadsfullmäktige fattat beslut, som vinner laga kraft, därom,
att det med III 2) betecknade område skall användas till hamn jämte
upplags- och byggnadsplatser, berättigas staden erhålla full äganderätt
såväl till detta område, som hela det område i övrigt, som, jämlikt förut
anmärkta kontrakt av den 9 juli 1879, för samma ändamål upplåtits
till staden och som staden redan tillträtt, och förpliktar sig alltså Kungl.
Maj:t och kronan att, så snart ovannämnda förutsättning föreligger, utfärda
så beskaffad handling, varigenom äganderätten överlåtes till staden,
så att staden å hela området må kunna erhålla lagfart. Likaså
skall äganderätten till Fjäderholmarne å Kungl. Maj:t och kronan överlåtas
först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut om dessa holmars
användning för sitt ovan angivna ändamål.

Då det här ovan omförmälda område om 77,000 kvadratmeter icke
kan till sina gränser för närvarande noggrannt bestämmas, emedan begränsningen
är avhängig av de anordningar statens järnvägar i kommunikationshänseende
kommer att träffa, äger staden framdeles erhålla
gränsreglering så beskaffad, att statens järnvägars och stadens intressen

38

behörigen tillgodoses, varvid staden medgives att få det köpta området
minskat eller ökat med högst tio procent av nu beräknade arealen,

77,000 kvadratmeter. I följd härav skall jämväl jämkning av köpeskillingen
äga rum på sådant sätt, att staden, om minskning av arealen sker,
får köpesumman minskad med 20 kronor per kvadratmeter, varmed sammanlagda
arealen efter gränsregleringen kommer att understiga den ovan
angivna, varemot, om arealen kommer att utökas, motsvarande ökning i
köpesumman erlägges till Kungl. Maj:t och kronan. Reglering av den
exakta köpesumman sker i sammanhang med tillträdet och så, att minskning
eller ökning fördelas proportionellt på här ovan bestämda förfallotider.

Kungl. Maj:t skall, i den mån Kungl. Maj:t och kronan för blivande
flottstationsanläggning vid Kaknäs därav blir i behov, äga att, där
Bådant lämpligen kan ske, utan hinder från stadens sida få över till
staden överlåtna området framdragna de ledningar för vatten, gas och
elektricitet, som kunna ifrågakomma. Därest enligt överenskommelse
med statens järnvägar det skulle befinnas lämpligt, att järnvägsförbindelse
framdrages till blivande flottstation över någon del av det till
staden överlåtna området, skall staden medgiva, att erforderliga spåranordningar
må utan särskild ersättning till staden framföras över området,
dock må trafiken därå icke ordnas så, att den verkar störande å
hamnrörelsen.

Samtliga staden tillhöriga, å Fjäderholmarne befintliga byggnader
medfölja överlåtelsen till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning, varjämte
all stadens rätt på grund av ingångna arrendeavtal och dylikt
överlåtes på Kungl. Maj:t och kronan, med skyldighet för denna att
iakttaga i arrendeavtalen stadgade, staden åliggande förpliktelser.

I fråga om avkastningen från vad som genom detta avtal överlåtits,
likasom i fråga om därå vilande skatter och onera, skall gälla att densamma
tillfaller resp. gäldas av staden eller Kungl. Maj:t och kronan,
såvitt belöper på tid efter tillträdet.

Om Kungl. Maj:t och kronan det påfordrar, åligger det staden att
uppsäga arrendeavtal, som avse område å Fjäderholmarne före tillträdesdagen.

Utfyllning eller tippning må icke efter denna dag äga rum vid
Fjäderholmarne, utan efter överenskommelse med varvschefen vid Stockholms
station.

De Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, å det med III 2) här ovan
betecknade området befintliga kruthus skall Kungl. Maj:t och kronan
äga rätt att låta kvarstå, även efter stadens tillträde till området och
intill den 1 juli 1923, varefter de skola av Kungl. Maj:t och kronan bort -

:s''j

föras. Kungl. Maj:t och kronan avstår däremot från anspråk på ersättning
för samma kruthus eller att staden skall bekosta deras förflyttning.

All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätt enligt
förestående avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt irån inteckningar.

Detta avtal äger giltighet endast under förutsättning, att Kungl.
Magt och riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom
den 1 juli 19 IG.

Stockholm den 7 april 1916.

Gustaf Dyrssen. Otto M. Höglund.

Erik Martin. Herm. Lamm.''»

För att vinna upplysning om de kostnader, som kunde bliva förenade
med förvärvet av de för en flottstation behövliga områdena vid
Lilla Värtan, eventuellt Lindarängen eller Kaknäs, anmodades riksmarskalksämbetet
i skrivelse den 21 januari 1916, att efter Djurgårdsförvaltningens
hörande, till sjöförsvarsdepartementet insända uppgifter dels å de
villkor, som från Djurgårdsförvaltningens sida kunde antagas komma att
uppställas för upplåtande av de områden, vilka bleve erforderliga för de
olika alternativen, dels ock å innehavare av lägenheter å dessa områden
samt avgälder, taxeringsvärden, uppsägningstider och övriga omständigheter
beträffande sagda lägenheter, vilka kunde vara av betydelse
för bedömandet av frågan om ersättning till lägenhetsinnehavarna vid
en eventuell avflyttning.

Innan en redogörelse lämnas för riksmarskalksämbetets svar härå,
torde de uttalanden, som från ämbetsverket inkommit under stationsfrågans
föregående behandling, böra beröras.

I skrivelse av den 20 juni 1900 till 1900 års stationskommitté meddelade
riksmarskalksämbetet till svar å begärd upplysning om de huvudsakliga
villkor, som kunde antagas komma att från Djurgårdsförvaltningens
sida stipuleras för ifrågavarande områdes eventuella upplåtande, att,
som lägenheterna å Djurgården allmänneligen upplåtits endast på
Konungens regeringstid och då jämväl tidpunkten för det ifrågasatta
överlämnandet ej kunde bestämmas, ämbetet däruti såge ett hinder
att framlägga annat än allmänna synpunkter med avseende å värdet av
nämnda område ävensom rörande den ersättning, som tilläventyrs kunde
för områdets upplåtelse av Djurgårdsförvaltningen föreslås. I detta avseende
hänvisade ämbetet till ett av intendenten för Djurgården avgivet
utlåtande, varuti, enligt ämbetets förklaring, anfördes de grundvilkor,

Yttrande
av riksmarskalks

ämbetet.

(Löp. nr 2

40

nndei \ ilka ifrågavarande upplåtelse kunde tänkas äga ruin och vilka
av ämbetet torde komma att i huvudsak biträdas.

I det av nämnda intendent avgivna utlåtandet anfördes, bland annat,
att vid den ifrågasatta upplåtelsen Djurgården rimligtvis borde tillförsäkras
icke blott det kapital, som motsvarades av de nu till djurgårdskassan
ingående avgifter för lägenheter inom det föreslagna stationsområdet,
utan även det kapital, som motsvarade såväl den betydlio-a
ökning i samma avgifter, vilken vore att förvänta vid en framtida regim
ing av dessa, som av de inkomster, vilka kunde genom upplåtelser
av mark till andra allmänna eller ock enskdda ändamål tillföras djurgårdskassan.
Vidare borde all inom området befintlig ståndskog ävensom
vissa åbyggnader m. m. lösas samt djurgårdskassan erhålla ersättning
föi vissa andra densamma för delar av området tillkommande inkomster.

De två förslag till ny flottstation vid KakDäs, som blivit utarbetade,
det ena av 1900 års kommitté och det andra av 1902 års sakkunniga,
överlämnades av dåvarande departementschefen, som höll före att det°av
riksmarskalksämbetet till kommittén avgivna yttrandet icke kunde anses
innefatta ett slutligt utlåtande i frågan, den 9 januari 1905 till ämbetet
för erhållande av ett sådant utlåtande.

(Löp. nr 18.) Med det yttrande, som riksmarskalksämbetet med anledning härav
avgav den 23 januari 1905, överlämnade ämbetet ett utlåtande i ärendet
från intendenten för Djurgården.

Nämnde intendent anförde däri, bland annat, att föreliggande fråga
med anledning av statsmakternas då uttalade avsikt att efter hand försälja
vissa delar av Djurgården kommit i ett helt annat läge än vid
den tidpunkt, då ärendet senast för Djurgårdsförvaltningen förelegat.
Därest ett förslag till förläggande av en flottstation till Norra Djurgårdens,
med huvudstadens i iramtiden sammansmältande mark slutligen
prövades ur försvarets och ej mindre statsekonomiens synpunkt nödigt,
insage emellertid förvaltningen till fullo, att för ändamålet oeftergivligen
behövlig mark borde för detta viktiga statsändamål av Djurgården avstås,
men kunde dock icke underlåta att framhålla synpunkter, ur vilka
statens och Djurgårdens även i dessa avseenden sammanfallande intressen
skulle kunna tillgodoses utan att all den djurgårdsmark, som flottstationskommittén
ansett för ett etablissement erforderlig, för detta bleve
tagen i anspråk.

På grund av dessa synpunkter hemställde intendenten att, därest
Konungen för ifrågavarande ändamål avstode från dispositionsrätt till
ett område av Djurgården, detta område i såväl statens som Djurgårdens
mtiesse matte bestämmas efter vissa av intendenten föreslagna

41

gränser, vilken begränsning någorlunda anslöte sig till ett av Ladugårdsgärdeskommittén
uppgjort förslag till gatusystem för Norra Djurgården.

Vidkommande slutligen Djurgårdens ekonomiska synpunkter i ärendet
hänvisade intendenten till Djurgårdsförvaltningens föregående yttrande
i frågan. De ersättningar, som enligt detsamma borde utgå, vore avsedda
att användas till sådana åtgärder, som kunde vara ägnade att
försätta de under Konungens disposition kvarvarande delarna av Djurgården
i det skick, att flottstationens förläggande till Djurgårdens
nuvarande ägor i så ringa grad som möjligt bleve hinderligt för Djurgårdens
uråldriga bestämmelse.

Under förutsättning att flottstationens område bleve inskränkt till
det av intendenten föreslagna, omförmälde intendenten de ersättningar,
som borde till djurgårdskassan utgå dels för inom detta område nu befintliga,
av ensldlda eller Djurgården själv disponerade lägenheter och
anläggningar, dels ock för inkomsten från andra inkomstkällor inom
ifrågavarande trakt, sådana dessa inkomster nu vore och i framtiden
vid förnyad upplåtelse kunde antagas gestalta sig. Ersättningen borde
uppgå till 47,000 kronor för hovjägarbostället Kaknäs med därtill hörande
plantskolor samt därutöver, såsom gpttgörelse för förlorade inkomster,

137,000 kronor. Skulle en järnväg till stationen komma till stånd,
borde djurgårdskassan därjämte erhålla ersättning för den minskning i
inkomst, som därav bleve en följd.

Något belopp för den inkomst, som Djurgården genom nya upplåtelser
till enskilda inom den trakt, som för flottstationen begärdes,
skulle kunna bereda sig, syntes däremot, under förutsättning att området
begränsades till det av intendenten föreslagna, icke lämpligt att
fordra, enär Djurgården, av hänsyn till förevarande viktiga statsändamål,
syntes böra avstå från en sådan fordran.

För egen del framhöll riksmarskalksämbetet, med hänvisande till
intendentens yttrande och beräkningar, önskvärdheten av att flottstationsområdet
bleve begränsat i enlighet med intendentens förslag.

''Vad beträffar ersättningarna till djurgårdskassan instämde riksmarskalksämbetet
jämväl i allo med intendenten.

Sedan nytt förslag till flottstationens förläggning till Lilla Värtan
inkommit, nämligen Lindarängsförslaget, samt en del jämkningar vidtagits
beträffande stationsområdet, anhöll departementschefen på nytt om riksmarskalksämbetets
yttrande i frågan, denna gången beträffande såväl
alternativet Kaknäs som alternativet Lindarängen.

6

42

(Löp. n:r

(Löp. n;r

Med anledning härav infordrade riksmarskalksämbetet nytt yttrande
i ärendet från intendenten för Djurgården; och anförde denne i ett av
honom den 10 mars 1905 avgivet utlåtande, bland annat att, då Djurgården
vid båda de alternativa förslagen skulle mista stora områden i
trakten norr om Djurgårdsbrunnskanalen, som eljest varit avsedda att åtminstone
tills vidare begagnas för Djurgårdens ändamål, djurgårdskassan
för denna ytterligare minskning rimligtvis borde erhålla någon ersättning
jämväl för den mark, som för tillfället icke lämnade djui''gårdskassan
någon inkomst i form av tomthyra eller dylikt.

Efter att därpå hava redogjort för värdet och inkomsterna av de
olika områdena, anförde intendenten, att den ersättning, som borde
tillgodoföras djurgårdskassan för området utanför den av riksmarskalksämbetet
förut påyrkade begränsningen av flottstationsområdet, syntes
böra lägst upptagas till 4,000 kronor årligen eller däremot svarande
kapital, vilken inkomst skulle komma att användas för en under förutsättning
av flottstationens förläggning till Djurgården oavvislig förbättring
av Djurgårdens vägar och övriga anläggningar.

De till beloppet kända penningersättningar, som i båda alternativen
borde tillförsäkras Djurgården, belöpte sig till 401,000 kronor, i vilken
summa in ginge lösen för Djurgården omedelbart underlydande mark
med 100,000 kronor.

27.) Jämte överlämnande av denna skrivelse hänvisade riksmarskalksämbetet
för egen del till denna skrift och instämde i de av intendenten
yrkade ersättningsanspråk med den förklaring att, ehuru önskvärt
vore lör djurgårdskassan att för framtida förbättringar av vägar,
promenader och övriga anläggningar erhålla den lösen å 100,000 kronor
för Djurgården omedelbart underlydande mark, varom intendenten hemställt,
ämbetet dock med hänsyn till den föreliggande frågans betydelse
och de stora utgifter för statsverket, som därav föranleddes, ansåge sig
icke böra vidhålla detta intendentens yrkande, i följd varav den av
honom föreslagna ersättningssumman skulle minskas med nämnda belopp
från 401,000 kronor till 301,000 kronor.

Sedan departementschefen anhållit om riksmarskalksämbetets yttrande
med anledning av ytterligare en mindre jämkning av området vid Djurgårdsbrunnskanalens
mynning, meddelade ämbetet, att ehuru önskvärt
varit, att av intendenten föreslagna inskränkningar i flottstationsområdet
kunnat äga rum, ämbetet dock ansåge sig icke böra motsätta sig områdets
bestämmande på sätt, som av departementschefen föreslagits.

73.) I den skrivelse av den 4 februari 1915, som finnes omförmäld i
myndigheternas här ovan omförmälda utlåtande den 12 augusti 1915,

4:5

ifrågasatte riksmarskalksämbetet på angivna grunder, huruvida icke Kungl.

Maj:t täcktes taga under omprövning frågan om förflyttning av, bland
annat, flottans för närvarande å Galärvarvsområdet befintliga anläggningar;
och ifrågasatte ämbetet i skrivelsen såsom lämpligt område härför
ett mindre område vid Kaknäs.

Med det yttrande, som riksmarskalksämbetet i anledning av här (l»p- n:r so.)
ovan omförmälda skrivelse av den 21 januari 1916 avgivit den 22
mars samma år, överlämnade ämbetet ett utlåtande i ärendet från intendenten
för Djurgården av den 20 i sistnämnda månad.

Efter att hava omnämnt de olägenheter, som syntes Djurgårdsförvaltningen
från skilda synpunkter vidlåda förslaget att till flottan upplåta
all den mark, som erfordrades för en ny station vid Kaknäs, angav bemälde
intendent de villkor, som från Djurgårdsförvaltningens sida kunde
antagas komma att uppställas för upplåtandet.

Dessa omfattade:

dels kapitalvärdet av de nu till djurgårdskassan ingående avgifterna
för lägenheter in. m., beräknat efter 4

dels lösen för all ståndskog inom området till dess fulla värde efter
uppskattning, som av Djurgårdsförvaltningen anordnades, och

dels lösen för hovjägarbostället Kaknäs med tillhörande byggnader
och ersättning för flyttning av plantskoleanläggningen, tillsammans minst

50,000 kronor.

Därutöver yrkade intendenten, då den för Kaknäsdistriktet anställda
hovjägaren skulle bliva överflödig, att av allmänna medel till honom
måtte utbetalas full lön och ersättning för hans nuvarande förmån av fri
bostad och vedbrand m. m. samt efter ingången pensionsålder honom tillkommande
pension. De kostnader, som kunde komma att förorsakas
av inom områdena befintliga militära byggnaders eller militära anordningars,
såsom kruthus, ammunitionsförråds, skjutbanors in. m. förflyttande
till annan plats, ävensom av erforderliga flyttningar av i de inom
områdena belägna vägarna på en sträcka av omkring 3,000 meter av
Stockholms stad nedlagda elektriska högspänningskablarna, 6,000 volt,
från Stockholms elektricitetsverk till Gasaccumulator och Saltsjökvarn,
vore icke av intendenten beräknade.

Slutligen meddelade intendenten uppgifter å innehavare av lägenheter
samt å avgälder, taxeringsvärden, uppsägningstider in. m., berörande
de för flottstationen ifrågasatta områdena.

Riksmarskalksämbetet fann de av intendenten uppställda villkoren
för en eventuell upplåtelse väl grundade och rimliga, men ville även

44

Yttranden av
arméförvaltningens
fortifikationsdepartement
och
chefen för
fjärde arméfördelningen.

(Löp. n:r 26.)

framhålla, att framdeles ytterligare villkor och förutsättningar säkerligen
kunde befinnas böra framställas, innan ett definitivt avgörande träftades
rörande eventuellt ifrågasatt upplåtelse uti omhandlat syfte.

För egen del erinrade riksmarskalksämbetet att, då ämbetet i sin
skrivelse den 4 februari 1915 ifrågasatte en förflyttning av bland annat
flottans för närvarande å Galärvarvsområdet befintliga anläggningar till
viss del av ett område å Norra Djurgården vid Lindarängen—Kaknäs,
ämbetsverket därmed avsåge allenast en plats med jämförelsevis ringa
utsträckning mellan Kruthusbacken söder om Loudden samt lägenheterna
Norra och Södra Villervallan invid Lilla Värtan.

Beträffande däremot en eventuell upplåtelse av något av de i
skrivelsen den 21 januari 1916 angivna områdena ansåg sig riksmarskalksämbetet
icke under några förhållanden kunna biträda ett förslag
i sådan riktning. Förläggandet till dessa områden av flottans station i
sin helhet med dess stora fordringar på utrymme och plats för framtida
utvidgning skulle nämligen, enligt riksmarskalksämbetets uppfattning, ur
djurgårdssynpunkt medföra de största olägenheter av mångahanda
slag, såsom även av intendenten framhållits. Åven för Stockholms
stad vore det att beklaga, om dessa natursköna och stämningsfulla, av
huvudstadens invånare ständigt besökta trakter av Djurgården skulle
förlora sin karaktär av fritt tillgänglig naturpark; härtill komme, att
stora delar av dessa områden för närvarande vore upplåtna och tagna i
bruk för militära och andra allmänna ändamål.

Slutligen betonade riksmarskalksämbetet att, därest det framställda
förslaget om förflyttning av en del av flottans anläggningar, som nu inrymdes
å Galärvarvet, till visst mindre område å Norra Djurgården
icke skulle, såsom ämbetet förutsatte, låta sig realisera ensamt för sig
utan endast i samband med en förflyttning till samma trakt av flottans
station i dess helhet, riksmarskalksämbetet under sådan förutsättning icke
ansåge sig kunna vidhålla sitt förutberörda förslag.

För att erhålla närmare utredning angående behövligheten av vissa
områden för garnisonens trupper, infordrade dåvarande departementschefen
år 1905 från chefen för fjärde arméfördelningen och chefen för
fortifikationen yttrande, huruvida hinder mötte att, i och för flottstationens
förflyttning till området vid Kaknäs med där befintliga skjutbanor
samt Lindarängen, undantaga nämnda områden från användande
vid Stockholms garnisons skjut- och andra övningar.

Bemälda chefer avgåvo den 28 februari 1905 utlåtande i denna
fråga. De antogo därvid, att för flottans räkning skulle göras an -

45

språk på hela det område, som av 1900 års flottstationskommitté avsetts,
och förklarade under detta antagande, att avståendet av denna del
av övningsområdet skulle göra detsamma i högsta grad otillfredsställande
såsom övningsområde för så stora styrkor, om vilka här vore fråga.
Områdets bibehållande vore növändigt för att i någon, om ock ringa
mån något så när naturliga förutsättningar skulle kunna läggas till
grund för övningar i fälttjänst och stridsexercis.

Vad förflyttning av skjutbanorna från Kaknäs beträffade, hade verkställd
utredning ådagalagt, att det enda ställe i Stockholms närhet, dit
de skulle kunna förflyttas, vore Skuggan å Norra Djurgården. Här hade
emellertid Stockholms frivilliga skarpskytteförening sin skjutbana och
dessutom hade skolungdomens i Stockholm skytteförening erhållit medgivande
att därstädes anlägga skjutbanor. Skjutbanornas användande
av garnisonen och skytteföreningarna gemensamt syntes för båda parterna
komma att bliva mindre tillfredsställande. Banorna läge för övrigt
ungefär 4 kilometer från gardeskasernerna, varigenom för marscherna
fram och åter skulle komma att åtgå inemot två timmar, vilket
skulle komma att över hövan inkräkta på den knappa övningstiden.
Slutligen medgåve icke terrängen vid Skuggan utan nedläggande av
stort arbete och betydliga kostnader anordnandet av skjutningar på
längre avstånd än 400 å 500 meter, då däremot skjutning å södra Kaknäsbanan
kunde utsträckas till 600 meter.

På grund härav och då Lindarängen även hade betydelse för de
beridna vapnen såsom tränings- och kapplöpningsbana, syntes stora olägenheter
vara förenade med ifrågavarande områdes undantagande från
användning för de i Stockholm förlagda truppförbandens skjut- och andra
övningar, så länge garnisonens kaserner läge på nuvarande platser.

Skulle likväl i avvaktan på dessa kaserners förflyttning det anses
lämpligt att till anläggande av varv för flottans station överlämna så
mycket av stranden vid Kaknäs, som vore föreslaget i Ladugårdsgärdeskommitténs
betänkande, skulle detta hava jämförelsevis mindre inflytande
på andra övningar än målskjutningsövningarna, vilka även i detta fall
måste förläggas till nyanlagda banor vid Skuggan. Härav skulle dock
övningarna indirekt lida men genom den inskränkning i tiden för övriga
övningar, som bleve en följd av de långa marscherna. De nämnda cheferna
ansåge sig på grund härav ej kunna tillstyrka ett sådant överlämnande,
såvida ej skjutbanorna kunde bibehållas på sina nuvarande
platser, varvid arbetena med varvets anläggande — om ock icke utan
olägenhet — syntes kunna pågå å ömse sidor om banorna och deras
förlängningar. Ett dylikt partiellt överlämnande krävde dock inom

46

viss tid en sammanslutning av de båda områdena, vilken dock ej torde
böra äga rum, förrän garnisonens såväl kaserner som övningsfält och
skjutbauor vore flyttade till annan plats. Härav funno nämnda chefer
det tydligt framgå, att frågorna om förflyttning av kasernerna och
av flottans station borde lösas uti ett sammanhang, varefter utskiftningen
under övergångs- och byggnadstiden planenligt kunde äga rum.

(Löp. n:r si.) Med ett förnyat utlåtande, som arméförvaltningens fortiflkationsdepartement
på anmodan av chefen för sjöförsvarsdepartementet avgivit
den 25 april 1916, överlämnade departementet ett yttrande i ärendet
från chefen för fjärde arméfördelningen av den 20 i samma månad.

Arméfördelningschefen anförde, att i remissakten visserligen endast
infordrats hans yttrande över den ifrågasatta förflyttningen »i vad densamma
berör de till armén hörande å Kaknäsområdet belägna anläggningar»,
d. v. s. skjutbanorna med därtill hörande byggnader samt kruthuset
vid Stora Hundudden, men anhöll bemälde chef, då området i fråga
utgjorde en del av det område, som genom kontrakt av den 7 december
1911 mellan riksmarskalksämbetet och arméförvaltningens fortifikationsdepartement
upplåtits till övningsplats för Stockholms garnison, att
det måtte vara honom tillåtet att även beröra spörsmålet, i vad mån
hela Kaknäsområdets avstående till annat ändamål skulle inverka på
garnisonstruppernas utbildning.

Ehuruväl han för kort tid sedan med anledning av Djurgårds förvaltningens
meddelande om innebörden av de sakkunnigas förslag i detta
ärende avlåtit en skrivelse till fortifikation sdepartementet, och det således
må hända vore. nog att hänvisa till densamma, syntes det — fortsätter
arméfördelningschefen — dock "vara lämpligt att i detta sammanhang
än en gång lämna en utförlig motivering, varför han icke kunde biträda
berörda förslag.

Såsom han vid flera tillfällen framhållit, vore nämligen frågan om
avståendet av någon del av det område, som genom ovannämnda kontrakt
upplåtits till övningsplats för garnisonen, på det närmaste förbunden
med frågan om en eventuell förflyttning av de kring Ladugårdsgärdet
belägna kasernetablissementen. Så länge dessa eller till och med
några av dessa vore kvar, kunde ingen del av det även med sin nuvarande
utsträckning mycket knappa övningsområdet, allra minst en så
stor del som den, varom nu vore fråga, utgörande drygt Va av hela området,
tagas från detsamma utan att truppernas utbildning komme att
lida och detta givetvis mera ju mera övningsområdet inskränktes. För
att denna utbildning skulle kunna på ett rationellt sätt bedrivas, vore

47

det alldeles nödvändigt, att trupperna hade tillgång till i kasernernas
närhet belägna exercisplatser (handövningsfält). Järvafältet vore helt
visst synnerligen lämpligt såsom övningsfält för övningar i fälttjänst
samt för stridsövningar i större förband, då en hel dag eller större delen
därav kunde anslås härtill, men vore beläget alldeles för långt bort för att
lämpa sig såsom exercisplats i egentlig mening för de i Stockholms
östra utkant förlagda trupperna. Det borde även beaktas, att särskilt
under beväringsrekrytskolan truppen i och för gymnastik, kammarskjutning,
bajonettfäktning eller sabelfäktning mot bulvan, enskild utbildning
i exercis och ridning m. m. i viss mån vore bunden vid kasernen och
dess närmaste omgivning, varförutom ju trupperna i allmänhet vore
hänvisade till kasernerna i och för intagande av sina måltider. Följaktligen
hörde, särskilt under nämnda skola, kasernerna och regementenas
exercisplatser — i detta fall den gemensamma övningsplatsen
Ladugårdsgärdet med kringliggande skogsterräng — så att säga ihop.
De senare kunde icke vara belägna omkring 1 mil från de förra. Men
även under regementsövningarna, då tiden vore knapp, men styrkan, som
skulle övas, betydligt större än annars, vore det nödvändigt att hava tillgång
till ett närbeläget, om än mindre övningsfält och ej för avlägset
liggande skjutbanor utom det större fältet med därvarande skjutbanor
och fältskjutningsområden.

Beträffande särskilt Kaknäsområdet bleve, om detsamma med därinom
belägna skjutbanor ej längre skulle stå till förfogande, trupperna

— även flottans kontingent — för sin skjututbildning uteslutande
hänvisade till Järvafältet. Men då nämnda utbildning upptoge en högst
väsentlig del av utbildningstiden, i synnerhet sedan förslaget till ny
skjutinstruktion börjat tillämpas, torde, om skjutövningarna därjämte
bleve förbundna med marscher för varje gång på närmare 4 timmar,
särskilt under beväringsrekrytskolan övriga praktiska utbildningsgrenar

— på grund av de under vintern korta dagarna — icke i avsedd omfattning
medhinnas.

Utom av trupperna användes skjutbanorna vid Kaknäs även — med
vederbörligt tillstånd — huvudsakligen under sön- och helgdagar av ett
flertal av Stockholms skytteförbund tillhörande skytteföreningar. Enligt
uppgift skulle sålunda omkring 2,000 skyttar, för vilka utrymme icke
funnes å andra disponibla skjutbanor, använda banorna för sina övningar.
Skulle även dessa skyttar bliva hänvisade till Järvafältet, vore
fara värt, att antalet deltagare i skjutningarna icke oväsentligt nedginge,
vilket, då skytterörelsen väl på allt sätt torde böra uppmuntras, vore
beklagligt.

48

Vidare medförde förlusten av nämnda område, att den för post- och
patrulltjänst lämpligaste terrängen — inom rimligt håll från kasernerna
— gånge förlorad för truppernas övningar. De skogsbackar .å Norra
Djurgården, som sedan skulle återstå såsom övningsterräng, komme att
bliva allt för otillräckliga för ändamålet, varför ifrågavarande mycket
viktiga utbildning måste bliva eftersatt.

En del av livregementets dragoners ridutbildning försigginge ock
inom Kaknäsområdet på där anordnade banor, varför lämplig plats icke
funnes på själva Ladugårdsgärdet.

Givetvis bleve även själva Ladugårdsgärdet mindre användbart
såsom övningsfält för övningar i mindre och större förband, om den skogsmark,
som nu begränsade fältet i öster, undantoges övningsområdet.

Inom Kaknäsområdet vore ock det för utförandet av fältarbeten avsedda
fältet (det s. k. Kaknästorget) beläget. . Då något annat härför
lämpligt område icke funnes på närmare håll än på Järvafältet, skulle,
om platsen icke längre finge disponeras, sannolikt även denna del av
utbildningen icke — av brist på tid — kunna bedrivas i samma omfattning
som hittills.

Det inom området belägna kruthuset tillhörde Stockholms tygstation
och innehölle för laboratoriet- erforderligt handförråd av sprängämnen
m. m., för närvarande 10 ton. Tydligen borde ett dylikt förråd vara
beläget icke allt för långt från laboratoriet.

Av det anförda torde framgå, framhåller arméfördelningschefen, att
Kaknäsområdet icke utan de allvarligaste olägenheter för trupputbildningen
kunde avskiljas från det område, som vore upplåtet såsom
övningsterräng åt Stockholms garnison. Men av 1916 års sakkunnigas
förslag till ny flottstation vid Kaknäs framginge, att det område, som
vore avsett att redan under första byggnadsskedet bebyggas, omfattade,
förutom en stor del av den för post- och patrull tjänsten lämpligaste
terrängen och en del för ridutbildningen avsett område, även större
delen av skjutbanorna liksom ock det för utförandet av fältarbeten
avsedda fältet. Förutom nämnda byggnadsområde torde även samtliga
närgränsande öppna platser, således även skjutbanorna i sin helhet,
redan från arbetets igångsättande tagas i anspråk som upplagsplatser
för byggnadsmaterialier m. m.

Arméfördelningschefen måste följaktligen, så länge några av garnisonsregementena
vore förlagda i sina nuvarande kaserner invid Ladugårdsgärdet,
på det bestämdaste avstyrka de sakkunnigas förslag.

Då i detta senare ingenting nämnts om att Kaknäsområdet för
närvarande disponerades av armén och då de förslaget åtföljande kostnads -

49

beräkningarna icke heller upptoge någon kostnad för skjutbanornas förflyttning
till annan plats — någon lämplig disponibel sådan torde för
övrigt vara svårt att uppleta — syntes de sakkunniga hava utgått från,
att frågan om garnisonsregementenas förflyttning redan vore avgjord och
denna förflyttning beträffande åtminstone en del av regementena omedelbart
eller i den närmaste framtiden vore förestående. I så fall skulle
de i det föregående vidrörda olägenheterna av Kaknäsområdets frånskiljande
icke i så hög grad göra sig gällande. Detta antagande vore
emellertid ett misstag. Frågan om regementenas förflyttning, av fortifikationsdepartementet
genom skrivelse av den 4 mars 1916 hänskjuten
till honom i och för avgivande av förslag, vore för närvarande under
utredning och då densamma vore av mycket komplicerad beskaffenhet
såsom beroende av en mängd militära och ekonomiska faktorer, skulle
det dröja ännu en tid, innan utredningen i vad på honom ankom me
kunde vara slutförd.

I detta sammanhang ansåge arméfördelningschefen sig dock böra
framhålla, att inga militära skäl förelågo för en dylik förflyttning.
Tvärtom måste han såsom överkommendant för Stockholms garnison
med hänsyn till vakt- och säkerhetstjänsten i huvudstaden bestämt motsätta
sig en förflyttning åtminstone av gardesregementena från Stockholm.
Några ekonomiska skäl förefunnes för närvarande lika litet. Att
döma av den ringa efterfrågan under senare tid på de välbelägna tomter
i Ladugårdsgärdets södra utkant, vilkas försäljning jämlikt riksdagens
skrivelse den 22 maj 1905 genom nådiga brevet den 25 augusti samma
år uppdragits åt Djurgårdskommissionen, torde det nämligen ännu dröja
många år, innan Stockholm utvecklats åt ifrågavarande håll till den
grad, att själva övningsfältet behövde tillgripas för att användas till
byggnadstomter, något som för övrigt enligt hans åsikt icke heller framdeles
borde ske, enär, som han i den berörda skrivelsen närmare påvisat,
Ladugårdsgärdet av såväl sociala som militära skäl allt fortfarande borde
bibehållas såsom ett öppet fält.

Innan frågan om flottstationens eventuella förflyttning till Kaknäsområdet
avgjordes, torde — till förekommande av måhända mycket
betänkliga konsekvenser beträffande garnisonstruppernas utbildning av
en sådan förflyttning — en ingående undersökning böra göras, huruvida
icke området i fråga, med dåvarande skjutbanor och andra anläggningar,
fortfarande och allt framgent behövdes för det ändamål, vartill de för
närvarande vore använda.

Enligt arméfördelningschefens åsikt vore detta förhållandet, åtminstone
för lång tid framåt.

7

50

För egen del anförde arméförvaltningens fortifikationsdepärtement
att, ehuru departementet ansåge det vara avgjort, att i Stockholm förlagda,
fjärde arméfördelningen tillhörande trupper — positionsartilleriet undantaget
— i sinom tid skulle förläggas till Järvafältet, departementet
dock, då denna förflyttning torde komma att dröja ett flertal år, under
sådant förhållande icke kunde annat än instämma i vad chefen för fjärde
arméfördelningen under denna förutsättning anfört mot avståendet av
Kaknäsområdet.

chefens för I skrivelse den 22 april 1916 anmodades chefen för marinstaben

yurande^dTn inkomma med yttrande rörande lämpligheten ur sjömilitär syn 26

april 1916. punkt av förläggning av flottans station i Stockholm till Kaknäs,
samt att därvid jämväl uttala sig rörande fördelarna eller olägenheterna
ur nämnda synpunkt av detta förslag i jämförelse med de
övriga förslag till stationens förläggning å annan plats än den nuvarande,
som framställts under flottstationsfrågans tidigare behandling; och
inkom chefen för marinstaben med anledning härav den 26 i samma
månad med hemligt yttrande i frågan.

(Löp. nr 82.) Efter att i korthet hava erinrat om föregående militära uttalanden,
uttalade stabschefen på i yttrandet anförda grunder såsom sin åsikt, att
den ifrågasatta platsen vid Kaknäs måste anses hava ett avgjort företräde
såsom plats för en ny flottstation i jämförelse med varje annat område
i Stockholms skärgård.

chefens för Därjämte anmodades chefen för generalstaben genom skrivelse den
yttrande^den 14 april 1916 att avgiva yttrande över den föreslagna förläggningen av
28 april 1916. flottans station och varv i Stockholm till Kaknäsområdet; och inkom
generalstabschefen med anledning härav den 28 i samma månad med
tvenne yttranden i ärendet. I det ena av dessa yttranden framhöll
(Löp. nr 83 chefen för generalstaben i likhet med chefen för fjärde arméfördelningen,
00 " att en förläggning av flottans station och varv till Kaknäsområdet med förde

en inskränkning av det i kasernernas närhet belägna övningsområdet,
detta särskilt sedan flottstationen erhållit den omfattning, som
den vore avsedd att få under de båda senare byggnadsskedena.

Då såsom chefen för fjärde arméfördelningen framhållit — vartill även
chefen för generalstaben av andra skäl på det bestämdaste ville ansluta
sig — åtminstone gardesregementena ej borde förflyttas från själva
huvudstaden, måste alltså ett förläggande av flottstationen till Kaknäs
vara ägnat att väcka vissa betänkligheter. Generalstabschefen ansåge
sig därför — i vad gällde den här berörda synpunkten — endast kunna

Öl

tillstyrka den ifrågasatta förläggningen under den förutsättningen, att
ur övningssynpunkt lämpliga väl belägna områden kunde såsom ersättning
för de för flottstationen avsedda vid början av varje byggnadsskede
ställas till garnisonens förfogande.

Beträffande förläggningen av flottstationen m. m. till ifrågavarande
område ur övriga synpunkter hänvisade chefen för generalstaben till särskild
skrivelse av samma dag.

I det andra yttrandet, som är av hemlig natur, anförde chefen
för generalstaben på i yttrandet angivna grunder, att han ansåge, att
ur strategisk synpunkt intet vore att erinra mot förläggningen av flottstationen
jämte varv och docka till Kaknäs.

Stockholms handelskammare, Stockholms speditörsförening, Stock- Skrivelser från
holms grosshandelssocietets och skeppsrederiers deputerade, Stockholms k°0rCh°r^11™,:r
fabriksförenings fullmäktige, Stockholms rederiförening, Stockholms stads
hantverksförening samt Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägs-''
aktiebolag hava i särskilda under år 1916 avgivna skrivelser till Kungl.

Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att
Lindarängsområdet och eventuellt även Kaknäsområdet måtte bliva i en
framtid till staden upplåtna för hamnens ytterligare utveckling.

Till stadsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för den 14 januari 1916 åre riks1916,
bilagt statsverkspropositionen till samma års riksdag, uttalade departementschefen,
att ett beslut om förläggande av den docka, till vilkens
anläggande medel av riksdagen avsatts, utom stationens nuvarande område
skulle enligt hans mening som konsekvens medföra, att flottans
varv inom de närmaste åren och sedermera även flottans station borde
förflyttas från sin nuvarande plats; och uttalade departemetschefen i
samband därmed sin förhoppning, att proposition angående platsen för
den nya dockan skulle hinna avlåtas till 1916 års riksdag.

Sedan meddelande lämnats riksdagen, att någon dylik proposition
icke vore att vänta, anförde riksdagen i skrivelse den 30 maj 1916,
bland annat, följande:

Uti en inom riksdagen väckt motion hade föreslagits, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att, innan frågan om plats för anläggande
av den docka, till vilken 1914 års riksdag anvisat medel, underställdes
riksdagen, en ur opartisk militär och sjöfartsteknisk samt ekonomisk
synpunkt sakkunnig förnyad utredning, däri även civil sakkunskap
lämnades tillfälle göra sig gällande, måtte äga rum av hela flottstation sfrågan
med behörigt avseende också fästat vid världskrigets erfarenheter.

52

• Såsom departementschefen framhållit, komme givetvis den nya

dockans läge att bliva bestämmande för platsen för en blivande flottstaticm
i Stockholms skärgård. Det syntes riksdagen under sådana förhållanden
vara erforderligt, att i samband med framläggandet av förslag angående
dockans förläggning en allsidig och fullständig utredning angående
flottstations frågan i dess helhet förelädes riksdagen, och -att vid denna
utredning såsväl militära som sjöfartstekniska och ekonomiska synpunkter
ävensom erfarenheterna från världskriget toges i betraktande.

Utan att i något avseende uttala sig angående den lämpliga platsen
lör en blivande flottstation i Stockholms skärgård funne riksdagen likväl
de i motionen framhållna synpunkterna vara av den betydelse, att riksdagen
ansåge sig böra utvidga det av 1914 års senare riksdag gjorda
uttalandet angående riksdagens prövning av frågan om lämplig plats
för den nya dockan med en framställning till Kungl. Maj;t om verkställande
av en allsidig utredning angående flottstationsfrågan i dess
helhet, och borde denna utredning föreläggas riksdagen samtidigt därmed
att förslag om den nuvarande dockans plats avgåves. Då det vore
synnerligen angeläget, att dessa ärenden snarast möjligt erhölle en tillfredsställande
lösning — icke minst med hänsyn till nödvändigheten att
bereda de nya pansarbåtarna av Sverige-typen dockningsmöjligheter i
Stockholms skärgård — vore det av vikt, att förslag om den nya
dockans plats i god tid förelädes nästkommande riksdag.

Med stöd av vad sålunda blivit anfört anhöll riksdagen, att i samband
därmed att förslag framlades om plats för den docka, till vilken
1914 års senare riksdag beviljat medel, även måtte förebringas en allsidig,
ur militär, sj öfartsteknisk och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning
angående hela frågan om flottstationen i Stockholms skärgård.

53

Kommitténs betänkande.

Förberedande undersökningar.

Flottstationskommittén bär genom nådiga brevet den 14 juni 1916
anbefallts att verkställa en allsidig, ur militär, sjöfartsteknisk och ekonomisk
synpunkt sakkunnig utredning angående hela frågan om flottstationen
i Stockholms skärgård samt avgiva det förslag, vartill utredningen
må föranleda. På grund av uppdragets omfattande art och med
hänsyn till den mångfald av platser inom Stockholms skärgård, som
vid olika tidpunkter varit föreslagna såsom lämpliga för en stationsanläggning,
har kommittén till en början .ansett sig böra genom en förberedande
undersökning söka utröna, vilka av dessa platser som överhuvud
borde göras till föremål för noggrannare utredningar. Det har
nämligen synts kommittén oriktigt att nedlägga stora kostnader på terrängundersökningar
av sådana områden, som under föregående utredningar
av en eller annan anledning icke ansetts böra ifrågakomma för en stationsanläggning.
Då det även synts vara i hög grad önskvärt att kommitténs
arbeten kunde avslutas i så god tid, att stationsfrågan kunde
föreläggas 1917 års riksdag, har kommittén jämväl av denna anledning
ansett sig böra så vitt möjligt begränsa arbetets omfattning.

De platser, som vid den förberedande undersökningen ansetts böra
komma under omprövning, äro följande (se bifogade karta, bil. 5):

dels den nuvarande stationen;

dels Kaknäs;

dels Elfvik, Gåshaga och Södergarn på Lidingön;

dels Hägernäs, Bogesund och Torsbyfjärd i skärgården innanför
Vaxholms fästning;

dels slutligen Ägnö-Gåsö i farvattnet utanför Baggensfjärden.

54

Till kommittén hava under hand inkommit anbud om förvärvande
för en stationsanläggning, dels av Tynningön och dels av vissa områden
på Lidingön, huvudsakligast belägna på öns nordvästra del samt mellan
Hustegafjärdens innersta del och Kotlasjön. Kommittén har dock icke
ansett sig böra göra dessa förslag till föremål för någon närmare utredning,
beträffande Tynningön på grund av svårigheten att dit anordna
lämpliga förbindelser och att förse en stationsanläggning därstädes med
vatten, och beträffande områdena på Lidingön med hänsyn till den
ytterst olämpliga terrängen.

Vad Hägernäs beträffar har visserligen terrängen vid föregående
undersökningar visat sig vara lämplig för en stationsanläggning, men
starka skäl hava dock synts kommittén tala mot att dit förflytta stationen.
Platsen är nämligen i fråga om skydd för anfall från landsidan
synnerligen ogynnsamt belägen, varjämte dess läge är alltför instängt
och särskilt vintertid i hög grad olämpligt på grund av isförhållandena.

Bogesund har ur teknisk synpunkt visat sig vara olämpligt för en
stationsanläggning. I detta avseende har 1907 års försvarskommitté i
sitt den 15 november 1909 avgivna betänkande uttalat, att den
vid Bogesund undersökta platsen syntes mindre lämplig dels genom
sitt instängda läge i närheten av befästningslinjen, dels genom sitt
trånga vattenuirymme, dels genom de svårigheter, som här möta en
framtida utvidgning av varvsanläggningen, dels slutligen genom den
svåra och dyrbara järnvägsanläggning, som därmed vore förknippad.

Aven mot en stationsanläggning vid Ägnö- Gäsa har 1907 års
försvarskommitté uttalat starka betänkligheter. Utöver de rent militära betänkligheterna
mot att dit förlägga en flottstation anför kommittén sålunda,
att den vid Agnö-Gåsö undersökta platsen ej syntes i tekniskt avseende lämplig,
då strandens beskaffenhet här icke syntes medgiva en fullt lycklig planläggning
av varvet, i det den stora innerbassängen dels vore trång och dels
ej kunde helt utnyttjas, under det att mobiliseringskajen delvis måste lämnas
utan skyddande vågbrytare, delvis erhölle vågbrytare, som måste anordnas
på befintliga grund, allt för nära inpå sig, varigenom manöverrummet
för de fartyg, som skulle hit förläggas, bleve väl knappt. Detta alternativ
droge dessutom med sig en till följd av det uppdrivna markvärdet
relativt dyrbar järnvägsanläggning. Utöver dessa tekniska betänkligheter
anser sig flottstationskommittén böra påpeka, att en stationsanläggning
vid Agnö-Gåsö skulle draga med sig uppförandet av mycket omfattande
och dyrbara försvarsanordningar åt sjösidan, då platsen är belägen
utanför och på sidan om Vaxholms fästnings befästningslinje.

På grund av vad sålunda anförts beträffande de olika platserna bär
llottstationskommittén icke ansett sig böra verkställa närmare undersökningar
rörande förslagen om stationsanläggningar vid Hägernäs, Bogesund
och Ågnö-Gåsö, utan har ansett att dessa förslag borde uteslutas
ur den slutliga utredningen.

Så har även blivit fallet beträffande förslaget om en stationsanlägg
ning vid Gäshaga, ehuru terrängen på denna plats vid en förberedande
undersökning visat sig vara tämligen gynnsam. Något anbud på den
för anläggningen erforderliga marken har nämligen icke kunnat erhållas,
och kommittén har ej ansett sig kunna framlägga ett förslag, där icke
någon som helst uppskattning av för markförvärv erforderliga kostnader
kunnat göras, då den ekonomiska utredningen därigenom skulle hava
blivit alltför ofullständig.

Sedan sålunda ovanstående förslag avförts har för den slutliga
undersökningen återstått följande fem platser, nämligen den nuvarande
stationen, Kaknäs, Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd. Kommittén har
genom besök å dessa platser förvissat sig om, att tillräckliga utrymmen
förefinnas för utförandet av en tillfredsställande såväl stations- sonv
varvsanläggning. I händelse av stationens kvarblivande på dess nuvarande
plats har det likväl visat sig vara nödvändigt att utsträcka det nuvarande
varvsområdet över vissa söder om Galärvarvet belägna områden,
vilka ej befinna sig i statens ägo.

Slutligen har kommittén, på det att icke onödiga kostnader måtte
nedläggas på arbetet, ansett sig böra undersöka, huruvida någon av de
ifrågavarande fem platserna av militära eller sjöfartstekniska skäl icke
borde ifrågakomma för en stationsanläggning. Resultatet av denna undersökning
framgår av efterföljande militära och sjöfartstekniska utredningar,
vilkas utförande jämväl ingått i det kommittén lämnade uppdraget.

Militär utredning.

Kommittén har under sina överläggningar kommit till den uppfattningen,
att det vid den slutliga behandlingen av flottstationsfrågan borde
vara av stort intresse för riksdagens ledamöter och för allmänheten att
kunna taga del av de skäl, som ur rent militär synpunkt anförts i fråga
om den för flottstationen lämpligaste förläggningsplatsen. Flertalet av
de militära yttrandena i denna del av stationsfrågan hava emellertid
betecknats som hemliga handlingar, och endast i mycket ofullständigt
skick refererats i statsverkspropositioner och icke hemliga kommittébe -

56

tänkande]! m. m. Inom kommittén har med anledning härav utarbetats
ett utdrag ur de av militära myndigheter avgivna yttrandena rörande
den lämpligaste platsen för flottstationen, och har kommittén sökt utverka
nådigt medgivande att i sitt betänkande få intaga sagda utdrag.
Kommittén har för sin del icke kunnat finna, att häri kunde ligga någon
fara för rikets försvar, då utdraget icke innehåller andra synpunkter än
sådana, som under den offentliga diskussionen i frågan vid ett flertal
tillfällen blivit mycket ingående behandlade även av framstående militära
författare. Sedan emellertid denna framställning blivit av Kungl.
Maj:t avslagen, kommer kommittén att med särskild hemlig skrivelse
överlämna utdraget i fråga, och inskränker sig här till att allenast framhålla
följande. I samtliga de yttranden, som vid olika tidpunkter avgivits
av chefen för generalstaben och de militära myndigheter inom
marinen, vilka haft att yttra sig i denna del av stationsfrågan, hava myndigheterna
varit ense om att flottstationen bör förläggas innanför Vaxholms
fästning, varjämte de ifråga om den lämpligaste platsen därstädes
uttalat, att stationen hellre borde förläggas till Stockholm eller dess
omedelbara närhet än till någon plats närmare Vaxholms fästning.

Till de militära myndigheternas uppfattning att flottstationen bör
förläggas innanför Vaxholms fästning ansluter sig även kommittén. Under
den långa tid flottstationsfrågan varit föremål för utredningar har
visserligen någon enstaka gång ifrågasatts en förläggning utanför fästningslinjen,
men förslag i sådan riktning måste enligt kommitténs mening
falla redan på grund av de oöverskådliga kostnader uppförandet
av befästningar till flottstationens skydd skulle draga med sig. Då därtill
kommer att en förläggning i Stockholms yttre skärgård skulle medföra
avdelandet från armén av betydande försvarskrafter, som skulle bindas
för flottstationens försvar, måste en lösning av flottstationsfrågan i
nyss angiven riktning anses utesluten.

För de militära myndigheternas ståndpunkt ifråga om den för flottstationen
lämpligaste platsen innanför Vaxholms fästning hava vägande
skäl anförts. Ur försvarssynpunkt är Stockholm tvivelsutan en mycket
betydelsefull plats. Dess läge såsom förbindelseled över Mälaren, dess
rikedom på industriella anläggningar, som kunna tagas i anspråk för
krigsmaterieltillverkning, dess ställning som medelpunkt för landets
finansiella liv och säte för riksstyrelsen samt framför allt det moraliska
intryck, som ett fientligt besättande av rikets huvudstad skulle framkalla
under ett krig, göra det till en angelägenhet av vikt, att huvudstaden
ej utan tvingande skäl uppgives inför ett fientligt anfall. Med hänsyn
härtill är det uppenbart, att flottstationens förläggande intill huvudstaden

57

bjuder vissa militära fördelar, ity att de försvarskrafter, som avdelas för
huvudstadens försvar, utan vidare komma även flottstationens försvar
tillgodo, medan flottstationens förläggande utanför huvudstadens omedelbara
närhet skulle medföra eu splittring av försvarskraftema.

Emellertid vill det å andra sidan synas som om dessa militära skäl
äga allenast en relativ giltighet. Chefen för generalstaben har bland annat
i sitt senast avgivna yttrande utgått från den förutsättningen, att Stockholm
såväl som flottstationen måste tryggas med permanenta befästningar, och
att man sålunda genom flottstationens förläggande i eller invid huvudstaden
skulle undgå att uppföra särskilda befästningar för flottstationen.
Frågan om Stockholms permanenta befästande är emellertid ett spörsmål
av den stora ekonomiska innebörd, att det torde få anses som synnerligen
ovisst, om detta generalstabschefens önskemål inom en överskådlig
framtid kan realiseras. Dessa omständigheter ävensom derunder det pågående
kriget vunna erfarenheterna om fästningars motståndskraft mot
mo^int artilleri synas göra det sannolikt att försvaret av huvudstaden
för framtiden ej får att räkna med stödet av permanenta befästningar i
detta begrepps egentliga mening. Likaledes kunna krigsfall tänkas, då
huvudstadens försvar till det yttersta framstår som eu angelägenhet av
mindre vikt än försvarskrafternas koncentrering för militärt oundgäng ligare

uppgifter. .

Vid sådant förhållande uppstår frågan, om flottstationen far ett
gynnsammare militärt läge i eller invid en från landsidan obefästad eller
endast svagt försvarad huvudstad än längre ut i skärgården. Uppenbart
är att en förläggning ute i skärgården endast då erbjuder några
avgörande militära fördelar, om stationen förlägges å sådan plats, att
den för sitt försvar kan påräkna skyddet av redan förefintliga mera betydande
försvarsanordningar. Bland de föreslagna platserna för en flottstation,
vilka kommittén anser kunna ifrågakomma, bjuder i detta avseende
Torsbyfj ärdsförlaget några fördelar framför Lidingö-, Kaknäsefler
Stockholmsalternativen. Från sjösidan torde en flottstation vid
Torsbyfjärd likasom övriga nyssnämnda platser kunna anses skyddad av
de i Stockholms skärgård opererande sjöstridskrafterna samt av Vaxholms
fästning, ehuru förlagd längre in givetvis säkrare skyddad än längre ut
i närheten av fästningens försvarslinje.. Men till försvar från landsman
kan en flottstation vid Torsbyfjärd intill en viss grad påräkna ett stöd
av Vaxholms fästnings fästa och rörliga försvar, som ej kan tillgodo komma

stationen vid en förläggning längre in.

Åven i ett annat avseende erbjuder stationens förläggning till lorsby fjärd,

särskilt om eu kanal genom Ålstäket kommer till stånd, vissa

8

58

militära fördelar framför eu förläggning till huvudstaden eller dess omedelbara
närhet. Flottan erhåller nämligen i förra fallet en kortare förbindelse
med sin bas än i det senare, ett förhållande som kan vara av vikt
för flottans operationsduglighet.

Om sålunda vissa militära skäl kunna sägas tala för stationens förläggning
till Torsbyfjärd och andra för dess bibehållande i huvudstaden eller
dess omedelbara närhet, så kunna dessa enligt kommitténs uppfattning numera
med hänsyn till erfarenheterna från det pågående kriget ej anses äga
samma avgörande betydelse för frågans bedömande som tidigare. Särskilt på
grund av artilleriets ofantligt ökade skottvidd måste hela området omkring
Stockholm och ända ut till Vaxholms fästning betraktas som ett enda sammanhängande
försvarsområde, och det förefaller omöjligt att numera
tänka sig att en del av detta område kan utgöra ett självständigt och
slutet försvarsområde, vilket ännu var möjligt exempelvis vid den tid,
då förslaget om en stationsanläggning vid Torsbyfjärd ursprungligen framställdes.
.

Vaxholms fästnings inre befästningslinje, d. v. s. befästningarna
omkring Oxdjupet och Kodjupet, ligga i själva verket så nära Stockholm,
att såväl själva befästningarna som hela skärgårdsområdet
innanför desamma kan tagas under beskjutning av en fiende, som
lyckats framtränga till och sätta sig i besittning av huvudstaden.
A andra sidan kan en fiende, som norr ifrån framtränger mot
Stockholm, och som lyckats uppnå trakten norr om Trälhavet, därifrån
beskjuta hela skärgårdsområdet mellan Stockholm och Vaxholms fästning;
från denna punkt kan sålunda flottstationen raseras förmedelst
artillerield,. vare sig den förlägges till Torsbyfjärd, Lidingön eller Kaknäs
eller bibehålies på sin nuvarande plats. På samma sätt kunna såväl
Torsbyfjärd, Lidingön och Kaknäs som den nuvarande flottstationen beskjutas
av en fiende, som syd ifrån lyckats framtränga till området sydost
om sjön Drefviken i Södertörn.

Man torde få antaga, att om en del av det försvarsområde, vars
centralpunkt utgöres av landets huvudstad, skulle falla i en fiendes våld,
så måste inom kort återstoden av området jämväl komma att falla, och
under alla omständigheter står det i fiendens makt att med artillerield
förstöra varje militär anläggning av vikt, som är belägen inom området.

Under numera inträdda förhållanden synas alltså de militära skäl,
som anförts till förmån för det ena eller andra förslaget, hava förlorat
en stor del av sin betydelse. Så länge kravet på att stationen skall
förläggas innanför Vaxhoims fästning bibehålies — och ett frångående
av detta krav torde, såsom kommittén tidigare framhållit, icke kunna

59

ifrågakomma — synes det därför kommittén, att några militärt avgörande
skäl för stationens förläggande till den ena eller andra platsen icke kunna
anföras.

Med hänsyn till det ovan anförda får kommittén som sin uppfattning
uttala,

att flottstationen bör förläggas innanför Vaxholms fästning; samt

att beträffande valet av plats därinnanför de militära skälen —
särskilt med hänsyn till krigsmaterielens utveckling — numera ej äga
någon avgörande betydelse.

Sjöfartsteknisk utredning.

Vid bedömandet av frågan, huruvida sjöfartstekniska hänsyn böra
tillmätas någon större betydelse vid bestämmandet av platsen för flottstationen
i Stockholms skärgård, har kommittén till en början fäst sin
uppmärksamhet vid den omständigheten, att den nya stora dockanläggning,
som måste komma till stånd i samband med varvets ordnande
och till vilken medel redan blivit beviljade, kan bliva av ej oväsentlig
betydelse för handelssjöfarten på Stockholm. Av i bil. 2 återgivna
tablå över dimensionerna på svenska dockor framgår, att ett antal dockor
visserligen finnas i Stockholm, men att dessa som regel äro av tämligen
små dimensioner. Åven den största i Stockholm befintliga dockan,
nämligen flottans docka å Galärvarvet, förmår icke mottaga fartyg^ av
sådan storlek, som numera besöka Stockholms hamn, och det måste
utan tvivel betecknas som en stor olägenhet för hamnen, att denna ej
disponerar över tillräckliga dockningsmöjligheter. Under nu rådande
förhållanden har det vid mera än ett tillfälle inträffat, att fartyg, som
lossat i Stockholm och sedermera skolat intaga last exempelvis, i en
Norrlandshamn, varit nödsakade att mellan lossningen och lastningen
avgå till Malmö eller Köpenhamn för att där verkställa bottenmålning
m. m. Med fog torde kunna sägas, att dessa förhållanden i viss mån
kunna verka hämmande på utvecklingen av sjöfarten på Stockholm, och
tillkomsten av en ny stor docka bör därför för stadens vidkommande
vara synnerligen välkommen.

Den nya dockans betydelse för handelssjöfarten blir emellertid avgjort
större, om dockan förlägges till en så belägen plats, att arbetena
på i densamma intagna haverister underlättas lör de privata verkstäderna
i Stockholm. I detta hänseende synes en docka på Beckholmen
eller vid Kaknäs vara att föredraga framför en docka vid Södergarn eller

60

Flfvik, under det att de sistnämnda i sm ordning måste sägas vara bättre
belägna än en docka vid Torsbyfjärd. En ny stor docka på Galär•
varvet bleve visserligen centralt belägen, men torde dock bliva av mindre
betydelse för handelssjöfarten än eu mera fritt belägen docka, då
det trånga och grunda farvattnet mellan Skeppsholmen och Galärvarvet
ur rent nautisk synpunkt torde komma att försvåra intagandet i densamma
av större haverister.

Dockans betydelse för handelssjöfarten kommer givetvis att ökas,
om dess dimensioner tilltagas så, att den förmår mottaga även de största
handelsfartyg, som över huvud torde komma att besöka Stockholms
hamn. Den nya dockans dimensioner äro jämlikt marinförvaltningens
skrivelse den 3 april 1914 beräknade till 125x20x8 m., eller samma
dimensioner som den under anläggning varande dockan i Härnösand.
Övriga större redan existerande eller projekterade svenska dockors dimensioner
äro enligt tablån följande:

Malmö stora docka................................. 156x24x7,25 m.

Finnboda (enligt förslag)..................... 140x24x8,50 m.

Oxelösund (enligt förslag) .................. 160x24x8,50 m.

Av^ dessa siffror framgår, att man inom sjöfartskretsar räknar med
nödvändigheten av att kunna docka större fartyg, än som kunna intagas
i den projekterade dockanläggningen vid flottans station i Stockholm,
och en ökning av dennas dimensioner synes med hänsyn härtill önskvärd.
Kommittén finner sig härvid böra stanna vid följande dimensioner,
nämligen 140x24x9 m., och vill därvid betona, att det vid anläggandet
viktigaste synes vara att från början sörja för tillräcklig bredd
och tillräckligt djup i själva dockporten; längden kan sedermera i mån
av behov ökas. Till frågan om kostnaderna för en sådan utökning av
dockan återkommer kommittén längre fram.

I detta sammanhang anser sig kommittén slutligen böra framhålla,
att dockans betydelse för handelssjöfarten till eu viss grad minskas, om
den föreslagna nya dockanläggningen vid Finnboda kommer till stånd.
Även i detta fall bör likväl dockans betydelse för handelssjöfarten icke
underkännas, då det säkerligen ofta kan vara fördelaktigt att inom
Stockholms hamn disponera över tvenne stora dockor, särskilt om den
ena av dessa för en längre tid är upptagen av ett omfattande reparationsarbete.
På samma sätt kan det även för flottan vara av stor vikt
att vid mobilisering och under krigstid kunna inom Stockholms skärgård
disponera över ytterligare en stor docka, och kommittén finner sig i
samband härmed böra betona, att om å ena sidan flottstationen under
fredstid kan vara av betydelse för stadens sjöfart, så är å andra sidan

61

flottan under och efter genomförandet av eu mobilisering i hög grad
beroende av alla de industriella hjälpmedel, som linnas inom staden.

Ett sådant läge hos flottstationen, att dessa hjälpmedel äro lätt tillgängliga,
är därför för flottan fördelaktigt.

Kommittén har vidare ansett sig böra undersöka, om stationens
förläggande till den ena eller andra platsen kan vara till något hinder
för eu framtida utveckling av Stockholms hamn. I detta hänseende
torde från början kunna fastslås, att hamnens utvecklingsmöjligheter
icke kunna på något sätt beröras av en stationsanläggning vare sig vid
Elfvik, Södergarn eller Torsbyfjärd, då dessa platser äro alltför avlägset
belägna. Icke heller torde hamnens utsträckande över det område,
som för närvarande disponeras av flottstationen i Stockholm, kunna
medföra någon mera tungt vägande fördel för Stockholms stad. Det
nuvarande stationsområdets införlivande med Stockholms hamn skulle
visserligen tillföra hamnen avsevärda kajlängder, men dessa skulle dock
i huvudsak endast komma den mindre trafiken tillgodo. Ett rationellt
utnyttjande av detta område för den större trafiken skulle nämligen
medföra nödvändigheten av att dit utdraga järnvägsspår och olägenheten
härav synes för Stockholms stad ur andra synpunkter vara så uppenbar,
att en sådan åtgärd svårligen torde kunna på allvar ifrågasättas. Stationens
kvarblivande på dess nuvarande plats kan därför enligt kommitténs
mening icke utgöra någon allvarlig olägenhet för Stockholms
stad ur synpunkten av hamnens framtida utveckling.

En stationsanläggning vid Kaknäs kan däremot komma att ligga
betänkligt i vägen för en utveckling av Stockholms hamn, särskilt om
hänsyn tages till den riktning, i vilken utvecklingsplanerna för närvarande
gå, men det synes likväl kommittén att betydelsen av denna olägenhet
icke bör givas sådana dimensioner, att tanken på en stationsanläggning
vid Kaknäs enbart av denna anledning bör uppgivas.

Stockholms stad disponerar för närvarande vid Värtahamnen över
en kajlängd av cirka 2,500 m., som under förutsättning av hamnens
utsträckande över Lindarängsområdet kommer att enligt olika förslags
ökas med 2,900 å 3,800 m. En ytterligare utveckling av Stockholms
hamn . bjudes naturligast genom att Kaknäsområdet härför tages i anspråk.
I så fall skulle kajlängden kunna ökas med en sträcka, som
kan beräknas till 2,500 4,000 m. Ytterligare utvecklingsmöjligheter

å fastlandet finnas dessutom norr om den nuvarande hamnen vid Lilla
Värtan. Genom den utvidgning av Värtahamnen, som sålunda kan
åstadkommas, torde Stockholms stads behov av djuphamn för en mycket
avsevärd tid framåt bliva tillgodosett. Skulle emellertid sjöfarten på

62

Stockholm komma att utvecklas i sådan omfattning, att ovannämnda
områden visa sig otillräckliga, torde hamnens utveckling få sökas på
andra sidan Lilla Värtan å Lidingön. Enligt ett av ingenjör P. G.
Kornell skisserat förslag skulle en djuphamn med icke mindre än 11,000
meters kajlängd med fördel kunna anläggas på- Lidingöns sydvästra
strand. Klart är, att, om Kaknäsområdet tages i anspråk för anläggandet
av en flottstation, huvudstaden inom en relativt närliggande tid
tvingas att för sin djuphamns utveckling söka sig över från fastlandet
till Lidingön. Kaknäsområdets reserverande för utvidgning av Stockholms
djuphamn är sålunda ur hamnens synpunkt en angelägenhet av
största vikt, men någon avgörande betydelse kan det, med hänsyn till
utvecklingsmöjligheterna å andra håll, ej anses äga.

Vid bedömandet av de sjöfartstekniska synpunkterna har kommittén
även tagit i betraktande, att isförhållandena i Stockholms skärgård till
en viss grad kunna inverka på valet av plats för flottstationen. Flottans
fartygsmateriel lämpar sig som regel icke för isbrytning, i all sjmnerhet
om det gäller brytandet av något tjockare is, och särskilt den ömtåliga
torpedfartygsmaterielen är för sina förflyttningar till och från
öppet vatten i mycket hög grad beroende av att isrännor av tillräcklig
bredd i förväg äro uppbrutna. Det måste ur denna synpunkt betraktas
som en given fördel, om stationen kan förläggas till en plats, där trafiken
vintern igenom hålles öppen för handelssjöfartens behov. Ur
denna synpunkt äro såväl den nuvarande stationen som Kaknäs bättre
belägna än Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd, där statsverket skulle få
vidkännas särskilda kostnader för att betrygga stationens förbindelse med
öppet vatten och därigenom möjliggöra att de numera även delvis under
vintern fortgående övningarna kunna bedrivas. Vattnets utströmning
från Mälaren bidrager även i sin mån att hålla farvattnet inom det nuvarande
stationsområdet och vid Kaknäs mera fritt från is än vad fallet
är vid Södergarn och framför allt vid Torsbyfjärd, där stationens läge
i botten av en djup fjärd och långt på sidan om allmänna farleden
måste betecknas som synnerligen olämplig, särskilt under stränga isvintrar.

Upptagandet av en kanal genom Alstäket kan ur denna synpunkt
förväntas komma att icke oväsentligt förbättra Torsbyfjärds läge, särskilt
då en av förutsättningarna härför måste antagas vara, att den sålunda
öppnade nya farleden även vintertid hålles tillgänglig för handelssjöfartens
behov. Då emellertid frågan om upptagandet av en ny förbindelseled
mellan Stockholm och södra skärgården för närvarande är föremål
för särskild utredning, vilken, enligt vad kommittén erfarit, även om -

63

fattar isförhållandena, har kommittén icke ansett sig böra göra något
närmare uttalande i detta hänseende.

Till sist vill kommittén framhålla, att ett visst samband förefinnes
mellan frågan om den för stationen lämpligaste platsen och nyssnämnda
fråga om upptagandet av eu ny förbindelseled mellan Stockholm och södra
skärgården. Då sistnämnda fråga för närvarande är föremål för särskild
utredning finner sig kommittén icke höra ingå på något bedömande av
huru densamma ur vare sig militär eller sjölärtsteknisk synpunkt lämpligen
bör lösas, utan inskränker sig till att göra nedanstående uttalande
rörande den plats, som under olika förutsättningar synes vara den för
stationen i förhållande till kanalen ur rent nautisk synpunkt lämpligaste.

Skulle farledsfrågan komma att lösas i enlighet med Sågsjö- eller
Moranedsalternativen synes stationen i förhållande till kanalen lämpligast
böra vara förlagd till Stockholm eller dess omedelbara närhet, och Galärvarvs-,
Kaknäs- och Lidingö förslagen äga under denna förutsättning
företräde framför Torsbyfjärdsförslaget. Löses däremot farledsfrågan enligt
Ålstäksalternativet synes en station vid Tors by fjärd vara i förhållande
till kanalen bättre belägen än en station vid Södergarn, Elfvik, Kaknäs
eller Galärvarvet.

Med hänsyn till det ovan anförda får kommittén som sin uppfattning
uttala, att vissa sjöfartstekniska skäl synas tala till förmån än för det ena
och än för det andra förslaget, men kommittén finner att dessa skäl, i
likhet med de militära, icke äro av den art att de kunna tillmätas någon
avgörande betydelse vid valet av plats för flottstationen.

Resultatet av de förberedande undersökningarna.

De förberedande undersökningarna hava såsom förut nämnts givit
vid handen, att vissa av de tidigare föreslagna platserna för en stationsanläggning
i Stockholms skärgård av olika skäl ej kunna anses vara
för en sådan anläggning lämpliga, och att dessa platser sålunda borde
uteslutas ur den noggrannare utredningen. Vad de återstående fem
platserna beträffar framgår av de militära och sjöfartstekniska utredningarna,
att varken militäYa eller sjöfartstekniska skäl utpeka den ena
eller andra av ifrågavarande platser såsom för en stationsanläggning
särskilt lämplig, men att icke heller någondera platsen ur vare sig militär
eller sjöfartstekuisk synpunkt kan betecknas såsom för en stationsanläggning
avgjort olämplig.

64

Med anledning härav har kommittén ansett sig böra utföra fullständiga
terrängundersökningar av dessa platser, där sådana icke förut
varit utförda, att tjäna till ledning vid utarbetandet av planerna för de
olika stations- och varvsanläggningarna.

Beträffande förvärvandet av det område å Södra Djurgården, som
erfordras för en utvidgning av den nuvarande stationen, har kommittén
begärt och erhållit nådigt bemyndigande att ingå i förhandling med
Stockholms stad och övriga ägare eller innehavare av mark inom ifrågavarande
område för åvägabringande av en preliminär överensskommelse
rörande de villkor, på vilka detsamma må kunna av Kung!. Majt och
kronan förvärvas. Beträffande de övriga platserna har kommittén sökt
att under hand införskaffa intill viss tid gällande anbud å försäljning av
de erforderliga områdena.

Slutligen har kommittén till ledning för detaljutredningarna utarbetat
i nedanstående punkt intagna grunder för de olika stations- och varvsanläggningarna.

Grunder för stations- och varvsanläggningarna.

I det utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
14 maj 1914, som finnes bilagt proposition nr 60, angående sjöförsvarets
ordnande, till 1914 års senare riksdag, yttrade chefen för sjöförsvarsdepartementet
— efter att hava omnämnt, bland annat, hurusom
frågan om utvidgning av örlogsstationen i Stockholm även varit
föremål för andra försvarsberedningens preliminära överläggningar, men
att beredningen icke tagit ståndpunkt till denna fråga — i förevarande
ärende bland annat följande (sid. 131):

»De militära synpunkter, som i allmänhet blivit framförda såsom
motiv för en förläggning till Stockholm av större delar utav kustflottan,
än vad hittills varit fallet, hava i första hand gällt dels faran för innestängning
av de i Karlskrona förlagda'' l:a klass pansarbåtarna, dels
önskvärdheten av att kustflottans huvudstyrka i fredstid vore förlagd
inom det viktiga operationsområde på Sveriges ostkust, som Stockholms
skärgård bildar.

Frågan om fartygens fredsförläggning har på sätt och vis kommit
i nytt läge genom den ökade krigsberedskap, som under senare år givits
åt kustflottans fartyg och vilken krigsberedskap jag ämnar föreslå
måtte bliva än ytterligare ökad på sätt framgår av vad jag i annat
sammanhang yttrar. I krigsberedskap liggande delar av kustflottan,
• vilka hava sina besättningar och förråd ombord, kunna med fördel vara

05

förlagda även till Karlskrona, då nämligen eu förflyttning från Karlskrona
till Stockholm vid behov kan utan tidsutdräkt verkställas.

Vad åter beträffar icke rustade fartyg, synas förhållandena ställa
sig olika för torpedfartyg och pansarbåtar, vilka sistnämnda fartyg, då
de icke äro rustade, synas mig böra vara förlagda till Stockholm.»

Mot detta uttalande har riksdagen i sin skrivelse nr 1 vid samma
riksdag, i vilken ifrågavarande proposition omhandlas, icke haft något
att erinra.

Med ledning härav och av de uttalanden och beslut, som av samma
riksdag gjorts och fattats, såväl angående flott byggnadsplan för perioden
1915—1919, om kustflottans och lokalstyrkornas sammansättning, om
fartygens förläggande i materielreserv samt utrangering, ävensom angående
flottans krigsberedskap och övningar, skulle år 1920 ungefär följande
antal fartyg av olika typer, tilldelade kustflottan, Stockholmseskadern
och materielreserven, kunna beräknas vid fredsförläggning tillhöra
Stockholms station:

1 st. chefsfartyg,

3 )) l:a kl. pansarbåtar,

6 ». 3:e » »

3 » torpedkryssare,

3 » jagare,

18 » l:a kl. torpedbåtar,

8 » 2:a » »

3 )) kanonbåtar, depåfartyg,

2 » minfartyg,

8 •» vedettbåtar,

4 » sjömätningsfartyg,

1 » lasaretts fartyg,

ett antal undervattensbåtar och flygbåtar, transportfartyg samt
pråmar.

Jämlikt planen skola därjämte kustflottans 9 st. pansarbåtar vara
förlagda till Stockholm under de tider, då de icke äro rustade, och torde
kunna förutsättas, att under fredstid samtidigt 3 av dessa pansarbåtar
ständigt äro dit förlagda.

Stationen bör sålunda planläggas för att giva tillräckligt utrymme
för dessa fartygs behov samt erforderliga kasärner och boställen för
personalen ävensom skolbyggnader m. m. för dennas utbildning.

Enligt från vederbörande militära myndigheter erhållna uppgifter,
avseende personalberäkningarna för år 1919, uppgår det största antal

9

66

personal av manskaps tjänsteklass, som samtidigt kan beräknas vara
i tjänstgöring vid Stockholms station, till omkring 1,500 man. Av detta
antal kan emellertid minst 300 man beräknas bo i kvarter, och kasärnutrymme
behöver sålunda beräknas endast för 1,200 man. I Kaknäs-,
Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen böra sålunda kasärner
beräknas för 1,200 man, under det att i Stockholmsalternativet endast behöver
räknas med uppförandet av en kasärn för 800 man, då återstående
personal kan inrymmas i de nuvarande kasärnerna II och III, vilka byggnader
avses att bibehållas som kasärner.

Uppgifter å det erforderliga antalet boställslägenheter i de olika
alternativen samt beskrivningar å av kommittén utarbetade typer för
bostadshus återfinnes i bil. 3. I Stockholmsalternativet ävensom, ehuru
i något mindre utsträckning'', i Kaknäsalternativet, har kommittén räknat
med att en stor del av personalen skall kunna erhålla bostäder inom
Stockholms stad, på sätt redan nu är fallet. Elfviks-, Södergarns- och
Torsbyfjärdsalternativen fordra däremot anordnandet av ett mycket stort
antal bostadslägenheter, då det av kommunikationshänsyn måste anses
uteslutet att vid stationen tjänstgörande personal skall kunna vara bosatt
så långt borta som i Stockholm. Beträffande antalet bostadslägenheter
i de tre sistnämnda alternativen har kommittén tillsvidare endast räknat
med anordnandet av omkring 300 lägenheter för underofficerskorpraler,
korpraler och meniga, ungefärligen motsvarande det nuvarande antalet
gift personal inom dessa tjänstegrader. Kommittén anser sig emellertid
i detta sammanhang böra anmärka, att det troligen framdeles kommer
att visa sig nödvändigt att väsentligt öka antalet bostadslägenheter för
här ifrågavarande personal, då fara föreligger att rekryteringen av sjömanskåren
kommer att avsevärt försvåras, om ej möjlighet beredes åtminstone
samtliga underofficerskorpraler och korpraler att bo i kvarter.

Sjökrigshögskolan synes vid en förflyttning av stationen böra kvarbliva
i Stockholm, såväl med hänsyn till att de bästa lärarekrafterna som regel
torde finnas i marinens överstyrelse, som på grund av att eleverna behöva
äga tillgång till i staden befintliga bibliotek. Sjökrigsskolan synes
däremot böra flyttas med stationen i Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och
T orsbyf j ärdsalternativen.

Vid en förflyttning av stationen utanför Stockholms stads område
eller till Kaknäs måste medel avses för uppförande av varmbadhus,
kyrka, lolkskola, sjukhus, officersmäss, underofficersmäss och samlingshus
för arbetare och gemenskap, varjämte Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen
fordra anläggandet av en kyrkogård. I Stockholms -

67

alternativet däremot fordras endast uppförandet av en sjukstuga, likväl
endast i händelse att garnisonssjukhuset utflyttas till Järvafaltet.

Sj ökarte verk et har icke något direkt samband med stationen och
torde vid en förflyttning av denna böra kvarbliva i Stockholm antingen
i sin nuvarande lokal eller i nyuppförd sådan.

Slutligen anser sig kommittén i detta sammanhang böra påpeka
det önskvärda i att lokaler beredas för flottans arkiv och historiska
samlingar. Arkivet är för närvarande inrymt i en del av tyghuset och
måste därför under alla omständigheter flyttas vid en förflyttning av
stationen, men även i händelse av stationens kvarblivande är det önskvärt
att lokalen kan frigöras för andra ändamål. De historiska samlingarna
äro spridda på olika platser, såsom i sjökrigsskolan, några av
galärskjulen å Galärvarvet, stora slupsskjulet å Skeppsholmen, riksbankens
gamla lokaler o. s. v. Samlingarnas sammanförande i en gemensam
lokal är nödvändigt icke blott med hänsyn till det önskvärda i att kunna
bättre ordna och skydda dem för förstörelse än som är möjligt i de
nuvarande, delvis ouppvärmda lokalerna, utan också enär såväl de i
sjökrigsskolan som å varvet förvarade delarna av samlingarna av utrymmesskäl
måste flyttas även i händelse av stationens bibehållande på dess
nuvarande plats.

Kommittén har icke ansett sig böra beräkna några medel vare sig
för en eventuell förflyttning av sjökarteverket'' eller för beredande av
lokaler för arkivet och de historiska samlingarna, då dessa frågor icke
direkt höra samman med flottstationsfrågan, utan endast framkomma
som konsekvenser av stationens förflyttning eller ombyggnad. Kommittén
vill endast i detta sammanhang antyda, att frågan om ordnandet
av en lokal för arkivet lämpligast kunde finna sin lösning i samband
med uppförandet av en byggnad för marinens överstyrelse, i vilken
byggnad arkivet då även kunde inrymmas, samt att en eventuell byggnad
för de historiska samlingarna även vid stationens bibehållande på
dess nuvarande plats icke synes böra läggas inom det mera svårtillgängliga
stationsområdet, utan hellre vid en mera livligt trafikerad plats,
exempelvis invid Djurgårdsslätten, om härför lämplig tomt kan förvärvas
i samband med förvärvandet av det för Galärvarvets utvidgning erforderliga
området.

Varvet måste givas en sådan omfattning, att det i första hand kan
verkställa de å ovannämnda fartyg med tillhörande båtar, inventarier
m. m. ävensom å kustartilleriets till Stockholm förlagda flytande materiel,
årligen förekommande översyns- och underhållsarbeten samt repara -

f

68

tioner och förändringar, som må bliva erforderliga, ävensom utrustning,
förrådskomplettering och avrustning.

Men dessutom måste varvet under fredstid,

dels kunna med önskvärd hastighet utföra erforderliga underhållsoch
reparationsarbeten samt förrådskompletteringar m. m. å flottans
samtliga under vissa tider till Stockholm och dess skärgård för övningar
förlagda stridskrafter,

dels kunna utföra nybyggnader i den utsträckning, att dessa arbeten
kunna i lämpligt förhållande till arbetarstammen lämna full sysselsättning
under de tider, då varvet ej är så överhopat med arbeten för den
övriga materielen.

Ytterligare tillkommer vid bedömandet av varvets omfattning,

att det vid mobilisering, under anlitande av biträde från privatindustrin,
skall kunna med kortaste tidsutdräkt utföra såväl färdigrustningen
av de till stationen förlagda fartygen som även utrustning och eventuella
förändringar av den förhyrda materielen, såsom hjälpvedettbåtar, hjälpkanonbåtar,
dykeri-, isbrytare- ock sjuktransportfartyg m. in., samt

att det efter genomförd mobilisering, eventuellt under anlitande av
biträde från privatindustrin, skall kunna med önskvärd hastighet utföra
såväl underhållet som erforderliga reparationer efter haverier eller strid
å flottans samtliga till Stockholms skärgårdsområde förlagda stridskrafter.

På grund av dessa under olika förhållanden och tidpunkter under
året i hög grad varierande fordringar på varvets arbetsförmåga i kvantitativt
hänseende, ställer det sig synnerligen svårt att kunna med någorlunda
bestämdhet fastslå den omfattning, som varvet, dess verkstäder,
förråd m. m. böra hava för att på mest effektiva och ekonomiska sätt
svara mot den fluktuerande efterfrågan å arbete, men har kommittén
ansett sig böra beträffande Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen
utgå ifrån att de respektive varvens verkstäder och övriga anläggningar
planläggas för att, då de äro färdigbyggda, erhålla en omfattning,
överensstämmande med grunderna för förut utarbetade planer
för etablissementets förflyttning. Dessutom måste ytterligare plats beredas,
motsvarande vissa delar av redan tidigare förutsedd utvidgning
av anläggningarna, för att möta de behov som flottans tillväxt, särskilt
inom viss materiel, kräver, varjämte anläggningarna planerats så att de
medgiva en ytterligare, icke oväsentlig, utvidgning, om och då så må
bliva erforderligt.

I fråga om Stockholmsalternativet har kommittén delvis varit bunden
av att ''i största möjliga utsträckning utnyttja redan befintliga anlägg -

ningar, men har även beträffande detta alternativ sökt fasthålla ovan
angivna synpunkter beträffande varvets omfång efter verkställd utvidgning
och ytterligare utvidgningsmöjligheter.

Slutligen torde böra framhållas, att kommittén i stor utsträckning
kunnat tillgodogöra sig det arbete, som utförts av 1916 ars stationssakkunniga,
såväl i fråga om de olika anläggningarnas planerande som beträffande
ritningar till verkstads- och förrådsbyggnader m. m.

Kommunikationer.

I Stockholmsalternativet har kommittén icke ansett sig böra ifrågasätta
anordnandet av en direkt spårförbindelse mellan stationsområdet
och statsbanenätet. Kommittén föreslår i stället anordnandet av en färjförbindelse
mellan Djurgårdsvarvet och Stadsgården, ehuru kostnaderna
för varvsdriften därigenom givetvis komma att till en viss grad ökas.

Den sålunda föreslagna farj förbindelsen omfattar anskaffandet av
en ång- eller motorfärja, avsedd att dessutom användas till transport
av personal mellan Slussen och varvsområdet vid arbetstidernas början
och slut, samt anordnandet av ett färjläge på Djurgårdsvarvet. I Stadsgården
beräknas järnvägsvagnarna kunna ombordtagas på färjan med kran.

Kostnaderna för färja och färjläge hava beräknats till 165,000 kronor.

I Kaknäsalternativet hava icke några särskilda kostnader ansetts böra
beräknas för åstadkommande av anslutning mellan stationsområdets spårnät
och statsbanenätet, då statsbanornas spårnät vid Värtahamnen på
grund av hamnens förestående utvidgning torde komma att framdragas
till stationsområdets omedelbara närhet, och en anslutning sålunda kan
åstadkommas utan särskild kostnad.

I fråga om anordnande av järnvägsförbindelse mellan stationsområdet
och statsbanenätet i Lidingö- och T or sby fjärd salternativ en hava tidigare
omfattande utredningar verkställts, och får kommittén i detta hänseende
hänvisa till proposition nr 55 till 1907 års riksdag, sid. 47 — 50 och
67, samt 1907 års försvarskommittés betänkande och förslag den 15
november 1909 rörande förflyttning av flottans station i Stockholm, sid.
74 och 75. Av dessa utredningar framgår, att stationens kommunikationsfråga
i Lidingöalternativen står i ett visst samband med Lidingö köpings
kommunikationsfråga, och i Torsbyfjärdsalternativet är beroende av en
överenskommelse med järnvägsaktiebolaget Stockholm—Saltsjön rörande
trafik på Saltsjöbanan, varjämte i sistnämnda alternativ frågan om Saltsjöbanans
ändstation måste slutgiltigt ordnas.

70

Då dessa svävande frågor icke torde kunna avgöras utan att ett
definitivt beslut i flottstationsfragan dessförinnan fattats, liar kommittén
icke ansett sig nu böra nedlägga några kostnader på ytterligare utredningar
i detta hänseende. Kommittén har därför inskränkt sig till att
verkställa en omräkning av de förut beräknade kostnaderna enligt nu
gällande priser, och har därvid funnit att kostnaderna för anordnandet
av järnvägsförbindelse med statsbanenätet böra upptagas till följande
approximativa belopp:

i Elfviksalternativet.........

» Södergarnsalternativet .
» Torsbyfjärdsalternativet

2.700.000 kronor,

2.500.000 » , samt

3.100.000 » .

Stationens vattenbehov.

För Stockholmsalternativet har kommittén förutsatt, att vatten skall
kunna erhållas från Stockholms stads vattenledningsverk för samma pris
som nu, eller 16 öre/m3. Kompletterandet av stationens och varvets rörledningar
beräknas i detta alternativ draga en approximativ kostnad av
omkring 300,000 kronor.

För Kaknäsalternativet beräknas att vatten skall kunna erhållas från
Stockholms stad för högst det pris, som av vattenledningsverket angivits
för leverans av vatten vid Ropsten (se nedan), eller 16 öre/m3.
Kostnaderna för anordnande av vatten- och avloppsledningar inom stationsområdet
hava beräknats till 1,000,000 kronor, varvid förutsatts att
ledningarna framdragas till områdets gräns genom stadens försorg.

Efter att därtill hava erhållit nådigt bemyndigande har kommittén
med Aktiebolaget Vatten by ggnadsbyrån i Stockholm träffat överenskommelse
om att byrån skulle,

_ dels utarbeta ett preliminärt förslag till vattenledning för en flottstation
vid Torsbyfjärd, och

dels i anslutning till pågående utredning av Lidingö köpings vattenledningsfråga
verkställa en preliminär beräkning av kostnaden för en
vattenledning till en flottstation å Lidingön, alternativt vid Gåshaga,
Elfvik och Södergarn, med vatten antingen från Stockholms vattenledning
eller från grusåsen vid Ulriksdal.

Av byrån med anledning härav avgivna förslag med därtill hörande
kartor och ritningar komma framdeles att bifogas detaljplanerna för de
olika stationsalternativen. Här nedan lämnas endast ett kortfattat utdrag
ur desamma.

71

För vattenledningen vid Tors!»/fjärd liar Vattenby ggnadsbyrån räknat,
dels med ett samhälle om c:a 10,000 människor med vatten för
hushållsändamål, trädgårdsbevattning m. m., och dels med erforderligt
vatten för själva varvsanläggningarna och vid stationen förlagda fartyg.
Dessutom har vattenledningen beräknats kunna lämna den för eldsläckning
erforderliga vattenmängden under effektivt tryck. Det totala årliga
vattenbehovet för flottstationen har i enlighet härmed beräknats
till högst 1,000,000 m:i, och det största dagliga vattenbehovet till

4,000 m3. . .

Den verkställda undersökningen har givit vid handen, att den naturliga
grundvattentillgången är otillräcklig, och att flottstationens vattenledning
därför måste baseras på tillgodogörande av ytvatten. Några
härför lämpliga vattendrag finnas icke på Orminge- eller Farstalanden,
och de närmast stationsområdet liggande sjöarna Aspvikstjärn och Osbyträsk
kunna icke ifrågakomma, då deras nederbördsområde är alldeles
otillräckligt. Däremot utgöra sjöarna Insjön i förening med Kovikstjärn,
belägna på c:a 5 km. avstånd från stationsområdet, eu kvantitativt tillfredsställande
vattentäkt, och deras vatten lämpar sig efter förutgången
filtrering väl för vattenledningsändamål.

De jordområden, som i och för vattenledningen måste förvärvas,
uto-öras dels av jordremsor utmed tryckledningen mellan Insjön och stationsområdet
samt utmed diket mellan Kovikstjärn och Insjön, dels av
ett område för pump- och filterverket i närheten av Insjön, dels slutligen
av en strandremsa runt sjöarna samt de i sjöarna belägna holmarna.
Sammanlagda erforderliga jordarealen utgör c:a 20 hektar, och med ett
expropriationspris av 1 kr./m2 erfordras sålunda för jordlösen ett belopp
av 200,000 kronor.

Det effektivaste medlet att skydda vattentäkten mot förorening vore
givetvis att förvärva hela nederbördsområdet. Dess areal, elter avdrag
av sjöarean, uppgår emellertid till 7,0 km", och skulle detsamma lösas
efter ovan angivna expropriationspris eller t. o. m. endast en bråkdel
därav, bleve kostnaden för områdets förvärvande oantagligt hög. Området
kan likväl utan men för vattentäkten i huvudsak brukas såsom
hittills, och en överenskommelse med de nuvarande markägarna borde
därför kunna träffas på för kronan antagliga villkor.

För den händelse detta emellertid ej låter sig göra måste vattentäkten
skyddas genom utmed stränderna anlagda avloppsledningar, som
kunna avleda spill- och förorenat regnvatten från nederbördsområdet.
Avloppsledningarnas sammanlagda längd uppgår till c:a 10 km. och

72

deras utförande, blir på grund av de branta, bergiga stränderna förenat
med en synnerligen hög kostnad, överslagsvis beräknad till 800,000 kr.
Denna kostnad är dock avsevärt lägre än kostnaden för hela nederbördsområdets
expropriation, varjämte bör anmärkas, att avloppsledningarna
behöva utföras först då nederbördsområdets bebyggande gör det nödvändigt,
och då måhända endast delvis.

Hela anläggningskostnaden inklusive jordlösen har approximativt beräknats
till... .. . .............''................................................. 2,200,000 kronor

vartill eventuellt bör läggas för avloppsledningar kring

sj’öarna............................................................. 800,000 »

Summa 3,000,000 kronor

o

Årskostnaden, i vilken inräknas ränta och amortering
å anläggningskostnaden samt underhåll och driftkostnad
m. m. har approximativt beräknats till ... 192,800 »

vartill eventuellt bör läggas för avloppsledningar kring

sJöarna ............................................................ 54,600 »

Summa 247,400 kronor

Med en i medeltal uppfordrad vattenmängd av 800,000 m8/år utgör
sålunda kostnaden för uppfordrad kubikmeter vatten i avrundat tal resp.
24 öre och 31 öre. 1

För att undersöka utsikterna att med ekonomisk fördel för kronan
leda vatten från Stockholms stad till flottstationen har Vattenbyggnadsbyrån
hänvänt sig till Stockholms vattenledningsverk med förfrågan om
kostnaden för eventuell vattenleverans från staden.

Av vattenledningsverkets skrivelse framgår bl. a.,
att möjligheten att överhuvud erhålla vatten från Stockholms stad
är beroende av stadsfullmäktiges beslut; samt

att de i det följande angivna förslagen endast äro preliminära och
kostnadsuppgifterna endast approximativa.

Tvänne alternativ hava undersökts för stadens vattenleverans: antingen
vid reservoaren a flottstationsomradet eller vid stadens sydöstra
gräns vid Danvikstull.

I senare fallet uppställer vattenledningsverket som villkor, att staden
skall fa uttaga vatten från huvudledningen mellan Danvikstull och
flottstationen till andra avnämare och att staden fördenskull skall bliva

73

ägare till ledningen. Detta alternativ synes därför icke innebära några
fördelar för kronan i jämförelse med det andra alternativet: vattenleverans
vid reservoaren å flottstationsområdet.

För leverans av 1,000,(K>0 m3''år vid reservoaren å flottstationsområdet
beräknar Stockholms vattenledningsverk en taxeenlig avgift av 16
öre m3 jämte en tilläggsavgift av 10 å 12 öre/m3 för pumpning av vattnet
vid Danvikstull, ränta och amortering å anläggningskostnaden lör
huvudledningen, underhåll m. m. Understiger vattenförbrukningen
nämnda kvantitet, ökas tilläggsavgiften i proportion. I den beräknade
tilläggsavgiften ingår icke kostnaden för eventuellt markförvärv.

Då den förbrukade vattenmängden i medeltal beräknas till 800,000
m3/år kommer tilläggsavgiften att ökas med 2 öre/m3, och för jordlösen
kan beräknas att tilläggsavgiften ökas med ytterligare 1 öre m3. Kronans
medelkostnad för vatten från Stockholms stad, uppfordrat till flottstationens
vattentorn, utgör sålunda i medeltal 30 öre/m3.

För att kunna jämföra denna kostnad med kostnaden för vatten från
Jnsjön har en beräkning verkställts av anläggnings- och årskostnad för
pumpning av vatten från Insjön till vattentornet. Av denna framgår,
att kronans medelkostnad för från Insjön till vattentornet uppfordrad
kubikmeter vatten i avrundat tal uppgår till 13 örehn3, vilken kostnad
efter utförandet av avloppsledningarna utmed Insjön och Kovikstjärn
ökas till 20 örehn3. Den verkställda utredningen ger sålunda vid handen,
att kronans kostnad per kubikmeter vatten blir väsentligt lägre, om
vattnet tages från Insjön än om detsamma levereras av Stockholms
vattenledningsverk.

Om man bortser från kostnadshöjningen genom avloppsledningarna,
utgör skillnaden 17 öre/m3. Med en förbrukning av 800,000 m3/år,
motsvarar detta en inbesparad årskostnad av 136,000-kronor, vilken
skulle räcka till att med 5,5 % förränta och amortera ett kapital av

2,500,000 kronor. Kan därför kronan för ett belopp, som understiger
sistnämnda summa, förvärva äganderätten till Insjöns och Kovikstjärns
hela nederbördsområde, så att avloppsledningar runt sjöarna icke erfordras,
så bleve detta likväl en för kronan förmånligare affär än att taga
vatten från Stockholms stad, oavsett att frågan om Insjöns och Kovikstjärns
skyddande mot förorening på detta sätt erhölle sin enklaste och
mest betryggande lösning.

Emellertid bör i detta sammanhang icke förbises, att det i erbjudandet
från Stockholms vattenledningsverk angivna priset endast är preliminärt,
och att detsamma därför vid eventuella förhandlingar mellan

10

74

kronan och staden möjligen kan reduceras. Härtill synes föreligga så
mycket större skäl, som det uppgivna grundpriset vid stadsgränsen, 16
öre/m5, beräknats efter vanlig taxa »för en förbrukning överstigande
19,500 nU/år», då det dock här gäller en så avsevärd förbrukning som
i medeltal 800,000 m3/år.

Kan en så stor reduktion av priset pr kubikmeter vatten från Stockholms
vattenledning uppnås, att det icke överstiger priset för vatten från
Insjön, bör det givetvis för kronan vara förmånligare att söka anslutning
till stadens vattenledningsnät.

Kommittén vill för sin del uttala den uppfattningen, att en anslutning
till stadens vattenledningsnät synes medföra vissa fördelar,
bland annat att vattentillgången skulle betryggas för det samhälle,
som med tiden måste komma att uppväxa omkring stationen, och för
vilket samhälle den från Insjön och Kovikstjärn påräkneliga vattentillgången
troligen icke blir för någon längre tid tillräcklig. Det synes
emellertid icke vara antagligt, att priset på vatten från Stockholms stad
kan reduceras i så hög grad, att en sådan anslutning kan för kronan
bliva ekonomiskt fördelaktig, och kommittén har därför ansett sig böra
räkna med anläggandet av en vattenledning från Insjön och Kovikstjärn
i enlighet med Vattenbyggnadsbyråns preliminära förslag, i vilken anläggning
jämväl bör upptagas anordnandet av avloppsledningar omkring
sjöarna. I enlighet härmed har kommittén i sina kostnadsberäkningar
uppfört kostnaden för anläggandet av en vattenledning i Torsbyfjärdsalternativet
med ett belopp av 3,000,000 kronor, vartill komma kostnaderna
för vatten- och avloppsledningar inom varvets och stationens
områden, vilka beräknats till 1,315,000 kronor.

Undersökningarna rörande vattenledning till LicLingön hava omfattat
en stationsanläggning alternativt vid Södergarn, Elfvik och Gåshaga,
med vatten antingen från Stockholms vattenledning eller från grusåsen
vid Ulriksdal, samt verkställts i anslutning till pågående utredning av
Lidingö köpings vattenledningsfråga. Då kommittén av förut anfört
skäl icke ansett sig böra utarbeta något stationsförslag enligt Gåshagaalternativet
utelämnas i det följande uppgifterna rörande vattenledning
till Gåshaga.

För flottstationen har Vattenbyggnadsbyrån räknat med samma siffror
som vid Torsbyfjärd, eller ett samhälle om cirka 10,000 innevånare, ett
årligt vattenbehov av högst 1,000,000 m3 och ett största dagligt vattenbehov
av 4,000 m3.

75

De områden inom Lidingö köping, som äro försedda med vattenledning,
bebos för närvarande av cirka 7,000 personer, vilket antal befinner
sig i snabb tillväxt och inom de närmaste åron torde uppgå till
10,000. Med hänsyn till den livliga byggnadsverksamhet, som hittills
varit rådande på Lidingön och som av allt att döma kommer att fortgå, beräknas
den kommunala vattenledningen för ett framtida innevånareantal
av 20,000. Den största framtida årsförbrukningen av vatten har med
ledning härav beräknats till 1,100,000 in3, och den största framtida
dygnsförbrukningen till 5,000 m3.

Om flottstationen förlägges till Lidingön beräknas sålunda den
sammanlagda vattenförbrukningen utgöra 2,100,000 m3/år och 9,000
m3/dygn.

Någon närmare Lidingön belägen grundvattenförekomst än rullstensåsen
vid Ulriksdal finnes icke, och ej heller någon sjö av tillräcklig
kapacitet. Ulriksdalsåsens kapacitet är betydande. Tre kommunala vattenledningsverk,
nämligen Hagalund, Sundbyberg och Stocksund, tillgodose
för närvarande hela sitt vattenbehov medelst grundvatten, som
uppfordras ur åsen, utan att därvid någon nämnvärd sänkning av vattenytan
äger rum.

Den nu pågående hydrologiska undersökningen vid Ulriksdal avser
att utröna, huruvida grundvattentillgången därstädes är tillräcklig även
för Lidingö köpings behov. Något definitivt resultat av undersökningen
föreligger ej ännu, men skulle det vid förestående provpumpning visa
sig, att grusåsen icke förmår framleda den erforderliga grundvattenmängden,
torde grundvattentillgången vid Ulriksdal kunna kompletteras
genom grundvatten från grusåsens fortsättning längre norrut.

Vattnet kan för närvarande användas utan att någon rening visat
sig behövlig. Emellertid föreligger en möjlighet, att vid sänkning av
grundvattenståndet i åsen saltvatten skulle kunna intränga från Edsviken
och göra det uppfordrade grundvattnet oanvändbart för vattenledningsändamål.
En dylik olägenhet kan emellertid undvikas genom
att i stället infiltrera sötvatten från Norrviken. Härigenom uppstår
givetvis en kostnadsökning, vilken såsom eventualitet bör upptagas i
kostnadsberäkningen.

Under åren närmast efter anläggningens utförande blir vattenförbrukningen
inom köpingen avsevärt lägre än den ovan beräknade, och
även inom flottstationssamhället torde förhållandet bliva detsamma. Det
vore därför oekonomiskt att omedelbart utbygga verket för hela dess
framtida kapacitet, och i stället föreslås att utbyggandet sker i två sta -

76

dier, varvid likväl vissa delar av ledningen redan vid den första anläggningen
dimensioneras för kela den framtida vattenmängden.

Kostnaderna för vattenledningen fördelas mellan kronan och köpingen
i allt vad som rör anläggningarna fram till flottstation srådets
gräns; däremot bekostar kronan ensam alla anläggningar inom stationsområdet.
Fördelningen av de gemensamma anläggningskostnaderna
sker lämpligen i proportion till maximidygnförbrukningen, och ställer
sig enligt verkställd beräkning så, att kostnaderna för den första anläggningen
fördelas mellan kronan och köpingen i proportionen 3 : 2
samt för den fullt utbyggda i proportionen 4 : 5.

Kronans andel i kostnaden för en första anläggning är i enlighet
härmed beräknad till:

	Alternativ:
	Södergarn	Elfvik
Kronor.................	1,964,000	2,030,000
vartill eventuellt kommer för pumpstation vid Norrviken m. m. s/s av 600,000 .	360,000	360.000
Summa kronor	2,324,000	2,390,000

Kronans andel i kostnaden för utvidgningen till full kapacitet blir
jämförelsevis obetydlig, eller i de båda alternativen respektive 36,000 och

20,000 kronor, vartill i båda alternativen eventuellt tillkommer för vatten
från Norrviken 90,000 kronor. Detta synes vara skäligt, eftersom utvidgningen
företrädesvis framkallas av köpingens växande vattenbehov
och köpingen av kostnaden för första anläggningen erlagt endast en
mindre del. Kronans andel i kostnaden för vattenledningsanläggningen
är sålunda praktiskt taget begränsad till engångskostnaden vid första
utbyggnaden.

En beräkning av årskostnaden, verkställd enligt samma grunder
som i Torsbyfjärdsalternativet och fördelad mellan kronan och köpingen
i samma proportion som ovan beträffande anläggningskostnaden, utvisar
att kronans medelkostnad för uppfordrad kubikmeter vatten blir:

77

	Alternativ
	Södergarn	Elfvik
	öre/ra3	öre/m3
Vatten från Ulriksdal:
Första utbyggnadsperioden...........................	27.1	28''2
Andra d:o d:o ...........................	21 2	22o
Eventuellt tillkommer för vatten från Norr-viken :
Första utbyggnadsperioden..........................	5-5	5-5
Andra d:o d:o ...........................	5''3	5 3

Enligt uppdrag har Vattenbyggnadsbyrån även hän vänt sig till
Stockholms vattenledningsverk för att få fastställd kostnaden för eventuell
vattenleverans från nämnda verk. Av vattenledningsverkets skrivelse
framgår bland annat, att vatten från Stockholms vattenledningsverk
under förutsättning av stadsfullmäktiges bifall kan erhållas vid
Ropsten till ett pris enligt taxa av 16 öre/m3.

Det av Stockholms stad vid Ropsten levererade vattnet kan icke
utan pumpning uppfordras i Lidingö köpings rörnät. Om vatten för
flottstationen tages från Stockholms stad kan förutsättas, att även Lidingö
köping erhåller sitt vatten från staden, och att följaktligen en
pumpstation vid Ropsten har att uppfordra hela den för flottstationen
och köpingen gemensamt erforderliga vattenmängden. Kronans andel i
kostnaden för anläggandet av en sådan pumpstation har beräknats öka
kostnaden för kubikmeter vatten med 2 öre eller till 18 öre.

För att kunna jämföra denna kostnad med kostnaden för vatten
från Ulriksdal, eventuellt Norrviken, har en beräkning verkställts av
anläggnings- och årskostnaden för pumpning av vatten från Ulriksdal
(eventuellt Nörrviken) till Ropsten. Av denna beräkning framgår, att
kostnaden per uppfordrad kubikmeter vatten vid Ropsten ställer sig
enligt följande:

Pumpning från Ulriksdal:

Första utbyggnadsperioden:

Kronan ............................

Köpingen .......................

Gemensamt ....................

6,4 öre
7,2 )>.
6,7 »

78

Andra utbyggnadsperioden:

Kronan ......................................................	................. 6,2	öre
Köpingen .............................................	................. 8,o	»
Gemensamt ............................................	.................. 7,0	»
Pumpning från Norrviken: Första utbyggnadsperioden:
Kronan .....................................................	................. 11,9	öre
Köpingen ................................................	................. 14,0	»
Gemensamt ...........................................	............... 12,6	»
Andra utbyggnadsperioden:
Kronan.......................................................	................. 11,5	öre
Köpingen ................................................	................ 15,0	»
Gemensamt ............................................	................. 13,1	»

Av utredningen framgår således, att kronans kostnad per kubikmeter
vatten blir väsentligt lägre, om en för flottstationen och Lidingö
köping gemensam vattenledning anlägges från Ulriksdal (eventuellt Norrviken),
än om vattnet tages från Stockholms stads vattenledning vid
Ropsten, eller 7 öre m3 (eventuellt 12 öre m3) mot 18 öre/m3.

Förhållandet blir detsamma, om man tager i betraktande, icke den
för kronan ensam, utan den för kronan och köpingen gemensamt eller
t. o. m. den för köpingen ensam beräknade kostnaden för vatten från
Ulriksdal (eventuellt Norrviken) — respektive 7 å 8 öre/m3 (eventuellt
13 å 15 öre/m3) mot 18 öre/m3.

Då emellertid det i erbjudandet från Stockholms vattenledningsverk
angivna priset endast är preliminärt, kan detsamma möjligen vid eventuella
förhandlingar mellan kronan och staden reduceras. Härtill synes
föreligga så mycket större skäl, som det uppgivna priset, 16 öre/m3,
beräknats efter vanlig taxa »för en förbrukning överstigande 19,500
m3/år», då det dock här gäller en högst avsevärd förbrukning — för
kronan och köpingen tillsammans överstigande 1,000,000 m3 år.

Kan en så stor reduktion av priset per kubikmeter vatten från
Stockholms vattenledning uppnås, att det icke överstiger priset för vatten
från Ulriksdal (eventuellt Norrviken), bör det givetvis för kronan och
köpingen vara förmånligare att söka anslutning till stadens vattenledningsnät.

7 9

Kommittén hyser för sin del den uppfattningen, att utsikterna för
att kunna träffa ett ekonomiskt antagligt avtal om anslutning till stadens
vattenledningsnät äro större i Lidingöalternativen än i Torsbyfjärdsalternativet.
Då emellertid icke några bestämda uppgifter i detta
hänseende för närvarande kunna lämnas, och då det vidare för verkställandet
av en ekonomisk jämförelse mellan de olika alternativen är
nödvändigt att även upptaga kostnaden för vattenledningar, har kommittén
ansett det vara riktigast att jämväl i kostnadsberäkningarna för
Lidingöalternativen uppföra kostnaderna för anläggandet av vattenledningar.
Kommittén har därvid endast ansett sig behöva räkna med
pumpning av vatten från Ulriksdal, och har sålunda uppfört kostnaden
för vattenledning i Södergarnsalternativet med 1,964,000 kronor, och i
Elfviksalternativet med 2,030,000 kronor, vartill komma kostnaderna för
vatten- och avloppsledningar inom varvets och stationens områden, vilka
beräknats i Södergarnsalternativet till 1,315,000 kronor och i Elfviksaltemativet
till 1,250,000 kronor.

Markförvärv.

Stockholm.

Det område å Södra Djurgården, som behöver förvärvas för flottstationens
utvidgning, omfattar enligt uppgift från Stockholms stads ombudsman
följande tomter m. m.:

A. Stockholms stad tillhörig mark:

1. Tomter:

Kvarteret Masten: del av n:r 1, hela n:r 3,

» Trädgården: del av n:r 1, hela n:r 2,

)) Trehörningen: n:r 1 och kv. Bergsklippan n:r 7,

» Kyrkogården: n:r 1, 3, 4, 7, 8 och 12, samt

» Bergsklippan: n:r 2, 3 och 4.

2. Gatumark:

Delar av Djurgårdsstrand,

» » Allmänna Gränd,

En gränd-dessein,

Del av Långa gatan,

Utfyllningar i Saltsjön invid Djurgårdsstaden,

Del av Norra Varvsgatan,

80

Sjömansgränd,

Bergsgränd,

Östra Varvsgränd,

En gränd,

Västra Vattugränd, samt

Utfyllningar i Saltsjön invid Beckholmen.

B. Enskilda tillhörig mark:

1. Tomter:

Kvarteret Skeppsholmsviken: n:r 3, 4, 5, 6 och 7,

» Kyrkogården: n:r 2, 5, 6, 9, 10 och 11,

» Bergsklippan: n:r 1, samt

» Grönland: n:r 7 (Beckholmen).

2. Gatumark:

Delar av Djurgårdsstrand.

Genom nådigt brev den 27 oktober-1916 bemyndigades kommittén
att ingå i förhandlingar med Stockholms stad och övriga ägare eller
innehavare av mark inom det för den ifrågasatta utvidgningen erforderliga
området för åvägabringande av en preliminär överenskommelse rörande
de villkor, på vilka ifrågavarande område må kunna av Kungl.
Maj:t och kronan förvärvas. De av Stockholms stad utsedda underhandlarna,
grosshandlaren Herman Lamm och kaptenen m. m. J. O.
Wallenberg, hava av Stockholms Grosshandelssocietet bemyndigats att
förhandla med kommittén jämväl å Grosshandelssocitetens vägnar rörande
pris och villkor för Beckholmens överlåtande, och har mellan kommittén
och nämnda underhandlare ett förslag till avtal av följande lydelse träffats:

Avtal.

Mellan undertecknade kommitterade för utredning av frågan om
flottstation i Stockholms skärgård, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar,
å ena, samt undertecknade Herman Lamm och Oskar Wallenberg, å Stockholms
stads vägnar, å andra sidan, är denna dag följande överenskommelse
träffad.

l:o) Stockholms stad överlåter och försäljer till Kronan dels ett
område i den s. k. Djurgårdsstaden, innefattande tomter, gatumark och
utfyllningar i Saltsjön, dels hela Beckholmen, vilka båda områden tillhopa
utgöra cirka 100,758 kv.meter och äro å bifogade karta med beskrivning,
Bil. A, betecknade med röd färg. Innefattande det försålda

81

området i Djurgårdsstaden, förutom gatumark och utfyllningar, eu del
av tomten n:o 1 och hela tomten n:o 3 i kvarteret Masten, en del av
tomten n:o 1 och hela tomten n:o 2 i kvarteret Trädgården, tomten n:o
1 i kvarteret Trehörningen och n:o 7 i kvarteret Bergsklippan, tomterna
n:ris 1, 3, 4, 7, 8 och 12 i kvarteret Kyrkogården och tomterna
n:ris 2, 3 och 4 i kvarteret Bergsklippan. I försäljningen ingår dels de
å försålda områdena befintliga byggnader, som tillhöra Stockholms stad
eller Grosshandelssocieteten, ävensom den sistnämndes andel i dockorna,
dels all stadens rätt till strand, vatten och grund såväl utanför ifrågavarande
områden som utanför tomten n:o 1 i Bergsklippan.

Tillika överlåter staden till Kronan den staden tillkommande förköpsrätt
till de Amiralitetskrigsmanskassan förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden,
som ligga innanför den å kartan markerade gränslinjen,
betecknad med A. B. C. D. E. F. G. H. I. K. ävensom till de Stockholms
ångslupsaktiebolag tillhöriga tomterna inom kvarteret Grönland
n:ris 1 och 2 samt kvarteret Halsen n:ris 5 och 6.

2: o) Köpeskillingen för de under punkt l:o) angivna områden med
därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
samt den övriga egendom, som i köpet ingår, utgör sju millioner
(7,000,000) kronor.

3:o) Kronan överlåter. och försäljer till Stockholms stad ett markområde
vid Kaknäs, utmärkt på bifogade karta, Bil. B, jämte rätt till
grund och vatten i Saltsjön utanför områdets strand, allt för en köpeskilling
av fem millioner (5,000,000) kronor.

4:o) Den mark staden överlåter åt Kronan må av Kronan genast
lagfaras och tillträdas. Och övertager Kronan stadens och Grosshandelssocietetens
rättigheter och förpliktelser gent »emot hyresgäster och upplåtelseinnehavare
enligt bifogad P. M., Bil. C.

5: o) Staden förbehåller sig rätt att få på egen bekostnad borttaga
byggnader av estetiskt eller kulturhistoriskt intresse å det av staden till
Kronan avträdda området mot skyldighet att utgiva ersättning efter nuvarande
brandförsäkringsvärdet. Dock skall framställning härom göras
inom ett år efter det detta avtal blivit definitivt fastställt.

6:o) Den i Djurgårdsstaden befintliga brandstationen får av staden
kostnadsfritt disponeras under en tid av intill fem år från denna dag,
dock med skyldighet för staden att själv bekosta byggnadens underhåll.

7:o) Staden medgiver för sin del, att nu befintliga allmänna farled
mellan Skeppsholmen och Galärvarvet får av Kronan avstängas. Därest
dylik avstängning sker, är Kronan skyldig dels att samtidigt borttaga
Skeppsholmsbron, dels ock att såsom ersättning för den genom farledens

it

avstängning vållade försämring av hamn förhållanden, till staden utgiva
en million (1,000,000) kronor, som erlägges i poster av etthundratusen
(100,000) kronor årligen den 1 juli med första betalning den 1 juli året
efter det avstängningen skett och därefter samma dag år efter annat
under tio år.

8:o) Kronan medgiver, att dockorna å Beckholmen fortfarande få,
i den mån de ej äro upptagna av Kronans fartyg, användas för besiktning
och reparation av fartyg, ej tillhörande marinen, efter av Kungl.
Maj:t fastställd taxa.

9:o) Den av Kronan till staden försålda marken får av staden genast
lagfaras, men får av Kronan disponeras under 20 år från denna dag,
dock utan rätt för Kronan att å området avverka skog annat än för
rensning. De å området nu befintliga Kronan tillhöriga byggnader, som
finnas kvarstående vid tiden för upphörandet av Kronans dispositionsrätt
till området, lösas av staden med belopp, som i brist på åsämjande bestämmes
av tre skiljemän, av vilka vardera kontrahenten utser eu, och
de sålunda utsedda den tredje. Vid bestämmandet av ersättningsbeloppet
må hänsyn icke tagas till reparationer, som härefter verkställas å byggnaderna,
så vida de ej kunna anses nödvändiga för byggnadernas underhåll.

10:o) Därest Kronan framdeles vill avhändä sig mark, som gränsar
intill det enligt punkt 3:o) härovan till staden försålda markområde vid
Kaknäs, skall staden äga företrädesrätt att förvärva sådant område till
samma pris, som av annan spekulant bjudes.

ll:o) För giltigheten av detta avtal förutsättes, att den villkorliga
överenskommelse, som den 7 april 1916 ingåtts mellan herrar Gustaf
Dyrssen och Erik Martin, å Kronans vägnar, å ena, samt herrar Otto
M. Höglund och Herman Lamm, å stadens vägnar, å andra sidan, angående
dels rätt för staden till tidigare tillträde av det av Kronan till staden
genom kontrakt den 9 juli 1879 avträdda område vid Lindarängen, ävensom
rätt för staden till lagfart å upplåtna områden, dels försäljning från
Kronan till staden av ett invid förenämnda mark beläget område om
cirka 77,000 kvadratmeter, dels ock överlåtelse från staden till Kronan
av frälselägenheten Fjäderholmarne, varder å ömse sidor godkänt.

12:o) Köpeskillingslikviden sker sålunda:

Från köpeskillingen för de av staden till Kronan försålda områden
med därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
sju millioner (7,000,000) kronor avgår köpeskillingen för det av
Kronan till staden försålda området vid Kaknäs fem millioner (5,000,000)
kronor. Skillnaden två millioner (2,000,000) kronor betalas av Kronan
vid tillträdet.

13:o) All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätten
enligt detta avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt från pennin geinteckningar.

14:o) Detta avtal äger giltighet allenast under förutsättning, att
Kungl. Magt och Riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma
för den 1 juli 1917.

Stockholm den 12 mars 1917.

Ludvig Sidner. Herm. Lamm. O. Wallenberg.

Ivar Falkman.

Olof Gyldén.

S. H. Kvarnzelius.

Sven Lubeck.

Värner Rydén.

Enligt detta avtal, som av kommittén med särskild skrivelse överlämnats,
utgör sålunda kostnaden för förvärvandet av det Stockholms stad
och Grosshandelssocieteten tillhöriga området med därå befintliga byggnader
7,000,000 kronor, av vilka 2,000,000 kronor äro avsedda att betalas
kontant och återstoden genom avstående av mark vid Kaknäs.
Härtill kommer ytterligare en summa av 1,000,000 kronor, utgörande
ersättning för den genom avstängningen av farleden mellan Skeppsholmen
och Galärvarvet vållade försämringen av stadens Hamn förhållanden,
att kontant betalas i vissa årliga poster sedan avstängningen
av farleden blivit verkställd.

Kommittén har sökt att från respektive ägare införskaffa anbud å
försäljning till Kungl. Magt och kronan av de i enskild ägo varande
delarna av området. Sådana anbud hava emellertid inkommit endast
rörande försäljning av egendomarna n:r 2, 9, 10 och 11 i kvarteret
Kyrkogården. Rörande de övriga egendomarna har kommittén erhållit
meddelande om att respektive ägare icke reflektera på eller sakna anledning
att inkomma med anbud å försäljning, och i en del fall har kommittén
ej erhållit svar på sina förfrågningar. Under sådant förhållande
torde det, vid flottstationens kvarblivande på dess nuvarande plats, bliva
nödvändigt att expropriationsvis förvärva återstående delen av det i enskild
ägo varande området, och torde kostnaden för detta områdes förvärvande,
med hänsyn såväl till det träffade avtalet och de inkomna anbuden
som till det värde, vilket av staden åsatts dess mark, kunna beräknas
till ett belopp av omkring 2,000,000 kronor.

84

Samtliga handlingar rörande förvärvandet av det i enskilt ägo befintliga
området komma att såsom bil. A bifogas huvudexemplaret av
detta betänkande.

Kommittén hade ursprungligen avsett att utsträcka varvsområdet till
att omfatta jämväl en del av de Stockholms Ångslups Aktiebolag tillhöriga
tomterna kvarteret Grönland n:r 1 och 2 samt kvarteret Halsen
n:r 5 och 6. De med bolaget förda underhandlingarna hava emellertid
utvisat, att kostnaderna för förvärvandet av detta område skulle ställa
sig avsevärt höga, och då varvet har kunnat ordnas på ett tillfredsställande
sätt utan att indraga dessa tomter inom varvsområdet, har
kommittén avstått från att föreslå deras förvärvande.

De sammanlagda kontanta kostnaderna för markförvärv i Stockholmsalternativet
hava enligt ovanstående av kommittén approximativt
beräknats till:

förvärvande av områden, tillhöriga Stockholms stad och

Grosshandelssocieteten ................................................ kronor 3,000,000

förvärvande av i enskild ägo befintliga områden ........ » 2,000,000

summa kronor 5,000,000,

och har kommittén med ledning härav i sina kostnadsberäkningar
för utvidgningen av flottans nuvarande station i Stockholm ansett sig
böra uppföra ett belopp av 5,000,000 kronor för markförvärv.

De å Beckholmen befintliga tvenne dockorna äro av Stockholms
Grosshandelssocietet uthyrda till Bergsunds Mekaniska Verkstads Aktiebolag
genom kontrakt, gällande till och med år 1930. Av kommittén
inledda underhandling rörande de villkor, på vilka bolaget kunde vara
villigt att på Kungl. Maj:t och kronan överlåta sitt kontrakt om dispositionen
av dockorna, hava ännu ej slutförts. Ett av huvudvillkoren för
stationens bibehållande på nuvarande plats är emellertid att åtminstone den
västra Beckholmsdockan omedelbart får av kronan övertagas, i och för påbörjandet
av utvidgningsarbetena, och i händelse att en överenskommelse härom
ej kan med bolaget trätfas synas två utvägar stå kronan öppna att vinna detta
önskemål. Den ena av dessa ligger i att uppställa det villkoret för tilldelandet
av begärt statsunderstöd till den ifrågasatta dockanläggningen
vid Finnboda, att Finnboda varv, som för närvarande disponerar dockorna,
för erhållandet av statsunderstödet överlåter sin dispositionsrätt till endera
eller båda dockorna på kronan. Den andra utvägen består i exproprierandet
av nyttjanderätten till den västra eller eventuellt båda
dockorna, vilket likväl förutsätter att det förslag till ny expropriationslag,
som förelagts riksdagen, bliver godkänt.

85

Kaknäs.

Det statsverket tillhöriga område, som för en stationsanläggning
vid Kaknäs behöver tagas i anspråk, framgår av bifogade karta, bil. 6.

Såsom i historiken omnämnts, angav intendenten för Djurgården i
skrivelse till riksmarskalksämbetet av den 20 mars 1916 de villkor, som
från Djurgårdsförvaltningens sida kunde antagas komma att uppställas
för upplåtandet av de ifrågasatta områdena vid Lindarängen och vid Kaknäs.
Dessa villkor avsågo dels kapitalvärdet av de till djurgårdskassan
ingående avgifterna för lägenheter m. m., beräknat efter 4 %, dels lösen
för all ståndskog inom området till dess fulla värde efter uppskattning,
som av Djurgårdsförvaltningen anordnades, och dels lösen för hovjägarbostället
Kaknäs med tillhörande byggnader samt ersättning för flyttning
av plantskoleanläggningen, tillsammans minst 50,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet fann för sin del i skrivelse den 22 mars 1916
de av intendenten sålunda uppställda villkoren väl grundade och rimliga.
Omförmälda villkor motsvarade dem, som vid tidigare upplåtelser av mark
å Djurgården för militära eller andra allmänna ändamål ifrågakomma.
Då i den förut omförmälda överenskommelsen mellan delegerade för
staten och Stockholms stad av den 7 april 1916 icke upptagits skyldighet
för staden att utbetala någon ersättning i här ifrågavarande avseende
till djurgårdskassan för Lindarängsområdet eller det därintill belägna
området om 77,000 kvadratmeter, har kommittén ansett att det kan
ifrågasättas huruvida staten bör ikläda sig någon ersättningsskyldighet
i detta hänseende. Enligt ovan angivna grunder skulle ersättningen till
djurgårdskassan beträffande såväl nyssnämnda områden som den mark,
som upptages av Kaknäsförslaget, oberäknat lösen för ståndskog, utgöra:
kapitalvärdet av nu till djurgårdskassan ingående årliga av gälder

om tillhopa 21,120 kronor........................... kronor 528,000: —

lösen för hovjägarbostället Kaknäs m. in ................ »_50,000:

Summa kronor 578,000: —

Kommittén har icke ansett sig böra ingå på något närmare bedömande
av i vilken utsträckning ersättningsskyldighet kan anses åligga
staten för de områden, som kunna komma att tagas i anspråk för statsverkets
behov. De till djurgårdskassan inflytande avgifterna äro avsedda
till underhåll av de av Djurgårdsförvaltningen omhänderhavda områdena,
och då underhållsskyldigheten försvinner samtidigt med att områdena
avses till annat ändamål, synes av denna anledning icke någon ersättning
vara erforderlig. Å andra sidan framhåller emellertid intendenten

86

för Djurgården i det yttrande, som riksmarskalksämbetet överlämnat med
skrivelse den 23 januari 1905 (se historiken, sid. 40), att de till djurgårdskassan
utgående ersättningarna vore avsedda att användas till sådana
åtgärder, som kunde vara ägnade att försätta de under Konungens
disposition kvarvarande delarna av Djurgården i det skick, att flottstationens
förläggande till Djurgardens nuvarande ägor i så ringa grad som
möjligt bleve hinderligt för Djurgårdens uråldriga bestämmelse. Under
sådant förhållande finner kommittén det rimligt att en viss ersättning
utbetalas till djurgårdskassan, och under förutsättning att denna ersättning
begränsas till att motsvara avgälderna från de områden, som äro
avsedda att tagas i bruk för Stockholms hamn samt under det första
. byggnadskedet vid eu eventuell förflyttning av flottstationen till Kaknäs,
kan ersättningssumman beräknas till ett belopp av omkring 249 000
kronor.

I flaga om anspråket på lösen för ståndskogen har kommittén i sitt
förslag till en . stationsförflyttning till Kaknäs beaktat, att ståndskogen
i möjligaste mån kommer att skonas för förstörelse, särskilt inom det
för stationen avsedda området.

D.jurgårdsintendenten har därjämte i sin förberörda skrivelse påyrkat
att, då den för Ivaknäsdistriktet anställda hovjägaren skulle bliva överflödig,
av statsmedel matte till honom utbetalas full lön och ersättning''
för hans nuvarande förmån av fri bostad och vedbrand m. m. samt efter
uppnådd pensionsålder honom tillkommande pension. I händelse av en
stationsförflyttning till Kaknäs torde denna ersättningsfråga lämpligast
kunna lösas genom att hovjägaren beredes anställning för tillsyn av
området med avlöning från flottan.

Bland kostnaderna för markförvärv synes ock böra upptagas lämpligt
belopp såsom ersättning. till de enskilda personer, som fått lägenheter åt
sig upplåtna å området i fråga, dock endast i de fall, då lägenheterna äro
avsedda att tagas i anspråk för statsverkets behov. Till dessa lägenhetsinnehavare,
för
1 år, torde gottgörelse böra utgå med det verkliga värdet av respektive
lägenheter. För bedömande av detta värde lärer man kunna utgå från,
att i genomsnitt 50 % av taxeringsvärdet skulle komma att motsvara
detsamma. Summan av taxeringsvärdena å ifrågavarande lägenheter
uppgår för hela området till 710,000 kronor och, såvitt angår den mark,
som är avsedd att tagas i anspråk under l:a byggnadsskedet, och å
vilken befintliga byggnader behöva tagas i bruk under byggnadstiden
såsom bostäder för arbetspersonal, ritkontor, marketenteri o. s. v., till

332,500 kronor, vadan för ifrågavarande ändamål i detta sammanhang

torde böra upptagas ett belopp av omkring 166 000 kronor. Sammanlagda
beloppet av de kostnader, som hora beräknas för mark t or varv i
Kaknäsalternativet, uppgår alltså enligt kommitténs uppfattning till

249,000 + 166,000 = 415,000 kronor.

Elfvik.

För att kunna bedöma kostnaden för förvärvande av det för en stationsanläggning
erforderliga området vid Elfvik har kommittén vant sig
till ägaren av egendomen Elfvik, Överstelöjtnanten m. m. Albert Janse,
med eu förfrågan, huruvida han vore villig att inkomma med ett anbud
å försäljning till Kungl. Maj:t och kronan av sagda egendom. .

Överstelöjtnant danse har till svar härå meddelat, att han i fragans
nuvarande ovissa läge icke anser sig böra avgiva något bindande anbud.
För den händelse statsmakterna under 1917 ars riksdag förklara sig
vilja för anläggande av en flottstation förvärva egendomen Elf vik med
underlydande, är emellertid Överstelöjtnant Janse villig att avsta egendomen
mot en ersättning, beräknad efter samma grunder som fastställdes
vid den år 1907 ifrågasatta försäljningen (se prop. nr 55 till 1907
åx*s ri-Ksd-Ssr)

Sedan år 1907 hava några lägenheter avsödrats från egendomen.
Å andra sidan har en under år 1910 verkställd nymätning av egendomen
utvisat, att dennas areal tidigare vant för lagt beraknad, samt
att den efter avsöndringarna återstående arealen ar av ungefär samma
storlek som den, vilken angivits i 1907 års köpeavtal. Under sådan
förhållande torde köpeskillingen för ett eventuellt förvarande av egendomen
Elfvik kunna beräknas till ungefär samma storlek som den ar

1907 avtalade, eller omkring 2,200,000 kronor. ,

I fråga om förvärvandet av de från Elfvik avsondrade lagenheterna
har Överstelöjtnant Janse på begäran av kommittén konfererat med
flera av innehavarna, men hava dessa av samma skal, som för Oveistelöjtnant
Janse varit bestämmande, icke velat avgiva nagra bindande anbud
å försäljning av respektive lägenheter. Särskilt synas en de av
lägenhetsinneha varna icke vilja genom ett bindande aulnidlrauhandasig
rätten att avyttra respektive lägenheter, om tillfälle därtill skulle yppa
sig Däremot hava de flesta bland dem förklarat, att de, för den landelse
ett förläggande av flottstationen till det omförmalda området skulle
på allvar återigén ifrågasättas, vore beredda att stalla sig i möjligaste
mån tillmötesgående emot statens önskningar, och torde under sadana
förhållanden jämväl de områden, vilka tilläventyrs icke bliva genom fn -

88

villigt avtal med vederbörande ägare inköpta, kunna till lämpligt expropriationspris
förvärvas. ^

Det område, vars förvärvande enligt 1907 års proposition nr 55 är
tor en stationsanläggning vid Elfvik nödvändigt, framgår av bifogade
karta, bil. 7, och utgöres av: Solhem n:r 1 och 2, Du vholmen, Fiskarudden
n:r 1—4, Hagen n:r 1 och 2 samt Liden n:r 1 och 2. Härtill böra
läggas Liden n:r 3, Elfviks Udde n:r 1 samt Söderås n:r 1—3 vilka
lägenheter avsöndrats från egendomen under åren 1910 och 1914’. För
en stationsanläggning önskvärda men ej oundgängligen nödvändiga äro
enligt samma proposition följande.lägenheter: Lilla Räfviken n:r 1 och 2
Bjalbo n:r 1 och 2, Metsola n:r ] och 2, Kullen n:r 1 och 2, Skogshem
n:r 1 och 2 samt Elinshill n:r 1—3.

Med ledning av de försäljningspris, vilka under hand erbjudits för
vissa lagenheter, torde man kunna approximativt beräkna, att den förra
gruppen av lägenheter kan förvärvas för ett sammanlagt belopp av omkring
1,200,000 kronor, och den senare för ett sammanlagt belopp av
omkring 960,000 kronor. Hela kostnaden för förvärvande av Eifviksområdet
kan sålunda approximativt beräknas till:

egendomen Elfvik ................................................

avsöndrade lägenheter, nödvändiga för stationen

kr. 2,200,000
» 1,200,000

vartill eventuellt kommer för önskvärda lägenheter

kr. 3,400,000
» 960,000

Summa kr. 4,360,000:

Såsom en jämförelse angivas här de pris, som begärdes år 1907:

egendomen Elfvik........

nödvändiga lägenheter

önskvärda lägenheter ...

............... kr. 2,187,960: 79

.............. » 1,076,249: -

kr. 3,264,209: 79
............. » 1,771,197: -

Summa kr. 5,035,406: 79

De ar 1907 begärda prisen voro visserligen i ett flertal fall så
höga, att de ej kunnat av kronan godtagas, särskilt i fråga om de såsom
onskvarda betecknade lägenheterna. Den gjorda jämförelsen torde
dock giva vid handen, att det för en stationsanläggning vid Elfvik erforderliga
området fortfarande torde av Kungl. Maj:t och kronan kunna
forvarvas för i det närmaste samma pris som år 1907, samt att de för
stationsanläggningen såsom önskvärda angivna lägenheterna numera torde

89

kunna förvärvas för eu vida lägre kostnad, än som år 1907 varit
möjligt.

Det synes kommittén lämpligt att i händelse av en station sförflyttning
till Elfvik på en gång förvärva hela det för anläggningen önskvärda
området, på det att utrymme för en eventuell utveckling av etablissementet
icke i framtiden skall behöva anskaffas för en antagligen
högre kostnad, än som nu erfordras för att säkerställa utvecklingsmöjligheterna.
Med anledning härav har kommittén ansett sig böra i kostnadsberäkningarna
för Elfviksalternativet uppföra ett belopp av 4,400,000
kronor för markförvärv.

Till kommittén inkomna handlingar rörande markförvärv vid Elfvik
komma såsom bil. B bifogas huvudexemplaret av detta betänkande.

Södergarn.

Det för eu stationsanläggning vid Södergarn erforderliga markområdet
framgår av bifogade karta, bil. 8. Det utgöres av delar av egendomarna
Boo, Litselgärdet, Rudboda och Sundby, samtliga tillhörande
Aktiebolaget Lidingö Villastad, egendomen Västra Yttringe jämte från
densamma avsöndrade lägenheterna Nya Västra Yttringe n:r 1, n:r 4
Lövbacken, n:r 5, n:r 6 Solbacken och n:r 7 samt Karlshäll och Geddeberg,
delar av egendomen Östra Yttringe jämte lägenheten Karlsro samt
egendomen Södergarn.

Kommittén har trätt i underhandling med respektive markägare
och från dem erhållit till den 1 september 1917 gällande anbud å försäljning
till Kungl. Maj:t och kronan av samtliga egendomar och avsöndrade
lägenheter utom Karlsro och Geddeberg. Anbuden komma att
såsom bil. C bifogas huvudexemplaret av detta betänkande, och synas
desamma i allmänhet vara möjliga att antaga. Endast ifråga om några
av de mindre lägenheterna synas anbuden vara väl höga, men torde
dessa lägenheter, om ej billigare villkor kunna med respektive ägare
avtalas, kunna med ledning av prisen å de övriga lägenheterna expropriationsvis
förvärvas.

Ifråga om lägenheten Karlsro har ej något bestämt anbud kunnat
avgivas, då egendomen tillhör ett sterbhus och några av delägarna vistas
utomlands. Enligt en under hand lämnad uppgift torde lägenheten
emellertid kunna förvärvas för ett pris av omkring 200,000 kronor.

Agaren av Geddeberg har förklarat, att han icke önskar sälja denna
lägenhet, men att priset på densamma, om han bleve tvungen att ingå
på en försäljning, komme att överstiga 20,000 kronor.

12

90

Utöver ovannämnda lägenheter synes det kommittén önskvärt, att
jämväl området vid Hustegaholm sydväst om Gråviken förvärvas i samband
med en förflyttning av flottans station till Södergarn. Då emellertid
detta område icke är för en stationsanläggning oundgängligen erforderligt,
har kommittén icke infordrat något anbud å detsamma.

Arealen av de för stationen erforderliga områdena ävensom försäljningsprisen
framgå av nedanstående tablå.

		Areal.		Pris.
A. B. Lidingö villastad		1,530,000	9 in	1,020,000	kr.
Västra Yttringe .............		360,000	»	240,000	»
Nva Västa Yttringe n:r	1 ..................	50,587		199,772	»
Lövbacken........................		3,456	»	23,000	»
Nya Västra Yttringe n:r	5 ...............	2,500	»	40,000	»
Solbacken ..........................		5,160		50,937	»
Nya Västra Yttringe n:r	• 7 ...............	1,234	»	12,000	»
Karlshäll ............................		27,000	»	150,000	»
Geddeberg ........................	(förslagsvis)	1,000		20,000	»
östra Yttringe .................	360,000	y>	240,000	»
Karl sr o ...............................		54,000	»	200,000
Södergarn ........................		551,880	»	367,000	»
	Summa	2,946,817	nr	2,562,709	kr.

Med ledning härav har kommittén i sina kostnadsberäkningar för
en stationsanläggning vid Södergarn uppfört ett belopp av 2,565,000
kronor för markförvärv.

Torsbyfjärd.

Det markområde, som ursprungligen ansetts böra förvärvas för en
stationsanläggning vid Torsbyfjärd, framgår av bifogade karta, bil. 9. Det
utgöres, dels av 1 mantal Asp vik n:r 1 jämte lägenheten Källtomten, avsöndrad
från Kåreboda n:r 1, dels av följande avsöndringar från Aspvik,
nämligen Räknäs n:r 1 — 7, Aspvikstomten n:r 2 och Kullen n:r 1, dels av
3 A mantal Betzede n:r 1, för närvarande uppdelat i ett mycket stort antal
lotter, dels av följande avsöndringar från Betzede, nämligen Katrineberg
n:r 1 samt Sofielund n:r 1 och 2, dels av Va mantal Kåreboda n:r 1 med
avsöndringarna Höjdhagen n:r 1 och 2, dels slutligen av''de utanför det tilltänkta
stationsområdet liggande öarna Rishohnen, Stora Ångsholmen och

Öl

Lommaren, vilka kommittén ansett höra förvärvas i samband med en
stationsanläggning vid Torsbyfjärd.

Kommittén bär sökt att införskaffa anbud å försäljning till Kungl.
Magt och kronan av ovanstående egendomar och lägenheter, men har
icke kunnat erhålla sådana för mera än omkring */a av området. Dessa
anbud, vilka gälla till den 1 september 1917, komma att såsom bil. D
bifogas huvudexemplaret av detta betänkande.

De återstående delarna av området, för vilka anbud icke kunnat erhållas,
måste i händelse av stationens förflyttning till Torsbyfjärd expropriationsvis
förvärvas, och torde kostnaderna härför med hänsyn
till de pris, som begärts för en stor del av lägenheterna, icke kunna
beräknas lägre än till ett sammanlagt belopp av omki-ing 1,900,000 kronor,
vartill kommer lösen för byggnader med förslagsvis 250,000 kronor.

Arealen av de för stationen erforderliga områdena ävensom de erbjudna
försäljningsprisen och de beräknade expropriationskostnaderna
framgå av nedanstående tablå.

			Areal.		Pris.
Aspvik	n:r	1 med Källtomten ...............	1,043,190	m2	395,000: —	kr.
Raknäs	n:r	1 och 2 ...............................	221,665	»	224,300: —	»
»	»	3 ............................................	7,890		15,000: —	»
))	»	4 ............................................	3,119	»	12,500: —	»
»	»	5 ............................................	3,432	»	14,000: —	y>
»		6 .............................................	3,264	»	2,200: —	y>
»	»	7 ..........................................	9,460	»	11,500: —	))
Aspvikstomten n:r 2 .................................	19,440	»	50,000: —	»
Kullen	n:r	1 ..............................................	5,530		17,000: —	»
Betzede	n:r	5, 6, 17, 28—33, 35—48,
		50—56, 58, 60—69, 71, 72,
		75, 78, 80—88, 90, 3 b ...	242,092	»	247,166: 82	i
»	»	2, 18 a, 23 a, 57 ..................	18,659	»	67,425: —
»	»	3, 4 ..........................................	4,275	»	7,274: 40	»
»		7 ...............................................	3,405		3,860: —	»
»	»	8, 9 .........................................	10,535	»	17,000: —
»	D	10 ..........................................	4,870		4,500: —
y>	»	11 ............................................	3,438	»	5,850: —	»
»	»	12 ............................................	4,775	»	18,000: —	»
»	»	13, 14 ...................................	7,270	»	8,247: 10	»
»	»	15, 16 ....................................	11,130	»	30,000: —
		Transport	1,627,439	nr	1,150,823: 32 kr.

92

Transport 1,627,439	rrv	1,150,823: 32 kr.
Betzede n:r 18 b, 23 b ...........................	7,270	33	30,500	_	3)
)> 3> 19, 20, 25, Kilen n:r 1, 2	11,138	33	50,000	—	33
3> )) 21, 22 ....................................	5,937	33	9,000	—	3)
3) 3) 24 ...........................................	2,710	33	14,500	—	3)
)) )) 26, 27, 28 ..............................	7,425	33	8,400	—	3)
3) 3) 34 .............................................	3,730	33	5,698	—	3>
3) 3> 70, 74, 3 a, del av 2 .........	7,465	33	8,467	80	y>
33 33 73 ...........................................	4,120	33	7,500	—	33
3- 33 79 .............................................	8,040	33	7,700	—	3)
Katrineberg n:r 1 ....................................	156,502	33	75,000	—	33
Sofielund n:r 2............................................	1,590	33	2,000	—	33
Höj dhagen n:r 1........................................	10,400	33	26,000	—	33
33 33 2 .......................................	6,843	33	17,500	—	3)
Risholmen:
Hemudden n:r 1, Annero n:r 3, 5, 6	80,995	33	140,000	—	33
Annero n:r 4 .......................................	1,505	33	8,000	—	3)
Glimten n:r 1. Lagnötomten n:r 8	19,720	33	42,000	—	»
Granskäret n:r 1, Lagnötomten n:r 9,	26,370	33	40,000	—	3)
Granebo n:r 1 ....................................	1,310	33	12,000	—	33
Störa Ängsholmen:
Ängshyddan n:r 2, 3 ........................	24,546	33	50,000	—	33
Björkbacken n:r 1, 2 ........................	16,140	33	45,000	—	33
Sunneräng n:r 1 .................................	14,290	3)	40,000	—	3)
Lommaren :
Lommaren n:r 1 ...............................	41,498	33	55,000	—	33
Summa	2,086,983	nr	1,845,089: 12 kr.

Härtill kommer beräknad expropriationskostnad
för de lägenheter, å vilka anbud
ej kunnat erhållas, eller Betzede
n:r 1, 49, 59, 76 och 77, Strandnypan
n:r 1 och'' 2, Sofielund n:r 1, Kåreboda
n:r 1, samt del av V6 mantal
Norra Lagnö å Stora Angsholmen,

sammanlagt ........................................... 1,107,914 3> 1,900,000: — »

Transport 3,194,897 in’ 3,745,089: 12 kr.

93

Transport 3,194,897 m3 3,745,089: 12 kr.

Slutligen bör för inlösen av byggnader
å Betzede n:r 59, 76 och 77 samt

Sofielund n:r 1 beräknas .....................—_250,000: d

Summa 3,194,897 m3 3,995,089: 12 kr.

Vid utarbetandet av detaljplanerna för
stationsanläggningen har det befunnits
nödvändigt att utöka det ursprungligen
beräknade området med de från
Aspvik avsöndrade lägenheterna Sjötorp
n:r 1—7, för vilkas förvärvande
anbud ej hunnit införskaffas. Med anledning
härav torde ovan angivna
slutsumma böra ökas med förslagsvis

ytterligare...................................................

Summa summarum

Kommittén har sålunda i sina kostnadsberäkningar för en stationsanläggning
vid Torsbyfjärd ansett sig böra uppföra ett belopp av

4,150,000 kronor för markförvärv.

150,000: — »
4,145,089: 12 kr.

Beskrivning över flottstationsförslagen,

De av kommittén utarbetade planerna äro avsedda att tjäna till ledning
vid utarbetandet av detaljerna för det förslag, som eventuellt må
beslutas att komma till utförande. Att kunna exakt beräkna och förutse
erforderliga utrymmen '' och utvecklingsbehov vid anläggningar, som i
vissa fall äro avsedda att komma till utförande först om 12 till 15 år,
låter sig ej göra, och en blivande arbetsledning måste därför äga frihet
att efter för handen varande omständigheter och vunnen erfarenhet ordna
arbetet samt inom ramen av de beräknade kostnaderna vidtaga de förändringar,
som kunna befinnas erforderliga.

Stockholmsförslaget.

Det för nuvarande stationsanläggning i Stockholm på Skepps- och
Kastellholmarna samt Galärvarvet disponerade området omfattar, efter
fråndragande av flottans kyrkogård, som är 7,800 kvm.,

94

inom varvet:

å Skeppsholmen
» Galärvarvet

omkr. 60,000 kvm.

* _,1Q5>QQQ » 165,000 kvm.

inom stationen:

å Skeppsholmen............ omkr. 165,000 kvm.

» Kastellholmen............ » 30,000 » 195 000 kvm

eller sammanlagt omkring 360,000 kvm.

Vid tidigare uppgjorda stationsförslag hava de för varv och station
erforderliga utrymmena beräknats till

enligt 1900 och 1902 års Kaknäsförslag:

varv.................. omkr. 550,000 kvm.

station ............ » 1,400,000 »

summa omkr. 1,950,000 kvm.

enligt 1907 års Elfviksförslagr

varv.................. omkr. 563,000 kvm.

station ............ » 1,753,000 »

summa omkr. 2,316,000 kvm.

enligt 1907 års försvarskommittés Lindarängen—Kaknäsförslag:

varv............... omkr. 862,000 kvm.

station ............ » 793,000 »

summa omkr. 1,655,000 kvm.

samt enligt 1907 års försvarskommittés Torsbyfjärdsförslag:

varv.................. omkr. 700,000 kvm.

station ........... » 2,240,000 »

summa omkr. 2,940,000 kvm.

Vid bibehållande av flottstationen å nuvarande plats kunna visserligen
behoven av utrymmen för själva stationen med hänsyn till dess
belägenhet i huvudstaden betydligt reduceras, varjämte ävenledes behovet
av kajutrymmen inom varvet minskats, sedan numera ett större antal
fartyg under längre tid av året icke äro förlagda till varvet utan på ex -

pedition. Däremot erfordras för varvet, även vid kvarblivande å nuvarande
plats, områden som i huvudsak motsvara de i övriga förslag beräknade,
vilka, sedan det avsevärt utrymme fordrande flygvapnet under
senaste år tillkommit, icke synas vara för stort tilltagna.

Vid utarbetandet av planerna för stationens kvarblivande i Stockholm
har i första hand undersökts, i vad mån det med proposition nr 123 till 1911
års riksdag framlagda preliminära förslaget till stationens ombyggande inom
nuvarande område fortfarande kunde anses tillfredsställande. Därvid visade
det sig, att detta endast skulle kunna utföras i samband med en fullständig
utfyllning av de båda vikarna mellan Skepps- och Kastellholmarna jämte
bortsprängning och planering av bergshöjden a Kastellholmen, varjämte de
olägenheter icke syntes kunna undgås, som framhållits av marin förvaltningen
och inspektören av flottans övningar till sjöss i deras skrivelse den 12
augusti 1915. Särskilt har det synts kommittén orimligt att för ombyggnad
av varvet och utvidgning av dess verksamhet nedlägga de approximativt
beräknade kostnaderna av över 20,000,000 kronor enligt nu gällande priser,
utan att vara förvissad om att de nya anläggningarna skulle kunna med
fördel tillgodogöras under eu avsevärd tidrymd, samt utan att möjlighet
för anläggningarnas utvidgning, om så skulle visa sig erforderligt, verkligen
funnes.

Ett flertal förslag hava därefter uppgjorts med å Djurgårdssidan
vidgade områden, vilka dock samtliga liavt att framvisa den olägenheten,
att den nya, stora dockan måste, förläggas intill den nuvarande vid det för
indockning av större och mera djupgående fartyg synnerligen olämpliga
och trånga farvattnet mellan Skeppsholmen och Galärvarvet.

Sistnämnda olägenheter skulle däremot kunna undvikas genom
dockans förläggande till Beckholmen, där en av de båda med statsbidrag
anlagda dockorna kan utvidgas till erforderliga dimensioner för betydlig!
lägre kostnad än som skulle behövas för byggande av en helt ny docka,
och där möjlighet således förefinnes att oaktat senaste årens höga prisstegringar
kunna erhålla en för flottans behov fullgod docka för samma
kostnad, som beräknades år 1913. Genom förvärvandet av Beckholmen
tillföres flottans varv ytterligare en mindre docka och eu för fartygs-,
byggnad synnerligen lämplig terräng, och kommittén har därför funnit sig
böra för Stockholmsalternativet föreslå att nuvarande område utvidgas å
Djurgårdssidan, söder om Galärvarvet, dels med den strandremsa som begränsas
av Falkenbergsgatan, Långa gatan, Breda gatan och Ostra Vattugränd,
dels med Beckholmen, såsom närmare framgår av bil. 10. Dessutom
har det synts kommittén önskvärt, att några mindre utfyllningar för
erhållande av tillfredsställande kajer göras å Skepps- och Kastellholmarna.

96

Det för varv och station avsedda området skulle då bliva:
för varvet:

å Skeppsholmen........... omkr.

» Galärvarvet .............. »

)) Djurgården ............. »

» Beckholmen............... »

för stationen:

60,000 kvm.

105,000 »

60,500 »

-55’000 * 280,500 kvm.

å Skeppsholmen............ omkr. 170,000 kvm.

» Kastellholmen............ » 32,500 » g02 500 kvm

eller sammanlagt omkring 483,000 kvm.

Å det sålunda utvidgade området, där varvsarealen visserligen icke
uppgår till den för nyanläggningar nu beräknade, men i stället med lätthet
kan helt planeras, så att varje kvadratmeter kan utnyttjas, anser kommittén
det vara möjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt planlägga
flottans varv till den omfattning, som närmare angivits å sid. 68 i kommitténs
betänkande, varjämte ävenledes möjlighet förefinnes att utvidga
anläggningarna.

Varvets ombyggnad har planlagts med hänsyn dels till den nya
dockans förläggning till Beckholmen samt det därav motiverade önskemålet,
att den egentliga varvsverksamhetens (ingenjördepartementets) större
verkstäder sammanföras till Beckholmen och närmast liggande delar av
Djurgården, dels till önskvärdheten av att byggnaderna för flygvapnet
uppföras å den öppna planen vid nuvarande Galärvarvets södra gräns,
där en del hangarer och provisorisk flygverkstad redan anordnats, samt
att till denna plats även förläggas övriga byggnader för torpeddepartementet,
varunder flygvapnet för närvarande sorterar, dels slutligen att
för respektive varvsavdelningars eventuella utvidgning något utrymme skulle
reserveras i närheten av de olika varvsdepartementens byggnader.

An vidare har eftersträvats att söka reducera de olägenheter, som
av skilda myndigheter ur varvsteknisk synpunkt framhållits emot flottstationens
bibehållande å nuvarande plats. De viktigaste av dessa hava,
förutom det otillfredsställande utrymmet och saknaden av lämplig plats
för den nya dockan inom nuvarande varvsgränser, varit:

varvets sönderdelning i två genom ett starkt trafikerat farvatten åtskilda
områden,

saknaden av förbindelse med järnvägsnätet,

saknaden av utrymme för utförande av fartygsbyggnader, samt

bristen å lämpliga arbetarebostäder i varvets närhet.

«)7

Av dessa olägenheter liar den förstnämnda framstått såsom den svåraste,
dels på grund av därav föranledda ökade kostnader för transporter
av materiel mellan de bada omradena, dels på grund av den ökade svårigheten
att med önskvärd säkerhet kunna verkställa de riskabla sliptagningarna
av tyngre och längre båtar å torpedbåtsslipen, sedan skärgårdstrafiken
genom varvsområdet numera väsentligt ökats samtidigt med att
farvattnets bredd mellan varvstängslen minskats till följd av de inom
desamma förlagda fartygens större längd, dels även på grund av obehaget
för nämnda trafik att, då större fartygsförflyttningar mellan varvsområdena
företagas, under längre tider bliva helt avstängd, vilket icke
kan undvikas, särskilt vid hårdare nordlig eller sydlig vind. För att
undgå denna olägenhet föreslås att förbinda de åtskilda varvsdelarna
med en fast utfyllning och bro mellan Galärvarvets och Skeppsholmens
nordligaste stränder, samt att borttaga nuvarande Skeppsholmsbron och
öppna ny farled till Nybroviken genom sundet mellan Skepps- och
Blasieholmarna. Den nya bron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen
skulle utföras för vanlig gatutrafik enligt Stockholmsförhållanden, d. v. s.
500 kg/m2 kör- och gångbana, 23 tons ångvält samt tvenne rader av
varandra mötande 10 tons lastautomobiler och till sådan bredd, att a
densamma skulle kunna framföras trafiken saväl mellan varvsområdena
som till stationsområdet å Skeppsholmen. Den nuvarande Skeppsholmsbron,
som är byggd för rörlig belastning av högst 4 ton, motsvarar
redan för närvarande icke varvets och stationens a Skeppsholmen anspråk
på tillräckligt stark landförbindelse samt kan ej ytterligare förstärkas
annat än efter fullständig ombyggnad av såväl landfästen och
bropelare som spann. Genom den här föreslagna åtgärden undvikes en
annars snart behövlig ombyggnad av den gamla bron, och samtidigt
vinnes den fördelen att delar av denna efter förstärkning och ombyggnad
kunna användas till anordnande av erforderlig förbindelse mellan
Djurgården och Beckholmen, vars kostnad härigenom endast skulle uppgå
till något mera än tredjedelen av kostnaden för en ny bro (130,000
kr. i stället för 340,000 kr.). Åven häruti synes sålunda ligga ett skäl
för att den föreslagna förbindelsen mellan de båda varvsområdena kommer
till stånd. Inom kommittén har också från sakkunnigt håll kraftigt
framhållits, att en av de viktigaste förutsättningarna för att på ett tillfredsställande
sätt kunna lösa flottstationsfrågan genom varvets bibehållande
å nuvarande plats är att fast förbindelse ordnas mellan varvets
åtskilda områden, samt att den mellan desamma framgående farleden avstänges
och framföres genom annan led.

13

98

Vad åter övriga olägenheter beträffar föreslås dessa att undanröjas
på sätt närmare framgår av nedanstående plan för ombyggnad och utvidgning
av varv och station.

De nyanläggningar samt till- eller ombyggnader, som kunna anses
vara för närvarande mest behövliga, därest varv och station skola bibehållas
å nuvarande plats med tillägg av föreslagen utvidgning, äro:
å varvets område:

anläggande av docka för mottagande av pansarbåtar av Sverigetypen
jämte uppförande av mindre verkstadsanläggning, vartill av riksdagen
avsatts ett belopp av 1,400,000 kr.,

anordnande av kajer, pir och lyftkran om 100 ton för förtöjning''
m. m. vid arbeten å pansarbåtar av Sverige-typen,

fortsättande av påbörjat uppförande av verkstad samt hangarer för
flygvapnet,

uppförande av torpedförråd av sten,

anordnande av fast förbindelse mellan de båda delarna av varvet,
Skeppsholmsvarvet och Galärvarvet,

utvidgning och ombyggnad av material- och inventarieförrådens
byggnader,

utvidgning av varvschefens kansli och expeditionslokaler,
utvidgning och ombyggnad av varvsdepartementens verkstäder och
övriga byggnader,

anordnande av upphalningsslip för större torpedbåtar m. in.,
vidtagande av anordningar för transport av lastade järnvägsvagnar
från statens järnvägsspår till varvet och anordnande av spårförbindelse
med stadens spårvägsnät, och

förbättring av äldre och anläggning av nya kajer;
å stationens område:

uppförande av underbefälsskola och marketenteri, vartill 1911 års
riksdag beviljat ett anslag av sammanlagt 172,000 kr.,
uppförande av ny kasärn för omkring 800 man,
ombyggnad av nuvarande kasärner,

ombyggnad av kasärn I för inrymmande av lokaler för stationsmyndigheternas
expeditioner,

utvidgning av lokalerna för stationens förråd och verkstäder,
ombyggnad och modernisering av boställshusen,
utvidgning av tvätt- och badanstalten,

anordnande av förtöj ningsplatser för till stationen förlagd rekrytavdeluing
samt torpedbåts-, undervattensbåts- och minberedskaper,

uppförande av exercishus och markeuteri samt anordnande av förråds-
och verkstadsbyggnader för beredskaperna,

förbättrande av förbindelsen mellan Skepps- och Kastellholmarna, och
beredande av tillfällig plats för nu å skilda platser på station och
varv förvarade föremål tillhörande de sjökrigshistoriska samlingarna; samt
utanför varvets och stationens områden:

iordningsställande av bostadshusen å Beckholmen och i Djurgårdsstaden
till boställen för varvspersonal, och

uppförande av bostadshus för varvspersonal å Norra Djurgården, förslagsvis
på backsluttningen mot Väldans järnvägsstation av Campementsbacken,
norr om Ladugårdsgärdet.

•

Enligt denna plan, vars detaljer komma att närmare motiveras och
behandlas i den fullständiga redogörelse, som senare kommer att överlämnas,
skulle flottans varv och station efter verkställd ombyggnad och
utvidgning vara anordnad jämlikt bifogade karta, bil. 10. För att möjliggöra
ett säkrare bedömande av förslaget ur sådana synpunkter, som
med hänsyn till flottstationens läge inom huvudstadens hamnområde
givetvis måste göra sig gällande, har en gipsmodell av hela anläggningen
i skala 1: 1000 blivit utförd, och äro trenne fotografier av denna
bifogade betänkandet.

Såsom framgår av bil. 10 föreslås det utökade varvsområdet att användas
på så sätt, att den nya stora dockan och plåtslagareverkstaden förläggas
till Beckholmen, där även lämplig plats avsetts för en eller flera nybyggnadsbäddar.
Å Beckholmen bibehållas därjämte dels den östra torrdockan
i befintligt skick, sedan dess pumpkanaler förenats med den nya
dockans kraftigare pumpmaskineri, dels de förrådsskjul, som ej ligga i
vägen för den nya dockans anläggning, dels även nuvarande boställshus.
För mottagande" av transportfärjan för lastade järnvägsvagnar anordnas
färjläge i Beckholmssundet jämte spåranslutningar. Mellan Beckholmen
och Djurgårdsstaden dragés eu bro, vartill två spann från nuvarande
Skeppsholmsbron användas, förstärkta för 10 tons rörlig belastning.
Brons östra gångbana avskiljes från varvet och avses för allmän trafik
från Djurgårdsstaden till det omkring boställshusen å Beckholmen avstängda
området.

I viken mellan Beckholmen och Djurgårdsstaden anordnas genom eu
från sistnämnda plats i sydlig riktning utgående pir en bassäng för
större fartygs förläggning vid reparations- eller underhållsarbeten. A
kajen längs Djurgårdsstaden uppställes utanför där förlagda större verkstäder
en lyftkran med 100 tons lyftförmåga. Det tillkomna området å

100

Djurgården användes i övrigt för sammanförande av ingenjördepartementets
kontor, maskin-, elektriska-, kopparslagare-, snickare- och målareverkstäder,
gjuteri, smedja, galvaniseringsverk jämte erforderliga förråd
och central för elektricitet och värme. Bostadshusen i den i östra delen
av det nya området liggande s. k. kåkstaden bibehållas tillsvidare och
användas eftei verkställd renovering till boställen för varvspersonal.
\ id en senare eventuell utökning av nybyggnadsverksamheten å Beckholmen
tinnes här plats reserverad för pannplåtslagareverkstad. Ingången
till denna del av varvsområdet blir genom Allmänna gränd, och anordnas
här förbindelse med sparvägsnätet för underlättande av leveranser av
gods genom användande av planerad varutransport å spårvägslmjerna.
Norr om ingenjördepartementets byggnader tinnes ett område
av omkring 10,000 kvm. reserverat för departementets eller flygvapnets
senare behov av ytterligare utrymme.

Å nuvarande övningsområde för rekrytavdelningarna samt å platsen
för södra galärskjulet, där flygvapnet redan erhållit en del byggnader
och utry mmen, föreslås torpeddepartementet förlagt jämte reparationsverkstäder
för torpeder och flygbåtar med motorer samt torpedförråd och
hangarer. Kajen runt Alkärret ordnas för ett vattendjup av 3—6 m.
för förläggning av torpedfartyg. Slipar anordnas för upptagning av flygbåtar.
Mellan verkstäderna och Galärvarvsdockan tinnes ett område av
omkring 4,000 kvm. reserverat för departementets senare behov av ytterligare
utrymme.

Artilleridepartementet bibehålies å nuvarande plats, men erhåller
erforderlig utvidgning inom verkstäder, kanonskjul och mventariekammare.

Den plats norr om Galärvarvsdockan, som nu upptages av ingenjördepartementets
järnverkstäder, avses, sedan nya sådana uppförts å det
nya området, för trä- och båtbyggnadsverksamhet, medan å dessa verkstäders
nuvarande plats och i omedelbar anslutning till torpedbåtsslipen
föreslås anläggande av en slip för upptagning av större torpedbåtar, jagare
m. in. öster om den nya slipen uppföras hus för upphalningsspelen,
vari även inrymmas verkstäder för lättare plåtslageriarbeten,
reparationer av motorer m. m. Å Galärvarvets nordligaste del föreslås
båt- och virkesskjulen utökade med ett skjul för vardera ändamålet.

På Skeppsholmssidan bibehålies mindepartementet inom nuvarande
^yé?gnader samt erhåller för den utvidgade verksamheten även de nu av
torpeddepartementet disponerade lokalerna. Genom nedschaktning av
mellan verkstadsbyggnaderna och det s. k. tyghuset liggande bergshöjd
kan erforderligt ytterligare utrymme beredas.

101

För inventarieförrådet föreslås uppförande av 6 inventariekammare
av sten å platsen för nuvarande s. k. stora slupsskjulet, vilken gamla,
synnerligen eldfarliga byggnad icke kan anses erbjuda do allt dyrbarare
fartygsinventarierna tillfredsställande och säkert skydd. Utanför inventariekamrarna
utbygges å befintlig uppgrundning en pir för förläggning
av fartyg, då inventarier skola ombordtagas eller ilandflyttas.

För materialförrådets ökade behov av utrymme avses båda de s. k.
fundamentsbyggnaderna, intill vilka mindre cisterner för tyngre brännolja
och smörjoljor uppställas.

För ekipagedepartementet uppföres söder om uppfartsvägen från
färjläget till kanslibyggnaden en byggnad av samma utseende som
fundamentsbyggnaderna, i vilken även inrymmes det till mindepartementsbyggnaden
f. n. förlagda sjöinstrumentförrådet jämte förvaringsrum för
sjökort och specialer.

V arvschef ens kansli och kontorslokaler utvidgas för beredande av
plats för det planerade varvskontoret med stationsmyndigheternas expeditionslokaler,
sedan dessa överflyttats till f. d. kanonierkasärnen (kasärn 1).

Stationsbyggnaderna och boställshusen å Skeppsholmen bibehållas,
med undantag av nyssnämnda omflyttning av stationsmyndigheternas expeditionslokaler,
i huvudsak för samma ändamål som för närvarande,
men underkastas genomgripande reparationer och moderniseringar, sedan
de under den långa tid stationsfrågan väntat på sin lösning icke påkostats
mera än det mest nödvändiga underhåll.

Nya byggnader uppföras för underbefälsskola och manskapsmarketenteri,
vartill 1911 års riksdag enligt vad tidigare omnämnts beviljat
medel, men vilka byggnader av nyssnämnt skäl ännu icke byggts.

Ny kasärn för 800 man jämte kokinrättning och matsalar samt expeditionslokaler
för kårchef, beväringsbefälhavare, kompanichefer, kasämbefälhavare
m. m., uppföres å den plats i stationsbefälhavarens och varvschefens
trädgårdar, som för sådant ändamål avsågs i den för 1911 års
riksdag framlagda planen. Kajen syd om sjökrigsskolan påbättras och
vattnet utanför upprensas till 4 å 5 m. djup, så att plats här kan beredas
för förläggning av en del av stationens flytande beredskaper. För
samma ändamål utbyggas ost om den s. k. östra brobänken två pirar,
varjämte utrymme för beredskapernas förråd och en mindre verkstad
ordnas i närheten av förläggningsplatserna.

I den mån stationens behov av lokaler för förråd och verkstäder så
fordra, fortsättes den började påbyggnaden av »tyghuset» med ytterligare
en våning, varjämte ingångarna till förrådsbyggnaden anordnas direkt

102

från stationens områden. För stationens för närvarande inom varvet
förlagda förråd och verkstäder beredes likaledes plats i »tyghuset».

Å Kastellholmen, vars förbindelse med Skeppsholmen utvidgas och
förstärkes, utfylles södra kajen och utbygges för 7 in. vattendjup för
beredande av förtöjningsplats för till stationen förlagda pansarbåtar. Vid
kajen uppföras å platsen för det numera nedlagda värdshuset »Blås ut»
en exercis- och skolbyggnad samt marketenteri för beredskaperna, varjämte
det fallfärdiga kolskjulet ombygges och avses för ett kolförråd om

2,000 ton, motsvarande stationens ungefärliga vinterbehov.

För de å skilda ställen å varvet inom byggnader, som äro avsedda
att rivas, förvarade sjökrigshistoriska samlingarna uppföres vid nuvarande
K. S. S. S: s paviljong en provisorisk byggnad, där dessa samlingar
kunna sammanföras och förvaras, till dess frågan om uppförande
av ett museum för desamma funnit sin lösning.

Vid. planens utarbetande har, såsom framgår av modellen och de
uppgjorda detaljritningarna, största möjliga hänsyn tagits till att söka
dels bibehålla Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med
deras kraftigt kuperade terräng och omfattande planteringar, dels giva
de nya byggnaderna ett värdigt och med nuvarande byggnadsstil väl
harmonierande yttre.

Kaknäsförslaget.

Kaknäsförslaget, jämför bil. 11, har utarbetats med ledning av de
av 1900 års flottstationskommitté och 1902 års stationssakkunniga utarbetade
förslagen till ny flottstation vid Kaknäs med iakttagande av i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 gjorda
erinringar, samt ansluter sig med några smärre undantag till det av
1916 års sakkunniga uppgjorda 1916 års Kaknäsförslag, alt. B.

Det för varv och station avsedda området, vars läge framgår av
bil. 6, är:

för varvet .................................................. 532,000 kvm.

» stationen............................................... 1,115,000 »

eller sammanlagt 1,647,000 kvm.

Vid jämförelse med den enligt 1900 och 1902 års förslag beräknade
arealen, resp. 550,000 kvm. och 1,400,000 kvm., eller sammanlagt
1,950,000 kvm. är att märka, dels att 88,000 kvm. av det då för

103

varvet avsedda området och 215,000 kvm. av stationsområdet låg
inom gränsen för det område, vartill Stockholms stad har viss företrädesrätt
och som således bör avdragas, dels att det efter detta avdrag
återstående varvsområdet, 462,000 kvm., ökats på bekostnad av stationsområdet
för att bereda plats åt det nytillkomna flygvapnet^ dels att
gränsen mellan varv och station ändrats därhän, att stationen fatt bättre
kajutrymme vid Lilla Värtan för tillgodoseende av dess behov av förläggningsplatser
för stationens rekrytavdelning, torped-, undervattensbåts-
och minberedskaper. Därjämte hava kajlängderna inom varvet utökats
genom anordnande av en bassäng med 4 meters vattendjup utanför
Lilla Hundudden.

Vid uppgörande av planen för varvet har man på grund av terrängen
och grundens beskaffenhet vant bunden till förläggande a\ dockan i
närheten av gamla Lidingöbro samt av torpedbatssliparna i viken södei
om Kaknäs, varjämte för de större verkstäderna, som borde grupperas
omkring dockan och slipen, en välbelägen, vidsträckt höjdplata med
goda grundförhållanden sydväst om Lidingöbro värdshus kunnat an\ ändas.
Ett grund söder om Kaknäs har genom en mindre utfyllning givit lämplig
plats för torpedförråd samtidigt med att därigenom erhållits erforderlig
vågbrytare framför torpedbåtsslipen.

Längst i norr i närheten av varvets ammunitionshus på Loudden
hava artilleridepartementets byggnader förlagts med framförliggande kajer
för 8 meters vattendjup, dit de större fartygen beräknas bliva förlagda
vid pågående underhålls- och reparationsarbeten. I bakomliggande
bergshöjd finnes plats för en mindre skjutbana, avsedd för provning av
krut uti kanoner.

Ingenjördepartementets verkstads- och förrådsbyggnader äro liksom
dockan och slipen i stort sett förlagda till samma platser som enligt
1902 års förslag, men hava sammanförts något mera för att dels vinna
bättre koncentration av driften, även innan varvsverksamheten ut \ idgats
till det omfång, vartill det avsedda området och byggnadernas fördelning
vid behov bereda tillfälle, dels möjliggöra en reduktion i terrasseringskostnaderna.
Härvid har särskilt den förut omnämnda höjdplatån
tillgodogjorts och en del verkstadsbyggnader förlagts å densamma på
9—11 meters höjd över vattenytan i stället för på ett till 2,5 å 4,5
meters höjd över vattenytan nedschaktat plan, såsom föreslagits i 1900
och 1902 års utredningar. Härigenom bliva visserligen kommunikationerna
mellan verkstäderna samt dockan och kajerna något försvårade,
men dessa olägenheter böra kunna avhjälpas genom anordnande, dels av

104

uppfartsvägar och trappor för transport av lättare gods samt för persontrafiken,
dels av ett hiss-schakt för tyngre gods inom maskinverkstadens
östra del, varest verkstadens travers utan omlastning kan mottaga och
lyfta materialier etc. till det högre planet. Enär genom en sådan planläggning
terrasseringskostnaderna hava kunnat nedbringas med över
1,000,0000 kronor har kommittén, i likhet med de myndigheter, som
yttrat sig över 1916 års Kaknäsförslag, icke tvekat att förorda detta
av 1916 års sakkunniga med alternativ B betecknade förslag.

Av samma skäl som rörande Lindarängen—Kaknäsförslaget anförts
av 1907 års försvarskommitté (sid. 37 i dess betänkande), nämligen närheten
till Beckholms- och Galärvarvsdockorna, upptager förslaget anläggning
endast av en docka. I 1907 års förslag upptogs därjämte
uppförande av portöppningarna till ytterligare två dockor, vilken kostnad
emellertid icke medtagits i föreliggande förslag, enär det är synnerligen
osäkert, om och när de återstående båda dockorna komma att
bliva anlagda samt det dessutom icke är uteslutet, att de nu för portöppningarna
föreslagna dimensionerna då icke längre skulle visa sig vara
de mest lämpliga. Plats har dock reserverats för ifrågavarande dockor.
Därjämte avses för dockning av mindre fartyg en flytdocka av tillräcklig
kapacitet för intagning av flottans större jagare och undervattensbåtar
in. m. Denna tankes förlagd till den nordväst om dockan utgående
piren, där tillräckligt vattendjup för dess nedsänkning finnes.

Upphalningsslip för större fartyg och nybyggnadsbädd äro förlagda
intill nyssnämnda pir samt i anslutning till plåtslagareverkstaden. Utanför
denna utgår en pir, där Galärvarvets 50 tons kran avses uppställas,
medan söder om dockan en annan utrustningspir utbygges för uppställning
av en modern 100 tons kajkran.

Ovanför och vid sidorna av torpedbåtsslipen hava anordnats snickare-,
trä- och målareverkstad, verkstad för reparation av ångslupar och motorer,
inventariekammare samt erforderliga skjul för båtar.

På en höjd i närheten av varvsporten vid entrén från stationen
har ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad förlagts, ävensom
marketenteri och invid varvsmuren virkesskjul.

Så centralt som möjligt vid varvsgränsen ligger här kanslibyggnaden,
inrymmande varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl
en del av stationens expeditionslokaler.

Framför kanslibyggnaden ligger byggnadsdepartementets kontor och
verkstad samt vid varvsmuren materialforrådet.

Ovanför förut omnämnda utfyllning med plats för torpedförråden
hava torped departementets övriga byggnader förlagts, ävensom plats av -

105

setts för hangarer. Vid kajen äro inventariekammare och kontor anordnade.
Verkstad för reparation av flygbåtar och motorer jämte övriga
hangarer avses uppföras å den vidsträckta slätt, där Kaknässkjutbanorna
för närvarande äro belägna och dit eu uppfartsväg med spår för förflyttning
av flygbåtarna, uppställda på lämpliga vagnar, anordnas.

Vid den ovanför Lilla Hundudden utbyggda bassängen med 4 meters
vattendjup för förläggning av sjöreservens båtar och andra mindre fartyg
hava ekipagedepartementets byggnader jämte ett marketenteri förlagts.

Mellan Lilla och Stora Hundudden äro slutligen byggnaderna för
mindepartementet uppförda, och på invid liggande höjder med passande
avstånd härifrån verkstäder och källare för tandmedel och sprängämnen.

Järnvägsspåren, som stå i förbindelse med statens järnvägsnät vid
Värtahamnen, och lutningsförhållandena hava, i överensstämmelse med
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande
framställda önskemålen, planlagts så att spårkurvornas radie är minst
180 meter på spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 meter för
övrig varvstrafik, samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar
skola framföras, icke överstiga 1 : 100.

För att underlätta kommunikationen mellan varvets norra'' och södra
delar hava järnvägsspår framdragits från spårnätet vid kanslibyggnaden
sydvart över nuvarande skjutbanor samt genom en naturlig sänkning
fram till kaj planet vid mindepartementet.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför
ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade
underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet äro:

för 8 meters vattendjup.............................. omkring 1,100 meter

)> 7 » » ............................. ” 1,200 »

» 4 å 5 » )) ..............................®_550 ))

eller sammanlagt omkring 2,850 meter

Vid uppgörande av planen för stationen har det av arkitekt P.
Hallman på chefens för sjöförsvarsdepartementet anmodan år 1905 uppgjorda
förslaget till stadsplan för då föreslagen varvsanläggning vid
Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs i största möjliga utsträckning
följts. Huvudvägarna utgå dels från Djurgårdsbron, dels från vägkorset
å Ladugårdsgärdet, i närheten av vilket vägkors, enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens uttalande, med all sannolikhet huvudgator från
staden även efter Ladugårdsgärdets bebyggande komma att mötas.
Härifrån införes såväl persontrafiken som laståkdon och spårvägar pa

14

106

stationsområdet och spridas härinom genom huvudvägar till skilda delar.
Inom området närmast Djurgård sentrén och längs Djurgårdsbrunnskanalen
har man sökt bibehålla den parkartade naturen. Bostäderna för personalen
hava ordnats i villakvarter vid trafikleder, som för minskande av
terrasseringskostnaderna i möjligaste mån följa markens naturliga lutningar
och medgiva bibehållande av befintliga planteringar i största utsträckning.
Därjämte har å planen antytts ordnandet av en del bostadshus
i stadskvarter för tillgodoseende i någon mån av den inom stationen
boende personalens behov av handlande, hantverkare, näringsidkare m. fl.
leverantörer.

Framför den för stations- och varvsmyndigheterna gemensamma
kanslibyggnaden hava sjökrigsskolan och allmän skola förlagts, varjämte
plats här reserverats för andra offentliga byggnader. Vid sidan härom
föreslås kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning, exercishus m. m.
uppförd, varjämte skjutbana anordnas i närheten intill varvsmuren. Beklädnadsverkstad
och förråd avses likaledes böra härstädes uppföras. Utmed
den vid Lilla Värtan anordnade kajen med pirer och bassänger om
sammanlagt omkring 1,200 meters längd och 4—7 meters vattendjup
tänkas stationens flytande beredskaper förlagda med erforderliga exercisoch
skolhus, verkstads-, förråds- och kolskjul. På den närbelägna
höjden uppföres gnist- och signalstation.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för kyrka, sjukhus,
officersmäss, underofficersmäss, samlingshus för arbetare, vattentorn,
varm- och kallbadhus samt tvättanstalt.

Stationens såväl vatten- och gasledningar som elektriska ledningar
hava tänkts direkt anslutna till stadens anläggningar.

Plats för bränsledepå har i detta förslag icke medtagits inom varvets
eller stationens områden, utan är beräknad att kunna erhållas på de i
förhållande till stationsanläggningen för sådant ändamål synnerligen
välbelägna till Fjäderholmarna hörande Lillholmarna.

Elfviksförslaget.

Elfviksförslaget, jämför bil. 12, har utarbetats med ledning av 1904
års Elfviksförslag.

Det för anläggningen avsedda området, vars gränser framgå av
bil. 7, är, inberäknat även de områden, som under »markförvärv» angivits
såsom önskvärda, men ej oundgängligen nödvändiga:

för varvet ................................. omkring 563,000 kvm.

» stationen.............................. » 1,753,000 »

eller sammanlagt omkring 2,316,000 kvm.

107

Vid planernas uppgörande hava hänsyn tagits dels till att de såsom
önskvärda angivna tomterna icke omedelbart må behöva tagas i anspråk,
dels till att de å denna del av Lidingön belägna i flera fäll dyrbara
villaanläggningarna i största möjliga utsträckning må kunna användas
såsom bostäder åt stationens personal.

Vid uppgörande av planen för varvet har först dockornas läge måst
bestämmas. De uppgjorda borrningskartorna visa två möjligheter, antingen
vid Fiskarudden och Solhem, såsom föreslogs av 1904 års sakkunniga,
eller å sydöstra udden av Elfvikslandet, såsom föreslogs i proposition
nr 55 till 1907 års riksdag. Berggrunden är på båda dessa
ställen brant sluttande och medgiver kort indämning. Visserligen hava
av 1906 års sakkunniga ett flertal skäl framförts till förmån för den
senare platsen — såsom möjligheten att få varvsverksamheten mera
centraliserad och att kunna framdraga järnvägsspåren till dockor och
verkstäder med mindre kurvor — men genom dockornas förläggning till
varvets utkant, såsom härvid föreslagits, blir det icke möjligt att på för
den egentliga varvsdriften förmånligaste sätt kunna gruppera ingenjördepartementets
verkstäder omkring och i omedelbar närhet av dockorna,
vilket däremot icke möter svårigheter, om dockorna förläggas å den
1904 föreslagna platsen. Med hänsyn härtill ävensom dels till att genom
järnvägens framdragande längre från stranden, vilket motiverats av
önskemålet att icke omedelbart behöva disponera egendomarna Skogshem,
Kullen och Metsola, ingen svårighet längre förefinnes att med lämpliga
kurvor framföra järnvägsspåren till dockor och verkstäder, dels till att
på den av 1906 års sakkunniga föreslagna platsen för dockorna numera
tvänne synnerligen dyrbara villabyggnader uppförts, vilka med fördel
kunna användas inom stationsområdet såsom boställsbyggnader, hava
dockorna förlagts till den 1904 föreslagna platsen och varvsdepartementen
omgrupperats med hänsyn härtill. Gränsen mellan varv och
station har i anslutning härtill omlagts, så att större delen av den sydöstra
udden av Elfvikslandet lagts till stationen, medan åter ett motsvarande
område vid Askrikefjärden väster om Räfviken tillfogats varvet.

1 dalgången väster om Élfviks huvudbyggnader och framför en av
huvudvägarna inom stationsområdet har kanslibyggnaden förlagts, inrymmande
varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl en del av
stationens expeditionslokaler. På invid liggande höjd uppföres sjöinstrumentförrådsbyggnaden.

I södra delen av varvet, där en vågbrytaude pir erhållits genom
en mindre utfyllning över utanför liggande uppgrundning, hava eki -

108

pagedepartementets byggnader förlagts med lämplig förtöjningsplats vid
kaj för sjöreservens båtar och andra mindre fartyg. I'' anslutning till
dessa byggnader ligga fem inventariekammare med kontor samt ett marketenteri.

Vid den norr härom liggande viken, där terrängen i land är synnerligen
lämplig, har plats reserverats för nybyggnadsbäddar och större
upphalningsslip jämte erforderliga skeppsbyggeriverkstäder. Mellan
dessa nybyggnadsplatser och dockorna äro ingenjördepartementets verkstäder
förlagda; på utanför liggande utrustningspir uppställes en modern
100 tons kaj kran.

I överensstämmelse med vad som av 1907 års försvarskommitté
föreslagits för Torsbyfjärdsalternativet äro tre dockor beräknade att komma
till utförande, och hava dimensionerna upptagits till 125 x 20 x 8 m.,
men torde höra tagas under övervägande om icke en av dockorna, såsom
framhållits i den sjöfartstekniska utredningen, borde ökas till 140 x 25
X 9 in., ehuru merkostnaderna i så fall icke synas böra drabba sjöförsvaret.

Norr om dockorna utgår eu utrustningspir, där Galärvarvets 50 tons
kran uppställes. Piren utgör samtidigt vågbrytare för innanför liggande
torpedbåtsslip och den bassäng för mindre fartyg, som genom en mindre
utfyllning bildas mellan Lidingöstranden och Dufholmen med ett vattendjup
av omkring 4 m. Invid slipen ligga verkstäder för reparation av
ångslupar och motorer samt skjul för torpedbåtar och andra plåtbåtar.
Norr om skjulen finnas upptagningsspår för roddbåtar med träverkstäder,
båt- och virkesskjul.

Ovanför torpedbåtsskjulet hava byggnadsdepartementets kontor och
verkstad samt ett marketenteri förlagts.

Norr om utfyllningen mot Dufholmen och invid kajen för 7 m.
vattendjup mot Askrikefjärden föreslås materialförrådets och artilleridepartementets
byggnader förlagda, samt i bergshöjden sydväst härom
en mindre skjutbana, avsedd för provning av krut uti kanoner.

På udden öster om Räfviken och vid denna vik hava torpeddepartementets
och flygvapnets byggnader förlagts.

Väster härom äro slutligen byggnaderna för mindepartementet anordnade,
med verkstäder och källare för tändmedel och sprängämnen
uppförda med passande avstånd på invid liggande höjder.

Järnvägsspåren från stationens järnvägsnät till varvsområdet inkomma
dels intill huvudingången vid kanslibyggnaden, dels vid södra
kajen mot Hustegafjärden, samt äro framdragna i överensstämmelse med
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande

109

framställda önskemålen, så att spårknrvornas radie är minst 180 in. på
spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 m. för övrig varvstrafik,
samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar skola
framföras, icke överstiga 1:100.

Å Dufholmen finnes lämplig och välbelägen plats för bränsledepån
och möjlighet att anordna kajer med erforderligt vattendjup.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför
ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade
underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet, oberäknat bränsledepån å Dufholmen, äro:

för 8 in. vattendjup .................... omkring 600 in.

» 7 » » )> 1,800 :»

» 4 å 5 m. » » 400 »

eller sammanlagt omkring 2,800 m.

Vid uppgörande av planen för stationen har i huvudsak följts den
med biträde av arkitekten P. Hallman av 1906 års sakkunniga utarbetade
stadsplanen, med de modifikationer, som betingas av att den från
Värtans station framdragna järnvägen föreslås införd å stationsområdet
längre från stranden, varigenom kunnat undvikas att omedelbart behöva
disponera hela strandremsan längs Hustegafjärden.

Järnvägslinjen fortsätter inom området längs nuvarande stora landsväg
fram mot varvets huvudingång, där ett sidospår införes på varvsområdet,
medan ett andra spår ledes ned till stationens kaj vid Plustegafjärden.

Från den punkt, där järnvägen inkommer på stationsområdet, äro
huvudvägarna spridda till olika platser, varvid bivägar och kvarter
ordnats med hänsyn tagen till terrängens naturliga beskaffenhet. Boställen
för personalen hava ordnats i villakvarter med bibehållande i
största möjliga utsträckning av befintliga planteringar, och torde ett
flertal inom området liggande villabyggnader med någon förändring
kunna användas till boställen. Därjämte har å planen antytts ordnandet
av en del bostadshus i kvarter för tillgodoseende i någon mån av den
inom stationen boende personalens behov av handlande, hantverkare,
näringsidkare m. fl. leverantörer.

Framför den vid fonden av den längs j ärnvägen framdragna huvudvägen
belägna, för stations- och varvsmyndigheterna gemensamma kanslibyggnaden
hava sjökrigsskolan och kyrkan förlagts, varjämte plats reserverats
för andra offentliga byggnader.

no

Längs en annan något nordligare utgående huvudväg ligga saluhall
vid ett torg inom bostadskvarteren samt allmän skola, samlingshus för
arbetare, sjukhus och beklädnadsverkstad med förråd samt på en höjdplatå
framför varvsmuren kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning,
exercishus m. in., varjämte i närheten härav skjutbana anordnas längs
varvsmuren. På högsta höjden mot Askrikefjärden uppföres gnist- och
signalstation.

För förläggning av stationens flytande beredskaper föreslås vid
Hustegafjärden en kaj jämte pirer med en sammanlagd längd av omkring
1,000 meter, intill vilka erforderliga exercis- och skolhus, verkstads-,
förråds- och kolskjul uppföras.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för officersoch
underofficersmässar, varm- och kallbadhus samt tvättanstalt. På grund
av flottstationens relativt avlägsna läge i förhållande till Stockholms
begravningsplatser har liksom i förut utarbetade Lidingö- och Torsbyfjärdsförslag
en kyrkogård tänkts anordnad, och har härtill valts en
mot Askrikefjärden sluttande, lätt dränerbar dalgång, där bergsprängning
i möjligaste mån kan undvikas.

För stationens vattenbehov tankes i enlighet med av vattenbyggnadsbyrån
uppgjort förslag ledningar, framdragna från Ulriksdal till ett
centralt och på 40 m. höjd uppfört vattentorn.

För elektrisk kraft och belysning avses ledningar framdragas från
Stockholms stads elektricitetsverk vid Värtan med 6,000 volt spänningtill
huvudcentralen å varvsområdet, där strömmen transformeras och
omformas samt fördelas efter behov.

På grund av de stora kostnaderna föreslås icke framdragande av
gasledningar, då elektrisk belysning och kraft finnas, och övriga behov
för verkstads- och laboratoriebruk av gas torde kunna fullt tillfredsställande
fyllas genom användning av komprimerad gas på transportabla
flaskor.

I och för sjökommunikationernas underlättande böra tvänne mindre
hamnbryggor ordnas inom stationsområdet, en vid vardera stranden av
Hustega- och Askrikefjärdarna.

Södergarnsförslaget.

För Södergarnsförslaget, jämför bil. 13, hava omfattande avvägningar
och borrningar i land och utanför liggande vattenområden utförts
i anslutning till de undersökningar, som av varvets ingenjördepartement
tidigare utförts för uppgörande av förslag till torpedinskjutningsstation

in

och bränsledepå å Bosön samt vid Södergarnsviken. Av dessa terrängundersökningar
och borrningar har bekräftats den redan vid kommitténs
förberedande undersökningar vunna uppfattningen, att ehuruväl områdets
konturer med den djupa och väl skyddade Södergarnsviken synas kunna
medgiva en lämplig planering av varv med dockor, slipar och verkstäder,
så förorsaka de branta stränderna och den kraftigt kuperade terrängen
med höjder om 20—35 m. omedelbart intill stränderna mycket dyrbara
terrasseringar och svårighet att å vissa delar framdraga kajer av önskvärd
bredd. Då därtill kommer, att markens beskaffenhet mellan höjderna
är synnerligen olämplig för .uppförande av tyngre byggnader, på
grund av att djupet till fast botten här är avsevärt, hava även grundläggningskostnaderna
för vissa verkstadsbyggnader ökats högst väsentligt.
Liksom i Kaknäsförslaget hava olika delar av anläggningarna förlagts
på skilda höjder över vattenytan för att i möjligaste mån reducera de
höga terrasseringskostnaderna.

Det för stationsanläggningen avsedda området, vars gränser framgå
av bil. 8, är

för varvet .................................................. 560,000 kvm.

» stationen ............................................ 1,936,817 »

eller sammanlagt 2,946,817 kvm.

Genom utfyllning till erforderligt vattendjup över ett utanför Södergams
östra udde liggande större grundflak har emellertid ytterligare omkring
40,000 kvm. område vunnits framför de större verkstäderna.

Vid utarbetandet av planen för varvet har först tagits under övervägande
lämpligaste platsen för dockorna, vilken befunnits vara östra
stranden av Södergarns udde, söder om förutnämnda grund, där bergsgrunden
befinner sig på passande höjd samt är av lämplig stenart utan
släppor, så att dockorna kunna byggas utan allt för dyrbara betongarbeten.
För en fördelaktigare gruppering av verkstäderna omkring
dockorna hade det varit önskligt att dessa kunnat förläggas väster om
förutnämnda grund, men det har visat sig att grundförhållandena här
äro sämre och att byggnadskostnaderna bliva avsevärt högre.

Grupperingen av varvsdepartementen har därför blivit, att å Södergarnsudden
ingenjör-, artilleri- och ekipagedepartementen förlagts med
torpedbåtsslipen i Södergarnsvikens östra del, byggnads- och mindepartementen
vid den smala kajremsan längs vikens södra strand, samt
torpeddepartementet på Bosöns västra udde med byggnaderna för flyg -

112

vapnet vid Södergarnsvikens västra del och, såsom av marinförvaltningen
föreslagits i skrivelse 26 januari 1914, torpedinskjutningsstation å Bosöns
nordöstra udde.

Ingenjördepartementets verkstäder m. m. hava så ordnats, att området
mellan dockorna och varvsgränsen avsetts för nybyggnadsbäddar
och upphalningsslip jämte skeppsbyggnadsverkstäder. I överensstämmelse
med vad som föreslagits i 1907 års försvarskommittés Torsbyfjärdsalternativ
äro 3 dockor beräknade att komma till utförande, och
hava dimensionerna upptagits till 125 x 20 x 8 in., men torde böra tagas
under övervägande, om icke en av dockorna, såsom framhållits i den
sjöfartstekniska utredningen, borde ökas till 140 x 25 x 9 m., ehuru merkostnaderna
i så fall icke synas böra drabba sjöförsvaret. Norr och
väster om dockorna ligga övriga verkstäder lämpligt grupperade mellan
dockorna och norra stranden. Den över grundet utfyllda planen avslutas
med två utrustningspirar, å vilka uppställas Galärvarvets 50 tons
kran och en modern 100 tons kajkran. Den mot norr utskjutande piren
är avsedd att även tjänstgöra som vågbrytare mot den kraftiga sjögång,
som uppkommer här vid ostliga vindar. Såsom förut nämnts har torpedbåtsslipen
förlagts till det inre av Södergarnsviken, där terrängen härför
är lämplig. Omkring slipen äro verkstäder för träbåtax, ångslupar och
motorer samt skjul för olika typer av båtar anordnade.

Vid norra kajen framför ingenjördepartementets verkstäder hava
inventariekammare samt marketenteri och varmbadhus för varvets personal
anordnats.

Längre mot väster äro artilleridepartementets verkstäder och skjul
förlagda, samt föreslås departementets kontor att förläggas till Södergarns
huvudbyggnad, som efter förändring synes kunna lämpa sig härtill.

På västra Södergarnsudden uppföras byggnader för ekipagedepartementets
kontor, verkstäder och sjöreserv vid stranden, medan sjöinstrumentförrådet
förlägges till uddens höjdkrön. Från kajen utbygges i sydvästlig
riktning inåt Södergarnsviken en pir för förläggning av sjöreservens
båtar och till skydd för andra i viken förlagda mindre fartyg.

Vid den infartsport till varvet, som föreslås där nuvarande landsväginkommer
på området, förläggas material- och inventarieförråd samt
byggnadsdepartementets kontor och verkstad.

Mitt för Södergarnsvikens södra strand och således centralt inom
varvet har kanslibyggnaden tänkts uppföras, inrymmande varvschefens
kansli, varvskontor m. in., samt en del av stationens expeditionslokaler.

Framför kanslibyggnaden i här befintlig sänka hava mindepartementets
byggnader och skjul förlagts med verkstäder och källare för

113

tandmedel och sprängämnen på lämpliga avstånd å intill liggande
bergshöjd.

I Södergarnsvikens västra del hava slutligen torpeddepartementets och
flygvapnets byggnader anordnats, för vilket ändamål terrängen är särdeles
lämplig.

I närheten härav, men på stationens område, har torpedinskjutningsstationen
förlagts, förbunden med torpedverkstad och förråd genom järnvägsspår.
Dess skjutriktning avses förlagd mot öster mellan Granholmen
och Bogesundslandet, där en bana med omkring 6,000 m. längd kan
anordnas samt vattendjup och bottens beskaffenhet äro gynnsamma.

Järnvägsspåren inledas från stationens järnvägsnät till varvsområdet
genom dalgången vid västra delen av Södergarnsviken, där ett sidospår
dragés fram til) torpeddepartementet, medan huvudspåret längs Södergarnsvikens
södra strand ledes fram till de på Södergarnsudden förlagda
verkstäderna och dockan. Kurvor och lutningsförhållanden äro i överensstämmelse
med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställda direktiv
valda så, att spårkurvornas radie är minst 180 m. på spår, där
lokomotiv skola framgå, och minst 50 m. för övrig varvstrafik, samt
att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar skola framföras, icke
överstiga 1 : 100.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför
ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade
underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet äro:

för 8 m. vattendjup........................... omkring 600 m.

» 7 » » » 2,300 »

)) 4 å 5 m. vattendjup ................. )) 400 »

eller sammanlagt omkring 3,300 m.

Vid uppgörande av planen för stationen hava de av arkitekten P.
Hallman 1905 och 1906 för förslagen till flottstationsanläggningar vid
Lindarängen—Kaknäs och Elfvik utarbetade stadsplanerna tjänat till
ledning.

Grupperingen av byggnaderna har på grund av den mycket kuperade
terrängen i första hand varit beroende på sträckningen av järnvägslinjen.
Denna tänkes vara avsedd för såväl järnvägs- som spårvägstrafik
och utgå från Ropsten över bro till Lidingölandet samt i huvudsak
följa nuvarande Lidingölinje genom Lidingö villastad. Den inledes
till stationsområdet på samma ställe, där även landsvägen från Stockholm

15

114

till Bosön inkommer på området. Omedelbart innanför stationsgränsen
utgår ett sidospår till beredskapernas förläggningsplats på Bosön och
till varvet, medan huvudspåret fortsätter i ostlig riktning, utnyttjande
en befintlig dalgång samt anslutande sig till en eventuell fortsättning
fram mot Elfvik. Vid sidan av järnvägslinjen framföres kör- och gångtrafiken,
som även är ansluten till den längs Kyrkviken löpande landsvägen
från Stockholm till Södergarn.

Från huvudvägen genom stationsområdet utgå sidovägar till de
olika platserna, varvid såväl vägar som kvarter planerats med hänsyn
tagen till terrängens naturliga beskaffenhet. Bostäderna för personalen
hava ordnats i villakvarter med bibehållande i största möjliga utsträckning
av befintliga planteringar, och torde en del inom området liggande
villabyggnader med någon ändring kunna användas till boställen. Därjämte
har å planen antytts anordnande av bostadshus i kvarter för tillgodoseende
i någon mån av den inom stationen boende personalens behov
av handlande, hantverkare, näringsidkare m. fl. leverantörer.

Framför den mitt för Södergarnsviken liggande, för stations- och
varvsmyndigheterna gemensamma kanslibyggnaden samt rätt över Lidingölandet
till Gråviken har en huvudväg ordnats med planteringar,
inom vilka sjökrigsskolan och den allmänna skolan tänkas förlagda samt
plats beretts för andra offentliga byggnader.

Väster om planteringen, där en öppen höjdplatå utbreder sig, föreslås
plats för kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning, exercishus
och exercisplan. Längs varvsmuren, öster om kanslibyggnaden, ligga
en skjutbana samt beklädnadsverkstad med förråd.

För förläggning av stationens flytande beredskaper har plats beretts
å Bosön, för de större fartygen vid Askrikefjärden, för de mindre i
Södergarnsviken, med erforderliga kajer med omkring 800 m. längd,
exercis- och skolhus, verkstads-, förråds- och kolskjul. På intill liggande
40 m. höjd uppföres gnist- och signalstation. För stationens behov av
kajplats har även reserverats, dels en kortare strandremsa vid stationsområdets
östra gräns, där plats föreslås för eventuella proviantmagasin,
bageri m. m., dels ett område vid Gråviken och Hustegafjärden.

Å Bosön föreslås vidare bränsledepån förläggas, varigenom särskilda
kajer härför i viss mån kunna inbesparas.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för sjukhus, kyrka
och saluhall i kvarteren väster om exercisplanen samt för officers- och
underofficersmäss, samlingshus för arbetare, idrottsplats, varm- och kallbadhus
samt tvättanstalt. På grund av flottstationens relativt avlägsna
läge i förhållande till Stockholms begravningsplatser har liksom i

förut utarbetade Lidingö- och Torsbyfjårsförslag en kyrkogård tänkts
anordnad, och har härtill valts en mot Gråviken sluttande, lätt dränerbar
dalgång, där bergsprängning i möjligaste mån kan undvikas.

I och för sjökommunikationernas underlättande föreslås en brygga
anordnad vid Gråviken, där även hamn för småbåtar ordnas.

Såsom närmare behandlats under stationens vattenbehov, föreslås
vattenledning framdragen från IJlriksdalsåsen till ett inom stationsområdet
på en 38 m. höjd uppfört vattentorn, varifrån erforderliga ledningar
utgå till respektive avnämare.

Stationsanläggningens behov av elektrisk kraft och belysning tankes
tillgodosett medelst direkt anknytning mellan Stockholms stads elektricitetsverk
vid Värtan och den å varvsområdet förlagda kraft- och belysnin
gscentralen.

Några gasledningar anses däremot icke behöva anordnas, då elektrisk
belysning finnes och övriga behov för verkstads- och laboratoriebruk av
gas numera torde kunna fullt tillfredsställande fyllas genom användning
av komprimerad gas på transportabla flaskor.

Torsbyfj ärdsforslaget.

Inom det område, som föreslagits tör stationsanläggningen vid Torsbyfjärd,
är terrängens beskaffenhet sådan, att stora områden icke utan
högst avsevärda kostnader kunna användas till byggnadstomter. Vid
detta förhållande, och då utvecklingsbehoven inom ett isolerat och självständigt
samhälle icke böra tillmätas lika knappt som vid anläggningar
närmare Stockholm, har det till förvärvande avsedda området, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som föreslagits av 1907 års försvarskommitté,
givits de gränser, som framgå av bil. 9.

Det för stationsanläggningen avsedda området enligt denna plan är:

för varvet .............................. omkring 700,000 kvm.

» stationen......................... )) 2,600,000 »

eller sammanlagt omkring 3,300,000 kvm.

Vid utarbetandet av planen för varvet, jämför bil. 14, har 1907 års
försvarskommittés förslag till flottstation vid Torsbyfjärd i huvudsak
följts med de förändringar, som betingats av sjökrigsmaterielens utveckling
under den gångna 10-årsperioden. De viktigaste förändringarna
hava varit, dels en allmän förskjutning och utbredning av varvsdepartementens
byggnader längre ostvart mot Torsbyfjärd, dels en för -

no

flyttning av dockorna från deras förut föreslagna läge söder om Norsviken
till udden norr om denna vik. Förstnämnda ändring har betingats
av det större behov av utrymme torped- och mindepartementen numera
fordra genom torped- och minvapnens kraftiga utveckling samt tillkomsten
av flygvapnet. Vad åter dockornas förläggning beträffar motiverades
den tidigare föreslagna platsen egentligen endast därmed, att dockorna
här skulle bliva förlagda med öppet vatten framför sig, samt kunna insprängas
i berg med minsta möjliga indämningsområde. Enär emellertid
dels genom en sådan förläggning den egentliga varvsverksamheten
blir splittrad på båda sidor om N orsviken samt avstånden mellan dockorna
och verkstäderna bliva långa, vållande tidsödande och besvärliga
transporter, dels de anförda motiven gälla även en förläggning av dockorna
norr om Norsviken, där utrymmet medgiver de viktigare verkstädernas
lämpliga gruppering omkring dockorna och därintill belägna
nybygga ads bädd och upphalningsslipar, har denna senare plats valts,
vilket medfört en allmän omläggning av ingenjördepartementets verkstäder.

Avenså har, på grund av resultaten från de ytterligare terrasseringsundersökningar,
som av kommittén verkställts, kanslibyggnadens
läge och järnvägslinjens indragande till varvsområdet förändrats, varigenom
vissa fördelar inom såväl stationen som varvet vunnits.

Närmast varvets södra gräns hava vid Betzedeviken ekipagedepartementets
byggnader förlagts jämte marketenteri och inventariekammare
med kontor.

På udden mellan Betzedeviken och Norsviken förläggas de av ingenjördepartementets
verkstäder, som icke behöva stå i oavbrutet samarbete
med i dockorna förekommande arbeten, nämligen gjuteri och galvaniseringsverk
samt träverkstäder. Den i området inskjutande, lerfyllda
vassviken, Norsviken, uppmuddras till 4 m. vattendjup och avses för
förläggning av mindre båtar, slupar, pråmar m. m. Persontrafik och
lättare transporter mellan båda sidor av viken förmedlas genom en fast
bro, tillräckligt högt belägen för att genomsläppa dessa smärre farkoster.
Virkesskjul och båtskjul hava grupperats kring viken, där grundförhållandena
äro synnerligen passande för dylika byggnader, som ej fordra
dyrbara grundläggningar eller fullt solid mark.

Vid varvsmuren, i närheten av virkesskjulet, hava byggnadsdepartementets
kontor och verkstad förlagts, samt i en dalgång mitt för planen
framför Norsviken kanslibyggnaden, inrymmande varvschefens kansli,
varvskontor m. m., samt en del av stationens expeditionslokaler.

Norr om Norsvikeu hava, såsom förut omnämnts, dockorna förlagts.

I överensstämmelse med vad som av 1907 års försvarskommitté föreslogs,
äro tre dockor beräknade att komma till utförande, och hava dimensionerna
upptagits till 125 x 20 x 8 m., men torde höra tagas under
övervägande, om icke en av dem, såsom framhållits i den sjö farts tekniska
utredningen, borde ökas till 140 x 25 x 9 m., ehuru merkostnaden i
så fall icke synes böra drabba sjöförsvaret. Norr och väster om dockorna
ligga övriga verkstäder och förråd lämpligt grupperade jämte upphalningsslip
och nybyggnadsbäddar.

Viken mitt för Aspviks gård, kallad Hemviken, har använts till förläggning
av torpedbåtsslipen, som här erhåller ett väl skyddat läge, varjämte
grundförhållandena under vattenytan äro synnerligen förmånliga.
Invid torpedbåtsslipen uppföres verkstad för reparation av ångslupar och
motorer samt skjul för torpedbåtar m. m.

Den från Aspviksgården mot Aspviksholmen utskjutande halvön utgöres
av höga berg och har av denna anledning endast strandremsan
tagits i anspråk för förläggning av de ringa kajbredd fordrande byggnaderna
för artilleridepartementet.

Mellan Aspvikslandet och Aspviksholmen, där vattendjupet är ringa,
verkställes en utfyllning, varigenom ett för torpedepartementet och flygvapnets
byggnader lämpligt, plant område med ringa kaj höjd erhålles.

Aspviksholmen avses för anläggande av en mindre skjutbana för
krutprovning samt av bränsledepån, som här kan erhålla väl belägna och
skyddade kajer med tillräckligt vattendjup.

Å östra delen av Aspvikslandet mot Torsbyfjärd förläggas mindepartementets
byggnader och skjul, med verkstäder och källare för tändmedel
och sprängämnen på lämpligt avstånd å intill liggande bergshöjd.
Över det utanför belägna s. k. Länsmansgrundet göres en mindre
utfyllning med plats för minkabelförråd, jämte kaj för förläggning av
mindre fartyg.

Järnvägsspåren inledas från stationens järnvägsnät till varvsområdet,
dels med ett sidospår längs kajen vid Betzedeviken, dels med ett huvudspår
från Betzedeviken genom eu dalsänka fram mot dockorna och verkstadsplanerna
med avgrening runt om torpedbåtsslipen och den smala
kajsträckan vid Aspvikslandet till Aspviksholmen. Från spåret ovanför
torpedbåtsslipen utgrenas ytterligare ett spår, som leder genom varvsmuren
till beredskapernas förläggningsplats vid Torsbyfjärd. Kurvor och
lutningsförhållanden äro i överensstämmelse med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framställda direktiv valda så, att spårkurvornas radie
är minst 180 m. på spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 m.

118

för övrig varvstrafik, samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar
skola framföras, icke överstiga 1 : 100.

Kajerna stå i allmänhet på fast grund samt äro avsedda att utföras
av sten, vilket visserligen medför ett något dyrbarare byggnadssätt, men
genom betydligt reducerade underhållskostnader blir varaktigare och
därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet, frånräknat kajlängderna för bränsledepån
å Askviksholmen, äro:

för 8 m. vattendjup ......................... omkring 1,200 m.

» 7 » » » 2,000 )»

» 4 å 5 in. » » 600 »

eller sammanlagt omkring 3,800 m.

Vid utarbetandet av planen för stationen hava de av arkitekten P.
Hallman 1905 och 1906 för förslagen till flottstationsanläggningar vid
Lindarängen—Kaknäs och Elfvik utarbetade stadsplanerna tjänat till
ledning.

Grupperingen av byggnaderna har på grund av den särdeles kuperade
terrängen, där stora områden icke lämpligen kunna användas för
bebyggande, i första hand varit beroende på sträckningen av järnvägslinjen.
Denna tänkes inkomma i en dalgång norr om Ösbysjön, där
nuvarande allmänna landsväg framgår, samt grenar sig innanför stationsområdet
med ett sidospår ostvart till varvet och till de södra boställena
med eventuell fortsättning över Farstalandet mot Ålstäket, samt med
huvudspåret slingrande mellan höjderna upp mot Aspviksträsket och fram
till Torsbyfjärd innanför Ängs- och Risholmarna. Vid sidan av järnvägarna
framföres kör- och gångtrafiken, som även är ansluten till förutnämnda
allmänna landsväg.

Från de sålunda bildade huvudvägarna genom stationsområdet utgå
sidovägar till de olika viktigare platserna, varvid såväl vägar som kvarter
planlagts med hänsyn till terrängens naturliga beskaffenhet. Bostäderna
för personalen hava ordnats i villakvarter, men torde knappast
någon av de inom området liggande villabyggnaderna, vilka i allmänhet
icke äro vinterbonade, lämpa sig till förändring till boställshus för stationens
personal. A planen har vidare antytts anordnande av en del
bostadshus i kvarter för tillgodoseende av den inom stationen boende
personalens behov av handlande, hantverkare, näringsidkare m. fl. leverantörer.

119

Framför den för stations- och varvsmyndigheterna gemensamma
kanslibyggnaden samt rätt upp mot en dominerande höjd, där kyrka,
skola och vattentorn tänkas uppförda, har eu huvudväg ordnats med
planteringar, inom vilka sjökrigsskolan förlagts samt plats beretts tor

andra offentliga byggnader. . i , o , , . ... , „ , ,

Nordost härom, där en lämplig höjdplatå utbreder sig, föreslås plats
för kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning, exercishus och exercisplan
samt med en skjutbana längs varvsmuren. Bekladnadsverkstad

och förråd hava förlagts något sydligare. ,

För förläo-gning av stationens flytande beredskaper har plats beretts
vid Torsbyflärd innanför Ängs- och Risholmarna med erforderliga kajer
med omkring 800 m. längd, samt med excercis- och skolhus, verkstads-,
förråds- och kolskjul. På intill liggande 25 m. höjd uppföres gnistoch
signalstation, varjämte plats reserverats invid kajen for eventuellt

proviantmagasin och bageri. ...... ,

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts for sjukhus och
saluhall samt för officers- och underofficersmäss, samlingshus for arbetare,
varm- och kallbadhus samt tvättanstalt. Vid Betzedeviken anordnas
en brygga för stationens sjökommunikationer. . . ...

På grund av flottstationens relativt avlägsna läge i förhållande till
Stockholms begravningsplatser har vidare en kyrkogård tänkts anordnad,
och har härtill valts en mot Torsbyfjärd sluttande, lätt dranerbar höjdsträckning
å norra Aspvikslandet.

Såsom närmare behandlats under stationens vattenbehov föreslås
vattenledning framdragen till stationen från Insjön, och har tillhörande
vattentorn förlagts å förut omnämnda omkring 30 m. höga bergskulle

framför kanslibyggnaden. , , ,

För stationsanläggningens behov av elektrisk kraft och belysning
tänkes en högspänd ledning (40,000 volt) ansluten till Stockholms städs
elektricitetsverk, med transformatorstationer vid Danviks tull samt inom
varvets område, därifrån erforderliga ledningar utgå för stationens och

varvets anläggningar. . , ,

Några gasledningar anses däremot icke behöva anordnas, da elektrisk
belysning finnes och övriga behov för verkstads- och laboratonebruk
av gas numera torde kunna fullt tillfredsställande fyllas genom användning
av komprimerad gas på transportabla flaskor.

120

Bränsledepå.

Frågan om anläggande i Stockholms skärgård av en depå för
llottans rakning av kol och oljor har, enligt vad av historiken framhår
sedan länge stått på dagordningen. Behovet härav har givetvis i och
med krigsfartygsmaterielens utökning och oljeeldnings införande även på
vissa aldre pansarbåtar blivit allt mer kännbart. Erfarenheterna från den
ar 1J114 anbefallda mobiliseringen och de svårigheter, som det pågående
kriget visat sig förorsaka med hänsyn till införseln av dessa förbrukningsartiklar
synes också utgöra en kraftig maning att ej längre undanskjuta
denna viktiga fråga. Då det obetydliga område, som å Galärvarvet
kunnat avses for upplag av kol, varit alldeles otillräckligt, hade
för flottans rakning måst förhyras kolgårdar vid Värtahamnen, för vilka
hyrestiden emellertid utgått den 1 oktober 1916. Det synes kommittén
icke lida något tvivel, att anläggandet av en depå för såväl kol som för
stridsfartygen erforderliga oljor av olika slag kommer att i längden
medföra avsevärda besparingar för statsverket. För förvaring av brännolja
finnas för närvarande inga tillräckliga anordningar vare sig å eller
i närheten av Stockholms station. I likhet med myndigheterna anser
kommiten darfor lämpligt, att denna fråga upptages till behandling i
samband med spörsmålet om förflyttning av flottans station i Stockholm,
varmed den för övrigt äger ett naturligt samband.

i no ^ndlghet®rna föreslagit anläggandet av en dylik depå för

UU’??0 f°noko1 och 8>°00 kubikmeter brännolja samt därvid utgått från,
att för depan erfordrades en kajlängd av omkring 600 meter. Under
hänvisning till en P. M., som kommer att med särskild skrivelse överlämnas,
far kommittén som sin uppfattning uttala, att bränsledepån tillsvidare
endast behöver anordnas för 60,000 ton kol, med utvecklingsmöjlighet
upp till 100,000 ton, samt för 12,000 ton brännolja, förvarad i
minst 8 olika cisterner. I enlighet härmed har det totala utrymmet beräknats
till omkring 60,000 kvadratmeter och kajutrymmet till 400 meter.

Enligt den mellan statens och Stockholms stads delegerade träffade
uppgörelsen av den 7 april 1916 skulle till staten överlämnas Fiäderholmarna
med tillhörande strand- och vattenrätt, att tillträdas den 1
J,anUf\ 1 .’ och hava myndigheterna ansett denna plats vara lämplig

för förläggning av ifrågavarande depå. I fråga om Stockholms- och
Kaknasalternativen, dar utrymme för bränsledepån icke finnes inom
respektive stationsområden, utan endast skjul och cisterner beräknats för

121

omkring 2,000 ton kol och 100 kubikmeter olja, bär kommittén intet
att erinra häremot, särskilt som avståndet mellan stationsområdet och
depån härigenom blir skäligen obetydligt. I Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen
har kommittén däremot ansett att bränsledepån bör förläggas
inom stationsområdet, vars storlek beräknats i enlighet härmed.

Kostnaderna för bränsledepåns anordnande hava i de olika alternativen
approximativt beräknats till 2,000,000 kronor.

Torpedinskjutningsstation.

Frågan om anordnandet av en ny torpedinskjutningsstation för
flottans station i Stockholm är så till vida oberoende av flottstationsfrågan
i övrigt, att platsen för torpedinskjutningsstationen icke är förbunden
med platsen för flottstationen. Fastmera är torpedinskjutningsstationens
läge i första hand beroende av tillgången till ett vattenområde,
som erbjuder en rak bana av tillräcklig längd och ej äger ett alltför
stort vattendjup. Icke dess mindre finner kommittén det av nedan angivna
omständigheter samt under hänvisning till historiken, sid. 24, vara
önskvärt att frågan om torpedinskjutningstationen upptages till prövning
i samband med stationsfrågan.

För inskjutning av torpeder, tillhörande Stockholms station, har tidigare
använts en inskjutningsstation vid Brandalsund, där banornas
längd dock icke uppgår till mer än 1,500 meter. Sedan de moderna torpedernas
skjutvidd ökats till 4,000 å 6,000 meter och därutöver, har
inskjutningsstationen vid Brandalsund icke längre kunnat användas, varför
inskjutningsbron vid densamma under senaste tiden icke underhållits.
På grund härav hava Stockholms station tillhörande torpeder måst sändas
till Karlskrona för att inskjutas vid den därstädes befintliga inskjutningsstationen.
Att detta förfaringssätt varit tidsödande och medfört
särskilda kostnader torde ligga i öppen dag. Därtill kommer, att vid
transport å järnväg av inskjutna torpeder fara uppstår, att torpederna
bliva utsatta för stötar, varigenom deras träffsäkerhet riskeras, samt att
inskjutningsbanan i Karlskrona genom den ökade torpedtillverkningen
vid därvarande torpedverkstad blivit så hårt anlitad, att svårigheter ansetts
möta att vid nämnda bana medhinna inskjutningen av Stockholms
station tillhörande torpeder. Olämpligheten ur mobiliseringssynpunkt
av att i närheten av Stockholms station sakna tillgång till en torpedinskjutningsstation
torde även lätt inses.

16

122

I årligen upprepade framställningar under 1907—1913 har av marinförvaltningen
såsom en lämplig plats för den på grund av nu nämnda
förhållanden synnerligen behövliga torpedinskjutningsstationen förordats
visst område å egendomen Södergarn å Norra Lidingön. Härifrån kunde
en bana på lämpligt djup utstakas längs Askrike fjärden i ostlig riktning
till Långholmsfjärden. Sedermera har marinförvaltningen framlagt förslag
om inskjutningsstationens förläggning något västligare på Lidingön
till Bosön, varifrån en bana om 6,500 meters längd kan anordnas.

Med hänsyn till de moderna torpedernas skottvidd och den alltjämt
fortgående utvecklingen av torpedvapnet har det synts kommittén önskvärt,
att vid den nya inskjutningsstationen hade kunnat anordnas en
bana av 10,000 meters längd. Någon plats, som medger anordnandet
av en så lång inskjutningsbana och samtidigt erbjuder ett lämpligt
vattendjup, synes emellertid ej finnas inom Stockholms skärgård, och
kommittén finner sig under sådant förhållande ej kunna göra någon
invändning mot den av myndigheterna föreslagna platsen.

Torpedinskjutningsstationen vid Bosön har beräknats betinga en
kostnad av 173,500 kronor förutom utgifterna för markförvärv. I Södergarnsalternativet
ingår den för inskjutningsstationen avsedda marken i
det område, som föreslås att förvärvas för Hottstationen, och några
särskilda utgifter för markförvärv behöva sålunda i detta alternativ icke
beräknas. I övriga alternativ tillkomma kostnaderna för markförvärv,
vilka, då det behövliga området icke överstiger 8,000 kvadratmeter, icke
torde behöva beräknas högre än omkring 24,000 kronor, motsvarande ett
pris av 3 kronor för kvadratmeter. Kostnaderna för torpedinskjutningsstationen
hava i enlighet härmed upptagits till följande belopp:

För uppgörande av kostnadsberäkningar för de olika förslagen hava
med biträde av ingenjör- och byggnadsdepartementen vid flottans härvarande
varv, i anslutning till av tidigare flottstationskommittéer och
sakkunniga utarbetade detaljritningar och terrängundersökningar, dels

i Södergarnsalternativet
» övriga alternativ..........

173.500 kronor, och

197.500 » .

Redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner.

Allmänt.

123

kompletterande detaljritningar å verkstäder och andra byggnader samt
specifikationer å verkstads- och elektriska anläggningar utarbetats, dels
ytterligare borrningar och avvägningar utförts, varöver borrnings- och
avvägningskartor samt profiler upprättats, dels även prisuppgifter och
preliminära anbud från större entreprenörer, maskin firmor och andra leverantörer
infordrats. Kostnadsberäkningarna äro med ledning härav
utarbetade enligt i februari 1917 gällande å-pris. 1 överensstämmelse
med vad som erinrats rörande planerna för de olika förslagen, måste
även kostnadsberäkningarna anses såsom approximativa, då de. gälla
arbeten för så långa tidsperioder som ända upp till 15 år. Ävenså
kunna under nuvarande osäkra ekonomiska förhållanden inträffa ytterligare
prisförhöjningar, som icke äro möjliga att beräkna, ehuru det ej
heller torde vara helt uteslutet, att anläggningskostnaderna vid återgång
till normala förhållanden kunna komma att nedbringas under nu beräknade.

Ehuruväl således kostnadsberäkningarna icke kunna anses bindande,
äro de dock fullt användbara vid jämförelse mellan de olika förslagen
för att kunna bedöma vilket av dem som, med hänsyn till anläggningskostnaderna,
kan anses vara mest fördelaktigt.

Kostnadsberäkningarna, i vilka även ingå kostnaderna för arbetsledning,
ritningar, kontroll m. m. under arbetenas utförande, hava för
att så långt som möjligt kunna jämföras med kostnaderna för tidigare
utarbetade förslag, i huvudsak uppställts i enlighet med dessa, men kunna
dock icke utan vissa omräkningar och omflyttningar direkt jämföras med
dessa. Av efterföljande tablå framgå närmare kostnaderna under skilda
poster för de av kommittén utarbetade stationsförslagen.

124

Jämförande tablå över kostnaderna för de av 1916

	s t	o c k h o	1 m.	K a k n ä s.
A. Varvets område.
Terrasseringsarbeten o. spåranordningar... Kajbyggnader och broar..................... Byggn. för allm. varvsdriften m. m....... » » artilleridepartementet ......... » » torpeddep:t och flygvapnet .. » » ekipagedepartementet ......... » » min » ......... » » ingenjör » ......... » » byggnads » ......... Motorer, maskiner m. m. i verkstäderna. Transportmaieriel m.m. utom verkstäderna i Elektrisk kraft och belysning........	1.713.000 4.096.000 1.402.000 237.000 607.000 95,000 140.000 6.171.000 2.185.000 287.000 1.103.000	18,036,000		6.319.000 5,219,700 2.037.000 563.000 873.000 426.000 583.000 6,870,300 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	26,880,000
B. Stationens område.
j Terrasserings- och vägarbeten ............. i Kajbyggnader och broar..................... i Allmänna byggnader m. m................ Elektrisk belysning...........................	385.000 2,206,000 1,968,000 300.000	4,859,000		1.300.000 1.339.000 5.268.000 475,000	8,382,000
C. Gemensamma anläggningar.
| Elektriska ledningar ....................... | Vattenledning ................................ Järnväg ........................................ Telefonanläggning ..................*.........	13,000	13,000	22,908,000	16,000	16,000
	35,278,000
D. Kommunala anläggningar.
Terrasserings- och vägarbeten ........... Byggnader m. m.............................. Elektrisk belysning.......................				20,000 746,000 55,000	821,000
£. Boställen m. m.
Bostadshus ................................... Planering, vägar, planteringar ............ Gas-, vatten- och avloppsledningar....... Elektrisk belysning..........................	3,012,000 250.000 300.000 100.000	3,662,000	3,662,000	7,346,500 500.000 400.000 250.000	8,496,500	9,317,500
Summa			26,570,000			44,595,500
Markförvärv e:a			5,000,000			415,000
Kostnad för stationsanläggningen			31,570,000			45,010,500
Tillkomma för: Torpedinskjutningsstation .......... Bränsledepå..........................			197,500 2,000 000			197,500 2,000,000
Totalsumma |		33,767,50oj|		47,208,000

125

års flottstationskommitté uppgjorda stationsförslagen.

E 1 f v i k.	S Ö	d c r g a	II	Tor	8 b y f j ä	-i r (1.
7.075.000 4,716,450 2.048.000 563.000 873.000 426.000 583.000 9.080.000 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	29,353,450		9,048,518 7,719,030 2,429,500 601,000 873.000 426.000 583.000 10,017,152 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	35,686,200		6.549.500 9.068.500 2.351.500 629.000 873.000 426.000 583.000 10,175,000 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	34,644,500
1.525.000 1.964.000 5.505.000 480,000	9,474,000		1.993.600 2.367.600 5,505,000 480,000	10,346,200		1,943,500 2,216,000 5,518,000 480,000	10,157,500
300,000 1.015.000 2.700.000 17,000	4,032,000	42,859,450	262,500 982,000 2,500,000 17,000	3,761,500	49,793,900	622,500 1.500.000 3.100.000 20,000	5,242,500	50,044,500,
20,000 1,824,000 160,000	2,004,000	20,000 1,791,000 147,500	1,958,500	20,000 2,309,000 267,500	2,596,500
15,843,500 750.000 600.000 350,000	17,543,500	19,547,500	15,843,500 750.000 600.000 350,000	17,543,500	19,502,000	15,843,500 750.000 600.000 350,000	17,543,500	20,140,000
		62,406,950 4,400,000	I		69,295,906 2,565,000			70,184,500 4,150,000
		66,806,950			71,860,900			74,334,500
		197,50C 2,000,00C	I		173,50C 2,000,00(			197,500 2,000,000
	69.004,450		74,034,40^1		76,532,000

126

Beträffande kostnadsberäkningarna för de olika stationsförslagen
torde följande vara att anföra.

Stockholmsförslag-et.

Kostnadsberäkningen, varav ett sammandrag återfinnes i bil. 4 a), omfattar
alla de arbeten, som för närvarande kunna överblickas vara erforderliga,
dels för att sätta varvets och stationens nuvarande byggnader
och kajer in. m. i ett fullt tillfredsställande och för en nutida varvsoch
stationsanläggning erforderligt skick, dels för att i övrigt utvidga
anläggningarna i enlighet med det utarbetade förslaget. Särskild hänsyn
har härvid måst tagas därtill, att ett flertal av de nuvarande byggnaderna,
i avvaktan på besluts fattande om stationens eventuella förflyttning, under
senare år endast blivit nödtorftigt underhållna och numera äro i behov
av genomgripande reparationer, förändringar och utvidgningar, därest
beslut fattas om stationens bibehållande.

Genom att i största möjliga utsträckning för nuvarande eller andra
mera passande ändamål bibehålla de äldre byggnaderna bliva kostnaderna
vid Stockholmsförslagets utförande i allmänhet lägre än vid något av
övriga förslag.

För Stockholmsförslaget har utarbetats en schematisk arbetsplan och
kostnadsfördelning, bil. 4 c), med tillhörande tablå, bil. 4 d), vilka dock
i likhet med planen och kostnadsberäkningen ej kunna anses vara bindande,
utan mera att betrakta såsom en anvisning, huru anläggningen
under de i arbetsplanen givna förutsättningarna skall kunna utföras.

De allmänna synpunkter i fråga om de större arbetenas ordnande,
som varit ledande vid arbetsplanens och tablåns utarbetande, hava varit:

av de av riksdagen för anläggning av docka jämte verkstad avsatta
medlen, 1,400,000 kronor, beräknas erforderliga belopp få användas
under 1917 och 1918 för påbörjande av i Stockholmsförslaget angivna
arbeten, varefter under följande år beräknas ett ungefärligt årligt nybyggnadsanslag
för varvets och stationens ombyggnad av 1,500,000—

2,500,000 kronor;

omedelbart efter det beslut om dockans förläggning till Beckholmen
samt stationens och varvets kvarblivande fattats, göres början med nödiga
förarbeten, omfattande arbetsledningens organisering, utförande av erforderliga
ytterligare detaljundersökningar, utstakningar, avvägningar samt
borrningar i terrängen och farvattnet, utarbetandet av definitiva arbetsritningar
och speciella kostnadsförslag, uppgörande av eventuella entreprenader,
anskaffning av diverse arbetsmaskiner och redskap m. m.;

127

utvidgningen av dockan, uppförande av plåtslagareverkstaden samt
erforderliga terrasseringsarbeten å Beckholmen samt å Djurgårdsstranden
vid platsen för 100 tons kajkranen igångsättas snarast möjligt och påskyndas
samt beräknas, under förutsättning att beslut om förslagets
genomförande fattats och arbetsledningen organiserats före den 1 juli
1917, bliva färdigställda, dockan under 1920, plåtslagareverkstaden samt
kaj jämte kaj kran 1921;

''1917 och 1918 igångsättas likaledes uppförande av torpedförråd
jämte pumpstation, av verkstäder och hangarer in. m. för flygvapnet
samt av den nya kasärnen, underbefälsskola och marketenteri ävensom
reparation och förändringar i boställshusen;

1919 påbörjas förbindelsebron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen,
som beräknas avslutad 1923, samt uppförande av ny byggnad för
ekipagedepartementet;

1921 rives södra delen av galärskjulen, syd om gamla dockan;

1922 uppföras torpeddepartementets kontors- och verkstadsbyggnad
samt centralen för värme och elektricitet på Galärvarvet;

1923 förändras och utvidgas artilleri- och mindepartementens byggnader
samt påbörjas ingenjördepartementets maskinverkstad, varjämte
exercishuset för beredskaperna uppföres och Skeppsholmsbron rives;

1924 rivas mellersta galärskjulen och en del av stora slupsskjulet,
Beckholmsbron uppföres, järnförrådsbyggnad, inventariekammare, ingenjördepartementets
kontor och elektriska verkstad, smedja, kopparslagareverkstad
samt gjuteri påbörjas, varjämte marketenteri och förrådshus för
beredskaperna anordnas;

1925 rivas norra galärskjulen och resten av stora slupsskjulet, återstående
inventariekammare samt trä-, snickare- och målareverkstäder
uppföras, varjämte uppförandet av bostadshus för varvspersonalen påbörjas.

1926 påbörjas anläggningen av slipen för större torpedbåtar;

1927 uppföras ångslups- och motorverkstaden samt båtskjul;

1928 uppföras ångpanneverkstad och skjul för plåtbåtar samt anläggas
upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen, varefter

varvets och stationens ombyggnad och utvidgning beräknas bliva
avslutade 1929 eller efter omkring 127a års byggnadsperiod.

Anläggning av torpedinskjutningsstation vid Södergarn och bränsledepå
på Lillholmarna vid Fjäderholmarna igångsättas 1919.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar, kajbyggnad er, anskaffning
av motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg, redskap, lyftkranar
m. m. för verkstäderna samt av transportmateriel och flyttbara kranar

128

för yttre arbeten ävensom anordnande av värmeledning, elektriska-, gas-,
vatten- och avloppsledningar m. m. utföras i den män de bliva erforderliga
för anläggningarna i övrigt.

För utvidgning av den västra Beckholmsdockan till de av marinförvaltningen
föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 in., beräknas kostnaderna,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,292,000 kronor.
Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén sid.
60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas kostnaderna,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,680,000 kronor eller en
merkostnad av 383,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten. Därest emellertid en del av de
kajer, som icke äro utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda
för mera än 7 m. vattendjup, skulle byggas av trä i stället för sten,
minskas, såsom närmare framgår av bil. 4 b), de beräknade kostnaderna
med 727,200 kronor.

Tillträdandet av de för varvets utvidgning erforderliga tomterna beräknas
enligt det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära
avtalet äga rum under år 1917.

Farvattnet mellan Galärvarvet och Skeppsholmen beräknas avstängas
tidigast 1923.

Kaknäsförslaget.

Kostnadsberäkningen för Kaknäsförslaget ansluter sig till de av
1916 års flottstationssakkunniga för detta alternativ utarbetade detaljberäkningarna
för ett l:a byggnadsskede, varvid dock summorna äro
omräknade efter nu gällande å-pris. Vidare hava de av bemälda sakkunniga
föreslagna 2:a och 3:e byggnadsskedena detaljberäknats med
den noggrannhet, som varit möjlig. 1 frågans nuvarande läge har det
icke ansetts nödvändigt att här bifoga detaljberäkningarna, men återfinnes
ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån, sid. 124.

Fördelningen av kostnaderna under särskilda poster överensstämmer
med kostnadsförslaget för Stockholmsalternativet. Några särskilda kostnader
för framdragande till stationsområdet av elektriska ledningar, vattenledning
och järnväg hava icke upptagits, enär de båda förstnämnda beräknas
bekostas av Stockholms stad samt för järn vägsanslutningen erforderliga
spår av statens järnvägar torde komma att framföras på invid
liggande, planerade hamnområde.

Vid eventuellt utförande av Kaknäsförslaget anser sig kommittén,
liksom 1916 års flottstationssakunniga, på grund av flottans när -

129

belägenhet till nuvarande område, böra tillstyrka, att utbyggandet sker i
tre byggnadsskeden och förflyttningen av varv och station verkställes
successivt i den mån de särskilda byggnadsskedena bliva avslutade,
varigenom vinnes den stora fördelen att tidigare kunna disponera delar
av nuvarande områden för avyttring.

De olika byggnadsskedena avses, i överensstämmelse med myndigheternas
yttrande över IDIG års flottstationssakkunnigas förslag, omfatta:

l:a byggnadsskedet:

Den nya dockan och plåtslagareverkstaden samt närliggande kajer
anläggas, varjämte artilleri- och ingenjördepartementens kontor, verkstäder,
slipar, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga boställen samt
sjukpaviljong uppföras och dessa departements verksamhet — med
undantag av dockningar m. m. och därtill hörande arbeten vid gamla
dockan — överflyttas till den nya anläggningen.

Efter byggnadsskedets slut beräknas dels av Galärvarvet, vars ytinnehåll
enligt 1903 års utredning är omkring 112,800 kvm., ett område
av omkring 58,000 kvm. kunna frånskiljas för avyttring, dels de
lokaler å Skeppsholmsvarvet, som nu disponeras av artilleri- och ingenjördepartementen,
samt delar av inventariekammare och materialförråd
jämte en del boställen bliva tillgängliga för andra, varvets eller stationens
under byggnadsskedet ökade behov.

» 2:a byggnadsskedet;

Varvschefskansliet, torped-, ekipage-, min- och byggnadsdepartementens
kontor, verkstäder, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga
boställen uppföras och respektive varvschefsämbetets och departementens
verksamhet överflyttas till den nya anläggningen, där kajerna
utvidgas för förläggning av all stationens flytande materiel.

Efter byggnadsskedets slut beräknas ytterligare omkring 31,500
kvm. av nuvarande Galärvarvsområdet kunna frånskiljas, varjämte de
lokaler å Skeppsholmen, som disponeras av varvet, jämte en del boställen
bliva tillgängliga för stationens under byggnadsskedet ökade
behov.

3:e byggnadsskedet:

Stationens byggnader uppföras och dess verksamhet överflyttas till
den nya anläggningen.

17

130

Efter byggnadsskedets slut beräknas de delar av Skepps- och Kastellholmarna,
som nu disponeras av flottan, utgörande sammanlagt omkring
255,000 kvm., vara utrymda och kunna användas för andra
ändamål.

De byggnader m. m., som i enlighet härmed skulle komma till utförande
under de särskilda byggnadsskedena, äro i bil. 11 angivna med
olika färger.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning för de olika byggnadsskedena
har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men kan vid eventuellt
utförande av stationsanläggningen enligt Kaknäsförslaget den av 1916
års flottstationssakkunniga utarbetade schematiska arbetsplanen och kostnadsfördelningen
för l:a byggnadsskedet med de tillägg, som föranledas
av den av myndigheterna förordade utökningen av detta skede, tjäna
till ledning. Arbetsplanen och kostnadsfördelningen hava av nyssnämnda
sakkunniga utarbetats i två alternativ, dels med 4V* års, dels med 5V«
års byggnadsperiod, av vilka de sakkunniga förordat D/s-års-perioden.
Sedan emellertid skedet utökats, synes den längre perioden böra givas
företräde och beräknas i enlighet härmed och under förutsättning, att
beslut fattats om flottstationens förläggning till Kaknäs och att arbetsledningen
organiserats under innevarande år, att l:a byggnadsskedet kan
avslutas under 1923, varefter 2:a byggnadsskedet approximativt beräknas
taga 3 år och 3:e byggnadsskedet 2 år samt hela anläggningen således
vara genomförd år 1928 eller på en tidrymd av omkring 11 år.

Under förutsättning att av de av riksdagen för anläggning av docka
jämte verkstad avsatta medlen, 1,400,000 kronor, erforderliga belopp må
användas under 1917 och 1918 för påbörjande av i Kaknäsförslaget angivna
arbeten, beräknas med ledning av nyssnämnda allmänna planer
de årliga anläggningskostnaderna för varv och station under l:a byggnadsskedet
till omkring 3,700,000 kronor, under 2:a byggnadsskedet till
omkring: 4,900,000 kronor och under 3:e byggnadsskedet till omkring

5,100,000 kronor.

Anläggning av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och bränsledepån
på Lillholmarna vid Fjäderholmarna beräknas kunna igångsättas
1919.

I kostnadsberäkningarna har dockan upptagits med de av marinförvaltningen
föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,420,000 kronor.
Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén å sid.
60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 in., beräknas kostnaderna,

131

inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,900,000 kronor eller en
merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för
varvsmuren. Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro
utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m.
vattendjup, dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten,
beräknas kostnaderna minskas med 1,665,000 kronor.

Tillträdandet av de för l:a byggnadsskedet erforderliga områdena
beräknas kunna äga rum omedelbart efter det beslut om förflyttning till
K aknäs fattats samt av övriga områden i mån av behov under senare
byggnadsskeden.

Elfviksförslaget.

Kostnadsberäkningarna för väg- och vattenbyggnadsarbeten i Elfviksförslaget
ansluta sig till de av sakkunniga år 1906 utarbetade detaljberäkningarna,
som framlagts i proposition nr 55 till 1907 års riksdag,
varvid dock uppställningen är ändrad att överensstämma med övriga av
kommittén uppgjorda kostnadsberäkningar samt summorna äro omräknade
efter nu gällande å-pris. Beräkningarna i övriga delar äro omarbetade
med ledning av de detaljerade beräkningar och ritningar, som uppgjorts
för Stockholms- och Kaknäsförslagen. I frågans nuvarande läge har
det icke ansetts nödvändigt att här bifoga detalj beräkningarna, men
återfinnes ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån,
sid. 124.

De för framdragning av elektriska ledningar i jord- och sjökablar
från Stockholms städs elektricitetsverk vid Värtan till stationsanläggningens
central beräknade kostnaderna, 400,000 kronor, äro upptagna
med 3/4 eller 300,000 kronor under »gemensamma anläggningar för varv
och station», medan återstoden eller 100,000 kronor, motsvarande den
tillökning i ledningarna och anläggningskostnaderna, som betingas av
anordnandet av bostadshus för varvets och stationens personal, äro upptagna
under »kommunala anläggningar».

De för framdragning av vattenledning från Ulriksdal till stationsan
lägga in gens vattentorn beräknade kostnaderna, 2,030,000 kronor, äro
upptagna med hälften eller 1,015,000 kronor under vardera rubriken
»gemensamma anläggningar» och »kommunala anläggningar».

Kostnaderna för anläggning av järnvägsförbindelse mellan Värtahamnen
och stationsområdet hava beräknats med ledning av den av
majoren Fr. Enblom år 1906 uppgjorda kostnadsberäkningen, omräknad

132

efter nu gällande grundpriser. I major Enbloms beräkning har även
ingått kostnaden för en bro över Lilla Värtan, utförd såsom bankfyllning
med en kortare svängbro, vilken kostnad emellertid bör avdragas, sedan
beslut numera fattats om uppförande av bro för person-, kör- och spårvägstrafik
samt lättare järnvägstrafik, medan å andra sidan bör tillkomma
kostnaden för utförande av den beslutade bron med sådana dimensioner
och för sådan belastning, att den må kunna tillgodose även
flottstationens trafikbehov, varom underhandlingar torde böra upptagas
med Lidingö köping.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning vid eventuellt utförande
av Elfviksförslaget har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men anser
sig med hänsyn härtill böra framhålla en del allmänna synpunkter, gällande
icke blott för detta förslag, utan även för de båda andra utanför
Stockholm eller dess omedelbara närhet föreslagna områdena, Södergarn
och Torsbyfjärd.

Givetvis skulle det för en eventuell planering och framgångsrik
försäljning av stationens nuvarande område, i överensstämmelse med vad
som föreslagits vid Kaknäsalternativet, vara av den största betydelse, att
vissa bestämda större områden av detsamma utrymdes, i den mån detta
med hänsyn till det nya etablissementets färdigställande kunde ske, så
att överflyttningen kunde försiggå och verksamheten upptagas successivt
på den nya platsen. Därvid torde böra förutsättas, att då den nya
dockan och plåtslagareverkstaden äro det för närvarande mest trängande
av anläggningarna, dessa i första hand jämte tillhörande delar av den
egentliga varvsverksamheten måste komma till utförande. Härigenom
skulle emellertid varvet såsom helhet splittras, vilket, med hänsyn till
den nya platsens stora avstånd från nuvarande stationsanläggning, icke
kunde undgå att inverka menligt på varvsdriften och, om splittringen
utsträcktes över en längre tidsperiod, otvivelaktigt skulle komma att
medföra verkliga olägenheter. Arbetets natur talar sålunda för att iordningsställandet
av de för hela varvsverksamhetens koncentrering på det
nya stället erforderliga anstalterna sker i en följd och att överflyttningen
av varvet först därefter verkställes. Men därtill kommer att även avsevärda
olägenheter med hänsyn till samarbetet mellan varv och station,
då personal från den senare i stor utsträckning användes vid varvsdriften,
måste uppstå, om varv och station äro så långt avlägsna från
varandra, som här skulle bliva fallet. Det har därför synts kommittén,
att vid flottstationens förläggning till Lidingön eller längre ut i skärgården
alla skäl tala för ett sådant tillvägagångssätt vid arbetenas utförande, att
såväl de för varvsdriften som de för militärdepån nödvändiga arbetena å

133

den nya stationen färdigställas i deras helhet, innan någon rubbning åker
av flottans nuvarande station, samt att verksamhetens förflyttning därefter
verkställes i det närmaste samtidigt, sfi att hela det nuvarande stationsområdet
utrymmes på en gång.

För att emellertid icke den tid må bliva alltför avlägsen, då kronan
kan påräkna inkomster av stationens nuvarande områden, böra arbetena
för anläggandet av det nya stationsetablissementet planläggas så, att de
utföras på kortaste tid, som tillgång på penningar och arbetskraft lämpligen
medgiva. Med hänsyn härtill synes ett årligt anslag för själva
stationsanläggningen av omkring 5,000,000 kronor böra påräknas; ett
större anslag anses icke på ett fullt ekonomiskt och rationellt sätt kunna
tillgodogöras vid ett arbete av ifrågavarande art, åtminstone under nuvarande
säregna förhållanden på arbetsmarknaden. Under sådan förutsättning
skulle anläggningen kunna utföras på 131 2 år och beräknas
avslutas under år 1931, om arbetena igångsättas under senare delen av
1917. På grund av områdets, utsträckning kan emellertid arbetet tänkas
fortgå samtidigt på flera punkter samt delvis utlämnas på entreprenad^,
varigenom möjlighet ej är utesluten att kunna slutföra anläggningen pa
kortare tid än här antagits, men det är även sannolikt att, om byggnadsarbetet
forceras i allt för hög grad, kostnaden kommer att ökas,
såvida ej särskilt låga eller nedåtgående arbets- och materialpris bliva
rådande under fortgången av arbetets utförande.

Anläggningen av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och
bränsledepån på Dufholmen beräknas kunna igångsättas 1919 och avslutas
på 2 respektive 3 år.

1 kostnadsberäkningarna hava på i beskrivningen anförda skäl medtagits
anläggande av tre dockor med de av marinförvaltningen föreslagna
dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats, inklusive pumphus och
pumpmaskineri, till 4,030,000 kronor. Skulle beslut fattas, att dimensionerna
för en av dockorna ökas till de av kommittén sid. 60 angivna
dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas motsvarande kostnader till

4,570,000 kronor eller en merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för varvsmuren.
Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro utsatta
för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m. vattendjup,
dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten, beräknas
kostnaderna minskas med 1,204,600 kronor.

Tillträdandet av de för anläggningen av den första dockan jämte
plå tslagareverkstad erforderliga områdena beräknas kunna äga rum under

134

senare delen av 1917, så att ifrågavarande arbeten kunna igångsättas
före årets slut. Övriga områden behövas ej omedelbart för anläggningarna,
utan må fortfarande kunna disponeras av innehavarna eller
utarrenderas, till dess de under arbetets fortgång bliva erforderliga.

Södergarnsförslaffet.

Kostnadsberäkningarna för väg- och vattenbyggnadsarbeten i Södergarnsförslaget
grunda sig på de under 1916 och 1917 gjorda terrängundersökningarna
samt tidigare av varvets ingenjördepartement omkring
Södergarnsviken utförda undersökningar för uppgörande av förslag till
torpedinskjutningsstation och bränsledepå å denna plats. Beräkningarna
i övriga delar äro utarbetade med ledning av de detaljerade beräkningar
och ritningar, som uppgjorts för Stockholms- och Kaknäsförslagen, varvid
dock på skäl, som anförts i beskrivningen över ifrågavarande förslag,
de för Kaknäsalternativet beräknade kostnaderna för ett flertal av
de större verkstadsbyggnaderna ökats med 5—10 %. I frågans nuvarande
läge har det icke ansetts nödvändigt att här bifoga detaljberäkningama
för ifrågavarande förslag, men återfinnes ett sammandrag av
kostnaderna i den jämförande tablån, sid. 124.

De för framdragning av elektriska ledningar i jord- och sjökablar
från Stockholms stads elektricitetsverk vid Värtan till stationsanläggningens
central beräknade kostnaderna, 350,000 kronor, äro upptagna med

262,500 kronor under »gemensamma anläggningar för varv och station»,
medan återstoden eller 87,500 kronor, motsvarande den tillökning i ledningarna
och anläggningskostnaderna, som betingas av anordnandet av
bostadshus för varvets och stationens personal, äro upptagna under »kommunala
anläggningar».

De för framdragning av vattenledning från Ulriksdal till stationsanläggningens
vattentorn beräknade kostnaderna, 1,964,000 kronor, äro
upptagna med hälften eller 982,000 kronor under vardera rubriken »gemensamma
anläggningar» och »kommunala anläggningar».

Kostnaderna för järnvägsförbindelse mellan Värtahamnen och stationsområdet
hava beräknats med ledning av den av major Fr. Enblom
år 1906 uppgjorda kostnadsberäkningen för järnväg till Elfviksområdet,
som omräknats efter nu gällande grundpris. I major Enbloms beräkning
har även ingått kostnaden för en bro över Lilla Värtan, utförd såsom
bankfyllning med en kortare svängbro, vilken kostnad emellertid bör avdragas,
sedan beslut numera fattats om uppförande av en bro för person-,
kör- och spårvägstrafik samt lättare järnvägstrafik, medan å andra sidan

135

bör tillkomma kostnaden för utförande av den beslutade bron med sådana
dimensioner, att den må kunna tillgodose även flottstationens trankbehov,
varom underhandlingar torde böra upptagas med Lidingö köping.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning vid eventuellt utförande
av Södergarnsförslaget har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men anser
sig med hänsyn härtill böra hänvisa till de under Elfviks forslaget
framställda allmänna synpunkter, som böra beaktas vid uppgörande av

sådan plan. # .. ,

Under förutsättning, liksom vid Elfviksförslaget, att ett ärligt anslag

för själva stationsanläggningen av omkring 5,000,000 kronor kan påräknas,
skulle denna kunna utföras på 147* år och beraknas avslutas
år 1932, om arbetena igångsättas under senare delen av 1917. ^

Anläggningen av torpedinskjutningsstation och bränsledepå inom
stationsområdet beräknas kunna igångsättas 1919 och avslutas på 2

respektive 3 år. , \ . . ... , ,

I kostnadsberäkningarna hava på i beskrivningen anförda skal medtagits
anläggande av tre dockor med de av marinförvaltningen föreslagna
dimensionerna, 125x20x8 meter, och beräknats, inklusive pumphus
och pumpmaskineri, till 4,030,000 kronor. Skulle beslut fattas att
dimensionerna för en av dockorna ökas till de av kommittén sid. 60
angivna dimensionerna, 140x24x9 meter, beräknas motsvarande kostnader
till 4,570,000 kronor eller en merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för varvsmuren.
Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke aro utsatta
för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 meters
vattendjup, dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället lör sten,
beräknas kostnaderna minskas med 1,666,200 kronor.

Tillträdandet av de för anläggningen av den första dockan jämte
plåtslagare verkstad erforderliga områdena beräknas kunna äga rum under
senare delen av 1917, så att ifrågavarande arbeten kunna igångsattas
före årets slut. Övriga områden behövas ej omedelbart för anläggningarna
utan må fortfarande kunna disponeras av innehavarna eller utarrenderas,
till dess de under arbetets fortgång bliva erforderliga.

Torsbyfjärdsfor slaget.

Kostnadsberäkningarna för väg- och vattenbyggnadsarbeten i Torsbyfjärdsförslaget
ansluta sig till de av särskilt tillkallade sakkunniga ar
1908 utarbetade detalj beräkningarna, som legat till grund for 1907 ars

136

svarskommittés Torsbyfj årsförslag, varvid dock uppställningen av
kostnaderna andrats att överensstämma med övriga av kommittén uppgjorda
kostnadsberäkningar samt summorna omräknats efter nu gällande
a-pns Beräkningarna i Övriga delar äro omarbetade med ledning av
de detaljerade beräkningar och ritningar, som uppgjorts för Stockholmsoch
Kaknasforslagen. I frågans nuvarande läge har det icke ansetts
nödvändigt att har bifoga detaljberäkningarna för ifrågavarande förslagmen
^återfinnes ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån,’

Vld beräknandet av kostnaderna för tillgodoseende av stationsetablissementets
behov av elektrisk kraft och belysning hava två alternativ
övervägts, antingen att framleda högspänd ström med luftledningar till
området från Stockholms stads elektricitetsverk, eller att inom stationsområdet
anordna eget elektricitetsverk med dieselmotordrift. Överslagsberäkningarna,
som grunda sig på uppgifter från under senare år utförda
liknande anläggningar jämte erforderligt dyrtidstillägg, giva vid handen

«* nnnngfmng8k0Sitnadfna fÖT det förra a]ternativet skulle bliva omkring
f 1° 11 f°r det senare omkring 2,250,000 kronor, vid vilket

förhållande det form alternativet givits företräde, ehuruväl eu viss svaghet

1 Ii/1 det a m£d Uinfyn tlU de över 20 km. långa och lätt skadade
luftledningarna Kostnaderna, 830,000 kronor, äro upptagna med V*

eller tm3,500 kronor under »gemensamma anläggningar för varv och
station», medan återstoden eller 207,500 kronor, motsvarande den tillökning
i ledningarna och anläggningskostnaderna, som betingas av anordnandet
av bostadshus för varvets och stationens personal, äro upptagna
under »kommunala anläggningar». “

• De för ^äggning av vattenledning från Insjön och Kovikstjärn,

i0nnnnnn°?h avloPPsledningar kring sjöarna, beräknade kostauerna,
3,000,000 kronor, äro upptagna med hälften eller 1,500 000
kronor under vardera rubriken »gemensamma anläggningar» och »kommunala
anläggningar». && 6

Kostnaderna för anläggning av järnvägsförbindelse med statsbanenatet
i Stockholm hava efter nu gällande grundpris med ledning av de
undersökningar ritningar och förslag, som 1908 verkställdes och upp inn°nnorSi

flottstatl°nskommittés Torsbyfjärdsförslag, beräknats
till 0,100,000 kronor, men måste denna siffra betraktas som
approximativ, da den ar beroende icke blott av den överenskommelse
angående samtrafik, som må kunna träffas med järnvägsaktiebolaget
Stockholm-Saltsjön, samt lösningen av den brännande frågan om statsbanans
infartsväg till Stockholm och ordnandet av Stadsgårdens trafik -

137

förhållanden, utan även av eventuellt kanaliserande av eu ny trafikled
från Baggens fjärden genom Kilsviken och Sågsjön till stora segelleden
mitt för Lidingön.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning vid eventuellt utförande
av Torsbyfjärdsförslaget har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men
anser sig med hänsyn härtill böra hänvisa till de under Elfviksförslaget
framställda allmänna synpunkter, som böra beaktas vid uppgörande av
sådan plan.

Under förutsättning, liksom vid Lidingöförslagen, att ett årligt anslag
för själva stationsanläggningen av omkring 5,000,000 kronor kan
påräknas, skulle denna kunna utföras på omkring 15 år och beräknas
avslutas under år 1932, om arbetena igångsättas under senare delen
av 1917.

Anläggningen av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och
bränsledepån på Aspviksholmen beräknas kunna igångsättas 1919 och
avslutas på respektive 2 och 3 år.

I kostnadsberäkningarna hava på i beskrivningen anförda skäl medtagits
anläggande av tre dockor med de av marinförvaltningen föreslagna
dimensionerna, 125x20x8 m., och beräknats, inklusive pumphus
och pumpmaskineri, till 4,030,000 kronor. Skulle beslut fattas att dimensionerna
för en av dockorna ökas till de av kommittén sid. 60 angivna
dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas motsvarande kostnader
till 4,570,000 kronor eller en merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för varvsmuren.
Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro utsatta
för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m. vattendjup,
dels varsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten, beräknas
kostnaderna minskas med 3,500,650 kronor.

Tillträdandet av de för anläggningen av den första dockan jämte
plåtslagareverkstad erforderliga områdena beräknas kunna äga rum under
senare delen av 1917, så att ifrågavarande arbeten kunna igångsättas
före årets slut. Övriga områden behövas ej omedelbart för anläggningarna,
utan må fortfarande kunna disponeras av innehavarna eller utarrenderas,
till dess de under arbetets fortgång bliva erforderliga.

18

138

Kommitténs förslag.

Av förestående utredning framgår, att flottstationen bör vara förlagd
innanför Vaxholms fästning, samt att varken militära eller sjöfartsteknisk a
synpunkter utpeka den ena eller andra platsen därstädes såsom den för
eu stationsanläggning avgjort lämpligaste. Samtliga de av kommittén
undersökta stationsförslagen hava vidare ur varvsteknisk synpunkt visat
sig vara fullt tillfredsställande och så pass likvärdiga, att intetdera förslaget
ur denna synpunkt kan givas ett bestämt företräde framför de
övriga. Under sådant förhållande har kommittén kommit till den uppfattningen,
att de ekonomiska synpunkterna böra vara utslagsgivande i
fråga om valet av plats för flottstationen i Stockholms skärgård.

De beräknade anläggningskostnaderna i de olika stationsalternativen
äro avsedda att fördelas över en följd av år, från 1917 till 1928 å 1932, på
sätt av tablån å sid. 140 och 141 närmare framgår. En jämförelse mellan
de olika förslagen bör därför även innefatta en undersökning av huru kostnaderna
ställa sig, om samtliga utgifter diskonteras till en gemensam tidpunkt,
och har härtill valts den 1 juli 1917. Resultatet av denna undersökning
återfinnes här nedan jämsides med de totala anläggningskostnaderna.

Stockholm

Kaknäs........

Elfvik .........

Södergarn .
Torsby fjärd

Anläggnings kapital.

Kr.

Kostnaden disFärdi2bv22d
konterad till den
år ''h 1917.

Kr.

33,767,500

47.208.000
69,004,450
74,034,400

76.532.000

1929	26,032,210
1928	34,821,290
1931	50,350,635
1932	51,903,606
1932	53,937,806

Av den ekonomiska utredningen framgår sålunda, att anläggningskostnaderna
enligt de av kommittén utarbetade stationsförslagen ställa
sig allt högre, ju längre bort från huvudstaden de för anläggningen
ifrågakommande platserna äro belägna. Orsakerna härtill kunna i korthet
angivas sålunda: dyrare förbindelser, dyrare vattenledningar och framför
allt ett större antal boställslägenheter. Stockliolmsalternativet har visat
sig vara det billigaste, och sålunda avsevärt mindre kostsamt jämväl än

139

Kaknäsalternativet, vartill den främsta anledningen är att söka i det förhållandet,
att en stor del av redan befintliga anläggningar kunna utnyttjas
vid stationens kvarblivande på dess nuvarande plats.

Det är emellertid tydligt att en ekonomisk jämförelse icke kull
grundas enbart på anläggningskostnaderna för respektive alternativ, utan
att även olikheter i årskostnader av skilda slag måste tagas i betraktande.
Därjämte måste hänsyn tagas till värdet av all den mark, som
för anläggningen tages i anspråk, även då denna redan befinner sig i
statens ägo.

Olikheter i de årliga kostnaderna kunna framträda huvudsakligen i
fråga om bostäder, trafikleder, elektriska anläggningar och vattenledning.
För de tre sistnämnda hava anläggningskostnaderna upptagits i beräkningarna,
och driftkostnaderna torde för statsverkets vidkommande icke förete
sådana olikheter, att dessa kunna avsevärt inverka på jämförelsen. Tydligt
är dock att resorna till och från huvudstaden komma att förorsaka tidsförlust
och kostnader för stationens personal, större ju avlägsnare stationen
förlägges. Åven för vattenledningen torde åtminstone en del av
stationssamhällenas innebyggare få vidkännas större kostnader vid avlägsnare
förläggning.

Kostnaderna för bostäder variera betydligt i olika alternativ, från

3.662.000 kronor i Stockholmsalternativet till 17,543,500 kronor å Lidingön
och vid Torsbyfjärd. Dessa kostnader äro emellertid icke av
samma natur som övriga anläggningskostnader, i det att de i viss män
förräntas genom minskning i inkvarteringsbidragen. 1907 års försvarskommitté
har i detta hänseende beräknat att det kapital, som kräves
för utförande av erforderliga bostadsbyggnader, efter avdrag av underhållskostnaderna
skulle komma att förränta sig med omkring 3 %. I
betraktande av byggnadskostnadernas stegring utan motsvarande höjning
av inkvarteringsbidragen har flottstationskommittén icke ansett sig böra
för närvarande räkna med större ränteavkastning än cirka 27* %■, medan
statens ränteutgifter torde böra beräknas efter omkring 5 %. Vid en ekonomisk
jämförelse mellan de olika förslagen bör sålunda göras ett avdrag
motsvarande halva byggnadskostnaden i respektive alternativ, enär å denna
del av kostnaden full ränteavkastning kan sägas erhållas.

Slutligen återstår att värdesätta de staten tillhöriga områden i Stockholm
och vid Kaknäs, som för dessa båda alternativ skulle tagas i anspråk,
omfattande på det förra stället 367,800 kvm. och på det senare

1.647.000 kvm. En dylik värdesättning, som vid jämförelsen i likhet
med övriga kostnader tydligen måste så vitt möjligt hänföras till nuvarande
tid, erbjuder givetvis stora svårigheter. Därom vittna också

140

* T a över

approximativ fördelning av de årliga utgifterna för stationsanläggningen

av de av 1916 års flottstationskom -

Å r.			S t o c	k li o 1 m	8 f Ö I 8	laget
varv och station samt bostäder.		m a r k f	Ö r v ä r	V	torpedin- skjutnings- station.	bränsle- depå.	summa.
av staden köpta tomter.	av ensk. köpta tomter.	farvattens- avstäng- ning.	summa markför- värv.
1937 ............	*) 200,000 *)	2,000,000	2,000,000	—	4,000,000			4,200,000
1918 ..........................................	1,200,000	—	—	—	—	—	—	1,200,000
1919 ............	2,265,000	—	—	-	—	97,500	500,000	2,862,500
1920 ..............	2,240,000	—	—	—	—	100,000	750,000	3,090,000
1921 .............................................	2,307,000	—	—	—	—	—	750,000	3,057,000
1922 .............................................	2,482,000	—	—	—	—	—	—	2,482.000
1923 ....................	2,392,000	—	—	100.000	100,000	—	—	2,492,000
1924 ............................................	2,361,000	—	—	100,000	100,000	_	—	2,461,000
1925 ............................................	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,500,000
1926 .......	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,500,000
1927 .............................................	2,400,000	—	—	100,000	100,000:	—	—	2,500,000
1928 .............................................	2,400,000	—	-	100,000	100,000	—	—	2,500,000
1929 .............................................	1,523,000	—	—	100,000	100,000	—	— ■	1,623,000
1930 .............................................	—	—	—	100,000	100,000	—	—	100,000
1931 .............................................	—	—	—	100,000	100,000	—	—	100,000
1932 .............................................	— -	—	—	100 000	100,000	—	_	100,000
	26,570,00o|	2,000,000	.2,000,000	1,000,000	5,000,000	197,500	2,QOO,OOo|	33,767,500

*) Av redan avsätta värnskattemedel.

141

b 1 å

jämte markförvärv samt torpcdiiiskjutningsstation och bränsledepå vid utförandet
mitté uppgjorda stationsförslagen.

Kaknilsförslaget.	Elfviksförslaget.	Södergarnsförslaget.	Torsbyfjärdsförslaget.
vary och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj-station o. bränsle-depå.	Summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	Summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	! summa.
I*) 200,000 1,200,000	415,000	615,000 1,200,000	*) 200,000 1,200,000	4,400,000	4.600.000 1.200.000	*) 200,000 *) 1,200,000	2,565,000	2,765,600 1,200.000	*0 200,000 *) 1,200,000	4,150,000	4.350.000 1.200.000
j 3,680,000	597,500	4,277,500	5,000,000	597,500	5,597,500	5,000,000	573,500	5,573,500	5,000,000	597,500	5,597,500
3,680,000	850,000	4,530,000	5,000,000	850,000	5,850,000	5,000,000	850,000	5,850,000	5,000,000	850,000	5,850,000
3,680,000	750,000	4,430,000	5,000,000	750,000	5,750,000	5,000,000	750,000	5,750,000	5,000,000	750,000	5,750,000
3,680,000	—	3,680,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
3,680,000	—	3,680,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
4,800,000	—	4,800,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
4,900,000	—	4,900,000	5,000,000		5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
; 4.900,000	—	4,900,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
5,095,500	—	5,095,500	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
'' 5,100,000	—	5,100,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000.000	5,000,000	—	5,000,000
—	— •	—	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	—	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	...	1,006,950	—	1,006,950	5,000.000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
_	_	—	—	—	—	2,895,900	—	2,895.900	3,784,500	—	3,784,500
44,595,500:2,612,50o| 47,208,000	62,406,950	6,597,500	69,004,4501,69,295,90o|4,738,500	74,034,400	70,184,500 6,347,50o| 76,532,000

142

alla de olika försök till värdering, som under årens lopp utförts, och
som givit väsentligt olika resultat.

De värden, som vid här föreliggande jämförelse böra åsättas respektive
områden, äro beroende på den ekonomiska behållning, som vid
en försäljning av områdena kan erhållas, och det är tydligen ytterst
vanskligt att i förväg kunna bedöma denna fråga, som röner inverkan
av många ovissa faktorer. Kommittén anser det icke uteslutet, att eu
försäljning av flottstationens nuvarande område efter hand skall kunna
inbringa det belopp av 24 å 27 miljoner kronor, vartill dessa områden
vid föregående tillfällen värderats. För en jämförelse mellan de olika
stationsområdenas nutidsvärden har kommittén haft en viss ledning av
de markvärden, som under förhandlingarna med Stockholms stad åsatts
de därav berörda områdena å Djurgården och vid Kaknäs. Med hänsyn
jämväl till att de staten tillhöriga områdena äro relativt stora och
till de rådande förhållandena å tomtmarknaden i huvudstaden med omnejd
varom vidare här nedan — har kommittén ansett sig kunna uppskatta
det behållna värdet av statens mark inom det nuvarande stationsområdet
till omkring 14 miljoner kronor, och vid en station vid Kaknäs
till omkring 16 miljoner kronor, båda dessa värden hänförda till tiden 1
juli 1917.

I enlighet med dessa beräkningsgrunder, som givetvis endast kunna
vara av approximativ natur, men dock torde lämna en nöjaktig föreställning
om de ekonomiska faktorer, som huvudsakligen inverka på
jämförelsen, hava nedanstående avrundade jämförelsetal för de olika alternativen
framkommit, innefattande således dels nybyggnadskostnader,
diskonterade till den 1 juli 1917 och med angivet avdrag för bostäder,
dels värdet av för respektive stationsanläggningar i anspråk tagen mark,
vare sig denna nu tillhör staten eller skall förvärvas.

Stockholm...

Kaknäs ......

Elfvik .........

Södergarn...

Torsbyfjärd

kr. 43,700,000
» 47,800,000
» 44,000,000
» 45,800,000
» 47,900,000

I betraktande av frågans stora omfattning är skillnaden mellan de
olika alternativen relativt liten, dock synes Stockholmsförslaget vid sidan
av Elfviksförslaget vara gynnsammast ställt även vid den mera allsidiga
ekonomiska jämförelse, som kommittén här sökt göra. Därvid bör emellertid
erinras , om att stationen i Stockholm beräknats bliva fullt färdig ett
par år tidigare än vid Elfvik; förutsättes samma utbyggnadstid ställer

143

sig jämförelsekostnaden för Stockholmsföretaget avgjort lägst och således
även lägre än för Elfviksförslaget. Till förmån för Stockholmsalternativet
kan i detta sammanhang ytterligare anföras, att, då utbyggandet av
en ny stationsanläggning tar en lång tid i anspråk, det ej kan undvikas
att under denna tid vissa kostnader måste nedläggas på förbättringar av
det nuvarande otidsenliga varvet och-reparationer av varvets och stationens
föråldrade byggnader. Statsverkets utgifter komma härigenom att vid en
förflyttning ökas med ett belopp, vara storlek dock ej kan i förväg beräknas.
Under alla förhållanden framstår ytterligare vid detta resultat
såsom ett avgörande ekonomiskt företräde för Stockholmsförslaget det
väsentligt lägre kapitalutlägg, som där kräves, uppgående till 13 å 43
miljoner kronor.

Tillförlitligheten av den verkställda värderingen är, såsom kommittén
redan framhållit, till stor del beroende av det ekonomiska utbyte, som
i de olika alternativen kan erhållas genom försäljning av den staten nu
tillhöriga marken inom det nuvarande stationsområdet och vid Kaknäs.
Utöver vad kommittén redan uttalat rörande det vanskliga i att verkställa
en sådan värdering anser sig kommittén ytterligare böra påpeka, att redan
nu från statens sida en betydande försäljning av tomtmark pågår å norra
Djurgården. Beslut har därjämte fattats om försäljning av Svea ingenjörkårs
nuvarande område, varjämte frågorna om försäljning av det s. k.
Mariebergsområdet och vissa delar av Karlbergsområdet endast tillsvidare
torde vara undanskjutna, och det synes under sådant förhållande knappast
vara ekonomiskt klokt att utsläppa ytterligare ett stort antal
dyrbara tomter i marknaden. Enligt vad kommittén erfarit har den
nu pågående försäljningen å Norra Djurgården icke givit den ekonomiska
behållning, som därav beräknats, och då priserna äro beroende
av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på tomter är det antagligt
att en rikligare tillgång på till försäljning upplåten tomtmark skall komma
att ytterligare försämra det ekonomiska utbytet av försäljningen. Vid stationens
kvarblivande på dess nuvarande plats behöver en sådan forcerad
och därför troligen ekonomiskt ogynnsam försäljning ej äga rum, utan
staten bibehåller i stället i sin ägo och förökar ytterligare ett tomtområde,
som redan nu är värdefullt, och som i en framtid kan beräknas
bliva än värdefullare.

En ekonomisk synpunkt, som till sist bör vidröras, är frågan om statsverkets
årliga kontanta utlägg i de olika alternativen, vilken fråga väsentligt
inverkar på företagets finansiering. För att så långt som möjligt nedbringa
de ovan antydda extra kostnader, som vid en förflyttning av stationen
måste avses till den nuvarande stationens vidmakthållande under

144

lads tiden, äi det önskvärt att arbetena pa (bni nya anläggning?!!
bedrivas så snabbt, som omständigheterna medgiva, och de årliga utgifterna
för förflyttningen måste sålunda bliva tämligen höga. De hava
av kommittén, såsom tablån å sid. 140 och 141 utvisar, beräknats till
3,7 å 5,1 miljoner kronor under olika byggnadsskeden av Kaknäsalternativet,
samt i Lidingö- och Torsbyfjärds alternativen till 5 miljoner kronor.
I Stockholmsalternativet har kommittén däremot endast ansett sig behöva
räkna med en årlig ^byggnadskostnad av 1,5 å 2,5 miljoner
kronoi, varvid arbetena avsetts att bliva fullständigt avslutade under år
1929. Någon mera allvarlig olägenhet av att arbetena utsträckas till att
omfatta ytterligare ett antal år, om så av ekonomiska hänsyn skulle befinnas
nödvändigt, synes emellertid icke föreligga, och finansieringen av
det omfattande företaget ställer sig därför väsentligt enklare i Stockholmsalternativet
än i övriga alternativ.

De ekonomiska skälen synas sålunda utvisa det önskvärda i att
flottstationsfrågan löses i enlighet med Stockholmsförslaget. Härför tala
också andra skäl, som dock i ungefär lika hög grad kunna anföras till
förmån för Kaknäsförslaget.

Det bör sålunda bemärkas, att en utflyttning av flottans station utom
Stockholms stads område för staten måste anses medföra vissa förpliktelser.
Ju längre ut från stadens närhet utflyttningen sker, desto mera
bliva, såväl stationen som det omkring densamma uppväxande samhället
hänvisade till sina egna resurser. Det kan då bliva nödvändigt för staten
att bidraga med kostnaderna för kommunala anläggningar, såsom undervisnings-
och sjukvårdsanstalter in. m., vilka bliva behövliga för själva
stationssamhället, och detta särskilt da det knappast kan anses sannolikt
att den kommun, dit utflyttningen sker, från början skall äga
ekonomisk möjlighet att draga försorg om sådana anläggningar i tillräcklig
utsträckning lör ett så stort samhälle, som det här komme att röra sig
om, utan att en alltför tung skattebörda lägges på innevånarna.

Det kan vidare ifrågasättas, om ej staten vid en utflyttning av stationen
från början borde förvärva ett vida större område, än som erfordias
för själva stationsanläggningen, för att hava i sin hand en möjlighet
att reglera tomtprisen vid försäljningen av tomter för alla de
olika ändamål, som st å i samband med uppväxandet av stationssamhället,
och sålunda förebygga att levnadskostnaderna onödigtvis stegras för den
stora personal, som tvingas att följa med vid utflyttningen.

Kommittén har .givetvis i sina beräkningar ej kunnat upptaga kostnaderna
för alla de kommunala anläggningar, som bliva erforderliga för
själva stationssamhället, eller för ytterligare markförvärv, utan har med

145

ovanstående erinringar endast velat framhålla, att ett beslut om utflyttning
av stationen kan komma att för. statsverket medföra kostnader,
som ej kunna i förväg fullt överblickas.

En synpunkt, som ej bör lämnas obeaktad vid flottstationsfrågans
lösande, är vidare att varvets tillgång till yrkeskunnig arbetarpersonal
betryggas. Kommittén bär under sina studieresor kunnat iakttaga, hurusom
vid planläggningen av industriella anläggningar möjligheten av
att erhålla en tillräcklig tillgång på arbetskraft kräver synnerligt beaktande.
Vid en förflyttning av stationen kunna visserligen bostäder anordnas
för den ordinarie arbetspersonalen, men frågan om reglerandet
av arbetartillgången är därmed ej löst. Det fordras även att förmå
arbetarna själva att utflytta till den nya stationen, och man kan knappast
våga antaga att detta skall kunna ske i någon större utsträckning. Man
torde i stället hava anledning att befara, att särskilt de yngre varvsarbetarna
ej skola befinnas villiga att utflytta till ett avlägset beläget,
huvudsakligen militärt samhälle, utan att de vid en förflyttning skola
föredraga att lämna sina anställningar vid flottan och söka sig andra
anställningar, som medgiva ett kvarstannande i huvudstaden. Arbetarfrågan
kan därför komma att vid en förflyttning av stationen vålla
olägenheter, och detta förhållande framträder än skarpare om man tar i
betraktande nödvändigheten av att varvet vid särskilt allvarliga tillfällen,
såsom under och efter en mobilisering, måste äga tillgång till
extra arbetskrafter i stor utsträckning. Det är tydligt att sådana extra
arbetskrafter lättast kunna erhållas, om stationen är belägen i närheten
av en större ort med riklig arbetartillgång, och såväl Stockholms- som
Kaknäsalternativen äro därför i detta hänseende att föredraga framför
Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen.

På grund av den nuvarande stationens läge har det hittills varit
förenat med svårigheter att på ett tillfredsställande sätt ordna varvets
arbetarfråga. Dessa svårigheter hava delvis kunnat övervinnas genom
anordnandet av en färj förbindelse mellan Slussen och varvsområdet vid arbetstidernas
början och slut, och de kunna ytterligare minskas efter stationsområdets
föreslagna utvidgning, då ett antal bostäder därigenom bliva tillgängliga
i Djurgårdsstaden och på Beckholmen, samt genom anordnandet
av arbetartåg på spårvägarna. För frågans fullständiga lösande har kommittén,
såsom förut omnämnts, i sitt förslag till stationens utvidgning upptagit
uppförandet av arbetarbostäder på norra sluttningen av Campementsbacken
på Norra Djurgården, varifrån spårvägsförbindelse med varvsområdet
lätt kan ordnas, och anser kommittén att svårigheterna för bibehållandet
av en tillräckligt stor och yrkesskicklig arbetarstam på detta
sätt skola kunna undanröjas.

19

146

För att tagas under övervägande vid fullgörandet av det kommittén
lämnade uppdraget har till kommittén överlämnats en av föreståndaren
för livrustkammaren gjord hemställan, att

dels hos flottans myndigheter måtte utverkas, att de nuvarande
olägenheterna av flottstationens närhet till Nordiska museet undanröjas, och
dels att vid behandlingen av frågan om flottstationens förläggande
de kulturhistoriska institutionernas och bland dem livrustkammarens intressen
tillvaratagas.

De ovannämnda olägenheterna hava angivits bestå däri, att från
verkstädernas illa rökförbrännande skorstenar sotstoff i stor myckenhet
inträngde i museibyggnaden, vilket särskilt för livrustkammaren, som
icke ägde skyddande montrer i tillräckligt antal, vore i hög grad betänkligt,
samt att från verkstadsskorstenarna spredes gaser, som skadligt
inverkade på föremålen.

Dessa olägenheter hava, alldeles oberoende av den sålunda gjorda
framställningen, blivit undanröjda genom kommitténs förslag till ombyggnad
av varvet, vilket förslag innebär att samtliga verkstäder inom
det intill Nordiska museet gränsande området av varvet komma att drivas
med elektrisk kraft, och att alla med fabriksskorstenar försedda verkstäder
komma att förläggas till Beckholmen och angränsande delar av
Djurgårdslandet. Den enda med fabriksskorsten försedda byggnaden i
närheten av museet kommer att bliva pumphuset till den nuvarande dockan,
vilket likväl sällan användes och dessutom är beläget nå ett avstånd
av nära 200 meter från museet. I detta sammanhang bör i övrigt påpekas,
att de anmärkta olägenheterna icke enbart torde bero på museets
nära granskap till flottans varv, utan att de i kanske lika hög grad böra
hänföras till det damm och de bensinångor, som uppkomma av den livliga
trafiken framför museet.

Föreståndarens för livrustkammaren hemställan om att vissa kulturhistoriska
intressen måtte tillvaratagas vid flottstationsfrågans behandling
hänför sig till de faror, som skulle hota Nordiska museet och där inrymda
samlingar genom det nära granskapet till flottans varv. Den främsta
och allvarligaste av dessa har angivits ligga i att flottans verkstäder vid
krigstillfälle naturligen komme att utsättas för särskilt kraftig bom bard ering,
som icke torde kunna inskränkas enbart till verkstäderna, utan
även allvarligt komme att hota alla närliggande byggnader — i lika
grad med Nordiska museet även Nationalmuseum och Kungl. Slottet —
ocb som utförd med luftskepp torde kunna inträffa innan samlingens
föremål hunnit sättas i säkerhet. Fin andra fara vore att verkstädernas
stora virkesupplag, förlagda såväl i det fria som i torkhus av trä, vore

147

belägna så nära intill museibyggnaden att vid tillfälle av eldsvåda och
västlig eller nordlig vind elden svårligen skulle kunna hindras från att
sprida sig till museibyggnaden.

Rörande denna del av hemställan vill kommittén framhålla, att det
icke är flottstationen, som har förlagts intill museet, utom tvärtom museet,
som har uppbyggts tätt intill stationen, samt att precis samma faror
förelågo såsom en följd av det nära granskapet till flottstationen da be
slut fattades både om museets uppbyggande och om dittörandet av livrustkammarens
samlingar. Att de kulturhistoriska samlingarna kunna utsättas
för faror finner kommittén vara beklagligt, men detta sakförhållande
borde hava beaktats tidigare och i annat sammanhang. Att nu förutsätta
att ett stort militärt etablissement, som sedan århundraden tillbaka har
varit förlagt till viss plats, skall behöva förflyttas till annan plats allenast
av den anledning, att ett museum i en senare tid uppförts i dess
granskap, finner kommittén vara fullkomligt orimligt, särskilt då statsverket
härigenom skulle få vidkännas mycket betydande kostnader, som
i vissa alternativ beräknas uppgå till 30 å 40 miljoner kronor.

I kommitténs uppdrag har .icke ingått att göra något uttalande rörande
behövligheten av ett större nybyggnadsvarv för flottans räkning.
Kommittén har emellertid ansett sig böra taga så pass mycken hänsvn
till denna fråga, att den i samtliga de framlagda varvsförslagen
sörjt för att en möjlighet förefinnes för de respektive varvens utveckling
till nybyggnadsvarv, såväl genom beredande av erforderligt utrymme
som genom verkstädernas inbördes läge.

Vid flottstations frågans lösande synes det kommittén att en viss
hänsyn bör tagas till att hela denna fråga icke onödigtvis invecklas.
Några bestämda fördelar ur vare sig militär, sjöfartsteknisk eller varvsteknisk
synpunkt av en förflyttning av stationen hava icke kunnat påvisas;
i stället måste en sådan förflyttning antagas komma att medföra
avsevärda svårigheter för varvsdriftens rationella ordnande under över
gångstiden, och av det nyss anförda torde dessutom framgå, att en förflyttning
av stationen till en plats utanför Stockholms stads område kan
komma att draga med sig vissa utgifter och omsorger för ordnandet av
själva stationssamhället. Under sådant förhållande, och då en tillfredsställande
lösning av stationsfrågan kan vinnas med stationens bibehållande
på dess nuvarande plats, anser kommittén det icke vara lämpligt
att förorda en förflyttning av stationen, utan finner att tanken på
en sådan bör uppgivas.

148

För Stockholms stad torde det äga en ej oväsentlig betydelse, att
Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med deras kuperade
terräng och omfattande planteringar såvitt möjligt bibehålies oförändrad.
Såsom tidigare framhållits har denna synpunkt av kommitén beaktats
och genom det nu framlagda förslaget, som lämnar holmarnas utseende
\ det närmaste oberört, kommer deras insats i stadsbilden att för framtiden
bevaras vida bättre, än om de efter en förflyttning av flottstationen
skulle helt eller delvis upplåtas till bebyggande.

Kommittén har i sina kostnadsberäkningar för Stockholmsförslaget
förutsatt, att för utvidgningsarbetena under åren 1917 och 1918 endast
skulle erfordras det belopp av 1,400,000 kronor, som av riksdagen
avsatts för ny docka och plåtslagareverkstad vid flottans station i
Stockholm. Då emellertid dessa medel av kommittén förutsatts att delvis
tagas i anspråk även för andra arbeten i och för varvets utvidgning,
torde medgivande härtill böra av riksdagen inhämtas samtidigt med att
medlens anvisande begäres. Därutöver erfordras för åren 1917 och 1918
anvisandet av de kontanta medel, som av kommittén beräknats för markförvärv,
eller 4,000,000 kronor.

Med. stöd av den gjorda utredningen finner sig kommittén, under
förutsättning att det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära
avtalet varder å ömse sidor godkänt, böra såsom sin åsikt uttala:

att flottans station i Stockholm bör bibehållas på
dess nuvarande plats, samt

att stationen bör utvidgas och moderniseras i
huvudsaklig överensstämmelse med det av kommittén
uppgjorda förslaget.

149

Särskilt yttrande av herr Rydén.

Ehuru det av kommittén nu framlagda förslaget om flottstationens
kvarstannande i Stockholm otvivelaktigt är för staten avsevärt gynnsammare
än något av de tidigare flottstationsalternativen — detta särskilt
därigenom att det i stor utsträckning tillvaratager vad som redan finnes
samt möjliggör en successiv övergång till eu ny ordning — måste det
dock efter min uppfattning väcka synnerliga betänkligheter att mitt under
ett brinnande världskrig binda sig för så omfattande militära anläggningsarbeten
som de i kommittéförslaget inbegripna. Världskriget upprullar en
hel rad av problem, som synas böra tagas i betraktande, då det gäller
att definitivt fatta ståndpunkt till ett förslag som det föreliggande. Jag
tillåter mig erinra allenast om följande:

l:o) Oerhört starka krafter i hela världen arbeta på att detta krig
må avlösas av en varaktig fred. Kraven på en begränsning av rustningarna
resas icke minst inom de stora militärstaterna själva, som nu
med ohyggliga lidanden få sona misstagen med programmet: »Yill du
fred, så rusta dig för kriget.» Skola vi på förhand, innan vi se vad
fredens krafter förmå vid fredsslutet, binda oss för så omfattande nya
militära anläggningar?

2: o) Planen för flottstationens anläggande och än mer för det därmed
förenade varvet måste givetvis uppgöras med hänsyn till de fartygstyper,
som komma att tilldelas stationen. Vem kan i detta ögonblick
med säkerhet avgöra, huru vårt lands flotta kommer att se ut, när världskrigets
erfarenheter fått säga sitt ord? Åtskilligt tyder på att i framtiden
komma att byggas fartyg av helt annan typ än det miniatyrslagskepp,
som närmast framtvingat kravet på den nya stora dockan.

3:o) Genom en anläggning av en flottstation i Stockholm av nu
föreslagen omfattning är flottans huvudstation faktiskt flyttad från Karlskrona
till Stockholm. Vore det icke skäl att vänta med en sådan åtgärd
tills man får se, huru Europa kommer att gestalta sig efter fredsslutet?
Då kan man med större säkerhet bedöma, vilken plats Sveriges militärpolitiska
läge i första hand utpekar såsom den för flottans huvudstation
lämpligaste.

Ur dessa och andra synpunkter har det synts mig angeläget, att
statsmakterna ej under nuvarande situation binda sig för hela det stora
program, som kommitténs förslag omfattar.

151

Bil. 1.

Tablå

upptagande samtliga utredningar, betänkanden, förslag m. m.

i stationsfrågan.

i

Förkortningar: M = militär utredning.

T = teknisk »

E —- ekonomisk »

Handlingar av hemlig natur äro understrukna.

Tryckta handlingar äro utmärkta med * i kolumnen »slag av utredning».

152

Löp Nr	Slag av . utredning eller yttrande.	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
i	M	| “/» 1897	Chefen för Marinstaben, strategiska grunder för förlär-cnino-er av flottans materiel ...	8/i2 1898
2	MT	j 10/2 1899	1900 års Stationekommitté, utredning angående förflyttning av hela Stockholms station till plats inom befästnin gama samt försäljning av Skepps- och Kastellholmarna jämte G-alärvarvet ....	37a 1900
			Bil.
			Riksmarskalkens skrivelse angående villkor för upp-låtande av vissa delar av Djurgården	20 s 1900
		-	Generalfälttygmästaren, angående flyttning av krut-huset å Hundudden .	31A 1900
3	E	V» 1902	Överståthållaren 3A 1902 med stadsfullmäktiges skrivelse, angående förvärvande av Skepps- och Kastellholmarna	u/3 1902
4	T	,3A> 1902	1902 års Stationssakkiinniga, att biträda vid sjöförsvarsde-partementet med utredning angående minskning av den utav föregående (31/s 1900) kommitté föreslagna stationen	3%> 1902
5	T	V* 1902	Marinförvaltningen, kostnadsförslag för ny- och tillbyggna-der å nuvarande station för samma antal fartyg, som ifrågasattes i föregående sakkunniges förslag samt högsta antalet fartyg, som kunde förläggas till stationen .	e/io 1902
6	T •	20/io 1902	Marinförvaltningen, kostnadsberäkning för förläggning av högsta möjliga antal fartyg till nuvarande station	27io 1902
7 | I	T*	8/i 1902	Ladugårdsgärdeskommittén, betänkande angående försälj-ning av tomter å norra Djurgården m. m	19A 1903
8 ! 1	E	10/9 1903	Sakkunniga, utarbetande av förslag till ordnande och be-byggande av Skepps- och Kastellholmarna	so/u 1903
9	T	”/« 1904	1904 års Stationssakkunniga, utredning huruvida annan lämplig plats funnes inom fästningarna .	15A 1904
10	M	23A 1904	Chefen för Marinstaben, yttrande ingivet i sam man b ang med
			1904 års betänkande ...	r''-U 1904
11	M		Cheien för Marinstaben, angående möiliehet att bombardera
			Stockholm . . .	läA 1904
12	—	23A 1904	Marinförvaltningen, yttrande ingivet i sammanhang- med
			1904 års betänkande . .	7e 1904 1

153

Undertecknat av	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55. rf*	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-kom-mitté.	Pag. i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
Klintberg....................	3	1	9	3	124
Isberg, Svenson, Hägg, Linder och byggmästare lngelman. Wolff (sekr.)...........	4	2	—	4 & 9	124
von Essen...................	—	27	—	—	—
Hamilton.....................	—	27	—	—	—
	. 58	—	—	31	—
Linder, Olsen och byggmästare lngelman ....	24	28	—	11	124
lngelman, Lilliehöök, Sandström, Carlstedt, Dahlin, W. Dyrssen och Dahlgren..........	28	32	—	12	125
D''.o d:0 d:o	30	34	—	15	—
Palmstierna, Åmun dson, Bergman, Falkman, Greij er, Lindewall, Ljunggren och Lovén. Olbers (sekr.).	31	36	—	15	125
ArkitektL.Peterson, ingenjör Örtenblad, byggmästare J. Sjöqvist..................	59 & bil. B	—	—	32	—
Linder, Lagercrantz, Amundson (från Ladugårds-gärdeskommittén) samt Holmgren...... .	32	37	—	16	125
Lindbom....................	34 & 42	39	—	4	125
Lindbom.
lngelman, Lilliehöök, Munthe, Carlstedt, Eudberg, Ekelund, Broman, Wikland..........	34 & 42	39	_	4	125

20

154

Löp Nr	Slag av utredning eller yttrande.	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
13	1 _	a3/i 1904	Chefen för Generalstaben, underdånigt utlåtande å remiss
			av föregående handling (chefen för Marinstaben ‘Va 1904) .....................................	8/e 1904
14	T	20/e 1904	Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, utlåtande angående av 1900 och 1902 års sakkunniga avgivna betänkanden......	3% 1904
15		s% 1904	Professor S. Clason, utredning angående kronans vattenrätt vid Skepps- och Kastellholmarna samt vid Galärvarvet	Nov. 1904
16	T	s/io 1904	Marinförvaltningen, yttrande över sakkunnigas samt väg-och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, förordar Kak-näsförslaget.....................	22/u 1904
17	T	1904	2 ledamöter av 1900 års Stationskommitté, yttrande över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag......	/ ‘/u 19041 \30/i 1905/
18	T	7i 1905	Riksmarskalksämbetet.........	23/i 1905
19	T*	1905	Motion i II. kammaren nr 141 angående reservering av visst område.......................	30/i 1905
20	*	1905	Statsutskottets utlåtande...............	1905
21	*	1905	Riksdagens skrivelse............	‘Va 1905
22	M	V» 1905	Chefen för Generalstaben, angående förläggning av hela
			kustflottan till Stockholm..............	‘V 2 1905
23	M	18/« 1905	Chefen för Marinstaben, yttrande huruvida lämpligast vore
			att förlägga huvudstationen på fasta landet invid huvud-staden eller å kringflutet ställe i skärgården.....	“/> 1905
24	M	18/j 1905	Chefen för Generalstaben, yttrande huruvida lämpligast vore att förlägga huvudstationen på fasta landet invid huvud-staden eller å kringflutet ställe i skärgården.....	27/» 1905
25	T	1905	Två förslag till stadsplan med hänsyn till 1900 års flott-stationskommittés och 1905 års sakkunnigas förslag . .	—
26	T	1905	Chefen för IV arméfördelningen och chefen för fortifikationen
27	T	/‘»/a 19051 \2% 1905/	angående behövligheten av platsen för skjutbanorna . . Riksmarskalksämbetet, yttrande med anledning av föregå-ende förslag beträffande disposition av Djurgården . .	28/2 1905 /“/» 19051 t21/» 1905/
28	—	—	Samfundet S:t Erik ...................	18/i 1906

155

Undertecknat av	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55.	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-kom-mitté.	Pag. i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
Wijnbladh...................	37	42		17	125
	56	112
Ingelman, Carlstedt, Rudberg, Dahlin, Dahlgren, Broman och Lundberg............	41	50	—	17	125
Linder och Svensson..............	45	54 & 56	—	17	126
	—	60	—	18	126
	—	69	—	—	126
	—	69
	—	69
	—	—	—	4 |
	—	—	—	4
	—	—	—	4
Hallman, arkitekt................	—	64	—	18	126
Gadd och Bergman...............	—	64	—	18	126
	—	66	—	19	126

156

Löp Nr	Slag av utredning eller yttrande	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
29	TE	24,V 1905	1906 års Stationssakkunniga, utarbeta plan för stationens flyttning till område vid Lilla Värtan samt försäljning av nuvarande stationsområdet .	21/‘ 1906
30	—	—	Akademien för de fria konsterna	28/i 1906
31	*		Artiklar i Svenska Dagbladet	/ Vio 1906 1 \ 8/io 1906 /
32	E	18/o 1905	Överståthållaren 19/? 1906 med stadsfullmäktiges yttrande angående ordnandet av Skepps- och Kastellholmarna .	17/o 1906
33	M*		Chefen för Marinstaben och chefen för Generalstaben i »Över-sikt av de anordningar, som med avseende på förslaget till samfälld plan för rikets försvar böra vidtagas till stärkande under fredens dagar av armén och flottan», anse önskligt att flottans station flyttas eller utvidgas	18/io 1906
34	M	—	Chefen för Marinstaben, angående åtgärder erforderliga för underlättande av flottans uppträdande under krig .	18/io 1906
35	T	16/s 1906	Sakkunniga, utarbetande av plan och kostnadsberäkning för stationens flyttning till Elfvik . ...	s/ii 1906
36	MTE*	1907	Kung!, propositionen nr 5B .	S2/ä 1907
37	*	—	Motion i I kammaren nr 65 . .	—
38	*	1907	Statsutskottets utlåtande nr 116	1907
39	*	—	I kammarens protokoll nr 37	8/o 1907
40	*	—	II kammarens protokoll nr 51	*/* 1907
41	*	—	Broschyr . .	1907
42	*	—	Artiklar . . .	/ 7 Vio 1907 \ l 12/io 1907 /
43	T*	, Vs 1908	1908 års Stationssakkunniga, kompletterad framställning av 1906 års sakkunnigas förslag ...	2% 1908
44	M	21/iä 1907	Chefen för Marinstaben, angående stationsflvttning ur tak-tis k synpunkt.....	n/t 1908
45	M	n/> 1908	Chefen för Marinstaben och chefen för Generalstaben angå-ende befästningar för stationen med överstelöjtnant Grills utredning i ärendet . .	S3/5 1908
46	M*	7/u 1906	1906 års Kustförsvarskommission	2S/o 1908

*) Bifogas endast huvudexemplaret.

157

Undertecknat av	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55.	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-kom-rnitté.	Pag. i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
Linder, Svensson och arkitekten L. Peterson . . .	46	69 & 89	23	19 & 33	126
i......................... j Överste Bratt..................	61	—	Bil. 7.	-	127
Sandström och Bildt..............	59			5	126
Sandström...................	—	—	—	5	126
Linder, Svensson och Holmgren. Svensson avled den 25/e 1906 .................	47	—	—	20
W. Dyrssen...................	—	—	—	5, 21 & 35	126
j K. Bohnstedt..................	—	—	—	21	126
1 - 1		81	—	—	126
, i Generallöjtnant Ericson.............	—	—	Bil. 6.	—	127
Överste Wennerberg..............	—	—	Bil. 8.	—	127
Linder och H. Ericson ............. i	—	96	Bil. 21).	21	127
■ | Sandström...................	—	—	Bil. 3 *).	6
Sandström och Bildt ..............	_	_	_	5
Sidner, L. W:son Munthe, Ankarcrona, Odelstjema, Törner, Key. Hallström (sekr.).........	—	—	—	6	128

158

Löp. Nr	Slag av utredning eller yttrande.	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
47	M	ai/u 1907	Chefen för Marinstaben och chefen för Generalstaben, angå-ende förläggning av flottans huvudstridskrafter ....	Va 1908
48	M	al/i*1907	1906 års Kustförsvarskommission.............	o/q 1908
49		al/u 1907	1907 års Stationssakkunniga, angående lämpligheten ur tek-nisk synpunkt av stationens förläggning till vissa plat-ser i Stockholms skärgård..............	Vio 1908
50	TE*	a8/o 1907	1907 års försvarskommitté.......''........	15/u 1909
51	E	a8/a 1910	Sakkunniga, angående årliga kostnaden för förflyttning en-ligt 1907 års kommittés förslag, angående beloppet för försäljning av nuvarande station m. m.........	I7/io 1910
52	TE	Va 1910	Marinförvaltningen, utredning angående kostnaden å de an-ordningar, som skulle bliva erforderliga, om förflytt-ningen icke komme till stånd m. m..........	a/2 1911
53	M	Vi 1911	Chefen för Marinstaben, utlåtande angående stationsfrågan.	,5A 1911
54	T	o/i 1911	Marinforvaltningen, angående vissa utvidgningar och för-bättringar å nuvarande station............	17/2 1911
55	*	1911	Kungl. proposition nr 123 med hemligt memorial.....	10/s 1911
56	*	—	Motion i I kammaren nr 103...............	—
57	*	—	Statsutskottets utlåtande nr 54..............	—
58	*	—	I kammarens protokoll nr 25 . • . •...........	6A 1911
59	*	—	II kammarens protokoll nr 41..............	6/5 1911
60	*		Riksdagens skrivelse nr 5 pag. 42............	8 Vs 1911
61	M	o/n 1912	Chefen för Marinstaben, utredning för 2. försvarsberedningen
			om organisatoriska och andra åtgärder för en förbättrad krigsberedskap.....•..............	12/e 1913
62	T		Marinförvaltningen, angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel punkt 26: ny flytdocka för flottans varv i Stockholm ..................	so/o 1913
63	T	aa/r 1913	Marinförvaltningen, infordrad uppgift rörande de viktigaste kompletterings- och nyanskaffningsbehov, som ansågos böra, oberoende av eventuell nyanskaffning av krigs-materiel, tillgodoses för främjande av krigsberedskapen	o/n 1913

*) Bifogas endast liuvudexemplaret.

159

Undertecknat av	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55.	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-kom-mitté.	Pag. i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
Sandström och Bildt...............	—	—	Bil. I.1)	7	—
Sidner, L. W:son Munthe, Ankarerona, Odelstjerna,
Törner, Key. Hallström (sekr.)........	—	—	Bil. 4.1)	6	—
Linder, Holmgren................	—	—	Bil. 5.	21	■ 127
Chr. Lundeberg m. fl...............	—	—	—	6, 22 & 35	128
S. Palme, Holmgren och arkitekten Peterson . . .	—	—	—	37
Gr. Dyrssen, Juel, Ekelund, Helin, Rosensvärd, Mör-
ner, Lindberg, Rudberg, Wolfl:........	—	—	—	43
Sandström, inlämnat av Ugglas.........	—	—	—	56
Gr. Dyrssen, Juel, Ekelund, Helin, Rosensvärd, Mör-ner, Lindberg, Rudberg, Wolff........	—	—	—	55
H. v. Krusenstierna...............					128
Ankarerona................... Gr. Dyrssen, Dahlin, Rudberg, överste v. Krusen-stierna, Juel, Lannerstierna, Ekelund och Helin G. Dyrssen, Dahlin, Rudberg, överste v. Krusen-stierna, Ekelund, Helin, Pauli, Ericson, Fogel berg och Lindstedt.............		■			128

160

	Slag av
Löp. Nr	utredning eller	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
	yttrande.
64	M	2Vi2 1913	Inspektören av flottans övningar till sjöss, yttrande över 2.	“/i 1914
			försvarsberedningens preliminära betänkande.....
65	MT	—	Marinförvaltningen, angående anslag till ny torrdooka å
			flottans varv i Stockholm...............	*V 4 1914
66	*	1914	Kungl. proposition nr 60.................	14/s 1914
67	*	—	Kungl. proposition nr 156................	20/e 1914
68	*	—	Motion i II kammaren nr 228 ..............	s% 1914
69	*	—	Särskilda utskottets utlåtande nr 28...........
70	*	—	I kammarens protokoll nr 75..............	,s/9 1914
71	*	—	II kammarens protokoll nr 83..............	12/9 1914
72	*	—	Riksdagens skrivelse nr 1................	“/» 1914
73	—	—	Riksmarskalksämbetet, angående frigörande av Galärvarvs-
			området.......................	4/s 1915
74	T	,7/0 1914	Marinförvaltningen, chefen för Marinstaben och inspektören
			av flottans övningar till sjöss, angående platsen för den nya dockan .....................	12/s 1915
• 75	—	—	Stockholms stadsfullmäktige, angående överlåtelse av Lindar-
			ängsområdet till Stockholms stad...........	25/n 1915
76	—	—	Överståthållareämbetet, angående underhandlingar om över-
			låtelse av Lindarängsområdet.............	2% 1916
77	TE	16/i2 1915	1916 års stationssakkunniga för ytterligare utredning an-
			gående platsen för den nya dockans förläggning och därmed sammanhängande spörsmål..........	3I/s 1916
78	E	—	Delegerade med förslag till uppgörelse mellan kronan och	/
			Stockholms stad angående överlåtande av Lindarängs-området .......................	7A 1916
79	T	s/4 1916	Marinförvaltningen, chefen för Marinstaben och inspektören
			av flottans övningar till sjöss, yttrande över 1916 års stationssakkunnigas förslag..............	nA 1916

161

Undertecknat av	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55.	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-ko m-mitté.	Pag. i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
W. Dyrssen................... G. Dyrssen, Dahlin, Rudberg, Lannerstierna, Eke-	—	—	—	-	131
lund, Helin, Pauli, Ericson, Norinder, Lagerliolm Leander. Douglas. G. Dyrssen, Sidner, W. Dyrssen. Falkman, Gyldén. G. Dyrssen, Martin, Höglund, Lamm. G. Dyrssen, Sidner, W. Dyrssen.					130

21

162

Löp. Nr	Slag av utredning eller yttrande.	Anbefallt den	Utredning, betänkande, yttrande eller förslag av	Avgivet den
80	—	21/i 1916	Riksmarskalksämbetet, angående villkor för upplåtande av erforderliga områden å norra Djurgården.......	*Vs 1916
81	M	,4/4 1916	Arméförvaltningens fortifikatlonsdepartement och chefen för IV arméfördelningen, angående förflyttning av flottans station och varv till Kaknäsområdet.........	26/4 1916
82	M	as/4 1916	Chefen för Marinstaben, d:o.....	89/4 1916
83	M	“A 1916	Chefen för Generalstaben, d:o.............	28/4 1916
84	M	UU 1916	Chefen för Generalstaben, d:o ..............	S8/4 1916

163

Undertecknat av •	Pag. i 1907 års K. Prop. Nr 55,	Pag. i 1908 års betän-kande.	Pag. i 1907 års försvars-kom-mitté.	Pag i 1911 års K. Prop. Nr 123.	Pag. i 1914 års K. Prop. Nr 60.
Douglas.
Odelstierna,	Jungstedt.
Sidner.
Bildt.
Bildt.	/

164

Bil. 2.

Dimensioner å svenska dockor.

Fasta dockor.

1	Längd i v.-l. till por-tarna m.	Hela längden i botten till por-tarna m.	Längd av botten- planet för blocken m.	Bredd av port-öppning upptill m.	Bredd av port-öppning i medel-v.-l. m.	Bredd av port-öppning i botten m.	Djup till tröskel m.	Djup till fasta kölblock m.
Kronan tillhöriga dockor. Karlskrona, gamla dockan .........	78,2 0	75,17	65,52	15,50	15,24	13,79	5,10	5,33
» dockan nr 1 ...........	66,oo	64,30	55,56	15,32	15,25	14,11	5,91	5,48
» » » 2 ............	93,os	91,53	77,18	15,7 7	15,77	15,77	6,00	5,69
» » » 3 ............	67,00	66,78	58,62	15,44	15,34	14,22	6,08	5,7 3
» » » 4 ...........	72,15	71,76	61,70	15,40	15,30	14.21	6,11	6,01
» » « 5 ............	71,31	66,30	61,20	15,40	15,30	14,10	6,11	5,87
» Oscar lits docka........	125,io	125,io	116,20	20,78	20,78	20,7 8	7,50	7,82
Stockholm, Galärvarvsdockan ......	129,40	127,io	121,00	17,80	17,80	16,70	6,97	7,40
Härnösand (under anläggning)......	—	125,oo	—	20, oo	20,0 o	20, oo	8,00	—
Privata dockor. Stockholm, västra dockorna å Beck-holmen, inre .........	44,20	44,20	44,20	11,90	11,90	11,90	3,70	3,55
» västra dockorna å Beck-holmen, yttre.........	52,15	52,15	52,15	10,71	10,71	10,71	3,70	3,55
» östra dockan å Beck-holmen ................	100, oo	98,50	98,50	16,56	16,56	16,56	[ 5,30 1 5,55 8,50	> 4,86
» Finnboda nya dockför- slag (enl. uppgift)...	_	140,oo	_	_	24,00	_	J
Norrköpings docka.....................	74,23	69,4 7	—	—	10,84	—	3,00	—
Oxelösund (förslag, enl. uppift)......	—	160,oo	—	—	24,00	—	8,50	—
Oskarshamns dockor, stora dockan	109,50	108,30	105,oo	14,90	14,86	14,20	4,45	4,35
» » lilla »	46,00	43,oo	43,oo	gemensamt med störa dockan	—	2,44
Sölvesborgs docka .....................	95,37	93,85	94,15	13,716	13,716	13,716	4,72	3,65
Malmö, stora dockan..................	159,oo	156,oo	153,oo	25,75	24,00	20, oo	7,25	6,20
» lilla » .................	66,45	64,oo	59,70	13,10	10,40	10,40	3,70	3,60

165

	Längd i v.-l. till por-tarna m.	Hela längden i botten till por-tarna m.	Längd av botten- planet för blocken m.	Brodd av port-öppning upptill m.	Bredd av port-öppning i medel-v.-l. m.	Bredd av port-öppning i botten m.	Djup till tröskel m.	Djup till fasta kölblock m.
Helsingborgs docka ...................	90,80	86,30	82,oo	13,80	13,20	11,90	4,70	4,20
Göteborg, Lindholmens docka ......	122,oo	122,00	118,60	17,82	17,80	16,92	6,00	6,oo
Trollhättans docka.....................	—	72,oo	—	—	10,80	—	4,oo	3,8
Göta kanalverks docka
vid Söderköping	89,oo	81,oo	—	—	7,60	—	3,io	—
» » » » Motala......	101,40	98,90	—	—	7,27	'' —	3,oo	—
» » » » Sjötorp......	70, oo	67,60	—	—	7,86	—	3,oo	—

Flytdockor.

		Största		Största	Största
	Längd	bredd		djupg-	vikt
	m.	av	fartyg som kan dockas
Stockholm, Finnboda större........................	45,72	| 13,oo		4,57	2,200 t.
» » mindre .....................	27,43
» Södra varvets..........................	25,00	—		4,50	350 t.
» Lövholmsvarvets........................	30,2	—		3,00	300 t.
Göteborg, Eriksbergs...............................	60,o o	—		—	—

166

Bil. 3.

Beräkning av antalet boställslägenheter.

Det antal boställslägenheter för officerare och vederlikar, som kommittén
ansett erforderliga i de olika alternativen, framgår av nedanstående
tabell 1.

Tab. 1.

	Stockholm.	Kaknäs.	Lidingön och Torsbyfjärd.
Stationsbefälhavare. . .		1	1
Varvachef.............	1	1	1
Kårchef..............................	1	1	1
Summa	2	3	3
Övriga regementsofficerare och vederlikar:
Chef för sjökrigsskolan.....................	—	—	1
Adjutant hos stationsbefälhavaren	—	1	1
Chefsintendent............	—	—	1
Förste läkare ..............................	—	i-	1
Chef för artilleridepartementet.......................................	1	1	1
» » torpeddepartementet .......................................	1	1	1
» » ekipagedepartementet.......................................	1 -	1	1
» » mindepartementet ..........................................	—	1	1
» » ingenjördepartementet ....................................	1	1	1
» » byggnadsdepartementet....................................	-	1	1
Mobiliseringsingenjör.................................................	1	1	1
Övriga ....................................................................	—	—	7
Summa	5	8	18

167

r			Lidingön
	Stockholm.	Kakniis.	och Torsby fjärd.
Kaptener och vederlikar:
Adjutant hos stationsbefälhavaren.................................	—		1
Sekreterare hos » .................................	—	—	1
Adjutanter hos kårchefen .............................................	2	2	2
Kompanichefer............................................................	—		6
Kasärnbefälhavare ......................................................	1	1	1
Äldste instruktionsofficer ............................................	1	1	1
Informationsofficerare i underofficersskolan .....................	—	—	3 t
Stationsintendent ......................................................	—	1	1
Beklädnadsintendent ...................................................	—	—	1
Intendenter i räkenskapskontoret .................................	—	—	4
Kassör .....................................................................	—	—	1
Läkare ....................................................................	—	1	2
Regementspastor.........................................................	—	—	1 i *
Sekreterare hos varvschefen..........................................	—	—	1
Äldste officer vid artilleridepartementet...........................	—	1	1
Officerare vid torpedd epartementet.................................	—	2	2
Äldste officer vid''ekipagedepartementet...........................	1	1	1
» » » sjöinstrumentförrådet...........................	—	—	1
Officer vid mindepartementet .......................................	—	1	1
Ingenjörer vid torpeddepartementet ..............................	1	2	2
» » mindepartementet .................................	1	1	1
» » ingenjördepartementet ...........................	1	6	6
Inventarieintendent......................................................	--	—	1
Materialintendent ......................................................	--	—	1
Besiktningsman .........................................................	—	—	1
Övriga ..................................................................... Summa	—	—	16
8	20	60
Subalternofficerare och vederlikar:
Adjutant hos kårchcfen................................................	—	1	1
Intendent » » ................................................	—	1	1
Informationsofficer i underofficersskolan...........................	—	—	1
Transport	—	i 2	3

168

1	Stockholm.	Kaknäs.	Södergarn och Torsbyfjärd.
Transport		2	3
Biträdande stationsintendent	—	_	1
Intendenter i räkenskapskoutoret	—	—	6
Bataljonspredikant...........................................	—	—	1
Adjutant hos varvschefen........................	—	1	1
Officer vid mindepartementet	—	1	1
Ingenjör vid ingenjördepartementet	1	1	1
Artilleriintendent ............	_		1
Övriga .........................................................	—	—-	35
Summa	1	5	50

Utöver ovanstående bostadslägenheter erfordras i Lidingö- och
Torsbyfjärdsalternativen anordnandet av 20 st. enkelrum för officerare
i officersmässens byggnad, avsedda till bostäder för personal, som tillfälligtvis
uppehåller sig vid stationen.

Antalet bostadslägenheter har i Stockholmsalternativet inskränkts
till det minsta möjliga i avsikt att undvika uppförandet av nya bostäder
för befäl ^ och vederlikar. Åven i Kaknäsaltemativet har kommittén
räknat på att personalen i mycket stor utsträckning skall vara bosatt
inom Stockholms stad, under det att i Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen
bostäder avsetts för all den personal, som beräknas tillhöra
stationen, då det synes nödvändigt att de olika lägenhetsinnehavarna få
behålla sina bostäder även under sjökommendering.

Beträffande bostadslägenheter för underbefäl och vederlikar samt
meniga har _ kommittén, efter att hava inhämtat yttranden från vederbörande
stations- och varvsmyndigheter, beräknat sådana vara erforderliga
till det antal, som för de olika alternativen angivits i nedanstående
tabell 2. I denna tabell har även såsom en jämförelse intagits det antal
bostäder, som beräknats av 1907 års försvarskommitté och i 1911 års
proposition nr 123, varjämte i densamma angivits det antal rum, som
beräknats för de olika boställsinnehavarna. I sistnämnda hänseende har
kommittén i huvudsak följt samma grunder, som under senare år tilllämpats
vid bestämmandet av bostadslägenheter för statens löntagare
inom olika tjänsteklasser.

109

Tab. 2. Bostadsfördelning (utom kasärner).

22

170

Bostadsfördelning

Befattning.	Bostad om	Enl. 1907 års försv. kom. för en första anläggning.	Enl. 1911 års prp. 123 Stock- holm.	För närv. finnas på hol-marna.
Kaknäs.	Torsby- fjärd.
Flaggman ............................................................	10 r. o. k.	i	i	1	1
Kommendörer.........................................................	8 r. o. k.	2	2	2	2
Regementsofficerare och vederlikar ...........................	7 r. o. k.	3	11	7	5
Kaptener » » , gifta.....................	6 r. o. k.	10	42	13	4
» » » , ogifta ..................	3 r.	—	14	—	_
Subalternofficerare » » , gifta.....................	5 r. o. k.	6	30	—	—
>> » » , ogifta ..................	2 r.	—	10	—	_
Enkelrum för officerare ..........................................	1 r.	—	20	—	—
Summa befäl	—	22	130	23	12
Flaggunderofficerare och vederlikar, gifta ..................	3 r. o. k.	60	116	34	7
» » » , ogifta..................	2 r.	8	35	—	14
Underofficerare 2:a graden och vederlikar, gifta .........	2 r. o. k.	120	234	7	26
» » » , ogifta .......	1 r.	16	70	—	—
Summa underofficerare och vederlikar	—	204	455	41	47
Underofficerskorpraler och vederlikar, gifta..................	2 r. o. k.	—	_	_	_
» » » »	1 r. o. k.	118	224	—	3
» » » , ogifta ..............	1 r.	18	36	—	1
Övrigt manskap och vederlikar, gifta.......................	2 r. o. k.	—	—	173	3
»> )» » » »	1 r. o. k.	410	790	__	23
» • » » » , ogifta........................	1 r.	70	130	—	2
Summa manskap och vederlikar		616	1,180	173	32
Summa summarum	_ |	842	1,765 |	237	91

171

Tab. 2.

(utom kasärner).

	E n 1 i	st 1	916 års flotts	t a t i	r^S OD O	o m ra i	t t é.
		Stock	h o 1 m			K a k n ä	s	Lidingön och Torsbyfjärd
	civ.		Därav på		mil.	civ. inkl. polis.	Summa.	mil.	civ. inkl. polis.	Summa.
mil.	inkl. polis.	Summa.	lolmarna.	Djurgård.	anordna.
						1	_	i	i	_	i
2	—	2	2	—	—	2	—	2	2	—	2
3	2	5	3	2	—	5	3	8	13	5	18
5	3	8	7	1	—	7	9	16	29	19	48
_	_	—	—	—	—	'' 2	2	4	6	6	_ 12
_	1	1	1	—	—	2	1	3	23	7	30
_	_	''_	—	—	—	1	1	2	15	5	20
—	—	—	—	—	—	—	—	—	20	—	20
10	6	16	13	3	—	20	16	36	109	42	151
23	10	33	7	14	12	40	14	54	79	29	108
3	3	6	—	6	—	4	2	6	9	3	12
(mask.) 10	12	22	15	7	—	80	28	108	146	70	''216
—	—	—	—	—	—	8	4	12	30	14	44
36	25	61	22	27	12	132	48	180	264	116	380
(mask.) 10	10	20	14	6	—	18	10	28	36	19	55
12	10	22	15	7	—	18	10	28	36	19	55
—	8	8	3	5	—	—	8	8	—	15	15
—	225	225	—	33	192	36	248	284	75	470	545
—	240	240	25	47	168	44	240	284	100	445	545
—	138	138	—	46	92	—	148	148	—	265	265
22	631	653	57	144	452	116	664	780	247	1,233	1,480
68	| 662	730	92	174	464	268	| 728	996	620	1,391	2,011

172

I tabell 3 angives det antal bostadslägenheter, som dels för närvarande
finnas på Skepps-, Kastell- och Beckholmarna samt i Djurgårdsstaden,
och dels ytterligare erfordras enligt de olika stationsalternativen.

Tab. 3.

Bostadslägenheter, som dels finnas på Skepps-, Kastell- och Beckholmarna
samt i Djurgårdsstaden, dels ytterligare erfordras utom
kasärner enligt olika stationsförslag 1916.

Lägenheter om	10 rum 0. kök.	8 rum 0. kök	7 rum 0. kök.	6 rum 0. kök.	5 rum 0. kök.	3 rum 0. kök.	3 rum.	2 rum 0. kök.	2 rum.	1 rum 0. kök.	1 rum.	S:ma.
Efter ombyggnad finnas:
å Skeppsholmen ........................	—	2	3	7	i	6	—	24	—	25	3	71
å Kastellholmen ........................	—	—	—	—	—	1	_	5	_	15	_	21
å Beckholmen .........................	—	—	1	—	—	1	'' —	6	—	7	—	15
S:ma på holmarna	—	2	4	7	i	8	-	35	—-	47	3	107
i Djurgårdsstaden........................	—	—	1	1	—	13	—	40	6	47	Öl	159
S:ma på holmarna och i Djurgårdsstaden	—	2	5	8	i	21	—	75	6	94	54	266
Enligt fördelningen erfordras ............	—	2	5	8	i	33	—	267	6	262	146	730
Säl. ytterl. att anordna enl. Sthlmsförsl..	—	—	—	—	—	12	—	192	—	168	92	464
Att anordna enligt Kaknäsförslaget ...	i	2	8	16	3	54	4	420	8	312	168	996
Att anordna enligt Lidingö- och Tors-
byfjärdsförslagen ........................	i	2	18	48	30	108	12	816	32	600	344	2,011

Kommittén har utarbetat förslag till nedanstående 8 typer av
bostadshus:

Typ /, bostadshus för en flaggman, innehållande en lägenhet om
10 rum och kök, ordnad i viliastil med dagligrum i bottenvåningen och
sovrum i övre våningen, samt med värmeledning från central i källarvåningen,
där även mat- och vedkällare samt tvättstuga äro inredda;

173

Typ II, bostadshus för 2 kommendörer, innehållande 2 lägenheter
om 8 rum och kök, ordnade i villastil som ovan med var sin värmeledning
och tvättstuga;

Typ III, bostadshus för övriga regementsofficerare och vederlikar,
innehållande två lägenheter om 7 rum och kök samt i övrigt som
typ II;

Typ IV, bostadshus för kaptener och vederlikar, innehållande 4
lägenheter om 6 rum och kök samt 1 lägenhet om 3 rum, ordnade i
villastil som ovan, men med gemensam värmeledning och tvättstuga för
två familjer;

Typ'' V, bostadshus för subalternofficerare och vederlikar, innehållande
3 lägenheter om 5 rum och kök och 2 lägenheter om 2 rum, anordnad
i övrigt som typ IV;

Typ VI, bostadshus för underofficerare och vederlikar, innehållande
6 lägenheter om 3 rum och kök, 12 lägenheter om 2 rum och kök samt
1 lägenhet om 2 rum, med gemensam värmeledning, tvättstuga och
badrum i källarvåningen;

Typ VII, bostadshus för underofficerare och vederlikar, innehållande
6 lägenheter om 3 rum och kök, 12 lägenheter om 2 rum och kök
samt 4 lägenheter om 1 rum, anordnad i övrigt som typ VI; samt

Typ Vill, bostadshus för manskap, förmän och daglönare, innehållande
12 lägenheter om 2 rum och kök, 12 lägenheter om 1 rum
och kök samt 6 lägenheter om 1 rum och i övrigt anordnad som typ

VI och VII. _ . .

Det antal bostadshus av olika typer, som enligt de respektive
stationsalternativen behöver uppföras för att bereda utrymme för beräknat
antal personal, framgår slutligen av tabell 4, som sålunda, ligger
till grund för utarbetandet av de olika stationsförslagen med till dem
hörande kostnadsberäkningar.

174

Tablå över bostadshus enligt 1916

	Bostadshus.					A	n t	a 1
		lägenheter	i vaije	hus	eldstäder	hus
		P O »Tf* P	med	kök	utan kök	per lägen- het				Li-
typ	för	< p;o a	lagen-	rum i yaije	lägen-	rum i vaije	per hus	Stock- holm	Kaknäs	dingön och
		»"	heter	lagen-	heter	lägen-				Torsby-
		p		het		het					fjärd
I	Flaggman ...............	2	1	10			12	12		i	1
II	Kommendörer .........................	2	2	8	—	—	10	20	_	i	1
III	Beg.off. och vederlikar .........	2	2	7	—	—	9	18	—	4	9
IV	Kaptener och vederlikar.......	2	1 4	6	-	—	»I	35			12
			l -	—	1	3	3/
V	Subalt.off. och vederlikar	2	( 3	5	—	—	7j	25		1	10
			l -	—	2	2	21
			f 6	3	—	—	4I
VI	Underofficerare och vederlikar ...	3	12	2	—	—	3	62	—- .	6	12
			1 -	—	1	2	2]
			( 6	3	—	—	41
VII	Underofficerare och vederlikar ...	3	12	2	—	—	3|	64	2	3	6
			I -	—	4	1	l)
1	Underofficerskorpraler, manskap...	) o	1 12	2	—	—	3)
vill)	förmän, daglönare .................	3	J 12	1				66	14	26	50
1	och poliser...............	j	| -	6	1	3
									16	46	101

*) Ökas med 20 rum för officerare i officersmässen.

/

175

Tab. 4.

års flottstationskommittés förslag.

A	n t a	1	Golvyta ma		K o	s t u a d	i krön	or per
summa lägenheter	per eldstad	per bostad	eldstad	bostad	fristående hus	samtliga bostadshus vid
Stock- holm	Kaknäs	Li- dingön och Torsby- fjärd	Stockholm	Kaknäs	Lidingön och Torsby fjärd
	1	1	27.5	330. o	5,960	71.500	71,500	_	71,500	71,500
—	2	2	27.5	275.0	4,900	49,000	98,000	—	98,000	98,000
—	8	18	26.7	240.0	4,667	42,000	84.000	—	336,000	756,000
			26 2	210.0 1	|	36,8001
_	20	60i			4,600<		160,000	—	640,000	1,920,000
		1	25.0	75 o i	l	12,8001
	5	5o|	25.o	175.0 1	4,60oj	32.2001	115.000		115,000	1,150,000
		l	25.0	50. o |	l	9,0001
		|	22.5	90. o |	I	14,0001
—	114	228''	27.o	81.0 |	3,500{	10,500 i	217,000	—	1,202,000	2,404,000
		1	22.5	45.o J	1	7,000;
		\	22 5	90. o |	f	14,000)
44	66	132{	27.0	81.0	3,500	10,5001	224,000	448,000	672,000	1,344,000
		1	25 o	25.o j	1	3,500j
		[	25.0	75.0 I	1	9,0001
420	780	l,50ol	25.0	50. o i	3,000<	6,000	162,000	2,268,000	4,212,000	8,100,000
		*) l	25.0	25.o J	1	3,OOoJ
464	996	2,011					Summa	2,716,000	7,346,500	15,843,500

\

176

Bil. 4.

a) Kostnadsberäkning

för 1916 års flottstationskommittés förslag till ombyggnad och utvidgning
av flottans station i Stockholm.

'' ..... •	Kronor.	Kronor.	Kronor.
A. Varvets område.
Terrasseringsarbeten och spåranordningar.
Galärvarvet
(innefattande området från förbindelsebrons landfäste vid
Galärvarvet t. o. m. Beckholmen).
’ 66,000 m* schaktning och sprängning, varav 30 % be-
räknas utgöra schaktning och 70 % sprängning å 5,28	346,500
Muddring och pallsprängning för kajer...........................	1,028,000
5,200 m. järnvägsspår ä 33,oo.......................................	171,600
36 st. spårväxlar å 1,500,oo...........................	54,000
2 » korsningar ä 500, o o............................................	1,000
Rivning av äldre byggnader.........................................	36,900	1,638,000
Skeppsholmsvarvet.
700 m. järnvägsspår å 33,0 o..........................................	23,100
Rivning av äldre byggnader .........................................	51,900	75,000	1,713,000
Kaj byggnader och broar-
Galärvarvet.
320 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0—3,o m. vatten-
djup ä 900,oo .................................	288,000
316 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0 m. vattendjup
å 1,500,oo.........................................................	474,000
270 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup
å 1,700,oo................................................	459,000
300 m. kaj av sten, 2,5 in. kajhöjd, 8,0 m. vattendjup
ä 2,090,0 o .................................................	627,000
Transport	1,848,000	- |	1,713,000

177

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	1,848,000	_	1,713,000
210 m. kaj av sten, 2,5 in. kajhöjd, 8,o m. vattendjup, 100
tons bolastning å 2,500,o o......................................	525,000
Färjläge å Beckholmen ..............................................	65,000
Bro mellan Djurgården och Beckholmen, med användande
av 2 spann från SJ^ppsholmsbron, förstärkta för 10
tons belastning......................................................	130.000	2,568,000
(ny bro: 340,000 kr.)
Skeppsholmsvarvet.
Förstärkning av kajen.................................................	13,000
Pir nedanför inventariekamrarna....................................	60,000
Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................	1,455,000	1,528,000	4,096,000
Byggnader m. m. för allmänna varvsdriften.
Galärvarvet.
Järnförrådsbyggnad......................................................	209,000
Virkesskjul ................................................................	45,000
Vaktstuga .............................................•....................	8,500
Ångfärja för transport av järnvägsvagnar ........................	100,000
Varvsmur och stängsel ................................................	88,500
ömsning och makadamisering.......................................	100,000
Vatten- och afloppsledningar å varvsområdet.....................	235,000	786,000
Skeppsholmsvarvet.
Ändringar i kanslibyggnaden..........................................	10,000
» i fundamentsbyggnaderna ..............................	80,000
Inventariekammare, 6 st........................................	402,000
Utvidgning av värmecentralen ......................................	80,000
Varvsmur och stängsel ................................................	24,000
ömsning och makadamisering...................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar å varvsområdet ..................	10,000 -7-	616,000	1,402,000
Transport	—	—	7,211,000

23

178

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—		7,211,000
Byggnader för de olika departementen.
Artilleridepartementet.
Ändring och tillbyggnad av äldre byggnader...................	92,000
Byggnader för artilleriförråd..........................................	105,000	►
Värmeledning ..........................................................	40,000	237,000
Torpeddepartementet.
Torpeddepartementets kontor och verkstad........................	162,000
Byggnader för torpedförråd, 2 st.....................................	85,000
Pumpstation..............................................................	20,000
Verkstad för flygbåtar och motorer.................................	172,000
Hangarer för flygbåtar .................................................	86,000
Upphalningsslipar för d:o ............................................	2,000
Värmeledning .............................................................	80,000	607,000
Ekipagedeparlementet.
Ekipagedepartementets kontor, verkstäder och sjöinstrument-
förråd.................................................................	84.000
Värmeledning ............................................................	11,000	95,000
Mindepartementet.
Ändring av mindepartementets och nuvarande torpeddeparte-			!
mentets byggnader ................................................	60,000		( f
Ändring av råseglarhuset till minförråd...........................	70,000
Utvidgning av värmeledning..........................................	10,000	140,000
Ingenjördepartementet.
Ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad och
materialprovningsavdelning......................................	180,000
Maskinverkstad............................................................	545,000
Plåtslagareverkstad (med stapelbädd) å Beckholmen............	445,000
Ångpanneverkstad ......................................................	320,000
Smedja och kopparslagareverkstad .................................	230.000
Transport	1,720,000	1,079,000	7,211,000

179

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	1,720,000	1,079,000	7,211,000
Galvaniseringsverk ......................................................	35,000
Gjuteri ....................................................................	230,000
Träverkstad ...............................................................	205,000
Snickare- och målareverkstad.........................................	245,000
Ångslups- och motorverkstad........................................	270,000
Torrdocka med pumphus och pumpar, 125x20x8 in.......	1,292,000
(140x24x9 m.: 1,680,000 kr.)
Upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen.........	290,000
Slip för större torpedbåtar m. m. jämte spår ...................	580,000
Skjul för större torpedbåtar m. m.................................	170,000
Skjul för plåtbåtar ......................................................	174,000
100 tons kajkran med uppsättning.................................	400,000
Ändringar inom äldre byggnader....................................	50,000
Central för värme och elektricitet......................!.............	125,000
Värmeledning utom byggnader.......................................	385,000	6,171,000	7,250,000
Motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg,
redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna.
Artilleridepartementet...................................................	—	50,000
Torped- » ..................................................	—	250,000
Ekipage- » ...................................................	—	5,000
Min- » ...................................................	—	50,000
Ingenjör- » ..................................................	—	1,825,000 ''
Byggnads- » ...................................................	—	5,000	2,185,000
Transportmateriel och flyttbara kranar utom
verkstäderna.
Torpeddepartementet...................................................	—	15,000
Ekipage- » ....................................................	—	20,000
Min- » ....................................................	—	2,000
Ingenjör- » ....................................................	—	250,000	287,000
Elektrisk kraft och belysning.
Allmänna byggnader ..................................................	—	60,000
Transport	—	60,000	16,933,000

180

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	60,000	16,933,000
Artilleridepartementet...................................................	—	30,000
Torped- » ..................................................	—	80,000
Ekipage- » ...................................................	—	20,000
Min- » ..................................................	--	10,000
Ingenjör- » ...................................................	—	900,000	i
Byggnads- » ...................................................	—	3.000	1,103,000
Summa för varvet	—	—	18,036,000 ■
B. Stationens område.
Terrasserings- och. vägarbeten.
Muddring och pallspränguing för kaj å Skeppsholmen...	311,000
D:o å Kastellholmen ...................................................	74,000	385,000
Kaj byggnader och broar.
Skeppsholmen.
265 m. kaj av sten, 1,5 in. kajhöjd, 4,o m. vattendjup
å 600,oo...............................................................	159,000
Förtöjningspirar för beredskaper, 2 st...........................	130,000
Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................	1,455,000
Rivning av Skeppsholmsbron.........................................	50,000
Kastellholmen.
200 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 7,0 m. vattendjup
ä l,760,oo ...... .....................................................	352,000
Fyllning och kulvert i Kastellkolmssundet.........».............	60,000	2,206,000
Allmänna byggnader.
Skeppsholmen.
Underbefälsskola, utöver 1910 beräknad kostnad................	45,000
Marketenteri, utöver 1910 beräknad kostnad....................	20,000
Ny kasärn för 800 man...............................................	1,010,000
Transport	1,075,000	2,591,000	18,036,000

181

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	1,075,000	2,591,000	18,036,000
1 Förändringar i kasärn I...............................................	90,000
» » » II................................................	40,000
» » » III................................................	60,000
» och tillbyggnad av tvätt- och badanstalten ...	80,000
» av uthus till förrådshus för beredskaper ......	25,000
Ångfärja för 200 man .................................................	80,000
Grusning och makadamisering.......................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar utom byggnader..................	150,000
Kastellholmen.
Exercishus för beredskaperna.....................................	190,000
Marketenteri » » .......................................	50,000
Kolskjul för 2,000 ton ................................................	48,000
Skjul för sjökrigshistoriska samlingarna .........................	30,000
Grusning och makadamisering.....................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar utom byggnader ...............	30,000	1,968,000	I
Elektrisk belysning.
Skeppsholmen ...........................................................	250,000
Kastellholmen ............................................................	50,000	300,000	4,859,000
* C. Gemensamma anläggningar
för station och varv.
Telefonanläggning .......................................................	—	13,000	13,000
D. Kommunala anläggningar	—	—	!
E. Boställen m. m.
Bostadshus.
Förändringar i östra och västra boställshusen..................	161,000
» i hantverkskasäm ...................................	30,000
Transport	191,000	—	22,908,000

182

	| Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	191,000		22,908,000
Förändringar i boställshus å Kastellholmen.....................	45,000
» i boställshus å Beckholmen och i Djurgårds-
staden.............................................	60,000
Nya bostadshus å Norra Djurgården (Campementsbacken):
2 bostadshus, typ VII, å 224,000,oo.....................	448,000
14 » , » Vill, ä 162,000,oo........................	2,268,000	3,012,000
Planering, vägar och planteringar .....................	—	250,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar.........	—	300,000
Elektrisk belysning utomhus samt inomhus utom armatur	—	100,000	3.662,000 j
Summa	—	—	26,570,000 |
Sammandrag.
Kostnad för varv..............	18,036,000
*> » station...............................	4,859,000
» » gemensamma anläggningar........	13,000	22,908,000
» » kommunala »	—
» » boställen.........................	3,662,000	3.662,000	26,570,000 1
Markförvärv.................. c-a	—		5,000.000 |
Summa för ombyggnad och utvidgning av stationen
i Stockholm ...................................................	—	4	31.570,000 |

183

b) Reduktioner

i kostnaderna för Stockholmsförslaget, som möjligen kunna föreslås.

Varvet.

Kajbyggnader och broar.

320 m. kaj, 1,6 m. kajköjd, 6,0—3,0 m. vattendjup, utförd

av trä i stället för sten å 500, o o ............................

316 m. kaj, 1,5 m. kajköjd, 6,o m. vattendjup, utförd av

trä i stället för sten ä 800,oo.................................

270 m. kaj, 2,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup, utförd avträ
i stället för sten å 900, o o.................................

Stationen.

Kajbyggnader och broar.

200 m. kaj, 2,5 m. kajköjd, 7,0 m. vattendjup, utförd av
trä i stället för sten ä 950, o o................................

I kostnads-beräkningen upptagen kostnad	Kan reduceras till	Keduktion
kronor.	kronor.	kronor.
288,000	160,000	128,000
474,000	252,800	221,200
459,000	243,000	216,000
352,000	190,000	162,000
—	—	727,200

Summa reduktion

184

c) Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning
för Stockholmsförslaget,

under förutsättning att under 1917 och 1918 för arbetena må disponeras
de för docka jämte verkstad avsatta 1,400,000 kronor samt att därefter
kan påräknas ett årligt nybyggaadsanslag för stationens ombyggnad och
utvidgning av 1,500,000 å 2,500,000 kronor.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1917 och 1918.
Varvet.
Terrasseringsarbeten å Beckholmen................................	_	100,000
Kajbyggnadsarbeten » » .............................	—	100.000
Allmänna byggnader: varvsmur....	—	60,000
Byggnader för torpeddepartementet: torpedförråd	45.000
pumpstation ..... ......	20,000
flygverkstad ...........	172,000
hangarer.................	40,000
upphalningsslipar......	1,000	278,000
» » ingenjördepartementet: docka.....................	—	500,000
Stationen.
Allmänna byggnader: ny käsäm ..................................	—	300,000
Boställen.
Förändringar i gamla boställen.......................................	—	62,000	1,400,000
1919.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Beckholmen.....''....................	100,000
vid 100 tons kran...........................	100,000	200,000
Kaj byggnader: å Beckholmen	100,000
vid 100 tons kran......	100,000
förbindelsebro...... ......	100.000	300,000
Transport	- 1	500,000 |

185

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	500,000
Allmänna byggnader: vaktstuga ....................................	8,500
ändringar i kanslibyggnaden .........	10,000	18,500
Byggnader för torpeddepartementet: hangarer ...............	46,000
upphalningsslipar ...	1,000
värmeledning .........	40,000	87,000
» » ekipage- » : kontor, verkstad och
förråd................	81,000
värmeledning .........	11,000	95,000
» j> ingenjör- » : plåtslagareverkstad...	100,000
docka.....................	500,000
100 tons kajkran......	50,000	650,000
Stationen.
Terrasseringsarbeten för kaj å Kastellholmen ..................	—	74,000
Kajbyggnader: å Kastellholmen.......................................	50,000
förbindelsebro.........................................	100,000	150,000
Allmänna byggnader: ny kasäm ....................................	500,000
underbefälsskola ............................	45,000
marketenteri.................................	20,000	565,000
Boställen.			|
Förändringar i gamla boställen.......................................	—	125,500	2,265,000
1920.
Varvet.
1 Terrasseringsarbeten: å Beckholmen ...........................	100,000
å Galärvarvet .............................	100,000	200,000
Kajbyggnader: å Beckholmen..........................................	100,000
å Galärvarvet..........................................	100,000
förbindelsebro..........................................	300,000	500,000
Byggnader för ingenjördepartementet: plåtslagareverkstad...	159,500
docka ..................	292,000
100 tons kajkran ...	100,000	551,500
Transport	—	1,251,500	!

24

186

	Kronor.	I Kronor. 1	Kronor.
Transport	_	1,251,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet ........	100,000	100,000
Elektrisk kraft och belysning: » ........	40,000	40,000
Stationen.
Kaj byggnader: å Kastellholmen......................................	150,000
förbindelsebro.........................................	300,000	450,000
Allmänna byggnader: ny kasärn .................................	210,000
ängfärja för 200 man.....................	80,000	290,000
Boställen.
Förändringar i gamla boställen.....	—	108,500	2,240,000
1921.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.........	100,000
rivning av södra Galärskjulen .........	20,000	120,000
Kajbyggnader: å Beckholmen..............................	159,000
å Galärvarvet ........................................	100,000
förbindelsebro .......................................	300,000	559,000
Allmänna byggnader: grusning och makadamisering...	20,000
vatten- och avloppsledningar............	30,000
ändringar i fundamentsbyggnader......	80,000	130.000
Byggnader för ingenjördepartementet: plåtslagareverkstad...	185,500
100 tons kajkran ...	250,000	435,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......	100,000	100,000
Elektrisk kraft och belysning: ekipagedepartementet ........	20,000
ingenjördepartementet.........	200,000	220,000
Stationen.
Kajbyggnader: å Kastellholmen ....................................	152,000
förbindelsebro. .. .	300,000	452,000
Transport	_ |	2,016,500 |

187

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
. Transport	—	2,016,500
Allmänna byggnader: förändringar i kastor I ..................	90,000
vatten- och avloppsledningar............	100,000	190,000
Elektrisk belysning......................................................	100,500	100,500	2,307,000
1922.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet......... ......................	200,000	200,000
Kaj byggnader: » » .................................	200,000
färjläge å Beckholmen..............................	65,000
förbindelsebro .......................................	500,000	765.000
Allmänna byggnader: ångfärja......................................	100,000	100,000
Byggnader för torpeddep:t: kontor och verkstad ...............	162,000
torpedförråd...........................	40,000
värmeledning.........................	40,000
» » ingenjördep:t: central för värme och elek-
trinitet...........................	125,000	367,000
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet .........	150,000
ingenjördepartementet ......	100,000	250,000
Elektrisk kraft och belysning m. m.: torpeddepartementet...	40,000
ingenj ördep artementet	60,000	100,000
Stationen.
Kaj byggnader: förbindelsobro................................... .....	500,000
fyllning och kulvert vid Kastellholmssundet	60.000	560,000
Allmänna byggnader: förändringar i kasärn II..................	40,000	40,000
Elektrisk belysning.....................................................	100,000	100,000	2,482,000
1923.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet................................	100,000	100,000
Transport	—	100,000

188

	1 Kronor.	Kronor.	j '' | Kronor.
Transport		100,000
Kajbyggnader: å Galärvarvet.......................	100,000
förbindelsebro .......................................	255.000	355,000
Allmänna byggnader: grusning och makadamisering ......	20,000
vatten- och avloppsledningar .........	30,000
utvidgning av värmecentral ............	80.000	130,000
Byggnader för artillerideprt: ändring och tillbyggnad	92,000
värmeledning.......................	20,000
» » mindep:t: ändring av M D:s och T D:s
byggnader ...........................	60,000
utvidgning av värmeledning ......	10,000
» » ingenjördep:t: maskinverkstad ...................	545,000
värmeledning ....................	100,500	827,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: artilleridepartementet.........	50,000
ingenjör- » .......	100,000	150,000
Transportmateriel: torpeddepartementet ...........................	15,000	15,000
Elektrisk kraft och belysning: artilleridepartementet .........	20,000
min- »	10,000
ingenjör- » .........	50.000	80,000
Stationen.
Kaj byggnader: förbindelsebro ........................................	255,000
rivning av Skeppsholmsbron ..	50,000	305,000
Allmänna byggnader: förändringar i kasärn III	60,000
vatten- och avloppsledningar..	50,000
exercishus på Kastellholmen............	190,000
skjul för sjökrigshistoriska samlingar	30.000	330,000
Elektrisk belysning......	99,500	99,500	2,392,000
1924.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet...........................	200,000
rivning av mellersta galärskjulet ......	10,000
Transport	210,000

189

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	210,000
Terrasseringsarbeten: rivning av stora slupsskjulet............	20,000	230,000
Kajbyggnader: å Galärvarvet........................................	200,000
Beckholmsbron......................................	130,000	330,000
Allmänna byggnader: järnförrådsbyggnad ........................	209,000
3 st. inventariekammare..................	201,000
varvsmur och stängsel.....................	24,000	434,000
1 Byggnader för mindep:t: ändring av råseglarhuset ............	70.000
» » ingenjördep:t: kontor och elektrisk verkstad	180,000
smedja och kopparslagare-
verkstad .......................	230,000
gjuteri .............................	230,000	710,000
| Motorer, arbetsmaskiner m. m.: mindepartementet ............	50,000
ingenjördepartementet ......	200,000	250,000
1 Transportmateriel: ekipagedepartementet .........................	20,000
ram- » .........................	2,000	22,000
Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............	30,000
ingenjördepartementet.........	100,000	130,000
Stationen.
] Kaj byggnader: förtöj ningspirar för beredskaperna, 2 st.......	130,000	130,000
-i Allmänna byggnader: förändring av uthus till förrådshus för
beredskaperna ...........................	25,000
gripning och makadamisering å Skepps-
holmen ....................................	10,000
marketenteri för beredskaperna.........	50,000
gräsning och makadamisering åKastell-
holmen ....................................	10,000
. vatten- och avloppsledningar å Kastell-
holmen ....................................	30,000	125.000	2,361,000
1925.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................	274,500
rivning av norra Galärskjulet...........	6,900
» » stora slupsskjulet..........	31,900	313,300
Transport	—	313,300 j

190

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	313,300
Kaj byggnader: å Galär varvet........................................	200,000
» Skeppsholmsvarvet ..............................	73,000	273,000
Allmänna byggnader: virkesskjul....................................	45,000
varvsmur och stängsel.....................	22,500
gräsning och makadamisering å Galär-
varvet.......................................	40,000
vatten- och avloppsledningar å Galär-
varvet.......................................	100,000
inventariekammare, 3 st.............	201,000
gräsning och makadamisering å Skepps-
holmsvarvet .............................	10,000
vatten- och avloppsledningar............	10,000	428,500
Byggnader för ingenjördep:t: galvaniseringsverk ..............	35,000
träverkstad........................	205,000
• snickare- och målareverkstad	245,000
värmeledning .....................	100,200	585,200
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ekipagedepartementet.........	5,000
ingenjör- » .........	100,000
byggnads- » .........	5,000	110,000
Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............	30,000
artilleridepartementet .........	10,000
ingenjör- » .........	100,000
byggnads- » .........	3,000	143,000
Stationen.
Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................	211,000	211,000
Kajbyggnader: å Skeppsholmen.................	59,000	59,000
Boställen .................................	277,000	277,000	2,400,000
1926.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: järnvägsspår m. in.........................|	249.700	249,700
Kajbyggnader: å Galärvarvet.........................................	500,000	500,000
Transport	—	749,700

191

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	749,700
Allmänna byggnader: gräsning och makadamisering ........	‘JO,000
vatten- och avloppsledningar............	75,000	95,000
Byggnader för artilleridep:t: artilleriförråd........................	105,000
värmeledning ........................	20,000
» » ingenjördep:t: slip för torpedbåtar ...............	380,000
ändringar i äldre byggnader ...	50,000
värmeledning........................	84.300	639,300
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......	100,000	100,000
Transportmateriel: » ......	125,000	125,000
Elektrisk kraft och belysning: * ......	100,000	100,000
Stationen.
Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................	100,000	100,000
Kajbyggnader: » » ..............................	100,000	100,000
Allmänna byggnader: utvidgning av tvätt- och badanstalt...	80,000
kolskjul .......................................	48,000	128,000
Gemensamma anläggningar.
Telefon ....................................................................	13,000	13,000
Boställen.
Bostadshus ..............................................-...............	200,000
Planeringar, m. m.......................................................	50.000	250,000	2,400,000
1927.
Varvet.
Kajbyggnader: å Galärvarvet.........................................	414,000	414,000
Allmänna byggnader: varvsmur och stängsel....................	6,000	6,000
Byggnader för ingenjördep:t: ångslups- och motorverkstad	270,000
slip för torpedbåtar ...........	200,000
skjul för torpedbåtar .........	170,000
värmeledning.....................	100.000	740,000
Motorer, arbetsmaskiner m. in.: ingenjördepartementet......	300,000	300,000
Transportmateriel: » ......	125,000	125,000
Elektrisk kraft och belysning: » ......	200,000	200,000
Transport	—	1,265,000	|

192

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	1,265,000
Boställen.
Bostadshus..................................................................	400,000
Planering m. m..........................................................	50,000
Gas-, ratten- och avloppsledningar.................................	135,000
Elektrisk belysning ......................................................	30,000	615,000	2,400,000
1928.
Varvet.
Byggnader för ingenjördepit: ångpanneverkstad	320,000
upphalningsslip och nybygg-
nadsbädd........................	290,000
skjul för plåtbåtar ............	174,000	784,000
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......	500,000	500,000
Elektrisk kraft och belysning: »	90,000	90,000
Boställen.
Bostadshus.............................................................	876,000
Planering, vägar m. m. ................................................	30,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................	100,000
Elektrisk belysning.................................................	20,000	1,026,000	2,400,000
1929.
Varvet.
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet	325,000	325,000
Boställen.
Bostadshus..................................................	983,000
Planering m. m..............................................	100,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar ..............................	65,000
Elektrisk belysning......................................................	50,000	1,198,000	1,523,000

193

d) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk
arbetsplan för utförande av Stockholmsförslaget.

25

194

d) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk

	1		V a r v	e t s område.
	Terrassering	J Kajbygg-	j Byggnader	Byggnader	Motorer, arbets-	Transport-	Elektrisk |
	och spår-	nader och	för allra.	för varvs-	materiel
	anordningar.	broar.	varvsdrift.	depiten.	maskiner m. ra.	m. in.	belysning, i
1917 och 1918........	100,000	100,000	60,000	■ 778,000			_ |
1919 ......................	200,000	300,000	18,500	832,000		—	_
1920 ........	200,000	500,000		551,500	100,000	—	40,000 J
1921 .............	120,000	559,000	130,000	435,500	100,000		220,000 !
1922 ............	200,000	765,000	100,000	367,000	250,000	—	100,000 |
1923 ......	100,000	355,000	130,000	827,500	150,000	15,000	80,000 ;
1924 ......	230,000	330,000	434,000	710,000	250,000	22,000	130,000
1925 .............	313,300	273,000	428,500	585,200	110,000	—	143,000 ;
1926 ............	249,700	500,000	95,000	639,300	100,000	125,000	100,000
1927 .........	—	414,000	6,000	740,000	300,000	125,000	200,000
1928 ......	|	—	—	784,000	500,000	—	90,000 1
1929 .....	1 -	-	- i	—	325,000 |	__	_ 1
Summa 1	1,713,000	4,096,000 ;	1 1,402.000	7,250,000	2,185,000	287,000	1,103,000

195

arbetsplan för utförande av Stockliolmsförslaget.

Stat	i o n c n	s o m	å (l e.	Gemen- | samt.	B c	ställ	e n in.	m.	Summa.
Terrassc-ring och vägarbeten.	Kajbygg-nader och broar.	Allmänna byggnader m. m.	Elektrisk belysning.	Telefon.	Bostads- hus.	Planering, vägar in. m.	Gas-, vatten- och avlopps-ledningar.	Elektrisk i belysning. |
		300,000		_	62,000	_		—	1,400,000
74,000	150,000	565,000	—	—	125,500	-	-		2,265,000
—	450,000	290,000	—	—	108,500		-	—	2,240,000
1	452,000	190,000	100,500	—	—	...		—	2,307,000
—	500,000	40,000	100,000	—	—		-	—	2,482,000
—	305,000	330,000	99,500	—	—	.		—	2,392,000
—	130,000	125,000	__	—	—	—		—	2,361,000
211,000	59,000	—	—	—	277,000	—		—	2,400,000
100,000	100,000	128,000	—	13,000	200,000	50,000	—	—	2,400,000
! . _	—	—	—	—	400,000	50,000	135,000	30,000	2,400,000
_	_	—		—	856,000	50,000	100,000	20,000	2,400,000
| _	_	_		—	983,000	100,000	65,000	50,000	1,523,000
385,000	2,äö6,000	1 1,968,000	300,000	13,000	3,012,000 250,000	300,000	| 100,000	26,570,000

197

Foto 1.

Fotografi av modellen till Stockholmsförslaget.

Vy från Sydväst.

Foto 2.

199

Fotografi av modellen till Stockholmsförslaget.

Vy från Nordväst.

■

ilfcc.

.

I

201

!

Fotografi av modellen till Stockholmsförslaget.

Foto 3.

Vy från Ost.

'''' *

ture''

■

s

Bilaga. 5

>8 ten

Svimning eu ild

*trangamey

\ kraften

grdUu./j./rym

Salöar

loholmri

Vparrholm

Itönhoi&n

''utfårVÅxvAoX
ffufyer&nt

8

''khoitftxfv

'',mdhobnen)

^^uk/iditnerv

aT''^n.''!

giSuvfl6 wd 8

a./Niä:tta.Yv_

Sbsj}j>j»

''Sö^va/

lvAväa

»cJK»—

.,o\’ö i^&rijtacC]

fk-hobnctv

av A^eiv

c\.^55ixote£^^j^cÖLeii

fo.\"

•O*

ilm/ris

»4s£

« “fe. i1»

^Svarujnuufet''.

''hotnit

dmen

Basse

’>Xohii

Kungshsimt

>„r% s

Bteatd

j.‘U-\a *\öiv

JUMGi

A ejvv

Q stiAj-fu

\*\ *

Vyax

T.ditgholmi

1,100000

Vrv*rf>

ÖWfJj

Si

{v1*

fiffig

taw fwwls

mm

''mmwt

jrfsrtji

©K3^

jfljgaft

Ssjä

asswmm

mm

M5p;;

SSreP!

••**?*,

fwwsliÉÉ

■SV-fS

HM

flEl*

^V-igsS

Si

i«&£

"* ...» -4* fc{ i

»

sisal

gas®

■fasa

«r. ■# ••

r OV

ififilWP

58&B&:

>^V}^aa

i«i

riSÖ

•■^k^dteoi

no öSV?-*.

W0ZmMi

2jM£ji

'' . -

irife -

äs» s^isc

■JsFSSt ms£S*z/

*££*&. «£*8S>Z

^>fc>y-^ri

imtämtt,

fÄ

V^AV''

p£f***!$

S&S

Sf^J

l’^- yi äåj

BSlfcatfcJ

ir„,:. i

Sas?

H^SKS

''aKp

HB»

6>m

mmm

Grän* Hr fästnifU/s "skyddsområdet ” (färgens från
fästningen vända kant anger denna gräns)

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockhoim

mmto Mrtres

Bilaga 6.

/farta öoer StocAhohns hamnområde,

utvisande nuvarande och förestå gnet om råden for ftoft ans
std tion och varu samt c/e om raden otc* Jtt nctarcingeri o c/o
/fäderhotmarna som inpå i förstag ti it öu er eris horn ruelse
mellan /T ron an och staden, den ~7 april /‘JKc,.

Vuoarunde område för flottans station och varu .

föreslaget - vid Kaknäs för

‘ K ’! - il jC an ctområde och utfyllning uid Jjäderholm ärna

\ IO in ra de niet Jjä derhos ma r nce, föreslaget att disponeras

ao /Tronan.

Omra.de
titt tf (tf och där ef ter öoer ta gas au JÖtochhotms stad

Område olåt f( n d aran gen, föreslaget att
/n hopas ao JPtschhotms stad.

Område old fm da ra ngen föreslaget titt bangårdar.
« n » , redan tillträtt a o

tDtoohholms stad .

Föreslagen utvidgning av f/otfans nuvarande område.

ftölna

N G

vårta

HjortncL^GTv

iwe-n. jo

SKärsälra

-..i''*

//» //% "'' ■■Värtagrunäfl

,2 *

Röstvärdets

^ fasa-».

Lar Saf t-tf

Svea Artilleri
Rucerrxtnles Tccsesn -

jLa-clxjL^a-Tds skritt

Öl IfiftoSAdölfs K 2“

Ss r

fo

’ C:-.!

•• * „ r

iv.-- f\ \ s

\\dlmm

Ciftf

''9* "/ it* -s.

/''■v '' '';k_ ilFrdZrtXsh af *

^£5: V V -

Va vall er isko

diska.

Zf ZS- Zt 2C.

23 //- ,t

\)MV‘th.rs ~3

> yjij>

JV

Parkudden. \N>

>HoWn9n

Tacka udden.

v j

..........j3iocWnusu

7 7 y7 3 0 to ** ••* .. _

& V JO /o ■ 36

g^y-^gr^p-rffkslöyjsudtzeis g 9 ''2 7 lH

*^ZT'' ” * - " ^ - St '' - " . *

» ~ . • , * ^ ~ r - * * *■

,0 •••• J9

''*• ^ Seclv,

/^Valdemars. *
Zi vi Veu

/a Jo

?s~ — /o

Vi y 3S- f X3 „ /V s ffoustdOiSg

Hä-stholmeu ^

ZJ

:• u**

lä f /«

sha.l-nu_

4y*fe/w''Ar«-

lOO O IOO

SKALA 1:20 oo o

ioo© I500

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

Bilaga 7.

STÄTlOhOOMRADCJ

yYTTRir-iae.

Bilaga. 8.

Bosaii

$ÖÖutT tyXTYV S

ZitselgärtiLet

- o

Hus te deri

YcyvVcfte. qtl

''bHwlm,

L''Mll

over

STATIONS -OMRADTT
vid

Skala, 1:20000

9en. Stab. Lit. Anst.

Bilaga 9

STATI OM 50MRÅDET

TORDBV FJÄRD

mi_ ADFVIK N?!

KÅRDODA N?l

i-m_ B ET5ED

M öfRTMÄS

Sen. Stab. Lit. Anst.

Bilaga* 10.

nn

CZ3

ARj rLOTT3TATI OND KOMMITTETÖ

förolctc} till

OMBYSGNAD och UTVIDerMUNG

QU

h L OTT STAT l OM E N

E ■> .''jo

eÅ-r»K|uL

GiAiarvarve:

-

SKEPPSHOLMEn

alkärret

KyCs.E5TEll_l_HOl_nE.ri

va i(gsF<

BYErGfH/

UPPFÖRA^

LLNUerT FOR5LA&ET

A C.Q UI Dt STAr-fö

5-oo HETT.

SOM Mu FlMMAF}

tr IVAKURVORNA JÄMFÖRA tJlGr TU-U M.V.Y

BECKHOLMEN

M.V. V * M

MCT. CVt.P? STOCKHOLMt) SL.USSTRQSKEL

mini

cam

IOO o IOO

-tenin il - i

eöo

300

SKALA

-400

1:5000

500

fcQO

700

EÉT

ÅOO

aoo

iOOC

METER

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

1— I L. L_

NK A TR T /A M

Bilaga. 11.

iqi& ÅRS RLPTTSTATIONS KOMMITTÉS

förslciq till

O

5 Oo

FLY Ti

I SN/EJRICSrET

TONS KRAN

LP udd ers

HdSM

CrEv;

VOOT K^R^vM

FÖRRAS

PARAPET

F3 C.~f

.KNA*b

ÖA^*S>ÄTS<3r FÖP^

MlfNORe

T^/XRTVcär

BASbÄNCr

ö. ^jÖF^ESEU^X/e^N^ QAT/

For*

Puvrs> t=-qj

Ä^ENTUELL

Tqr F^ELorvxFrr vq -

x^rfcvxMA

FLveröA-rss.Li

//V

///

LINDAR^HCrÅVlKCIN

~)A(cr ''vIWSGEL"

TnV. K/CSM.
KONTOR

lMGr*b

Vr. va^T^FT

ÄF=>RÄfv|<

»EP. s

?>\ \

KÄLLARI

MV\Rl

IfNer. deifmkqmt

och crv^x

ELEHCT?* > ^V''

verksH \

'']OlNSTRUJ

MUNDUDOEN

?•=». DEP.

■föNDMEDEL^)

KALLARE

Ca^TT''

FÖR

A^RVS

\MUR

PO^XTjS

■skjul.

F=?LÄererrN i NO -

TAN Dfnex?e: us

Verk:

AV REKRYTAV -

OEL.Ml''ncä-AR.

NAFVER;

T3V&&W. DEp/

torped , nin

HANuARER

verk:

vaRV&mur

OVB.Be.-

OCH

OCH''

lMA-Tj

RCDSKAPF. K?

____ 1AL

TtorirÅd
KOLiioRf*

NHM)

MM

iQAS^ANl,

:e:&£>k.]Lji_

TOR

CFFIC.ER5BI

ansli s -

ST berm

wtgi

wus

HAr-^M T-öfR.
‘ [ÅR

S|ÖKg!icsr£.

8.0 M. UNDER M V.Y

MTlL-l~ botten

smAcbAtt

WOIA

KRIGrSFJÄT.

KOLHI

tal ,ui

EXE1I

HUS

mani:

5F=/NRVA£x FRÅN

D]urR&ÅRDS>3rpors

UpOFTTCi

D J

o. OFI

NAMN "Före

BYCrCrtNADER. ATT

UPPTORA^

UM DER.

No BYCrCrN. SKEDET

SMABATAFI

APQU1D1STANS

So MEIT.

nivakurvorma hänpöra ste»- tii_e

n .v.y

m v. y.

A.oo

STOCKHOLMS SLUSSTRÖSKEU

MET. OVE.R

son

EirsrsA^

mm

tä\\l

mmmm

m tB?/i

IOO

50

£oo

SKALA I > 5000

500

800

iooo

_i METER

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm.

ö\s t pr

V

A ö K R i K E. F JÄ R D E /VJ

Bil aga. 12.

iqi(b ÅRS RLCTTSTATIOMS KOMMITTÉN

förslaq till

T LOTTDTATI OM

vid

ELFVM,

KAL.L.BADHUS

Torp. deri
KRUTHUS. \ V

\

TANDMEDEL^ -VERKSTAD

AM N

i-LARE

»Mm

kyrkogård

''P.&.^VELR/CjC.

%

é

VATTEN

I

KASERN

Tf* an 1.

I

Ramling

YTTFU rVGEL -

\

CM >7-*A
It

ELFVIK

SO T. KRAN.

HAL.L.

&

4

<9

/ Furutorp

JArtij.

Maskin

loa. T. KRAN

Piten.

■SJ/BhUsTu

PuÅtsl. verk Tit

©

ItflPPA

%

msm

ELEV/K.

HAMN

BmÅbAtar

\

\ KULLEN \
'' \

$ KORSREM.

i METSOLA

r^ATS FÖR RROViÄ}vr

\ ^j i Ä/t^AsiN.TSA^ni Jn''fi

—• 1

©

MlN

t>

HÖqARNS FJÄRDEN.

□ BYqqNADER ATT UPPFÖRAS ENL. FÖRSLAqET.

« — -< EVENTUELLT UPPFÖRAS SENARE.

" — SON NO FINNAS -

HUS TEqA FJÄRDEN.

T I T rtTTTI

£

Skala * /-• 5000 .

-T --T- -.....-£

METEB

A EGUi DISTANS i Sfi HE.TE.R.

N/VÄ KURVORNA HÄNFÖRA Slq TIL.U M.V.V.

m.v.Y. « 4.0 MKTEf? äv£R stock ho uns seusströsk&u .

Stab. UT. anst.

O o o o o

Bil aga, 13

bJöpkudoe i

lund

\Q\G> ARS FLOTTSTÅL IONS KOMMITTÉN

ARFRIKE F J Ä R DEN

PLATS FÖR FÖPDÄqqN. AV RFFRYTRVD.

förtal

7 N.TiLL Rast Bgttch

EVENT. Aa-AT-S Ao/7 tohr_I
''''NteHjuTNiNQSSTAT/ON.

SOTUDDEN

RIKTNING AV EVENT. TORPLDIMSKjuTNiNqsBANA

KÅTRINELUND

Exempel

''.HUS

■FLOTT DTAT1OIN

BERq

100 T. KRAN

FFVDHE-,

Plats ror

till. fast Botten.

BRÄNSLE DS.

PpTSDAL

PA MS ARB. S VER/QE

8 n. till. fast Botten

;a//5t öfsj

50 T. KRAN

JBADHui

S / //Plats

i s/F^R ^

///eÄqq/v. av
torped*

// A7/A/-0

/ 4/.1/. B T BE*

Redskap&R .

ÄE AS HALL

SOS ÖA/

''INSTR.

tNiCKAREL

WÅl.\re

% HEL ENEBORq

‘sJÖRES

Batar

ART OE.PT.

rf År.

ATS,

''QERqARN

JAq.WRANqEL.

?RE O

Qr önstav/Ke n

-Kruthus.

''ER k.

verk yr.

/fFÖRR.

RlÅRKTEt

JAFT

[RHECdNT.

FEV q B ÅT

H A N^A RE.

// Ungefärlig ''stat i o.

SÖDER qARNSV/KEN

VERST AD

hamn

för smabatar.

S M. T/CL. FAST BOTTEN

''Järn''

Förr

r\ e

/t-''T

iMi. Kant

iq.DEPT.

PLATS

[ATP.

< M EDt

TfrVBHgD.

VE Hl

Språng amf

—KÄtrtrpft&.--»SÄL.

HLBYSSjN

IPKSTAj

VAK\\

I PLATS\''

V-OFF.

foa? p4>

J~s för Skjuta

\OVJ ANT -

MATSAL,''

IZKL. Vi

förråd

BAqEP.

Fl. N.

''OKHUS

kyrka

''SE i BY

Vj-S/jVf/V,

SJÖKRIG |

"skola

BOS.

ExPED.

•il,sra\

/O POTTS PLATS

hallstät.

-5f LU PA du

L ELFVIK

iXERC.m

Hållstat.

hållstat.

STOCKHOLM

TjENTOPfy^^

LÖFBAC.

S KOLHUS

KYR KOqARD

HU^TEiqA

L / TSELqÄPDE 7"

Ö. YTTRINQE

//C T

V. YTTRINqE

SjQRNBO

''nilsTöRR

fjLANqNÄS

Gustafs berg

Brygga

8EtELEVUE

EKUDDEN

''ANN FÖR SMÅ BOTA P

TRIST/ NE MÅL L

\RoheACKaM

A t

Gråvide a/

RU&ffpD.

HALL

FREDRlKpBERq

Fredr/kshÅll

krrlsro

Erik^ber 9

FÖR SMÅBÅTAR.

HUSTEqRHOLN

KYRKVIKEN

HUSTEqA FJÄRD EN

kallbadhus

] BYqqNADELR ATT

UPPFORAS ENE. PORS ER q ET.

EV ENTU PEST UPPRÖRAS» SENARE.

AeQUIO/STANS

5,o MET.

n

SOM NU FINNAS.

NIVÅ KURVORNA HÄNFÖRA Öl C) TILL M.VL

M.V.L = Ro MET. ÖVER STOCKHOLMS SLUSSTRÖSKEL

Skala = I ■■ 5oco

so 0 Joo 9 urrWTT-A--t--^	r-3	£___3	r - 3	X) GOO /	» 8	JO 9	SO /	)0Ö
~1~— “t		—	—			T	[==|

..Anstalt Stockholm

Generat-st. I

Bilaga. Vi

ÄNQSHOLMEN

LOM MAN

KALL.BADHIAS

MOMUS

Ri© ÅR© RLPTTDTATION© KOnniTTE©

■försloq till

FLOTTDTATION

''ND.OFE.

Fl A tj roff

Förlä^^n/ni}

A V REKRYT A 1/

0£LW//V^Ä1

R/SHOEMEN

Torped - Min

As> p i///r>5 träsket

TORSBY

OCH U.I/.B

REDSKAPER M.M

SKAL.# = / • 5000

;DROTTS

OST,

PLATS

HAL,

KARBODA

CHrwÄjJ

To R ö BY

FJÄRD

KASERN

<5 m. T Jul fast B.

^MRNS CjRUNDEJT -

Min

ta n om bo

V£J=)H3T. ^ [OBJ

Z& FÖR

1L.RT3 FÖR.^
Y&yqqN. bäd,

SPRÄNGÄMNES TäMOM£D''Els\
KäleaFe källa^A

HEM VIKEN

A R

b o

fBvqq, VEJ

torp:

KAÄ&UfercjqH

( MpRKi

''ENT.

YS

SO T. KRAN

FjLYq BA\

JÄq. WRAt

l IRKESSKjLl

h A N

STAD

S~n .TILL FAST B.

T( RP.. 1EP1

S A EU

B et/s a o,

Mops

s. viken

UTBAKA

sS^fTTTtar/

STRÅ a>

HÄLARE,

-MERKsf.

LSTAT -

Event. Plats Rör Torreo

\ iNSnJuTN. ''STATION

T. KRAN

wr/

PLATS FÖR BRRNSLEDEIPB

■.SERYj

OöBV

3 jon

\RB. SVERIGE

Bets ed a:

vin EN

\LLBAOHUS

St Berm

k8 h. till. rast b

R S

f- f

BVqqNADELR

UPPFÖRAS

RTF

ENEIQF FÖPSLAQET.

Eventuel ut

uppföras

SENARE

Som nu finnas

VÄSTER

Vi KEN

Till. Rlsfäkef

Aequ/ois taks * 5,0 HET.

NIVÅ KURVORNA HÄNFÖRA Siq Till N.I/.y.

m.v. y. -4.o hlt. Över Stockholms slusströskel

Farsta

eandet

MORTNAS

Generalst. Li

5/ U5

w53m

/	i” so ? T *	» JOp 4eo 5Ö0
-LLJ..1	Mil		mftbh
		1	i i-1-