Berättelse

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1917.

För konungahus och folk har Hans Kungl. Höghet Hertigens av Dalarne
födelse i Stockholm den 31 oktober 1916 utgjort en glädjande tilldragelse.

I enlighet med det beslut om samarbete mellan de 3 nordiska rikena,
som fattades under det på H. M. Konungens av Sverige initiativ under
december månad 1914 hållna nordiska konungamötet i Malmö hava
svenska, danska och norska stats- och utrikesministrarna sammanträtt i
Köpenhamn den 9—11 mars och i Kristiania den 19—22 september 1916
för överläggning om sådana frågor, som under kriget visat sig vara av
gemensamt intresse för de tre länderna.

Möten i
Köpenhamn
och Kristiania
mellan
de tre skandinaviska

ländernas
stats- och
utrikesministrar.

Den 31 januari 1916 undertecknades i Paris en konvention mellan Konvention
Sverige och Frankrike angående ömsesidigt skydd för industriell ägande- X^ömsérätt
i Kina. Konventionen har under den 11 påföljande februari av Kuno-], tidigt skydd
Makt ratificerats. ° industriel!

J äganderätt i

Kina.

Kungl. Maj:t har under den 29 april 1916 ratificerat den mellan Ratifikation
Sverige och Brasiliens förenta stater i Stockholm den 14 december 1909 domskonvenavslutade
skiljedomskonvention. Ratifikationerna utväxlades i Stockholm tion med
den 24 maj 1916. Brasilien.

Bih. till riktd. prot. 1917. 1 Sami. 1 avd. 3.

Riksdags-Berattelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Konvention Den 15/2 juli 1916 undertecknades i retrograd mellan Sverige och

rörandftam-Ryssland en konvention angående sammanbindning av de svenska och
manbindningj>yg|^a järnvägsnäten genom en bro över Torne älv. Konventionen har
oVchSVryBkaa under den 15 påföljande augusti av Kungl. Maj:t_ ratificerats och ratifikajämvägs-
tionerna utväxlades i Retrograd den 26/13 augusti 1916.

näten.

Konvention Den 24 augusti 1916 undertecknades i Tokio en konvention mellan

nÖm indu-11 Sverige och Japan angående ömsesidigt skydd för industriel! äganderätt
strieii j Kina. Konventionen har av Kungl. Maj:t den 6 påföljande oktober rati äganderätt i

Kina. ncerats.

Handels- Under den 6 oktober 1916 har Kungl. Maj:t beslutat att genom

förhand- särskilda delegerade inleda förhandlingar med England i syfte att uppnå
lingar med en lösnino- av mellan de båda länderna föreliggande handelspolitiska frågor.

England. °

Sveriges an- Kungl. Maj:t har under den 27 oktober 1916 beslutat Sveriges an konvjntionénslutning

till den i Washington den 2 juni 1911 undertecknade konveni
Washington^jonen angående förändrad lydelse av den i Paris den 20 mars 1883 avÄt
slutade och i Bryssel den 14 december 1900 reviderade konventionen röindnstrieii
ranc[e skydd för industriell äganderätt.

äganderätt. J

Utfärdade

författningar.

Under nedannämnda dagar har Ivungl. Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1916 den 6 mars: lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt
fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av
fartyg;

» j 24 » lag om ändrad lydelse av 15 kap. 3 § rättegångs balken; »

» » »lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juli

1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för
skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman;

» » > la o- angående verkställighet av straffarbete och fängelse -

straff;

» la»- om rätt domstol i vissa mål och ärenden angå O ende

frälsemän;

» lag, innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916 den

» •»

y> »

» >

» »

> »

24 mars: lag om lindrad lydelse av 3 mom. i förordningen den
30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval;

» » lag om nyttjanderätt till gravplats;

» » lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § och 2 kap. 43

§ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14
juni 1907;

17 april: lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor in. in.;

» lag om ändrad lydelse av 8 kap. 25 § strafflagen;

30 maj: lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag;
lag om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den
16 maj 18M;

» » lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895

om handelsbolag och enkla bolag;

» » lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105

och 132 §§ i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag; »

» lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen

den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar;
lag om fastställande av högsta pris å vissa varor vid
krig, krigsfara eller andra utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden in. in.;

2 juni: lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen
för krigsmakten den 23 oktober 1914;

9 » lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och

52 punkterna i lagen om val till riksdagen;

» » lag om förfogande över viss egendom vid krig, krigs fara

eller andra utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden;

» ;> lag om inskränkning i inmutningsrätten;

17 » lag om ändrad lydelse av 2, 3, 36 och 37 §§ i lagen

den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning; -

lag om ändrad lydelse av § 7 i förordningen den 16
november 1863 angående allmänt kyrkomöte;
lag om ändrad 1) delse av 17 kap. 12 § handelsbalken; lag

om ändrad lydelse av 2 § ko) i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916 den 17 juni:

» » » »

> » 30 »

» » » »

» » 30 juni:

» » 8 uli:

» » » »

lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 27 juni
1902 innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;

lag angående tillämpning med avseende å elektrisk
järnväg av bestämmelserna i lagen den 12 mars 1886
angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs
drift;

lag angående ansvarighet för skada i följd av automobil
trafik;

lag om ändrad lydelse av 11 kap. 15 § strafflagen;

lag om ändrad lydelse av 2 § 14:o) i lagen den 26

maj 1909 om Kungl. Majtts regeringsrätt;

lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan utrikes orter;

lag om utsträckt tillämpning av lagen den 6 mars

1916 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt

fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av

fartyg.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1916 den 14 järn:

» » 28 »

» » » »

i » 3 mars:

» » 17 »

» » » »

kungörelse med bestämmelse, att skeppsgossekåren i
Marstrand skall lyda under viss regementskrigsrätt;
kungörelse angående inrättande av särskilda krigsrätter
för vissa för vinterutbilduing sammandragna avdelningar
av infanteriet;

kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinterutbildning
sammandragna avdelningar av kavalleriet
och fortifikationen skola lyda under vissa regementskrigsrätter; kungörelse

i anledning av beslutad reglering av tingslagen
i Jämtlands västra domsaga;
kungörelse med bestämmelse, att särskilda till marinen
hörande avdelningar och personal skola lyda under
vissa krigsrätter;

kungörelse om statistiska uppgifter rörande häradshövdingarnas
sportelinkomster och tjänsteutgifter samt
befattningshavares vid rådhusrätter, magistrater, polisdomstolar
och poliskammare avlönings- och pensionsförmåner; kungörelse

med särskild anvisning till det vid förord -

Berättelse om vad i rikets

styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916

ningen angående jordregister fogade formulär E, att
iakttagas vid upprättande av jordregister för Kopparbergs
län och Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs
län;

den 17 april: förordning angående vissa utfästelser rörande införsel
och utförsel av varor m. in.;

» 12 maj: kungörelse med bestämmelse, att viss till krigsskolan

hörande personal skall lyda under regementskrigsrätten
vid Alvsborgs regemente;

» 19 kungörelse om ändrad lydelse av 1 § i nådiga kun görelsen

den 29 november 1907 om tomträttsböckers
inrättande och förande samt om tillägg till samma
kungörelse;

» 30 i kungörelse med föreskrifter om viss utredning i ärende

angående förvärv av fast egendom enligt 4 § i lagen
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag;

* » » kungörelse angående tillämpning av vissa bestämmel ser

i lagen der 30 maj 1916 om fastställande av
högsta pris å vissa varor vid krig, krigsfara eller
andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden
in. m.;

» 2 juni: kungörelse angående tiden för ikraftträdande av lagen

den 2 juni 1916 om ändrad lydelse av 127 och 128
§§ i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914;

» » » kungörelse angående sammanträdesturerna i Södertörns

domsaga;

» 9 » kungörelse med bestämmelse, att de jämlikt § 36 mom.

1 värnpliktslagen under år 1916 för landstorinsövningar
sammandragna avdelningarna av krigsmakten
skola lyda under vissa krigsrätter;

» » » kungörelse med bestämmelse, att en till Malmslätt

förlagd avdelning av fälttelegrafkåren skall lyda under
viss krigsrätt;

* » » kungörelse angående tillämpningen av viss bestämmelse

i lagen den 9 juni 1916 om förfogande över viss
egendom vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;

» 17 » förordning om anstånd med erläggande av vissa patent avgifter; -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916

deri 30 juni:

» 8 juli:

»11 »

» 28 »

» » »

» 4 aug.:

kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för
år 1917 åt befattningshavare i statsdepartementen;
kungörelse angående ersättning till häradsskrivare för
upprättande av röstlängder under år 1917;
kungörelse med bestämmelse, att viss till skjutskola
vid artilleriet kommenderad personal skall lyda under
regementskrigsrätten vid Smålands artilleriregemente;
förordning angående närmare bestämmelser för verkställighet
av lagen den 9 juni 1916 om förfogande
över viss egendom vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga,
av krig föraidedda förhållanden;
kungörelse angående skyldighet för rikets domstolar
att till lånens lantmäterikontor insända utslag i gränstvister; kungörelse

angående sammanträdesturerna i Norra

O O

Roslags domsaga;

kungörelse med bestämmelse, att till fortifikationen
hörande, å Svea ingeniörkårs övningsplats vid Älvkarleö
förlagd personal skall lyda under viss krigs -

rätt;

> » » kungörelse med bestämmelse, att till Rommehed sam mandragen

fältingenjörskola skall lyda under viss krigsrätt; )>

23 sept.: kungörelse med bestämmelse, att till artilleriets skjut skolor

å Karlsborg, å Marma och i Boden kommenderad
personal skall lyda under vissa krigsrätter;

» 29 » kungörelse angående ändrad sammanträdestur i Sol lentuna

och Färentuna härads domsaga;

:> 27 okt.: kungörelse med förändrade bestämmelser i fråga om

skydd för vissa främmande patent, varumärken och
mönster;

» 24 nov.: kungörelse i anledning av beslutad förening av tings lagen

i Sunnervikens domsaga;

» » » kungörelse angående avlämnande från vissa domstolar

och myndigheter av uppgifter för alkoholstatistiska
undersökningar;

» 1 dec.: förordning om skyldighet för präst att avlämna upp gifter

angående inträffade dödsfall;

» » :> kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen

den 26 november 1909 om upprättande av röstlängd

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit 7

för val till riksdagens andra kammare samt den i avseende
härå vissa myndigheter, åliggande uppgiftsskyldighet; kungörelse

om meddelande till riddarhusdirektionen
av vissa underrättelser angående frälse personer;
förordning om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter; förordning

om av gifter till förmyndarkammaren i
Stockholm för viss egendom.

Kungl. Maj:t har dels förklarat, att lägenheterna Flybo n:o 1 under
Präståsen och Flybo, skogsanslag, skola från och med den 1 januari 1917
i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende tillhöra
Ockelbo socken, Ockelbo länsmansdistrikt, Gästriklands fögderi och Gästriklands
domsagas västra tingslag, ävensom i följd därav förordnat, att
lägenheterna skola i jordeboken överföras från Hanebo socken till Ockelbo
socken, dels förordnat, att de invid och i närheten av Skellefteå stads
nya hamn vid Kallholmsfjärden belägna delar av skattehemmanen n/64
mantal Ytterursvik n:r 2, 3/s mantal Ytterursvik n:r 4 och lU mantal Ytterursvik
n:r 6 jämte några avsöndrade lägenheter samt områden för järnväg
och annan väg, allt med en areal av tillhopa 320,2730 hektar, ävensom
tillhörande vattenområde skola från och med år 1917 införlivas med staden
Skellefteå i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende
och sålunda uteslutas ur landets jordebok, dels förordnat, att med
Motala stad skola från och med år 1917 i administrativt, kommunalt och
judiciellt hänseende införlivas vissa intill staden belägna, till Motala landskommun
hörande områden, dels ock förordnat, att med Norrköpings stad
skall från och med år 1918 i judiciellt, administrativt, kommunalt och
ecklesiastikt hänseende införlivas S:t Johannes borgerliga kommun och
församling.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Södertörns domsaga skall från ochAnd.raf tings o

o / o ^ laSTSlDClGllllIlfir.

med den 25 augusti 1916 vara indelad i två tingslag sålunda, att Svartlösa
och Öknebo nuvarande härad tillsammans skola bilda ett tingslag
under benämningen Svartlösa och Oknebo tingslag samt Sotholms härad
fortfarande utgöra ett tingslag under benämningen Sotholms tingslag,
ävensom att de båda nybildade tingslagen i domsagan, där till följd av
denna reglering lagtima ting skola hållas enligt stadgaridena i förordningen
den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser
om häradsting, skola hava gemensamt tingsställe i Stockholm samt att Norra

1916 den 1 dec.:
» 8 r

19 »

Berättelse vrn vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Organisation
av rådhusrätter
och
magistrater
m. m.

Roslags domsaga skall från och med den 1 januari 1918 vara indelad i
två tingslag sålunda, att Väddö och Häverö skeppslag samt Närdinghundra
härad ävensom Edebo socken av Frösåkers härad bilda ett tingslag
under benämningen Väddö och Närdinghundra tingslag med tingsställe i
Häverösurid samt Frösåkers härad med undantag av Edebo socken utgöra
ett tingslag, benämnt Frösåkers tingslag med tingsställe i östhammar.

Efter vederbörandes förslag bär Kungl. Maj:t fastställt vissa ändringar
i organisationerna för radhusrätterna och magistraterna i Västerås,
Alingsås, Malmö, Norrköping och Östersund.

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1916 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 21 januari: kungörelse om ändrad lydelse av § 8 mom. 2, § 25
mom. 1, § 66, § 70 mom. 1, § 71 mom. 2, § 97 mom. 1 samt§ 117 i nådiga
förordningen den 31 december 1914 angående inskrivning och redovisning
av värnpliktiga samt deras tjänstgöring in. m. (inskrivningsförordningen)
ävensom av de till samma förordning fogade formulären n:r 14 och 15;
kungörelse angående uppskov med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring
vid mobilisering för vissa värnpliktiga; den 28 januari: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 1 mom. 1 samt §§ 2 och 14 i förnyade
nå liga stadgan den 10 mars 1905 för prövning till vinnande av inträde
vid krigshögskolan; kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom. 2

1 Kungl. Maj:ts nådiga reglemente den 11 oktober 1907 angående förplägnaden
vid arméns truppförband i fred (fredsförplägnadsreglementet); kungörelse
angående ändrad lydelse av § 4 mom. 7, § 6 mom. 8 och § 7 i
Kungl. Maj:ts nådiga reglemente den 11 oktober 1907 för underhåll och
vård av arméns kasernetablissemang, övningsfält och skjutbanor in. in. (kasernvårdsreglementet);
kungörelse angående placering av regementskvartermästare,
regementsadjutanter, bataljonsadjutanter och sjukvårdssergeanter;
den 4 februari: kungörelse angående ordinarie läkares vid arméns truppförband
tjänstgöringsskyldighet vid marinen; den 18 februari: kungörelse
om ändrad lydelse av § 86 mom. 1 och § 87 mom. 2 i gällande inskrivningsförordning
ävensom av det till samma förordning fogade formuläret
n:r 16; den 17 mars: instruktion för generalstaben; kungörelse angående
veterinärvårdens uppehållande vid truppförband under ordinarie tjänstinnehavares
ledighet in. in.; kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom.

2 i reglementet för anskaffning, underhåll och vård av veterinärmaterielen
vid arméns truppförband (veterinärmaterielreglementet) den 11 oktober

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1907; den 24 mars: kungörelse angående antagande och avskedande av
volontär (fast anställt manskap) vid armén, med undantag av musikvolontär;
kungörelse angående fastställande av grundstadgar för det av staten
understödda frivilliga skytteväsendet; den 7 april: kungörelse angående
militärpastorers skyldigheter; den 14 april: kungörelse angående placering
av officerare och underofficerare med vederlikar vid eller i trängen eller
dess reserv samt av officerare och underofficerare på reservstat vid trängen;
kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöterna
i de i 18 och 26 §§ av lagen den 2 juli 1915 angående anskaffande
av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen)
omförmälda kommissioner m. fl.; den 5 maj: kungörelse angående
organiserande av en fortifikationsstab; den 9 maj: kungörelse angående
vad militär personal i vissa fall har att iakttaga vid upprätthållande
av allmän ordning m. in.; den 12 maj: förordning med vissa bestämmelser
för verkställighet av lagen den 2 juli 1915 angående anskaffande av hästar
och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen), i
vad samma lag avser anskaffande av automobiler (autoinobilutskrivningsförordning);
dm 19 maj: kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i förordningen
den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru
och barn (familjeunderstöd); den 26 maj: kungörelse angående konstruering
av vissa officerare och underofficerare vid armén; den 14 juni: kungörelse
angående hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén; den
21 juni: kungörelse angående tillsättande av vissa beställningar å arméns
reservstater under år 1916; lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att
deltaga i kaderövning vid landstormen; den 11 juli: lag om ändring i vissa
delar av lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och
enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov; förordning med
närmare bestämmelser för verkställighet av lagen den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för
krigsmaktens behov (rekvisitionsförordning); kungörelse angående tid, varå
vissa sammanträden med de i gällande rekvisitionslag omförmälda värderingsnämnder
tdlsvidare skola hällas in. in.; den 28 juli: kungörelse om
ändrad lydelse av § 4 I e) i kungörelsen den 21 januari 1916 angående
uppskov med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering
för vissa värnpliktiga; den 22 augusti: kungörelse om ändrad lydelse
i vissa delar av nådiga reglementet för artilleri- och ingenjörhögskolan
den 22 augusti 1914; kungörelse om ändrad lydelse i vissa delar av reglementet
för krigsskolan den 22 augusti 1913; den 11 september: kungörelse
angående fördelningen av vissa å staten för arméns reservstater för
år 1917 upptagna beställningar; den 13 oktober: kungörelse angående än Bih.

till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 2

Riksdags-Berätt elsen.

10 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

drad lydelse av § 113 mom. 2 i inskrivningsförordningen; den 20 oktober:
kungörelse angående ersättning för kost åt värnpliktig, som hämtas till
inskrivning eller tjänstgöring; den 24 oktober: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 43 mom. 2 i nådiga reglementet för arméns avlöning under
fred den 11 oktober 1907; den 1U november: kungörelse angående premiering
av för krigsbruk lämpliga lastautomobiler; den 24 november: reglemente
för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente); kungörelse
angående ändrad lydelse av § 9 mom. 1 i reglementet för arméns
avlöning under fred; kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 3 och
4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig
den 16 juli 1906; dm 8 december: kungörelse om ändrad lydelse av
§ 2 mom. 1, § 6 mom. 3 och 5, § 8, § 12 mom. 1 och 2, § 13,
§ 35 mom. 1, § 42 mom. 1, § 57, § 75 mom. 1, § 76, § 83 mom.
1 och 3, § 84 mom. 1, § 86 mom. 1, § 87 mom. 2 och 3, § 91
mom. 3, § 93 mom 4, § 107 mom. 2, § 108, § 109 mom. 1 och. 2,
§ no mom. 1, § 137 mom. 1 och 3 samt § 144 inom. 1 i gällande inskrivningsförordning
ävensom av det till samma förordning fogade formuläret
n:r 1 samt om upphävande av § 7 och § 11 i förordningen ävensom
av de till densamma fogade formulären n:o 2 och 4; kungörelse om
ändrad lydelse av § 19 i nådiga förordningen om landstormen den 23
december 1915; den 15 december: kungörelse om ändrad lydelse av § 19
mom. 3 och 5 i nådiga reglementet för krigshögskolan den 4 november
1904; kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december
1915 angående den ständiga indelningen i fred av arméns truppförband
m. m. den 30 december: kungörelse angående ändring i vissa delar
av den vid förordningen den 31 december 1913 angående rikets indelning
i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av ledamöter i inskrivningsrevisioner
in. in. fogade tabell I; kungörelse angående ändring i
vissa delar av den vid förordningen om landstormen den 23 december
1915 fogade tabell; kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3 och 8 i förordningen
den 10 juni 1912 angående tillämpningen av förordningen den
1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn
(familjeunderstöd).

Arméns va- a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

penovnmgar. Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar anordnats jämlikt värnpliktslagen
§ 27. Därjämte hava värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt
värnpliktslagen § 28.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Reservtruppövningar hava under året anordnats för samtliga truppslag.
Landstorms- och kaderövningar hava för första gången anordnats.

Gemensamma större fälttjänstövningar hava varit anordnade med IV. ^ntjänstoch
V. arméfördelningarna m. fl. trupper.

Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, arméfördelning-Fält8vninsar
ärna, infanteriet, kavalleriet, personal i Boden och på Gottland, fortifikationen,
trängen samt intendentur-, fältläkar- och fältveteriuärkårerna.

Särskilda övningar för arméns befäl hava varit anordnade i enlighet övningar för

med givna föreskrifter.

arméns befäl.

För utbildning av vapenofficerare hava 30 officerare beordrats till Skolor och
kurser av omkring 2 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet. u kurser.^

För utbildning i kulsprutetjänst har en kurs vant anordnad i Uppsala
under omkring 4 veckor. Till densamma hava bland andra 36 officerare
varit beordrade.

Dessutom hava officerare i reserven vid infanteriet genomgått regementsvis
anordnade utbildningskurser i kulsprutetjänst.

För utbildning till regementsträngofficerare hava kurser varit anordnade
vid en del trängkårer.

Vid ridskolan å Strömsholm har en kurs i automobilkörning försöksvis
varit anordnad.

För utbildning av instruktörer i kavalleriets fältarbeten har en kurs
under omkring 3 veckor pågått i Stockholm.

A Rommehed har en fält ingenjörskola försöksvis varit sammandragen
under 17 dagar. Till densamma hava ur fältingenjörtrupperna omkring
10 kompaniofficerare samt underofficerare och underbefäl varit beordrade.

Fn del officerare i reserven från samtliga truppslag hava varit inbeordrade
för undergående av särskild vinterutbildning i 21 dagar.

Av värnpliktiga tillhörande infanteriet och trängen, vilka under år
1915 erhållit utbildning som tropp- och halvtroppchefer, hava en del under
år 1916 erhållit plutonchefsutbildning av 4 månaders varaktighet.

Likaså hava en del värnpliktiga vid intendenturkompaniet i Stockholm genomgått
2 månaders plutonchefskurs.

Av värnpliktiga tillhörande 1915 års klass hava en del erhållit halvtroppchefsutbildning.

Vid samtliga truppslag hava en del underofficerare och underbefäl

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

såväl på stat som i reserven samt värnpliktiga under 3 ä 4 månader utbildats
till plutonchefer (eller motsvarande befattning), varjämte en del till
kommissarier utbildade värnpliktiga genomgått utbildning för bestridande
av regementsintendents- och krigskassörsbefattningar.

För officerares och underofficerares i reserven utbildning till kompanichefer,
resp. kompaniadjutanter hava utbildningskurser med en varaktighet
av 2 resp. 1 månad varit anordnade.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevär shantverkarbeställningsmän,
strålkastarpersonal och automobilmekanici hava särskilda
kurser anordnats, likaså för utbildning av skytteinstruktörer för de frivilliga
skytteföreningarna.

Personal från" trängen har varit beordrad att biträda vid de genom
försorg av överstyrelsen för Röda korset anordnade invalidtransporterna.

Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två
kurser för subalternofficerare, envar under omkring 60 dagar, dels två
kurser för kompani-(skvadrons-) chefer och majorer, vardera omkring 30
dagar. Förutom befäls- och stabspersonal hava till kurserna för subalternofficerare
varit beordrade: till första kursen 30 officerare, därav en
ur marinen, till andra kursen 33 officerare. Till vardera kursen för
kompani- (skvadrons-)chefer och majorer hava varit beordrade 21 officerare
ur infanteriet och kavalleriet.

För artilleriet har en skjutskola varit sammandragen å Skillingaryd
under ungefär 6 veckor med kurser för regementsofficerare, kaptener och
subalternofficerare; ett antal regementschefer vid infanteriet och kavalleriet
samt officerare vid generalstaben och fortifikationen hava därjämte
under kortare tid följt övningarna.

För fästnings- och positionsartilleriet har en skjutskola varit anordnad
med förläggning under sin förra del till Manna skjutfält och under
sin senare del till Karlsborg.

Vid krigshögskolan äro såsom elever beordrade 50 officerare (25 i
vardera kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 52 officerare,
därav 2 infanteriofficerare.

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 28 officerare.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 49 officerare,
därav 27 till instruktörskursen, 16 till gymnastiklärarkursen och 6
till sjukgymnastkursen.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 116
elever och från båda ordinarie reservofficerskurserna tillsammans 143 elever.
Dessutom hava från en särskilt anordnad extra reservofficerskurs utexaminerats
141 elever.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan Bistå lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I<ör utbildning av oflicersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid
samtliga truppslag.

Organisationen av fortifikationsstaben bär börjat genomföras från och
med den 1 november 1916.

Boden—Karlsborgs artilleriregemente har från och med år 1916 organiserats
på tre bataljoner.

Ifråga om Generalstabens verksamhet under år 1916 torde anföras
följande:

Vid Centralavdelningen har arbetet huvudsakligen omfattat uppgörande
och bearbetning av vissa vid krig eller fara för krig gällande planer
samt utarbetande av föreskrifter rörande vissa myndigheters m. in. uppgifter
vid^ krig. Därjämte hava vissa i samband med neutralitetsskyddet
stående frågor varit föremål för handläggning inom avdelningen.

Vid Organisationsavdelningen hava under året utarbetats förslag till

bestämmelser för landstormens femdagarsövningar,

förordning om antagning av krigsfrivilliga vid hären samt

ny inskrivningsbok m. m.

Utrikesav delning en har under året fortsatt insamlandet och bearbetandet
av underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets
armeer. En del utredningar hava blivit verkställda angående vissa
värnplikts-, organisations-, utrustnings- och förvaltningsföreskrifter inom
olika arméer.

V issa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar och
arbeten hava utförts.

Inom avdelningen har utarbetats sMeddelanden från Generalstaben

1916».

Kommunikationsav delning en har under året följt utvecklingen av landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
plan. „

A Krigshistoriska avdelningen . hava under året följande arbeten
utförts:

A VII. delen av »Sveriges krig 1808 och 1809» har verkställts kontrolläsning
av manuskriptet, fullständig omarbetning av texten till avd.
»Kriget vid västra gränsen» samt omarbetning av vissa delar av texten till

Generalsta ben.

14 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avd. »Kriget vid södra gränsen» (t. o. in. augusti 1808). A VIII. delen
har manuskriptet påbörjats till operationerna på Aland november 1808—

mars 18<)9. _ o

Inom kriqsarkivet bar arbetet huvudsakligen bestått i lortsatt ordnande
av regementsarkiv och kartsamlingar.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen av flyg"?
automobil- och belysningsväsendet samt radiotelegrafien in. fl. militärtekniska
grenar såväl inom som utom landet och särskilt med hänsyn till
erfarenheterna från pågående krig. Inom avdelningen, hava utarbetats
planer och förslag i frågor, berörande dessa områden, varjämte vissa försök
planlagts och utförts. Avdelningen har dessutom följt utvecklingen avtelegraf-
och telefonväsendet i Sverige och grannländerna.

Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna
Frivilliga automobilkåren och Frivilliga motorbåtskåren — har förmedlats
av avdelningen.

Vad Topografiska avdelningens verksamhet beträflar hava utöver
vad som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för Rikets
Allmänna kartverk av kartverkschefen avlämnats till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj vissa planer utarbetats
och kartarbeten verkställts.

UtAvna eller färdiga att före årets slut utgivas äro av topografiska
kartor i'''' skalan 1:200 000 kartbladet Los, av Generalstabens höjd k arta
över Sverige i skalan 1:500 000, södra delen, blad VIII samt av Generalstabens
översiktskarta över Sverige i skalan 1 :400 000 bladen Karlstad,
Visby och Uddeholm, varjämte bladen Göteborg och Växjö (Oskarshamn)

äro under uppritning. _

* Arbetet å kartutrustningen och landsbeskrivningen har fortskridit enligt
plan.

Artilleri- Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och

ammunition, fästningsartilleriet ävensom av mobiliseringsammunition har fortgått.

Eidhandva- Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 m. m.

munition, vapen tortgatt. _ . .

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammar patroner

för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för artilleriammunition.

Krut. Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för

handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 15

Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har upptagits tillverkning av Kuisprutekulsprutor.
& materiel -

Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med utfärdade
bestämmelser.

Fn fältingenjörskola har i enlighet med särskilt utfärdad generalorder
varit för första gången sammandragen.

Fortifikationens fältövning har ägt rum enligt härför utfärdad gene 1

-i O o o

ralorder.

Fortifikationspersonalens
övningar.

för militära studier hava 6 officerare varit kommenderade till utrikes

orter.

Ingenjör- och telegrafmateriel har underhållits och kompletterats i Ins™jör- och
enlighet med fastställda arbetsplaner. teltccgr™fm''''1''

Ayanskaflning av materiel har på grund av extra anvisningar kunnat
bedrivas i avsevärt större omfattning än de ursprungligen uppgjorda planerna
medgivit.

Följande arbeten hava fullbordats: Bvggnads Uppförandet

av magasinsskjul vid trängetablissementen, förda^enom

> » skjutpaviljong vid Östgöta trängkår, arméförvait »

» officersbarack vid Laxön. nmgen.

Ordnandet av vissa etablissement för vinterförläggning har fullbordats
så när som på exercishus vid \ ästernorrlands regemente, vilket på
grund av kontraktsbrott måst uppskjutas och för vilket ytterligare medel
begärts.

Anordnandet av elektrisk belysning vid Karlskrona grenadjärregemente,
Göta ingenjörkårs fästningskompani och Skånska trängkåren har
fullbordats.

Uppförandet av en ny verkstadsbyggnad för Karlskrona grenadjärregemente
har fullbordats.

Beredandet av ökat stallutrymme vid kavalleriet har fullbordats med
undantag av för Skånska husarregementet vars slutgiltiga förläggning ännu
icke besiämts.

Uppförandet av mässbyggnad för krigsskolan har fullbordats.

Tillbyggnad av tygbarack vid Göta ingenjörkår har fullbordats.

Uppförandet av bostadsbyggnad för förplägnadsanstalten å Karlsborg
väntas bliva färdig till årsskiftet.

Utvidgning av ångcentralen vid Svea trängkår har fullbordats.

Barack för ammunitionsfabriken vid Karlsborg har fullbordats.

16 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillbyggnad av sjukstall vid Kronprinsens husarregemente har fullbordats.

Uppförandet av gevärssmedja vid Smålands husarregemente har fullbordats.

Följande arbeten äro under utförande:

Uppförandet av förrådsbyggnader för vinterfordon fortsättes.
Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon fortsättes.
Tillbyggnad av skosmedja vid Skånska dragonregementet är under
arbete.

Uppförandet av trängförråd för vissa trängkårer är under arbete och
nära sin fullbordan.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens regemente är under

arbete.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens kavallerikår är under

arbete.

Uppförandet av nya byggnader för Boden—Karlsborgs artilleriregemente
i Boden är utlyst på entreprenad.

Uppförandet av nya byggnader vid Bodens ingenjörkår pågår.
Beredandet av ökat stallutrymme vid infanteriet pågår.

Uppförandet av intendenturförråd vid vissa truppförband har fortsatts.
Uppförandet av nya byggnader vid fästningsingenjörkompanierna i

Vaxholm och Karlskrona pågår. . _ .

Uppförandet av kvarn, slakteri och viktualiemagasin i Boden pågar.
Utvidgning av ångcentralerna vid Norrbottens regemente, Norrlands
dragonregemente och Bodens ingenjörkår pågår.

Utvidgning av kokinrättningen vid Karlskrona grenadjärregemente

pågår. . ,

Tillbyggnad av kök och diskrum samt uppförandet av verkstads byggnad

vid Dalregementet pågår.

Tillbyggnad av sjukstall samt uppförandet av förrådsbyggnad vid

Vendes artilleriregemente pågår. . .

Tillbyggnad av köksinrättning vid Upplands artilleriregemente pågar.
Uppförandet av verkstadsbyggnad vid Västmanlands trängkår pågår.
Uppförandet av sommarstall vid Göta artilleriregemente pågår
Uppförandet av nytt kasernetablissement för Svea ingenjörkår har
påbörjats.

Befästnings arbeten.

Bodens fästning.

Arbetena hava pågått enligt plan.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Gottland, Tingstäde fästning.

Arbetena hava pågått enligt plan.

Beträffande armens kasernbyggnadsnämnds verksamhet under år 1916 Armens k«-torde följande böra nämnas.

Vid etablissemanget för Livregementets grenadjärer invid Örebro har
mässbygnaden för underofficerare och manskap färdigställts.

Under året har Örebro stad mot en kostnad för nämndens del av
10,350 kronor framdragit huvudavloppet från etablissemanget, vilket avlopp
förut utmynnat i den förbi etablissemanget flytande Lillån, till stadens
huvudavloppsledning, som avledes till Svartån.

Samtliga arbeten, tillhörande det nämnden förelagda byconadsprogrammet,
äro härmed avslutade vid etablissemanget.

Etablissemanget för Värmlands regemente invid Karlstad har fullbordats
under år 1916.

Vid etablissemanget för Upplands infanteriregemente invid Uppsala
äro, sedan numera mässbyggnaderna för underofficerare och manskap som
sjukhusbyggnaden färdigställts, samtliga arbeten, tillhörande det nämnden
förelagda byggnadsprogrammet, avslutade vid etablissemanget.

Vid etablissemanget för Bohusläns regemente invid Uddevalla återstår
endast uppförande av marketenteribyggnad för underofficerare och manskap.

Denna byggnad har under året upprepade gånger utlysts å offentlig
entreprenad, under förutsättning att dess stomme utföres av antingen trä
eller sten, men antagligt anbud har icke kunnat erhållas på grund av dyrtiden
och de ogynnsamma arbetsförhållandena å platsen.

Sedan emellertid nämnden genom utbjudande under hand den 8
november 1916 erhållit ett anbud, som synes acceptabelt, ehuru detsamma
icke håller sig inom beräknad kostnad, torde dock arbetena för by kunna, efter det att Kungl. Maj:t numera givit nådigt bifall till anbudets
antagande, påbörjas före årets utgång.

Vid etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde har marketentenbyggnaden
för underofficerare och manskap färdigställts under år

1 t7 1 O.

Vid etablissemanget återstår sedermera endast varmbad- och tvättinrättningen.
Ritningar och kostnadsförslag till dylik byggnad, jämväl
avsedd att mottaga tvätt från Livregementets husarer och Göta träno-kår,
hava av nämnden uppgjorts och till Kungl. Maj:t överlämnats.

Regeringsrätten har på besvär av vissa strandägare vid den förbi
etablissemanget flytande Våmbån, till vilken huvudavloppet från etablissemanget
blivit utlett, genom utslag den 8 december 1915 ålagt nämnden,

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. g

Riksdags-Beriittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att antingen vid det reningsverk, som anlagts vid huvudavloppet ifråga,
anordna lämpliga filter för ytterligare renande av spillvatnet med skyldighet
att, därest den sålunda vidtagna åtgärden visar sig icke medföra tillfyllestgörande
rening av spillvattnet, vidtaga de ytterligare åtgärder, som
härför°kunna befinnas erforderliga, eller ock, där hinder för sådan anordning
ej möter, låta genom sluten avloppsledning inleda
de städs kloakledning. Nämnden har lämnat aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån
i uppdrag att utarbeta förslag till reningsverkets utökande med filteranordning
och inlett underhandlingar med Skövde stad i avsikt att träffa
överenskommelse med staden, att densamma mot skälig ersättning skulle
mottaga spillvattnet från regementet i stadens kloaknät. Dessa utredningar
äro numera fullbordade, men förhandlingarna äro ännu icke slutförda.

Vid etablissemanget för Jönköpings regemente invid Jönköping har
sjukhusbyggnaden, som under föregående år färdigställts invändigt och av
regementet tagits i bruk, under året fullbordats genom verkställande av
de yttre arbetena.

Marketenteribyggnaden för underofficerare och manskap har nyligen

färdigställts. ,

Samtliga arbeten, tillhörande det nämnden förelagda byggnadspro äro sålunda avslutade vid etablissemanget.

Vid etablissemanget för Älvsborgs regemente invid Bords hava marketenteribyggnaden
för underofficerare och manskap samt sjukhusbyggnaden
under året färdigställts och överlämnats.

Ävenledes vid detta etablissemang äro samtliga arbeten, tillhörande
det nämnden förelagda bygguadsprogrammet, avslutade.

Vid etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg skulle
enligt träffade kontraktsavtal samtliga större och flertalet mindre byggnader
vid etablissemanget varit fullbordade den 30 september 1916.

På o-rund av svårigheter att under nuvarande kristid anskaffa behövliga
matenalier och tillräckligt antal arbetare hava arbetena för byggnader
blivit försenade.

Dock torde samtliga byggnader, förutom marketenteribyggnaden för
underofficerare och manskap, ett bostadhus för sex underofrtcersfamiljer,
stallbyggnaderna samt en del förrådsbyggnader av olika slag vara färdiga
före 1916 års utgång.

De flesta av de större byggnaderna hava redan överlämnats till regementet,
„ som numera förklarats vara kasernerat i Vänersborg.

Återstående byggnader vid etablissemanget komma att fullbordas
under nästkommande år, då etablissemanget i sin helhet skall till regementet
överlämnas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

m etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö hava
planerings-, grundläggnings- och sockelarbetena ävensom arbetena för utvandra
vatten- och avloppsledningar avslutats förutom till de friliggande
bostadshusen för underofficerare.

Uppförandet av etablissemangets olika byggnader på de färdiga grunderna
och socklarna utbjöds på offentlig tävlan'' i juni månad 1916. °Den
10 juli erhöll nämnden tvenne anbud å arbetena ifråga. Sedan en del
förenklingar åvägabragts och avdragsanbud på grund av dessa infordrats
från avgivaren av det lägsta anbudet, hemställde nämnden den 14 augusti
1916 hos Kungl. Maj:t, att det av sagda anbudsgivare avgivna reducerade
anbudet måtte antagas.

Emellertid förklarade sig sedermera anbudsgivaren i fråga icke vara
villig att _ under avtalade villkor stå vid det avlämnade anbudet, varefter
Kungl. Maj:t, sedan anmälan härom gjorts, den 23 september 1916 lämnat
nämnden tillstånd att uppdela byggnadsarbetena för etablissemanget i
mindre entreprenader.

Sedermera har nämnden utlämnat uppförandet å färdiga grunder
och socklar av byggnadsstommarna för 14 st. större och mindre byggnader
samt vissa stängselmurar vid etablissemanget till allmän tävlan, därvid
föreskrivits, att anbudet skulle avgivas i form av en prislista och under
förutsättning att nämnden anskaffade de huvudsakliga för arbetena erforderliga
materialierna, och har entreprenör härför numera blivit av nämnden
antagen. Arbetena komma att snarast igångsättas.

Vid etablissemanget för Kalmar regemente invid Eksjö hava planerings-,
grundläggnings- och sockelarbetena ävensom arbetena för utvändig
vatten- och avloppsledningar färdigställts förutom till de friliggande bostadshusen
för underofficerare.

Uppförandet av etablissemangets olika byggnader utlämnades till
offentlig tävlan i juli månad 1916. Vid anbudstidens utgång den 28
augusti 1916 inkom icke något anbud.

Sedan nämnden därefter offentligt infordrat anbud å leverans av
tegel för etablissemanget, men dessa befunnits för höga, har nämnden underhandlat
med olika leverantörer angående ifrågavarande leverans, men
ännu icke nått resultat härutinnan.

För etablissemanget behövligt takstolsvirke har under året inköpts
från domänstyrelsen. Virket har transporterats från avverknings- och sågningsplatsen
a Ulands norra udde till etablissemanget och där upplagts.

Nämnden har numera utlämnat uppförandet å färdiga grunder och
socklar av byggnadsstommarna för 14 st. större och mindre byggnader samt
vissa stängselmurar vid etablissemanget till allmän tävlan, och hava anbud

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

infordrats, så att de kunna upptagas till prövning före utgången av

år 1916. . „

Vid etablissemanget för Södermanlands regemente invid Strängnäs har
entreprenör för planerings-, grundläggnings- och sockelarbeten nyligen antagits,
och äro arbetena redan igångsatta.

Huvuddelen av det för etablissemanget behövliga takstolsvirket har
under året inköpts från domänstyrelsen. Virket, som fällts och sågats
inom Garpenbergs revirdel, har framforslats till byggnadsplatsen och där
upplagts.

Vid etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena
invid Linköping har skogen å området för etablissemangen av nämnden
inköpts från Linköpings stad, vilken, jämlikt mellan Kronan och staden
upprättat avtal angående de båda regementenas förläggning till Linköping,
förbehållit sig rätt till den skog, som behöver fällas å området.

Skogen har genom nämndens försorg blivit fälld, apterad och sågad
till bjälkar, sparrar, plank och bräder för användning inom etablisseinangeij.

A kasernbyggnadsnämndens expedition hava utarbetats och avlämnats
arbets- och detalj ritningar, som erfordrats för fullbordande av byggnader
in. m. för etablissemangen av äldre typ och deras inreden.

Arbets- och detalj ritningar till byggnadsentreprenaden vid Växjöoch
Eksjö-etablissemangen hava fullbordats.

Ritningar till värmeledningar samt vatten- och avloppsledningar
m. m. för samma etablissemang äro under utarbetande och i det närmaste
färdiga.

Ritningar till grundläggnings- m. fl. arbeten för kasernetablissemano-et
invid Strängnäs hava under året omarbetats för kostnadernas ned Ö

bringande. .

Arbeten pågå med upprättande av ritningar till grundläggmngs in.

fl. arbeten för de båda etablissemangen invid Linköping.

I övrigt hava utredningar av olika slag verkställts på uppdrag från
Kungl. Maj it, däribland angående tvättinrättningar för garnisonen i Skövde
och °för de båda uti Kristianstad förlagda regementena samt uti frågan
rörande inrättande av eldstäder för torveldning i statens byggnader.

De relationsritningar och berättelser över redan färdigställda etablissemang,
vilka nämnden jämlikt nådig föreskrift skall avlämna till
arméförvaltningens fortifikationsdeparteinent, torde inom 1916 års utgån
i det närmaste vara fullbordade för samtliga färdigställda ^etablisseman
och avlämnade för etablissemangen i Örebro, Karlstad och Uppsala.

bo bo

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Besiktning .av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fortgått
under inseende av officerare från flottan och rnariningenjörer.

Utrikes kommenderade

of fl Görare
in. fl.

Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats inom staben, må nämnas: Jiarinstabens
förslag till bestämmelser angående utbildning av flottans officerare verksamhet
samt uttagning in. in. för specialtjänst;

förslag till föreskrifter, betingade av riksdagens beslut om värnpliktigas
förmåner till sjökadetter in. fl.;

yttrande över utredning och förslag i fråga om höjning av underhåll
och pensioner till avskedat manskap vid armén och marinen;

utredning och förslag till bestämmelser angående anställning i förlängd
tjänstgöring av värnpliktiga vid flottan;

utredning och förslag till åtgärder för rekryteringens främjande
genom extra rekryteringsmedel samt anställnings- och avskedspremier;

utredning och förslag angående premier, pris och utmärkelser till
maskin- och eldarepersonalen;

förslag till instruktion för inkallelse och samling av marinens till
beväringen hörande värnpliktiga vid allmän mobilisering;

bestämmelser för inskränkning av gnisttrafik å handelsfartyg och
gnistärenden i övrigt; samt

förslag till reglements- och författningsföreskrifter samt yttranden i
anledning av inkomna års- och generalrapporter m. m.

Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkande^
och i densamma ingå ej förslag utarbetade enligt »Instruktion för
marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller förslag och utredningar av
hemlig natur.

Ändrings- och moderniseringsarbeten å pansarbåten Thor hava slut- Fartygs-.husförts.
Motsvarande arbeten å pansarbåten Niord fortgå. byggnader.

Pansarbåten Sverige är färdigbyggd i vad på Götaverken ankommer.

Pansarbåtarna Gustaf V. och Drottning Victoria, jagarna Wrangel
och Wachtmeister samt undervattensbåtar äro under byggnad.

För undervattensbåtförsvaret hava en del arbeten utförts.

Vid flottans varv hava, utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, vissa mera
omfattande arbeten utförts med därför till buds stående medel.

Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året fortgått.
Någon närmare redogörelse för dessa arbeten torde, med hänsyn tilf arbetenas
beskaffenhet, bär ej böra lämnas.

Kust fästningarna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Artiiierima- En del aidillerimateriel för under byggnad varande fartyg har le teriel

m. m.

vererats.

Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutredning
har ägt rum.

Min- och torpedmateriel har anskaffats.

Flottans öv- Flottan har fortfarande till största delen varit mobiliserad för neutra “undervi?

litetsskydd. Å de med anledning härav rustade fartygen hava, i den omningsverk.
fattning så lämpligen låtit sig göra, varit anordnade skjut-, signal-, torped-,
undervattensbåt-, min-, maskin-, korprals- och rekrytskolor samt yrkeskurser
för såväl sjömanskårens manskap som i tjänst varande vänpliktiga,
varjämte underofficers-, korprals- och rekrytskolor för personal av nyssnämnda
kategorier jämväl varit anordnade vid flottans stationer.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava i övrigt varit anordnade
jämlikt § 27 värnpliktslagen, varförutom med anledning av flottans mobilisering
värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen.

Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava fortgått enligt utbildningsplanen.

För skeppsgossarnas övande har under tiden maj—september varit
sammandragen en skeppsgosseavdelning, bestående av övningsfartygen Najaden
och Jarramas samt övningsbriggen Gladan, varförutom en del skeppsgossar
övats å mobiliserade sjöstyrkor tillhörande fartyg.

Sjökrigsskolans verksamhet såväl i land som ombord har fortgått
enligt utbildningsplanen, varvid kadetterna övats ombord å fartyg ingående
i de mobiliserade sjöstyrkorna. Från sjökrigsskolan hava under
året utexaminerats 10 sjökadetter och 13 kustartillerikadetter.

Undervisningen i sjökrigsskolan har med anledning av flottans fortsatta
mobilisering varit inställd.

Vid marinens flygväsende har utbildningen av flygbåtsförare, flygbåtsspanare
och flygbåtsmaskinister pågått.

För arbeten med militärleder ävensom för övriga sjömätningar hava
särskilda fartyg varit rustade.

Kuatartiiic- För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått

ochetövning°ar. enligt gällande bestämmelser. _ . ......

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade i enlighet
med § 27 värnpliktslagen. Därjämte hava värnpliktiga varit inkallade till
tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats
och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen:
förslag :

till föreskrifter angående tillsättandet av beställningar å marinens
reservstat;

till plan för kustartilleriets övningar;

till ändring av nådiga kungörelsen angående antagning och utbildning
av kustartillerikadetter;

till rekrytundervisning;

om utredning angående ny uniform för kustartilleriet;

till vissa ändringar i bestämmelserna angående tilldelning av värnpliktiga
till kustartilleriet;

till åtgärder för underlättande av manskapsrekryteringen vid kustartilleriet;
samt

till ny kungörelse angående antagning av manskap vid kustartilleriet
genom kontrakt;

yttranden:

rörande höjning av underhåll och pensioner till avskedat manskap
vid armén och marinen;

rörande förslag angående förenkling av redovisningsväsendetvid marinen;

angående riksdagens uttalande rörande kustartillerikadetters erhållande
av manskapsportion in natura;

över förslag till befordran av officerare i kustartilleriets reserv; samt

över förslag till förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna
m. m.

Utöver ovan angivna förslag och yttranden har inom staben verkställts
ett flertal utredningar av mindre betydelse, varjämte därstädes,
bland annat, utarbetats

föreskrifter för uttagning av värnpliktiga till ekonomi- och hantverksavdelningarna;
samt

plan över fördelning å de olika kompanierna av lönerna för kustartilleriets
manskap.

Slutligen har ett flertal förslag och yttranden av hemlig natur utarbetats.

I likhet med föregående år hava på grund av otillräcklig personaltillgång
mätningsarbetena under 1916 givit mindre resultat än det beräknade.
För byråarbetena, som svällt ut betydligt, har denna brist å
personal i befälsställning varit särskilt kännbar. Omsättningen av sjökort
under tiden 1 januari—15 november 1916 har varit omkring 35 % större
än under motsvarande tid av 1915, under vilket år omsättningen var 12%

Sjökarte verket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nantiek-me teorologiska byrån.

högre än under något föregående. Omsättningen av publikationen »Svensk
Lots» har varit omkring 57 % större än under 1915.

Ett nytt sjökort samt ett nytt militärspecial hava under året utgivits,
varjämte tvenne nya sjökortplåtar i det närmaste färdiggraverats.
Sjömätningsarbeten hava företagits vid Västernorrlands, Gävleborgs och
Blekinge läns kuster, i Stockholms skärgård samt i norra delen av Öresund,
varjämte spridda mätningar och grundundersökningar utförts utanför
Södermanlands, Östergötlands, Smålands och Hallands kuster. Området
Falsterbo—Arholma har rekognoserats för utgivande av ny upplaga av
»Svensk Lots». Sammanlagda ytvidden av de uppmätta områdena har ut -

gjort:

i skala 1: 25,000 och större skalor............6,oö kv.-mil

» » 1:40,000—1: 50,000 ............... 8,n »

» » 1: 100,000 ................... 4,69 »

Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet har under år 1916 fortsatts
efter i det huvudsakliga samma plan som under föregående år. Dock
hava de hydrografiska observationerna lidit en högst avsevärd inskränkning
genom det av pågående världskrig vållade indragandet av ett stort antal fyrfartyg,
å vilka eljest regelbundna observationer anställas. Tre nya hydrografiska
stationer hava trätt i verksamhet sedan september månad 1916,
och samarbetet med hydrografisk-biologiska kommissionen så väl som med
det danska meteorologiska institutet har fortgått efter samma normer som
under år 1915.

Den jordmagnetiska rekognoseringen har omfattat speciella störingsområden
i den sörmländska skärgården och har framförts över Göta kanal,
Vättern och Vänern samt därmed bragts till en första provisorisk avslutning,
varefter den noggrannare detalj mätningen vidtager. I övrigt har vid
det jordmagnetiska arbetet den sedan ett par år följda planen även nu
följts och därvid förut använda metoder alltjämt tillämpats. Detaljundersökningen
av Vänerns talrika störingsområden har under året förts nära
sin avslutning.

Sakkunnige-utlåtanden och utredningar hava av byrån begärts och
lämnats i ungefär samma omfattning som vanligt.

Kontrollstationernas arbete har ökats rätt avsevärt. Antalet under
året hittills prövade fartygslanternor har vuxit till 2,166 från 1,945 under
år 1915, medan 22 kompasser certifierats under år 1916 emot 4 under
år 1914 och 6 under år 1915.

I kompassprövningspaviljongen i Sundsvall har instrumenteriet inmonterats.
Liknande paviljonger äro uppförda i Göteborg och Malmö,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

där emellertid en del inredningsarbeten ännu icke äro fullt avslutade.

Aven den nya kontrollstationslokalen i Göteborg är i det närmaste
färdig för inflyttning.

Antalet fartyg i transoceanisk fart, vilka föra meteorologiska och
hydrografiska journaler åt byrån, har visserligen något minskats på grund
av världskriget, men dock kunnat i det väsentligaste hållas uppe vid förutvarande
numerär.

Instrument-anskaffningen och underhållet hava lidit rätt mycket avbräck
genom de speciellt på detta område så gott som avstängda internationella
förbindelserna.

För vartdera av grunden Bellonagrund, Tröskeln och Blackan har Lotsverket.
anskaffats och utlagts en lysboj.

a Hanö vid Blekingskusten har upprättats en livräddningsstation
med raketapparat.

Nya agafyrar hava uppförts vid Bonässund och å Skommarskaten för
inseglin g till Örnsköldsvik, å Sandkullen, Ikorn och vid Nyvarp till ledning
över östra Saxarfjärden, å Franska Stenarna i farleden Stockholm—

Landsort, vid Kapellshamn till ledning i Kapellshamnsviken på Gottland,
vid Ispeudde och . Simrishamn samt å Stenshuvud och Södra Grötö, den
sistnämnda fyren till ledning för sjöfarten till Hunnebostrand.

Vid Bissens Norra och Bissens Södra fyrar hava uppbyggts fyrtorn
av betong och järn, varjämte fyrarna försetts med agabelysning. Dessutom
har agabelysning införts vid Tenholmens, Felgdholmens, Långö och
Mjölketångens fyrar. ö

Vid. Agö fyrplats har uppförts nytt boningshus för fyrmästaren,
nytt maskinhus för mistsirén, ny tvätt- och bagarstuga samt nytt förrådshus,
varjämte tillbyggnad och reparation av förutvarande byggnader verkställts.

Vid Eggegrunds, Understens, Måseskärs och Hållö fyrplatser hava
anordnats nya tidsenliga mistapparater.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1915—16 varit in- Xavigationsskrivna
i navigationsavdelningen 220 elever, av vilka 43 utexaminerats skolornasåsom
.skeppare, 74 såsom styrmän och 63 såsom sjökaptener samt i
maskinistavdelningen 124, av vilka 31 avlagt 3:e maskinistexamen, 52
2:a maskinistexamen och 32 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som,
utan att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående
av examen, har utgjort 16, av vilka 5 avlagt styrmansexamen, 1 skepparexamen,
1 l:a maskinistexamen, 2 2:a maskinistexamen och 4 3:e maskinistexamen.

Mh. till rilcsd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 4

Riksdags-Berättelsen.

Båtsmanshåll
et.

Utfärdade

författningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 39 man.

Under år 1916 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 4 fe brucin:
kungörelse angående ändrad lydelse af § 17 i nådiga stadgan för
skeppsgosseskolan den 13 mars 1896; den 18 februari: kungörelse angående
skyldighet för marinläkarkårens personal att uppehålla jämväl annan läkartjänst;
den 25 februari: kungörelse angående tillsättandet av beställningar
å reservstat för marinen; den 7 april: kungörelse angående ändrad lydelse
av §§ 2 och 5 i kungörelsen den 21 mars 1902 angående avlönings- in. fl.
förmåner åt personal vid lots- och fyrinrättningarna under tjänstgöring
vid flottan; den 28 april: kungörelse angående tillägg till nådiga förordningen
den 26 oktober 1906 angående åtgärder till undvikande av ombordläggning
m. m; den 26 maj: kungörelse angående ändrad lydelse av
§ 3 inom. 1 i kungörelsen den It december 1914 angående antagning
och utbildning av kustartillerikadetter; den 14 juli: kungörelse med bestämmelser
för sjöfarten i anledning av mineringar i Kogrundsrännan;
den 29 september: kungörelse angående ändrad lydelse av § 5 i förordningen
den 3 december 1915 angående anställning i flottans reserv av
personal, som förut tillhört någon av flottans militära kårer; samma dag:
kungörelse angående vissa ändringar i reglementet för sjökrigsskolan den
8 oktober 1915; den 24 oktober: kungörelse angående vissa ändringar i
kungörelsen den 14 juli 1916 med bestämmelser för sjöfarten i anledning
av mineringar i Kogrundsrännan; den 3 november: kungörelse angående
ändrad lydelse av § 4 mom. 1 och 2 i instruktionen för inarinöverdirektören
och chefsingenjörerna vid flottans stationer den 13 oktober 1905;
den 24 november: förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot; den 1 december: kungörelse
om vissa ändringar i kungörelsen den 24 oktober 1913 angående organisationen
av marinstaben och denna stabs verksamhet i fredstid; den 30 december:
kungörelse angående ändring i kungörelsen den 11 december 1903
(ändrad den 12 september 1910) angående antagning och utbildning av
marinintendentselever och marinintendentsaspiranter; samma dag: kungörelse
angående ändring i kungörelsen den 11 december 1914 angående
''antagning och utbildning av kustartillerikadetter; samma dag: kungörelse
angående ändring i reglementet för sjökrigsskolan den 8 oktober 1915;
samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse av § 21 i kungörelsen
angående antagning och utbildning av mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter
in. fl. den 13 oktober 1905.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 5»maj 1916 utfärdat lag om ändrad lydelse Ändri?s 1
av §§ 35 och 42 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse om°koimnapå
landet. nalstyrelso

på landet.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 utfärdat kungörelse angående.,j.n

ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i nådiga instruktionen för överståthållar- ”förmer-611

ämbetet den 1 december 1882. stäth&iiar ämbetet.

Kungl. Maj:t har den 19 maj 1916 utfärdat kungörelse angående .^ndri?s 1
ändring i 4 § i förordningen den 12 juli 1878 angående ersättning till aJgäende^rförrättningsmän
för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän m. m. ^ttning^tm

män för utmätning
i enskilda
mål
m. m.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat kungörelse om ändring i

av 1 § 1 mom. i nådiga kungörelsen den 31 december 1908 angående er- a^gående^rsåttning
åt kronofogdar och länsmän för vissa av deras polisverksamhet sättnins ät
föranledda utgifter ävensom för telefonavgifter. oc™ läns män

för vissa av
deras polisverksamhet

föranledda
utgifter m. m.

Kungl. Maj:t har den 19 december 1916 förunnat Katrineholms Nya stader,
municipalsamhälle stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den
1 januari 1917.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1916 förunnat Sollefteå köping
stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1917.

Kungl. Maj:t har den
stadsstyrelsen i Haparanda.

11 september 1916 utfärdat reglemente för Eegiemente

för stadsstyrelsen
i
Haparanda.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för viss del av Enskede i Stock- Fastställda
holm, vissa delar av Pålsjö egendom i Hälsingborg, stadsdelen Kungsladu- stadsplaner,
gården i Göteborg, delar av Sannegården i stadsdelen Lundby i Göteborg,
för Söderhamn och förstäderna Stabbylund och Eriksdal i Uppsala ävensom
för Hornsbergs, Ryds, Strömsunds och Vaggeryds municipalsamhällen
och villasamhället Tullinge i Botkyrka socken.

28 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

TiUämpniBs Kungl. Maj:t har förordnat:

råden^på Tan- att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstad det

av städs-gaI1) ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer och hälsovårdssaint''ord-
stadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla
ningsstadga^n jnom till Torsås by och stationssamhälle hörande område;

rå.Sm.Sar att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstad gan,

ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla
inom visst område vid Storviks järnvägsstation;

att brand stadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
Hagens municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom Herrljunga municipalsamhälle;

att byggnadsstadgan för rikets städer oeh i följd därav jämväl lagen
angående stadsplan och tomtindelning skola upphöra att gälla inom ett
område om 37 har och 50 kvadratmeter av hemmanslotten 0,0906 mantal
Stockby n:r 1 litt. Aa11 vid Stocksunds köping;

att det i förekommande fall skall ankomma på kommunalstämma,
kommunalfullmäktige, därest sådana blivit utsedda, och kommunalnämnden
i Lovö kommun att i fråga om det område vid Drottningholm, vara jämlikt
nådigt brev den 28 januari 1887 brandstadgan för rikets städer är i
tillämpliga delar gällande, fullgöra vad eljest för municipalsamhälle åligger
municipalnämnd, dock att därigenom icke göres ändring i de genom
ovannämnda nådiga brev den 28 januari 1887 fastställda huvudgrunder
för brandstadgans bringande till verkställighet inom området;

att det i förekommande fall skall ankomma på kommunalstämman,
kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Torekows kommun att i fråga
om Torekows fiskläge fullgöra vad eljest för municipalsamhälle åligger municipalstämma,
municipalfullmäktige och municipalnämnd, dock att därigenom
icke göres ändring i de genom nådiga brev den 31 december 1879
och den 22 januari 1887 fastställda huvudgrunder för ordnings-, byggnads-
och brandstadgornas bringande till verkställighet inom samhället;

att det i förekommande fall skall ankomma på kommunalstämman,
kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Lycksele kommun att i
fråga om Lycksele kyrkoplats fullgöra vad eljest för municipalsamhälle
åligger municipalstämma, municipalfullmäktige och municipalnämnd, dock
att därigenom icke göres ändring i de genom nådigt brev den 6 juni
1884 fastställda huvudgrunder för ordnings- och brandstadgornas bringande
till verkställighet inom samhället.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat lag angående ändrad Ändring i
lydelse av 4 och 9 §§ i lagen den 24 juli 1903 om utländsk försäkrings- uuKkfdranstalts
rätt att driva försäkringsrörelse i riket.I säkrings °

anstalts rätt

att driva försäkringsrörelse
här i
riket.

Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse angående utfärdande av

______ />.. i i „ , f.. .P ° pass för

svensk undersåte
för resa
utom riket.

“““O*'' •“■‘"J." XXÄHVXUei Xi/XV UHctlUtXU JVUIlgUiC

utfärdande av pass för svensk undersåte för resa utom riket.

Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse med särskilda
föreskrifter i fråga om utfärdande av pass för värnpliktig svensk
undersåte för resa utom riket.

Särskilda
föreskrifter
i fråga om
utfärdande av
pass för värnpliktig
svensk
undersåte för
resa utom
riket.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angå- Fortsatt tiiiende
fortsatt tillämpning av kungörelsen den 17 december 1915 angående an- kungöreLm

mälningsskyldighet i vissa fall för utlänningar vid ankomst till riket m. in.den 17 decem °

ber 1915 an gående

anmälningsskyldighet
i vissa fall
för utlänningar
vid ankomst
till
riket m. m.

Kungl

utlännings

Maj:t har
rätt att här

den 21 januari 1916 utfärdat kungörelse angående JJtiännings
i riket hålla föredrag av visst slag. ^rikethåfia1

föredrag av
visst slag.

Kungl. Maj:t har den 26 maj
fentliga föreställningar i hypnotism

1916 utfärdat förordning angående ofm.
m.

Offentliga
föreställningar
i hypnotism
m. m.

Kung]. Maj:t har den 10 mars 1916 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i
lydelse av § 1 i nådiga kungörelsen den 15 oktober 1909 angående vissa ^emiT

bestämmelser rörande tillsyn över hissar inom Stockholm. vissa bestäm melser

rörande
tillsyn över
hissar inom
Stockholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förbud mot
förevisning
av djur i s. k.
menngerier.

Försatt tilllämpning
av
kungörelsen
den 21 januari
1916 angående
utlännings
rätt att här i
riket hålla
föredrag av
av visst slag.

Reseregle mente!.

Expeditions lösen.

Tillfällig förändring
i gällande
tidsberäkning.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1916 utfärdat förordning angående
förbud mot förevisning av djur i s. k. menagerier.

---^

Kungl. Maj:t har den 1 december 1916 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tillämpning av kungörelsen den 21 januari 1916 angående utlännings
rätt att här i riket hålla föredrag av visst slag.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 25 februari 1916
angående rätt för förrättningsman, som enligt resereglementet är berättigad
till resekostnadsersättning, att vid färd å järnväg åtnjuta ersättning för
erlagd avgift för inskrivning av resgods, dels den 28 april 1916 angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt byråingenjör av första klass vid
statens järnvägar, dels den 26 maj 1916 angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt krigsfiskal, dels den 30 juni 1916 angående resekostnads-
och traktamentsersättning åt assistent i marinförvaltningen, dels den
11 juli 1916 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöter
i de uti gällande rekvisitionslag omförmälda värderingsnämnder, dels den
28 juli 1916 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt föreståndaren
för samt assistenten och räkenskapsföraren vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister, dels ock den 3 november 1916 angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt statsinspektören över köttkontrollen.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 2 juni 1916 om ändring
i vissa delar av förnyade nådiga förordningen den 7 december 1883
angående expeditionslösen, dels den 8 juli 1916 angående lösen för expedition
i vissa ärenden om undantag från förbud mot tidsbefraktning av
svenskt fartyg m. m., dels ock den 28 november 1916 angående lösen för
vissa bevis i ärenden om undantag från förordnande om beslag jämlikt
lagen den 9 juni 1916 om förfogande över viss egendom vid krig, krigsfara
eller andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Kungl. Maj:t har den 12 maj 1916 utfärdat kungörelse angående
tillfällig förändring i gällande tid sberäkning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 3 juli 1916 utfärdat kungörelse angående sättet Btfr^tväxUn
för skriftväxling mellan domstolar, civila, militära och ecklesiastika ämbets- Mellan dom*
myndigheter samt ämbets- och tjänstemän i tjänsten rörande ärenden. tmtoth

ecklesiastika
ämbetsmyndigheter
samt
ämbets- och
tjänstemän i
tjänsten
rörande ärenden.

Kungl. Maj:t har den 14 juli 1916 utfärdat
bud mot lufttrafik över svenskt område.

kungörelse angående för -

1’örbnd mot
lufttrafik över
svenskt område.

Kungl. Maj:t har den 28 juli 1916 utfärdat kungörelse angående ^n^befattförbud
mot extra befattningshavares i statens tjänst skiljande från sin an-ningshavares i
ställning på grund av fullgörande av tjänstgöring enligt § 28 värnplikts- s^tens tjänst

]agen- "sinTnstäU

ning på grund
av fullgörande
av tjänstgöring
enligt §
28 värnpliktslagen.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat förordning
biltrafik.

om automo- Föror(ini°s

oinautomobil trafik.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelse om formulär i.3f,°™nlär
till körkort för automobilförare m. m. för automo bilförare -

Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse angående Trampning
tillämpning av § 15 mom. 2 i förordningen den 30 juni 1916 om auto-“2 i förord™

mobiltrafik. '' ningen om

automobil trafik.

Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse med f0r-Formu,är tai
mulär till viss kungörelse enligt § 15 i förordningen den 30 juni 1916 om reis^enifgt

automobiltrafik. § 15 i för ordningen

om
automobiltrafik.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bestämmelser
angående
tillämpningen
av den
internatio -

Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse med bestämmelser
angående tillämpningen av den internationella konventionen
rörande automobiltrafik.

nella konven -

tionen röran -

de automobiltrafik.

Kännetecken Kungl. Makt har den 20 oktober 1916 utfärdat kungörelse angående

au tomo biler ci v o o

från Danmark kännetecken å automobiler från Danmark och Indien.
och Indien.

1916 utfärdat kungörelse med vissa

Bestämmei- Kungl. Makt bär den 19 mai

ggy rörande cd o o _

elektriska bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars anordnande i

starkströms- hållande till trafikleder och svagströmsledningar m. m.

ledningars ° °

anordnande i
förhållande
till trafikleder
m. m.

för -

n-trukSonen Kungl. Maj:t har den 3 november 1916 utfärdat kungörelse angå för

medicinal- ende ändrad lydelse av 18 § mom. 3, 35 och 39 §§ samt 41 § mom. 2
styrelsen, j instruktionen för medicinalstvrelsen den 17 december 1914.

Kungl. Maj:t har den 24 november 1916 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 21 § i instruktionen för medicinalstyrelsen den 17
december 1914.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angå tionen.

ende vissa ändringar i nådiga läkarinstruktionen den 30 december 1911.

Hospitalen. Kommissionen för utarbetande av förslag till ny- och tillbyggnader

vid Växjö hospital samt Piteå och Lunds hospital och asyler har utarbetat
förslag i ifrågavarande avseende rörande Piteå hospital och asyl.

De under år 1915 kontrakterade grundläggningsarbetenao och sockelsättningen
vid Strängnäs hospital hava under året pågått. A byggnadsarbetena
vid hospitalet hava anbud infordrats. Dessa slutade å belopp
mellan 2,725,240 och 3,224,100 kronor, under det att den för ändamålet
disponibla summan uppgick allenast till omkring 1,700,000 kronor. Till
följd härav uppdrog medicinalstyrelsen åt sin arkitekt C. Westman att
verkställa utredning dels huruvida genom förenklingar i byggnadssättet
eller andra ändringar kostnaderna för anläggningen skulle kunna nedbringas,
dels ock huruvida genom ytterligare uppdelning av entreprenaden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 33

utsikter funnes att få hospitalsanläggningen fullbordad för mindre kostnad
än de avgivna anbuden innebure. Då den verkställda utredningen gav
vid handen, att entreprenaden å uppförandet av de stora byggnaderna vid
hospitalet i hög grad vore beroende av möjligheten att bereda bostäder
för byggnadsarbetarna under byggnadstiden, utbjöd medicinalstyrelsen på
entreprenad uppförandet av fem betjäningshus vid hospitalet, alla i sådant
skick att de kunde användas till bostäder åt byggnadsarbetarna. Sedan
dylika anbud inkommit, har medicinalstyrelsen antagit det lägsta av dessa
å 92,860 kronor.

Kungl. Maj:t har den 21 januari 1916 utfärdat kungörelse om än- Ändring i
drad lydelse av §§ 17, 20, 46, 53, 66 och 74 i Kungl. Majrts förnyade stadg“ an‘
nådiga stadga angående sinnessjuka den 14 juni 1901. ^essjukT"

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 utfärdat dels lag om skydds- Skyddskoppkoppympning
och dels kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av ymPningenvissa
deiar av lagen om skyddskoppympning.

Kungl. Maj:t har den 24 november 1916 utfärdat dels kungörelse
med bestämmelser rörande framställning och handhavande av animalt
ympämne, dels instruktion för de i lagen om skyddskoppympning avsedda
ympare och besiktningsförrättare, dels ock kungörelse angående ersättning
av statsmedel för skyddskoppympning.

Enligt av medicinalstyrelsen år 1916 till Kungl. Maj:t avgiven berättelse
angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet" av dem,
som under år 1915 första gången vaccinerats med framgång, för Stockholm
4,902 och för riket i övrigt 119,895 personer.

Kungl. Maj:t har den 8 december 1916 utfärdat kungörelse angå-Pest och koende
ändrad lydelse av § 8 mom. 3, § 31 mom. 3 samt § 34 i nådiga lera med flera
kungörelsen den 9 november 1915 angående åtgärder till förekommande
av pestens och kolerans införande i riket.

Karantänsanstalten å Känsö har under år 1916 varit bestämd till
karantäns- och observationsplats för såväl pest som kolera. Dessutom hava
på vederbörande kommunala myndigheters begäran observationsplatser för
kolera varit inrättade i Hälsingborg, Malmö och Gävle, och har medicinalstyrelsen
respektive den 17 juli, 20 mars och 15 maj medgivit, att dessa
städer jämväl må vara observationsplatser för pest. Karantänsanstalten å
Fejan har under året icke hehövt träda i verksamhet.

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 A cd. g

Riksdans-Berättelsen.

34 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Koleran har även under år 1916 förekommit i rätt stor utsträckning
i sydöstra Europa, särskilt i vissa delar av Österrike. Säkra uppgifter
om kolerans förekomst i Ryssland saknas. I Finland har enligt
offentliggjorda epidemirapporter under år 1916 intill den 15 december
icke inträffat något kolerafåll.

Pest har under året inom Europa uppträtt i Ryssland och med enstaka
fall i Grekland och England, och har med anledning härav delar av
södra Ryssland samt under kortare tid städerna Bristol och Liverpool i
England förklarats vara smittade av pest.

Kolera eller pest har icke uppträtt inom riket.

Bland andra smittsamma sjukdomar observeras dels en mindre epidemi
av smittkoppor i Boden med omgivning dels en tämligen utbredd
epidemi av nervfeber å Gottland. Under senare halvåret har särskilt i
norra delarna av riket inträffat smärre epidemier av rödsot av lindrig art.

Tuberkulos- Kungl. Maj:t har under år 1916 beviljat statsbidrag för utvidgning

sjukvårds- ay följande tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen:

Blekinge läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt vid Fur och tuberkulossj
ukvårdsanstalten å hemmanet Svenshögen i Ucklums socken av
Göteborgs och Bohus län samt till utförande av vissa ny- och tillbyggnader
vid kustsanatoriet Apelviken för skrofulösa barn.

Apotek. Kungl. Maj:t härunder år 1916 förordnat dels om förändring av

medikamentsförråden i Asheda inunicipalsamhälle, i Överkalix, i Nynäshamns
köping och i Skinnskatteberg till sj iil vständiga apotek, dels ock om
förändring av apoteket i Lenhovda till medikamentsförrad.

Den genom nådigt brev den 3 december 1915 angående bestämmelser
rörande ordningen för tilldelande av personligt privilegium ä apotek m. m.
anbefallda nämnden för avgivande av yttrande angående sökande av apoteksprivilegium
(apotekarbefordringsnämnden) har under år 1916 trått i
verksamhet.

äiedikaments Kungl. Maj:t har under 1916 beslutat om inrättande av medika förråd.

mentsförråd vid Bräcke järnvägsstation, i Robertsfors och vid Kolsva bruk
samt medgivit bibehållande under viss tid av medikamentsförråden i östervåla,
i Åsheda inunicipalsamhälle, i Pajala kyrkoby, i Skönnerud, i Föllinge
kyrkoby och i Rätansbyn.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 25 februari 1916 utfärdat kungörelse om änd giftstadgan.

ra(j ]y(je[se ay gg 20 och 25 i nådiga giftstadgan den 7 december 1906
ävensom om ändring i vissa delar av de vid samma stadga fogade förteckningar
I och II.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan stata lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 35

Kungl. Maj:t liar den 19 december 191G utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av förteckning III vid nådiga giftstadgan den 7 december
1906.

Kungl. Maj:t har den 19 december 1916 utfärdat kungörelse angående
tillägg till gällande taxa i försäljningspris för ämnen, upptagna i
förteckning III vid nådiga giftstadgan den 7 december 1906.

Under loppet av år 1916 hava inalles 107 elever blivit vid rikets Barnmor?ke
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 53 utgått från läroanstalten i Stockliolm och 54 från den i Göteborg.

Vidare hava 110 barnmorskor, därav 55 i Stockholm och 55 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1916 av riksdagen anvisats ett anslag av
2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 48 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 29 deltagare samt i Lund en kurs med 14
deltagare.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelse angående Tillas?
tillägg till § 8 i avlöningsregleinentet för tjänstemän vid postverket den reglementet
20 juni 1913. för tjänste män

vid post
verket.

Under år 1916 hava två nya postkontor inrättats, nämligen dels i Fasta P°st''
Stockholms stad inom Engelbrekts församling med benämning Stockholm anstalter
19 och dels i Lidingö köping med benämning Lidingö villastad. Vid årets
slut utgjorde antalet postkontor tillhopa 252.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1916 års slut till 3,237.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1916 års ingång 21. Under
året indrogs en sådan postanstalt, varför hela antalet vid åre°ts slut uppgick
till 20.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år
1916 3,509 eller 43 mera än vid slutet av är 1915.

De under år 1915 vid rikets västra och södra gränser inrättade särskilda
paketexpeditioner, benämnda Göteborg 1 transit och Pkp (postkupén)

36 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Malmö 1 transit, hava varit i verksamhet under hela år 1916. Den vid
gränsen mot Finland inrättade tillfälliga utväxlingspostanstalten Karungi
utr., vilken den 26 maj 1915 blev förflyttad till Haparanda, var sedermera
i verksamhet till och med den 3 juni 1916 samt från och med den 28
augusti sistnämnda år till årets slut. Under tiden 18 maj—1 september
1916, då postutväxlingen med Finland nästan uteslutande försiggick å
sjöpostlinjen Gävle (resp. Stockholm)—Raumo, var i Gävle inrättad en
särskild utväxlingspostanstalt, kallad Gävle transit.

järn vägspost- Järn vägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjen Brunflo

befordran. _Hackåg> dels ocp 4 följande enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer,
nämligen Trollhättan—Nossebro, Karlstad—Skoghall och Grönskåra—Fagerhet.
Dessutom har postföring blivit anordnad å spårvägslinjen Alvik
—Äppelviken.

Antalet post- Under år 1915 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska

försändelser, föreiigga — hava enligt anställda beräkningar inom riket be handlats

tillhopa°513,940,626 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en minskning av omkring 19 miljoner eller
3.6 procent. Minskningen kommer nästan uteslutande på postabonnerade
tidningar, vilkas antal under år 1914 var osedvanligt stort.

De å försändelserna vilande värdebelopp visa stark uppåtgång, ehuru
i mindre grad än under det närmast föregående året. .Det belopp, för
vilket postverket varit ansvarsskyldig^ uppgick år 1915 till över 2.7 miljarder
kronor och utgjorde ungefär 187 miljoner kronor mera än motsvarande
belopp år 1914. Av ökningen komma omkring 141 miljoner
kronor på de assurerade försändelserna och nära 46 miljoner kronor pa
postanvisningarna.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1915 uppgingo till 29,614,040 kronor

14 öre och utgifterna för samma år till 24,572,257 kronor 21 öre, vadan
det under år 1916 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 5,041,782
kronor 93 öre.

Posten och Under år 1916 hava Sveriges postförbindelser med utlandet fortgått

i huvudsakligen samma utsträckning och med anlitande av i stort sett
samma befordringsvägar som under det närmast föregående året. Dock
blevo under år 1916 vissa förändringar vidtagna i fråga om postutväxlingen
med Ryssland. Denna hade under hela vintern 1915—16 fortgått
öve^ Haparanda, men i slutet av april blev genom den då inträffade is -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lossningen trafiken över Torne älv omöjliggjord för större poster. Den 1
maj utfärdades förbud mot expediering norrut av paketpost till Ryssland.
Brevposten kunde alltjämt utväxlas, men pakettrafiken låg nere under närmare
två veckor. Under tiden vidtogos åtgärder för transitotrafikens ledande
andra vägar. Sålunda igångsattes den 18 maj postutväxling sjöledes mellan
Stockholm resp. Gävle och Raumo. 1 riktningen till Ryssland fördelades
posten så, att brevposten sändes än över Gävle med postfartyget »Öland»,
än över Stockholm med andra ångfartyg, varigenom densamma tillförsäkrades
den snabbaste befordran, medan däremot paketposten dirigerades
uteslutande över Gävle. I motsatt riktning sändes brevposten först den
gamla vägen över Torne—Haparanda, men snart anlitades för densamma
sjöpostförbindelsen. Denna förbindelse hade — såsom beträffande paketposten
från Sverige — hela tiden använts även för paketposten från Ryssland.
I samband med sjötrafikens igångsättande indrogs utväxlingspostanstalten
Karungi utr. I stället inrättades i Gävle hamn den här ovan
omförmälda utväxlingspostanstalten Gävle transit, med särskilda maskinella
anordningar — elektriska transportörer — för postens lossning och lastning.
Sådana anordningar vidtogos även å Skeppsbron i Stockholm. Beträffande
de försändelser, som sålunda befordrades sjövägen, bestämdes,
att svenska postverkets ansvarighet för försändelserna icke avsåge förlust
eller skada, som härrörde av krig. Trafiken fortgick ostörd tills densamma
mot slutet av juli månad började lida svårt avbräck dels genom direkt ingripande
från en av de krigförande makternas sida och dels genom mineringar
utanför de finska hamnarna, vilka omständigheter föranledde trafikens inställande
den 27 augusti. Omedelbart därefter återupptogs postutväxlingen
över Haparanda, där utväxlingspostanstalten Karungi utr., såsom förut
nämnts, den 28 augusti återupptog sin verksamhet.

Under december 1915 hade av särskilda skäl påbjudits att inställa
transitbefordringen av paketpost till och från England. Härav föranleddes
en betydande minskning i den Sverige transiterande vanliga paketpostens
omfattning under år 1916 mot under nästföregående år. Utväxlingen
av krigsfångepostanvisningar mellan Tyskland och Ryssland, som
av Sverige förmedlats sedan slutet av år 1914, blev vid‘ingången av
augusti månad 1916 av viss anledning tills vidare överflyttad på schweiziska
postverket, men skriftväxling pågår i s}''fte att förmedlingen av denna
rörelse skall ånyo övertagas av svenska postverket. I övrigt har vårt land
under hela år 1916 i samma utsträckning som under tiden närmast dessförinnan
verkställt befordringen av de stora poster, vilkas dirigering över
Sverige påkallats av kriget. Så har Sverige även under år 1916 haft att
fylla den krävande uppgift såsom transitland för posterna mellan Väst -

38 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

europa och Amerika, å ena sidan, samt Östeuropa och Asien, å andra
sidan, samt för den omfattande krigsfångeposten, bland vilken särskilt
märkes den alltjämt växande paketposten. Efter Rumäniens inträde i kriget
utväxlas över vårt land jämväl krigsfångepaket mellan å ena sidan
Ryssland samt å andra sidan Österrike, Ungern, Bulgarien och Turkiet.

Förbud mot Med anledning av nådig förordning den 13 oktober 1916 angående

inJvanill-'' förbud mot införsel av åtskilligt exportförbjudet gods till visst område
portförbjudetinom Norrbottens län och nådig kungörelse av samma dag med särskilda
område1 inom föreskrifter i anledning av nämnda förbud har generalpoststyrelsen med Norrbottens

delat vissa bestämmelser rörande nämnda författningars efterlevnad,
län.

Postanvis- Från och med den 1 januari 1916 har mellan Sverige och Spanien

“lYn^med" anordnats utväxling av vanliga postanvisningar och telegrampostanvisSpanien.
ningar.

utredning ro- Kommissionen för verkställande av utredning rörande arbetsför fTrMnandena"

hållandena vid postanstalterna, vilken senast varit samlad från och med
vid postan- den 18 oktober 1915 för att avsluta behandlingen av brevbårarpersonalens
staitema. arket.sforhållanden i Stockholm, Göteborg och Malmö, har den 25 maj
1916 till generalpoststyrelsen överlämnat dels ett allmänt utlåtande rörande
sagda personals arbetsförhållanden, dels ock olika för de särskilda
postkontoren uppställda specialbetänkanden rörande tjänstgöringens ordnande
å de skilda arbetsplatserna.

Ny förordning Kungl. Maj :t har den 17 juni 1916 utfärdat ny förordning angå koren

för post- ende villkoren för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter.
befordran av Med anledning av de förändrade bestämmeUer, som i ämnet med tim.

imar delats genom nämnda nådiga förordning, har general poststyrelsen den 13
november 1916 utgivit ny upplaga av postreglementet II (tidningsgöromål)
att tillämpas från och med den 1 januari 1917.

Välgörenhets- Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1916 utgivits av

märken, nationalföreningen mot tuberkulos. Det nya märket tillhanda hålles

allmänheten genom postverkets försorg under tiden december 1916
—januari 1917.

Nya franko- Genom nådigt brev den 11 september 1916 bär Kungl. Maj:t dels

tecken. me(jgivit, att till befrämjande av IT K. H. Kronprinsessans förenings för
det frivilliga arbetet för landstormens beklädnad m. in. verksamhet franko -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tecken finge i enlighet med av nämnda förenings centralråd framställt
förslag tills vidare till utgången av år 1919 försäljas till pris utöver det
märkena åsätta frankeringsvärde, dels ock bemyndigat generalpoststyrelsen
att vidtaga de för genomförande av ifrågavarande anordning erforderliga
åtgärder, allt dock under villkor att föreningen bestrede alla de extra
kostnader, som postverket kunde komma att i omförmälda hänseenden få
vidkännas.

I Norrköping har uppförts nytt posthus, som under 1916 tagits i Nytt posthus,
bruk. Detsamma inrymmer jämväl lokaler för riksbankens behov.

Sedan ett 50-tal frimärksautomater för 5-öres frimärken varit på Frimärksprov
utsatta på olika platser inom landet, har generalpoststyrelsen bestämt, automateratt
ytterligare omkring 200 dylika automater, vilka tillverkats å postverkets
verkstad, skulle tilldelas olika postkontor i riket.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelse angående Ändring i avvissa
ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket löninpre|jeden
11 oktober 1907. tjänstemän

vid telegrafverket.

Kungl. Maj:t har den 28 januari 1916 utfärdat kungörelse med reg- Reglemente
lemente för befordring av telegram och telefonmeddelanden vid krio-. för befordring

° ° it av telegram

och telefonmeddelanden

vid krig.

Kungl. Maj:t har den 4 september 1916 utfärdat kungörelse med Föreskrifter i
vissa föreskrifter i fråga om nyttjande inom svenskt territorialvatten avn
elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd ombord’ om svenskt
å handelsfartyg. territorialvat J

° ten av elek trisk

anläggning
för telegrafering
eller
telefonering
utan tråd ombord
å handelsfartyg.

I nådigt brev den 14 april 1916 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele- inrättande
grafstyrelsen att låta i Falsterbo anordna en fullständig telegrafstation, av8ttaet11e0gnraf''
avsedd att hållas öppen under tiden från och med den 1 juni till och med
den 15 september varje år.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom Teiegrafverde
under år 1916 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 1,100 kets linjer -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kilometer stolpiller; och utgjorde sammanlagda längden av stolpiller och
kablar vid 1916 års utgång omkring 33,200 kilometer.

Telegrafför bindelseled ningar.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under
år 1916 Ökats med ungefär 2,200 kilometer; och uppgick vid 1916 års
slut nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 37,200 kilometer.

Jarnvägssta- Under år 1916 hava 15 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse

bindelse med me(i telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 8 för skandinavisk
telegrafnätet, och 7 för internationell telegramväxling.

Antalet teie- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 12 filialstationer,

grafanstaiter. utgjorde vid 1916 års utgång 171, och voro då med dem förbundna 1,056
telegramexpeditioner samt 1,828 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid slutet
av år 1916, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,055.

Telegram- Under år 1915, det senaste för vilket fullständig statistik är upp vaximg.

rg^tad, hava befordrats 6,557,401 taxerade telegram samt 447,707 avgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegram Ö

C O

men hava varit:

2.491.031 inländska,

2.541.031 till eller från utlandet samt
1,525,339 transiterande.

Riksteiefon- Rikstelefonnätets interurban- och landsledningar hava under år 1916

”urban^och" genom utfördå nybyggnadsarbeten ökats med omkring 11,300 kilometer
landsiednin- dubbeltrådiga ledningar samt med omkring 700 kilometer enkelfrådiga
ledningar; och utgjorde vid 1916 års slut interurban- och landsledningarna
omkring 178,700 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 1,800 kilometer
i enkeltrådiga ledningar.

o O

Central- och
växeltelefonstationer.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1916 ökats med
143; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång
till 2,465.

Telefonappa rater.

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har
under år 1916 ökats med omkring 27,000; och utgjorde sammanlagda antalet
i bruk varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma års
utgång omkring 210,000.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 41

Under år 1915, det sista för vilket fullständig statistik blivit Upp-Växladc tcl,‘-råttad, har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring onBama323,
287,000 och antalet av de mot särskild avgift mellan redovisningsområdena
utväxlade samtalsperioderna till 25,216,153.

Vid 1916 års utgång funnos 88 radiotelegrafstationer i riket, därav Kadioteie7
fasta, s. k. kuststationer, 38 inrättade å krigsfartyg och 43 å handels- srafstatloncrfartyg.

Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten Fullbordade
hava under år 1916 såsom fullbordade av väg-och vattenbyggnadsstyrelsen ocharf)et^Ild*
godkänts:

_ 50 st. vägföretag, omfattande en våglängd av 186,939 kilometer,
för vilka kostnaden beräknats till 1,434,250 kronor, varav 938,762 kronor
90 öre utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar anvisade medel, samt

13 st. brobyggnadsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 758,130
kronor, varav 501,660 kronor 18 öre utanordnats såsom statsbidrag från
de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, harnnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder anvisade medel.

Kungl. Maj:t har under 1916
järnvägs- och spårvägsanläggningar:

Järnvägar

beviljat koncession å följande enskilda Koncession

å enskilda
järnvägar och

Spårvidd

Längd spårvägar,
km.

Tierp—Strö in sberg................ 1,435 8,so

Kisa—österbymo................. » 34,75

Katrineholm—Köping............... » 65,40

Kerstinbo—Uppsala................ » 63,87

Hosjö—Gropsveden................ » 26,so

Limedsforsen—Sårna................ » 99,23

Gropsveden—Linghed...............0,89i 1,50

Alvsered—Mårdaklev med bispår.......... » 9)75

Finspång—Lotorp................. » 6,oe

Summa 316,16

Spårväg Spårvidd Längd

m. km.

Herserud—Breviks spårvägs förlängning till Gåshaga . . 1,435 2,oo

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 6

Riksdags-Berättelsen.

42 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För allmän
trafik öppnade
enskilda
järnvägar och
spårvägar.

Under 1916 har väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat trafiktillstånd
för följande enskilda järnvägar och spårvägar:

JJärnvägar

Spårvidd

in.

Längd

km.

Trollhättan—Nossebro...............0,89i 31,43

bandelen Grönskåra—Fagerhult (Alsterbro—Triabo järnväg)
.................... 3 11,00

Torved—Gullspång............... 3_20,33

Summa 62,76

Spårväg

Spårvidd

Herserud—Breviks spårvägs förlängning till Gåshaga . . 1,435

Längd

km.

2,00

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor utom spårvägar äro vid årets slut 241 st. med en sammanlagd längd
av 10,032,7 kilometer. Från och med den 1 januari 1917 övergår dock
Mora—Vänerns järnväg med bibanor med en sammanlagd längd av 287,6
kilometer till statens järnvägar.

Av sådana spårvägar, som koncessionerats på samma sätt som järnvägar,
äro för allmän trafik öppnade 8 st. med en sammanlagd längd av
35,2 kilometer.

de verkliga

för allmän trafik

öppnade järnvägarna

hava

139

st.

spårvidd

1,435

och

längd av

tillhopa

6,495,4

km.

1,093

» »

49,9

1,067

» »

515,8

0,891

» »

2,708,7

0,802

» »

80,5

0,600

» »

182,4

Summa 10,032,7 km.

Avlönings- Kund. Mar.t har den 30 juni 1916 utfärdat avlömngsreglemente

för tjänste- för tjänsteman vid statens jarnvagar.
män vid statens
järnvägar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 4 augusti 1916 utfärdat kungörelse angående k^“d„‘r"fJn
ändrad lydelse av § 5 inom. 1 i nådiga kungörelsen den 31 december angående tul1897
angående tilläggsbestämmelser till nådiga avlöningsreglementet för ^ggsbestamtjänsteman
och betjänte vid statens järnvägar den 15 oktober 1897. avlönings reglementet

för tjänstemän
och betjänte
vid
statens järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat lag om ändrad lydelse jfnedrianns<4
av 1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension förendfrät^tiii
tjänstemän vid statens järnvägar. pension för

° ° tjänstemän

vid statens
järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 8 december 1916 utfärdat kungörelse angå.- ^tr^ktfonen
ende vissa ändringar i instruktionen för järnvägsstyrelsen med underly- för jamvägs dande

distriktsförvaltningar den 19 november 1914. styrelsen med

° underlydande

distriktsför valtningar.

Kungl. Maj:t har den 18 februari 1916 utfärdat kungörelse angående J^nTöre8
undantag från föreskrifterna i järnvägstrafikstadgan den 24 januari 1914 skrifterna i
beträffande plats- och magasinspengar. järnvägs 1

»ro trafikstadgan

beträffande
plats- och
magasinspengar.

Kungl. Maj:t har den 11 september 1916 utfärdat kungörelse angå- Ändring i
ende ändrad lydelse av § 93 mom. 7 i nådiga järnvägstrafikstadgan den trafikstadgan.
24 januari 1914.

Kungl. Maj:t har den 1 december 1916 utfärdat kungörelse angånde ^ånta^frän
fortsatt undantag från föreskrifterna i järnvägstrafikstadgan den 24 januari föreskrifterna
1914 beträffande lastnings- och lossningsfrist samt vagns-, plats- och ma-1 |Fn,VdSstra"

gasinspengar. beträffande

lastnings- och
lossningsfrist
samt vagns-,
plats- och
magasinspengar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

läm^mfnVav" Kungl. Maj:t har den 22 december 1916 utfärdat kungörelse angåbestämmel-
ende fortsatt tillämpning av bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 19
kungörelsen*februari 1915 angående desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja

den 19 febru- från utlandet ankomma till Sverige,
ari 1915 an -

gående desinfektion
av

järnvägsvagnar,
som med
ångfärja från
utlandet ankomma
till
Sverige.

taxankör Kungl. Maj:t har deri 25 februari 1916 utfärdat kungörelse angå transporter

ående viss ändring i den av Kungl. Maj:t den 29 november 1869 fastställda

statens järn- ^axa fgr transporter å statens järnvägar,
vagar. r jo

transport^ Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat kungörelse angående

enskilda järn-avgifter för transport å enskilda järnvägar av velociped eller sparkstötting,
^ociped''eller"som av resan^e för personligt bruk medföres oförpackad.

sparkstötting,
som av resan -

de för personligt
brnk
medföres oförpackad.

Förhöjda pro- Kungl. Maj:t har den 14 augusti 1916 utfärdat kungörelse angående

tiiiaggsavgif-förhöjda provisoriska tilläggsavgifter för transport av fraktgods å vissa

port av frakt- enskilda järnvägar m. in.

gods å vissa
enskilda järnvägar
m. m.

Upphävande
under viss tid
av nådiga ende
kungörelsen ^ 912
den b november
1912 angående
införande
av provisoriska
exporttariffer
å
statens järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 10 november 1916 utfärdat kungörelse angåupphävande
under viss tid av nådiga kungörelsen den 8 november
angående införande av provisoriska exporttariffer å statens järnvägar.

^väkt rålik"11" Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1916 års ingång

utgjorde 4,914,2 km., har sedan dess ökats med bandelarna Fjärås—Lygnen
3,3 km., Dagarn—Hultebo 7,i km., Brunflo—Hackås 30,9 km.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpte sig för år 1910
till omkring 150,000,000 kronor.

Av statens järnvägars trafikinkomster för år 1916 hava till statskontoret
inlevererats 10,000,000 kronor.

Arbeten å statens järnvägsbyggnader under år 1916:

A statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Östersund—Ulriksfors,
Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen, Älvsby—Piteå och Veittijärvi
—Karujigi—Matarengi utfördes en del kompletteringsarbeten.

A statsbanan Järna—Norrköping fullbordades dels omläggningen av
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg mellan nämnda banas och statsbanans
^stationer i Nyköping, dels ock arbetena å Stavsjö (Lövbrotens) station.

A statsbanan Ulriksfors—Volgxjön uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning å en areal av 26,372 kvadratmeter,
avslutades terrassering i huvudlinjen å sträckan Dorotea—^ngermanälven
och i huvudsak å delen Angerman^lven—Volgsjöfors, anlades 23 avloppstrummor,
fullbordades broar över Ångermanälven, Melselebäcken och Skärsjöbäcken,
utlades permanent huvudspår å sistnämnda del, färdigballastades
huvudspåret å en längd av 15,4 km. och underballastades detsamma å 2,3
km., bedrevos terrasseringsarbetena å Meselefors och Volgsjöfors håll-, lastoch
mötesplatser så, att samtliga sidospår och spårväxlar därstädes kunde
utläggas och ballastas, uppfördes husbyggnaderna å Saxvattnets och Granbergets
samt påbörjades dylika å Meselefors och Volgsjöfors håll-, lastoch
mötesplatser, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 18,829
meter samt anlades 35 mindre vägövergångar i banans plan.

Å statsbanan Sveg—Brtmflo, varav delen Brunflo—Hackås öppnades
för allmän trafik den 15 december, uppfördes en del provisoriska byggnader,
verkställdes skogsröjning å en areal av 232,360 kvadratmeter, avslutades
terrasseringen i huvudlinjen fullständigt till en punkt belägen 45 km.
söder om Brunflo station och i huvudsak å ytterligare 23,7 km. eller till Åsarne
station, anlades 34 avloppstrummor, uppsattes järnöverbyggnaden för bro
över Billstaån, fullbordades de båda broarna över Svenstaån och bron över
Backsjöån, utlades permanent huvudspår å en sträcka av 36,6 km. eller
från Billstaån till Ljungan, färdigballastades huvudspåret på en längd av
31,8 km. och underballastades detsamma dessutom på 10,8 kurs längd eller
till Brånans håll-,o last- och mötesplats, bedrevos terrasseringsarbetena å
Svenstaviks och Åsarne stationer, Vikbäckens, Skanderåsens och Brånans
håll-, last- och mötesplatser samt Rörösjöns håll- och lastplats så, att
samtliga sidospår och spårväxlar därstädes kunde utläggas och med

Bruttoin komster.

Till statskontoret
inlevererade
trafikmedel.

Statens järnvägsbyggnader.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

undantag för dem vid Rörösjön, Brånan och Asarne jämväl underballastas,
fullbordades samtliga husbyggnader vid Brunflo, Fåkers och Hackås stationer
samt vid Angsta, Tandsbyns och Näktens håll-, last- och mötesplatser
och påbörjades dylika byggnader vid Vikbäcken, Skanderåsen,
Svenstavik och Asarne, uppfördes 1 kombinerad barimästar- och banvaktsstuya
samt 4 enkla banvaktsstugor, alla med uthus, utfördes grundläggning
för 1 stuga av förstnämnda och 2 av senare slaget, anlades dels tre
kombinerade vägportar och avloppstrummor för vägar ledande under banan,
dels 6 större och 150 mindre vägövergångar i banans plan, omlades 2,153
meter större och 694 meter mindre vägar, inhägnades järnvägsområdet på
en bansträcka av 35,8 km. samt uppsattes mellan Brunflo och Hackås
permanenta telegraf- och bantelefonledningar ävensom linjesignaler. o

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av banan mellan Asarne
och Kvnarnsjö samt å sträckan Överhogdal—Sveg.

Å statsbanan Karungi—Haparanda fullbordades gripning av huvudoch
sidospår, samtliga husbyggnader förutom i Haparanda, planering av
områden vid bangårdar och banvaktsstugor ävensom återstående stängselsättning,
varjämte vid Tossa mötesplats utlades sidospår, anordnades
vändskiva och lastkaj samt fullbordades i det närmaste vattentagningsanordning.

Därjämte hava utfartsvägarna till stationer mellan Boden och Lappträsk
i0det närmaste blivit fullbordade.

Å statsbanan Dagarn—Hultebo, som öppnades för trafik den 1 september,
kompletterades terrasseringen, utfördes återstående ballastning och
stängselsättning samt uppsattes bantelefonledning och linjesignaler emellan
Dagarn0 och Hultebo.

A statsbanan Haparanda—Finska gränsen, varå arbetena påbörjades
under september månad, fortgick stenuttagning, slagning av makadam,
muddring, spåntning, grundgrävning, uppförande av varmhus samt betonggjutning
för landfästen och pelare till bro över Torne älv, varjämte arbetsplatsen
inhägnades och anordningar vidtogos för överförande av elektrisk
kraft för drift av arbetsmaskiner vid brobyggnaden och för belysning därstädes
samt i bostäder och andra lokaler.

Dessutom uppfördes, förutom en del provisoriska byggnader, å Haparanda
station 2 boställshus samt en kombinerad banmästar- och banvaktsstuga,
avsedda att under byggnadstiden användas till bostäder för
tjänstemän och till expeditionslokaler.

För statsbanan Sveg—Hede verkställdes dels renstakning å sträckorna
Sveg—Överberg och Hedeviken—Hede, dels ock undersökning av en ifrågasatt
alternativ sträckning Sveg—Hede i Ljusnans dalgång.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

_ För Inlandsbanan, wV/ra distriktet (Volgsjön—Stensele), verkställdes
definitiv utstakning av banan mellan Volgsjön och Vinliden samt av bispåret
från Lövliden till Malgomajsjön.

_ För Inlandsbanan, norra distriktet (Gällivare —Jockmock), verkställdes
definitiv utstakning av banan från Porjus till Leipapejokk.

1 rollhåtte kanal öppnades för trafik den 19 april 1916, varefter
trafiken fortgått utan hinder till årets slut. Trafikintensiteten har, ehuru
mera ojämnt fördelad, i stort sett varit densamma som föregående år.

Kanalinkomsterna under år 1916 hava uppgått till omkring 535,000
kronor; motsvarande summa för år 1915 utgjorde omkring 553,500 kronor.

Byggnadsarbetena hava under år 1916 fortgått enligt fastställd arbetsplan
och oaktat den försening, som blev en följd av den under år
1914 pågående strejken, och de svårigheter och ökade arbeten, som förorsakats
av dålig byggnadsgrund för slussen vid Lilla Edet och i närheten
av densamma uppkomna släntras, har det lyckats att under år 1916 i
huvudsak färdigställa ombyggnaden av Trollhätte kanal. Invigningen av
den ombyggda kanalen och de nya slussarna förrättades av H. M. Konungen
den 25 oktober, och öppnades den nya kanalen samtidigt för trafik
med fartyg med 4 meters djupgående.

Arbetsstyrkan, som i början av år 1916 utgjorde omkring 1100 man,
har successivt minskats och utgjorde vid årsskiftet omkring 450 man.
Dessutom hava under år 1916 mellan 80 och 250 man sysselsatts av
entreprenörer.

A de olika arbetsavdelningarna hava under år 1916 utförts arbeten
i den utsträckning nedan närmare angives.

Avd. I. (Vänersborg—Göta älv vid Bommen).

Inseglingsrännan vid \ änern med tillhörande ny vågbrytare utanför
Vänersborg ävensom stenjeté å östra sidan och ledverk å västra sidan av
kanalen vid Dalbobron äro färdigställda, varjämte genommuddring för den
nya kanalen verkställts mellan Dalbobron och Stora Vassbotten. Erforderliga
strandskoningar å denna sträcka äro utförda och den nya enarmade
klaffbron för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs korsning med
kanalen vid Vänersborg är fullbordad. I Karls grav hava resterande muddrings-,
undervattenssprängnings- och schaktningsarbeten utförts, varjämte
strandskoningarna kompletterats. Vid Brinkebergskulle borttogos under
vintern de kvarstående delarna av gamla övre slussen och efterränsningar
utfördes i kanalrännan. Brinkebergskulles nya sluss, som togs i drift redan
under år 1915, har även tjänstgjort under hela 1916 års seglation.

Trollhätte

kanalverk.

Trollhätte
kanals ombyggnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nedanför nya slussen hava resterande massor bortmuddrats, varjämte dragvägar
och ledverk fullt iordningställts.

i\.vd. II. (Bommen—Föreningsgatan i Trollhättan).

A denna avdelning hava under året utförts några mindre, resterande
muddringsarbeten och komplettering av strandskoningar. Dessutom har
en nv dragväg anordnats å västra sidan av kanalen mellan Spikön och
Bero-slao-sbanans järnvägsbro vid Trollhättan. Härmed äro alla arbeten å
denna avdelning avslutade.

Avd. III. (Föreningsgatan t. o. m. översta slussen vid Trollhättan).

Bergkanalen i Trollhättan torrlädes vid nyåret med hjälp av den
nya avstängningsanorilningen vid klaffbron i Trollhättan, varefter under
vintern utfördes en del av där återstående sprängnings- och ränsningsarbeten.
Den nya bergkanalen är nu fullt färdig med undantag av bortsprärigningen
av ett mindre bergparti och uppförande av en stödmur vid
Nydqvist & Holms verkstäder. Planering av österlånggatan i dess nya
sträckning samt terrasseiångsarbetena för anslutande tvärgator äro även
avslutade. Slussen vid Akerssjö är fullt färdig och togs i trafik den 25
september.

Avd. IV. (Fr. o. m. höljan nedom översta slussen i Trollhättan till
Akersström).

I höljan mellan översta slussen i Trollhättan och slusstrappan hava
schaktningsarbetena fullbordats. Till förhindrande av läckning från höljan
genom en gruskörtel, som från densamma leder ned till älven, har anbragts
ett tätande lager av ältad lera. Därjämte har genom påfyllning
västra stranden av höljan höjts och översta slussportparet för den s. k.
mellanlinjen av 1844 års slussled påbyggts så, att det kan tjänstgöra vid
det för den nya farleden höjda vattenståndet i höljan. Den nya slusstrappan
är fullt iordningställd, frånsett att durkplåt för Stäckande av
maskinkamrarna samt vissa till maskinella utrustningen hörande instrument
ännu ej kunnat erhållas på grund av rådande importsvårigheter. Bräddavloppsanordningarna
vid avloppstunneln från höljan äro färdiga. Ledverk,
vid vilka fartyg i avvaktan på slussning kunna angöra, hava utförts i höljan
och vid nedre infarten till slusstrappan. De bestå dels av murverk,
dels av träkonstruktioner. Dessutom hava dragvägar iordningställts samt
planeringar å områdena invid slusstrappan och i erforderlig utsträckning
även å de angränsande stentipparna utförts. Den nya slusstrappan togs
för första gången i användning den 13 september och öppnades för allmän
trafik den 19 oktober.

Avd. V. (Akerssti’öm—Ström).

Ränsningsarbetena vid Akersström hava under året pågått bakom skydds -

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

damm, så vill på västra som östr$ sidan, och har därmed åstadkommits eu
35 in. bred farledsränna. Vid Akersström hava vissa staten tillhöriga låglänta
områden blivit utfyllda så, att de nu ligga över den nya högvattenytan.
I eldighet med vid expropriationer eller överenskommelser med
markägarna gjorda utfästelser hava en del smärre strandskoningar utförts
och nya strandplatser anordnats vid Torpa, Dalen, Berga strand, Sollum
och Munkviken samt nya bryggor för det efter dämningen vid Lilla Edet
rådande högvattenståndet utförts vid Berga strand och Munkviken. Vid
Pressebo har allmänna landsvägen omlagts på ett högre plan och på Göta
älvs västra sida har allmänna landsvägen av vederbörande vägstyrelse,
men med fastställt bidrag från kanalombyggnadens medel, omlagts så, att
den ej röner intrång av den höjda vattenytan i älven. I Slumpån, som
utgör en biflod till Göta älv, hava de genom farledssyn föreskrivna uppränsningarna
av Stånseforsen och Ilattevadet i huvudsak slutförts.

Avd. VI. (Leden förbi Ström).

A den nya regleringsdammen vid Ström har den s. k. skyddsdammen
framför de av Lilla Edets pappersbruks aktiebolag arrenderade anläggningarna
jämte tillhörande bräddavloppsanordningar färdigställts. Betjena av
de båda nya valsdammsutskoven har under året tagits i bruk, varjämte arbetena
med torrläggning av forsen för uppförande av murverk för och
inmontering av den andra valsdammen pågå. Vid Inlands pappfabrik hava
smärre kompletterande anordningar utförts med anledning av den redan
1915 verkställda ombyggnaden av intaga och vattenbyggnader i och för
nyttiggörande av den ökade fallhöjden. A den nya slussen och därtill hörande
anordningar hava arbetena bedrivits forcerat och äro murverk, maskinerier
och klaffbron med avstängningsanordningar fullt färdiga med
undantag av durkplåtar och vissa instrument. Den nya slussen togs i
trafik den 12 september. Vid den gamla övre slussen har anbragts ett
isutskov. Under vintern blev övre tröskeln i den nedre gamla slussen
ombyggd och ersatt med en provisorisk tröskel av trä- och järnkonstruktion,
så anordnad att den lätt kunde borttagas, när vattenståndet i höljan
mellan slussarna sänktes ned till älvens nivå nedom Lilla Edet. De till
aktiebolaget skånska cementgjuteriet på entreprenad utlämnade schaktningsarbetena
vid Ström hava fortskridit så, att schaktningarna för själva
slussen och norr därom helt och hållet och de nedanför slussen erforderliga
till största delen fullbordats. Även under år 1916 hava nedanför
slussen på ett par ställen jordras av tämligen stor omfattning inträffat,
beroende på markens lösa beskaffenhet, varför slänterna måst utformas
betydligt. flackare än som från början avsetts. Detta har medfört, att
några intill den nya slänten stående byggnader måst flyttas.

Bih. till rilcsd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 7

Riksdngs-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Avd. VII. (Ström—Röda berget).

De å denna avdelning erforderliga sprängningsarbetena under vatten
och muddringsarbetena hava under året avslutats.

^vd. Vill. (Röda berget—Göteborg).

A denna avdelning äro alla arbeten slutförda.

Den nya farledens utprickning och förseende med fyrbelysning i enlighet
med av Kungl. Maj:t den 2 juli 1915 fastställd plan har under
år 1916 utförts med undantaga för tvenne fyrar, som till följd av de resterande
ränsningsarbetena vid Akersström ännu ej kunnat uppställas. Dessutom
har elektrisk belysning anordnats vid alla slussar och å de sträckor
utefter kanalen, där sådan ansetts behövlig.

Södertälje Södertälje kanal har under år 1916 varit öppen för trafik från och

kanalverk. me(j (jen g aprjj till årets slut. Kanal- och bogseringsavgifterna för året
uppgå till omkring 74,000 kronor mot 70,897 kronor för år 1915.

Södertälje Sektioneringar och noggranna grundundersökningar av sträckan mel Y^nåd"

lan Mälaren och Maren och av Linasundet hava pågått sedan början av
ySSna '' augusti 1916 och vid årsskiftet fortskridit så långt, att förslag till kanalens
definitiva sträckning inom kort torde kunna föreligga.

Troiihatte Under år 1916 hava försålts sju tomter inom Trollhättans till stads förvaitnk)

plan indelade område, två tomter inom egnahemsområdet å Hjulkvarn,
orva ing. gtavere^ ^ schacka samt två tomter från industriområdet å Stallbacka.

Å egnahemsområdet vid Hjulkvarn, Stavered och Stallbacka har
under 1916 upplåtits en tomt med tomträtt.

Av de år 1907 för verkets räkning inom egnahemsområdet vid Hjulkvarn,
Stavered och Stallbacka uppförda s. k. mönsterbyggnaderna hava
under året försålts de två återstående av från början uppförda fyra.

Från industriområdet å Stallbacka hava under aret utarrenderats tre
tomter, väg- och spårvägssystemet å området har utvidgats och kompletterats,
varjämte last- och lossningsanordningar utförts vid Stallbackakanalen.

Från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava till egnahemsbyggare
utlämnats byggnadslån mot 4 1h ‘A ränta till ett sammanlagt
belopp °vid 1916 års slut^av 349,424 kronor 35 öre, därav 5,750 kronor
under år 1916.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kraftstationens belastning har stigit från 49,000 kw. år 1915 till
06,000 kw. år 1916, och energiproduktionen under år 1916 har uppgått
till omkring 360,000,000 kilowattimmar.

Under år 1916 har efterfrågan å elektrisk kraft varit synnerligen
stor särskilt beträffande kraft för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål.
Av det kraftbelopp å omkring 25,000 kw., varom avtal under året
träffats, har för sistnämnda ändamål sålunda bortkontraherats omkring 22,000
kw., därav 12,000 kw. till aktiebolaget elektrosalpeter. Vidare har under år
1916 beslut fattats om en väsentlig utvidgning av kraftdistributionen inom
Bohuslän i och med beslut om utförande av de för kraftleveranserna till
Uddevalla och Lysekil erforderliga anläggningarna. Vidare har avtal träffats
om leverans av kraft till Yngeredsfors kraftaktiebolag, varjämte ett
flertal distributionsföreningar på landsbygden bildats eller äro under
bildning.

För kraftstationens tredje utbyggnad härunder år 1916, bland annat,
beställts turbin för aggregat n:o 11 hos firman Nydkvist & Holm samt
generatorer för aggregaten n:o 9—11 hos Allmänna svenska elektriska
aktiebolaget.

Arbetena för tredje utbyggnaden hava under 1916 pågått med en
arbetsstyrka, som succesivt ökats från omkring 270 man vid årets början
till omkring 350 man i december, varjämte intill 20 man under året sysselsatts
av entreprenörer.

Under vintern hava, medan bergkanalen varit avtappad, pågått bergsprängningar
för den nya trafikkanalen samt för uppförande av skiljemurar
mellan densamma och den gamla bergkanalen vid ändpunkterna av den
sträcka av den sistnämnda, som skall tagas i användning som kraftkanal.
Vid slutet av året iordningställdes transportanordningar m. m. för forcerad
drift av schaktnings-, bergsprängnings- och murningsarbeten å nämnda
sträcka under kommande vinter.

Den nya fördelningsbassängen är fullt färdigsprängd och de omgivande
murarna uppförda, varjämte upptagande av nytt isutskov och bräddavlopp
från den gamla kraftkanalen till den nya bräddavloppstunneln pågår.
Tunnlarna för de nya bräddavloppen och isutskoven äro färdiga. Över såväl
den gamla som den nya kraftkanalen, strax ovanför fördelningsbassängerna,
hava byggts vägbroar av armerad betong, och den gamla landsvägen genom
firman Nydqvist & Holms verkstadsområde har i enlighet med träffat avtal
omlagts så, att vägen nu går väster om firmans verkstäder. Från torrdockan
har genom Nydqvist & Holms område lagts en betongkulvert för
vattnets avledande ned till bräddavloppstunnlarna.

Schaktnings- och bergsprängningsarbetena för den nya maskinstationen

Trollhätte

kraftverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Porjus kraft
verk.

ilro avslutade, med undantag för några mindre ränsningsarbeten utanför
fångdammen i Olidehålan. Murar och tak å nya maskinhuset äro även
utförda, varjämte traversbalkar upplagts, så att den stora traverskranen
kan användas för de pågående montagearbetena för turbinerna n:r 9 och
10. Mot den höga lerbanken öster om maskinhuset har uppförts ett kraftigt
stöd av armerad betong. Nya spåranordningar med tillhörande tvenne
vändskivor äro utförda i anslutning till det gamla spårsystemet vid bockkranen.
Samtliga fem nya tilloppstunnlar äro färdigsprängda..

Ställverkshusets tillbyggnad är under tak och inredning av densamma
pågår.

Under år 1916 hava å såväl östra som västra älvstranden utförts
kompletterande undersökningar för framtida ytterligare utvidgning av kraftverket
i Trollhättan, varförutom även undersökningar pågått för nytt
kraftverk vid Lilla Edet.

På grund av den inskränkning i brytningen och transporten av malm
från de norrländska gruvfälten, som är betingad av de nu rådande förhållandena,
har belastningen å kraftstationen under år 1916 icke väsentligt
ökats utöver siffrorna för år 1915 samt uppgått till 10,200 kw. för enfasavdelningen
och 6,300 kw. för trefasavdelningen. Energiproduktionen
under året har sammanlagt uppgått till omkring 30,000,000 kilowatttimmar.

Under år 1916 har avtal träffats med aktiebolaget Porjus smältverk
angående leverans av omkring 3,000 kw. för elektrotermiskt ändamål till
ett i Porjus under uppförande varande smältverk.

Arbetsstyrkan för byggnadsarbetena vid Porjus och för regleringsarbetena
vid Luleluspen uppgick vid årets början till omkring 200 man,
växte sedan successivt till omkring 300 man den 1 maj, frånsett ett 40-tal
arbetare hos entreprenörer, men utgjorde under senare hälften av året
endast 60 ä 80 man.

Vid kraftverket hava vissa mindre kompletteringsarbeten utförts. 1
dammen befintliga, under byggnadstiden använda provisoriska utskov hava
igenmurats.

Uppförandet av ett nytt bostadshus, inrymmande 4 lägenheter om
vardera 2 ruin och kök, samt av en tvättstuga har under året påbörjats och
båda byggnaderna voro vid årsskiftet under tak.

Vid Luleluspen har uppsatts en självregistrerande pegel.

Arbetena för beredande av större möjlighet att reglera vattenmängden
i Lule älv hava under året fortskridit så långt, att större delen av de
massor, som för ändamålet beräknats behöva bortskaffas vid Luleluspen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nu äro antingen bortschaktade, delvis bakom fångdammar, under lågvattensperioder
eller vid högvatten bortförda med hjälp av det strömmande
vattnet. En del ytterligare ränsningar återstå dock.

I enlighet med den för arbetena upprättade planen hava i den sålunda
erhållna reirlerinjjskanalen anbragts förstärkningar av timmerkistor, varjämte
en enkel dammanläggning med fällbara järnbockar och bjälksättar
utförts.

En del mindre kompletteringsarbeten å kraftverket såsom iordningställande
av fiskvägar, planeringar o. d. hava under år 1916 slutförts. Det
femte maskin aggregatet har färdigmonterats och igångsattes den 18 februari.
För beredande av ytterligare bostäder åt driftspersonalen har en kraftverket
tillhörig äldre byggnad under årets förra hälft undergått en genomgripande
ändring och därefter tagits i bruk. Uppränsningsarbetena i Nygårdsforsen
hava pågått hela året. Mudderverket har för att spara kol under
en tid drivits med komprimerad luft, alstrad av tvenne på mudderverket
uppställda kompressorer, som körts med elektriska motorer. Som den
muddrade massan visat sig vara synnerligen hård, torde omkring 6 månaders
muddring ännu återstå, innan forsen är upprensad enligt uppgjord
plan.

Sedan 1916 års riksdag beviljat ett anslag av 600,000 kronor för
uppräkning och sänkning av den strax nedom kraftverket vidtagande, omkring
2 meter höga Masurforsen, igångsattes arbetet härmed omedelbart.
Innanför de båda öarna Notön och Träharen, där älven vid högre vattenstånd
bildar en gren, företages i torrhet inom fångdammar schaktning och
sprängning för en omkring 450 meter lång kanal. Arbetet har bedrivits
med en arbetsstyrka av 200 ä 250 man och är vid årsskiftet i det närmaste
avslutat, varefter återstår muddring, uppströms och nedströms om
kanalen. Muddringen avses utförd under 1917 med det för närvarande
vid Nygårdsforsen stationerade enskopsverket, sedan detta fullgjort arbetet
därstädes.

Kraftverket är från början byggt med hänsyn till den sänkning av
vattenståndet nedom kraftstationen, som ernås genom Masurforsens uppränsning.

Kraftstationens belastning har stigit från 14,000 kw. år 1915 till
32,000 kw. år 1916, och energiproduktionen under år 1916 har uppgått
till omkring 125,000,000 kilowattimmar.

Älvkarleby kraftverks distributionsnät har under år 1916 utsträckts
även till norra Södermanland, där, bland annat, städerna Eskilstuna och
Strängnäs samt Nykvarns pappersbruk erhållit kraft. Inom det förutva -

Älvkarleby

kraftverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rande distributionsnätet har en intensivare energidistribution kommit till
stånd och, bland annat, har till Stockholms stad levererats ett större belopp
överskottskraft. Särskilt har leveransen av elektrisk energi till landsbygden
genom lokala distributionsföreningar under året visat en synnerligen
s''tark stegring.

Under år 1916 har avtal träffats om leverans av omkring 5,000 kw.
reguliär kraft, bland annat, till städerna Södertälje och Hedemora, till
Stockholm—Roslagens järnvägsaktiebolag och Kantorps gruvfält.

För ångkraftstationen vid Västerås hava arbetena pågått under hela
året med en arbetsstyrka av omkring 180 man, varjämte intill 30 man
under året sysselsatts av entreprenörer.

Maskinhuset har under året färdigmurats, putsats och fogstrukits,
taket har lagts och bjälklagen samt kanal för till- och avlopp av vatten
och fundament för turbinerna gjutits.

Den hos Aktiebolaget de Lavals ångturbin beställda turbinen har
monterats.

För pannhusets första utbyggnad pågår vid årsskiftet takläggningen.
Ångpannorna däri hava till största delen monterats och kolfickor samt
ångledningar äro under montage.

För pannhusets andra utbyggnad hava grunden, en del av bjälklagen
samt tvenne kolfickor av betong gjutits.

Den del av byggnaden, som skall inrymma ställverket, är fullt färdig
och togs delvis i användning redan i slutet av april.

Grund för en kolkross har utförts, en provisorisk koltransportbana
av trä har byggts och arbetet med kajen har avslutats, liksom muddringen
såväl i hamnbassängen som i tilloppsrännan till densamma.

För anordnande av större upplag av kol har från Västerås stad under
året inköpts en tomt om 10,000 m2, som delvis utfyllts, för att kunna
få tillräcklig höjd över högvattenytan.

Ett bostadshus har under året uppförts och är med undantag av
målning och en del inredningsarbeten färdigt.

Den första utbyggnaden av ångkraftstationen i Västerås har således
under året i det närmaste färdigställts. Beslut har emellertid fattats om
utvidgning av ångcentralen med ytterligare ett maskinaggregat å 14,000
kw., som beställts hos Svenska turbinfabriksaktiebolaget Ljungström, jämte
tillhörande ångpannor, vilka beställts hos Munktells mekaniska verkstads
aktiebolag. Vidare hava under året utförts omfattande undersökningar rörande
användning av torv som bränsle vid ångcentralen i Västerås, och
anordningar hava träffats för att under år 1917 kunna upptaga stora kvantiteter
torv för detta ändamål.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat lag om försäkring för för^ckäfaii
olycksfall i arbete. i arbete.

Kungl. Makt har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelse angående yil''^or °?h
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den ser för atfrån
och med år 1917 gällande stat för riksförsäkringsanstalten. njutande av

o ~ avlomngsfor-t

måner enligt
staten för
riksförsäkringsanstalten.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angå- Rlksforskkende
vissa ändringar i instruktionen för riksförsäkringsanstalten den 19 ten och dess
december 1902. '' verksamhet.

Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari—

30 november 1916 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premierna
erlagts, utgör omkring 11,608 med ett sammanlagt provisionelit beräknat
antal arbetare av omkring 166,414.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
12,204 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 81 fåll
till följd av dödsfall och i 483 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 8 fall och till följd av invaliditet i 61 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden 1 januari—30 november
1916 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagt
belopp av omkring 1,304,000 kronor, varifrån dock bör avdragas
det belopp, som till försäkringstagare återreglerats, och har under samma
tid utanordnats ett sammanlagt belopp av 788,677 kronor 81 öre för att
genom postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 635 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 27 såsom ej inom föreskriven tid inlösta
blivit annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 2,321. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare
hava under tiden 1 januari—30 november 1916 utanordnats ett sammanlagt
ersättningsbelopp av 8,967 kronor 96 öre.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda

Barnmorskor
nas pensions
anstalt.

Arbetsför medling.

Medling i
vissa hyrestvister.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tid i 340 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som en
till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av nådiga förordningen den 18 juni 1909 om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden 1 januari—30 november 1916 framställning i 591 fall
blivit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 228 fall och
dödsfallsersättning i 79 fall. Dessutom har i en mängd fall sjukhjälp tillerkänts
den skadade eller sjuke.

Ivungl. Maj:t har den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angående
vissa ändringar i reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30
december 1910.

Under tiden 1 januari—30 november 1916 hava i enlighet med
reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910
78 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 13 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 1,913. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som
erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18
september 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 220. Antalet pensionärer
uppgick till 128.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 5 maj 1916 angående
kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning, dels den 19 maj 1916
angående understöd åt medellösa arbetslösa samt bidrag av statsmedel
därtill, dels ock den 30 juni 1916 angående bidrag av statsmedel till täckande
av viss del av resekostnader för medellösa arbetssökande och angående
understöd av statsmedel till befrämjande och organiserande av den
offentliga arbetsförmedlingen i riket.

Under år 1916 gjordes vid samtliga offentliga arbetsförmedlingsanstalter
sammanlagt närmare 275,000 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa
över 265,000 lediga platser samt förmedlades i allt omkring 183,000
arbetsanstäl lningar.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 utfärdat förordning om medling
i vissa hyrestvister m. m.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1916 har tillgången på arbete varit synnerligen god. Någon
svårighet att placera arbetslösa har derför icke förefunnits, utan fastmer
kännetecknas det gångna året av brist på arbetskraft. Undantag
härifrån utgöra dock stenindustrien ävensom vissa andra industrier, vilkas
råmaterial varit beroende av import från utlandet. Vad särskilt stenarbetarna
beträffar hava familjeförsörjare i viss utsträckning måst beredas
arbete vid en del på statens initiativ igångsatta arbeten å närbesläktade
arbetsområden. De av statsmakterna anvisade medlen till understöd åt
medellösa arbetslösa hava i ringa utsträckning behövt tagas i anspråk.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat kungörelser dels om
tiden för ikraftträdande av lagen om behandling av alkoholister och av
lagen om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt
förstnämnda lag, dels angående alkoholists inställande i vissa fall å allmän
alkoholistanstalt, dels angående villkor, vilka må föreskrivas i fråga om
person, som blivit utskriven från allmän alkoholistanstalt, dels angående
vissa handlingar, som omförmälas i lagen den 30 juni 1913 om behandling
av alkoholister, dels angående bestridande av vissa kostnader för farliga
alkoholister m. in., dels ock angående statsbidrag för anordnande av
erkända alkoholistanstalter m. in.

Kungl. Maj:t> har den 27 oktober 1916 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till driftkostnader vid alkoholistanstalter.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1916 fastställt instruktion för
Stockholms stads nykterhetsnämnd.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat reglemente för statens
vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn.

Statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn har under år 1916
tratt i verksamhet. Vid årets utgång voro å anstalten intagna ett 30-tal
alkoholister.

Under samma år hava 5 alkoholistanstalter vunnit erkännande såsom
allmänna enligt 2 § i lagen om behandling av alkoholister.

Kungl. Maj:t har utfärdat dels den 22 februari 1916 lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 3 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara
från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och kvinnor, dels
den 7 april 1916 kungörelse angående förbud mot användande av kvinna
under tjuguett år till lastning, stuvning eller lossning av varor å vissa
fartyg, dels ock den 17 juni 1916 lagar om ändrad lydelse av 13, 16 och
41 §§ i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 och om utsträckt rätt
att i visst arbete använda manliga minderåriga av viss ålder.

Bih. till rilesd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd.

Riksda^s-Berättelsem

Arbetsmarknad
och arbetslöshet.

Alkoholist vården.

Arbetar skydd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjukkasse- Antalet registrerade sjukkassor har under år 1916 endast obetydligt

vasen'' ökats och uppgTck vid årets slut till 1,326, därav 24 fortsättningskassor.
Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor kunna uppskattas till
omkring 650,000, varav ungefär 70,000 komma på fortsättningskassorna.

Av dessa kassor hade i runt tal 385 med inemot 100,000 kvinnliga
medlemmar i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid tillfälle
av barnbörd i anslutning till föreskriften i nådiga kungörelsen den
6 december 1912 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1916 har av socialstyrelsen utbetalts i statsbidrag till sjukkassor
jämlikt nådiga kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt 1,506,591
kronor.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under år
1916 utgått med tillhopa 59,184 kronor.

Understöda- A.v de föreningar, å vilka lagen om understödsföreningar den 29

föreningar. m2 äger tji]ampnjng> hava under år 1916 ett 60-tal vunnit registre ring

enligt nämnda lag.

Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar utgjorde
i runt tal 140, därav 40 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 16
registrerade med s. k. godkända stadgar.

Ändring Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat lag om ändrad lydelse

om allmän av 12 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

pensions försäkring.

Reglemente Ivungl. Maj:t har deri 17 juni 1916 utfärdat reglemente angående

förvStningenförvaltningen av pensionsförsäkringsfonden.

av pensionsförsäkringsgj
fonden.

Formulär till Kungl. Maj:t har den 3 november 1916 utfärdat kungörelse angående

fägen it§aii-formulär till den i 14 § av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensions mänpensions-

försäkring omförmälda förteckning jämte summeringslängd för samma förförsäkring
.5? ‘

omförmälda teckning.J
förteckning
m. m.

Pensions- Pensionsstvrelsen har under år 1916 utfärdat åtskilliga meddelanden

verksamhet och cirkulär till vägledning i arbetet för pensionsnämnder och ombud
samt för taxeringsnämnder. Dessa meddelanden hava i allmänhet influtit i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

»Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen», vilken tidskrift under år
1916 med bidrag av statsmedel utgivits varje månad av föreningen för
främjande av den svenska pensionsförsäkringen. Möten med pensionsnämnder
och pensionsstyrelsens ombud hava till ett antal av 9 hållits i olika
delar av landet. Ombudens antal utgjorde vid 1916 års slut 134.

Enligt nådiga kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning
och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden
under år 1916 redovisats, i runda tal, för år 1914 grundavgifter 51,700
kronor och tilläggsavgifter 193,400 kronor, för år 1915 grundavgifter
6,133,400 kronor och tilläggsavgifter 4,007,300 kronor samt för år 1916
grundavgifter 2,975,500 kronor, sammanlagt alltså 13,361,300 kronor.

Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyrelsen
med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckningar,
omfattade vid 1916 års slut omkring 3,430,000 personer.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1916 inkommit ansökningar
om pension eller understöd för omkring 74,800 personer, därav 28,100
män och 46,700 kvinnor. Härav hava ansökningar om pension eller understöd
för omkring 7,100 personer avslagits. Av återstående 67,700 personer,
som beviljats pension eller understöd, tillhörde omkring 47,000 de
kategorier, som enligt förut gällande bestämmelser varit utestängda från
rätten till understöd enligt pensionsförsäkringslagen, men vilka blivit berättigade
till sådant understöd genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av pensionsförsäkringslagen.

Under år 1916 utfärdades definitiva pensionsbrev för 109,878 personer,
av vilka 84,708 tillhörde de kategorier, som avses i lagen den 8
juni 1915 och för vilka understöd utgått först från och med år 1916.
Jämkningar enligt 8 § pensionsförsäkringslagen hava under år 1916 förekommit
i 3,941 fall.

De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under
år 1916, hava utgjort omkring 15,000,000 kronor. Därav bär statsverket
haft att bestrida omkring 11,250,000 kronor, varav omkringo 6,450,000
kronor erhållits i form av lån ur pensionsförsäkringsfonden. Återstående
omkring 3,750,000 kronor skola betalas av kommuner och landsting.

Till styrelsen hava inkommit 172 ärenden angående besvär om avgiftspåföring
m. m. enligt 16 § i pensionsförsäkringslagen.

Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet
tog sin början under år 1915 och har under år 1916 mer och
mer ökats. Styrelsen har under år 1916 haft till behandling omkring 3,000
dylika ärenden, och hava i omkring 2,000 av dessa ärenden vidtagits åtgärder
i sjukvårdande syfte. Dessa åtgärder hava avsett, bland annat, vård

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

å vanföreanstalter, sanatorier, kurorter, lasarett, lupushem, vilohem in. m.,
utbildning å blindskola, hos privat yrkesidkare och dylikt samt anskaffande
av konstgjorda lemmar.

Enligt reglementet den 17 juni 1916 angående förvaltningen av
pensionsförsäkringsfonden skola frågor om placering av denna fonds medel,
vilka förut omhänderhafts av statskontoret, från och med den 1 juli 1916
handläggas av särskilda fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden. Verkställandet
av fullmäktiges beslut, bokföring av fonden samt övriga erforderliga
förvaltningsåtgärder ombesörjas av pensionsstyrelsen. Vid utgången
av november månad uppgingo fondens tillgångar till sammanlagt 70,892,912
kronor 28 öre förutom oguldna räntor.

Ansökningar om understöd enligt förordningen den 13 augusti 1914
om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar, hava under år 1916 till styrelsen inkommit till
ett antal av 19,900. Till styrelsen hava vidare under år 1916 från militärbefälet
inkommit 517 förteckningar enligt § 5 i kungörelsen den 14 augusti
1914 angående tillämpningen av nyssnämnda förordning.

På grundval av dessa ansökningar och förteckningar har styrelsen
under år 1916 utfärdat 8,825 understödsbevis, vartill komma 27,400 utanordningar
av tilläggsunderstöd, i flertalet fall avseende en senare tjänstgöring.

Antalet avslagna eller återkallade ansökningar har uppgått till 2,685.

Förhöjd dag- I nådig skrivelse den 4 februari 1916 till generaltullstyrelsen har

»fni^ Kungl. Maj:t meddelat bestämmelse angående förhöjd dagavlöning till e. o.
tjänstemän tulltjänsteman under förordnanden å vissa ordinarie tjänster.

nnder förordnanden
ä
vissa ordi -

1916 utfärdat kungörelse om av -

narietjänster. . . . . .

■Vridning åt Kungl. Maj:t har den 28 januari

civila befatt-löning åt civila befattningshavare, som frivilligt deltagit i vissa landstorms mngshavare,

befälsövningar in. m.
som Iriviliigt o

deltagit i
vissa land -

stormsbefäls -

övningar
m. m.

1’rovisoriska Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelser angående

^tillägg3'' provisoriska avlöningstillägg för år 1917 åt befattningshavare i överintendentsämbetet,
statistiska centralbyrån och kommerskollegium samt åt bergmästarna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 61

Kung!. Maj:t har samma (lag utfärdat kungörelse .angående extra 18ne"
lönetillägg för år 1916 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående visst ^tämmelser
tillägg till gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från föråtnjutande
1911 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för generaltullstyrelsen.

ställda nya
avlöningsförmånerna

för generaltullstyrelsen.

Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med
särskilda bestämmelser att gälla i avseende å de å extra stat för år 1917 vissa befattuppförda
befattningar vid tullverket. ninsar vid

r r ° tullverket.

Deri 30 augusti 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå- åttftasfta
ende befogenheten att besluta i fråga om skyldighet för innehavare av i fråg6a om
statstjänst att under tjänstledighet för särskilt uppdrag frånträda annan Skyldjshet
avlöningsförmån än tjänstgörings penningar. håvarTav

statstjänst att
under ledighet
för särskilt
uppdrag
frånträda annan
avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:t har den 17 mars 1916 utfärdat kungörelse an- instruktionen
gående ändrad lydelse av vissa delar av instruktionen för kammarrätten för kammar”
den 23 december 1908. rätten.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser den 28 april och den 8 juli lå^nfn^av
1916 angående inställd tillämpning av 13 § samt den 6 och den 13 okto- ”lT^o^h''
ber 1916 angående ändrad lydelse av 23, 36, 37 och 38 §§ i instruk tion

en för mynt- och justeringsverket den 18 juni 1910. i instruk tionen

för
mynt- och
justerings .

verket.

Den 1 december 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad

lydelse av 1 och 2 §§ i instruktionen för kontrollstyrelsen den 17 decem- tionen för

ber 1909. * kontroii styrelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 8 juli 1916 utfärdat lag om ändrad lydelse

eifde civila av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinne tjanstinne-

havares rätt till pension,
kavares ratt 1

till pension.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 24 mars 1916 utfärdat kungörelse om ändrad

överflyttning lydelse av § 2 mom. 2 i kungörelsen den 12 augusti 1915 med föreskrifpåriksbanken
ter j anledning av överflyttning på riksbanken av patent- och registrerings av

patent- . ° . J ° L

ock registae- verkets kassarörelse.

ringsverkets

kassa rörelse.

Ändring i Kungl. Magt har den 8 juli 1916 utfärdat förordning om ändrad

ofmtaxerifgs-lydelse av 11 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyn myndigketer

dja-Keter och förfärandet vid taxering.
in. m. ° °

dm^YdVdifi Kungl. Maj:t har den 24 mars 1916 utfärdat förordning om sär åre

taxering skilt avdrag vid 1916 års taxering till bevillning för inkomst av kapital

tmbevillning eller arbete,
tor inkomst
av kapital
eller arbete.

Uppbörd av Kungl. Mai:t har den 19 maj 1916 utfärdat kungörelse om upp värnskatt.

° u

börd av värnskatt.

Tonnage- Den 17 juni 1916 har Kungl. Mai.-t utfärdat förordning om tonnageavgift.
■'' o

avgift.

Krigs- Deri 30 juni 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om krigs konjunktur-

, . . , , ,, oj

skatt. konjunkturskatt.

Tabell för Kungl. Maj:t har den 25 juli 1916 utfärdat kungörelser angående

bcSSav fastställande av dels tabell för beräkning av skatt enligt förordningen den
junkturskatt gQ jun[ 19 [g om krigskonjunkturskatt dels ock formulär till krigskonjunkturskattelängd.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 27 juni 1916 utfärdat förordningar om vissa

ningenT°angå-ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
ende stämpel- samt om ändrad lydelse av 1 och 7 §§ i samma förordning.

avgiften. J

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 63

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1016 utfärdat förordning om ändrad Ändringar i
lydelse av vissa delar av förordningen den 6 augusti 1894 angående eWvningsmantalsskrivning.
förordningen.

Kungl. Maj:t har den 15 februari och den 3 november 1916 utfär- inskränkdat
kungörelser angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med bränn- detaljhandel
vin samt försäljningen av vin eller öl. med brännvin

m. m.

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 utfärdat kungörelse angående av-Uppgifter för
lämnande från vissa fattigvårdsstyrelser av uppgifter för eu alkoholstatistisk “tu^nnder^
undersökning. sökning.

Kungl. Maj:t. har den 25 juli 1916 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 24 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av

vin Och Öl. försäljning av

vin och Öl.

Kungl. Maj:t den 3 november 1916 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av 2 § i kungörelsen den 25 september 1914 angående
den rätt att för vissa ändamål försälja sprit, som tillkommer den, villken för vissa
äger tillverka brännvin eller till avsalu bedriver rening därav.

ändamål försälja
sprit,
som tillkom -

mer den, vilken
äger tillverka
bränn -

vin ni. m.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1916 utfärdat förordning angående Förbud mot
förbud mot användande av vete, råg, sockerbetor och melass för tillverkning
av brännvin. sockerbetor’

och melass
för tillverk•
ning av
brännvin.

Den 10 november 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om Spirituösaspirituosaaccis
samt i samband därmed: kungörelse med kontroll före- accls''
skrifter för åtnjutande av den enligt 2 § i nämnda förordning medgivna
frihet från accis för accispliktig dryck, som utföres från riket; förordning
om tillägg till 14 § 2 mom. och 16 § i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin; kungörelse om tiden för ikraftträdandet
av nyssnämnda båda förordningar av berörda den 10 november
1916; förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel; samt förordning om
ändrad lydelse av 26 § 1, 3 och 4 mom. och om tillägg till 42 § i
ovanberörda förordning den 9 juni 1905.

Föreskrifter Den 10 november 1916 har Kungl. Maj:t ävenledes utfärdat kl iande

™v till-görelse med vissa föreskrifter om meddelande av tillstånd att införa bränn stånd

att in-yjn till piket.
fora brännvin.

instruktion Den 1 december

för kontroll- kontrollstyrelsen i dess

styrelsen i „ . . J . .

viss egen- försäljningsbolagen.
skap.

1916 har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för
egenskap av uppsiktsmyndighet över brännvins -

Upphävande l)en 25 februari 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå agöreiser

om ende upphävande av nådiga kungörelserna den 10 april 1915 angående
understöd åt understöd av statsmedel åt arbetslösa tobaksarbetare, angående understöd
8tobaks-a av statsmedel för bespisning åt sådana arbetare samt angående understöd
arbetare m.in. av statsmedel åt allmännyttigt företag för beredande av arbete åt arbetslösa
kvinnliga tobaksarbetare.

Ersättning Den 17 juni 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat förordningar

grossister dels om ersättning till tobaksgrossister och hos dem anställda per m-

m- soner samt om utvidgad rätt till ersättning i vissa fall med anledning
av införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket,

dels om utvidgande i vissa fall av rätt till sådant understöd, varom
i 12 § av förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas skall i
avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket är
stadgat,

dels ock angående skattefrihet för ersättning eller understöd, som
av staten utgives enligt sistnämnda förordning av den 15 december 1914.

Mynt- och Vid mynt- och iusteringsverket hava under år 1916 blivit ut iustenngs-

, . J J °

verket, myntade:

silvermynt:

1-kronor. . .
50-ören . . .
25-ören . . .
10-ören . . .

1,139,245: —
268,359: —
317,430: —
303,488: —

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bronsmynt:

5-ören............... 47,772: —

2-ören............... 37,980: —

1-ören............... 64,269: —

varjämte under samma tid från mynt- och justerings verket utväxlats:

i silvermynt............ 4,541,600: —

i bronsmynt............ 161,350: —

Därjämte hava under år 1916 präglats: 19,234 stycken medålder till
värde av kronor 94,116: 59.

Kung!. Maj:t har den 3 november 1916 utfärdat förordnino angå- Ändring i
ende ändring i vissa delar av förordningen den 18 oktober 1912 angående “ÄlnT
kontroll å guld- och siiverarbeten. guld och sii verarbeten.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat kungörelse angåendeHSJd ä
höjning av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande. rederilän Samma

dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrade Ändrade bebestämmelser
för lån från fonden för befrämjande av hantverk och där- “
med jämförlig mindre industri. hantverks lånefonden.

Kungl. Maj:t har den 6 mars 1916 utfärdat förordning angående Förbud mot
förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller ande! däri samt
mot tidsbefraktning av fartyg. fartyg.

Kungl. Maj:t har den 7 april 1916 utfärdat förordnino1 angående Ändringar

ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i förordningen den 29 mars 1912 angå-* ^SeLde

ende befäl å svenska handelsfartyg m. m. befäl I han delsfartyg.

Kungl. Maj:t har den 2 maj 1916 utfärdat kungörelse anoående Ändrad tid

ändrad tid för ikraftträdandet i fråga om vissa fartyg av bestämmelsen i trädandefar
andra stycket av 96 § i förordningen den 23 december 1915 än CTå- T^ss bestämende
fartygs byggnad och utrustning. ° melse -

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat lag om ändrad lydelse
av sista stycket i övergångsbestämmelserna till lagen den 16 oktober 1914
om tillsyn å fartyg.

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. g

Riksdags-Berättelsen.

Ändring i
övergångsbestämmelserna
till
lagen om tillsyn
å fartyg.

66 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förbud mot
fortskaffande
av gods med
svenskt fartyg
mellan
utrikes orter.

Kungl. Maj:t har den 8 juli 1916 utfärdat förordning angående
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter m. in.

Den 25 juli 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
vissa undantag från gällande förbud mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan utrikes orter.

Förbud mot Kungl. Maj:t har den 8 juli 1916 utfärdat förordning angående för Yande°rättyäU

bud i visla fall mot avtal om nyttjanderätt åt utlänning till svenskt

utlänning till förty0-svenskt far- *

tyg -

Handelsråd Kungl. Maj:t har den 14 augusti 1916 utfärdat kungörelse om han tft

aKa delsfartygs0 skyldighet att föra nationalitetsflagga m. in.

nationalitets flagga.

Skyldighet Kungl. Maj:t har den 13 oktober 1916 utfärdat kungörelse angående

för fartygs- skyldighet för äo-are av fartyg att tillhandahålla statens handelskommission

ägare att läm- .J ° . J

na vissa upp-VISSa uppgifter,
gifter.

Tillverkning Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1916 utfärdat förordning angående

av såpa. tillverkning av såpa använda ospaltat fett.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 10 mars, den 30 augusti och den 22 decem ventering

av ber 1916 utfärdat kungörelser om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 5 i kunlandetsförrådgörelsen
den 16 november 1915 angående uppgifter för inventering av lan iudustrim/be-dets

förråd av vissa för industrien behövliga varor,
hövliga varor.

Inventering Den 13 oktober 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående

av förråd av uppgifter för inventering av förråd av s. k. normalpapper inom landet.

normalpap- °

per.

Rättshjälp åt Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat kungörelse angående

ViSm. flb°r allmänna villkor och bestämmelser för användningen av anslaget till rättshjälp
åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare.

Betryggande ])en 24 november 1916 har Kungl. Magt utfärdat kungörelse angå mYnnt*

talan ende åtgärder till betryggande av det allmännas talan i fråga om kungs i

fråga om ådra.
kungsadra.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. (i7

Angående användningen av den å postsparbankens rörelse under år 1JostBparbau1915
uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 14 april 1916, k°D''
medgivit, bland annat, att ett belopp av högst 15,000 kronor finge disponeras
till gratifikationer åt poststation sföreståndare, lantbrevbärare’ och enskilda
spar märkes försälja re, som med nit och framgång verkat för postsparbankens
utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1916 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelsen var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 3,498; antalet ställen, varest
postsparbankens sparmärken funnos att tillgå, uppgick vid samma tid till
6,201.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1915 582,829 st. Under
tiden /i—30/n 1916 hava tillkommit 48,892, under det att 25,633 avgått
genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet delägare°utgjorde
således sistnämnda dag 606,088.

De under tiden 1 januari—30 november 1916 i 611,131 poster insatta
medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
16,641,322 kronor, varemot under nämnda tid uttogos i 136,989 posteriori,
666 kronor 73 öre, vadan delägarnas behållning, som den 1 januari
1.116 uppgick till 47,856,088 kronor 68 öre, ökats med 5,999,655 kronor
27 öre och den 30 november utgjorde 53,855,743 kronor 95 öre. Inlånings!
äntan har under hela året utgjort 4 %.

Vid november månads utgång voro av postsparbankens medel kronor
40,596,708: 10 fast placerade i obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken eller kommuner inom landet, kr. 9,715,005: 18
i direkta lån till kommuner samt kr. 2,161,859:57 i lån mot säkerhet av
fastighetsinteckningar.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för rikslörsäkringsanstaltens räkning under den 1 januari—30 november
1916 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken, utgjorde
16,379 och utbetalningarnas antal 36,666.

Av de för rikslörsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och förskrivningar
5,999,592 kronor 21 öre, i kommunlån 1,488,377 kronor 94 öre
och i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar 305,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,

68 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

meddelas att vid utgången av år 1915 voro 2,075 barnmorskor på grund
av insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november
utgjorde delägareantalet 2,133. ooo^-i^

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 191b voro 838,414
kronor 38 öre placerade i svenska statens, allmänna hypoteksbankens och

kommuners obligationer. ... • , ,,

Från pensionsanstalten har under tiden januari—november utbetalats
pensioner till ett sammanlagt belopp av 6,606 kronor 42 öre.

Angående den av staten anordnade fiskareförsäkringen vars iörvaitnin0-
delvis åligger postsparbanken, meddelas.

° Under tiden januari—november 1916 hava i försäkringspremier inbetalats
kr. 17,794:70. , .

Av de för fiskareförsäkringens rakning förvaltade medlen voro den
30 november i svenska statens, allmänna hypoteksbankens och kommuners

obligationer placerade kronor 85,439: —. . .

Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts 4,168 utbetalningar av pensioner från civilstatens
änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 328,861 kronor 2 ore.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under samma
tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, till sammanlagt belopp av
184,248 kronor 91 öre, fördelade i 5,058 poster.

Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare verkställa
utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av bestämmelserna
i lagen den 30 juni 1913 och den 8 juni 1915 om allmän
pensionsförsäkring, meddelas att under tiden 1 januari—30 november 1916
av postsparbanken förmedlats utbetalning av 1,349,356 st. understöd till
ett sammanlagt belopp av 12,846,870 kronor 67 öre. För beredande av
pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt 34 § i ovannämnda lag av
den 30 juni 1913 har under samma tid i 977 poster i postsparbanken insatts
ett belopp av tillhopa 6,429 kronor.

Slutligen har på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914
postsparbanken under ofta nämnda tidsperiod förmedlat utbetalning av understöd
till värnpliktigas familjer till ett sammanlagt belopp av 1,773,609
kronor 72 öre i 159,827 poster.

Patent- och Under år 1916 hava till patent- och registreringsverket inkommit

registrerings- 2 928 ansökningar om patent, 903 ansökningar om registrering av varuverket''
märken samt 47 ansökningar om registrering av mönster.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 6!t

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,874 patent
samt registrerat 720 varumärken och 40 mönster.

Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit:

dels 80 anmälningar till försäkringsregistret, därav 3 avsett registrering
av nya ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 5,618 anmälningar till aktiebolags registret, därav 1,014 avsett
registrering av nya aktiebolag.

Under året hava registrerats:

dels 3 ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 932 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde
200,717,695 kr., varav 155,287,201 kr. 10 öre, eller 77,36 % av det
tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen:

för 3 försäkringsaktieb. med ett sammanlagt aktiekap. av kr. 2,500,000

* 237 industri- och lantbruksa.-b. » » » » 52,368,970

» 481 handelsaktiebolag » » » » 73,494,450

* 111 trafikbolag » » » » 62,205,325

» 100 bolag för div. ändamål » » » » 10,148,950

932 kr. 200,717,695

Kungl. Maj:t har i nådig skrivelse till generaltullstyrelsen den 7 no- Skyldighet
vember 1916 meddelat bestämmelser angående skyldighet för tullförvalt- våitnlngatt
ning att utfärda intyg rörande lastens värde å fartyg, som avgår till ut- utfärda “visst
rikes ort. mtyg I

nådig skrivelse till generaltullstyrelsen den 4 augusti 1916 har UrsprangsbeKungl.
Maj:t utfärdat bestämmelser angående ändrat formulär till ursprungs-^vseddavatt’
bevis för varor av svenskt ursprung, avsedda att skeppas till Frankrike, skeppa» till

r 1 Frankrike.

Den 9 juni 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående utförsel av
utförsel av socker under viss tid utan erläggande av sockerskatt. socker''

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat kungörelse med före- Tniirestitaskrifter
rörande kontrollen för beviljande av tullrestitution för viss åter ut-tw råtobak.1SS
förd råtobak.

Den 4 augusti 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat taxa å ersättning åt
sakkunnig, som anlitas vid kontroll för tullrestitution beträffande viss råtobak.

70 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kontroli&t- Den \ maj 1916 har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelse angå °fandebyissaf

ende kontrollåtgärder beträffande från utrikes ort med last till flera sven fartyg.

ska hamnar inkommande fartyg, som före slutlossning av sagda last ämnar
utklarera till utrikes ort.

Tulltaxan. Kungl. Maj:t har utfärdat förordningar,

den 30 juni 1916 om ändrad lydelse av § 8 mom. 2 och den 8 juli
1916 om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911
med tulltaxa för inkommande varor.

straff för Kun

0l0utf!reeiarU för olovlig varuutförsel m. m.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser,

den 7 april 1916 angående ändrad lydelse i viss del av 2 § 1 mom.
i förordningen den 3 mars 1916 om straff för olovlig varuutförsel m. m.,
den 4 augusti 1916 angående ändring, såvitt angår vissa varor, av
de i nyssnämnda förordning meddelade bestämmelserna om sättet för realisation
av jämlikt förordningen beslagtagna eller i avvaktan å beslut om
beslag kvarhållna varor, samt

den 23 augusti och den 18 september 1916 angående ändrad lydelse
av 3 §, den 24 november 1916 angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom.

och den 3 november 1916 angående ändrad lydelse av 15 § 2 mom.
i nämnda förordning den 3 mars 1916 om straff för olovlig varuutförsel
m. m.

måfrlraude Den 12 maj 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående

brott mot för- åklagare i vissa fall i mål rörande brott mot förordningen den 3 mars

straff‘firoiov-1916 om straff för olovlig varuutförsel in. m.
lig varuutförsel.

Förhindrande j)en 3 november 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå varuutförsei.

ende förhindrande av olovlig varuutförsel genom besättning eller passagerare
å fartyg.

.FSrbudmot Den 13 oktober 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående

‘skäligt1 ex-1'' förbud mot införsel av åtskilligt ex portfölj udet gods till visst område

portföljudet i Norrbottens län samt kungörelse med särskilda föreskrifter i anledgods
till visst r 1 -\

område, ning av samma förbud,
o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tr.

Kungl. Maj:t hav den 24 november 1916 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 8, 9 och 10 i kungörelsen den 17 juli 1912 träa utlandet,
angående behandlingen av paketpost från utlandet.

Genom kungörelser den 8, den 11 och den 18 januari, den 4, den Ptfarseiför 11,

den 15, den 18, den 22, den 25 och den 29 februari, den 10, den 14,

den 24 och den 31 mars, den 7, den 11, den 14 och deu 17 april, den
2, den 5, den 9, den 12, den 16, den 23 och den 26 maj, den 6, den 9,
den 14, den 17 och den 30 juni, den 11 och den 25 juli, den 4, den

14, den 15, den 23 och den 30 augusti, den 5, den 11, den 23 och den

28 september, den 13, den 24 och den 26 oktober, den 3, den 7, den 10,
den 14, den 24 och den 28 november, den 1, den 5, den 8, den 19 och
den SO december, allt år 1916, har Kungl. Majt utfärdat förbud mot utförsel
av vissa varor.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser frä^meddeiat

den 25 januari 1916 angående undantag från exportförbud beträffan- ntforseiförde
vissa varor, i vad angår utförsel över riksgränsen mellan Vilhelmina bud m- “•
och Tärna socknar i Västerbottens län samt Norge,

den 4 februari 1916 angående inskränkt tillämpning av kungörelsen
den 16 april 1915 angående förbud mot utförsel till Danmark av klövbärande
djur samt kött av sådana djur,

den 7 april 1916 angående tillstånd att utan hinder av meddelade
utförselförbud ur riket utföra visst emballage av jute- eller bomullsvävnad,
den 26 maj 1916 angående förklaring av det genom kungörelsen den
14 juni 1915 stadgade förbud mot utförsel från riket av vissa stålrör m. m.,
den 8 juli 1916 angående ändring av kungörelsen den 7 april 1916
angående tillstånd att utan hinder av meddelade utförselförbud ur riket
utföra visst emballage av jute eller bomullsvävnad,

den 14 augusti 1916 angående ändring av en bestämmelse i kungörelsen
den 12 mars 1915 angående förbud mot utförsel från riket av
vissa apoteksvaror m. m.,

den 30 augusti 1916 angående tillägg till stadgat utförselförbud
för vissa kautschuks varor och

den 13 oktober 1916 angående tillägg till en bestämmelse i kungörelsen
den 26 mars 1915 angående förbud mot utförsel från riket av
blymalm m. m.

Kungl. Maj:t har den 24 november 1916 utfärdat kungörelse angå- Tuiistadgan.
ende ändrad lydelse av § 32 mom. 3 tullstadgan den 1 juli 1904.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tullfrihet å Kungl. Maj:t, har den 30 juni, den 23 september och den 30 de V1SSin£ann

cember 1916 utfärdat kungörelser angående tullfrihet å viss spannmål.

Skeppning Kungl. Makt har utfärdat kungörelser

emellan av den 1 februari 1916 om undantag från kungörelsen den 16 februari

iljudeTgods 1^15 angående skeppning inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet
JU 6 S° 8'' gods,

den 24 oktober 1916 angående ändrad lydelse av § 1 i nämnda
kungörelse den 16 februari 1915,

den 3 november 1916 om undantag från samma kungörelse den 16
februari 1915 och

den 24 november 1916 angående ändrad lydelse av § 2 i samma
kungörelse den 16 februari 1915.

Förekommande
av godsanhopning.

Den 10 november 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med
föreskrifter till förekommande av godsanhopning å kajer och i tullokaler
i Göteborg, ä

O ^

Stapelstads- Kungl. Makt bär den 28 september 1916 utfärdat kungörelse an samt

neder- o o i o

laga-och tran-gående förlängning av den staden Vadstena intill slutet av år 1916 besitUrätta?S"
vUjade stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt.
Generaltullstyrelsen har utfärdat kungörelser

den 29 juni 1916 angående tillfälligt förbud beträffande Luleå mot
uppläggning av transitupplag och omedelbar transitförsändning av tullfritt
gods och

den 18 oktober 1916 angående förlängd transitupplagsrätt för staden
Haparanda.

friiager0Ch Kungl Maj:t har den 18 september 1916 utfärdat förordning om
ändrad lydelse dels av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om frihamn den
15 november 1907, dels ock av §§ 13, 15 och 19 i förordningen om frilager
den 20 december 1912. ,

Proviante ringsfrilager.

Kungl. Maj:t har den 10 november 1916 utfärdat kungörelse om
tillägg till § 14 i kungörelsen den 15 november 1912 med vissa föreskrifter
angående rättighet att hålla provianteringsfrilager.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 7ä

Den 23 maj 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående utfästelser
giltigheten av vissa utfästelser, givna före ikraftträdande av lagen den 17 “utföre™11
april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor

in. in.

Den 17 juni 1916 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
tillstånd beträffande vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor
in. m., och den 4 augusti 1916 kungörelse innefattande tillägg därtill.

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 utfärdat kungörelse angående Statslån,
upptagande för svenska statens räkning av ett fem procents svenskt
statslån.

Kungl. Maj:t har ej mindre den 8 februari 1916 utfärdat dels lag Rätt för Koangående
rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § n.nnf “ att
andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 b"nken från
i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 dels ock kungörelse angående ?tyi1nd1-shete,Dd
riksbankens fritagande under viss tid från skyldigheten att inlösa guld i i plants m. m.
plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, än även
den 28 april och den 8 juli 1916 ytterligare förordningar i ämnet.

Kungl. Maj:t har den 18 februari 1916 utfärdat kungörelse angå- instruktion
ende instruktion för riksdagens revisorer vid riksbankens avdelningskontor för riks(la‘

i orterna ° gens revlaorer

1 oriema. vid riksban kens

avdelningskontor.

Kungl. Maj:t har den 17 juni 1916 utfärdat lagar om ändrad ly- Ändringar i
delse dels av 8 § i lagen angående sparbanker den 29 juli 1892 dels ock 8Parbanksav
2 § i lagen den 18 september 1903 angående tillsyn å vissa penning- 66
inrättningar, som driva sin rörelse utan av Konungen stadfäst reglemente.

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1914 års ut-Allmänna hygång
uppgick till 306,522,566 kronor 66 öre, utgjorde vid 1915 års slut P°tak8blul304,
756,160 kronor, varav mot inhemska obligationer 131,691,800 kronor,
mot tyska 133,226,400 kronor och mot franska 39,837,960 kronor, och utgjorde
räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc. å 8,704,200
kronor, 4 proc. å 216,670,960 kronor, 3 3A proc. å 29,668,700 kronor och
3 Va proc. å 49,712,300 kronor.

Under år 1916 hava blivit försålda: obligationer av 1909 års franska
4-procentlån till ett belopp av 55,800 kronor och obligationer av 1915
års svenska 5-procentlån till ett belopp av 9,000,000 kronor.

Bih. till riksd prof. 1917. I Sami. 1 Avd. 10

Riksdags-Beriittelsen.

74 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Följande amorteringar hava under år 1916 verkställts å bankens
obligationslån nämligen: ä 1877 års svenska 5-procentlån 436,100 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 proc. avstämpiade lån 530,900 kronor,
ä 1880 och 1883 års svenska till 3 3A proc. avstämplade lån 211,2<»0 kronor,
å 1889 års svenska 3 1h procentlån 151,100 kronor, å 1910 års svenska

4- procentlån 59,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 900,000 kronor,
å 1886 års tyska 3 Va procentlån 280,266 kronor 67 öre samt å 1879,
1908 och 1909 års franska 4 procentlån 2,775,240 kronor.

Hypoteks- Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1915 års

slut, vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda
hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den ainortenngslåneskuld, van
hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringar,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 288,872,937 kronor 71 öre eller
1,890,315 kronor 3 öre mindre än vid utgången av år 1914.

Konungariket Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid

Sveriges 1914 års utgång utgjorde 196,147,400 kronor, uppgick vid slutet av år
leksLlst 1915 till 215,305,500 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer
92,905,500 kronor och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro lörskrivna, 5 proc. å 50,399,500
kronor, 4 V2 proc. å 4,781,000 kronor, 4 proc. å 28,549,400 kronor och
3 1/2 proc. å 131,575,600 kronor.

Under år 1916 har hypotekskassan försålt obligationer av 1915 års

5- procentlån till ett belopp av 10,245,000 kronor och av 1914 års 4 V2
procentlån till belopp av 116,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1916 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: å 1883 års 4-procentlån 202,600 kronor,
å 1888 års 3 Va procentlån 190,000 kronor, å 1902 års 4-procentlån
68,000 kronor, å 1904 års 4-procentlån 78,400 kronor och å 1906 års 4-procentlån 32,400 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppamma vid°1915 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 198,934,385 kronor 68 öre mot 1(8,661,008 kronor 75 öre
vid utgången av år 1914.

Riksbankens Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be °boiagens‘

st.ämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1916 i runt tal 182,380,400
guldkassa kronor mot 113,294,400 kronor vid samma tid år 1915.
tm utlandet8 Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1916 i myntat och

6''omyntat guld 971,092 kronor mot 842,480 kronor vid samma tid år 1915.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

k..

Riksbanken och bankbolagen både vid november månads utgång år
1916 fordringar hos utlandet i rakning och på grund av växlar till ett
belopp av 563,609,168 kronor mot skulder å tillhopa 133,909,377 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 429,699,791
kronor mot en överskjutande fordran på 282,111,761 kronor vid samma
tid år 1915.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november
är 1916 till ett belopp av i runt tal 380,744,600 kronor. Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1915 utgjorde 302,600,300 kronor, har alltså en
ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 78,144,300
kronor.

I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år
1916 innestående: på sparkasseräkning 508,575,579 kronor mot 426,531,800
kronor vid samma tid år 1915, på giro- och löpande räkning 746,066,363
kronor mot 477,338,500 kronor vid samma tid år 1915 samt på despositions-
och kapitalräkning 1,341,029,988 kronor mot 1,207,175,200 kronor
år 1915.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1915 var 747,994,300 kronor, utgjorde vid samma tid år 1916
877,776,221 kronor. Vid slutet av november 1916 utestod såsom lån ett
belopp av 1,500,457,105 kronor. Motsvarande belopp för 1915 uppgick
till 1,345,839,400 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av november år
1915 till samma tid år 1916 ökats från 515,161,700 kronor till 582,520,545
kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1916 2,960,753,871
kronor mot 2,608,995,4u0 kronor vid samma tid år 1915 och har således
ökats med 351,758,471 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt
ökats från 2,111,045,500 kronor till 2,595,671,930 kronor eller med
484,626,430 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november
månad år 1915 till samma tid år 1916 ökats från 726,931,866 kronor till
779,762,789 kronor eller med 52,830,923 kronor.

Följande banker hava under år 1916 trätt i likvidation, nämligen
aktiebolaget Bergslagsbanken, som uppgått i aktiebolaget Mälareprovin -

Utelbpande

banksedlar.

Bankernas
in- och ntlkning.

Bankernas

fonder.

Upphörda

bankbolag:.

76 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sernas bank, aktiebolaget Jämtlands kreditbank, som uppgått i aktiebolaget
Stockholms handelsbank, aktiebolaget Bergsjö folkbank, som uppgått i
aktiebolaget Sundsvalls handelsbank, aktiebolaget Herrljunga lantmannabank,
som uppgått i Borås enskilda bank, samt mellersta Hallands bankaktiebolag
och aktiebolaget Varbergs bank, vilka bägge uppgått i Smålands enskilda
bank.

förlängda Åt följande bankbolag har Kungl. Maj:t under år 1916 meddelat

oktroj er. tjpstån(j att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: aktiebolagen Vara
bank, Göteborgs handelsbank och Hallsbergs folkbank till utgången av år
1927.

Nya oktrojer. Vidare har Kungl. Maj:t under år 1916 meddelat tillstånd åt aktie bolagen

Hallands lantmannabank, Värmlands folkbank och svenska lantmännens
bank att driva bankrörelse intill utgången av år 1926.

Antal bank- Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1915 års slut

bolas'' utgjorde 66, uppgick vid 1916 års slut till 60.

Frihet frän Kungl. Maj:t har under år 1916 utfärdat särskilda kungörelser angå re^Mwion.

ende frihet från utmätning för pension (underhåll) från Prins Carls pensionskassa
vid Kronprinsens husarregemente; för pension, utgående enligt
kungörelsen den 13 november 1903 angående rätt till pension för vissa
lasarettsläkare, som icke äro delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa; för
pension, utgående enligt reglemente för polisen i Enköping; samt för pension,
utgående till befattningshavare vid Karskrona stads hälsopolis.

Författningar På, föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl.

1 Vä«nennda Maj:t under år 1916 utfärdat:

den 28 januari statuter för universiteten i Uppsala och Lund;
samma dag stadgar för karolinska mediko-kirurgiska institutet; den 4
februari kungörelse om vissa ändringar i stadgan den 8 november 1901
angående folkundervisningen i Stockholm; den 25 februari reglemente för
allmänna barnbördshuset i Stockholm; den 3 mars kungörelse om ändrad
lydelse av § 30 i stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari
1905; den 4 april lag om ändrad lydelse av 27 § i lagen om reglering
av prästerskapets avlöning den 9 december 1910; samma dag lag om
ändrad lydelse av 3 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samma dag lag om tillägg till ecklesiastik boställsordning den 9 december
1910; samma dag kungörelse om tillägg till kungörelsen den 24 juli 1914
angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets
avlöning och redovisning av vissa för prästerskapets avlöning avsedda medel,
som uppbäras av vederbörande kyrkoråd; den 28 april lag om ändrad
lydelse av § 12 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862; den 12 maj kungörelse om ändrad lydelse av
§§ 2, 5 och 7 samt § 17 punkt 2 i instruktionen för folkskolöverstyrelsen;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av §§ 9 och 14 samt § 27
mom. 1 i stadgan angående filosofiska examina den 1 november 1907;
den 26 maj kungörelse om ändrad lydelse av § 29 mom. 5 och § 36
mom. 1 i förnyade stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen
i riket; den 9 juni lag innefattande tillägg till lagen om reglering
av prästerskapets avlöning den 9 december 1910; den 17 juni kungörelse
om ändrad lydelse i viss del av § 2 i stadgan den 28 maj 1897
angående prövning vid under offentlig kontroll stående seminarium för
anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola; den 30 juni kungörelse angående läroämnen
i fortsättningsskola; den 14 juli kungörelse med föreskrifter för ettåriga
seminariekurser; samma dag kungörelse angående stipendier åt elever vid
statens folkskoleseminarier; den 4 september kungörelse om ändrad lydelse
av § 1 mom. 1, § 6 och § 41 mom. 3 i reglemente för lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa den 8 december 1911; den
12 september kungörelse angående tillfällig löneförbättring åt vissa lärare
vid folkskolor och småskolor; den 23 september instruktion för stadionstyrelsen;
samma dag kungörelse angående tillfällig löneförbättring åt
vissa lärare vid högre folkskolor; samma dag kungörelse angående understöd
åt vissa äldre, behövande folkskollärare; samma dag kungörelse angående
utsträckt rätt till understöd under år 1916 åt vissa äldre, behövande
folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd åt vissa
äldre, behövande småskollärare m. fl.; samma dag kungörelse angående
utsträckt rätt till understöd under år 1916 åt vissa äldre, behövande småskollärare
m. fl.; samma dag kungörelse angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid statens blindundervisningsanstalter; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av vissa delar av reglementet för lappmarks
ecklesiastikverk den 31 januari 1896; samma dag instruktion för
nomadskolinspektören; den 29 september kungörelse angående överlämnande
till riksarkivet av handlingar från kommittéer och liknande beredningar;
den 6 oktober förordning angående flyttningsbetyg från församling i Stockholm;
den 13 oktober kungörelse angående understöd åt vissa behövande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

folkskölläraränkor; den 20 oktober kungörelse om vissa ändringar i stadgan
för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905; samma dag kungörelse
om ändrad lydelse av § 3 i nådiga iustruktionen för läroverksöverstyrelsen
den 21 november 1913; den 8 december kungörelse angående
ändrad lydelse av § 33 mom. 2 och § 46 i förordningen den 3 december
1915 angående kyrkoböckers förande; samma dag förordning angående utfärdande
av flyttningsbetyg från militär församling till annan församling
inom riket; den 22 december kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5, 6
och 7 i nådiga stadgan för kungl. serafimerlasarettet den 14 december 1906.

Den kyrkliga Kungl. Magt har förordnat, att Runstens församlings pastorat och

indelningen pän slöts församlings pastorat skola från och med den 1 maj 1917 förenas
vården, till ett pastorat med kyrkoherde, boende i Runsten.

Vidare har Kungl. Magt, förordnat, att Gävle stads församling skulle
från och med den 1 maj 1916 delas i två församlingar, vilka skulle var
för sig bilda särskilda pastorat och benämnas, den ena Heliga Trefaldighets
församling och den andra Staffans församling.

Kungl. Maj:t har förordnat, att viss del av Söderhamns nuvarande
.församling skall från och med den 1 maj 1917 bilda en särskild kapellförsamling,
benämnd Sandarne.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Kastlösa församlings pastorat samt
Smedby och Södra Möckleby församlings pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:t framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat med kyrkoherde,
boende i Kastlösa, och komminister, boende i Södra Möckleby.

Kungl. Maj:to har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdebefattningarna
i A församlings pastorat och Tåby församlings pastorat,
nämnda två pastorat samt Kuddby församlings pastorat skola fr|n och
med den 1 maj 1917 förenas till ett pastorat, benämnt Kuddby, A och
Tåby församlingars pastorat med kyrkoherde, bosatt i Kuddby, och komminister,
bosatt i Tåby.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Hångsdala, Skörstorps och Östra Gerums församlingars pastorat,
sagda pastorat samt Dimbo och Ottravads församlingars pastorat skola å
tid, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, sammanslås till ett pastorat
med kyrkoherde, bosatt i Dimbo, och komminister, bosatt i Hångsdala.

Vidare har Kungl. Maj:t föreskrivit, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Trosa stadsförsamlings pastorat, Trosa landsförsamlings och
Vagnhärads pastorat samt Trosa stadsförsamlings pastorat skola ä dag,
som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat med
kyrkoherde och komminister.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Norra Möckleby församlings pastorat, sagda pastorat samt
Sandby och Gårdby församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Magt
framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Sandby, Gårdby
och Norra Möckleby församlingars pastorat.

Kungl. Magt har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Vickleby församlings pastorat, detta pastorat samt Resmo och
Mörbylånga församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Magt framdeles
vill bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Mörbylånga, Resmo
och Vickleby församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Mörbylånga,
och komminister, bosatt i Vickleby.

Vidare har Kungl. Magt förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Källa församlings pastorat och, vid nuvarande innehavarens
avgång, av komministerstjänsten i Högby församlings pastorat, sagda
pastorat skola å dag, som Kungl. Magt framdeles vill bestämma, förenas
till ett pastorat, benämnt Högby och Källa församlingars pastorat, med
kyrkoherde, bosatt i Högby, och komminister, bosatt i Källa

Kungl. Maj:t har ytterligare förordnat, att, med indragning av
kyrkoherdetjänsten i Herrestads och Käkstads församlingars pastorat,
detta pastorat samt Rogslösa och Väversunda församlingars pastorat skola
å dag, som Kungl. Magt framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat,
benämndt Rogslösa, Väversunda, Herrestads och Källstads församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Rogslösa, och komminister, bosatt i
Herrestad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Säby församlings pastorat, Kolbäcks församlings pastorat och
Säby församlings pastorat skola från och med den 1 maj 1917 förenas
till ett pastorat, benämnt Kolbäcks och Säby församlingars pastorat.

Kungl. Maj:t har förklarat, att det den 21 augusti 1914 beslutade
avskiljandet från Skogs församling av Lingbo kapellag till egen kapellförsamling
skulle på vissa villkor äga rum med ingången av år 1917.

Kungl. Magt har förordna!, att Tossene, Bärfendals, Askums, Kungshamns
och Malmöns församlingars samt Hunnebostrands kapellförsamlings
pastorat skall från och med den 1 maj 1917 delas i två pastorat, bestående,
det ena pastoratet av Tossene och Bärfendals församlingar samt
Hunnebostrands kapellförsamling och det andra pastoratet av Kungshamns,
Askums och Malmöns församlingar.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att viss del av Söderala församling
skall från och med den 1 maj 1917 bilda eu särskild kapelltörsamng,
benämnd Ljusne.

80 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Limhamns församling skulle från
och med den 1 januari 1917 införlivas med Malmö stad i rent kyrkligt
hänseende utom tills vidare vad angår prästerskapets avlönande.

Kungl. Maj:t har medgivit och förordnat, att från Skellefteå landsförsamling
skola utbrytas vissa hemman och lägenheter att under namn
av Kågedalens församling bilda särskilt gäll med egen kyrkoherde, ävensom
att beslutet om denna utbrytning skall gå i verkställighet å tid, som
av Kungl. Maj:t framdeles bestämmes, sedan kyrka blivit uppförd och
begravningsplats anordnad samt kyrkoherdeboställe anskaffat och insynat.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att Robertsfors bruksområde jämte
vissa kringliggande byar skulle från och med 1 januari 1917 bilda en
särskild kapellförsamling under namn av Robertsfors församling.

Kungl. Maj:t har medgivit, att Munkfors bruk jämte vissa hemman
och lägenheter må från och med den 1 januari 1918 avskiljas från Ransäters
till Ulleruds pastorat hörande församling för att bilda särskild kapellförsamling,
benämnd Munkfors.

Kungl. Maj:t har i sammanhang med fastställande av löneregleringar
för prästerskapet, utöver vad av det förut sagda framgår, i ett flertal fall
förordnat om indragning av prästerliga tjänster och inrättande av nya
sådana, ävensom om anställande av ständiga adjunkter.

Nya lönereg- I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av präster leringar

för skapets avlöning hava under år 1916 246 nya löneregleringar fastställts,
pras rsaP€-därav 33 | Uppsala stift, 43 i Linköpings stift, 24 i Skara stift, 22 i
Strängnäs stift, 35 i Västerås stift, 41 i Växjö stift, 22 i Lunds stift,
10 i Göteborgs stift, 13 i Karlstads stift och 3 i Luleå stift.

Dissenters. Kungl. Maj:t har förklarat en av pastorn Gustaf Bmckström i Stock holm

m. fi. personer bildad församling av staten erkänd under namn av
Nya kyrkans församling med rätt till offentlig religionsutövning.

Nya kyrkor Kungl. Maj:t har under år 1916 fastställt ritningar till 2 nya

m- m'' kyrkor och 3 gravkapell, till ändring och reparation av 52 kyrkor samt
till altare, orgelfasad och andra inredningsföremål i 47 kyrkor.

Tillstånd att genom kollekt över hela riket insamla bidrag till nybyggnad
av kyrka eller kyrkorestaurering har medgivits i 3 fall.

Allmänna Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar

mläflOViäroTn- vid början av 1916 års hösttermin 25,350.

stalter.

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1916 hava 1,929 lärjungar från offentlig och enskild

undervisning, därav 1,663 (86,2 %) manliga och 266 (13,8 %) kvinnliga,
undergått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1916 hava 1,583 lärjungar från offentlig och enskild

undervisning, varav 1,026 (64,8%) gossår och 557 (35,2 %) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala rnellanskolor
och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik
examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1916 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i 1''ppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 85 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år
1916 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

högre allmänna läroverket i Gävle, högre real- och högre latinläroverken
i Göteborg^ samt högre allmänna läroverken i Halmstad, Hälsingborg,
Härnösand, Kalmar, Linköping, Norrköping, Strängnäs, Umeå, Uppsala,
Västerås och Ystad ävensom högre latinläroverket å Norrmalm, hö"re
realläroverket å Östermalm och Nya elementarskolan i Stockholm,

realskolorna i Arvika, Eksjö, Enköping, Karlshamn, Kristinehamn,
Malmö, Skövde, Söderhamn och Varberg, östra realskolan i Göteborg samt
Jakobs och Katarina realskolor i Stockholm,

samskolorna i Askersund, kalköpijig, Filipstad, Haparanda, Köping,
Sala, Skellefteå, Södertälje, Vimmerby, Amål och Örnsköldsvik.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala gymnasierna i Eksjö, Skövde, Söderhamn och Södertälje,

b) kommunala mellanskolorna i Boden, Hjo, Hässleholm, Hör,
Hörby, Karlskoga, Mora, Nederkalix, Nybro, Nässjö, Ronneby, Svedala,
Simrishamn, Stora Malm, Säffle, Tryde, Ulricehamn, Vara, Vetlanda och
Värnamo,

c) enskilda läroanstalter: Arvika elementarskola för flickor, Djurs holms

samskola, Eksjö läroverk för flickor, Enköpings elementarskola för
flickor, Gävle högre flickskola, nya elementarläroverket för flickor, Mathilda
Halls skola för flickor, Lundénska privatskolan och Vasa flickskola, de

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 11

Eiksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

Tekniska

undervis ningen.

fyra sistnämnda i Göteborg, högre elementarläroverket för kvinnlig ungdom
i Halmstad, högre elementarskolan för fliekor, Ebba Lundbergs högre
läroverk för flickor och nya elementarskolan för flickor, de tre sistnämnda
i Hälsingborg, Härnösands elementarläroverk för flickor, Kalmar elementarskola
"för ''''flickor, Karlshamns elementarläroverk för flickor, Karlstads
hö°re elementarläroverk för flickor, Kiruna högre folkskola, Kristinehamns
högre läroverk för flickor, Laholms privata samskola, Landskrona läroverk
för" flickor, Lidingö kommunala samskola, Lindesbergs samskola, Lunds
fullständiga läroverk för flickor, Lundsbergs skola, Anna och Eva Bunths
skola för flickor i Malmö, Mjölby privata samskola, Osby realskola, Skurups
enskilda mellanskof, Sollefteå samskola, Afzelii elementarskola för flickor,
Ateneuin för flickor, Beskotvska skolan, Brummerska skolan, Greyesmuhlska
skolan, Kungsholms läroverk för flickor, Wallinska skolan och Ahlinska
skolan, de åtta sistnämnda i Stockholm, Strängnäs elementarskola för flickor,
Sundsvalls läroverk och gymnasium för flickor, Söderhamns elementarläroverk
för flickor, Söderköpings samskola, Södertälje elementarskola
för flickor, Trollhättans samskola, Umeå elementarläroverk för flickor, Uppsala
högre elementerläroverk och gymnasium för flickor, \ arbergs elementarläroverk
för flickor, Vaxholms samskola, Västerås högre elementarläroverk
för flickor och Ystads högre läroverk för flickor.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1916 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 15 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1916 utgått
till 79 högre flickskolor.

Anslag har under år 1916 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier.

Under år 1916 har därjämte anslag utgått till 32 kommunala mellanskolor.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1916 1917

lärjungeantalet 562, därav ordinarie elever i l:a årskursen 168, i 2:a 135,
i 3:e 106 och i 4:e 84 samt specialelever och tillfälliga elever 69.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet vid
början av läsåret 1916—1917: ordinarie elever i högre avdelningens l:a
årskurs 139, 2:a 75. 3:e 56 och 4:e 12, specialelever 1 och extra elever
51, därav 2 i skeppsbyggeri, eller tillsammans i högre avdelningen 334,
samt ordinarie elever i lägre avdelningens l:a årskurs 58, 2:a 83 och 3:e
33 samt 1 extraelev i elektroteknik, eller tillsammans i lägre avdelningen
175.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under Inroåret 1915—1910 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 965, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 154, inom den högre konstindustriella.
skolan 111, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k.
övningsklassen för utbildande av teckningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
184, inom byggnadsyrkesskolan 62 och inom maskinyrkesskolan
116. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick de ordinarie elevernas antal vårterminen
1916 till sammanlagt 454. Samma termin begagnades undervisningen vid
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna av 245 lärjungar samt vid
fackskolan i samma stad för finare sinides- och metallindustri av 24 lärjungar.
Vid Göteborgs tekniska och konstyrkesskola (slöjdföreningens
skola) utgjorde elevernas antal under arbetsåret 1915—1916 735.

Ivungl. Maj:t har under år 1916 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 80 lägre tekniska yrkesskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1916 vid rikets nio manliga
folkskoleseminarier 1,184 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
795, eller tillsammans 1,979 elever.

Avgångsexamen undergingo 1916 års vårtermin 333 manliga elever
och 220 kvinnliga elever, eller tillsammans 553 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 29 elever
vid slutet av vårterminen 1916. Vid privata folkskollärinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 54 elever
vid slutet av nämnda vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för utbildande av lapsktalande
småskollärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1916 inskrivna 68
elever, varav 2 manliga och 66 kvinnliga.

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 52 elever, varav 4
manliga och 48 kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1916 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid smaskola av 20 elever, av dessa en manlig, vid seminariet
i Murjek och av 18 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet i
Haparanda.

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleserninarier hava vid slutet av vårterminen 1916 enligt

Folkskol eseminarierna.

Småskolese minarierna.

84 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lämnade uppgifter 341 elever, därav 3 manliga, undergått den prövning
vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning som lärare
vid småskola in. in., som påbjudes i nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 200 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

stipendier. Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1916

anvisats tillsammans 85,189 kronor, varjämte stiperidiemedel till ett sammanräknat
belopp av 21,500 kronor beviljats till de elever vid folk- och
småskoleseminarier, som tala finska eller lapska språket. För höstterminen
samma år hava 90,333 kronor utdelats som stipendier åt elever vid
folkskoleseminarierna samt 17,950 kronor åt de elever vid folk- och småskoleseminarier,
som tala finska eller lapska språket.

Folkskolorna. Enligt de — jämlikt föreskriften i § 67 av gällande stadga angående

folkundervisningen samt kung!, cirkuläret den 24 november 1882 och nådiga
brevet den 14 maj 1915 — av folkskolinspektörerna och Stockholms
fofkskoledirektion insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1915 undervisning i 35 högre folkskolor.

I rikets 2,424 skoldistrikt funnos

6,376 fasta och 144 flyttande eller tillsammans 6,520 folkskolor,

2,004 » » 707 » » » 2,711 mindre folk skolor,

6,179 » » 496 » » » 6,675 småskolor,

Summa 14,559 fasta och 1,347 flyttande eller tillsammans 15,906 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 15,941 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsärnnen eller
i såväl läs- som övningsämnen 73 lärare och 29 lärarinnor samt i

folkskolorna 5,896 lärare och 4,852 lärarinnor eller tillsammans 10,748
mindre folkskolorna
118 » » 2,602 » » » 2,720

småskolorna 76_»__» 8,240_»_»_*__8,316

Summa 6,090 lärare och 15,694 lärarinnor eller tillsammans 21,784.

i) Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal ut°jorde
antalet 21 886.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1915
915,530, varav 466,108 gossar och 449,422 flickor. Vid slutet av vårterminen
1915 (resp. 30 juni) undervisades

733,776 på något av nedan angivna sätt.

178,192 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning.

__Om 3,562 saknas uppgifter.

Summa 915,530

Bland de vid mitten av år 1915 befintliga barnen i 7—14 års ålder
undervisades vid vårterminens slut i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 389,386

» » flyttande folkskolor....... 6,665

» » fasta mindre folkskolor...... 53,489

» » » flyttande mindre folkskolor .... 20,291

* * » fasta småskolor.........193,171

» » » flyttande småskolor....... 13,127

» enskilda skolor anordnade som folkskolor
........... 562

i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 3 5,246 691,937

» seminariernas övningsskolor.............. 1 980

» högre folkskolor.................... 1 ’q 13

» kommunala mellanskolor ................ ?923

» allmänna läroverk ................... J3 527

8 högre flickskolor, enskilda mellanskolor in. fl. privata läroanstalter.
....................... 19 058

» skolor för abnorma barn ................ 1 332

» anstalter för vanartade barn............... 704

» hemmen........................ 3 145

> fackskolor............. ''1=7

Summa 733,776

Bland de vid mitten av år 1915 befintliga barnen i 7—14 års
ålder, vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna
sätt,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hade 64,617 undergått godkänd avgångsprövning,

och 7,300 inhämtat folkskolans minimikurs.

88,782 skola först vid höstterminens början inskrivas.

För 12,026 hade undervisningen uppskjutits med stöd av folkskolestadgans
§ 35 mom. 2, varjämte
3,152 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel
och 2,315 » av annan anledning.

Summa 178,192

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7 —14 år, undervisades
i högre folkskolor samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
700,949.

Statsbidrag. Statsbidrag för avlönande av lärare och lärarinnor vid folkskolor,

mindre folkskolor och småskolor har för ar 1915 utgått med tillsammans
16,611,858 kronor 93 öre.

Fortsätt- Understöd har för år 1915 utgått till lärares avlöning vid 2,367

mngsskoior. f^g^ttningsskolor med 160,970 kronor 83 öre.

Undervisning För år 1915 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar

1 slÖjd'' med 478,622 kronor 27 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med
344,282 kronor 23 öre.

Statsbidrag Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hind ^‘"lats

att sköta sina befattningar, har för år 1915 utbetalts av statsmedel
för sjuka gpfc belopp av 297,394 kronor 75 öre.

folkskol- 1 *

lärare.

Högre folk- Till de högre folkskolorna, som uppgå till 35, har för år 1915 ut skolor-

gått statsbidrag med 113,810 kronor 79 öre.

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1915 utgått med 45,949 kronor
11 öre.

Foikbög- på därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.

skoloT'' M«j:t för år 1916 av det för ändamälet anvisade anslaget beviljat understöd
åt 48 folkhögskolor med 478,866 kronor. Enligt styrelsernas berättelser
hava under nämnda år i dessa skolor undervisats 1,260 manliga och

Berättelse om vad. i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1,677 kvinnliga eller tillsammans 2,937 elever. Det till stipendier åt elever
vid dessa skolor beviljade anslaget, 110,000 kronor, fördelades år 1916
mellan 1,463 obemedlade och mindre bemedlade elever.

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste *'' bosatta tinnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1915 bland de i
å länsstat varit uppfört ett belopp av 89,680 kronor, allt till höjande av ria^8 nykter
folkskollärarnas löner till och över minimum, till ökande av lärares löner “bosatta önvid
mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten
anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriell, bildande
av lärare in. m.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hat a till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som anskaffats genom folkskolöverstysen.
Under år 1915 uppgick kostnaden härför till 22,268 kronor 89 öre.

Under samma år utbetalades 12,098 kronor 42 öre från anslaget till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta
tinnar för anskaffande av undervisningsmateriell för seminariet i
Haparanda samt folkskolorna i Pajala m. fl. församlingar och 473 kronor
8 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriell
för seminariet i Murjek.

Vid institutet å Manilla för bildande av dövstum skollärare voro Lä™aD®j:alter
under läsåret 1915—1916 två elever intagna. I provårskurs vid Lunds stamma och
och Vänersborgs dövstumanstalter under nämnda läsår deltogo två elever. bllnda I

samtliga dövstumanstalterna hava under läsåret 1915—1916 varit
intagna 601 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1916 anslagits ett
belopp av 148,410 kronor, varjämte till tredje dövstumskoldistriktels lantbruksskola
å liåbylund utanordnats ett belopp av 1,750 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1915 intagna 119 elever, därav 72 gossar och 47 flickor. Under
läsaret 1915—1916 hava 13 gossar varit hänvisade till hantverksskolan i
Kristinehamn för erhållande av undervisning. 15 elever avgingo efter
fullbordad lärokurs, 1 på grund av sjukdom, 1 på grund av väsentligt
förbättrad synförmåga och 2 på grund av bristande förmåga att tillgodogöra
sig undervisningen. Provårskurs vid institutet har under läsåret
1915—1916 genomgåtts av 2 elever.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstter -

Undervis niDgsmate riell.

88 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

minen 1915 intagna 40 elever, varav 22 gossar och 18 flickor. Under
läsåret 1915—191(5 utskrevos 13 elever, av vilka 11 överflyttades till institutet
och 2 utskrevos på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1915
intagna 35 elever, 23 gossar och 12 flickor. Vid slutet av läsåret 1915 —
191(5 utskrevos från skolan 10 lärjungar, vilka samtliga övergingo till
institutet å Tomteboda.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1915 inskrivna 51 elever. Av dessa avgingo vid läsårets
slut 16 elever.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.
Maj:t för år 1916 beviljat 8,945 kronor 10 öre. Under året undervisades
därstädes 18 elever.

Nobel stiftelsen.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1915 utsett en av de revisorer, som
skola granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper

för år 1916.

Cittra ^förlåt* Kungl. Maj :t har av det till understöd åt vittra författare beviljade
tara m. m. anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär
verksamhet.

Antikvariska

forsknings resor.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1916 genom vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga
delar av riket.

Akademien
för de fria
konsterna.

Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda
konsthögskolan hava höstterminen 1916 varit inskrivna 65 elever och aspiranter.

Akademien*1 Under år 1916 hava vid det under musikaliska akademiens inseende

ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 176 och höstterminen
174 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 13

elever, 1 f. d. elev och 2 privatister, kyrkosångarexamen av 1 elev och

1 privatist, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk
av 4 elever, 4 f. d. elever och 1 privatist, examen för behörighet

till musikdirektörstjänst vid militärkår av 1 f. d. elev, varjämte utfärdats
specialbetyg i pianostämning för 2 elever.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 89

Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär- p,,Pnl&ryevetenskapliga
föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år 1916 rordÄ*
ett anslag av 94,000 kronor samt medgav, ej mindre att vad som bespa- sirades
å det lör år 1915 för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget
finge för samma ändamål an v ändas under år 1916, än även att av de för
år 1916 för ändamålet tillgängliga medlen finge användas dels högst

12.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt
andra sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
dels 2,000 kronor till eu hos folkskolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels högst 3,000 kronor lör understöd åt vissa nybildade
anstalter, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Av
förberörda för ifrågavarande ändamål för år 1916 till buds stående medel
har Kungl. i\Iaj:t tilldelat understöd med sammanlagt belopp av 190,000
kronor åt 525 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar
samt åt 1 centralbyrå och 18 andra sammanslutningar för förmedlande
av dylika föreläsningar.

Under år 1916 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vår- .Pa™ace?''
terminen 62 och höstterminen 50 farmacie kandidater, varjämte 40 apo-tlskatét.Stlta’
tekselever deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma
år har farmacie kandidatexamen avlagts av 26 apotekselever och apotekarexamen
av 10 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1916 hava inalles 107 elever blivit vid rikets Barnmorskeläroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings- nnde™smn''
konsten och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 53 utgått från läroanstalten i Stockholm och 54 från den i Göteborg.

Vidare hava 110 barnmorskor, därav 55 i Stockholm och 55 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1916 av riksdagen anvisats ett anslag av

2.000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 48 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 29 deltagare samt i Lund en kurs med 14
deltagare.

Bih. till ril-sd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdngs-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Väderleken.

Jordbruket.

Temperaturen har under början av år 1916 nästan genomgående
varit högre än den normala, i det att av årets fem första månader endast
mars har att uppvisa ett medeltal lägre än normalt och maj blott med
några lokala avvikelser med här och var ganska kraftiga nattfroster kommer
under den normala medeltemperaturen. De fem följande månaderna
åter visa med sina genomgående, under det normala liggande medeltemperaturer
ett motsatt förhållande. Endast Norrland utgör delvis ett undantag
härifrån; där var medeltemperaturen för juni och juli högre än
normalt. Nattfroster uppträdde under juni månad i 11 av landets mellersta
och sydliga län och under augusti månad över hela landeri ända
till 17 län, därvid på sina ställen skadande potatisblasten och i Norrland
även kornet. Arets tvänne sista månader voro över hela landet anmärkningsvärt
milda.

Nederbörden var under vintermånaderna riklig, delvis betydligt överstigande
det normala. April och maj utmärkte sig också vad Norrland
och Svealand beträffar för en anmärkningsvärt riklig nederbörd, men samtidigt
var nederbörden i Götaland med undantag av norra och västra delarna
samt Malmöhus län mindre än normal. Även under juni och juli
månader var nederbörden i stort sett rikligare än vanligt, ehuru under
juli månad mycket växlande, och till skada för rågskörden var även
augusti månad regnig i södra och östra Götaland samt sydöstra Svealand.
Till båtnad för skörden var däremot september eu torr och vacker månad,
något som ej kan sägas om årets tre sista månader med deras enastående
ihållande nederbörd över hela landet.

Höstsådden år 1915 skedde i allmänhet under gynnsamma väderleksförhållanden,
men i mellersta Sverige oftast med ett mindre tjänligt utsäde,
och ingåvo höstsädesfältens utseende vid vinterns inbrott någorlunda goda
förhoppningar om en god skörd. På grund av en ovanligt tidigt påkommande
vinter med mycken snö på ofrusen eller otillräckligt frusen mark
angreps rågen inom mellersta delarna av landet av snömögel med den påföljd,
att fälten på våren måste plöjas upp och besås med vårsäd. Svårast
hemsöktes Stockholms och Uppsala län. Om sålunda utsikterna för skördeavkastningen
särskilt vad beträffar rågen under våren syntes väsentligt
minskade, ökades de dock mer och mer under den nederbördsrika men
samtidigt ej alltför kalla sommaren samt under en för mognad någorlunda
gynnsam höst, och det slutliga skörderesultatet ansågs vid inbärgningen
vad råg beträffar kunna betecknas som medelmåttigt och för vete ej obetydligt
över medelmåttan. Tröskningsresultatet visade dock, såsom alltid
under våtår, ett betydligt sämre resultat än det beräknade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vårsäden. Sådden, ehuru något försenad, försiggick under gynnsamma
förhållanden, och säden kom i allmänhet jämnt och vackert upp.
Den hämmades dock till en början i sin utveckling av den kyliga väderlek,
som rådde under våren och försommaren. Litet mer värme under juli och
början av augusti gav emellertid ny fart åt växtligheten och skördeutsikterna
blevo de allra bästa, om man undantar övre Norrland, där vårsäden
led av torka. För en god fortsättning fram till fullmognad krävdes einellertid
ytterligare värme, och där den uteblev försämrades grödan. Det
myckna regnandet försenade också mognaden, vartill kom att nattfroster
anställde skador på vissa orter norr om Skåne, mest i Uppsala län. I
Norrland och Dalarne fick havren ofta skäras grön. På grund av den
myckna nederbörden under hösten blev en myckenhet havre skadad och
blev först sent inbärgad. Skörderesultatet kan trots detta betecknas som
ej obetydligt över medelmåttan för såväl stråsäd som trindsäd.

Rotfrukterna. Sådd och sättning voro inom stora delar av landet
ännu ej avslutade vid maj månads utgång, inom vissa delar av Norrland
inte ens påbörjade. Där potatis och rotfrukter kommit till tidig växtlighet,
skadades de ofta av frost. Däremot voro jordlopporpas härjningar
mindre svåra än vanligt under den nederbördsrika våren. Aret IDIG kan
över huvud taget betecknas som ett mycket gott rotfruktsår i fråga om
foderrotfrukter. Potatisen och sockerbetorna hava givit sämre skörd, och
stärkelsehalten i potatisen samt sockerhalten i sockerbetorna hava flerstädes,
särskilt i de sydligaste länen, visat sig tämligen låg. Skörden försvårades
och fördröjdes i hög grad av den myckna nederbörden, och först
fram mot inedio av december avslutades sockerbetsskörden i Skåne.

Vallarna. Växtligheten på vallarna var redan från början lovande,
ehuru något försenad, och skörden av vallhö förlidet år blev den bästa
under många år. Bärgningen gynnades i allmänhet av ett synnerligen
gott väder, och återväxten var riklig.

Trädorna. Då trädorna mångenstädes ej hunnit höstplöjas, blev
trädesbruket redan från början försenat. I södra Sverige försvårade den
starka nederbörden bearbetningen på hösten och försenade sådden omkring
fjorton dagar, men den ovanligt milda senhösten har varit gynnsam för
höstsädesbrådden, som utvecklats till full vinterhärdighet.

Kungi. Maj:t har fastställt förnyade stadgar den 31 december 1915
för Hallands län hushållningssällskap, den 4 februari 1916 för Östergötlands
läns och Alysborgs läns norra hushållningssällskap samt den 25
augusti 1916 för Älvsborgs läns södra hushållningssällskap, varjämte

Hast) 5,1!-ningställekapen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t den 10 november 1916 fastställt viss ändring i stadgarna
för Södermanlands läns hushållningssällskap.

Lantmannaskolor,
lantbruksskolor,

lanthushållsskolor,
trädgårdsskolor

och mejeriskola.

Under år 1916 hava 42 lantmannaskolor och 27 lanthushållsskolor
ävensom 10 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta Sverige samt
3 i Norrland och Dalarna, förutom de vid Ultuna och Alnarp, fortfarande
varit i verksamhet.

Likaså hava under år 1916 tre med statsmedel understödda trädgårdsskolor
fortfarande varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverige
vid Alnarp, en för mellersta Sverige vid Adelsnäs och en för norra
Sverige i Härnösand.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i
Östergötlands län har även under år 1916 varit i verksamhet.

Skolorna vid" Med understöd av statsmedel har Fredrika-Bremer-förbundets lant Eimforsa

ochhushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor fortfarande

utbådandeavvur^ i verksamhet under år 1916.
lärarinnor. På enahanda sätt är Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans
lantgård Brogård.

O O

Jordbruks konsulenter.

För år 1916 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 15 september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsulenter.

Vandrings- Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 1 no rättare

c ■

vember 1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare.

Lantbrukskonsulcnt

i England.

Under år 1916 har en lantbrukskonsulent i England med station i
London varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.

Lanibrukskonsuleut

i Tyskland.

Likaså har under år 1916 en lantbrukskonsulent i Tyskland med
station i Berlin varit anställd.

Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.

Under år 1916 hava utbildningsokurser för kontrollassistenter cpå
statens bekostnad varit anordnade vid Äsa i Södermanlands län, vid Åtvidaberg
i Östergötlands län, vid Högalid i Kalmar län, vid Önnestad i
Kristianstads län, vid Vilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands
län, vid Kävesta i Örebro län, vid Tärna i Västmanlands län, vid

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vftsterberg i Gävleborgs län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid Gran
i Norrbottens län.

De vid Ultima och Alnarp inrättade anstalter för provning av maski-Anstalter f«r
ner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år°1916 varit och

i verksamhet. redskap för

lantbrukets

behov.

Under år 1916 hava 8 med statsmedel understödda kemiska statio-Kemiska staner,
nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, ,ti.?1nerioc,^
Västerås och Härnösand, varit i verksamhet. ^nståiter

Lantbruksstyrelsen har den 12 oktober 1916 fastställt förnyad instruktion
för de med understöd av statsmedel inrättade frökontrollanstalter.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten Kemiskinom
Norrbottens län har även under år 1916 varit i verksamhet. växt_

biologisk

anstalt.

Med anlitande av å extra stat för år 1916 anvisade statsmedel Statsk0ns“-har en statskonsulent i fröodling under nämnda år varit anställd. ^odling™

Sedan riksdagen anvisat erforderliga medel, hava under år 1916 varit To™ngenjöanställda
en förste torvingenjör, tre torvingenjörer samt en torvassistent.^asshrtent''V

Sedan riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torvskola Toryskolan
under åren 1913 1917 samt Kungl. Maj:t bemyndigat lantbruksstyrelsen Markaryd.

att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för
ändamalet anvisat förberörda av riksdagen beviljade anslag under vissa
villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å Kungl. Mnj:ts och
kronans vägnar avslutat kontrakt denna skola även under år 1916 varit i
verksamhet.

Aven under år 1916 hava fortgående smörprovningar i Malmö och SmörprovGötcborg
med anlitande av därtill anvisade statsmedel varit i verksamhet. wngar Kungl.

Maj:t har till lantbruksstyrelsens förfogande anvisat ett be- Undersökning
lopp av 6,000 kronor för bestridande under år 1916 av kostnaderna för hlitmfhos
kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten exP°rtsm°r.

Åtgärder för
höjande av
det mindre
jordbruket.

Statskonsnlent
för det
mindre jordbruket.

Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning.

Nötboskaps premieringen.

Avelscentra.

Ladugårds förmän.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt angivits
icke överstiga 16 procent.

Med anlitande av de utav riksdagen för ändamålet anvisade medel
och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende
utfärdade reglemente med däruti genom kungörelse den 1 november 1912
föreskriven ändring hava med statsmedel understödd premiering av mindre
jordbruk ävensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk deltagande
män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel lämnats
dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar
med ändamål att underlätta och ordna undersökningar av och kontroll å
utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar av kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels oek till premiering av mindre
od Ungsto retag, och har intresset för dessa åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen livligt bland lantmännen.

Med anlitande av å extra stat för år 1916 anvisade statsmedel har
en statskonsulent för det mindre jordbruket under nämnda år varit anställd.

Lantbruksstyrelsen har den 30 augusti 1916 utfärdat förnyad instruktion
för statens stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning.

Kungl. Magt har den 14 april 1916 utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och § 5 i nådiga reglementet den
17 november 1914 för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen.

Sedan, jämlikt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22
augusti 1913, tävlingar för upprättande av avelscentra avslutats, har Kungl.
Magt förklarat för avelscentra för tiden intill den 1 november 1920 genom
nådigt brev den 12 maj 1916 9 ladugårdsbesättningar av ayrshireras samt
geno^n nådigt brev den 22 september 1916 15 ladugårdsbesättningar av
fjällras, varjämte Kungl. Maj:t genom sistnämnda nådiga brev tillerkänt
3 ladugårdsbesättningar av fjällras s. k. uppmuntringspris.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 1 november 1912 utfärdade reglemente
med däruti enligt kungörelse den 30 juli 1915 beslutad ändring hava

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Ji5

under år 1915 varit anordnade med statsmedel understödda praktiska och
teoretiska utbildningskurser för ladu^årdsförmän.

CD O

Även under år 1916 bär varit anstånd en konsulent vid bekäm- koMuämt8
pnnde av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att onsuen
tillhandagå den ludugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin av ladugårdsbesättningar hava fort- Undersökgått
oavbrutet under år 1916 och hava därvid undersökts omkring 90,000 tuberkuinTav
nötkreatur. ladugårds besättningar.

Vintersillfisket med snörpvadar har under året tack vare de ena- ^iskeristående
höga priserna givit ett mycket gott resultat. Under tiden den nanngenVi—22A
fangades 273,137 hektoliter sill, som torde ha lämnat fiskarena
en inkomst av omkring 6,140,000 kronor. Innevarande sillfiskesäsong började
redan i slutet av augusti månad, men väderleken har under hösten
varit mycket stormig, vilket verkat mycket ogynnsamt för fiskets bedrivande.
Till den 16 december 1916 hava ilandförts 57,427 hektoliter sill,
som i första hand torde representera ett värde av inemot 3,000,000 kronor.

Under året hava alltså ilandförts tillsammans 330,564 hektoliter vadfångad
sill, vilket är en rätt liten fångstmängd, men som dock på grund
av höga priser lämnat det höga utbytet av omkring 9,140,000 kronor.

Sillfisket med trål har givit ganska små fångster, men de höga priserna
hava gjort, att resultatet blivit mycket gott. Tillsammans hava
under året fangats 136,600 hektoliter sill med trål.

Sillfisket med drivgarn har huvudsakligen bedrivits av halländska
fiskare och givit ett gott resultat.

Sillfisket vid Island har idkats av ett flertal svenska expeditioner
och givit ett mycket gott resultat.

Skarpsillfisket torde hava givit ett medelmåttigt resultat.

Makrillfisket med drivgarn utmärkte sig ej genom stora fångster,
men med de ganska höga priserna blev resultatet dock gott.

Efter detta fiske vidtager makrillfisket med dörj i Kattegatt och
Skagerak, vilket gav ett mycket gott resultat.

Makrillfisket i Nordsjön fick flera deltagare än året förut, och resultatet
för de i fisket deltagande blev mycket gott. Dock var deltagandet
i detta fiske mycket mindre än normalt. Till Sverige infördes blott 9,960
tunnor salt makrill.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Storsjöfisket har trots kriget bedrivits i normal utsträckning och givit
ett mycket gott resultat.

Fisket med snurrevadar, som i ganska stor utsträckning bedrives
efter rödtunga på djupt vatten i Skagerak, har varit gott.

Fisket med hackor i Skagerak och Kattegat liar givit ett gott
resultat.

''JJrålfisket såväl med ångbåtar som motorbåtar har varit gott.

Alfisket inom västra distriktet torde hava utfallit medelmåttigt, men
laxfisket därstädes torde knappast hava lämnat medelmåttigt resultit.

Fisket efter nordhavsräkan torde hava lämnat ett gott resultat.

Hummerfisket har varit något under medelmåttan.

I det hela taget kan man säga, att fisket inom västra distriktet givit
ett mycket gott resultat, varvid dock bör märkas, att driftkostnaderna
ökats synnerligen starkt, varigenom nettobehållningen av fisket i ej så
ringa mån förminskats.

Rörande fisket inom södra distriktet hava låmnats följande uppgifter.

Sillfisket i Öresund har varit mycket gott, likaså på Skånes ostkust
och i Blekinge, i Kalmar län och på Skånes sydkust däremot medelmåttigt
eller kanske t. o. in. under medelmattan.

torskfisket har i allmänhet varit gott.

Ålfisket har utefter hela kusten varit under medelmåttan. Det började
bra, men slutade helt hastigt. Särskilt slog det i Skåne i vanliga
fall utmärka oktober fisket i år fullständigt fel.

Övriga fisken hava varit medelmåttiga.

Om fisket inom östra distriktet förmäles följande. Strömmingsfisket
har i Stockholms län varit mycket gott, i Södermanlands län knappt gott,
i Östergötlands län gott samt i Gottlands län gott eller delvis mycket
gott. Torsk- och fl undrefiskena i Gottlands län voro medelmåttiga, varemot
fjällfisket därstädes var dåligt.

Fjällfisket i skärgården var medelmåttigt, i insjöarna i allmänhet
under medelmåttan. Gösfisket i Mälaren utföll under medelmåtlan, gädd-,
sik-, siklöje- och laxfiskena därstädes under medelmåttan eller medelmåttiga,
vimmefisket mycket gott.

Laxfisket i Motala ström gott. Fisket av röding, siklöja, sik m. m.
i Vättern i allmänhet gott. Kräftfisket gott.

Beträffande fisket inom nedre norra distriktet har följande meddelats.

I Gävleborgs län har strömmingsfisket varit mycket gott, övriga
skärgårdsfisken utfallit medelmåttigt eller dåligt samt sötvattenstisket i
allmänhet varit medelmåttigt eller under medelmåttan utom under våren,
då det varit mycket gott.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan ståta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I Västernorrlands län har strömmingsfisket varit medelmåttigt eller
gott, torskfisket gott samt lax- och sikfisket vid kusten medelmåttigt.

Sötvattenfisket i samma län var medelmåttigt, under våren likväl
gott. Laxfisket i älvarna medelmåttigt, i Indalsälven dock mycket gott.

I Kopparbergs län uppgives fisket hava varit medelmåttigt eller
dåligt, under våren dock mycket gott; i Jämtlands län under medelmåttan
utom laxfisket i Indalsälven, vilket varit mycket gott.

I Dalälven var laxfisket under medelmåttan, nättingfisket dåligt.

Inom övre norra distriktet har strömmingsfisket i Västerbottens län
nästan överallt varit mycket gott, i Norrbottens län gott eller mycket gott.

Kustfisket, med undantag av laxfisket, var i Västerbottens län gott,
i Norrbottens län medelmåttigt.

Laxfisket var i Västerbottens län utmed kusten medelmåttigt, i Ume
älv under medelmåttan samt i Skellefte älv gott, i Norrbottens län medelmåttigt,
delvis mycket gott.

Insjöfisket har inom hela distriktet varit medelmåttigt.

Enligt de upplysningar, som kunnat erhållas rörande fisket inom
mellersta distriktet, har fisket därstädes utfallit på följande sätt: Vänern:
laxfisket i Skaraborgs län dåligt, i övrigt gott; gösfisket i Skaraborgs län
mycket gott, i övrigt medelmåttigt; annat fiske gott. Hjälmaren, såväl
gös- som övrigt fiske medelmåttigt. Vättern, allt fiske under medelmåttan.

Fisket inom distriktets mindre sjöar torde kunna betecknas som
medelmåttigt.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 utfärdat nådig kungörelse angå- Fiskeriintenende
ändrad lydelse av 2 § i reglementet för statens fiskeriintendenter den denter18
november 1904.

Såväl södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom FiskeriskoKronobergs
län som aktiebolaget mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts lor"
fiskeriskola vid Kloten i Örebro län hava under året varit i verksamhet.

Eleverna vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sysselsattes
vissa årstider på andra orter, där den nämnda fiskeriföreningen eller bolaget
i fråga idkade fiske och fiskodling.

Till undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare och till sill- Undervisning
fiskerapporter vid västkusten hava statsanslag liksom under år 1915 utgått
under år 1916. ska fiskare.

Sillfiskerapporter
vid

Bill. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 13 västkusten.

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

• Föiidenför Kungl. Maj:t har den 19 maj 1916 utfärdat nådig kungörelse angå gensMtefr&m-

ende ändrad lydelse av mom. l:o i kungörelsen den 7 augusti 1907
jante. angående ändrade bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande.

Kräftpesten. p-.....f| Kungl. Maj:t har utfärdat nådiga kungörelser dels den 30 juni 1916

med föreskrifter i anledning av den s. k. kräftpestens uppträdande i sjöarna
Mälaren och Hjälmaren dels ock den 28 juli 1916 angående utsträckt
tillämpning av sagda kungörelse.

Veterinär- De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1916 års

högskolan. ^örjan -^9. Under årets lopp hava 30 nyinskrivna tillkommit. Av

eleverna hava under året 10 avlagt veterinärexamen och 2 avgått utan
examen, vadan elevantalet vid årets slut utgjorde 147.

Statens vete- Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å

biologiska" tillsammans 423 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt
anstalt. Syfte gjorda å 1,076 insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov har
tillverkats och levererats 41,000 gram tuberkulin. Till skydd mot kalvsjukdomar
hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurella-sera
samt till skydd mot och behandling av rödsjuka hos svin rödsjuksera.

Dessutom har under året framställande av serum mot kvarka hos
häst påbörjats.

Av egna sera ha under året från anstalten inalles expedierats
126,000 kbcm.

Därjämte ha sera och bakteriepreparat för diagnostiserandet av åtskilliga
infektionssjukdomar fabricerats.

Slutligen hava, enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med särskilda
föreskrifter till förekommande av införande i riket av rots hos djur
av hästsläktet, å anstalten verkställts serologiska undersökningar av 438
blodprov, inkomna från karantänerna, och till dem har levererats mallein
för verkställande av ögonprov å importerade hästar.

Allmänna Av (je för år 1916 under benämningen allmänna avdikningsanslaget

inslaget! anvisade medel hava sedan sista riksdagen disponerats 254,390 kronor.

Norrländska ^ Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
aInskiåge?’ inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för år 1916
tillgängliga medel hava sedan sista riksdagen till dylika företag beviljats
statsbidrag till belopp av 1,617,530 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av odlingslånefonden för år 1916 har sedan sista riksdagens sammanträde
anvisats lån till ett belopp av 589,160 kronor.

Från täckdikningslånefonden, som utgör 200,000 kronor, har lantbruksstyrelsen
under året beviljat 94,603 kronor till 15 hushållningssällskap
för att fördelas på 144 företag.

Enligt uppgift från lantbruksstyrelsen hava bland med statsmedel
understödda avdiknings- och vattenavledningsföretag under år 1916 såsom
fullbordade av styrelsen godkänts,

107 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 1,150,934
kronor 89 öre, varav 547,770 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska
avdikningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av 11,780,24
hektar,

7 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 47,913
kronor 38 öre, varav 23,500 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
frostminskningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av 3 7 4,33 hektar,

27 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 95,176
kronor 11 öre, varav 40,890 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
avdikningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av 666,93 hektar,

samt 59 st. avdiknings- och vattenavledningsarbeten för odlingsföretag,
för vilka kostnaden beräknats till 576,461 kronor 41 öre, varav såsom
statslån ur odlingslånefonden utgått 492,070 kronor och genom vilka en
areal av 5,395,64 hektar befriats från vatten eller eljest förbättrats.

Från egnahemslånefonden har sedan sista riksdagen anvisats ett
sammanlagt belopp av 5,400,000 kronor, varav 200,000 kronor för år 1916
och 520,000 kronor för år 1917.

Från jordförmedlingsfonden har sedan sista riksdagens sammanträde
anvisats sammanlagt 586,000 kronor.

I enlighet med de i kungörelsen den 19 november 1915 utfärdade
bestämmelser hava icke några skådepenningar av silver utdelats
vid de under år 1916 hållna besiktningsmötena för prisbelönande av hästar
utom i Kronobergs, Blekinge, Malmöhus, Jönköpings, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens läns underdistrikt, varest dylika premier
utdelats på hushållningssällskapens egen bekostnad.

Vid besiktningsmötena hava premierats tillhopa 8,885 hästar, i det

Odlingslåne fonden.

Täckdik ningslåne fonden.

Frosiminsk ningsföretag.

Odlingsföre tag.

Egnahems lånefonden.

Jordförmed lingsfonden.

Stuterivä sendet.

100 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att utav statsmedel och av de inom underdistrikten tillskjutna medel gemensamt
utdelats penningpris för 5,397 hästar, varav 389 hingstar, 3,787
betäckta ston eller fölston och 1,221 ungston; samt utfärdats intyg om
godkännande för 3,488 hästar, varav 718 hingstar och 2,770 ungston.

Dessutom har inom Malmöhus läns underdistrikt 7 ston blivit under
särskilda av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande
med för ändamålet av länets hushållningssällskap tillskjutna medel.

För statens hingstdepåers räkning hava inköpts, inom landet 2 unghingstar
och 15 hingstföl, samtliga av halvblodsras, samt från utlandet 3
fullblodshingstar och 7 unghingstar av halvblodsras, eller tillhopa 27 hästar.

Rikets aii- Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1916 utförts följande

manna kart- .

verk. arbete* II.

A. Byråarbeten.

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, uppgörande av
triangelkartor, projektionsberäkningar, beräkningar av basmätningar, uppgörande
av kortregister för triangelpunkter ävensom ritningar till nytt
observatorium.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten samt höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4. Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Trianguleringsarbeten av 1. ordningen inom Älvsborgs, Skaraborgs,
Jönköpings, Kronobergs, Blekinge och Kristianstads län. Mätning
har verkställts å 18 st. punkter.

2 Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen i Göteborgs och
Bohus län bestående av dels mätning av ett 2. ordningens huvudnät i
norra delen av länet omfattande 12 st. punkter, dels detaljtriangulering,
varvid bestämts 99 st. punkter å ett område av 18 kv.-mil.

3. Utstakning av nät av 2. och 3. ordningen inom sydligaste delen
af Kronobergs län och nordostligaste delen av Kristianstads län, varvid
50, st. punkter blivit utsedda å ett område av 15 kv.-mil.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartearbeten i skalan 1 : 20,000 hava utförts inom Hallands
län; i skalan 1 : 50,000 inom Jämtlands län.

101

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000, omfattande 7 kvadratmil,
har utförts i Blekinge län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50,000 även omfattande
övningsmätning för generalstabens aspiranter samt fältmätningselever av
55 kvadratmil inom Kopparbergs och Jämtlands län, varigenom kartbladen
Älvdalsåsen, Fulufjället och Lillhärdal blivit slutmätta och kartbladet Idre
påbörjats.

4. Inmätning av nytillkomna järnvägar.

5. Höjdmätning dels genom linjeavvägning på en sträcka av 250
mil inom Hallands, Kopparbergs och Jämtlands län, varvid 741 punkter
bestämts, dels genom barometerobservationer, varigenom inom Kopparbergs
och Värmlands län 2,501 punkter bestämts.

Utgivning: Utgivna eller färdiga för att före årets slut utgivas äro:

av ekonomiska kartor i skalan 1 : 20,000

inom Malmöhus län bladen Baldringe, Tomelilla, Tolånga, Asperöd,

0 vedskloster, Vallsjö, Andrarum, Löberöd, Västerstad, Långaröd och Hörröd;

inom Västmanlands län bladen Hemshyttan, Fragg, Gäsjö, Klingbo,

Avesta, Folkärna, Roshyttan, Norberg, Heby, Lingonbacka, Möklinta, Bännbäck
och Hovnäsfjärden;

inom Blekinge län bladen Björkenabben med Kråkenabben, Sölvesborg
och Gammelstorp;

av topografiska kartor i skalan 1 : 200,000 kartbladet Los;

av generalstabens höjdkarta över Sverige i skalan 1 : 500,000 södra
delen, blad VIII.

Antalet under året nytillkomna vattenstånd sstation er utgör 34. Med Hydrogafiska
avdrag av dem, som sannolikt upphört, utgör antalet numera omkring 750. byrä,n I

samarbete med statens meteorologiska centralanstalt äro 35 nya
nederbördsstationer anordnade, så att de i gång varande stationerna utgöra
omkring 690.

Under året hava utförts 399 vattenmängdsmätningar, av vilka 351
genom byråns försorg. Av dessa komma på flodområdejia Målaren—Norrström
76, Daläven 57, Lagan 44, Indalsälven 35. Ångermanälven 32,

Ljusnan 30, Vänern—Götaälv 26, Piteälv 17, Ljungan 16‘ och Vättern—*
Motalaström 16.

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 52
undersökningar verkställts, av vilka 24 rörande byråns instrument.

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 370 km.,
av vilka komma på Skellefteälv 160, Piteälv 140 och Härån (Lagan) 70 km.

102 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

Av trycket har utgivits: Årsberättelse 1915, Meddelande 7 samt,

gemensamt med vattenfallsstyrelsen »Förteckning över Sveriges vattenfall:
Luleälv blad 9, i, 9, i, 9, 5, 9, 6 och Vindelälven blad 28, 21, 2—7».

Vattentillgången har varit mycket växlande. Under vintern var den
i södra och meflersta Sverige normal eller högre men låg uti norra Sverige.

I maj och juni var den överallt riklig och särskilt uti de sydnorrländska
och norra mellansvenska vattendragen såsom Ljusnan, Testeboån, Gavleån,
Dalälven och Klarälven inträffade en ovanligt häftig vårflod som framkallade
stora översvämningar med åtföljande svåra skador. Under sommaren
höll sig vattentillgången i regel över den normala i mellersta och
södra Sverige men sjönk betydligt därunder i nordligaste delen av landet,
och under september och oktober månader minskades den väsentligt också
i landets övriga delar utom de sydligaste. Riklig höstnederbörd har emellertid
sedan åstadkommit stor vattentillgång i hela landet utom i de nordligaste
vattendragen.

Sveriges Större delen av sommarens fältarbeten hava ägnats åt erforderlig

undersök* revidering av kartbladsområden inom södra och mellersta Sverige, dels för
“iQg- de geologiska kartbladen i skalan 1 : 50,000, dels ock för berggrundskartan
i skalan 1: 200,000, varjämte i skalan 1 : 50,000 nyrekognoserats områden
med en sammanlagd ytvidd av 5,os kvadratmil, belägna inom Skaraborgs
och Värmlands län.

Dessutom hava företagits översiktsresor och verkställts specialutredningar
i såväl vetenskapligt som praktiskt syfte.

Under året har av trycket utkommit det geologiska kartbladet Offerbäcken
med beskrivning, ävensom 10 avhandlingar, av vilka 2 behandla
ämnen av övervägande praktisk innebörd, 1 agrogeologi, 2 hydrogeologi
samt de återstående olika ämnen av övervägande rent vetenskapligt intresse.

Distrikts- Av det av riksdagen på extra stat för år 1916 beviljade förslags tjänTteresw3

anslaget å 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av
1 '' distriktslantmätare företagna tjänsteresor har under år 1916 tagits i anspråk

ett belopp av 14,155 kronor 6 öre.

Skiften och I enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstaten för av »TYittringar.

yj^tringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för år 1916 och Kungl.

Maj:ts nådiga medgivande den 15 augusti 1916 hava vid avvittringsverket
varit anställda en styresman och därjämte lantmätare till ett antal vane -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

103

rande mellan fyra och sju. Beträffande de göromål, som under året verkställts,
får lantmäteristyrelsen hänvisa till särskilt avgivna redogörelser.

Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikonto- R°Parationer
ren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har fortgått tioner av kar även

under år 1916. tor a lantmä terikontoren

i
länen.

Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri- Kopior av
kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor samt av av-kart?5 °ch aT‘

• /v • C-'' a skrilter av

skrifter av därtill hörande handlingar har fortgått under år 1916. handlingar

till .lantmäterikontoret
i
Umeå.

Arbetet med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande Nya registraå
lantmäterikontoren i länen, vilket påbörjades år 1912, har fortsatts äventur och arki‘

i , ro vens ordnan under

är 191b. de å lantmä terikontoren

I
länen.

Jämväl arbetet med inbindning av handlingar å lantmäterikontoren inbindning

i länen har fortgått under år 1916 i den mån anvisade medel därtill ^lantmäteri lämnat

tillgång. kontoren i

länen.

Enligt skrivelse den 12 juni 1916 har riksdagen å extra stat för år Lantmäteri1917
ställt till Kung]. Maj:ts förfogande ett anslag av 36,300 kronor att u“fngenS"
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1916—1917 med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under
år 1916 av tillgängliga medel för ändamålet utanordna erforderligt belopp.

Sedan lantmäteristyrelsen avgivit underdånigt förslag i ämnet, har Kungl.

Maj:t genom nådigt brev den 2 september 1916 dels fastställt läroplaner
och läsordningar till efterrättelse vid undervisningens ordnande och bedrivande
under läsåret 1916—1917, dels ock anvisat och ställt till styrelsens
förfogande förutom nämnda anslag ett belopp av sjutusen kronor av
nionde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
att användas till eldning och städning av lokalen samt till anskaffande av
inventarier och instrument jämte övriga undervisningsmateriel m. m. I
enlighet med sålunda meddelade föreskrifter fortgår undervisningen under
innevarande år.

Sedan riksdagen enligt skrivelse den 25 maj 1915 dels medgivit, att j^“£omekt"
md vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt ''å anslagna medel till en dnktionPar

lantmäteri kartor.

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Extra arbetskrafter
å
lantmäterikontoren
i
länen.

inom lantmäteristyrelsen anordnad försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion
av lantmäterikartor finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål, dels ock till samma anstalt å extra stat för år 1916
anvisat ett anslag av 10,000 kronor, har Kungl. Maj:t uti brev den
31 december 1915 dels bemyndigat lantmäteristyrelsen att för samma anstalts
behov disponera ej allenast vad vid utgången av år 1915 kvarstode
oanvänt å äldre anslag till anstalten än även mot redovisningsskyldighet
inflytande inkomster av vid anstalten utfört arbete dels ock därutöver anvisat
av ovan omförmälda för anstalten å extra stat för år 1916 beviljade
anslag å 10,000 kronor ett belopp av 6,000 kronor. Arbetena vid reproduktionsanstalten
hava oavbrutet fortgått under året på sätt därom lämnad
särskild redogörelse giver vid handen. ,c

Jämlikt brev den 10 december 1915 har Kungl. Maj:t dels förklarat,
att den behållning, som vid utgången av år 1915 funnes å de medel,
som genom breven den 15 december 1914 och den 17 september 1915
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande för anställande av examinerade
biträden å lantmäterikontoren i länen, finge användas jämväl under år
1916, dels anvisat till lantmäteristyrelsens förfogande för år 1916 ett belopp
av 30,000 kronor för samma ändamål. Då behållningen vid 1915
års utgång utgjorde 257 kronor 70 öre, har alltså lantmäteristyrelsen under
år 1916 haft att för ifrågavarande ändamål disponera ett sammanlagt belopp
av 30,257 kronor 70 öre. Examinerade biträden å lantmäterikontoren
i länen hava vissa tider under året förordnats i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Sedan riksdagen för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren i
länen å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 18,000 kronor, har
Kungl. Maj:t genom brev den 17 december 1915 dels förklarat, att den
behållning, som vid utgången av år 1915 funnes av de medel, som
genom breven den 17 november 1914 och den 17 september 1915 ställts
till styrelsens förfogande för beredande av ersättning för erforderlig skrivhjälp
och därmed likartade göromål å lantmäterikontoren i länen, finge
användas jämväl under år 1916, dels ock ställt det av riksdagen anvisade
anslaget till lantmäteristyrelsens förfogande. Härjämte har Kung]. Maj:t
genom brev den 6 sistlidne oktober för samma ändamål ställt ytterligare
5,000 kronor till styrelsens disposition. Enär vid 1915 års utgång
återstod ett oanvänt belopp av 1,367 kronor 60 öre, har lantmäteri -

105

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

styrelsen alltså under år 1916 haft att disponera ett sammanlagt belopp
av 24,367 kronor 60 öre.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som Jordregistret,
börjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har
under år 1916 fortsatts på sätt därom avgiven särskild redogörelse utvisar.

Sedan lantmäteristyrelsen hos Kungl. Maj:t anmält, att till behand- Lantmäteriling
inom styrelsen förelåge dels en av styrelsen för lantmäteriauskultanter- organisation
nas förening gjord framställning om vidtagande av åtgärder för ernående m. m.
av gynnsammare befordringsförhållanden och bättre ekonomisk ställning
för de obefordrade lantmäteritjänstemännen dels en av styrelsen för Sveriges
lantmätarförening gjord framställning om revision av gällande taxa på
lantmäteriförrättningar dels slutligt ordnande av frågan om biträden å
lantmäterikontoren i länen, har Kungl. Maj:t genom brev den 21 januari
1916 dels bemyndigat lantmäteristyrelsen att bevilja byråchefen å administrativa
byrån i lantmäteristyrelsen för handläggning av ifrågavarande
ärenden ledighet från övriga till byråchefsämbetet hörande göromål
under högst fem månader under år ''l 916 dels ock till bestridande
av därav föranledda kostnader samt till utförande i övrigt av erforderlig
utredning ställt till styrelsens förfogande ett belopp av högst 7,100 kronor!

Arbetet med handläggningen av dessa ärenden har under år 1916 fortgått.

Den 30 nästlidne oktober avgav lantmäteristyrelsen underdånigt förslag
till slutligt ordnande av frågan om biträden å lantmäterikontoren i länen
och den 19 december 1916 förslag till ny taxa på arvode för lantmäteriförrättningar.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga krono- '' Kron0.
parker hava under år 1916 köp avslutats om 6,624 hektar 38 ar för gfj parkers tillköpeskilling
av 1,494,169 kronor. ökning.

Kungl. Maj :t har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna Försäljning
köpeanbud å hela eller delar av 37 kronoegendomar med taxeringsvärden av miniire
i deras helhet av tillsammans 779,000 kronor, vilka försälj ninga°r belöpt
sig till 978,916 kronor 96 öre.

Dessutom äro för tillsammans 305,357 kronor 17 öre försålda 40
lägenheter och områden tillhörande kronoegendomar, vilka fortfarande äro
utarrenderade och för 3,220 kronor 3 lägenheter vid egendomar, vilka
förut blivit försålda.

Bill. till rilcsd. prat. 1917. 1 Samt. 1 Aid. 14

Kiksdngs-Ber ilttelsen.

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

odiingsiägen- Upplåtelser enligt, kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägen 6

parker!*10 heter å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de sex norra länen har
omfattat 110 nya lägenheter. Antalet dylika lägenheter vid 1916 års
slut utgör 745 st.

Avdikningar Avdikningar av vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex

i Norrian . nor(j]jga8^e ]anen hava jämväl år 1916 verkställts i den omfattning för
ändamålet anvisade medel medgivit.

Flottleder. Undersökning av vattendrag för byggande av flottleder samt repa rationsarbeten

å förutvarande flottleder ävensom nybyggnader i vattendrag
för anordnande av nya flottleder hava jämväl under år 1916 fortgått.

Skogsingen- Rör allmänhetens tjänst i de delar av landet, där lagen angående

j8rer vård av enskildas skogar och förordningen angående skogsvårdsstyrelser
icke äga tillämpning, hava under år 1916 varit anställda 6 skogsingenjörer
och 5 biträdande skogsingenjörer.

Reglering av Reglering av bevakningstrakter har under år 1916 ägt rum, i det

^trakter68 att jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut förändringar i en del bevakningstrakter
genomförts i samband med inrättande av 26 nya kronojägaretjänster
från och med år 1917.

Kungl Maj:t har förordnatj

Fridlysning att fångande och dödande av mård är förbjudet intill utgången av

år 1920 inom Gävleborgs och Västernorrlands län,

att all jakt efter svan skall vara förbjuden och jakt efter fasanhöna
vara tillåten endast under november månad under åren 1917—1921,

att inom Gottlands län tillsvidare under åren 1917 och 1918 all
jakt efter tjäder och fasan skall vara förbjuden, dock att jakt efter fasantupp
skall vara tillåten under november månad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet. *)

Revision av strafflagstiftningen.

Professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning
rörande de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen
av denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1916 utgivit »Förberedande utkast till strafflag, kap. I—XIII». Till
utgivande förberedes kapitlen om misshandel, frihetsbrott och ärekränkning.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1916 års
slut till 37,846 kronor 40 öre.

Sakkunniga för revision av flottning slag stiftning en.

Enligt nådigt beslut den 10 november 1911 bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga personer
till ett antal av högst fem för att inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade
bestämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades; och
erhöll departementschefen därjämte bemyndigande att, i den mån för utförande
av särskilda delar av arbetet erfordrades speciell sakkunskap med
avseende å arbetarförhållanden, fiskeriintressen eller inom andra områden,
som av lagstiftningen komme att beröras, för dessa delar tillkalla särskilda
sakkunniga.

På grund av förstberörda bemyndigande förordnade departementschefen
den 22 november 1911 häradshövdingen i Nordals, Sundals och
Valbo härads domsaga, f. d. revisionssekreteraren Hugo von Sydow samt
advokaten Eliel Löfgren i Stockholm, jägmästaren Carl Leonard Björkbom
i Östersund och flottledsingenjören J. A. Melkerson i Leksand att i
departementet biträda med sagda arbete; och utsågs därvid von Sydow
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Att såsom sekreterare
biträda de sakkunniga förordnade Kungl. Maj:t den 1 december 1911 nu *)

Arbetsredogörelser för år 1916 angående lagberedningen samt den anordnade förberedande
utredningen av en rättegångsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom,
bilagda statsrådsprotokollet rörande anslag för år 1918 till lagberedningen och nämnda
■tredning.

108

Berättelse’ om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

varande hovrättsrådet i Göta hovrätt Arnold Lindinan. På hemställan av
de sakkunniga förordnade departementschefen därjämte den 30 mars 1912
följande personer att under arbetets fortgång med de sakkunniga överlägga
i nedan angivna frågor, nämligen disponenten Helmer flygt i Stockholm
i frågor, som beröra trävaruindustriens särskilda grenar, fiskeriassistenten
Ivar Anvidsson i Uppsala i frågor, som beröra fiskerinäringen, ledamoten
av riksdagens andra kammare Adolf Wiklund i Brattfors i frågor, som
beröra jordbruksnäringen och strandägarintressena, samt direktören Paul
Bollander i Bollnäs i fråga om flottningskostnaders fördelning å olika slag
av virke.

De sakkunniga hava under år 1916 slutfört sitt arbete och den 14
december underskrivit betänkande, innefattande lagförslag jämte motiv
och bilagor. Det arbete, som återstår innan betänkandet kan avlämnas,
utgöres huvudsakligen av korrekturarbete.

De kostnader, de sakkunnigas arbete åsamkat statsverket, kunna beräknas
till sammanlagt 86,259 kronor.

Sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.

Genom nådigt beslut den 27 augusti 1912 bemyndigades chefen för
justitiedepartementet att tillkalla på affärslivets område sakkunniga personer
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag i fråga om anordningar för införande av legaliserade
revisorer samt rörande omarbetning i viss omfattning av förordningen den
5 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar.

Den 17 september 1912 lämnades berörda uppdrag åt advokaten
John Tjerneld såsom ordförande jämte direktören i Stockholms köpmannaförening
Hans Fr. Hansen, direktören i Nya aktiebolaget Atlas Gunnar
Jacobsson samt direktören i aktiebolaget Sveriges allmänna revisionsbyrå
Sven Nisswandt, samtliga bosatta i Stockholm.

De sakkunniga hava i januari månad 1916 avlämnat förslag till lag
om ändrad lydelse i vissa delar av kungl. förordningen den 4 maj 1855
angående handelsböcker och handelsräkningar m. m. jämte motiv, varefter
de sakkunniga på ansökan entledigats från uppdraget i övrigt.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbete hava, med undantag
av tryckningskostnader, uppgått till 8,877 kronor 30 öre.

Sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.

Överdirektören Viktor Almquist, revisionssekreteraren Algot Bagge
och advokaten friherre Georg Stjernstedt förordnades den 20 juni 1913
att såsom sakkunniga biträda i justitiedepartementet med verkställande av

109

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utredning och avgivande av förslag i fråga om borttagande ur lagstiftningen
av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende, revision av
bestämmelserna om verkställighet av straffarbete och fängelsestraff’ samt
utstiäckt tillämpning av villkorlig straffdom och villkorlig frigivning ävensom
nya eller ändrade bestämmelser i övrigt beträffande dessa”rättsinstitut.

Uppdraget har ännu icke slutförts i fråga om villkorlig straffdom
och villkorlig frigivning. I anledning därav, att en av de sakkunniga,
revisionssekreteraren Bagge, den 7 december 1915 tillkallades att inom
justitiedepartementet biträda vid annat lagstiftningsarbete, vilket fullständigt
upptagit hans tid och ej avslutats förr än den 31 maj 1916, hava
de sakkunnigas arbete avbrutits och kunnat återupptagas först under sommaren
1916.

Intill 1916 års slut har till de sakkunniga från statskontoret utbetalats
ett belopp av 38,470 kronor 27 öre.

By sa infä l Hyll etsutredningen.

Den 1 maj 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för utredning angående
behovet av bestämmelser i syfte att bereda delägare i vid skifte undantagna
eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter tillfälle att
fatta bindande beslut i frågor rörande desamma ävensom för avgivande
av förslag till lagstiftning, vartill utredningen kunde föranleda. Den 23 i
samma månad förordnade departementschefen häradshövdingen, före detta
revisionssekreteraren friherre Carl Cederström, förste lantmätaren Karl
Grubbström och revisionssekreteraren Yngve Wisén att i nämnda hänseende
biträda inom departementet, därvid friherre Cederström skulle vid
de sakkunnigas sammanträden föra ordet.

Uppdraget var vid 1916 års början beräknat att kunna slutföras
under förra hälften av nämnda år. Vid arbetets fortgång befunnos emellertid
en. del hithörande spörsmål äga sådant sammanhang med vissa till
skogslagstiftningskommittén — däri två av de sakkunniga även äro ledamöter
hänskjutna frågor, att de icke lämpligen borde slutbehandlas
förrän nämnda kommittés arbeten i sagda del vidare fortskridit. Efter
den behandling dessa frågor vid samarbete mellan kommitterade och de
sakkunniga vunnit, hava de sakkunniga den 23 november 1916 hemställt
om bemyndigande att föranstalta om tryckning av utarbetat förslag till
lag i ämnet med därtill hörande motivering; och har Kungl. Maj:^ den
1 sistlidna december funnit gott därom förordna.

Några expensmedel utöver förut under år 1914 anvisade 300 kronor
hava icke utanordnats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål
rn. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 oktober 1914 bemyndigat chefen for
justitiedepartementet att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas
önskligt, ytterligare en sakkunnig person för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning rörande
förundersökning och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de
lagförslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda, bär chefen för
justitiedepartementet på grund av berörda bemyndigande tillkallat den 1.9
november 1914 advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren
Algot Bagge att biträda vid ifrågavarande utredning.

Under året hava endast förberedande åtgärder vidtagits.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl.
Maj-.ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat
envoyén, juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ända
mål biträda inom departementet.

Arbetet har på grund av greve Ehrensvärd meddelat förordnande
att vara envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Bern ej
fortgått i vidare mån än att insamlat material ordnats och i viss omfattning
bearbetats.

Kostnaderna för arbetet hava intill 1916 års slut utgjort omkring
3,905 kronor.

Kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att
verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation
samt till Kungl. Maj:t inkomma med det utlåtande och förslag
i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i denna
kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift, teologie doktorn
O. Bergqvist samt till ledamöter kontraktsprosten K. L. Lindberg, f. d.
hovrättsrådet, häradshövdingen G. Ribbing, undervisningsrådet K. L. E.
Sandberg, ledamoten av riksdagens första kammare, kyrkoherden N. S. Stadener
samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren O. H.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Waidén ävensom numera hovrättsrådet G. Masrcliez, vilken sistnämnde
jämväl skulle tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.

Ritning har den 27 november 1915, på egen begäran, entledigats
från ledamotskapet.

Under året hava utarbetats förslag till lag om stiftsstyrelse och till
instruktion för stiftsstyrelse ävensom delar av det till dessa författnin°-sförslag
hörande betänkande. Vidare har verkställts utredning rörande ny
stat för domkapitlen samt utarbetats en del av betänkandet f denna fråo-a.
Därjämte hava verkställts utredningar i anledning av den till kommittén
överlämnade frågan rörande jämkning i gällande stiftsindelning och Stockholms
skiljande från ärkestiftet samt påbörjats utarbetandet av betänkande
i samma fråga.

Sedan kommittén genom remiss den 13 juli 1916 fått till sig överlämnad
en av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk gjord framställning
i fråga om ändrade bestämmelser angående lärarnas vid de allmänna
läroverken ställning i disciplinärt avseende, har kommittén i underdånig
skrivelse den 2 augusti 1916 avgivit yttrande i ärendet.

. , Enligt särskilt uppdrag har hovrättsrådet K. Stenström biträtt kommittén
med granskning av de utarbetade författningsförslagen.

Konsistorienotarien A. E. Carlgren har på grund av nådigt förordnande
tjänstgjort såsom biträdande sekreterare hos kommittén dels den
4 juli—30 augusti och dels den 1 oktober—31 december 1916.

På grund av särskilda uppdrag hava dessutom Carlgren jämte domprosten
J. O. C. Norberg ävensom extra arkivarien vid kammarkollegium
H. Skoglund, och docenten vid Uppsala universitet E. Linderholm såsom
sakkunniga biträtt kommittén i vissa avseenden.

Intill 1916 års slut har till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
ett belopp av 42,613 kronor 49 öre.

Sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års kommittéförslag
rörande ny vattenlag.

. . . £rund av nådigt bemyndigande den 1 juni 1915 har chefen för

justitiedepartementet samma dag kallat ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. lantbruksskolföreståndaren Ake Ingeström samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg
och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Sven Edvard Julius Lubeck
att såsom sakkunniga jämte f. d. revisionssekreteraren, häradshövdingen i
Hedemora domsaga Karl Henrik Högstedt — vilken tidigare förordnats
till biträde inom justitiedepartementet vid behandling av" frågan om ny
vattenrättslagstiftning inom sagda departement biträda med överarbet -

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nino- av nedannäranda delar i det av särskilda kommitterade den 17 december
1910 avgivna förslaget till vattenlag, nämligen forsta och andra
kapitlen, nionde, elfte, trettonde och fjortonde kapitlen, sistnämnda fyra
kapitel i den mån de avse att reglera frågor hörande till den lukrativa
vattenrätten, samt de övriga stadganden i förslaget, som med nu berörda
delar därav äga omedelbart samband, med uppdrag för de sakkunniga att
vid överarbetningen taga särskild hänsyn därtill, huruvida och på vilket
sätt de samhälleliga intressena och den jordbrukande befolkningens berättigade
önskemål böra beaktas i högre grad än som skett i kommitteförslaont
Åt Högstedt har uppdragits att sammankalla de sakkunniga och
såsom ordförande leda deras arbete; och har till sekreterare hos förordnats hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes .Natanael Gärde.

''Sedan det visat sig erforderligt att uti ifrågavarande överar betning,
i vad denna avser stadganden, som beröra fisket, deltager jämväl en hskensakkunnig
person, har chefen för justitiedepartementet den 20 oktober
1915, likaledes enligt nådigt bemyndigande, kallat byråchefen i lantbruksstyrelsen
Oscar Frithiof Nordqvist att deltaga i de sakkunnigas arbete,

såvitt angår dylika stadganden. . . ..

Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet är numera i det nai maste
slutfört och betänkande "torde av de sakkunniga komma att avlämnas

inom kort. ... . •

Kostnaderna hava till 1916 års slut uppgått till omkring 24,t59

kronor.

Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författa

mn9ai Sedan den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1906 förordnade kommitté
med uppdrag att företaga en fullständig revision av skiftesstadgan
med därmed sammanhörande författningar den 28 juli 1911 avgivit betänkande
i ämnet samt yttranden över samma betänkande inhämtats från
myndigheter och andra, i vilka yttranden erinringar gjorts saval mot åtskilliga
huvudgrunder som mot särskilda bestämmelser i kommitténs törslacrÅhar
Kungl. Majrt den 3 juni 1915 dels förordna! assessorn i Svea
hovrätt G. Grefberg att från och med den 1 juli 1915 tills vidare biträda
inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av ifrågavarande
lagstiftningsfråga dels bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla
högst fem personer att inom departementet i viss omfattning biträda
vid samma frågas behandling. På grund av berörda bemyndigande
har chefen för justitiedepartementet tillkallat häradshövdingarna före detta
revisionssekreterarna Ernst Håkanson och friherre Bror Carl Cederstrom,

113

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■•••■ ''Ilo

revisionssekreteraren, numera justitierådet Axel Edelstam och förste lantmätaren
A. Bentzer.

Assessor Grefberg har under året varit sysselsatt med ifrågavarande
lagärende under omkring fem månader samt därvid haft under behandling
följande frågor: ägoutbyte, delningsgrund, undantag av mark från
skiftet, bildande av servitut vid skifte, vad såsom inrösnings- och avrösningsjord
räknas, ägors uppskattning, hävdeförteckning, skiftesläggning,
utflyttning, ersättningar mellan skiftesdelägare, tillträde av ägolotterna,
skiftes avslutande, utförande av föreskriven ändring i verkställt skifte,
delägares och förrättningsmäns rätt att besluta i skiftesfrågor, fördelning
av skifteskostnader, domstolar och rättegången i skiftesmål, fastställelse av
skifte, rättelse i fastställt skifte samt styckning och jordavsöndring.

Kostnaderna hava till 1916 års slut uppgått till 3,827° kronor
64 öre.

Sakkunnig för behandling av visna till processlagstiftningen hörande
frågor.

Kungl. Maj:t förordnade den 19 november 1915 assessorn i hovrätten
över Skåne och Blekinge A. E. Rodhe att tillsvidare från nämnda
dag biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av vissa
till processlagstiftningen hörande frågor.

Luder år 19Ib har till chefen för justitiedepartementet överlämnats
förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken.

Därjämte hava utförts vissa förberedande arbeten angående frågan
om rättshjälp åt obemedlade.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 1,866 kronor 67 öre.

Salkunniga för strafflagstiftning angående enskilds förbindelse med
främmande makt m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 7 december 1915 tillkallade chefen
för justitiedepartementet revisionssekreteraren Algot Bagge, professorn vid
universitetet i Uppsala Folke P:son Wetter och docenten vid handelshögskolan
i Stockholm Sven Brisman att såsom sakkunniga inom departementet
. biträda vid verkställande av utredning rörande dels omarbetning och
utvidgning av gällande strafflagstiftning i fråga om enskildas förbindelse
med främmande makt m. m. dels ock straffbeläggande av samhällsskadligt
konstlat åstadkommande av knapphet på förnödenheter eller begagnande
av sådan knapphet.

De sakkunniga hava under våren 1916 utarbetat förslag till lag angående
vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. samt
lag om ändrad lydelse av 8 kap. 25 § strafflagen ävensom avlämnat ut Bih.

till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 15

Eiksdags-Bcrättelsen.

114 Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

redning angående straff för samhällsskadligt konstlat åstadkommande av
knapphet på förnödenheter in. in.

Därjämte hava under våren 1916 Bagge och Wetter utarbetat förslag
till författningar i därmed sammanhängande ämnen, nämligen förslag till
förordning om straff för olovlig varuutförsel m. m. samt till lag om förbud
i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter och lag om utsträckt tillämpning av lagen den 6 mars 1916
om förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri
samt mot tidsbefraktning av fartyg.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har uppgått till 2,802 kronor

17 öre.

Straff lagskommissionen.

Genom beslut den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission
att med föranledande av ett av professorn vid universitetet i Lund
Johan Carl Wilhelm Thyrén utarbetat förberedande utkast till strafflag
(allmänna delen) ävensom övriga av professor Thyrén verkställda förarbeten
till en ny strafflagstiftning avgiva yttrande rörande huvudgrunderna
för sådan lagstiftning samt förordnade, dels att kommissionen, vars överläggningar
skulle ledas av chefen för justitiedepartementet statsrådet Berndt
Hasselrot, vilken skulle äga bestämma de frågor, vilka skulle utgöra föremål
för överläggningarna, skulle utgöras av följande ledamöter, nämligen
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven Bengtsson i
Norup, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Karl Hjalmar
Branting, häradshövdingen i Askims, Hisings och Sävedals domsaga,, före
detta hovrättsassessorn Ivar Peterson Ernberg, professorn vid universitetet
i Lund, juris doktorn Ernst Anton Kallenberg, advokaten, vice häradshövdingen
Otto Salomon Mannheimer, hovrättsrådet i Svea bovrätt Gustav
Olin, vilken jämväl skulle tjänstgöra såsom kommissionens sekreterare,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren David Hjalmar.Pettersson
i Bjälbo, läkaren vid centralfängelset i Malmö, medicine licentiaten
Carl Thure Henrik Petrén samt rådmannen i Halmstad, vice häradshövdingen
Axel Westman, dels ock att överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
Viktor Almqvist skulle vara ledamot i kommissionen vid
behandling av frågor om straffens arter, straffs verkställighet och villkorlig
frigivning. Genom beslut den 8 september 1916 har Kungl. Maj:t förordnat°
överdirektören Almqvist att vara ledamot i kommissionen vid behandling
av samtliga till strafflagstiftningens allmänna del hörande frågor.

Sedan under september och början av oktober 1916 nödiga förarbeten
blivit verkställda av kommissionens ledamot och sekreterare hovrätts -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lag tima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rådet Glin, har kommissionen sammanträtt, i Stockholm första gången den
lfj oktober och ^ sedermera under tiden till och med den 7 december.
Vid samtliga ifrågavarande sammanträden hava kommissionens överläggningar
haft till föremål frågan om straffens arter, därvid kommissionen
till att börja med till behandling förehaft frågan om straffsystemets
allmänna gestaltning och därefter f detalj avhandlat de olika straffarterna
och dessas anordnande. Beträffande samtliga frågor har kommissionen
fattat beslut, avsedda att läggas till grund för det yttrande, som
kommissionen till fullgörande av sitt uppdrag kommer att avgiva, men äro
berörda beslut tills vidare att anse såsom endast preliminära.

Kostnaderna för kommissionen hava hittills uppgått till 7,549 kr. 27 öre.

Gruvlag stiftning skommittén.

Den 10 mars i916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
en förnyad allsidig granskning samt omarbetning av de för riksdagen
år 1910 framlagda förslagen till lagen om ändring av vissa paragrafer
i gruvestadgah angående gruvdrift å viss kronojord in. fl. dels ock en
revision av gruvestadgan. Till ordförande i kommittén förordnade Kungl.
Maj:t häradshövdingen i Ingelstads och Järrestads domsaga, före detta revisionssekreteraren
friherre Bror Carl Cederström och till ledamöter i kommittén^
ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan Bernhard
Eriksson, kommerserådet Emil Lorens Fredrik Hubner, ledamoten av
riksdagens andra kammare, hemmansägaren Adolf Linus Lundström i
Långnäs, ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten Otto
Mauritz Strömberg samt gruvingenjören i Mellersta bergmästardistriktet
Olof Herman Sundholm. Såsom sekreterare hos kommittén har tjänstgjort
assessorn i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 december 1916 på ansökning entledigat
hemmansägaren Adolf Linus Lundström från ledamotskapet, har Kungl.
Maj:t samma dag till ledamöter i kommittén förordnat ledamoten av riksdagens
första kammare, tillförordnade bergmästaren Carl Immanuel Asplund
och disponenten Karl Gustaf Brunnberg i Persberg.

Den 15 september 1916 sammanträdde kommittén i Stockholm för
arbetets påbörjande, varefter kommittén varit samlad under tiden från och
med den 20 november till och med den 8 december samma år. Kommittén
har därvid jämväl hållit ett sammanträde med bergmästarna för att
skaffa sig kännedom om uppfattningen bland dem rörande vissa av kommitténs
arbete berörda frågor.

För kommitténs arbeten har hittills av statsverket utgivits 4,285
kronor 30 öre.

115

116

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916 års fastighetsregisterkommission.

Sedan Kungl. Magt den 17 mars 1916 bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst tre personer att jämte andre ledamoten
å justiedepartementets avdelning för lagärenden assessorn G. Grefberg inom
departementet biträda vid ytterligare behandling av frågan om fastighetsregister
för städer och vissa därmed jämförliga samhällen ävensom därmed
sammanhängande frågor, har chefen för justitiedepartementet på
grund av berörda bemyndigande den 21 mars 1916 tillkallat ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. Christiernson, ledamoten
av riksdagens första kammare, rådmannen Adolf Dahl och kammarrådet
Axel Klockhoff att jämte assessor Grefberg verkställa berörda utredning
samt därvid uppdragit åt rådman Dahl att såsom ordförande leda arbetet.

Kommissionen sammanträdde här i Stockholm första gången den 9
maj 1916. Den 1 november 1916 avgav kommissionen betänkande med
förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. in. ävensom till andra därmed
sammanhängande författningar och den 28 november 1916 utlåtande
i fråga om kostnaden för fastighetsregisters första uppläggande i städer
och vissa därmed jämförliga samhällen jämte förslag till kungörelse om
bidrag av statsmedel till dylik kostnad. Uppdraget är härmed slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande lagstiftningsärende hava till 1916 års
utgång uppgått till 3,760 kronor 64 öre.

Rättshjälps sakkunnig a.

Sedan riksdagen i skrivelse den 23 april 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning
åtgärder kunde redan under nu gällande rättegångsordning vidtagas för
beredande genom det allmännas försorg av rättshjälp åt parter som på
grund av svag ekonomisk ställning eller oförmåga att tillvarataga sina
intressen därav kunde vara i behov samt för riksdagen framlägga det förslag,
Rom av detta övervägande kunde föranledas, har Kungl. Maj:t den 30
juni 1916 förordnat numera revisionssekreteraren K. Schlyter att tillsvidare
biträda inom justitiedepartementet vid behandling av nämnda fråga samt
därjämte bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla tre personer
att vid frågans behandling inom departementet biträda såsom sakkunniga.
För sådant ändamål har departementschefen samma dag tillkallat
häradshövdingen i Flundre, Vane och Bjärke härads domsaga Tyck o Colleen,
borgmästaren Jakob Pettersson och föreståndaren för Stockholms stads
rättshjälpskontor advokaten Set Silow, därvid åt borgmästaren Pettersson
uppdragits att sammankalla de sakkunniga och såsom ordförande leda deras
arbete." 1 anledning av berörda uppdrag hava de sakkunniga utarbetat och
den 31 juli 1916 överlämnat ett preliminärt utkast till lag om kostnadsfri

117

Berättelse om vad 1 rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rättegång, över vilket infordrade utlåtanden avgivits av rikets hovrätter,
Kungl. Maj:ts befallningshavande in. fl.

lå grund av Kungl. Maj:ts medgivande den .''5 november 191G har
till de sakkunnigas sekreterare antagits juris kandidaten Siegfried Matz,
som därefter varit sysselsatt med bearbetande av de inkomna utlåtandena.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava hittills uppgått till
967 kronor 70 öre. 11 0

Sakkunniga vid fortsatt behandling av frågan om särskild, instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension rn. in.

Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 5 maj 1916 hovrättsrådet Axel Uno
Strandberg och advokatfiskalen Per Georg Widén att såsom sakkunnio-a
biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om
särskild instansordning för mal angående avlöningsförmåner och pension m. m.

De sakkunniga hava varit sysselsatta med uppdraget från och med
den 1 augusti 1916 och därvid, efter tagen del av författningar m. in i
ämnet samt särskild undersökning av de olika sätt, på vilka av frågan beröida
förmåner utgå, utstakat grundlinjer för förslag till lagstiftning i ämnet.

Intill 1916 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
3,834 kronor 60 öre.

Kommittén för utarbetande av förslag till åtgärder för beredande av
lättnad, i riksdagens arbete.

Genom nådigt beslut den 13 oktober 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt
en kommitté att utarbeta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till sådana
åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens arbete, som funnes nödiga
och nyttiga.

Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t ledamoten
av riksdagens första kammare, numera universitetskansleren Carl Johan
Gustaf Swartz samt till ledamöter dåvarande expeditionschefen i lantförsvarsdepartementet,
hovrättsrådet Oscar Henry Arsell, ledamoten av riksdagens
första kammare, riksarkivarien Samuel Clason, sekreteraren hos riksdagens
andra kammare, notarien hos överståthållarämbetet Per Axel Cronvall, vilken
jämväl skulle vara kommitténs sekreterare, ledamoten av riksdagens andra
kammare, professorn vid universitet i Uppsala Nils Edén, ledamoten av
riksdagens första kammare, förlikningsmannen Karl Gustaf Karlsson, ledamoten
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven Linders i Nevitshög,
nuvarande landshövdingen i Västmanlands län Walter Murray, ledamoten
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Per Nilsson i Bonarp
samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren Klas Värner
Rydén.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén har vid gemensamma överläggningar under tiden från
och med den 23 oktober till och med den 1 november 1916 uppdragit
riktlinjer till förslag i ämnet. Efter det dessa förslag sedermera blivit av
några utav kommitténs ledamöter närmare utarbetade, har kommittén ånyo
sammanträtt för gemensamma överläggningar under tiden från och med
den 11 till och med den 18 december 1916. Sistnämnda dag har kommittén
avslutat sitt arbete och till Kungl. Maj:t avgivit underdånigt betänkande.

Kommittékostnaderna hava uppgått till omkring 6,400 kronor. Härtill
komma emellertid dels kostnader för tryckning av kommitténs betänkande
och dels det sekreterararvode, som Kungl. Maj:t kan komma att
bestämma.

Sakkunnig för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning
till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna.

Sedan ‘Kungl. Maj:t. den 13 oktober 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig biträda
inom nämnda departement med verkställande av eu allsidig undersökning
rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vanhävd
av viss jord i Norrland oeh Dalarna samt utarbetande av därav för- I
anledda förslag, har bemälde departementschef tillkallat häradshövdingen i
norra Hälsinglands domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils Wihlborg att
i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet.

Utredningen har påbörjats. .

Någon ersättning för ifrågavarande uppdrag har hittills icke utgått.

Sakkunnig för utredning rörande s. k. förenings- eller kollektivmärken.

Sedan Kungl. Maj:t den 24 november 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla sakkunnig person för att inom departementet
biträda vid behandling av frågan om sådant tillägg till gällande
varumärkeslagstiftning, att skydd beredes för inhemska s. k. föreningseller
kollektivmärken, har bemälde departementschef den 28 december 1916
förordnat byråchefen i patent- och registreringsverket Arvid Kuylenstierna
att i sagda hänseende biträda inom justitiedepartementet.

Kommittén för verkställande av revision av gällande bestämmelser
angående stadsplan och tomtindelning.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt eu kommitté
att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och
tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat
presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till ledamöter
förste intendenten i överintendentsämbetet Isak Gustaf Clason, leda -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

11»

moten av riksdagens första kammare, rådmannen i Kristianstad Peter Adolf
Däld, rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens första
kammare, grosshandlaren Herman Fredrik Lamm, filosofie doktorn Yngve
Larsson och förste stadsingenjören i Göteborg Albert Lilienberg.

Sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar.

Kungl. Magt har den 15 december 1916 förordnat hovrättsrådet
Oscar Henry Arsell att biträda inom justitiedepartementet såsom sakkunnig
vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar.

Utredning har påbörjats.

Lantförsvarsdepartementet.

Djurgårdskommissionen.

Djurgårdskommissionen är tillsatt genom beslut den 12 september
1910. T densamma hava för tiden intill 1916 års utgång varit förordande,
till ordförande översten C. E. Grill samt till ledamöter vice häradshövdingen
G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren C. S. I.
Petersson; och hava dessa förordnanden förnyats tillsvidare under år 1917.

Sedan Kungl. Maj:t i april 1916 fastställt nya villkor för betalning
av de tomter, vilkas försäljning uppdragits åt Djurgårdskommissionen, har
försäljningen av dessa tomter varit synnerligen livlig.

Under år 1916 hava sålunda försålts tomter för ett sammanlagt belopp
av ej mindre än 2,418,124 kronor. Av detta belopp hava 2,386,761
kronor influtit genom försäljning av tomter hörande under lantförsvarsdepartementet
och 81,362 kronor av tomter hörande under jordbruksdepartementet.

De gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag att
låta utföra, hava jämväl under år 1916 så mycket som möjligt forcerats.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetende av förslag
angående vissa värnpliktigas tjänstgöring.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
sådana för förseelse mot den militära strafflagen upprepade gånger
straffade värnpliktiga, vilka kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande
å övriga värnpliktiga, lämpligen må kunna, avskilda från övriga
värnpliktiga, vapenövas för sig själva eller användas till lämpliga för statens
räkning erforderliga arbeten, ävensom utarbeta det förslag, vartill
nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill ledamoten av

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riksdagens första kammare, vice häradshövdingen L. G. Gezelius, ledamoten
av riksdagens andra kammare, handlanden Hj. Wijk och majoren vid Västgöta
regemente C. A. G. Lindencrona.

På grund av särskilda nådiga bemyndigande!! den 19 februari och
den 17 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet vidare
uppdragit åt kaptenen vid flottan F. Th. E. Fevrell att under viss tid
deltaga i de sakkunnigas ifrågavarande arbete.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 17 december 1915 bär chefen för
lantförsvarsdepartementet anmodat de sakkunniga att i sammanhang med
ovan angivna uppdrag verkställa utredning och utarbeta förslag i berörda
hänseende jämväl beträffande det vid krigsmakten fast anställda manskapet.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års utgång till
7,574 kronor 55 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen
vid yngre år må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom
avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och
utsågos härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. C. Christiernson
och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig översten
i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng; och uppdrogs åt den
sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Enligt vad de sakkunnigas ordförande meddelat har arbetet med ifrågavarande
utredning ännu icke hunnit påbörjas, enär ordföranden varit upptagen
dels med studier rörande officersersättningen under krig vid utländsk
armé, dels med andra utredningsarbeten inom lantförsvarsdepartementet.

För ifrågavarande utredning hava intill utgången av år 1916 icke
några medel utbetalts.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av arvuns

musik.

På grund av nådigt bemyndigande den 17 september 1914 har chefen
för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamöterna av riksdagens

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

andra kammare, hovstall mästaren G. Tamm och grosshandlaren E. A. Nilson
samt musikunderlöjtnanten vid Södra skånska infanteriregementet R. H.
J:son Rune att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till sådan omorganisation av arméns musik, att kostnaderna för densamma
komma att uppgå till högst två tredjedelar av statsverkets nuvarande utgifter
för densamma.

Vidare har chefen för lantförsvarsdepartementet, jämlikt nådigt bemyndigande
den 19 februari 1915, anmodat översten och sekundchefen för
Livregementets husarer greve C. T. G. Rudenschöld och överstelöjtnanten
vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren att biträda med utarbetande
av. förslag till viss omorganisation av arméns musik.

Sedan hovstallmästaren Tamm och grosshandlaren Nilson på därom
gjord anhållan den 5 mars 1915 entledigats från berörda uppdrag, hava i
deras ställe tillkallats lektorn K. Starbäck och stadsnotarien N. Andersson.

Åt greve Rudenschöld har uppdragits att leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är numera slutfört.

Utgifterna för de sakkuniga hava uppgått till 10,480 kronor 55 öre.

Omredigering av tjänstgöringsreglementet för armén.

Den 31 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt generalmajoren i
armén H. E. Hult att med biträde av en kompaniofficer, som komme att
beordras i kommandoväg, ombesörja redigering av en ny upplaga utav
tjänstgöringsreglementet för armén enligt de närmare föreskrifter, som
skulle komma att i kommandoväg meddelas.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till och med utgången av år 1916 har för ifrågavarande arbete utbetalts
5,252 kronor 14 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande landstormens utrustning m. m.

Enligt nådigt beslut den 22 januari 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
landstormens utrustning m. m.; och utsågos härtill chefen för intendenturkåren,
generalmajoren F. Frölich, ledamoten av riksdagens andra kammare,
grosshandlaren E. A. Nilson, kammarjunkaren F. W. Edelsvärd och
majoren vid intendenturkåren E. M. Wikland, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
1 rölich att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Bih. till riksd. prat. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 16

Itiksd ags-Berättelsen.

121

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedermera tillkallades översten och chefen för Första livgrenadjärregementet
C. G. V. Hammarskjöld att tillsvidare deltaga i de sakkunnigas
arbeten och därvid verkställa utredning rörande landstormens mobilisering
och taktiska användning ävensom rörande vissa andra frågor beträffande
landstormens tjänstgörings- och styrkeförhållanden.

Sedan generalmajoren Frölich på därom gjord anhållan den 19 maj
1915 blivit från ovannämnda uppdrag entledigad, uppdrogs åt grosshandlaren
Nilson att i hans ställe såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Slutligen tillkallades majoren vid fortifikationen C. G. V. Gartz att
tillsvidare deltaga i de sakkunnigas arbete i vad avsåge frågan om beredande
av förrådslokaler för landstormen.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 20,156 kronor
35 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
i fråga om förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna m. in.

Genom nådigt beslut den 5 februari 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två personer, jämte erforderligt
biträde, för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om
förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna m. m.; och
anmodades marinöverkommissarien C. A. B. Boalt att med biträde av
kaptenen i intendenturk årens reserv C. M. Th elan der verkställa ifrågavarande
uppdrag.

Uppdraget är numera slutfört. 4

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 7,543
kronor 74 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser i fråga om
hästhållningen för officerare vid armén in. m.

Enligt nådigt beslut den 18 juni 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utarbetande av förslag till bestämmelser
i fråga om hästhållningen för officerare vid armén m. in.; och utsågos
härtill chefen för remonteringsstyrelsen, översten friherre W. H:son
von Essen, ryttmästaren vid Skånska dragonregementet, friherre G. Gyllenstierna
och kaptenen vid Upplands artilleriregemente, friherre T. O. E.
Lagerheim, varjämte uppdrogs åt friherre von Essen att i egenskap av
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

123

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,356 kronor

Sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa
i gällande tjänstgöringsreglemente för armén intagna bestämmelser.

Genom nådigt beslut den 18 juni 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att biträda
vid inom departementet pågående arbete med utredning angående föreskrifter
till ersättande av vissa bestämmelser, som för närvarande finnas
intagna i gällande tjänstgöringsreglemente för armén; och utsågs härtill
auditören vid Hälsinge regemente C. W. F. Höglind.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Till den sakkunnige hava vid 1916 års utgång icke några medel
utbetalts.

Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26 juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av
kommissionen generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. V :son
Munthe, marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkåren, kommendörkaptenen
av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, överingenjören
vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid generalstaben
A. I. Lyström och verkställande direktören i Sveriges industriförbund,
kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund. Åt generallöjtnanten
Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens förhandlingar.

Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkställande
direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts
av överstelöjtnanten i intendent urkåren A. F. Hultkrantz, förordnades
överstelöjtnanten Hultkrantz den 3 november 1916 att jämväl vara ledamot
av kommissionen.

Utgifterna för kommissionen hava under år 1916 uppgått till 25,50<»
kronor 18 öre.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för utarbetande av en handbok angående volontär anställning
in. in.

Genom nådigt beslut den 3 september 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla en sakkunnig person för att
inom departementet biträda med utarbetande av en handbok angående
volontäranställning in. in.; och har härtill utsetts kaptenen vid Södermanlands
regemente P. V. S. Mannerstedt.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige hava vid 1916 års utgång icke några medel
utbetalts.

Sakkunnig för utarbetande av kungörelse rörande användandet och
redovisningen av trupp förbandens allmänna lägerkassor.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 december 1915 har chefen för
lantförsvarsdepartementet uppdragit åt generalmajoren i armén H. E. Hult
att inom departementet biträda med utarbetande av kungörelse rörande
användandet och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till den sakkunnige hava vid 1916 års utgång icke några medel
utbetalts.

Sakkunnig för verkställande av visst arbete i fråga om regementspastorsinstitutionens
organisation.

Genom nådigt beslut den 3 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla eu sakkunnig person för att
inom departementet biträda med uppgörandet av riktlinjerna för den av
1915 års kyrkomöte antydda omorganisation av regeinentspastorsinstitutionen;
och har hårtilll utsetts e. o. hovpredikanten, regementspastorn
P. G. J. Malmberg.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har utbetalts ett belopp av 392 kronor 80 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag i
fråga om vissa ändringar i inskrivning sförordning en.

Genom nådigt beslut den 10 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst två sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning
samt avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande inskrivningsförordning,
vilka torde böra vidtagas med anledning av den 3 december
1915 utfärdad förordning angående kyrkoböckers förande; och har därtill
utsetts majoren C. M. L. Ljungwaldh.

125

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppdraget är numera slutfört.

lill den sakkunnige hava vid 1916 års utgång icke några medel
utbetalts.

Sakkunnig a för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar
in. m.

Genom nådigt beslut den 31 december 1915 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
med uppdrag att efter verkställd undersökning skyndsamt inkomma med
yttrande och förslag till de åtgärder, som omedelbart kunde vidtagas till
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av för armén erforderliga
provianterings- och andra förbrukningsartiklar; och utsågos härtill direlttören
J. E. Sachs, tillika ordförande, kaptenen vid intendenturkåren friherre
C. F. S. von Otter och sysslomannen vid Vänersborgs hospital och
asyl A. G. Högberg. Sedan direktören Sachs på därom gjord anhållan
den 12 januari 1916 entledigats från det honom meddelade uppdraget,
utsågs till ersättare för honom direktören K. L. Lundberg.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års uto-åno- till
6,062 kronor 41 öre. * ° ''

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av fälttjänstreglementet
för armén.

Genom nådigt beslut den 14 januari 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för
att inom departementet och i samråd med chefen för generalstaben biträda
med verkställandet av omarbetning utav det den 13 augusti 1902 fastställda
förnyade fälttjänstreglementet för armén, IV. delen, tjänsten i fält;
och utsågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv A. F. von
Matern samt översten och chefen för Västmanlands regemente G. R. J.
Åkerman.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

''l ill de sakkunniga hava vid 1916 års utgång icke några medel
utbetalts.

Sakkunniga, för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet
inom rullföring sexpeditionerna.

Genom nådigt beslut den 11 februari 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit granskning

av förslag till förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexped
Pion ernå” och utsagos härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre
C. A. Fock, kommendörkaptenen av andra graden i flottans reserv
F. Carlson, majoren i armén, kaptenen i Hallands regementes reserv C. L.
von Mentzer, kaptenen vid Hälsinge regemente P. W. Genberg och underlöjtnanten
i armén J. G. Malm. Sedan majoren von Mentzer avlidit, tillkallades
i hans ställe överstelöjtnanten i armén, majoren i Jönköpings regementes
reserv C. S. X. Gyllenswärd att såsom sakkunnig deltaga'' i be
rörda arbete.

De sakkunniga hava inkommit med betänkande i ämnet.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 6,150 kronor 82 öre.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov för värnoliktiga
med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Sedan Kungl. Maj:t den 21 januari 1916 utfärdat kungörelse angående
uppskov med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering
för vissa värnpliktiga, bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
genom nådigt beslut den 11 februari 1916 att tillkalla högst
nio personer jämte sekreterare för att enligt av departementschefen utfärdad
instruktion i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar
om uppskov för värnpliktiga med inställelse till sådan tjänstgöring”
och utsagos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv A. b.
von Matern, överstarna i sjätte arméfördelningens reserv C. G. A. Bergenstråhle
och friherre C. Al Fock, kommendörkaptenen G. R. Starck, kommerserådet
C. L. F. Hubner, direktören M. Carlson, disponenten A. L
Swartling, verkställande dii''ektören i Nya Aktiebolaget Atlas G. Jacobsson
samt direktören E. A. Indebetou.

Kommissionen har numera slutfört sitt uppdrag.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till o,162 kronor 10 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande veterinärväsendets organisation.

Genom nådigt beslut den 26 maj 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
veterinärväsendets organisation i fred samt utredning och, därest så skulle
synas erforderligt, jämväl förslag i fråga om detsammas organisation'' i
krig; och utsågos härtill ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren
E. A. Nilson, hovstall mästaren G. Tamm, översten och chefen
för Kronprinsens husarregemente friherre C. G. B. Cederström, regements -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

veterinären vid kommendantskapet i Boden E. K. N. Hill samt laboratorn
vid veterinärhögskolan, bataljonsveterinären i fältveterinärkårens reserv
G. C. E. Forssell. Sedan grosshandlaren Nilson efter därom gjord
anhållan entledigats från uppdraget, tillkallades i hans ställe ledamoten av
riksdagens andra kammare, godsägaren A. VV. T. von Sneidern att biträda
vid ifrågavarande utredning. Efter det ävenledes godsägaren von Sneidern
på anhållan entledigats från det honom meddelade uppdraget, utsågs till
ersättare för honom ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

J. Jönsson i Revinge.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års ut^ån»'' till
5,274 kronor 84 öre.

Sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska utredningar angående
de lantför sv årsbehov, som i första hand böra tillgodoses.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepar temen tet att tillkalla generallöjtnanten i generalitetets reserv
A. F. von Matern, generalmajoren i generalitetets reserv H. E. Hult,
översten och chefen för Smålands artilleriregemente P. A. L. R. Hammaiskiöld,
översten vid intendenturkåren K. E. W. Söderhielm samt majoren
vid fortifikationen K. A. B. Amundson för att såsom sakkunniga inom
nämnda departement biträda med verkställande av förnyade tekniska utredningar
angående de lantförsvarsbehov, som enligt vad krigets erfarenheter
givit vid handen i främsta rummet borde tillgodoses, utom vad anginge
frågan om beredande av ökad möjlighet till ammunitionstillverkning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningar hava uppgått till 4,856
ki’onor 90 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om beredande av ökad möjlighet
till ammunitionstillverkning.

Genom beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att inom
departementet biträda vid utredning av frågan om beredande av ökad
möjlighet till ammunitionstillverkning. På grund härav anmodades ledamoten
av riksdagens första kammare friherre O. H. A. Fleming, överingenjören
S. Nauckhoff, verkstadsdirektören K. Weman, kaptenen °vid kustartilleriet
S. E. Swensson samt kaptenen vid Smålands artilleriregemente
N. E. D. Brehmer att i egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande
uppdrag.

Uppdraget är i huvudsak men ej fullständigt slutfört.

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års utgång till
6,412 kronor 7 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande
av mark till militära övningar in. in.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte
sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat förslag till
lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.; och utsågos
härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin, samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson i
Stallerhult, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och lantbrukaren J. Jönsson
i Revinge.

Genom nådigt beslut den 15 december 1916 uppdrogs jämväl åt
nämnda sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget
avgiva yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag
rörande den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med
förslag i vad mån förordningen om truppers och persedlars fortskaffande
den 6 september 1842 måtte, vad lantförsvaret angår, ersättas med nya
och mera tidsenliga bestämmelser.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års utgång till
2,606 kronor 30 öre.

Kommissionen för handläggande av ärenden rörande befrielse från
undergående av genom nådigt brev den 14 juni 1916 anbefalld plutonchefsutbildning
m. m.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla en kommission bestående av högst
fem personer, jämte erforderliga sekreterarbiträden, för att enligt av departementschefen
utfärdad instruktion inom departementet granska ingivna
ansökningar om befrielse från undergående av genom brev samma dag
anbefalld plutonchefsutbildning in. in. samt efter verkställd granskning till
departementschefen avgiva därav föranledda yttranden; och utsagos till
medlemmar av kommissionen översten i femte arméfördelningens reserv
C. J. E. Rosenblad, ledamöterna av riksdagens andra kammare, rådmannen
A. Cederborg och J. B. Eriksson i Grängesberg, verkställande direktören
i Nya Aktiebolaget Atlas G. Jacobsson samt godsägaren W. Scharp.

Kommissionen har numera fullgjort sitt uppdrag.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 2,157 kronor 5 öre.

129

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande landstormens användning samt utbildning av landstormsbefäl m. m.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantlörsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande landstormens användning samt utbildning av
landstormsbefäl ävensom vissa frågor, innefattande ändring i gällande
värnpliktslag. ö

1 å grund härav utsågos härtill chefen för krigsskolan översten G.
Bouveng, tillika ordförande, kanslerssekreteraren, vice häradshövdingen O.

U. Groneborg, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Ericsson i Vallsta, ledamoten av riksdagen första kammare,
lantbrukaren J. Nilsson i Skottlandshus samt ledamoten av riksdagens andra
kammare, riksbanksfullmäktige!! F. W. Thorsson.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

i K°stnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års utgång till
4,037 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande fragan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskapsrekrytenngen
vid armén.

Sedan chefen för lantförsvarsdepartementet genom nådigt beslut den
4 augusti 1916 bemyndigats tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om vidtagande
av åtgärder för . främjande av manskapsrekryteringen vid armén, utsågos
härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre C. A. Fock, kaptenen
vid Hälsinge regemente P. W. Genberg samt kaptenen vid Södermanlands
regemente P. V. S. Mannerstedt.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

, Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid 1916 års ut^ån» till
899 kronor 20 öre. °

Sakkunniga för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang
med planläggningen av krigssjukhus.

Genom nådigt beslut den 15 september 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang med planlä^c-nin^en
av krigssjukhus; och anmodades på grund härav överläkaren vid allmänna
sjukhuset i Malmö F. J. Bauer, professorn vid Karolinska Mediko-kirur Bih.

till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. yj

Riksdags-BerKttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

o-iska institutet N. G. F. Holmgren och fältläkaren S. R. Erhardt att i
egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande utredning hava vid 1916 års utgång icke några
medel utbetalts.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande det årliga behovet av ammunition för skjututbildningen vid arméns
olika truppslag.

Genom nådigt beslut den 18 september 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga personer
ör att med ledning av vunnen erfarenhet från den tid, de nuvarande,
försöksvis anbefallda skjutinstruktionerna varit i tillämpning, verkställa utredning
och avgiva förslag angående det årliga behovet av ammunition för
meddelande av erforderlig skjututbildning vid arméns olika truppslag. På
grund härav anmodades översten och chefen för Vaxholms grenadj är regemente
T. J. Schmidt, chefen för infanteriskjutskolan, överstelöjtnanten i
armén G. E. Ros, kaptenen vid Vaxholms grenadjärregemente A. H. Carlson
samt kaptenen vid Södermanlands regemente H. R. Låftman att i
egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,788 kronor 35
öre. gj

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov med och
frikallelse frän inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa värnpliktiga.

Genom nådigt beslut den 23 september 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst nio personer jämte sekreterare
för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar,
jämlikt kungörelse den 21 januari 1916, angående uppskov med
och0frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa
värnpliktiga; och utsågos härtill generalmajoren i generalitetets reserv H. E.
Hult, överstarna i sjätte arméfördelningens reserv C. G. A. Bergenstråhle
och friherre C. A. Fock, kaptenen vid kustartilleriet N. G. H. Wennerström,
kommerserådet E. L. F. Hubner, direktören, juris kandidaten M.
Carlson, disponenten A. I. Swartling, verkställande direktören i Nya Aktiebolaget
Atlas G. Jacobsson samt direktören E. A. Indebetou.

Uppdraget är numera slutfört.

Utgifterna för de sakkunniga hava uppgått till 2,870 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags samrnnaträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
till åtgärder för vidmakthållande och uppmuntrande av den ädla hästaveln.

Genom nådigt beslut den 29 september 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem personer för att inom
nämnda departement verkställa utredning och avgiva förslag till åtgärder
för vidmakthållande och uppmuntrande av den ädla hästaveln inom landet.

Genom nådigt brev den 27 oktober 1916 uppdrogs åt stuteriöverstyrelsen
att verkställa utredning och avgiva förslag i berörda hänseende
med tillstånd för styrelsen, att, om så erfordrades, tillkalla sakkunniga
personer att biträda vid uppdragets fullgörande.

Med anledning härav tillkallades för ifrågavarande arbete ordföranPena
i I. och II. distriktens hästpremieiingsnämnder jämte fyra representanter
för uppfödande av ädla hästar ävensom sekreteraren i Skånes stuteribokstyrelse.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 861 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ändringar i inskrivninqsförordningen■
J

Genom nådigt beslut den 27 oktober 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom _ departementet biträda vid utarbetandet av förslag till erforderliga
ändringar i gällande inskrivningsförordning; och utsågos härtill majoren
vid Värmlands regemente G. J. F. Björnström, kaptenen, vid flottan
J. E. G. Carlssoon-Schenström och kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet
G. A. Åkerman varjämte åt majoren i armén, kaptenen i Upplands
infanteriregementes reserv C. M. L. Ljungwaldh uppdrogs att under viss
kortare tid deltaga i de sakkunnigas arbeten.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 612 kronor 80 öre.

Sakkunniga för utarbetande av Jörslag till instruktion för striden om
befästa ställningar.

Genom nådigt beslut den 8 december 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda vid utarbetande av förslag till instruktion
för striden om befästa ställningar; och utsågos härtill inspektören för infanteriet,
generallöjtnanten L. H. Tingsten, tillika ordförande, chefen för
krigsskolan, översten G. Bouveng, översten och chefen för Smålands

131

Iit2 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

artilleriregemente P. A.. R. L. Hammarskiöld samt kaptenen vid. fortifikationen
G. Kaijser.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Till de sakkunniga hava vid 1916 års utgång icke några medel utbetalts.

Sj öförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisninqsväsende
m. m.

Genom kungl. brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen for sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,
för utredning rörande förenkling av marinens redovismngsväsende; och
blevo härtill0den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien Chr. L. Tenow,
dåvarande kaptenen, numera kommendörkaptenen av l:a graden J. G.
Schneidler och marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman.

Vidare uppdrogs genom kungl. brev den 28 april 1911 åt bemälda
sakkunniga att vid fullgörande av omförmälda uppdrag jämväl taga under
övervägande frågan, huruvida revision av marinens räkenskaper och förvaltning
kunde så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning kunde vinnas, eventuellt genom överflyttande av revisionen
på civila händer utom marinen, samt därutinnan framställa förslag.

Den 1 augusti 1910 förordnades marinintendenten av 2:a graden

G. Lunden att biträda de sakkunniga.

Den 1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att

deltaga i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

På grund av bemyndigande i kungl. brev den 18 juni 1915 har
dåvarande kaptenen, numera majoren K. Z. Rönbloin den 19 i sistnämnda
månad av departementschefen utsetts att deltaga i arbetet beträffande

kustartilleriet. . . .

De sakkunniga hava slutfört utredning rörande det nya redovisningssystemets
tillämpande vid kustfästningarnas och kustartilleriregementenas
förvaltningar samt den 14 juni 1916 avgivit därpå grundat betänkande flVj
och förslag till ändringar i reglemente för marinen, del III.

Vidare hava de sakkunniga slutfört utarbetandet av anvisningar till
ledning vid självkostnadsberäkningen och kontrollbokföringen vid Hottans
varv

Slutligen hava de sakkunniga förehaft utredning rörande revisionen
av marineni räkenskaper och förvaltning, vilken utredning blivit de sak -

13Ö

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kunniga anförtrodd genom förenämnda nådiga brev den 28 april 1911.
Denna utredning pågår.

I årets arbeten hava deltagit statskommissarien Tenow, majoren Rönblom
och marinintendenten Näsman.

Arbetet har fortgått hela året.

Ungefärliga kostnaden för de sakkunnigas arbeten5’har från deras
början år 1910 tills nu utgjort omkring 105,000 kronor.

*SaJ kuTi7iiga för utredning av visso frågor rörcmde skeppsgossekårerna.

Genom kungl. brev den 18 oktober .1912 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den 6 november 1912 utsedda kommendörkaptenen av
l:a graden friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna A. R, Frödin*
och J. A. F. Eklund.

De sakkunniga hava under år 1916 icke haft några sammanträden
på grund av flottans mobilisering och därav föranledda sjökommenderingar.

Till gäldande av sättnings- och tryckningskostnader för de delar av
de sakkunnigas betänkande, som hittills blivit utarbetade, har anvisats ett
belopp av 1,222 kronor 75 öre.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans
stationer hörande myndigheter.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheter;
och blevo härtill utsedda konteramiralen H. G. Lagercrantz,
marinöverintendenten H. F. Lindberg, statskommissarien Chr. L. Tenow
och förste marinintendenten G. E. Didring. Efter det den sistnämnde år
1913 avlidit, har kommendörkaptenen av l:a,graden J. C. Schneidler tillkallats
att deltaga i de sakkunnigas arbete.

För behandling av frågan om vissa förändringar i Karlskrona varvs
organisation hava de sakkunniga under året förstärkts med marindirektören
av l:a graden S. Pauli.

Kostnaderna hava hittills utgjort omkring 13,500 kronor.

Sakkunniga för revidering av skeppsmätningsförfattningarna.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjö -

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med omarbetning av de
utav vissa sakkunniga den 9 februari 1907 avgivna förslag till skeppsmätnino-sförfattningar
m. m.; och blevo till sakkunniga utsedda kommerserådet
C. Malmen, skeppsmätningsöverkontrollören O. Larsson och
ingenjören N. G. Nilsson, varjämte till sekreterare antogs dispaschören

C. N. Pinéus. , , „ , , .

De sakkunnigas arbete under år 1916 har bestått huvudsakligen i

överarbetning av förut uppgjorda utkast till författningsbestämmelser såväl
rörande utfärdande av särskilda mätbrev för fart å främmande hamnar som
rörande avoiftsfrihet för vissa rum å maskindrivna fartyg i viss fraktfart,
varjämte de sakkunnigas utkast till reviderad instruktion för skeppsmätare
underkastats ytterligare granskning och överarbetning. Samtidigt har arbete
pågått för utarbetande av motivering till vissa författningsbestämmelser
samt för statistiska sammanställningar.

Av arbetet återstå numera huvudsakligen uppgörande av förslag till
reviderade bestämmelser om särskilda mätbrev för fart genom Suezkanalen
och Panamakanalen, yttranden i anledning av mottagna remisser, de ytterligare
överarbetningar av utkasten till författningar, som tilläventyrs erfordras,
samt slutligt utarbetande av motiveringarna. Spörsmålen rörande
nya överenskommelser med främmande makter om ömsesidigt erkännande
av mätbrev torde även i sin mån bliva föremål för övervägande av de sak ''be

hittills bestridda kostnaderna hava utgjort 10,843 kronor 77 öre
jämte 1,098 kronor 89 öre för mistade tjänstgöringspenningar.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid marinen utgående pensioner.

På grund av särskilda nådiga beslut den 3 september 1912 och
den 12 december 1913 har uppdrag lämnats åt ledamoten av riksdagens
andra kammare, regementsläkaren C. F. Yahlquist, redaktören O. F.
Bogren och revisionskommissarien J. G. L. C. Stenberg att verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande förevarande fråga.

De sakkunniga hava avgivit den 9 december 1913 en första del av
sitt betänkande, omfattande utredning och förslag till förbättrade underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa för arméns indelta manskap, den
20 april 1914 en andra del, omfattande utredning och förslag till förhöjnino-
i pensionerna för flottans indelta manskap samt den 8 juni 1916 en
tredje* och sista del, omfattande utredning och förslag dels beträffande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skyldighet för marinens v<’lrvade manskap att vid viss levnadsålder avgå
nr tjänst och dels beträffande förhöjning i pensionerna åt sagda manskap.

De sakkunniga hava alltså slutfört sitt uppdrag under år 191(1.

Ve kostnader, som utredningen medfört för femte huvudtiteln, uppo-å
till omkring 20,(JOD kronor.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under aren 11)15—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kust försvar et.

Den 1 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt generalmajoren, numera
generallöjtnanten H. G. W. Wrangel, ordförande, kommendörkaptenen
av 2:a graden, numera kommendörkaptenen av l:a graden H. H. K. Ericson,
majoren, numera överstelöjtnanten A. G. Norinder samt ytterligare
en officer vid kustartilleriet att uppgöra förslag till allmän plan för°utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar
för stärkande av det fasta kustförsvaret. Överstelöjtnanten Norinder har
från och med den 1 oktober 1916 entledigats från uppdraget, och har i
hans ställe tillkallats överstelöjtnanten H. E. Smitt.

Med stöd av berörda nådiga brev hava de sakkunniga utsett majoren
A. G. Wibom, som av chefen för sjöförsvarsdepartementet utsetts
att deltaga i de sakkunnigas arbeten, att tills vidare även tjänstgöra som
sekreterare.

för fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga företagit resor
till Vaxholms och Karlskrona fästningar samt till Härnösand.

På förslag av de sakkunniga har Kungl. Maj:t beslutat angående
åtskilliga nyanläggningar och nyanskaffningar m. m.

Vidare hava de sakkunniga avgivit yttranden över en del till dem
remitterade ärenden.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava hittills utgjort 23,030
kronor 82 öre.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och uppgörande
av preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för
marinens personal m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17 juni 1915 marinöverkommissarien
C. A. B. Boalt och marinintendenten av 2:a graden G. S. W. Ehlin
att i egenskap av sakkunniga biträda med förberedande utredning och
uppgörande av preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för
marinens personal m. m. Sedermera hava dels den 4 augusti 1915 kom -

136

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mendörkaptenen av 2:a graden 0. Lybeck och dels den 20 november 1915
dåvarande kaptenen, numera majoren K. Z. Rönblom tillkallats att deltaga
i utredningen.

Den anbefallda utredningen avslutades med betänkande och förslag
den 19 januari 1916.

Kostnaderna för utredningen belöpa sig till sammanlagt 6,141 kronor
41 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande anläggande av ännu en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad
in. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 21 januari 1916 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 22 samma månad kommendörkaptenerna
av l:a graden J. G. Ekelund och C. C. A. Fallenius, stationsingenjören
C. A. Holmgren och torpedingenjören E. F. Elmquist att i
egenskap av sakkunniga biträda med verkställande av utredning oeh uppgörande
av förslag beträffande anläggande av ännu en torpedverkstad
jämte torpedförrådsbyggnad.

Genom nådigt brev den 10 mars 1916 utvidgades de sakkunnigas
uppdrag att tillika omfatta dels utredning, huruvida staten själv borde
övertaga tillverkningen av för arméns och marinens flygväsende erforderliga
flygmotorer och huruvida därmed i så fall borde förenas tillverkning
jämväl av flygplan för militärt ändamål, dels förslag, som av sådan utredning
kunde föranledas. Genom samma nådiga brev bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ytterligare två sakkunniga,
en armén och en marinen tillhörande officer, för att biträda vid utförande
av de sakkunnigas sålunda utvidgade uppdrag.

I enlighet härmed tillkallade departementschefen den 31 mars 1916
majoren vid fortifikationen K. A. B. Amundson och kommendörkaptenen
av 2:a graden vid flottan G. Enger att såsom sakkunniga deltaga i oinförmälda
utredning i fråga om tillverkning av flygmateriel.

De sakkunniga hava efter förberedande undersökningar företagit
resor inom landet till sådana platser, vilka ansågos äga förutsättningar att
kunna ifrågakomma vid uppförande av ny torpedverkstad i förening med
motortillverkning och eventuellt verkstad för flygmaskintillverkning för
arméns och marinens behov. Sedan därefter underhandlingar med vederbörande
myndigheter rörande markförvärv, möjligheten för erhållande av
kraft, bostäder för arbetare in. m. inletts, uppgjordes kostnadsberäkningar
och utfördes ritningar, varefter de sakkunniga den 17 juli 1916 avgåvo sitt
betänkande.

137

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 7,50G kronor
92 öre.

Kommittén för verkställande av -utredning och avgivande av förslag
i frågan om flottstationen i Stockholms skärgård.

Den 14 juni 19IG uppdrog Kung!. Maj:t åt vice amiralen J. W. L.
Sidner, ordförande, samt marindirektören av l:a graden I. J. Falkman,
kommendörkaptenen av l:a graden i flottans reserv H. O. F. Gyldén’
ledamoten av riksdagens l:a kammare, förlikningsmannen S. H. Ivvarnzelius
samt ledamöterna av riksdagens 2:a kammare civilingenjören kaptenen
vid väg- och vattenbyggnadskåren S. E. J. Liibeck och folkskolläraren
K. V. Rydén att verkställa en allsidig, ur militär, sjö fartsteknisk
och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående hela frågan om
flottstationen i Stockholms skärgård samt att avgiva det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda. Till kommitténs sekreterare har förordnats
kommendörkaptenen av l:a graden G. R. Starck.

Kommittén har under år 1916 avslutat sina förberedande undersökningar
ävensom terrängundersökningarna å de platser, som ansetts böra
ifrågakomma för en stationsanläggning. Detaljarbetet med uppgörandet
av de olika förslagen till stations- och varvsanläggningar har påbörjats,
men är ännu ej avslutat. Underhandlingar om förvärvande av för anläggningarna
erforderlig mark hava påbörjats och för vissa av ifrågakommande
platser avslutats. Ltarbetandet av kommitténs betänkande har påbörjats i
de delar, detta med hänsyn till arbetenas fortskridande varit möjligt.

Kostnaderna för kommitténs arbeten under år 1916 beräknas approximativt
komma att uppgå till omkring 27,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska utredningar rörande
vissa marina försvarsbehov.

På grund av nådigt bemyndigande den 14 juni 1916 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet samma dag vice amiralen W. Dyrssen,
ordförande,, kommendörkaptenerna av 2:a graden O. E. Lybeck och G.
Unger, marindirektören av 2:a graden J. Lindbeck och majoren vid kustartilleriet
K. Z. Rönblom att såsom sakkunniga biträda med verkställande
av förnyade tekniska utredningar angående de marina försvarsbehov, som,
enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen, i främsta rummet borde
tillgodoses.

De sakkunniga hava den 15 augusti 1916 avgivit sitt betänkande.

Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till 1,575 kronor
77 öre.

Bill. till rilcsd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdags-Ber ättelscu.

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning i visst avseende beträffande
varvsdriften vid flottans station i Karlskrona.

På grund av nådigt bemyndigande den 21 juni 1916 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 1 juli samma år kommendören
vid flottan A. B. Juel, ordförande, direktören H. G. E. Hammar, ledamoten
av riksdagens 2:a kammare, redaktören J. A. Ingvarsson och marin- ^
direktören av l:a graden S. Pauli att biträda med utredning rörande ej
mindre lämpligheten av att ordna varvsdriften vid flottans station i Karlskrona
så, att varvet sattes i stånd att utföra reparation och nybyggnad
av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, än även de åtgärder,
som härför kunde bliva erforderliga utöver dem, vilka angivits i ett av
särskilda kommitterade för utredning rörande utvidgning och modernisering
av nämnda varv den 23 mars 1915 avgivet betänkande.

De sakkunniga hava i studieändamål besökt varv och verkstäder i
Göteborg och Malmö.

En del utredningar av statistisk natur hava slutförts och de sakkunnigas
betänkande beträffande uppdragets förra del har delvis utarbetats.
Den tekniska utredningen, för vars utförande biträde anlitats dels av f. d.
professorn vid Chalmerska institutet A. H. Lindfors och dels av personal
vid flottans varv i Karlskrona, är ännu icke avslutad.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava hittills uppgått till omkring
4,850 kronor.

Civildepartementet.

Järnvägstaxekommittén.

Kungl/ Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om samtrafik
mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande angående
införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande
rörande en var av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är f. d. landshövdingen A. Asker, Stockholm, samt ledamöter: grosshandlaren
J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T. Hennings, Sanda, överdirektören
J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg, Stock -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

holm, vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte har
Kungl. Maj:t deri 20 januari 1911 förordnat f. d. distriktschefen J. E.
Lundberg, Djursholm, att vid behandling av persontarifferna i stället för
överdirektören Flodin deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.
Vidare har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordnat verkställande
direktören i Svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm,
att vid behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda
järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1916 huvudsakligen varit sysselsatt med
frågor rörande samtrafiken mellan de svenska järnvägarna. Definitiva beslut
ha under året fattats i nästan alla frågor beträffande samtrafiken och
föi-slag till samtrafikstaxa för Sveriges järnvägar har utarbetats. Betänkandet
föreligger till sin huvudsakliga del i sista korrektur och torde
kunna avlämnas i början av år 1917.

Därefter återstår frågan om samtrafiken med utlandet, tryckningen
av del II B (speciella motiveringar för de föreslagna fraktgodstarifferna
för de varuslag, som icke äro upptagna i den tidigare avgivna del II A)
samt avslutningen av del VI (historik m. m.).

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28
juni 1907 intill 1916 års utgång komma att uppgå till ett belopp av
omkring 147,300 kronor, däri inberäknat kostnaderna för tryckning av de
utgivna delarna av betänkandet. Dessutom har av statskontoret utbetalts
dels rese- och traktamentsersättningar till ett belopp av omkring 38,300
kronor, dels ock ersättningar för de avlöningsförmåner, som kommitténs
ledamöter eller tjänstemän hava avstått på grund av arbete i kommittén.

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den 19 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och sekreteraren i
svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin, Lidingö
villastad, och profossorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap av sak
kunniga, inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R. Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen.

140

Berättelse om vad rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Därefter har chefen för civildepartementet, enligt bemyndigande
den 6 oktober 1916, uppdragit åt verkställande direktören i Göteborgs
inteckningsgarantiaktiebolag P. A. Blomqvist, verkställande direktören i
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Swartling, Stockholm,
direktören, vice häradshövdingen K. G. Berlitz, Stockholm, borgmästaren

V. A. Schneider, Örebro, och byggmästaren J. Lundahl, Malmö, att, i
egenskap av sakkunniga och i samråd med förenämnda sakkunniga deltaga
i verkställande av utredning rörande åtgärder för ordnande av fastighetskrediten
vid beredande av bostäder åt de mindre bemedlade klasserna.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Beträffande den åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande
i Sverige rådande bostadsförhållanden har kommissionen i korrektur
granskat dels redogörelser för 1912—1913 års bostadsräkning i Sundsvall
och Stora Tunn, dels en inom styrelsen utarbetad berättelse över en
mera ingående lokal bostadsundersökning i Norrköping. En inom socialstyrelsen
verkställd utredning rörande allmännyttig bostadsproduktion i
Sverige år 1913 är numera i det närmaste fullbordad och en redogörelse
för resultatet torde komma att föreligga under förra hälften av år
1917.

Det under år 1914 påbörjade arbetet med redogörelser för bostadsförhållanden,
bostadslagstiftning och i allmänhet åtgärder på bostadsfrågans
område i olika främmande länder föreligger numera i en tryckt redogörelse
betitlad »Bostadsfrågan i utlandet».

Den under år 1912 påbörjade undersökningen, i vilken utsträckning
och på vad sätt i landet allmänna och enskilda pensionsinrättningars medel
tagits i anspråk för bostadskrediten, har likaledes fullbordats under år 1916
och föreligger i en tryckt redogörelse med titel »Belåning av bostadsfastigheter
i Sverige år 1912».

Kommissionen har under år 1916 till civildepartementet överlämnat
ett av kommissionen uppgjort förslag till förordning om medling i vissa
hyrestvister m. in. samt förslag till instruktion för hyresnämnd och stadga
för bostadsförmedling.

Det under år 1914 påbörjade arbetet med granskning av det av särskilda
kommitterade avgivna förslaget till ny byggnadsstadga för riket är
numera i det närmaste slutfört och ett förslag till ny stadga är för närvarande
föremål för slutlig granskning av de sakkunniga.

De kostnader, kommissionens arbeten intill 1916 års slut medfört
för statsverket, uppgå till omkring 125,000 kronor, vartill komma omkring
88,000 kronor för den åt socialstyrelsen anförtrodda utredningen rörande
i Sverige rådande bostadsförhållanden.

141

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J. P.
Klason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga om
de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste
mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökning har chefen för civildepartementet den 15
■april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin,
Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda
vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har dess ordförande meddelat:

Professorn Wirgin har slutfört de biologiska undersökningar, han av
kommissionen fått i uppdrag att verkställa, med undantag av att för kemisk
undersökning uppsamla arsenikgaser, som utvecklats från arsenikmö°-elkulturer.

Under år 1916 har även slutförts en undersökning rörande förekomsten
av arsenikmögelsvampar å tapetserade och oljemålade väggytor i
bostäder i Uppsala.

Undersökningarna över inverkan på försöksdjur av de gaser, som uppstå
genom upphettning av intorkad linolja och andra färgbeståndsdelar, och
över olika stoftformiga arsenikföreningars inverkan på försöksdjur hava
under år 1916 slutförts.

Redogörelser för samtliga slutförda undersökningar äro under utarbetning.

Laboratorn Ramberg har under år 1916 dels fortsatt sina undersökningar
rörande tekniskt brukbara metoder för bestämning av arsenik i
handelsvaror, dels utfört ett större antal analytiska undersökningar i samband
med de av professorn Wirgin anstälda biologiska försöken. Vid dessa
arbeten har filosofie kandidaten G. Sjöström biträtt såsom assistent.

Vidare har laboratorn Ramberg bearbetat de med biträde av docenten
L. Smith samlade litterat ur utdragen rörande arsenikbestämningens metodik.

Såsom bilaga II till kommissionens betänkande har under år 1916
tryckts ett arbete av laboratorn Ramberg med titel »Arsenikundersöknin -

142 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gar vid svenska kemiska stationer, kontroll anstalter och apotek under åren
1907—1914». Såsom bilaga Vill till samma betänkande är under tryckning
ett arbete av laboratorn Ramberg och assistenten Sjöström, benämnt
»En metod för bestämning av varuprovs arsenikhalt».

Professorn Bang har under år 1916 slutfört undersökningarna över
den normala urinens arsenikhalt under växlande näringsvillkor.

Vidare har professorn Bang tillsammans med assistenten, filosofie magistern
Dagmar Wendel utfört arsenikanalyser å organ från ett antal kaniner,
vilka °på olika sätt blivit förgiftade med arsenik (genom hud, lungor
och tarm).

Slutligen har professorn Bang under hösten 1916 varit sysselsatt,
med litterär bearbetning av sitt undersökningsmaterial jämte dit hörande
litteratur rörande dels arsenik utsöndringen i urin under normala och under
toxiska förhållanden, dels arsenikens avlagring i organ under enahanda
förhållanden och dels näringsämnenas arsenikhalt. I sammanhang härmed
utarbetas en översikt över den omfattande litteratur, som finnes offentliggjord
rörande dessa frågor. Arbetet pågår fortfarande.

Kommissionens ordförande har fortsatt den litterära bearbetningen
av iakttagelser av arsenikförgiftning. Detta arbete har fortskridit så långt,
att, sedan Kungl. Maj:t givit kommissionen tillstånd att påbörja tryckningen
av dessa arbeten, under år 1916 blivit tryckt den av ordföranden utförda
sammanställningen av fall utav arsenikförgiftning från bostäder och
husgeråd. Arbetet med framställningen över arsenikförgiftningen, dess
yttringar och betingelser för dess uppkomst pågår ännu.

Som av det sagda framgår, äro, framhåller kommissionens ordförande,
kommissionens metodologiska arbeten slutförda och hava dess experimentella
arbeten i flera avseenden hunnit till avslutning. Först sedan även
kommissionens återstående experimentella arbeten nått sitt slut och framställningen
över de speciella arbetena föreligger i dess helhet tryckt, kan
kommissionen skrida till avslutande av det kommissionen lämnade uppdraget.

De kostnader, kommissionen intill 1916 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 56,000 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden in. m.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt en kommission att inom departementet biträda med
utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden.
Kommissionen består för närvarande av professorn I. Jundell, redaktören
C. G. Ekman, sjukhemsförestånderskan, rödakorssystern Agda Meyers -

14a

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sou och sophiasystern Wilhelmina Elisabeth Paijkull, Stockholm, samt
läkaren vid länslasarettet i Östersund, medicine doktorn Halvor Graeve och
förestånderskan för Fredrika Bremerförb.undets sjuksköterskebvrå i Göteborg
Anna Lönnerblad.

Sedermera har chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande,
uppdragit åt kommissionen att, i samråd med av chefen för finansdepartementet,
enligt bemyndigande, tillkallade sakkunniga, viika erhållit uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utförandet av de arbeten, som
för lösningen av kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga, jämväl
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om statsbidrag till kommun,
som i sin tjänst anställer examinerad sjuksköterska.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Kommissionen har den 30 december 1916 överlämnat betänkande
i fråga om den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildning och arbetsförhållanden
in. m.

Beträffande det kommissionen lämnade andra uppdraget, nämligen
att verkställa utredning och förslag i fråga om statsbidrag till kommun,
som i sin tjänst anställer examinerad sjuksköterska, hava för utredning av
denna fråga hittills utförts eu del preliminära arbeten: uppgörande och
utsändande av frågeformulär till förste provinsialläkare och provinsialläkare
samt bearbetning av det härigenom inkomna statistiska materialet och andra
förarbeten.

De kostnader, kommissionen intill 1916 års utgång medfört för statsverket,
uppgå till omkring 22,040 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1920 års utgång in. in.

Ivungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid
1920 års utgång m. m. Ordförande i kommittén är f. d. landshövdingen
H. T. Biörklund, Stockholm, samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson
i Vallsta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren
. E. V. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping,
medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt
är kommitténs sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommitténs arbeten under
år 1916 huvudsakligen omfattat slutlig bearbetning av det statistiska
materialet, historik över det svenska apoteksväsendets uppkomst och utveckling,
kortfattad framställning över apoteksväsendets nuvarande ståndpunkt

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i ett antal främmande länder och jämförelse mellan de i olika länder
rådande pris å medicin samt uppgörande och diskussion av provisoriska förslag
till det svenska apoteksväsendets ordnande och till olika riktlinjer för
avlönings- och pensionsfrågornas lösning. Arbetet har i sin helhet numera
fortskridit så långt, att detsamma beräknas bliva avslutat under år 1917.

De kostnader, kommittén intill 1916 års utgång medfört för statsverket,
uppgå, approximativt beräknat, till 73,100 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
in. in.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka m. m.; och har chefen
för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören Petrén
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Ifråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 13
juni 1916 avgivit betänkande jämte förslag till lag om lindring i de mindre
bemedlades kostnader för sinnessjuk vård.

Under 1916 års senare hälft hava kommissionens ordförande och
sekreterare kortare tider varit sysselsatta, den förre med förarbeten till
uppgörande av förslag till ändrade bestämmelser rörande kriminalpatienter
och den senare med bearbetande av den utländska lagstiftningen rörande
sinnessjukvård. För närvarande kunna endast dylika begränsade
uppgifter utföras, i det att det slutliga arbetet med revision av sinnessjukstadgan
icke kan fullgöras, förrän statsmakterna fattat beslut uti tvenne
andra frågor, nämligen dels rörande den av Svenska fattigvårdsförbundet
till Kungl. Maj:t gjorda framställningen om uppdelning av sinnessjukvården
mellan staten, å ena, och landstingen, å andra sidan, och dels beträffande
frågan om uppförande av personalen vid statens anstalter för sinnessjuka
å ordinarie stat.

De kostnader, kommissionen till 1916 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 21,000 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet in. m.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekre -

145

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

teraren D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslå" till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte Övriga författningsändringar, som i samband därmed
kunde böra vidtagas m. m.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han under år 1916,
enligt anmodan, utarbetat förslag till vissa ändringar i de kommunala
författningarna.

Någon annan gottgörelse för uppdraget har landssekreteraren Ekelund
icke bekommit än att han beretts ersättning för de löneförmåner,
varav han under tjänstledighet för uppdraget varit i mistning, vilken
ersättning till 1916 års slut uppgått till omkring 4,170 kronor.

Sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens
tänder.

Jämlikt bemyndigande den 31 oktober 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt folkskolinspektören C. R. Johansson, Jönköping,
tandläkaren J. A. M. Lenhardtson, Stocksund, provinsialläkaren E. F.
Hellberg, Lycksele, och lantbrukaren S. Bengtsson i Norup att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag på vad sätt en effektiv vård av skolungdomens tänder må kunna
komma till stånd, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt
folkskolinspektören Johansson att leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett tandläkaren Lenhardtson att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att följande arbeten under
år 1916 utförts inom kommissionen nämligen:

Den statistiska bearbetningen av siffermaterialet från verkställda
undersökningar av skolbarnens tänder har fullbordats. På grundvalen av
uppgifter, som erhållits från ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning
rörande barnantalet m. in. i vart och ett av rikets skoldistrikt, har utarbetats
en plan för statsverkets deltagande i kostnaderna för en allmänt genomförd
tandvård i skolorna, förslag till allmänna bestämmelser rörande skoltandvården,
till instruktion för skoltandläkare och till bokföring rörande
tandvårdsarbetet hava utarbetats. Det huvudsakligaste arbetet med redigerandet
av kommissionens betänkande har verkställts. Av kommissionens
arbete återstår numera blott slutredigeringen av vissa delar av betänkandet
samt tryckningen av detta.

Kostnaderna för kommissionens arbete hava intill utgången av år
1916 uppgått till omkring 15,500 kronor.

Bih. till rilesd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 19

Riksdags-Boriittelsen.

146

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för kommunala nybildningar.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt eu kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare former
än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller
delar av kommuner för tillgodoseende av ett eller flera gemensamma kommunala
behov, i fråga om möjligheten att för viss oi-t inom lands- eller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa,
kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom angående de
materiella grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas, dels ock uppföra
förslag till de författningsbestämmelser, vartill den verkställda undersökningen
kan föranleda; och har Kungl. Maj:t förordnat till ordförande
i nämnda kommitté presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt till
ledamöter: borgmästaren i Hälsingborg J. F. Bååth, rådmannen i Malmö

K. Dahlberg samt filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet L.
S. C. Wåhlin, Stockholm, vilken sistnämnde jämväl skall vara kommitténs
sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat, att såsom resultat av kommitténs
arbeten föreligga i korrekturavdrag: förslag till lag om ordning
och villkor för ändring i rikets kommunala och ecklesiastika indelning,
förslag till lag angående kommunalförbund, förslag till lag om kommunal
rote, förslag till lag angående särskild beskattning för vissa allmänna ändamål
i stad, köping och municipalsamhälle, förslag till lag angående tillsättning
av organist- och klockarbefattningar, förslag till kungörelse angående
ordningen för meddelande av antagningsbevis. för innehavare av
klockartiänster in. ro., särskilda förslag till äudringar i förordningen om
kommunalstyrelse på landet, förordningen om kommunalstyrelse i stad,
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, förordningen angående
fattigvården, stadgan angående folkundervisningen i riket, stadgan
huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst jämte därmed
förenade organist- och klockarbefattningar, förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering samt förordningen angående mantalsskrivning
ävensom i det närmaste fullständigt utarbetade förslag till
motivering till samtliga ovannämnda författningsförslag jämte en inledande
översikt över kommitténs förslag, en redogörelse angående förefintliga
sammanslutningar mellan kommuner (skoldistrikt) för tillgodoseende av
särskilda kommunala uppgifter samt redogörelse och uttalanden av kommittén
angående municipallagstiftningen för landsbygden och därmed sam -

147

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

manhängande spörsmål. Kommitté förslagen torde kunna under år 1917
i avslutat skick avlämnas.

De kostnader, kommittén intill 1916 års utgång åsamkat statsverket,
uppgå till omkring 15,240 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till lufttrafik för ordning för
Sverige.

Jämlikt bemyndigande den 24 juli 1914 bär chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn, juris doktorn T. Engströmer, Uppsala,
att, i egenskap av sakkunnig, inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till lufttrafikförordning för Sverige.

Därefter har. chefen för civildepartementet, jämlikt berörda bemyndigande,
den 21 januari 1916 uppdragit åt majoren J. G. Sylvan och
kommendörkaptenen av andra graden G. Unger, Stockholm, att jämte professorn
Engströmer biträda med utarbetande av förenämnda förslag ävensom
utsett löjtnanten B. V. L. Jacobson att vara sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att förberedande utkast till
lufttrafikförordning under år 1916 utarbetats så när som på vissa områden,
. i synnerhet frågorna om visitation och behandling av utländska, till
Sverige inkommande luftfartyg.

De kostnader, kommissionen intill 1916 års utgång medfört för statsverket,
uppgå till omkring 1,000 kronor.

Arbetslöshetskommissionen.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag
till åtgärder, som äro ägnade att motverka den under nuvarande förhållanden
väntade arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom, dels föreskrivit, att chefen för civildepartementet eller, då han
är förhindrad, chefen för finansdepartementet skall vara ordförande i
nämnda kommission, dels ock ,förordnat till ledamöter i kommissionen:
fru Emilia Broomé, byråchefen, filosofie doktorn E. G. Huss, tillika sekreterare,
redaktören G. H. von Koch, fattigvårdsinspektören A. F. G. Lindblom,
landsorganisationens ordförande, ledamoten av riksdagens andra
kammare H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, civilingenjören
C. A. Ramström och direktören J. Sachs, Stockholm.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Beträffande vissa ändringar i det av statsmakterna på kommissionens
initiativ anordnade understödsväsendet för arbetslösa har kommissionen till

148

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t gjort framställning, som föranlett proposition i ämnet till
riksdagen. I sammanhang härmed hemställde kommissionen om understödsväsendets
kompletterande med förebyggande åtgärder, i anledning
varav Kungl. Maj:t utverkade riksdagens medgivande till att för arbetslöshetens
bekämpande anvisades e medel, vilka Unge användas jämväl för
vidtagande av dylika åtgärder. Åtskilliga frågor om anordningar i sådant
syfte hava av kommissionen behandlats. Utlåtanden hava sålunda avgivits
beträffande olika arbetsföretag för sysselsättande inom hemorten eller i
dennas närhet av familjeförsörjande stenarbetare, företrädesvis genom skogsplanteringar,
avdiknings- och odlingsföretag samt vägarbeten. Jämlikt
Kungl. Maj:ts uppdrag har kommissionen haft att öva viss tillsyn över de
vid hithörande företag anställdas arbetsförhållanden. I samråd med socialstyrelsen
har kommissionen ägnat särskild uppmärksamhet åt angelägenheten
av att med den offentliga arbetsförmedlingens tillhjälp i största möjliga
utsträckning förflytta arbetslösa stenarbetare till anställning vid enskilda
arbetsföretag, där de lämpligen kunnat användas.

För att bereda den av krisen hårt drabbade gatstensindustrin möjlighet
att åtminstone i begränsad omfattning fullfölja driften och därigenom
vid densamma sysselsätta en del av dess äldre arbetarstam verkställde
kommissionen förberedande utredningar rörande statens medverkan till
anordnandet av gatstensleveranser till svenska kommuner. Sedan i anledning
härav Kungl. Maj:t utverkat riksdagens bifall till anslag av statsmedel
för°ändamålet och för stenleveransernas ordnande av Kungl. Maj:t tillsatts
en särskild stenleveranscentral, har kommissionen enligt Kungl. Maj:ts uppdrag
samarbetat med stenleveranscentralen beträffande leveransernas planerande.
Vid fullgörandet av dessa och andra uppgifter i avseende å
bekämpandet av arbetslösheten bland stenarbetarna har kommissionen hållit
överläggningar med representanter för arbetsgivare och arbetare inom gatstensindustrin
samt för de respektive länens myndigheter och länshjälpskoinmittéer.

Kommissionen har vidare haft att behandla frågor rörande i vad
män vissa exportförbud eller importsvårigheter torde föranleda arbetslöshet,
liksom rörande verkningarna i samma avseende utav vidtagna begränsningar
i förbrukningen av mjöl, socker och rusdrycker.

° Då kommissionen kostnadsfritt disponerar sammanträdeslokal hos
socialstyrelsen, vilken även lämnat sin medverkan vid åtskilliga utredningar
och expeditionsarbeten, hava kommissionens omkostnader vid 1916 års
utgång kunnat hållas nere vid en summan av omkring 7,300 kroor.

° "Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats:

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av leve -

149

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ranserna av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle om händer
havas av en stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag
har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas av statens
arbetslöshctskommission.

Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut
i till densamma hörande frågor, förordnades ledamoten av statens arbetslöshetskommission,
f. d. generaldirektören Pegelow samt till sakkunniga med
uppgift att, i den mån chefen så anser erforderligt, tillhandagå honom
med råd och upplysningar, Stockholms stads byggnadschef, överstelöjtnanten
A. G. H. Kinberg, direktören V. Kullgren i Uddevalla och stenhuggaren

C. G. Tinggren å Kronoberget, Lysekil, samt till suppleant för överstelöjtnanten
Kinberg Stockholms städs ombudsman J. E. Johansson, till suppleant
för direktören Kullgren disponenten K. Petersen i örgryte och till suppleant
för stenhuggaren Tinggren stenhuggaren F. O. Vesterberg i Älvsberg,
Karlshamn.

Stenleveranscentralen, som genast trädde i verksamhet och till föreståndare
för sin byrå antog distriktsingenjören vid Stockholms stads byggnadskontors
gatuavdelning C. O. Hallberg, utarbetade omedelbart erforderliga
cirkulär och kontrakt, som utsändes till vederbörande kommuner och
stenindustrifirmor. Med dessa fördes därefter underhandlingar, vilka resulterat
däri, att intill slutet av år 1916 överenskommelser om leveranser
träffats med 44 städer till ett sammanlagt belopp av omkring 1,9(J0,000
kronor.

Arbetena med leveransernas fullgörande togo i mindre omfattning
sin början med november månads ingång och komma från nyåret 1917 att
bedrivas i större utsträckning.

För erforderliga undersökningar samt för underhandlingar om leveranser
hava resor företagits till Blekinge, Hallands samt Göteborgs och
Bohus läns stenhuggeridistrikt ävensom till vissa städer.

Kostnaderna för stenleveranscentralens verksamhet under år 1916
hava uppgått till omkring 9,275 kronor.

Sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens värdanstalt
för alkoholister å Venngarns kungsgård.

Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1914 uppdragit åt en kommission
att i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
omhänderhava anordnandet av en statens vårdanstalt för alkoholister å
Venngarns kungsgård i S:t Olovs socken av Stockholms län och uppförandet
av därför erforderlig nybyggnad. Tillika har Kungl. Maj:t förordnat
landshövdingen M. R. Sahlin, Stockholm, till ordförande i nämnda kommis -

150

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sion samt till ledamöter av kommissionen: häradshövdingen J. Linders,

Stockholm, överläkaren, medicine doktorn O. W. Kinberg, Långbro, friherre
J. L. W. Stjernstedt å Tislinge samt arkitekten D. Lundegårdh, Stockholm.

I fråga om kommissionen har meddelats, att vårdanstalten den 2
augusti 1916 trätt i verksamhet, samt att kommissionen under januari
månad 1917 torde kunna avsluta sitt uppdrag.

Salkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga
vattenfall m. m.

Den 8 december 1914 har Ivungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen
med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga
ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond
för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall
eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen den
8 januari 1915 uppdragit åt generaldirektören F. V. Hansen, Stockholm,
ävensom ledamöterna av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J.
Lubeck, Stockholm, kaptenen friherre E. K. Palmstierna, Stockholm, och
hemmansägaren D. Persson i Tällberg att, i egenskap av sakkunniga, i ovan
angivna avseenden biträda departementschefen vid behandlingen av berörda
frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt generaldirektören Hansen
att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Sedan Kungl. Maj:t den 31 mars 1916 i anledning av. riksdagens
skrivelse den 29 maj 1915 angående verksamheten för främjande av
landsbygdens förseende med elektrisk kraft uppdragit åt de sakkunniga
att jämväl taga i övervägande, huruvida och i vad mån nyssnämnda syfte
kunde främjas genom beredande av möjlighet att erhålla statslån till anläggning
av för ändamålet erforderliga distributionsledningar, har kommissionen
till följd av det sålunda vidgade uppdraget föranstaltat om vissa
utredningar, vilka de ansett erforderliga för denna frågas bedömande.
Dessa utredningar liksom de, vilka röra frågan om statslånefond för utbyggande
av vattenfall, hava under år 1916 blivit i huvudsak slutförda.
Kommissionens slutliga betänkande torde kunna förväntas färdigt under
början av år 1917.

Kommissionens arbeten hava intill 1916 års utgång för statsverket
medfört en kostnad av omkring 9,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 151

Kommittén för utredning beträffande förvaltningen av allmänna pensionsförsäkrings
fonden.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande förvaltningen och placeringen
av den i 11 § av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
omförmälda fond.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat f. d. generaldirektören
C. H. T. A. Lagerheim, Stockholm, samt till ledamöter: f. d.
kammarrättsrådet A. O. C. Carleson, Stockholm, professorn, juris doktorn

D. Davidson, Uppsala, ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen
A. Ekman, Mogård, ledamoten av riksdagens första kammare,
bankdirektören L. A. Hedenlund, generaldirektören J. G. A. af Jochnick,
f. d. bankofullmäktigen, juris doktorn friherre B. I\. J. Langenskiöld,
ledamoten av riksdagens andra kammare A. H. Lindqvist och statskoinmissarien
P. G. Södermark, Stockholm.

Kungl. Maj:t har därefter entledigat riksgäldsfullmäktigen Ekman
från uppdraget och i hans ställe till ledamot i kommittén förorduat riksgäldsfullmäktigen
greve J. G. Lagerbielke.

Kommittén har den 4 mars 1916 avslutat sina arbeten och avgivit
betänkande jämte förslag angående förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden.

Utgifterna för kommittén hava uppgått till omkring 9,700 kronor.

Sakkunniga för utredning angående pensionering av statens vattenfallverks
extra personal m. m.

Jämlikt bemyndigande den 26 juni 1915 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överdirektören, filosofie doktorn P. J. G. Laurin och
sekreteraren, filosofie licentiaten A. G. M. Munck af Rosenschöld, Stockholm,
samt extra dammvakten vid Trollhätte kraftverk P. Nilsson, Trollhättan,
att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, verskställa
utredning angående pensionering av statens vattenfallsverks extra personal
samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda, varjämte
chefen för nämnda departement anmodat överdirektören Laurin att
såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten, dels ock utsett sekreteraren
Munck af Rosenschöld att tillika tjänstgöra som sekreterare åt de sakkunniga.

Vidare har Kungl. Maj:t den 23 oktober 1915 uppdragit åt de sakkunniga
att jämväl verkställa utredning angående pensionering av vid statens
järnvägsbyggnader å extra stat anställda tjänstemän; och har chefen
för civildepartementet, jämlikt samma dag lämnat bemyndigande, tillkallat

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

byråchefen G. Iacobi och schaktmästaren A. V. Holmgren att såsom sakkunniga
biträda vid verkställande av sistberörda utredning.

Kommissionen har den 28 februari 1916 avgivit slutligt yttrande
och förslag i de till kommissionen hänskjutna frågor.

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, uppgå till sammanlagt
omkring 4,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöning sbestämmelser
för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 tillsatt en kommission med
uppdrag att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen
för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket,
statens vatten fallsverk och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma
avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk, samt, därest kommissionen
ansåge detta vara förhållandet, avgiva de förslag till dylika gemensamma
bestämmelser, kommissionen funne sig böra föreslå. Därjämte
har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 17 mars 1916 förordnat, att
det kommissionen meddelade uppdraget skulle utsträckas att omfatta jämväl
domänstyrelsen och dess underlydande personal.

Till ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t förordnat telegraffullmäktigen,
lektorn K. Starbäek, Gävle, samt till ledamöter: byråchefen

E. Th. Sidenbladh, Stockholm, distriktssekreteraren och ombudsmannen

D. G. O. Silfverstolpe, Östersund, och t. f. sekreteraren J. Enger, Stockholm.

Beträffande kommissionen har meddelats, att kommissionen på grund
av Kungl. Maj:ts medgivande såsom särskilda sakkunniga tillkallat från
tullverket tullförvaltaren A. F. Elg, Norrköping, och från skogsstaten
jägmästaren C. L. Björkbom, Hälsingborg. Kommissionen har företagit
studieresor inom åtskilliga delar av landet för inhämtande av kännedom
om de olika befattningshavarnas tjänstgörinsförhållanden. För fullgörande
av sitt huvudsakliga uppdrag har kommissionen till en början
verkställt ingående undersökningar beträffande gällande avlöningsförhållanden
inom de olika verken, och har kommissionen på grund av dessa
undersökningar från vederbörande verk införskaffat åtskilliga utredningar,
vilkas bearbetning inom kommissionen pågår.

Under senare delen av året 1916 har emellertid kommissionens tid
så gott som uteslutande tagits i anspråk för behandlingen av vissa särskilda,
till kommissionen hänskjutna ärenden. Bland dessa ärenden torde
särskilt böra framhållas väckta frågor om provisorisk lönereglering för viss
personal vid statens järnvägar samt vid skogsstaten ävensom förändrade
bestämmelser rörande reseersättningar till skogsstatspersonalen.

153

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommissionen intill 1916 års utgång medfört för statsverket,
kunna approximativt uppskattas till 28,500 kronor.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från
det allmänna må kunna vidtagas“för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma°med
de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat f. d. regeringsrådet,
filosofie doktorn A. Lindstedt, Stockholm, samt till ledamöter:
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören K. II. Brantino-’
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. Nilsson
i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen
A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten av riksdagens
första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, Sundsvall.

. , Vldare hav Kungl. Maj:t förordnat till särskilda ledamöter i kommittén
_ för att deltaga i dess behandling av frågan om obligatorisk sjukförsäkring
av arbetare byråchefen, filosofie doktorn J. T. Andersson, byråchefen
O. h. Enbom och kassören i Sveriges allmänna sjukkasseförbund
• i TT™’ Stockholm, och ordföranden i styrelsen för Eskilstuna
sjuk- och begravmngskassa J. W. Westergren samt av frågan om främjande
av arbetares försäkring för de ekonomiska följderna av oförvållad
arbetslöshet aktuanen, filosofie kandidaten O. E. F. Järte, Stockholm föreståndaren
för Hälsingborgs stads arbetsförmedling C. Johansson och förtroendemannen
i svenska typografförbundet E. A. Wibero-, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Tr ,In™l en avdelning av kommittén har enligt särskilt uppdrag av
Kungl. Magt uppgjorts förslag till försäkringsrådets organisation och verksamhet,
vilket förslag i oktober 1916 ingivits till Kungl. Maj:t.

I syfte att erhålla kännedom om sjuklighetsförhållandeim m. m. inom
de registrerade sjukkassorna har plan uppgjorts för en statistisk undersökning
och erforderliga formulär och cirkulär utarbetats och före 1916 års
slut tillställts sjukkassorna.

Under de tider, då kommittén eller någon dess avdelnino- icke haft
sammanträden, hava av ordföranden och vissa kommittéledamöter förberedande
arbeten rörande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkrino- blivit
utförda. n

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 2q

Kiksdags-Berättelsen.

154

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaden för kommittén under år 1916 har, oberäknat det av riksdagen
beslutade arvodet för kommitténs ordförande, uppgått till omkring
14,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler in. in.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning av
frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotell- eller
pensionsrörelse eller dylikt.

Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet den
28 januari 1916 uppdragit åt landssekreteraren H. L. Uddén, Västerås,
brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S. Borgenstierna,
inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren, Stockholm,
och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid berörda utredning.

Ifråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 31
augusti 1916 avlämnat av motiv åtföljt förslag till stadga angående hotell
och pensionat samt den 30 november 1916 en, enligt särskild anmodan,
författad utredning med förslag till för riket enhetliga bestämmelser rörande
tryckslangdimensioner och kopplingstyper jämte tillhörande bilder.

Därjämte har kommissionens ordförande till svenska språket översatt
ett för dess fortsatta verksamhet erforderligt preussiskt arbete, benämnt
»Muster zu einer neuen Polizeiverordnung (iber die bauliche Anlage, die
innere Einrichtung und den Betrieb von Theatern, öffentlichen Versamlungsräumen
und Zirkusanlagen». Vidare har kommissionen utarbetat fullständigt
förslag till stadga om teatrar ur synpunkten av skydd för människoliv
emot skada av brand, men har detta förslag till följd av visst
avbrott i kommissionens arbeten icke ännu hunnit avlämnas, likasom motiven
därtill ej ännu utarbetats.

Av kommissionens arbeten, förutom fullbordandet av teaterstadgan,
återstår ännu ett förslag till stadga uti ifrågavarande avseende rörande
andra offentliga samlingslokaler.

De kostnader, kommissionen intill 1916 års slut medfört för statsverket,
uppgå approximitivt till 16,700 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande åtgärder i syfte att bereda byggnadsverksamheten
tillgång på byggnadsmateriel till skäliga pris.

Jämlikt bemyndigande har chefen för civildepartementet den 28
mars 1916 uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.

155

Berättelse om råd t rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

auditören A. H. Fn hlön, Sollefteå, byggmästaren F. Dahl och ingeniören
O. Hirsch, Stockholm, kaptenen C. H. F. Meurling, Djursholm, och överingenjören
1. Thelander, Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom
nämnda, departement verkställa utredning och avgiva förslag om vidtagande
av lämpliga åtgärder i syfte att bereda byggnadsverksamheten
tillgång på byggnadsmateriel till skäliga pris.

Kommissionen har under år 1916 avslutat sitt arbete och avlämnat
sitt betänkande.

De kostnader, som kommissionen medfört för statsverket, uppgå till
omkring 1,815 kronor.

Kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat ledamoten
av riksdagens andra kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala,
samt till ledamöter: medicinalrådet, medicine licentiaten F. G. Bissmark,
förste statsveterinären i Stockholm S. P. Nystedt, ingenjören G. T.
Rosendahl och civilingenjören, medicine doktorn K. G. A. Sondén, Stockholm.

Därefter har Kungl. Maj:t den 8 decenber 1916 entledigat förste
stadsveterinären Nystedt från berörd^ uppdrag och förordnat andre stadsveterinären
i Stockholm N. O. E. Afeldt att i Nystedts ställe vara ledamot
i nämnda kommitté.

Ifråga om kommittén liar meddelats, att kommittén avgivit utlåtanden
över patentlagstiftningskommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens
och över särskilt tillkallade sakkunnigas förslag till förordning ano-ående
sackarinhaltiga närings- och njutningsmedel. Därjämte har kommittén
utarbetat förslag till förordning angående användande av vissa benämningar
vid handeln med födoämnen, varförutom ingenjören F. Sundberg,
vilken kommittén, enligt bemyndigande, tillkallat såsom sakkunnig för utförande
av erforderliga kemiska undersökningar av närings- och njutningsmedel,
dels utfört sådana undersökningar beträffande åtskilliga i handeln
inköpta samt till honom inlämnade prov av ost, korv, smörsurrogat, potatismjöl
m. m., dels ock sysslat med sammanställning av på annat håll inom
landet utförda analyser av livsmedel.

De kostnader, kommittén till 1916 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 3,270 kronor.

156

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de
för överstäthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter.

Jämlikt bemyndigande den 19 maj 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingen G. W. A. Roos, Visby, och landskamreraren
A. R. Hagen, Uppsala, att inom nämnda departement biträda
med utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt de för överståthållarämbetet
och länsstyrelserna behövliga blanketter må lämpligen kunna
gemensamt tryckas.

De sakkunniga hava utfört förberedande arbeten för frågans utred ning.

Till de sakkuniga har intill utgången av 1916 ingen ersättning utbetalts.

Sakkunnig för planläggning av vissa åtgärder, som vid krig eller
krigsfara böra vidtagas av Kungl Maj ds befallningsliavande samt dem underlydande
myndigheter.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1916 förordnat landssekreteraren J. L.
Falk, Umeå, att, i egenskap av sakkunnig, inom civildepartementet biträda
vid planläggning av vissa åtgärder, som vid krig eller krigsfara böra vidtagas
av Kung!. Maj:ts befallningshavande samt dem underlydande myndigheter.

Ifrågavarande uppdrag är numera fullgjort.

Kostnaden för uppdraget har uppgått till omkring 700 kronor.

Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte i
samband därmed stående frågor, därvid även borde tillses, huruvida jämkning
i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vara påkallad, dels
ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida, och i vad
mån särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för att avhjälpa
svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra.

Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat ledarpoten
av riksdagens första kammare, häradshövdingen A. H. G. Rogberg,
Anäset, och till ledamöter, ledamoten av riksdagens andra kammare, banvakten
A. Anderson i Råstock, medicinalrådet, medicine licentiaten F. E. A.
Block, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, extra jäg -

157

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mästaren 0. E. Holm, Gällivare, förste provinsialläkaren, medicine licentiaten
A. J. Larson, Gävjp, och ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren 0. Osberg, Aseby.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommittén avlämnat förslag
till provisoriskt avhjälpande av läkarbristen i övre Norrlands mera
avlägset belägna distrikt samt att kommittén icke sysslat något med kommitténs
huvuduppgifter.

De kostnader, kommittén intill 191G års slut medfört för statsverket,
utgå, approximativt beräknat, till 2,U00 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer under
landsrätt av magistrat eljest åliggande kommunala och administrativa
uppgifter.

Jämlikt bemyndigande den SO juni 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren

J. G. Pettersson, Södertelje, samt vice ordföranden hos stadsfullmäktige
i Växjö, sparbanksdirektören J. A. U. Fornander och sekreteraren hos
svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, att, i egenskap
av sakkunniga, inom civildepartementet biträda vid utredning av
frågan, på vad sätt i städer under landsrätt de kommunala och administrativa
uppgifter, som eljest åligga magistrat, lämpligen böra tillgodoses.

Kommissionen har fattat preliminära beslut angående huvudgrunderna
för kommissionens betänkande. En delegation av kommissionen har
utarbetat förslag till normalreglemente för magistrat i stad, som lyder
under landsrätt, samt till ändrad lydelse dels av 1 § i utsökningslagen
och dels av § 54 i förordningen om kommunalstyrelse i stad. I sammanhang
härmed har utarbetats en promemoria angående utsökningsväsendet
i städer under landsrätt, i vilken angivits de önskemål, som ansetts böra
tillgodoses i sammanhang med fögderiförvaltningens planerade omorganisation.
Denna promemoria har den 19 december 1916 överlämnats till
chefen för civildepartementet.

Kommissionens slutliga betänkande torde komma att avgivas under
loppet av mars månad år 1917.

Kostnaderna för kommissionen uppgingo vid 1916 års uto-åno- till
omkring 2,300 kronor. °

158

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Finansdepartementet.

Statsbokföring skommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen
i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som
kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister, Stockholm,
samt friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm.

Kommittén, vilkens arbete pågått under hela år 1916, har utarbetat
förslag till förändrad räkenskapsorganisation för marinförvaltningen och
lotsstyrelsen med lotsdistrikten ävensom riksgäldskontoret. Därjämte hava
kommitterade genom sin sekreterare lämnat direktiv för det arbete, som
samtidigt pågått för förenkling av redovisningsväsendet vid marinen, och
månatligen, på grund av den fortlöpande kassabokföring, som av kommittén
verkställes, till samtliga departementschefer avgivit tabellariska översikter
över belastningen å riksstatens utgiftsanslag.

De kostnader, utredningen intill 1916 års slut medfört, uppgå till
omkring 160,000 kronor.

Lönereglering skommittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t eu kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén äro: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande),
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Carl
Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av riksdagens första kammare,
hovmarskalken greve Philip Klingspor, Ekenäs, Ringstorp, ledamoten av
riksdagens första kammare, redaktören Anders Pers, Västerås, ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören August Nilsson, Ivabbarp, Äkarp,
och hovrättsrådet K. J. Stenström, Stockholm.

Intill utgången av år 1915 hade serien av kommitténs tryckta betänkanden
fortskridit till och med n:r XLV1I och serien av kommitténs
skriftliga utlåtanden till och med n:r 63. Härvid må emellertid erinras,

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att ett den 28 april 1913 avgivet skriftligt utlåtande blivit under år 1915
befordrat till trycket och intaget i serien av de tryckta betänkandena
under n:r XLVI.

Under år 1916 har kommittén avlämnat följande tryckta betänkanden: med

underdånig skrivelse den 20 januari 1916 betänkande, delen
XLVIII, beträffande komplettering av avlöningsbestämmelserna för generaltullstyrelsen; med

underdånig skrivelse den 18 februari 1916 betänkande, delen
XLIX, i fråga om krigstidshjälp åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

med underdånig skrivelse den 16 maj 1916 betänkande, delen L,
angående befogenheten att besluta i fråga om skyldighet för befattningshavare
att under tjänstledighet för särskilda uppdrag frånträda annan avlöningsförmån
än tjänstgöringspenningar;

med underdånig skrivelse den 14 november 1916 betänkande, delen
Ll, angående reglering av löneförhållanden in. in. för vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare; samt

med underdånig skrivelse samma dag betänkande, delen LU, i fråga
om begränsning av tjänstemäns rätt att åtaga sig enskilda uppdrag.

Därjämte har kommittén under år 1916 avgivit följande skriftliga
yttranden:

den 15 januari 1916 underdånigt utlåtande angående ändringar i
avlöningsstaten för socialstyrelsen (med ordningsnummer 64 bland kommitténs
skriftliga utlåtanden);

den 19 januari 1916 underdånigt utlåtande i fråga om högre tjänstgöringspenningar
för landssekreterare och landskamrerare i Blekinge län
(n:r 65);

den 26 januari 1916 underdånigt utlåtande i fråga om uppförande
å nationalmuseets stat av ytterligare en intendentsbefattning (nr 66);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om höjning av de å
nationalmuseets stat uppförda anslagen till bestridande av sekreterar- och
kamrerargöromålen in. m. (nr 67);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om beredande av ytterligare
medel till ersättning för extra vakthållning i nationalmuseet (nr 68);

den 12 februari 19i6 underdånigt utlåtande i fråga om förstärkning
av arbetskrafterna hos statskontoret (nr 69);

_ den 17 februari 1916 underdånigt utlåtande i fråga om ändring i
avlöningsvillkoren för konservatorer vid naturhistoriska riksmuseet (nr 70);

den 28 februari 1916 underdånigt utlåtande i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa befattningshavare i riksbanken (nr 71);

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om avlöningsförmånerna
för en vaktmästare vid krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt (nr 72);

den 11 mars 1916 underdånigt utlåtande i fråga om tillfällig avlöningsförbättring
för ordinarie lärare vid lantbruksinstitutet vid Ultuna
samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp (nr 73);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om tillfällig avlöningsförbättring
för statens fiskeritjänstemän (nr 74);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om höjning i vissa fall
av den statskonstenten i boskapsskötsel tillkommande rese- och trakta -

mentsersättning (nr 75);

den 16 mars 1916 underdånigt utlåtande angående förstärkning av
arbetskrafterna hos kammarkollegium (nr 76);

den 21 mars 1916 underdånigt utlåtande angående förstärkning av
arbetskrafterna hos kammarrätten (nr 77);

den 28 mars 1916 underdånigt utlåtande i fråga om ålderstillägg
åt byråingenjören hos patent- och registreringsverket H. G. Tisell (nr 78);

den 30 mars 1916 underdånigt utlåtande i anledning av ansökning
av kanslisekreteraren R. A. Sundin om förhöjd pension (nr 79);

den 3 april 1916 underdånigt utlåtande i fråga om avlöningsvillkor
för riksdagens justitieombudsman in. m. (nr 80);

samma dag underdånigt utlåtande i anledning av ansökning av
sergeanten P. Lange att få med beställning å reservstat vid armén förena
ordinarie befattning såsom ritare eller gravör vid rikets allmänna kartverk
(nr 81);

den 4 april 1916 underdånigt utlåtande i fråga om avlöningsstat
för militieombudsmansexpeditionen (nr 82);

den 28 april 1916 underdånigt utlåtande i fråga om rätt för jägmästaren
i Göteborgs revir G. E. Svenson att för ålderstillägg tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom t. f. jägmästare i Norra Roslags revir
(nr 83);

samma dag underdånigt utlåtande angående ifrågasatt personligt
ålderstillägg åt professorn vid skogshögskolan A. N. H. Wahlgren (nr 84);

den 23 maj 1916 yttrande till statsrådet och chefen för civildepartementet
i fråga om avlöningsförmåner vid förordnande å tjänst vid landsstaten
under vakans (nr 85);

den 5 juni 1916 underdånigt utlåtande i anledning av väckt fråga
om rätt till pension för innehavare av befattningen såsom inspektör för
navigationsskolorna (nr 86);

den 19 oktober 1916 underdånigt utlåtande i fråga om ålderstillägg
till vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten (nr 87);

161

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

deri 20 oktober 1916 underdånigt utlåtande i fråga om förbättrade
avlöningsförmåner för laboratorn vid statens veterinärbakterioIo (nr 88) samt

den 14 november 1916 underdånigt utlåtande i fråga om avlöningen
för bankinspektionens vaktmästare (nr 89).

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats, hava
under år 1916 inom kommittén pågått arbeten med följande frågor:

ny löne- och pensionsreglering för befattningshavare i statsdepartementen;
sammanförande till en gemensam institution av en del vetenskapliga
mindre anstalter; uppförande å ordinarie stat in. in. av viss personal
vid statens anstalter för sinnessjuka; reglering av avlöningsförhållandena
för statskonsulenter; reglering av avlöningsförhållandena för befattningshavare
vid lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp; krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst;
samt krigstidshjälp åt vissa f. d. statstjänare, vilka åtnjuta pension. ''

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förordnanden,
under år 1916 deltagit i kommitténs arbeten

angående reglering av löneförhållanden in. in. för vaktmästare m. fl.
ävensom i fråga om krigstidshjälp åt dels befattningshavare i statens tjänst
dels ock vissa f. d. statstjänare med pension revisionskommissarien R. Vide;

i fråga om förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten kammarrättsrådet
S. Wåhlin;

i fråga om förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium
kammarrådet, friherre C. F. von Otter;

i frälsa om uppförande å ordinarie stat m. m. av viss personal vid
statens anstalter för sinnessjuka medicinalrådet G. R. Stenbeck;

samt i fråga om sammanförande till en gemensam institution av
en del vetenskapliga mindre anstalter professorn S. A. Arrhenius.

Såsom sakkunniga hava vid behandlingen av sistnämnda fråga i kommitténs
överläggningar deltagit föreståndaren för statens meteorologiska
centralanstalt, professorn N. G. Ekholm, föreståndaren för nautisk-meteorologiska
byrån, fil. doktorn C. G. Fineman och föreståndaren för hydrografiska
byrån, fil. doktorn A. W. Wallén.

Härjämte har kommittén vid behandlingen av frågan om ny löneoch
pensionsreglering för befattningshavare i statsdepartementen haft överläggningar
med landshövdingen A. Schotte, samtliga i statsdepartementen
tjänstgörande expeditionschefer samt kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet
ävensom en representant från regeringsrätten.

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 21

Riksdags-Berättelsen.

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för kommitténs 14-åriga verksamhet, däri inbegripet
kostnaderna för 50 av kommitténs tryckta betänkanden, hava uppgått

för åren 1902—1915 till ett belopp av sammanlagt 362,402 kronor

4 öre, samt .

för år 1916 till ett belopp, som kan beräknas till i runt tal

28,900 kronor.

Patentlag stiftning skommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed
utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k.
illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i
samband därmed reglering av löneförhållandena in. m. vid ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), fabriksidkaren Per Andersson, Arvika, disponenten
Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byråchefen
A. J. C. Kuylenstjerna, Stockholm, och disponenten T. A. Magnusson,

Sandviken. „ , , .

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext

och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som icke

upptagits av sammanträden. _

Kommittén har under året huvudsakligen varit sysselsatt dels med
revisionen av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller dels
med patentförordningens revision. Sedan förstnämnda arbete slutförts har
kommittén, som tidigare avlämnat utlåtande angående ifrågasatt partiell
revision av gällande mönsterskyddslag, den 24.mars 1916 avgivit underdånigt
betänkande med förslag till lag om mönsterskydd

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud^ mot införsel
till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, dels angående behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i sammanhang
därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket, dels slutligen
angående lagstiftningsåtgärder till stävjande av illojal konkurrens,
inklusive^bestämmelser mot användande av mutor, varjämte kommittén avo-ivit
utlåtande i fråga om anskaffande av ämbetslokal åt nyssnämnda ämbetsverk
ävensom avlämnat förslag till lag angående förbud mot varors

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förseende med oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt
märkta varor. °

Kommittén, som avgivit separat förslag till lag om Tindrad lydelse
av . 25 § patentförordningen är för närvarande uteslutande sysselsatt med
revisionen av nämnda förordning.

Ltöver det sålunda pågående arbetet med patentförordningens revision
kvarstår av kommitténs uppdrag reviderandet av varumärkeslagen, som
endast i den mån varumärkesrätten sammanhänger med andra redan behandlade
lagstiftningsfrågor varit föremål för överläggning inom kommittén.

De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna
beräknas till omkring 165,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för
tryckning av fem kommitténs betänkande!!.

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens
hämmande m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitetet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits för
dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna därav, "dels av
nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock speciellt av de
totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar.

Denna utredning väntas bliva avslutad under nästkommande år.

Kostnaderna för densamma hava intill slutet av år 1916 upprätt till
omkring 26,400 kronor.

Värdestegringsskattesakkunniga.

Den 20 oktober 1910 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att efter granskning av de anmärkningar, som av myndigheter
och andra vederbörande framställts mot det inom nämnda departement
utarbetade förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga de ändringar
i förslaget, vartill anmärkningarna kunde föranleda.

Av de till antalet ursprungligen fyra sakkunniga hava två på eo-en
begäran entledigats från uppdraget. Kvarstående äro landskamreraren
Otto Vilhelm Landén och häradshövdingen Axel Hjalmar Roos.

Sedan de sakkunniga den 29 mars 1912 avgivit underdånigt betänkande
med förslag till förordning angående kommunal värdestegringsskatt
å fastighet, hava de icke haft några gemensamma överläggningar eller o-emensainma
arbeten. Men på grund av nådiga bemyndigande!! den 22 sep -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tember 1911 och den 10 juni 1912 har landskarareraren Landén varit förordnad
att i egenskap av representant för värdestegringsskattekommitterade
deltaga i de enligt nådigt bemyndigande deu 18 november 1910 tillkallade
koiumunalskattekoinmitterades arbete dels rörande frågan om nya grunder
för fastighetstaxeringen, dels med utarbetande av huvudgrunder för eu ny
kommunal skatteförordning, avsedd att träda i den nuvarande bevillnings förordningeris

ställe. .

På grund av dessa förordnanden har Landén deltagit i kommunal skattekommitterades

arbeien allt ifrån den 1 april 1912.

Landéns arbete för den kommunala skattereformen har under år 1916
fortskridit så långt, att i slutligt korrektur föreligger ett av Landén med
biträde av sekreteraren i fångvårdsstyrelsen Sune Norrman författat betänkande
om »allmänna grunder för den kommunala skattereformen» jämte
utkast till lao1 om kommunal beskattning. Ett av Landén under medverkan
av kanslirådet Sven Köhler utarbetat betänkande om en kommunal
jordränteste^ringsskatt med utkast sill lagbestämmelser angående eu sådan
beskattning,0 avledda att ingå såsom IV avdelning av förenämnda lag, är
fortfarande under bearbetning.

Kostnaderna för värdestegringskommitterade hava under år 191b uppgått
till 1,830 kronor.

Kommunalskattesakkunniga.

På grund av nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade
chefen för finansdepartementet sakkunniga med uppdrag att inom nämnda
''departement biträda med utförande av de arbeten, vilka för lösningen av
kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga.

De sakkunniga äro: landskamreraren G. V. Eiserman, Malmö, och

f. d. kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, Stockholm.

Den 29 september 1911 tillkallades särskilt från värdestegringsskattekommitterade
landskamreraren O. W. Landén, Falun, för att deltaga i
kommunalskattesakkunnigas arbete rörande frågan om nya grunder för
fastighetstaxeringen.

De sakkunnigas arbeten hava fortgått under år 1916 utan annat avbrott
än för en månads sommarledighet. Härunder har det dem lämnade
uppdraget i så måtto slutförts, att förslag till förordning om kommunal
skattskyldighet och taxering, upptagande bestämmelser angående fastighetsskatt,
avkastningsskatt samt kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt,
med tillhörande tillämpningsanvisningar och motiv ävensom de bilagor,
som äro avsedda att åtfölja sakkunniges betänkande, numera föreligga färdiga
att befordras till trycket. Det betänkande, varmed förslaget sålunda

1.68

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommer att överlämnas, upptager därjämte förslag till grunder för den
kommunala skatterepartitionen, avsedda att inrymmas i de egentliga kommunallagarna,
jämte eu av bilagor åtföljd redogörelse för det under året
verkställda statistiska utredningsarbete, med ledning varav sistnämnda förslag
utarbetats.

Med fullbordandet av dessa arbeten är de sakkunnigas uppdrag till
skattereglering, såvitt angår den allmänna kommunala bidragsskyldigheten,
att anse såsom slutfört.

Kostnaderna för utredningen belöpa sig intill 1916 års slut till omkring
170,300 kronor, expensmedel för vägkommissionen däri inberäknade.

Vägskattesakhmniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av kommunalskattekommitterade
verkställa utredning angående de åtgärder, som kunna
finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesväret,
samt utarbeta det förslag till förändringar av gällande väglag
m. m., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda, ävensom i samband
därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i andra avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, Stockholm,
kaptenen C. S. I. Petersson, Stockholm, samt revisionssekreteraren friherre
P. M. af Ugglas.

Med undantag för ledamöternas semesterledighet har kommissionens
arbete fortgått hela året.

Kommissionen har under december 1916 överlämnat betänkande med
förslag till lag angående allmänna vägar på landet. Redan tidigare har
kommissionen påbörjat arbetet för avgivande av förslag angående väglagstiftningens
kommunala del och är nu för den närmaste tiden sysselsatt
med slutförandet av detta arbete.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet hava hittills uppgått till
i runt tal 35,900 kronor, förutom expenser, vilka redovisats i kommunalskattekommitténs
expensmedelsräkning.

Sakkunniga för utredning avgående utvecklinq av sjö farts förbindelserna
mellan Sverige och Ryssland.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning, huru sjöfartsförbindelsen
mellan Sverige och Ryssland må kunna ytterligare utvecklas m. in.

De sakkunniga äro: f. d. generaldirektören Alfr. Lagerheim, Stock -

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

holm (ordförande), f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelow, Stockholm,
kanslirådet Carl Hultgren, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Nils
Ahlberg, Stockholm, samt generalkonsuln Olof A. Söderberg, Stockholm.

De sakkunniga hava år 1916 sammanträtt under februari, mars, juni,
oktober och december, och hava därvid kommit till definitiva beslut angående
sina utredningar.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava intill 1916 års utgång
uppgått till omkring 20,000 kronor.

Nykterhetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskakning av brännvin
samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
l-örande allmänt rusdi-ycksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine licentiaten I.
Bratt, Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare O. G. Eklund, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare C. G. Ekman, Stockholm, ledamoten av riksdagens första
kammare Ollas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten av riksdagens andra
kammare J. B. Eriksson, Grängesberg, ledamoten av riksdagens första kammare
K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare
borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, tröken Emilie Rathou, Stockholm,
samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

Kommittén bär under år 1916 sammanträtt under februari, april och
november.

En inom kommittén tillsatt subkommitté för utarbetande av förslag
till förbudslag har haft särskilda sammanträden.

Vid kommitténs sammanträden har förehafts till behandling
dels Kungl. Maj :ts remiss den 23 maj 1913 angående förebyggande
av försäljning av eter eller alkohol hal tilja läkemedel under sådana förhållanden,
att de kunna användas såsom rusgivande medel,

dels Kungl. Maj:ts remiss den 2 december 1915 angående en av
nykterhetsfolkets i Stockholm centralförsamling gjord framställning om
påskyndande av förbudsutredningen,

dels frågan om utförande av vissa ytterligare utredningar rörande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

167

alkoholens verkningar utöver de undersökningar, som Kungl. Maj:t genom
skrivelse den 27 augusti 1915 uppdragit åt soeialstyrelsen att utföra,

dels ock frågan om utformningen av en förbudslag.

Vid subkommitténs sammanträden har förehafts till behandling förbudsspörsmålet,
samt har därvid alternativa förslag till en förbudslag utarbetats
och diskuterats.

En delegation av kommittén har under året förhandlat med socialstyrelsen
beträffande utförande av socialstatistiska utredningar.

Under år 1916 har kommittén avgivit följande betänkanden och utlåtanden,
nämligen:

den 31 januari 1916 betänkande med förslag till förordning angående
tillhandahållande av skattefri sprit samt alkoholhaltiga varor för andra
ändamål än förtäring,

den 10 april betänkande med förslag till förordning angående handel
med eter samt eter- eller alkoholhaltiga läkemedel, och

den 11 april utlåtande över en av nykterhetsfolkets i Stockholm
eentralförsamling gjord framställning om påskyndande av förbudsutredningen.

Genom en den 20 november 1916 dagtecknad skrivelse har kommittén
hos Kungl. Maj:t anhållit, dels att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att
en undersökning verkställes angående alkoholbrukets inverkan på familjelivet
i vissa avseenden, dels att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kontrollstyrelsen
att i samråd med kommittén verkställa en undersökning rörande
förbrukningen av utminuteringsvis sålt brännvin efter yrkesgrupper och inkomstklasser,
dels att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga kommittén att uppdraga
åt professor Torsten Thunberg att författa en utredning rörande
alkoholens påverkan på människokroppen i fysiologiskt avseende.

Under år 1916 hava följande utredningar, som efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t verkställts på uppdrag av kommittén, utkommit av trycket,
nämligen:

Den nationalekonomiska betydelsen av allmänt rusdrycksförbud, undersökning
verkställd av docenten Fritz H:son Broek, samt

Alkoholen som sjukdomsorsak, en översiktlig framställning av professorn
Einar Sjövall.

De med kommitténs arbeten förenade kostnader hava uppgått till
omkring 138,800 kronor.

Trustsakkunniga.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den kommer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda, dels ock
i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och
kontroll av fondbörser må från statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
J. Jönsson, Revinge by, ledamoten av riksdagens andra kammare friherre

E. K. Palmstierna, Stockholm, direktören August Fredrik Lambert-Meuller,
Stockholm, samt förste aktuarien i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus,
Stockholm.

De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett
sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda
utredningen angående förekomsten inom landet av truster och karteller,
varför i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats.

Den totala kostnaden intill 1916 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till omkring 33,00U kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till föreskrifter angående sammanförande
och inbindning av verifikationerna till länsräkenskaperna m. m.

Den 29 mars 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla två sakkunniga personer att jämte riksarkivarien
utarbeta förslag till föreskrifter angående sammanförande på lämpligaste
sätt och inbindning av verifikationerna till länsräkenskaperna; och
skulle åt de sakkunniga jämväl uppdragas behandlingen av följande frågor
rörande de till kammarrätten insända länsräkenskaperna, nämligen
dels om åstadkommande av ett likformigt format av måttliga dimensioner
för verifikationsbanden, särskilt för mantals- och taxeringslängder samt
avräkningar med brännvinstillverkare, dels om de debetverifikationer, som
verkligen behövde åtfölja räkenskaperna till kammarrätten, dels ock om
specificering i räkenskaperna av vissa utgiftsposter.

Att jämte dåvarande riksarkivarien Emil Hildebrand utföra ifrågavarande
arbete tillkallade departementschefen t. f. förste revisorn Carl
Melcher Ahmée och landskamreraren Jacob Ekelund.

Sedan de sakkunniga den 7 april 1913 avgivit sitt utlåtande samt
den 28 april 1916 ånyo yttrat sig i anledning av vad i ärendet efter avgivandet
av berörda utlåtande förekommit, hava de sakkunniga avslutat
sitt arbete.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lill de sakkunniga har utbetalts ett belopp av sammanlagt 2,494
kronor 61 öre.

Utredning angående nedläggande i visso, fall av kronans ätervinningstolan
mot innehavare av under bruk skattekonto hemman.

Den 25 februari 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
häradshövdingen, f. d. hovrättsrådet Gustaf Ribbing för verkställande avundersökning
angående nedläggande i vissa fall av kronans återvinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman.

Lnder år 1916 hava samtliga till den sakkunnige för ifrågavarande
utredning överlämnade akter, tillställts kammaradvokatfiskalsämbetet för
förnyade undersökningar.

I ett mål av annan beskaffenhet är utredningen i det närmaste
avslutad.

Några allmänna medel för undersökningens fullföljande hava icke
disponerats av den sakkunnige.

Byggnadssnkkunniga.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter
verkställd utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens bvggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållaude i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen Carl Emil
Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm, den
senare endast beträffande Djurgård sfrågan.

Största delen av den till kommittéarbetet under år 1916 disponibla tiden
hava de sakkunniga använt för fullbordande av utredningsarbetet i Djurgårdsfrågan,
och har professorn Clason härför åtnjutit tjänstledighet från befattningen
som förste intendent i överintendentsämbetet under tiden 1 april
13 maj. Detta arbete har nu fortskridit så långt, att Kungl. Maj:t,
på de _ sakkunnigas framställning, den 15 innevarande december lämnat
föreskrift angående tryckning av de sakkunnigas slutliga utlåtande i denna
deb \ id sidan härav hava de sakkunniga på grund av särskilda remisser
avgivit utlåtanden i följande ärenden rörande Djurgården: ifrågasatt tointupplåtelse
åt svenska föreningen Röda korset, anordnande av en kraft Bih.

till riksd. prof. 1917. t Samt. 1 Avd. 22

Riksdags-Berättelsen.

169

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ledning över norra Djurgården (förnyad remiss), ifrågasatt tomtupplåtelse
åt svenska cancerföreningen och ifrågasatt upplåtelse av mark för svenska
velocipedförbundet. Av dessa har särskilt ärendet angående upplåtande av
byggnadsplats åt Röda korset, i vilket ärende de sakkunniga tre gånger
anbefallts avgiva yttrande, föranlett vidlyftiga undersökningar.

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag att utarbeta en
plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm hava de sakkunniga under
året kompletterat och, där så påkallats, verkställt förnyelse av den
för det slutliga förslaget avsedda materialsamlingen, varjämte efter remisser
utlåtanden avgivits i två särskilda ärenden angående vidtagande av
vissa anordningar inom lantmätcristyrelsens lokaler. Härjämte hava de
sakkunniga till behandling ärende rörande nybyggnad för musikaliska
akademien.

Jämväl under detta år har arkitekten E. Josephson tidvis biträtt
de sakkunniga.

Kostnaderna för de sakkunnigas utredningsarbeten hava intill årsskiftet
uppgått till omkring 43,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet
i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet, åt statskommissarien
C. L. Tenovv och revisionskommissarien R. Vide att inom
departementet biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad
enhetlighet och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisionsväsen,
och den 23 augusti 1914 erhöll förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen
G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning,
i vad den avsåge statens järnvägar.

Under år 1916 har undersökningen rörande revisionsväsendet m. m.
vid statens järnvägar slutförts i ett till Kungl. Maj:t avgivet betänkande,
och undersökningen beträffande revisionsväsendet inom marinen och domänförvaltningen
påbörjats. Kommitterade hava därvid samarbetat med
de särskilda sakkunniga, vilka den 4 juli 1910 och den 28 april 1911
erhållit uppdrag beträffande redovisningsväsendet vid marinen och den 7
november 1913 "anbefallts att avgiva förslag beträffande domänbokföringens
ordnande.

Kommittékostnaderna hava under åren 1912—1916 belöpt sig till
sammanlagt omkring 45,000 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar
i sjölagen in. m.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfarts -

171

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

säkerhetskommittén den IG december 1910 avgivit betänkande med förslag
till ändringar i sjölagen in. in., samt kommerskollegium den 24
augusti 1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl.
Magt den 4 oktober 1912 åt kommerserådet Carl Malmen och advokaten
Eliel Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda vid beredningen
av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl. Maj:t vidare den
19 augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att jämte Malmen
och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag
till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten in. in.

Från början av 1916 till den 8 juli har Lilienberg varit utan väsentligare
avbrott sysselsatt dels med närmare utformande av vissa förslag till
bestämmelser rörande sjöfartssäkerheten, särskilt vad angår fordringarna
för sjöfolks anställning, dels ock med ytterligare granskning och överarbetning
av förut avlämnade förslag till förordningar: angående vissa
åtgärder mot fara för is, om tillägg till förordningen angående åtgärder
mot ombordläggning samt angående vissa åtgärder för räddning
ur sjönöd m. m., i vilket arbete Malmén tidvis deltagit.

Under tiden före den 8 juli 1916 sysslade Lilienberg vidare med
uppsättande av nådig proposition rörande lag om ändrad lydelse av sista
stycket i övergångsbestämmelserna till. lagen den 16 oktober 1914 om
tillsyn å fartyg samt föredrog lagförslaget inför lagrådet.

Efter den 8 juli 1916 till årets slut har något egentligt arbete för
ifrågavarande uppdrags fullgörande icke förekommit.

Under år 1916 har Löfgren icke deltagit i arbetet.

Uti förevarande uppdrag torde vidare huvudsakligen ingå granskning
och överarbetning resp. utarbetande av förslag till författningar, som kunna
föranledas av förut, avgivet förslag till förordning om trälastmärke å fartyg,
av vissa från chefen för nautisk-meteorologiska byrån in förväntade
förslag till närmare bestämmelser i fråga om far tygslanternor och fartygskompasser,
av ett utav en internationell skandinavisk delegation numera
uPPc?jort förslag till författning om transport av farliga skeppslaster in. m.,
så ock av andra framställningar eller förslag inom den närmaste tiden på
förevarande område.

Kostnaderna hava intill 1916 års slut uppgått till omkring 28,500
kronor.

Utredning angående den s. k. reg alrätten till inom riket förekommande
vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn vid universitetet i Uppsala,
numera statsrådet och chefen för eklesiastikdepartementet, filosofie

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

doktorn Karl Gustaf Westman att verkställa utredning beträffande den
s. k. regalrfltten till inom riket förekommande vattendrag.

Under år 191(1 hava de sedan föregående år pågående arkivundersökningarna
fortsatts och närma sig nu sitt avslutande. Det insamlade
materialet, i den mån det berör kungsådreinstitutets uppkomst och historiska
utveckling, har underkastats en bearbetning, och det över detta ämne
utarbetade utlåtandet med tillhörande talrika dokumentariska bilagor är
för närvarande under tryckning.

Kostnaderna för utredningsarbetet intill utgången av 1916 beräknas
hava uppgått till omkring 39,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pensiomanstalter.

Den 21 februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid anordnandet
av sådan pensionering, som icke avser statstjänare, men ändock
anses förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skulle kunna
vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan än
vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt tillika önskvärd
besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Sakkunniga äro: statskommissarien Carl Gustaf Sylvan, Stockholm,
överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen Paul Johan Gerhard
Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf Kobb, Stockholm.

Den 15 januari 1916 hava de sakkunniga överlämnat ett preliminärt
utlåtande, innehållande, förutom en översikt över de statsunderstödda pensionsanstalterna,
förslag till reglementen för: l:o) statens anstalt för tjänstemannapensioneringen,
2:o) tjänstemännens anstalt för änke- och pupillpensioneringen
och 3:o) tullstatens änke- och pupillkassa. Samtidigt avgåvos
underdåniga utlåtanden med förslag till reglementen för: l:o) hushållningssällskapens
pensionskassa, 2:o) extra provinsialläkarnas pensionskassa
och 3:o) distriktsveterinärernas pensionskassa.

Under år 1916 hava sakkunniga fatt emottaga remisser i följande
ärenden: l:o) rätt för läkare vid vissa tuberkulossjukhus att inträda i lasarettsläkarnas
pensionskassa, 2:o) stadsläkarnas pensionering, 3:o) nytt reglemente
för pensionsinrättningen för änkor och barn efter ämbets- och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tjänsteman vid Lunds universitet, 4:o) av lärarelönenämnden väckta pensionsförslag
och 5:o) pensionering av personal, anställd hos slöjdföreningar.

Sistomförmälda remiss är av sakkunniga besvarad den 21 december

1916.

Försäkringstekniska utredningar hava under detta år verkställts beträffande
pensionsväsendet för armén och marinen ävensom för ordinarie
personal vid telegrafverket och vid statens järnvägar.

Under året hava utarbetats förslag till:

l:o) lag angående statens anstalt för tjänstemannapensioneringen,

2:o) ändrad lydelse av lag angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension,

3:o) ändrad lydelse av lag angående rätt till pension för tjänstinnehavare
vid statens järnvägar, samt

4:o) lag angående militära och civilmilitära tjänstinnehavares rätt
till pension.

Dessa förslag äro under tryckning och torde komma att avlämnas
under den närmaste tiden.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten uppgingo vid slutet av år
1916 till omkring 19,700 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upphör dsreglemente
och niantalsskrivningsförordning.

På grund av nådigt bemyndigande den 2 maj 1913 har chefen för
finansdepartementet tillkallat kammarrättsrådet J. A. Lybeck, Stockholm,
och häradsskrivaren ^ P. O. W. Kudberg, Stockholm, för att jämte landssekreteraren
H. L. Udden och landskamreraren A. R. Hagen, vilka erhållit
uppdrag att inom civildepartementet biträda vid beredning av frågan om
fögderiförvaltningens omorganisation, såsom sakkunniga inom finansdepartementet
verkställa utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantalsskrivningsförordning.

Utredningsarbetet, som vilat jämväl under år 1916, torde komma att
åter upplagas under 1917 i sammanhang med frågan om fögderiförvaltningens
omorganisation.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava tidigare uppgått till
3,572 kronor 22 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning in. in.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning dels huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga.

De sakkunniga äro: fältintendenten Axel Victor Sandberg, Stockholm,
grosshandlaren Rudolf Fries, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Carl
Ålgot Tausen, Stockholm, byråchefen i telegrafstyrelsen greve Henning
Adolf Hainilton, Stockholm, och direktören John Fredholm, Djursholm.

Den 15 augusti 1916 avgåvo de sakkunniga betänkande med förslag
dels till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt
försäljning av staten tillhörig lös egendom dels ock till ändrad lydelse av
§ 2 4:o tryckfrihetsförordningen. I nämnda betänkande hade till behandling
upptagits, bland annat, riksdagens skrivelse till Kungl. Magt den 31
maj 1916, angående åtgärder till förhindrande av att entreprenörer vid
uppförande av statens byggnader undandraga sig att erlägga betalning för
arbetskraft och materialier, vilken skrivelse under året överlämnats till de
sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörande av det dem anförtrodda
uppdraget.

Under år 1916 har de sakkunnigas uppdrag utvidgats att omfatta
jämväl omarbetning, helt eller delvis, av 1812 års s. k. avskrivningsreglemente.

I fråga om ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
hava de sakkunniga under året i detalj behandlat sättet för proviant- och
furageaidiklars upphandling samt preliminärt sättet för en del andra förnödenheters
och förbrukningsartiklars anskaffning.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid slutet av år
1916 till i runt tal 48,000 kronor.

Kommittén för utredning av den s. k. äborätUfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för att
dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k.
rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga
lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehavas, ävensom i vad
mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må kunna tryggas
i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen skulle giva
vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som frånvunnits sin besittningsrätt,
billighetsskäl i särskilda fall syntes böra föranleda ytterligare
åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swed -

175

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista layiima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bor^r, Sundsvall, (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
Karl Robert Karlsson, Ijäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Ledamoten Bäckström, som tillika är kommitténs sekreterare, har
jämte den hos kommittén anställda personal under hela året — med undantag
av semester — arbetat med den kommittén anbefallda utredningen.

Den teoretiska undersökningen rörande de förhållanden, kommitténs
uppdrag avser, har slutförts och föreligger i en av biträdande sekreterare»
juris doktor Carl . U. Kuylenstierna verkställd utredning: »Om rekognitionsskogar
och under bruk skatteköpta hemman med särskild hänsyn
till å desamma förbehållna enskilda rättigheter». Denna utredning har
utkommit från trycket såsom en bilaga till kommitténs blivande betänkande.

De inom kommittén utarbetade redogörelserna för rekognitionsskogarna
och de under bruk skatteköpta hemmanen i de fem norrländska
länen hava under året varit tillgängliga i orten i syfte att bereda vederbörande
tillfälle att därav taga del. Ett flertal yttranden hava även inkommit
från såväl ägare av dessa fastigheter som personer, vilka uppgivit
sig äga anspråk på åborätt till dem. På grund av de upplysningar,
soin sålunda vunnits, hava dessa redogörelser blivit ytterligare bearbetade
och kompletterade. Dylika särskilda redogörelser hava under året utarbetats
beträffande Stockholms och Södermanlands län samt påbörjats för''
Uppsala och Kopparbergs län.

Kommittén har under året avgivit underdånigt utlåtande angående
användnmgen av det av riksdagen anvisade anslag till beredande av rättshjälp
åt vissa obemedlade eller mindre bemedlade åbor. Och genom nådiokungörelse
angående allmänna villkor och bestämmelser för användningen
av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare den 17
juni 1916 har Kungl. Maj:t dels ålagt kommittén att avgöra, huruvida
rättshjälp genom ifrågavarande anslag må sökande beredas, dels tillao-t
kommittén vissa andra befogenheter i avseende å anslagets användniifooch
vad därmed äger samband.

. Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1916 uppo-å till
omkring 63,400 kronor. ö

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malmfyndigheter.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxell,
Stockholm, ordförande, docenten filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman,
Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl
Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström, Stockholm.
. a ■ j

Utredningarna angående malmtillgangarna i mellersta Sverige, den

mellansvenska järnhanteringens malmbehov samt statens kända malmtillgångar
i Norrland hava under året fortsatts. För utredningen angående
statens malmtillgångar i Norrland har kommissionen anmodat professorn

W. Petersson att biträda och har kommissionen i samband därmed utvido-at
utredningen att omfatta även andra järn malms fyndigheter i Norrbotten
än statens, nämligen i fall där fyndigheterna hittills vant mindre
kända, samt därjämte även i Norrbotten belägna kalk- och dolomit fyndigheter

Jämlikt nådigt bemyndigande har kommissionen tillkallat jägmästaren
Paul Biländer, direktören Jonas Jonsson och ingenjören H. Bergström
för utredning om virkestillgången i övre Norrland, om lämpligaste platserna
för kolugnar, om ugnarnas kostnad och om priset å de framställda
kolon. Då den väsentligaste delen av detta arbete endast, kan utföras under
sommarmånaderna, har arbetet ännu ej kunnat påbörjas, men är planen
för detsamma uppgjord, så att arbetet kan igångsättas omedelbart sedan
snön gått bort.

Med biträde av ingenjören E. Fornander har kommissionen utfört
beräkningar angående byggnads- och driftskostnaderna för en anläggning
för elektrisk masugnsdrift med en tillverkningskapacitet om c:a .30,000 ton.

I underdånig skrivelse den 30 mars 1916 gjorde kommissionen framställning
om medel för verkställande av undersökningar av statens fyndigheter
i ”Luossavaia och Mertainen samt anrikningsförsök med Gellivare Cmalm.
Till grund för denna framställning låg en av kommissionen utarbetad
plan för undersökningarna. På grund av vunnen erfarenhet vid
en av kommissionen under sistliden sommar företagen resa till ifrågavarande
malmfält är kommissionen för närvarande sysselsatt med fullständisande
av nämnda undersökningsplan och torde kommissionen snart kunna
framlägga resultaten härav.

Kostnaderna för kommissionen hava till utgången av år 1916 uppgått
till omkring 14,000 kronor.

1914 års tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för finansdepartementet
tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd utredning
avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

177

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

. . sakkunniga — vilka konstituerat sig såsom »/.914 ars tullkommission»
— äro: f. d. generaldirektören Fredrik Wilhelm Henrik Pegelow,
Stockholm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, tuflvaktmästaren
Magnus Bengtsson, Göteborg, byråchefen i generaltullstyrelsen
Gustaf Bergenstjerna, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
grosshandlaren Erik Agabus Nilsson, Örebro, direktören Josef Sachs, Stockholm,
förste kontrollören vid tullverket Robert Helmer Sc.hött, Kalmar,
samt sjökaptenen Wilhelm Rudolf Willborg, Stockholm.

Under året hava frågorna rörande kust- och gränsbevakningens omorganisation
i huvudsak slutbehandlats. Genom särskilt anlitat biträde,
piofessorn vid handelshögskolan i Stockholm O. Sillen, hava dessutom utarbetats
preliminära förslag till omläggning av tullverkets räkenskapstöring
och kontorsmetoder.

Kostnaderna för utredningsarbetet beräknas till 1916 års slut hava
uppgått till omkring 32,000 kronor.

Statens vndustrikommission.

Kungl. Majrt har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket.

Kommissionens ledamöter äro: ledamoten av riksdagens andra kammare,
konteramiral S. A. A. Lindman, ordförande, f. d. revisionssekreteraren
C. Berg, kommerserådet, bergsingenjören K. A. G. Dillner, extra
föredraganden i kommerskollegium A. F. Enström, direktören J. Fredholm,
direktören E. Frisell, överingenjören H. Hammar, generaldirektören F. V.
Harisen, kabinettskainmarherren B. Hay, kanslirådet C. F. Hultgren, direktören
H. Johansson, bankdirektören J. Kjellberg, vice konsuln C. J. F.
Ljunggren, disponenten E. Lundquist, direktören C. J. Malmros, bankofullmäktigen
V. Moll, kaptenen E. Nordlund, disponenten C. Sahlin, disponenten
C. Storjohann, disponenten I. Svartling, vice häradshövdingen A. Hj.
von Sydow, överingenjören A. F. Wahlberg, vice häradshövdingen M. Wallenberg,
vice häradshövdingen E. Wethje, professorn N. R. Wohlin samt direktören.
E. F. Wållgren. Av dessa hava f. d. revisionssekreteraren Bero1
den 8 juli, professorn Wohlin den 15 augusti och extra föredraganden
Enström den 13 oktober 1916 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att vara ledamöter
av kommissionen.

Kommissionen har under år 1916 varit sammankallad till 3 plenisammanträden
— nämligen den 11 januari, 19 juli och 17 oktober —

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 2g

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

varvid bland andra Major förekommit till behandling förslag till förordnino-
rörande förbud mot användande av ved såsom bränsle vid mdustriella^nlägo-ningar
och kommunikationsinrättningar samt vissa frågor rörande
åtgärder för tillgodoseende av industriens råvarubehov. I övrigt har
en mångfald ärenden, som fallit under kommissionens verksamhetsområde,
liksom förut handlagts av ett inom kommissionen utsett arbetsutskott.
Arbetsutskottet har sålunda haft att: #

l:o bereda till handelskommissionen inkomna ansökningar om undantag
från gällande utlörselförbud; . , „ ,

2;o avgiva yttranden med anledning av remisser dels från Kungl.
Makt och regeringsdepartementen dels från andra myndigheter, särskilt
generaltullstyrelsen, vilken i en mångfald frågor anhållit om arbetsutskottets
yttrande beträffande gällande utförselförbuds tillämpning å skilda varuslag;

3:o upprätta förslag till utförande av nya uttörseliörbud samt avgiva
yttrande över inkomna förslag till dylika.

Förutom dessa löpande ärenden har arbetsutskottet dels genom överenskommelser,
som träffats med vederbörande fabrikanter åstadkommit
vissa prisregleringar å läder och skodon, tidningspapper, trävara och terpentin,
zink, kopparvitriol, emballagetråd, oljor och lien fett, smör oc i ostfärder,
smördrittlar, kalciumkarbid, elektriska maskiner och apparater samt
elektriska glödlampsinfattningar, dels handlagt en mångfald frågor av vitt
skild natur, vilka tid efter annan uppkommit och nödvändiggjort en uppdelning
av arbetsutskottet i olika avdelningar, nämligen.

Trafikutskottet, som haft att vidtaga undersökningar beträffande trafik-
och hamnförhållandena i rikets större städer i syfte att åvägabringa
vissa förbättringar. Dess arbete ansågs slutfört vid mitten av året.

Brtinslebesiiarirgsbt/rån för vidtagande av åtgärder till förebyggan e
av misshushållning med såväl industriellt som hushållsbränsle. Under
året hava hållits 10 kurser för utbildning av vidare inom industriellai företal
samt föredrag vid möten med tekniska sammanslutningar och inför rikets
handelskammare. Vid sagda kurser hava utbildats c:a 500 vidare.
Av beräknat antal kurser, avsedda att hållas under året, återstå ännu
tvenne, som torde kunna slutföras i början av nästkommande år. .Därjämte
hava i de vidaste kretsar spritts broschyrer, innehållande anvisningar
för ett rationellt utnyttjande av olika i landet tillgängliga bränsleslag.

Kommittén för undersökning av möjligheterna alt förse industrien med
inhemskt bränsle, tillsattes först i augusti månad och har bl. a. vidtagit
vissa specialundersökningar i bränslefrågan, exempelvis olika industriers
behov av kolbränsle, den ^förbrukande industriens råvarutillgångar in. m.
samt har därjämte avgivit utlåtanden och förslag i olika dithörande frågor.

179

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trämasseavdelningen, vilken handlagt ärenden rörande utförsellov
tör kemisk trämassa.

Svavel kisa v delning en, som handhaft fördelningen av de kvantiteter
svavel k is, vilka på grund av särskild genom statens försorg träffad överenskommelse
importeras från Norge.

Järnbyrån, med uppdrag att behandla dels vissa frågor, som stå i
samband med importen av järn och stål dels ansökningar rörande utförsel
av export förbjudna järn- och stålvaror.

Itåvaruavdelningen, som tillsattes i anledning av Kun brev av den 11 juli 1916, varigenom åt statens handelskommission
och statens industrikommission uppdrogs att med anledning av det handelspolitiska
läget verkställa utredning och uppgöra förslag rörande tillgodoseendet
av industriens råvarubehov. Bland åtgärder, som på o-rund
hära,v vidtagits, må nämnas förbud mot att vid tillverkning av såp^a anlända
ospaltat fett; reglering av priset å hudar, läder och skinn genom
avtal med hudhandlare och garvare i samband med viss tillämpning av
den s. k. förfoganderättslagen; statsbeslag enligt- samma lag å vissa industrieUa
råvaror, såsom linolja, gummi och hampa, beträffande vilka särskild
knapphet vant rådande eller priserna genom spekulation oskäligt uppdnvits,
vilket statsingripande åtföljts av expropriation av vissa varalao-er
tör kronans räkning samt dessa lagers förvaltning och fördelnino- till förbrukare.
ö

Slutligen har en avdelning haft att avgiva yttranden med anledning
av ansökningar om befrielse från eller uppskov med inkallelse till kri«-s°
tjänstgöring för personer, anställda i industriens eller handelns tjänst. °
tv i Övi framridande av bränslebesparingsbyråns kostnader hava enligt
Maj:ts beslut den 4 februari 1916 från statskontoret utkvitterats
lb.uOO kronor. Övriga kostnader hava med stöd av Kun nådiga brev den 23 september 1915 gäldats av statens handelskommission,
dock med undantag för arvoden till kommissionens ordförande, vice ordförande
och ledamöter i den mån dylika utgått — vilka utkvitterats

Statens krigsförsäkringskommission.

Sedan Kung!. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrives, att frågor om krigsförsäkring skola handlä o-o-as
av en kommission, förordnade Kung]. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens
kngsförsäkringskommission.

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin,. vice ordförande,
direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjötörsäkringsgivarna)
ävensom kommerserådet Gunnar Dillner och byråchefen

Thorvald Furst. . , .

Kommissionen har under år 1916 fortsatt sm verksamhet efter samma
grunder som förut. Sammanträden hava hållits varje helgfri dag, varvid
5 046 försäkringar meddelats å fartyg till sammanlagt belopp av 986,47o,3o4
kronor samt 18,921 försäkringar å varor till sammanlagt belopp av
607 213,481 kronor 3 öre. Kommissionen har under året kontant uppburit
12,949,848 kronor 49 öre i kaskopremier samt 13,702,583 kronor
22 öre i varupremier, varifrån avgår under samma tid ristornerade premier
727 303 kronor 65 öre. I ersättningar hava under året utbetalats till försäkringstagare
å kasko 6,017,502 kronor 57 öre samt till försäkringstagare
å varor 8,530,651 kronor 82 öre. Under beslagsanspråk äro ytterligare
varor kvarhållna i England för cirka 50,000,000 kronor samt i Tyskland
för cirka 2,000,000 kronor, rörande vilka slutliga prisrättsaomar ännu
icke föreligga. Dessutom hava. åtskilliga fartyg jämväl kvarhållits under

beslagsanspråk.^^ ^ kommiggionens talan inför vederbörande engelsk
prisdomstol har kommissionens sekreterare under året under olika tidsperioder
uppehållit sig i England. , ...

Kostnaderna för kommissionens verksamhet, som bestritts med tillgängliga
räntemedel, hava under året utgjort 183,882 kronoi 48 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel m. m.

'' Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel m. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder

förekommande alunskiffern. .

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet. Knut Abel
Gunnar, Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn Carl Rudelius.

Årets arbete har i huvudsak varit inriktat på undersökandet av de

produkter, som utvunnits vid tidigare anställda destillationsförsök med

alunskiffer från Kinnekulle. I särskild för ändamålet anordnad försöksan läo-oTunc

har därvid den erhållna råoljan underkastats fraktionerad destiloo
o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

181

1 ation, varvid erhållits brännolja, smöroljor av olika tunnflutenhetsgrad
samt asfalt. Dessa olika produkter hava sedermera till kvaliteten undersökts
vid Tekniska högskolans materialprovningsanstalt, varjämte kommitterade
uppgjort med A.-B. Diesels motorer att med brännoljan anställa
praktiska driftförsök. Sedan dessa undersökningar under 19 i 7 slutförts,
äro kommittérade beredda att sammanfatta slutrapport över sina arbeten.

Kostnaderna hava under år 1916 uppgått till omkring 400 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförb uden.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat byråchefen N. F. Alsén, Stockholm, och
byråassistenten K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda departement
verkställa utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud
kompletterande bestämmelser kunna i ett eller annat fall vara
av nöden till förhindrande av möjligheten att kidngå förbuden, samt avgiva
de förslag, vartill omständigheterna kunna föranleda.

De sakkunniga hava för fullgörande av sitt uppdrag stått i förbindelse
med de viktigaste exportorterna i riket, och arbetet utförts efter förut
angivna riktlinjer.

För utredningen har hittills disponerats, 800 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra åläggas
skatteplikt till stat och kommun, dels ock utredning, huruvida och i vilken
form en förordning, som reglerar dessa arbetares vistelse i riket, är behövlig.

Sakkunniga äro: häradshövdingen, filosofie doktorn Hjalmar Victor
Himmelstrand och amanuensen i finansdepartementet Einar Hennings.

Utredningsarbetet, som avbröts under år 1915, har ännu icke återupptagits.

Kostnaderna för detsamma hava hittills uppgått till 1,730 kronor.

Tobakscentralkommissionen.

Enligt 3 § i förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas
skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket

182

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tillsattes den 26 februari 1915 för slutlig prövning av de i anledning av
monopolets införande uppstående inlösnings- och ersättningsanspråk en
centralkommission, bestående av ordförande och sex ledamöter jämte suppleanter
för de sistnämnda; och förordnades därvid

till ordförande: f. d. justitierådet Axel Borgström,
till ledamöter: häradshövdingen Ivar Ernberg, verkställande direktören
i järnkontoret, vice häradshövdingen Emil Kinander, borgmästaren
John Karlsson, verkställande direktören i Sveriges industriförbund, kaptenen
Erland Nordlund, direktören R. A. Bohman och ledamoten av riksdagens
andra kammare, kassören i landsorganisationen Ernst Söderberg samt
till suppleanter: hovrättsrådet Johan Lagerbielke, ledamoten av riksdagens
första kammare, bankdirektören Axel Hedenlund, professorn G. A.
Köersner, ingenjören Carl Ramström, ledamoten av riksdagens andra kammare,
tilosolie doktorn Karl Hildebrand och sekreteraren i svenska träarbetareförbundet
C. G. Björklund.

Kommissionens arbete har under år 1916 oavbrutet fortgått. Vid
årets utgång torde samtliga på kommissionens prövning ankommande ärenden
rörande ersättning åt arbetare, förvaltningspersonal och hemfabrikanter
ävensom hela antalet till kommissionen ingivna ansökningar om understöd
från inom tobakstillverkningen sysselsatta personer hava slutligt avgjorts.
Vidare hava under året slutliga beslut — med ett undantag —
meddelats i samtliga ärenden rörande ersättning åt import- och råtobakshandlande.
Slutligen har under året avgjorts det stora flertalet ansökningar
om inlösen och ersättning åt bokföringsskyldiga tobaksfabrikanter.
Vid årsskiftet återstod likväl det utan jämförelse största och vidlyftigaste
ärendet av sist antydd beskaffenhet — det som rör A.B. Förenade Svenska
Tobaksfabrikör — vilket ärende ännu till sina huvudsakliga delar är under
vederbörande lokalkommissions behandling, ävensom ytterligare två ärenden,
även dessa avseende ett par av de största företagen inom riket och
därför av vidlyftigare beskaffenhet.

Enligt förordningen den 17 juni 1916 om ersättning till tobaksgrossister
och hos dem anställda personer med anledning av införandet
av statsinonopol å tobakstillverkningen i riket har emellertid centralkommissionen
— visserligen med en något förändrad sammansättning — jämväl
att pröva anspråk på ersättning från tobaksgrossister och hos dem anställd
personal. Ledamöter i centralkommissionen vid prövning av ärenden
av nyss omförmäld beskaffenhet äro dels f. d. justitierådet Borgström
samt häradshövdingen Ernberg, borgmästaren Karlsson och vice häradshövdingen
Kinander med hovrättsrådet Lagerbielke, bankdirektören Hedenlund
och professorn Köersner såsom suppleanter, dels och enligt nådigt be -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

183

slut deri 25 juli 1916 disponenten Fredrik Jonsson, disponenten Hjalmar
Eliasson och direktören Viktor Torsten Schuurnan med bankdirektören
Johan Oskar Ernfrid Rydbeck, direktören Hjalmar lleimburger och v. häradshövdingen
Erik Cornelius Berglund såsom suppleanter.

Med centralkommissionen i dess sist omförinälda sammansättning
har under året hållits allenast ett sammanträde för sammanräkning av de
vid val av ledamöter i lokalkommissionerna avgivna röster in. in., varjämte
i enlighet med bestämmelsen i 2 § 2 mom. i den i ämnet gällande
förordningen vissa ledamöter sammanträtt för fastställande av formulär
till ersättningsansökningar samt vidtagande av andra förberedande åtgärder.

Expensmedel hava under åren 1915 och 1916 ställts till centralkommissionens
förfogande till sammanlagt belopp av 90,000 kronor, däri
inberäknat ett belopp av 5,000 kronor, avsett till bestridande av kostnader
för arbetet med bestämmandet av ersättning åt tobaksgrossister och
deras personal.

Därlörutom har av statskontoret utbetalats arvoden till centralkommissionens
och lokalkommissionernas ordförande, ledamöter och sekreterare,
ävensom till de personer, vilka inför kommissionerna bevakat
kronans talan, reseersättningar samt ersättningar till särskilt anlitade
sakkunniga.

Statens It ändelse ommission.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordnat,
att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av utförselförbud,
beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av bestämmelser
angående transitförsändning av till utförsel förbjudet gods och andra
därmed sammanhängande frågor skall tillsvidare finnas en särskild
kommission, benämnd statens handelskommission och bestående av högst
åtta av Kungl. Maj:t utsedda män.

Kommissionens ledamöter äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, generaldirektören Karl Axel Fryxell, vice ordförande, kommerserådet
Knut Abel Gunnar Dillner, kanslirådet Carl Filibert Hultgren,
grosshandlaren Arthur Thiel samt byråassistenten i generaltullstyrelsen
Karl Gustaf Wetterlund; dock skall vid förfall för landshövdingen Trolle
såsom ledamot i kommissionen inträda kabinettssekreteraren Oskar Anton
Herman Ewerlöf eller kanslirådet Claes Gustaf Westman.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig skrivelse den 25 april 1916 uppdragit
handläggningen av vissa ärenden beträffande tillämpningen av lagen
den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av varor m. m. åt kommissionen, har Kungl. Magt samma dag förordnat,
att vid nämnda ärendens handläggning kommissionen skall bestå av, förutom
de hittillsvarande ledamöterna, ordföranden i statens industrikommission
och dess arbetsutskott, konteramiralen Arvid Lindman, vilken tilllika
skulle hava att jämte kommissionens förutvarande ordförande, landshövdingen
Trolle, utöva ordförandeskapet, ordföranden i Sveriges Industriförbund,
kabinettskammarherren Berndt Ilay, verkställande direktören i
aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, f. d. kammarrättsrådet Conrad Carleson,
verkställande direktören i Stockholms rederiakfiebolag Svea, sjökaptenen
Hjalmar Blomberg samt advokaten Carl Ludvig Schönmeyr. Tilllika
har genom samma beslut förordnats, att i handläggningen av ifrågavarande
ärenden skall såsom ledamot deltaga kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet
eller, vid förfall för honom, chefen för utrikesdepartementets
rätt savdelning samt vid de tillfällen, då endera av ordförandena
icke vore tillstädes, nämnda båda befattningshavare i utrikesdepartementet.
Sedermera har genom beslut den 3 juli 1916 uppdragits åt sekreteraren
hos kommissionen Kurt Bergendal att vid förfall för Schönmeyr tills vidare
i den sistnämndes ställe vid ovan angivna ärendens behandling hos
kommissionen vara ledamot av densamma.

Vidare har uppdragits genom nådigt beslut den 9 maj 1916 åt direktören
John Fredholm samt genom beslut den 8 juli 1916 åt f. d. revisionssekreteraren
Carl Berg att vara ledamöter av kommissionen.

Efter det Kungl. Maj:t genom nådig skrivelse den 8 juli 1916 uppdragit
åt kommissionen att handlägga vissa ärenden om undantag från förbud
mot tidsbefraktning av svenskt fartyg, mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan utrikes orter och mot upplåtande av nyttjanderätt
till svenskt fartyg åt utlänning, har Kungl. Älaj:t samma dag förordnat,
att vid nämnda ärendens handläggning kommissionen skall bestå,
förutom av kommissionens tjänstgörande ordförande, av direktören i Stockholms
magasinsaktiebolag J. W. Broman, direktören, sjökaptenen E. A. Indebetou,
direktöreti i Stockholms rederiaktiebolag Svea G. Ljungberg samt
direktören G. Akerlindh ävensom f. d. revisionssekreteraren Berg samt i
övrigt den eller de ledamöter av kommissionen, vilkas sakkunskap ordföranden
för särskilda fall ansåge böra för ifrågavarande arbete anlitas.
Därjämte har Kungl. Maj:t den 4 augusti 1916 uppdragit åt direktören
Einar Länge att vara ledamot av kommissionen vid handläggningen av

O Ocj O

ärenden av nyssberörda art.

Ytterligare hava dåvarande majoren vid generalstaben Axel Israel
Lyström och överdirektören i järnvägsstyrelsen Ivar Virgin den 18 oktober
1916 förordnats att vara ledamöter av kommissionen, därvid det skulle

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ankomma på Virgin att inom kommissionen företrädesvis deltaga i behandlingen
av frågor, som beröra järnvägsstyrelsens förvaltningsområde.

Slutligen har legationsrådet Carl Gerhard von Heidenstam den 19
december 1916 förordnats att vara ledamot av kommissionen.

Kommissionens arbete har i stort sett varit fördelat på sex avdelningar:
eu för ärenden rörande rena exportlicenser, en för ärenden rörande transitolicenser,
en för ärenden rörande varuutbytet med Tyskland och dess
förbundna, en för ärenden rörande varuutbytet med Storbrittannien, en för
ärenden rörande den s. k. krigshandelslagstiftningen (»avdelningen för utfästelser»)
och en för ärenden rörande undantag från förbud mot tidsbefraktning
av svenskt fartyg m. in. (»fartygsavdelningen»). För behandling
av ärenden av sistnämnda slag har kommissionen i dess för dylika frågor
bestämda sammansättning merendels in pleno sammanträtt två gånger i
veckan. För handläggningen av övriga ärenden hava pienisainmanträden
regelmässigt hållits tre gånger per vecka. Beredningen av frågor rörande
rena exportlicenser har omhänderhafts av statens industrikommissions arbetsutskott.
Jämväl i andra avseenden har ett nära samarbete med arbetsutskottet
ägt rum. Antalet diarieförda ärenden hava utgjort i runda tal,
å licensavdelningarna 24,000, å avdelningarna för varuutbytet med Tyskland
och dess förbundna samt med Storbritannien 67,000, å avdelningen
för utfästelser 17,000 (antalet å avdelningen godkända utfästelser uppgår
till omkring 34,000) och å fartygsavdelningen 1,000.

Kostnaderna för såväl kommissionen som industrikommissionens arbetsutskott
hava — med undantag för till kommissionens och arbetsutskottets
ordförande och ledamöter utgående ersättningar — bestritts av de
medel, som influtit till kommissionen såsom lösen dels för utfärdade bevis
i licensärenden dels ock för meddelade bevis rörande godkännande av utfästelser,
och hava desamma under år 1916 belöpt sig till omkring
310,000 kronor.

Salkunniga för revision av gällande lagstiftning rörande banks rätt
att förvärva aktier.

Den 6 september 1915 har chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande den 16 juli samma år tillkallat bankinspektören J.
G. F. von Krusenstjerna, revisionssekreteraren N. E. Gadde och bankdirektören
H. Mannheimer för att såsom sakkunniga verkställa utredning,
huruvida ändring av gällande lagstiftning rörande banks rätt att förvärva
aktier är av behovet påkallad.

De sakkunniga hava dels den 8 januari 1916 avlämnat betänkande
med förslag till ändring av vissa paragrafer i banklagen in. m. avseende

Bih. till riksd. prot 1917. 1 Sami. 1 Avd. 24

Riksdags-Berättelsen.

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

revision av gällande bestämmelser om banks rätt att förvärva aktier, dels
ock, sedan Kungl. Magt uppdragit åt berörda sakkunniga att verkställa utredning
i fråga om en av bankinspektionen gjord framställning om ändring
i banklagen i och för reglering av vissa förhållanden, som ägde samband
med banksammanslagning, den 30 juni 1916 avgivit ett av sistnämnda
uppdrag föranlett utlåtande med förslag till ändrad lydelse av ett
flertal paragrafer i banklagen.

De sakkunnigas uppdrag äro därmed slutförda.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till 5,986
kronor 7 öre, därav för år 1916 3,521 kronor 20 öre.

Sakkvnniga för utredning av frågan om under nuvarande förhallanden
exportavgift bör åsättas varor, sota utföras frän landet.

Jämlikt beslut den 2 november 1915 bemyndigade Kungl Maj:t
chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
för att inom nämnda departement verkställa utredning av frågan om under
dåvarande förhållanden exportavgift borde åsättas varor, som utfördes från
landet, samt utarbeta de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

De sakkunniga voro: professorn vid universitetet i Uppsala David
Davidson (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
Adolf Johan Christian Christiernson, direktören John Fredholm samt byråchefen
i lantbruksstyrelsen Moritz Vilhelm Heyman.

Den 30 mars 1916 avslutade de sakkunniga sitt arbete och överlämnade
betänkande.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava uppgått till 2,509 kronor
30 öre.

Sakkunnig för utredning av frågan om lyxbeskattning.

Jämlikt, nådigt bemyndigande den 2 november 1915 tillkallade
chefen för finansdepartementet den 9 i samma månad f. d. kammarättsrådet
Conrad Carleson för utredning av frågan om beredande av ökade inkomster
för statsverket genom införande av en särskild beskattning, som träffar
konsumtionen av lyxartiklar och utgifter för andra liknande ändamål samt
utarbetande av de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Utredningen avslutades i april 1916, och resultatet innefattas i en
plan till s. k. lyxbeskattning.

Arbetet tiar medfört en kostnad av 3,802 kronor 36 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ersättning till tobaksengrossister
och deras personal med anledning av tobaksmonogolets införande.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 29 oktober 1915 tillkallade chefen

187

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för finansdepartementet den 7 december samma år vice häradshövdingen
Gustaf Sandström, ordförande, grosshandlaren Carl F. Carlsson, sekreteraren
i bankinspektionen Gustaf Lagercrantz och ingenjören Per Nordenfelt
för att såsom sakkunniga inom nämnda departement verkställa utredning
av frågan om ersättning till tobaksengrossister och deras personal med
anledning av tobaksmonopolets införande samt utarbeta det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.

De sakkunniga, vilka första gången sammanträdde den 18 december
1915 och därefter under tiden till och med den 29 mars 1916 sammanträtt
under tillhopa 84 dagar, avgåvo sistnämnda dag sitt betänkande.

De med sakkunnigas arbeten förenade kostnaderna hava uppgått
till sammanlagt 3,959 kronor 75 öre.

Krig ther edsJcapsl-o in m issio nen.

Den 17 december 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommission
att vid behov i samråd med statens krigsmaterinlkommission, krigsförsäkringskommission,
livsmedelskommission, industrikommission och handelskommission
utreda frågan om rikets ekonomiska krigsberedskap och
föreslå av utredningen föranledda åtgärder, i den mån sådana icke falla
inom gränserna för nämnda kommissioners uppdrag; börande därvid yttrande
och förslag även avgivas om det sätt, varpå ärenden om den ekonomiska
krigsberedskapen skola i framtiden handläggas.

Till ledamöter av kommissionen har Kungl. Maj:t förordnat: f. d.
kammarrättsrådet Conrad Carleson, ordförande, direktören John Fredholm,
professorn Eli Heckscher, sekreterare, aktuarien Otlo Edvard Fridolf Järte,
godsägaren Gustaf Sederholm, överingenjören Axel Fredrik Wahlberg och
vice häradshövdingen Marcus Wallenberg.

Kommissionens arbete har under året fortgått oavbrutet, med undantag
av ett uppehåll i sammanträdena på omkring två månader under
sommaren. Sammanlagt hava 51 protokollförda sammanträden med kommissionen
i plenum avhållits. Arbetet har emellertid till väsentlig del
varit förlagt till ett flertal subkommittéer, som varit i verksamhet under
längre eller kortare perioder av året. Till dessa subkommittéer har den
förberedande behandlingen av åtskilliga med den ekonomiska krigsberedskapen
sammanhängande huvudfrågor hänvisats.

Subkommittéerna äro följande:

a) Subkommittén för visea lagfrågor.

Subkommittén tillsattes den 13 januari 1916 samt blev på krigsberedskapskommissionens
förslag gemensam för denna och krigsmaterialkommissionen.
1 subkommittén ingingo som ledamöter från förstnämnda

188

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommission professorn Heckscher och godsägaren Sederholm samt från krigsmaterielkommissionen
överstelöjtnanten A. I. Lyström och kaptenen E. Nordlund
jämte kaptenen E. Bredberg som suppleant. Såsom juridisk sakkunnig
medverkade hovrättsrådet Nils Edling.

b) Subkommittén för frågor rörande bränsle och oljor.

Denna subkommitté tillsattes den 1 februari 1916 med uppgift att
utreda den ekonomiska krigsberedskapen beträffande kol, annat bränsle
och smörjoljor. I densamma ingingo som ledamöter från krigsberedskapskommissionen
direktören Fredholm och professorn Heckscher samt, efter
gjord hemställan om medverkan från industri- och krigsinaterialkommissionerna,
från industrikommissionen kommersrådet G. Dillner och från
krmsmaterialkommissionen marinöverintendenten H. F. Lindberg och överingenjören
A. Wahlberg.

c) Subkommittén för livsmedels fr ägor.

Beslut om tillsättandet av denna subkommitté fattades av krigsberedskapskommissionen
den 8 februari 1916, och hemställdes till statens livsmedelkommission
om dess medverkan. Att såsom ledamöter ingå i subkommittén
utsagos av krigsberedskapskommissionen dess ordförande kammarrättsrådet
Carleson, samt professorn Heckscher och godsägaren Sederholm,
varjämte på kommissionens framställning chefen för finansdepartementet,
tillkallade ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. C. J.
Christiernson och sekreteraren i Malmöhus läns hushållningssällskap J. G.
J:son Leufvén att såsom ledamöter ingå i subkommittén. Statens livsmedelskommission
utsåg såsom representant i subkommittén sekreteraren,
filosofie doktor M. Marcus.

d) Subkommittén för kreditfrågor.

Subkommittén tilisattes den 7 mars 1916 med professorn Heckscher
och v. häradshövdingen M. Wallenberg såsom ledamöter från krigsberedskapskommissionen.
På hemställan av kommissionen tillkallades dessutom av
chefen för finansdepartementet såsom utomstående sakkunniga sekreteraren
i Svenska bankföreningen Ch. R. Diekson, ledamoten av riksdagens första
kammare, bankdirektören L. A. Hedenlund samt bankinspektören J. G. F.
von Krusenstierna.

e) Subkommittén för handels-, sjöfarts- och tullfrågor.

Denna subkommitté tillsattes den 7 mars 1916 för behandling av
handels-, sjöfarts- och tullfrågor, i den mån dessa sammanhänga med den
ekonomiska krigsberedskapen. Subkommittén sammansattes av direktören
Fredholm, professorn Heckscher och godsägaren Sederholm från krigsberedskapskommissionen
samt konsuln K. G. Wetterlund och ledamöterna av
riksdagens andra kammare grosshandlaren Nils Winkler och redaktören

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

189

C. E. Svensson, vilka tre sistnämnda på kommissionens hemställan tillkallades
av chefen för finansdepartementet.

f) Subkommittén för sociala frågor tillsattes den 7 mars 1916 med
uppgift att utreda frågor rörande socialpolitiken och arbetsmarknadens
organisation, i den mån dessa frågor äga sammanhang med det krigsberedskapskommissionen
lämnade uppdraget. Subkoinmittén består av profesorn
Heckscher och aktuarie]! 0. därte, utsedda av krigsberedskapskommissionen,
samt kaptenen Carl Bennedich, direktören G. Jacobsson och byråchefen G.
Huss, tillkallade av chefen för finansdepartementet efter krigsberedskapskommissionens
hemställan, samt dessutom av kaptenen E. Bredberg, utsedd
av krigsmaterialkommissionen.

Sammanlagda beloppet av kostnaderna under år 1916 för krigsberedskapskommissionens
verksamhet utgör omkring 30,000 kronor. Några
utgifter i form av hyra har kommissionen ej haft att vidkännas, enär
handelshögskolan avgiftsfritt ställt lokaler till dess disposition.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående
fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande m. m.

Uen 9 juni 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer för att inom nämnda
departement biträda vid arbete att på grundval av det utav kommitterade
för utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller
m. m. den 1 juni 1914 avgivna betänkande angående fondhandeln och dess
reglerande och de däröver gjorda uttalanden ävensom de resultat, vartill
en fortsatt utredning kan leda, uppgöra förslag till bestämmelser angående
fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande jämte de ändringar i
gällande lag och författningar, som i sammanhang härmed kunna vara
erforderliga.

Samma dag tillkallades av chefen för finansdepartementet följande
personer att utföra ifrågavarande arbete: bankinspektören Folke von Krusenstjerna,
stadsmäklaren, e. o. hovrättsnotarien Magnus Billing, sekreteraren
i svenska bankföreningen Charles Dickson, revisionssekreteraren Nils Edvard
Gadde, förste aktuarien, filosofie doktorn Moritz Marcus och ledamoten av
riksdagens andra kammare friherre Erik Palmstierna.

Sedan herrar von Krusenstjerna och Gadde under juli och augusti
månader utarbetat förslag till lag om fondkommissionärer, fondbörser
m. in., hava de sakkunniga sammanträtt under september och oktober
månader för förberedande behandling av detta förslag. Lagförslaget har

o o p o

sedermera omarbetats av nyssbemälta två sakkunniga, varefter detsamma

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sedan slutet av november varit och fortfarande är under behandling av
de sakkunniga in pleno.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten uppgingo vid 1916 års utgång
till omkring 6,500 kronor.

Sakkunnig för viss utredning rörande de extra anslagen in. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 17 juni 1916 tillkallade chefen
för finarrsdepartementet den 8 juli 1916 statskommissarien Per Gustaf
Södermark för att såsom sakkunnig inom departementet verkställa utredning,
huru anslagen till kapitalökning, de extra anslagen ävensom de anslag
i övrigt, vilka ej betecknas såsom ordinarie, borde behandlas och bokföras
i avseende å uppkommande besparingar.

Utredningen avlämnades den 2 november 1916.

Några kostnader för arbetet hava ännu icke blivit bestridda.

Sakkunnig för utredning rörande kontroll av viss handelsrörelse.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 30 juni 1916 har chefen för
finansdepartementet den 8 juli s. å. tillkallat f. d. hovrättsrådet Nils
Gustaf Albert Lilienberg för att såsom sakkunnig verkställa utredning
rörande kontroll över sådan handelsrörelse, som har till ändamål att idka
uppköp och försäljning av metalldelad järnskrot, lump eller därmed jämförliga
artiklar, samt till Kungl. Maj:t inkomma med av nämnda utredning
föranledda förslag till lagbestämmelser i ämnet.

Genom utrikesdepartementets rättsavdelnings försorg har införskaffats
upplysning om i vissa andra länder gällande bestämmelser i ämnet. Efter
det de uppgifter och meddelanden, som i övrigt funnits erforderliga, infordrats,
har den 18 november 1916 överlämnats den verkställda utredningen
ävensom därav föranledda förslag till lagbestämmelser. Kostnaderna
hava uppgått till ett mindre belopp.

Kassaförlagsko in mitten.

Den 8 juli 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att utreda,
vilka särskilda anordningar kunna erfordras i syfte att trygga statsverkets
tillgång till nödigt kassaförlag, i händelse av begränsning eller upphävande
av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt
statsverket samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Till ordförande i kommittén utsåg Kungl. Maj:t generaldirektören
greve Hans Hansson Wachtmeister samt till ledamöter: ledamoten av riksdagens
andra kammare, bruksägaren Axel Ekman, ledamoten av samma

191

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kammare, folkskolläraren Emil Kristensson och ledamoten av riksdagens
första kammare friherre Bror Karl Johan Langenskiöld.

Betänkande och förslag äro under utarbetande.

Kostnaderna belöpa sig till omkring 6,000 kronor.

Skatteutjämning ssakkunnig a.

På grund av nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat sakkunniga personer med uppdrag
att efter samråd med kommunalskattekommitterade utreda, huruvida,
i avbidan på definitiva anordningar för åstadkommande av större likformighet
i det kommunala skattetrycket, provisoriska åtgärder kunde vidtagas
för åvägabringande av skatteiindring i kommuner med oskäligt hög
utdebitering för kommunala ändamål, samt utarbeta det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning. ,

De sakkunniga äro: landshövdingen Alexis Hammarström, Växjö
(ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare greve Kaoul Hamilton,
Ovesholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
Ernst Otto .Magnusson, Tennhult, ledamoten av riksdagens andra kammare
friherre Erik Palmstierna, Stockholm, och revisionssekreteraren Erik Lilienberg,
Stockholm.

Efter framställning av de sakkunniga hava inom statistiska centralbyrån
vissa, för de sakkunnigas arbete erforderliga statistiska utredningar
utförts.

Vid 1916 års slut förelåg utarbetat förslag till kungörelse angående
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner. Utarbetandet
av motivering till förslaget
fört arbetet i början av år 1917.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill utgången av år
1916 uppgått till omkring 4,200 kronor.

Sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att
belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för finansdepartementet
samma dag tillkallat professorn Nils Richard Wohlin, Stockholm,
som sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, som
är ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste
framtiden, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de framställningar,
vartill under utredningsarbetet anledning kan föreligga.

Ifrågavarande utredning har i enlighet med departementschefens anmodan
under årets lopp i första rummet omfattat en utredning av verk -

192

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningarna på det svenska näringslivet av den mellan Sverige och Tyska
riket den 2 maj 1911 avslutade handels- och sjöfartstraktaten. För detta
sylte hava representanter för de viktigare av traktaten berörda näringsgrenarna
varit sammankallade till muntliga överläggningar. Dessutom
hava skriftliga upplysningar i ämnet inhämtats genom en enquete bland
industriidkare, varjämte vissa statistiska utredningar blivit verkställda.
Undersökningen förelåg vid 1916 års slut i det närmaste avslutad.

I övrigt har genom beskickningar och konsulat i vissa främmande
länder ävensom på andra vägar ett större material av skrivelser och tryckta
publikationer insamlats, berörande den handelspolitiska utvecklingen under
den närmaste framtiden. Vissa spörsmål om exportindustriernas organisation
under och efter kriget hava upptagits till särskild utredning.

Kostnaderna för utredningen belöpte sig vid 1916 års slut till 3,136
kronor 39 öre.

Sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlagstiftning
skommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens in. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 25 juli 1916 har chefen för finansdepartementet
tillkallat revisionssekreteraren friherre Adam Giertta att såsom
sakkunnig inom nämnda departement biträda med bearbetande av
inkomna yttranden över patentlagstiftningskoinmitténs förslag till lag mot
illojal konkurrens in. m. ävensom vid handläggning i övrigt av ifrågavarande
förslag.

Arbetet, som bestått i lagförslagets beredande till föredragning, har
fortskridit så långt, att vissa delar av förslaget och särskilt dess tryckfrihetsrättsliga
del varit föremål för behandling i statsrådsberedningen.

Kostnaderna för utredningen intill årsskiftet hava uppgått till omkring
3,044 kronor.

Sakkunnig för behandling av frågan om omorganisation av kommerskolleg
klint

Jämlikt nådigt bemyndigande den 23 september 1916 har chefen
för finansdepartementet samma dag tillkallat kommerserådet Per Gustaf
Friberg för att såsom sakkunnig inom departementet biträda med förberedande
behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium.

Den sakkunnige har påbörjat sitt arbete, vilket ännu icke medfört
några utgifter för statsverket.

Redogörelse rörande svenska statsmakternas åtgärder till näringslivets
stöd under krigstiden.

Den 29 september 1916 har Kungl. Maj:t uppdragit åt ledamoten

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av riksdagens andra kammare, filosofie doktorn K. Hildebrand att enligt
åtagande utarbeta eu fortsatt redogörelse, avseende år 1916, över de svenska
statsmakterna och krigstidens folkhushållning.

Redogörelsen utarbetas i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
liknande framställning och beräknas föreligga färdig omkring'' den 20 ianuari
1917. J

Kommitterade för tonnageanskaffning.

_ Med hänsyn till angelägenheten därav, att allt fortfarande i olika
riktningar verksamma åtgärder vidtagas till anskaffande av erforderligt
tonnage för statens import av brödsäd, fodermedel m. m. har Kungl. Magt
den 19 december 1916 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla
lämpliga representanter för rederinäringen att förmedla i sådant avseende
erforderlig förbindelse med de svenska rederierna.

För detta ändamål har chefen för finansdepartementet tillkallat generalkonsuln
Axel A:son Johnson, direktören i Stockholms rederiaktiebolag.
Svea Hjalmar Blomberg och direktören i rederiaktiebolaget Transatlantic
Gunnar Carlsson. ''

Kommitterade, åt vilka till en början uppdrogs att söka anskaffa
tonnage för import av omkring 50,000 ton spannmål för tiden januarifebruari
1917, hava efter förhandlingar med i frågakommande svenska redare
anmält, att detta tonnage finnes disponibelt. Kommitterades arbete
fortgår för anskaffande av ytterligare erforderligt tonnage för liknande
ändamål.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom nådigt beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
in. in., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra

Bill. till rihsd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 25

Riksdags-Berättelsen.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad,
H. C. Dunér, Uppsala, och G. Mittag-Leffler, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt
lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare,
vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V.
Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Nordenskiöld,
Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år 1913
och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på tronen
överlämnade han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprins
Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet
vid kommitténs sammanträden.

Kommitténs arbete under år 1916 har bestått i befordrandet till
trycket av färdiga avhandlingar och i kompletterande av de få återstående.

Korrektur föreligger av S. IT D1. Förbindelser av bipunkter med
nätet, S. 111. E1. Astronomiska observationer 1901, och S. VII. B. Magnetiska
variationsobservationer, varjämte S. I. Historiken börjat tryckas,
ehuru översättningen av denna omfattande avhandling ej är fullt slutförd,
beroende på svårigheten att kunna odelat disponera fullt kompetenta översättare
för detta arbete.

Vidare återstår eu slutrevision av S. VI. B. Lokalattraktionerna, som
ej kan avslutas förrän avhandlingarna om topografien och geologien äro
fullt färdiga, vilket dock kan väntas under den närmaste tiden.

Professor G. De Geer har utarbetat en karta över de gamla denudationsytorna,
som särskilt inom norra delen av gradmätningsnätet äro av
genomgripande betydelse för uppfattningen av såväl områdets byggnad
som dess nedisning. Även övriga förarbeten för den geologiska och geografiska
beskrivningen äro snart slutförda.

Totalkostnaden för kommittén till och med 1916 har uppgått till
omkring 58,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Eldigt nådigt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t; åt en
kommitté, bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de penningbelopp,
som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Ålvsborgs län. I kommitténs sammansättning har den förändring
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommitté”
uppdraget, varjämte Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och sedan Hedin avlidit, har kammarrådet A.
W. Dufwa, Stockholm, genom nådigt beslut den 17 september 1914 erhållit
uppdrag att vara ledamot av kommittén. För närvarande utgöres kommittén
således av Noreen och Dufwa.

Eldigt nådigt beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter en
något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i kamerala
frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén, numera
Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin, numera i
dennes ställe Dufwa, har genom nådigt brev den 8 december 1911 anbefallts
undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Under år 1916 hava undersökningar i orten verkställts inom Värmlands
län för Älvdals härad. Excerperingen av ortnamn ur äldre otryckta
källor har under året fortsatts av rektorn, fil. lic. S. Jansson. Kostnaderna
härför hava bestritts av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. För
tryckning har kommittén utarbetat manuskript för gårdsnamnen i Fellingsbro
härad samt i Stora Mel lösa socken av Askers härad av Örebro län.
För Värmlands lån har kommittén för tryckning bearbetat gårdsnamnen i
Gillbergs och Nyeds härader, avslutat dessa namns bearbetning inom det
under år 1915 påbörjade Näs härad samt påbörjat Älvdals härad, varjämte
naturnamnen i Näs och Gillbergs härader bearbetats. Register har uppgjorts
till den redan av trycket utgivna del XVIII av Älvsborgs län. Till
trycket har under år 1916 befordrats redogörelsen för Marks härad norra
delen.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län hava nu
redogörelser för I6V2 av länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
redogörelserna för återstående IV2 härad föreligga i så gott som tryck -

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

färdigt skick. Register till delarna II—VI, Vill och X—XIX har uppgjorts.
För Örebro och Värmlands län är undersökningen i orten slutförd
och bearbetningen verkställd, vad angår Örebro län av de territoriella
namnen i 13 av länets 15 härader, och beträffande Värmlands län av
de territoriella namnen i 12 av länets 14 härader samt av naturnamnen i
3 liärädGr»

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på de nya topografiska kartbladen
Norra Finnskoga, Älvdal och Fulufjäll samt för översiktsbladen Växjö och
Göteborg reviderat de gamla topografiska bladen Växjö, Huseby, Jönköping
Ny dala, Kalmar, Linköping, Oskarshamn, Västervik, Valdemarsvik,
Mönsterås, Vetlanda, Vimmerby, Halmstad, Ljungby,. Varberg, ölmestad,
Särö, Kungsbacka, Nissafors, Göteborg, Borås, Ulricehamn, Uddevalla,

Skara, Vänersborg. .

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som
kammarkollegium avgivit yttranden i åtskilliga ärenden.

De kostnader kommittén intill årsskiftet 1916—1917 medfört för
statsverket uppgå till omkring 104,780 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med 16,878 kronor 90 öre.
Statsverkets utgifter för kommitténs verksamhet under år 1916 uppgå till
5,432 kronor 32 öre, nämligen kommittéledamöternas arvoden och reseersättningar
1,432 kronor 32 öre och sekreterarens arvode 4,000 kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets löneförmåner.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner, hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J Ekman, statskommissarien
C. G. Sylvan, Stockholm, och kontraktsprosten Ludv. Lindberg,
Stora Tuna, hava* under år 1916 uppgjort och till Kungl. Maj:t överlämnat
förslag till reglering av den kyrkliga indelningen och organisationen
samt till löneregleringar för prästerskapet i 36 pastorat, där nu gällande
lönereglering upphör att äga tillämpning den 30 april 1918, i samtliga
nåo-ot °över 200 pastorat, där nu gällande lönereglering utlöper den 30
april 1919, samt i 75 pastorat, där lönereglering senare utlöper. Dessutom
hava utförts åtskilliga i samband med löneregleringsarbetet stående arbeten
av statistisk eller eljest förberedande natur samt den 23 november 1916
till Kungl. Maj:t avlåtits skrivelse med underdånigt förslag till ändrad lydelse
av 37 § i Kungl. förordningen angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen den 15 september 1911.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava för

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tiden från och med juli 1910, då arbetet tog sin början, till 1916 års
slut belöpt sig till sammanlagt omkring 71,300 kronor.

Katekesnämnden.

För främjande av katekesfrågans lösning förordtiade K un o-l. Mart
genom nådigt beslut den 24 mars 1911 för en tid av tre år, räknat från
och med den 1 maj 1911, en nämnd med uppgift att granska förslag till
läroböcker i den kristna tros- och sedeläran, samt utsåg därvid till^ordförande
i nämnden biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström och till
ledamöter överdirektören B. J:son Bergqvist, Stockholm, professor E. M.
Billin g, Uppsala, överläraren, numera undervisningsrådet N. O. Bruce,
Stockholm, extra ordinarie hovpredikanten, kyrkoherden i Södertälje pastorat
friherre K. A. Leijonhufvud samt f. d. byråchefen i ecklesiastikdepartemeritet,
kanslirådet I. A. Lyttkens, Stockholm. I nämndens sammansättning
hava därefter de förändringar ägt rum, att Kungl. Maj:t på
därom gjorda underdåniga ansökningar entledigat Bergqvist, Bruce och friherre
Leijonhufvud från uppdraget såsom ledamöter av nämnden, Bero-qvist
från och med den 5 oktober 1912, Bruce från och med den 24 oktober
samma år och friherre Leijonhufvud med utgången av april 1914, samt
förordnat läroverksadjunkten N. A. Gudmundsson-Bergstrand, Hälsingborg,
att i Bergqvists ställe, överläraren J. E. Björkman, Kiruna, att i Bruces
ställe och e. o. hovpredikanten, kyrkoherden i Göteborgs Oscar Fredriks
församling V. E. Rundgren att i friherre Leijonhufvuds ställe vara ledamöter
av nämnden.

Genom beslut den 19 december 1913 föreskrev Kungl. Maj:t, att
nämndens verksamhet skulle fortsätta tills vidare under ytterlio-are tre år
räknat från och med den 1 maj 1914.

Såsom av nämnden förordnad sekreterare har tjänstgjort sekreteraren
hos Stockholms folkskoledirektion O. G. S. Wibelius.

Under år 1916 har nämnden haft sammanträden dels i Stockholm
under tjden från och med den 15 februari till och med den 14 mars,
dels i Ostrabo biskopsgård vid Växjö från och med den 12 juli till och
med den 16 september, dels ock i Göteborg från och med den 25 september
till och med den 19 oktober, varjämte av nämnden tillsatta arbetsutskott
på annan tid varit i verksamhet.

Nämnden har under år 1916 avslutat granskningen av de till nämnden
insända 36 läroboksförslagen. Resultatet av nämndens granskningsverksamhet
. har nämnden dels med avseende å sju läroboksförslag framlagt
offentligt i sina i oktober 1913 och i november 1915 efter erhållet
nådigt bemyndigande publicerade »Meddelanden från Kungl. Katekesnämn -

197

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den>> I_n, dels ock beträffande flertalet läroboksförslag delgivit vederbörande
författare enskilt.

På av nämnden gjord underdånig framställning bemyndigade Kungl.
Maj:t genom beslut den 23 juli 1915 nämnden att genom en av nämndens
ledamöter låta utarbeta förslag till lärobok i dm kristna tros- och sedeläran
och föreskrev tillika, att nämnden efter vederbörlig prövning av arbetet
skulle till Kungl. Maj:t inkomma med det yttrande och förslag, vartill
anledning kunde föreflnnas.

I enlighet härmed har nämnden uppdragit åt sin ledamot Rundgren
att utarbeta förslag till lärobok i den kristna tros- och sedeläran, och har
Rundgren därmed varit sysselsatt under senare halvåret 1915 och förra
halvåret 1916. Nämnden, som under år 1916 genomgått och prövat samma
förslag, har för avsikt att under den närmaste tiden avlämna underdånigt

förslag i ämnet. .

Genom beslut den 23 februari 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t
nämnden att genom sakkunnig person låta utföra en reviderad översättning
av Luthers lilla katekes. I och för utförandet av ifrågavarande översättningsarbete
har nämnden uppdragit åt förste teologie professorn vid
Uppsala universitet, domprosten A. H. Lundström, att till nämnden inkomma
med utredning dels därom, vilken tyska text borde läggas till
grund för översättningen, dels ock i vad mån den nuvarande svenska texten
i följd av den svenska kateketiska traditionen kunde anses böra få
företräde vid mellan densamma och den tyska texten rådande, olikhet..
Denna utredning är numera slutförd och resultatet därav offentliggjort i
efter erhållet nådigt bemyndigande publicerade »Meddelanden från Kungl.
Katekesnämnden» III. Jämväl med avseende å ifrågavarande översättningsuppdrag
ämnar nämnden under den närmaste tiden avlämna underdånigt
förslcio''

"Genom beslut den 24 mars 1916 har Kungl. Maj:t anvisat ett belopp
av 500 kronor att av nämnden utdelas till författarna av läroboksförslag
såsom uppmuntran för deras för katekesfrågans lösning ådagalagda intresse.

De kostnader, nämnden medfört för statsverket, uppgingo vid 1916
års slut till omkring 49,316 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen
i Stockholm och Göteborg. . „

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att inom departementet biträda
vid beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm

199

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och Göteborg överdirektören L. Widell, Stockholm, kyrkoherden S. A. Friis,
Stockholm, kyrkoherden P. M. Rydholm, Göteborg, mantalskommissarien
A. W. Rundberg, Göteborg, och rotemannen J. M. Nyström, Stockholm.
Sedan Friis avlidit, tillkallade departementschefen den 18 december 1914
kyrkoherden H. E. Hallberg, Stockholm, såsom sakkunnig i Friis’ ställe.
Rundberg avled år 1915.

Del sakkunniga, som i december 1915 avgivit betänkande, innefattande
förslag till förordning angående bokföring av Stockholms befolkning, hava
den 28 juni 1916 inkommit med motsvarande förslag rörande Göteborsrs
befolkning. ö

Kostnaden för utredningen uppgår till omkring 10,437 kronor.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

_ Genom nådigt beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en
särskild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i
Stockholm, och enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén
utfärdade instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med nämnda
instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt
som ekonomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade med
planläggningen och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna
m. in. för tekniska högskolan, vartill anslagits eu summa av 4,619,000
kronor, samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och snarast
möjligt fullbordas. »

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den
1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter förste
intententen I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn

K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1916 till den 13 december 1916 haft 13
sammanträden och därvid handlagt ett stort antal smärre ärenden samt
avslutat följande större entreprenadavtal:

rörande målningsarbete med firman A. Bildmark & Son, Stockholm;
rörande möbler med Carl Fredrikssons träförädlingsaktiebolag i
Katrineholm, Wester & Aströms snickerifabrik, Sundbyberg, Tranås snickerifabrik,
fångvårdsstyrelsen, J. A. LagerqÄist och Karl Kleiner, de båda
sistnämnda i Stockholm, samt

rörande den maskinella och laboratorieutrustningen med: aktiebolaget
Siemens-Sehuckert, Stockholm, Malcus Holmquist, Halmstad, Calvert & C:o,
Göteborg, Fritz Egnell, Stockholm samt Södertälje verkstäder.

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetena å de byggnader, till vilka 1911 års riksdag beviljat medel,
hava framskridit så långt, att alla putsningsarbeten äro avslutade, golven
inlagda, största delen av det fasta snickeriet fullbordat samt målningsarbetena°
påbörjade. Vad det yttre beträffar äro samtliga byggnad sstommar
färdiga och hava förberedande planeringsarbeten å gårdarna påbörjats.

^ Beträffande byggnaden för det kemiska laboratoriet har entreprenadkontrakt
rörande schaktning och sprängning upprättats med Granit- och
Betongaktiebolaget i Stockholm, som även påbörjat dessa arbetens utförande.

Kostnaden för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive
kostnad för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning samt skriv- och bokföringsmaterial,
uppgick vid 1916 års utgång till i runt tal o2,100 kronor,
vilket belopp enligt föreskrift i kommitténs instruktion utbetalts från byggnadsanslaget.

Lärarlönenämnden.

Genom beslut den 5 juli 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt en utredningsnämnd
att efter verkställd undersökning framlägga förberedande. förslag
till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen dels vid rikets
allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning i utsträckt
omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande —
dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna, dels ock, i
den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda skolor
närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i nämnden förordnades kanslirådet
P. E. Lindström, Stockholm, samt till medlemmar dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm,
läroverksadjunkten A. Holkers, Göteborg, ledamoten av riksdagens första
kammare, läroverksadjunkten O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K. H.
Segerborg, Stockholm, seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun,
ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, numera undervisningsrådet
N. O. Bruce, Arlöv, folkskolläraren S. Nylund, Stockholm, folkskollärarinnan
Matilda Persson, Sonstorp, samt småskollärarinnan Anna
Olsson, Kolbäck. Genom nådigt beslut den 19 december 1913 entledigade
Kungl Maj:t på gjord ansökan Bruce med utgången av år 1913 från förordnandet
som ledamot i nämnden.

Kungl. Maj:t uppdrog vidare den 10 oktober 1913 åt nämnden att,
sedan det arbete, som anförtrfttts åt nämnden genom ovannämnda nådiga
beslut, slutförts, verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag rörande
löneförhållandena vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Genom beslut den 13 oktober 1915 föreskrev Kungl. Maj:t, att det
Segerborgj Anna Elisabet Sörensen, Matilda Persson och Anna Olsson

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

201

meddelade uppdrag att vara ledamöter av sagda nämnd skulle — i den
mån deras medverkan ej erfordrades för slutförande av det nämnden genom
nådiga beslutet den 5 juli 1912 förelagda arbetet — upphöra, då nämnden
övergingc till behandling av frågan om löneförhållandena vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, samt förordnade föreståndarinnan för Djursholms
samskola, filosofie magistern Ester Charlotta Lager och lärarinnan
vid Strängnäs elementarläroverk för flickor Ninni Huldt att från nämnda
tid vara ledamöter av ifrågavarande nämnd. Sedan Ninni Huldt anhållit
om entledigande från det henne sålunda lämnade uppdraget förordnade
Kungl. Maj:t genom beslut den 9 november 1915 föreståndarinnan för
Kjellbergska flickskolan och högre lärarinneseminariet i Göreborg Thyra
Kullgren att i Ninni Huldts ställe vara ledamot av nämnden.

Nämnden har under år 1916 utarbetat förslag angående den kvinnliga
lärarpersonalens vid statsunderstödda enskilda läroanstalter avlöning
och pensionering samt utfört beräkningar angående de ökade kostnader,
som ett genomförande av nämndens löneregleringsförslag skulle medföra.
Därjämte har nämnden varit sysselsatt med utarbetande av förslag rörande
avlöning under sjukdom och pension för manliga lärare vid ovanäinnnda
läroanstalter.

Nämndens betänkande angående berörda frågor är under tryckning.

Statens kostnader för nämnden uppgingo den 31 december 1916 till
omkring 319,540 kronor.

Bibelkommissionen.

Bibelkommissionen, bestående av f. d. professorna E. H. W. Tegnér,
Lund, och E. G. W. N. Rudin, Uppsala, samt biskopen J. W. Personne,
Linköping, avslutade, med biträde av en för ändamålet särskilt förordnad
granskningsnämnd, under år 1912 sitt arbete med översättning av nya
testamentet och befordrade samma år översättningen till trycket, varefter,
sedan ett på grund av vissa omständigheter fördröjt tillägg, omfattande ordförklaringar
in. in., blivit färdigt, översättningen i maj 1915 överlämnades
till Kungl. Maj:t.

Genom beslut den 1 oktober 1915 inhämtade Kungl. Magt kyrkomötets
yttrande över ej mindre den år 1903 för kyrkomötet framlagda
provöversättningen av gamla testamentets kanoniska böcker än även den
av bibelkommissionen verkställda, överarbetade provöversättningen av nya
testamentet.

Härefter uppdrog Kungl Maj:t genom beslut den 3 december 1915
åt kommissionen att, efter införande i den av Kungl. Maj:t till kyrkomötet
överlämnade översättningen av de utav kyrkomötets bibelnämnd för Bill.

till riksd. prot. 1917. 1 Sami. 1 Avd. 26

Riksdags-Berättelsen.

202 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ordade rättelser och av de nödvändiga ändringar, som bibelkommissionen
i övrigt kunde finna påkallade, före den 1 september 1916 utgiva en ny
normalupplaga av gamla och nya testamentets kanoniska böcker med skyldighet
för bibelkommissionen att i god tid hos Kungl. Maj:t göra framställning
beträffande upplagans tryckning. Vidare förordnade Kungl Maj:t,
att bibelkommissionen vid utförande av detta uppdrag skulle bestå av
dåvarande biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström, Personne och
Tegnér, varjämte föreskrevs, att erforderliga förberedande utredningar
skulle verkställas med avseende å gamla testamentet av Tegnér och med
avseende å nya testamentet av Lindström. Därjämte förordnade Kungl.
Maj:t docenten vid universitetet i Lund E. Eidem och docenten vid universitetet
i Uppsala C. J. Lindblom att vid ifrågavarande förberedande
utredningar biträda den förre Tegnér och den senare Lindström. Sedan
Lindström den 12 oktober 1916 avlidit, har Kungl. Maj .t genom beslut
den 24 oktober 1916 förordnat bemälde Lindblom att vid utförande av
ifrågakomna uppdrag i Lindströms ställe vara ledamot av bibelkommissionen.

Med anledning av gjord framställning beviljades genom beslut den
1 september 1916 kommissionen uppskov till den 1 mars 1917 med utgivandet
av förberörda normalupplaga. Sedan kommissionen i underdånig
skrivelse den 30 oktober 1916 anmält att översättningen av nya testamentet
förelåge i manuskript färdigt till sättning och tryckning samt, vad beträffade
översättningen av gamla testamentet, anhållit att, ehuru densamma
ännu icke förelåge färdig i manuskript av praktiska skäl redan nu få påbörja
sättningen jämväl av denna översättning, har Kungl. Maj:t den 14
november 1916 bemyndigat bibelkommissionen att till trycket befordra
ifrågavarande normalupplaga av gamla och ny testamentets kanoniska böcker.
Enligt vad sedermera upplysts är översättningen av gamla testamentets
kanoniska böcker numera till större delen utförd.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.

Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet den 29
oktober 1913 jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga för behandling
av frågan om överintendentsämbetets omorganisation m. in. avgiva
utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården i riket samt
att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna därtill
kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av fornminnesmuseerna
i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kom -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mitten riksantikvarien K. B. Satin, Stockholm, tillika ordförande, professorn
J. S. Curinan, Stockholm, majoren E. G. Kellgren, Visby, antikvarien O.
Th. danse, Stockholm, intendenten A. Nilsson, Stockholm, häradshövdingen

L. K. V. Sandberg, Tranås, och dåvarande ledamoten av riksdagens andra
kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Maj:t, att kommittén
finge vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål lörekomme till behandling
inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

Sedan en subkommitté, bestående under tiden 8 januari—25 maj
1916 av Salm, Curman och Sandberg samt under tiden 26 maj-—10 juni
av den sistnämnde ensam, varit sysselsatt med att genomgå och ytterligare
utforma ett under år 1915 utarbetat förslag till betänkande, i vad detsamma
avsåge såväl lagtext som historik, motivering och redogörelse för
den utländska lagstiftningen inom det under kommitténs uppdrag fallande
området, har kommittén varit samlad till överläggningar i plenum under
tiden den 10—22 juni. Under dessa sammanträden har förslaget till betänkande
i sin helhet genomgåtts, varvid detsamma med avseende å lagtexten
i alla väsentliga delar erhållit sin slutgiltiga utformning samt i övrigt till
sitt innehåll, om också icke till sin formulering ingående fixerats.

Av kommitténs arbete återstår slutjusteringen av betänkandet, sedan
ett för sådant ändamål avsett sammanträde i oktober månad måst
uppskjutas på grund av sjukdom bland kommittéledamöterna.

För kommittén har till 1916 års utgång av statsmedel utbetalts ett
belopp av omkring 35,811 kronor.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken.

Efter det samtliga ecklesiastika konsistorier avgivit infordrade utlåtande
över ett av biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing i april 1913
avgivet förslag till vissa ändringar i och tillägg till kyrkohandboken, lämnades
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1915 Billing tillfälle
att vidtaga de ändringar och jämkningar i förslaget, som han med anledning
av berörda utlåtanden kunde finna nödiga. Efter att hava begagnat
sig av det sålunda beredda tillfället, överlämnade Billing med en i maj
1915 dagtecknad skrivelse det reviderade förslaget till Kungl. Maj:t.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 juli 1915 uppdrogs åt Billing
att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag till ändringar i eller tillägg
till kyrkohandboken, som kunde finnas nödiga och lämpliga i anledning
av det utav 1915 års riksdag antagna förslaget till lag om äktenskaps in -

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gående och upplösning m. in.; och överlämnade Billing med skrivelse den
20 juli 1915 förslag i sistnämnda hänseende.

Den 19 november 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt Billing att i det
av honom utarbetade förslaget till kyrkohandbokens revision införa de
ändringar och tillägg, som kyrkomötet i skrivelse den 15 november 1915
föreslagit.

Det av sist omförmälda uppdrag föranledda arbetet, som i huvudsak
avsett att vidtaga de ändringar och tillägg, som av kyrkomötet föreslagits
och som härav hava varit konsekvenser, samt sådana, som blivit en följd
av den senaste provöversättningen av bibeln, är under år 1916 slutfört.

Statsverkets kostnader i anledning av ifrågavarande arbete belöpa sig
till omkring 1,566 kronor.

Gymnastikkommittén.

Genom nådigt beslut den 9 juli 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté att efter verkställd utredning rörande omfattningen och arten
av den undervisning i gymnastik och idrott, som borde meddelas vid sådana
läroanstalter, där lärarkrafter med högre utbildning kunde beräknas
komma till användning, till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag
dels angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet samt
rörande anskaffande av nya lokaler för detsamma, dels ock angående de
övriga åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseendet av landels
behov av högre kvalificerade lärare i gymnastik och idrott, och utsåg
Kungl. Maj:t till ledamöter av kommittén dåvarande t. f. landshövdingen
i Norrbottens län W. Murray, Luleå, tillika ordförande, gymnastikläraren
vid högre allmänna läroverket i Örebro, löjtnanten K. F. S. Adrian, överläraren
vid gymnastiska centralinstitutet majoren S. A. Drakenberg, direktören
J. S. Edström, Västerås, överstelöjtnanten vid norra skånska infanteriregementet
K. A. Genberg, professorn vid universitetet i Uppsala J. V.
Hultkrantz, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren P.

M. Olsson i Blädinge, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
S. Persson, Norrköping, och rektorn vid högre allmänna läroverket i Falun
A. A. R. E. Sundberg.

Sedan Hultkrantz avsagt sig uppdraget att vara ledamot i kommittén,
utsåg Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 8 oktober 1915 i hans ställe
till ledamot professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet G.
Hedrén.

Amanuensen i ecklesiastikdepartementet B. Knös, som ursprungligen
förordnats att vara sekreterare hos kommittén, har genom nådigt beslut
den 23 september 1916 entledigats från sekreteraruppdråget, och har ama -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nuensen i nämnda departement G. H. Berggren samma dag förordnats att
vara kommitténs sekreterare.

Under år 1916 har kommittén varit för sammanträden samlad följande
tider: den 24—den 31 januari, den 15 juli—den 2 augusti och den
4—den 9 december. Under mellanliggande tider har ett av kommittén
tillsatt arbetsutskott uppdragit grundlinjer för ett blivande betänkande och
påbörjat utarbetandet av detsamma, varjämte enskilda kommittéledamöter
verkställt vissa utredningsarbeten.

Kommitténs arbeten hava hunnit till ett tämligen framskridet stadium
och lära kunna avslutas under loppet av år 1917.

Kostnaderna för kommittén uppgingo vid 1916 års utgång till omkring
22,091 kronor.

Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden
m. in.

Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att efter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande
och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda
kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning
skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar
lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över denna
förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills vidare
ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna;
och utsåg Kungl. Magt till ordförande i denna kommitté generaldirektören
greve H. H. Wachtmeister samt till ledamöter kammarrådet
friherre C. F. von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschöld.

Till sekreterare har kommittén antagit numera fiskalen hos kammarkollegium
H. Nordström.

Genom nådigt beslut den 28 januari 1916 förordnades, att kommitténs
uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av de
ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang härmed förordnades till ledamot
i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag
jägmästaren Ernst Andersson i Ockelbo.

Kommittén har under året hållit ett nittiotal sammanträden. Under
vissa tider hava ledamöterna Tigerschöld och friherre von Otter arbetat
såsom en särskild subkoinmitté. Jämlikt nådigt bemyndigande har kommittén
under året företagit 4 resor och därunder besökt dels ett antal
ecklesiastika skogar inom olika delar av landet, dels ock vederbörande
revirförvaltares expeditioner. Under resorna har kommittén även haft

206

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

överläggningar med vederbörande boställshavare. Två av kommitténs ledamöter
hava vidare företagit en kortare studieresa till Danmark.

Frågan om lämpligaste sättet för förvaltningen av de prästerliga
avlöningstillgångarna har varit föremål för förberedande diskussion inom
kommittén. För att läggas till grund för den kommande slutliga behandlingen
av frågan hava utförliga promemorior utarbetats såväl angående den
nuvarande förvaltningen och dess brister som beträffande sättet för dessa
bristers avhjälpande.

Kommittén har låtit verkställa ett antal statistiska utredningar, bland
dem två jämförelsevis vidlyftiga. Från samtliga pastorat i riket hava införskaffats
såvitt möjligt fullständiga uppgifter på inom pastoratet befintliga
prästerliga avlöningstillgångar, och med ledning härav har utarbetats
en tabell, utvisande särskilt för varje pastorat, i vilken mån kyrkofonden
kan beräknas antingen behöva anlitas för prästerskapets avlöning eller erhålla
överskott av de till pastoratets disposition till prästerskapets avlöning
ställda medel. Vidare har verkställts en undersökning av omkring 250
under de senaste 5 åren upprättade hushållningsplaner för ecklesiastika
skogar inom olika delar av landet (särskilt uttagna provskogar), avsedd
att konstatera skogsinarksarealens fördelning på kalmark och åldersklasser
samt virkesförrådets storlek och fördelning på åldersklasser. Resultatet av
sistnämnda utredning kommer att läggas till grund för en beräkning av
virkeskapitalets storlek och avkastning å samtliga ecklesiastika skogar.
Båda de särskilt berörda utredningarna beräknas vara slutförda vid årsskiftet.
För att inhämta närmare upplysningar i en del frågor rörande
de ecklesiastika skogarna har kommittén vidare till samtliga överjägmästare
och jägmästare utsänt detaljerade frågeformulär.

Vidare hava ett antal särskilda ärenden, vilka stå i samband med det
åt kommittén givna uppdraget, av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén.

Uti två av dessa ärenden har kommittén under året avgivit betänkanden
nämligen dels den 17 mars 1916 i fråga om förordnande av kronoombud
vid vissa ecklesiastika boställssyner och dels den 28 juni 1916
angående erdietliga grunder för beräkning av pastoraten tillkommande avkastning
från ecklesiastika boställens skogar. Ytterligare ett av de till
kommittén remitterade särskilda ärendena har undergått förberedande behandling
inom kommittén.

Vid kommitténs arbete, i den mån detta berört de ecklesiastika skogarna,
har amanuensen i kungl. domänstyrelsen extra jägmästaren Nils
Schager biträtt.

Kostnaderna för kommittén uppgingo vid årsskiftet 1916 1917 till

omkring 34,200 kronor.

207

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.

Sedan särskilda, jämlikt nådigt bemyndigande den 20 januari 1915,
inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning
av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen med skrivelse
den 19 maj 1915 överlämnat dels förslag till lag angående kantorer,
dels ock förslag till grunder för statsbidrag till kantorers avlönande, samt
genom remiss utlåtanden över berörda förslag inhämtats från åtskilliga
myndigheter, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1915 åt
regeringsrådet G. Thulin att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid utarbetande
av förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen.

Sedan det till Thulin överlämnade materialet bearbetats har Thulin,
med föranledande särskilt av från kammarkollegiets sida gjorda erinringar,
från samtliga pastorsämbeten i riket infordrat uppgifter bl. a. angående klockarnas
nuvarande göromål, kompetens samt de av dem innehavda boställen
och jordar m. in. Dessa uppgifter hava numera till större delen inkommit
och jämväl bearbetats, varjämte kompletterande undersökningar verkställts i
arkiv i såväl huvudstaden som landsorten. Tillika har Thulin under en resa
till Köpenhamn tagit kännedom om motsvarande förhållanden i Danmark.

Statsverkets kostnader för uppdraget uppgingo vid 1916 års slut till
omkring 2,900 kronor.

Psalmboksnämnden.

Genom beslut den 23 december 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
nämnd, bestående av biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing, biskopen i
Karlstads stift J. A. Eklund, biskopen i Härnösands stift E. F. Lönegren,
redaktören E. N. Söderberg, Uppsala, skriftställaren P. A. L. Hallström,
Storängen, samt adjunkten vid högre allmänna läroverket i Örebro K. G.
E. Liedgren att efter granskning av 1914 års psalmboksförlag utarbeta
förslag till ny psalmbok för svenska kyrkan. Under år 1916 hava Hallström
och Liedgren på egen begäran entledigats från det dem sålunda
meddelade uppdraget; och har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 4
augusti 1916 förordnat docenten vid universitetet i Lund Martin Fredrik
Böök till ledamot av nämnden.

Nämnden har under år 1916 sammanträtt in plerto å följande tider:
den 12—25 februari, den 6 juli—den 4 augusti samt den 10—22 november.
Sistnämnda dag var nämnden färdig med sitt förslag, som för närvarande
är under tryckning.

Kostnaderna för nämnden uppgingo vid 1916 års utgång till omkring
5,100 kronor.

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för beredande av frågan om skogsuförvaltningsdtgärder, avsedda
att under år 1916 bekostas av kyrkofonden.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
genom beslut den 6 februari 1916 tillförordnade byråchefen i
domänstyrelsen Conrad Isidor Stiernspetz att såsom sakkunnig inom departementet
biträda vid beredande av frågan om skogsförvaltningsåtgärder,
avsedda att under år 1916 bekostas av kyrkofonden.

Stiernspetz har den 6 juli 1916 inkommit med utredning i ärendet.

Kostnaden för utredningen uppgår till omkring 410 kronor.

Koralbokskommittén.

Genom nådigt beslut den 31 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt
en kommitté att utarbeta förslag till en efter det nya psalm boksförslaget
lämpad koralbok. Till ordförande i kommittén utsågs ärkebiskopen Lars
Olof Jonathan Söderblom, Uppsala, samt till övriga ledamöter av densamma
organisten Oskar Ludvig Blom, Stockholm, domkyrkoorganisten
Karl Ivar Nathanael Widéen, Skara, och läraren i harmonilära vid musikkonservatoriet
Otto Emanuel Olsson.

Olsson, vilken, sedan inledande överläggningar inom kommittén ägt
rum, hade att utföra det för fullgörande av kommitténs uppdrag erforderliga
förberedande arbetet, har med anledning härav, sedan han verkställt
undersökningar av dels Sveriges, dels övriga protestantiska länders äldre
och nyare koraler och jämfört deras olika melodiformer, i augusti 1916
till kommittén överlämnat ett av honom utarbetat förslag, omfattande de
flesta till koralboken behövliga melodier ävensom dessas rytmiska och
harmoniska gestaltning. Berörda förslag har i detalj genomgåtts vid ett
sammanträde, som kommittén under tio dagar i augusti hållit i Uppsala.
För närvarande är förslaget under ytterligare granskning av ledamöterna
Blom och Widéen. Olsson har emellertid fortsatt arbetet med de återstående
koralerna och bedriver för sådant ändamål omfattande studier av
äldre svenska handskrifter från landets olika bibliotek, i syfte att, såvitt
möjligt, bibringa arbetet en historiskt trogen prägel, varvid hänsyn i första
hand tagits till svensk tradition.

Då psalmbokskominitténs arbete ännu icke föreligger i tryck, torde
förslaget till ny koralbok icke kunna framläggas förr än tidigast våren 1917.

Statsverkets utgifter för kommittén uppgingo vid 1916 års utgång
till omkring 1,792 kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av fråga om förordnande av kronoombud
vid vissa ecklesiastika boställssyner.

Jämlikt nådigt beslut den 21 juni 1916 tillkallade chefen för eckle -

20»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

siastikdepartementet den 22 i samma månad såsom sakkunniga för fortsatt
beredande av fråga om förordnande av kronoombud vid ''vissa ecklesiastika
boställssyner generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister,
kontraktsprosten K. L. Lindberg, Stora Tuna, och ledamoten av riksdagens
första kammare, t. f. domänintendenten K. A. Lindblad, Björnlunda.

De sakkunniga hava vid sammanträde den 28 juni 1916 avgivit
yttrande i ämnet, varmed det dem lämnade uppdraget är fullgjort.

Sakkunniga för_ avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.

Genom nådigt beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kun°rl.
Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga
för att efter samråd med domkapitlet i Strängnäs avgiva underdånig
yttrande i fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i
Strängnäs domkyrkas korfönster. I anledning härav tillkallades såsom
sakkunniga i omförmälda hänseende överintendenten för Nationalmuseum
Sven Richard Bergh, professorerna Israel Laurentius Wahlman, Stocksund,
och Jon Sigurd Curman, Stockholm, arkitekten Charles August Theodor
Lindholm, Stockholm, samt konstnären Carl Emil Milles, Herserud.

De sakkunniga hava den 23 november 1916 hållit ett förberedande
sammanträde.

Uppdraget har intill utgången av år 1916 icke medfört någon kostnad
för statsverket.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska
undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handels undervisningen in. m.

På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 15 december 1916 såsom sakkunniga för att
inom departementet biträda vid den fortsatta utredningen av frågorna om
den lägre tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handels^
ndervisningen samt det inbördes förhållandet mellan dessa olika undervisningsområden
tillkallat landshövdingen i Kristianstads län friherre
Gerard Louis de Geer, slöjdinspektören hos folkskolöverstyrelsen Jakob
Hjalmar Berg, tekniske konsulenten hos kommerskollegium, lektorn Per
Vilhelm Mikael Berglund, modellsnickaren Wiktor Emanuel Karlsson,
Stockholm, inspektören över den lägre lantbruksund ervisningen i södra
distriktet Erik Ljung, Svalöv, rektorn vid tekniska elementarskolan i Malmö
Fritz Gustaf Albrecht Montén, skräddarmästaren Johan Fredrik Nyström,
Stockholm, ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren David

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 27

Riksdans-Berättelsen.

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hjälmar Pettersson i Bjälbo och folkskolläraren Klas Värner Rydén, rektorn
vid Kristinehams praktiska skola Nils Schenke och överingenjören
Ivar Svedberg, Billesholm. Till de sakkunnigas ordförande har de Geer
utsetts, varjämte åt Montén uppdragits att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava icke under år 1916 hållit något sammanträde.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande
lärarnas vid de allmänna'' läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna ställning i disciplinärt avseende.

Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
genom beslut den 27 december 1916 såsom sakkunnig för att inom
departementet biträda vid utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
beträffande lärarnas vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna ställning i disciplinärt avseende tillkallat
docenten i civilrätt vid universitetet i Uppsala H. C. Wikander.

Jordbruksdepartementet.

Fattigvård slag stiftning skommittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908 att verkställa
av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård; den 9
oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av
riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november 1908
att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn den 13 juni
1902 och därmed sammanhängande stadganden tarvade omarbetning; den
20 november 1908 att i anledning av riksdagens skrivelse den 7 april
1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sätt åtal i vidsträcktare
mån än nu medgåves, kunde anställas för vissa förbrytelser,
som av målsmän begingos emot minderåriga eller dem, vilka saknade förståndets
fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av riksdagens
skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande, i vad mån ändring kunde
ske av 5 kap. 3 § strafflagen ''i syfte att där omförmälda minderåriga för -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.. 21}

brytare måtte i större utsträckning än för närvarande vore medjrivet kunna
insättas i allmän uppfostringsanstalt; samt den 15 augusti 1912 att ta<*a
i övervägande eu av svenska fattigvårds förbundet gjord framställning om
utredning av frågan om pensionering av fattigvårds- och barnavård sfunktionärer.
Härförutom hava en del andra ärenden, som stå i sammanhan"-

med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Kungl. Mai:t remitterats
till densamma.

Kommitténs ledamöter voro vid årets början landshövdingen J. Widen,
Östersund, ordförande, godsägaren O. Björklund, Rörön,° Månsåsen,
iattigvardsinspektören A. Lindblom, Stockholm, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren
J. Linders, Stockholm, tillika sekreterare, hemmansägaren
L. O. Magnusson, Törnhult, Målaskog, och fröken Ebba Pauli, Stockholm,
samt i fråga om lösdrivarlagstiftningen i stället för fröken Pauli direktoren
L. L. Reutercrona, Svartsjö. Sedan fröken Pauli på grund av sjukdom
b igärt entledigande från uppdraget att vara ledamot i kommittén,
nar Kungl. Maj:t förordnat professorn vid karolinska mediko-kiruro-iska
institutet överläkaren vid allmänna barnhuset, medicine doktorn I. Jundell
samt fröken Ebba Medberg att såsom ledamöter deltaga i kommitténs arbete
i vad det avser revision av lagen om fosterbarns vård samt lamell angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn
ävensom i de frågor rörande barnavården, som kommittén i övrio-t har att
behandla. "

Kommittén, som tidigare avgivit betänkande med förslag till la o- om
behandling av alkoholister samt under år 1915 avlämnat dels betänkande
med förslag till lag om fattigvården in. fl. författningar, dels betänkande
med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 § strafflagen m. fl. författningar
rörande minderåriga förbrytare, har under år 1916 till behandling
törehatt de till barnavården i övrigt hörande frågor, som hänskjutits till
ensamma. Därunder har kommittén i sin nya sammansättning genomgått
största delen av ämnet, varefter provisoriska utkast till lagtext utarbetats
samt avfattandet av motivering påbörjats. Från barnavårdsnämnder
och skyddshem in. fl. anstalter hava infordrats en del uppgifter, vilka delvis
.bearbetats. Under året hava utlåtanden avgivits i anledning av Kun°d
Maj:ts remisser dels å svenska fattigvårdsförbundets skrivelse den 8 m°aj
1912 rörande pensionering av fattigvårds- och barnavårdsfunktionärer dels
a riksdagens skrivelse den 10 maj 1916 angående omhändertagande av
kvinnor, som pa grund av sedeslöst liv fallit fattigvården till last

Plenisammanträden hava hållits: den 28 januari, den 30 mars —
den 13 april, den 26 april — den 16 maj, den 11 augusti — den 7 september
(i Östersund) samt den 15 december. Under övriga tider har

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sekreteraren samt under hösten även ordföranden och andra ledamöter utfört
arbeten åt kommittén. Med Kungl. Maj:ts tillstånd hava ordföranden
och tre ledamöter under oktober månad företagit en resa till Danmark
och Norge för att taga kännedom om vissa delar av barnavårdslagstiftningen
i dessa länder och dess tillämpning.

Utgifterna för kommittén hava enligt från statskontoi’et erhållna
uppgifter" intill 1916 års slut uppgått till 216,417 kr. 5 öre, däri inbegripna
kostnaderna för statistiska utredningar och tryckning av tre kommitténs
betänkanden.

Skogslafystiftningskommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning ''angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda dag närmare angivna skogslagstiltningsfrågor och att för
Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen

kunde föranleda. c

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K. b.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E.
Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederström
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G.
Wisén, Stockholm, vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare. Sedan
f. d. överjägmästaren Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade
Kuno-l. Maj:t till ledamöter i kommittén, den 23 maj 1914 länsjägmästaren
U. Daniélson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten Axel Sahlberg,
Strömnäs, Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgavos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvårdsstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
”samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsavgifter; riksdagens

skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare i
häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark, som
blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att på
liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida kronans
rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning,

213

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och fram1
äggande av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av
skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i syfte att förekomma, att de till fideikommissegendomar hörande
skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid flera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse den 25 maj 1910 angående utredning om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma uppenbar
skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda;

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftningsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagstift ningen, såsom angående socken- och byallmänningars m. fl :s
ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser i’örande
utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till förekommande
av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna
om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgifter, angående understöd åt kommuner
för bildande av kommunalskogar o. s. v.

Kommitténs arbete har oavbrutet fortgått under 1916 och torde bliva
slutfört under innevarande år.

Till expensmedel har åt kommittén utanordnats ett sammanlagt belopp
av 10,000 kronor.

Hemslöjdskommittén.

Den 29 juni 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
utredning om den svenska hemslöjdens nuvarande tillstånd, utvecklingsmöjligheter
och behov inom de särskilda orterna av vårt land
samt att avgiva betänkande och förslag angående de åtgärder, som från
statens sida kunde vara av behovet påkallade för dess understödjande och

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utveckling. Till ordförande i denna kommitté förordnade Ivungl. Maj:t
ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen C. F. Holmquist,
Falun, och till ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens
första kammare, f. d. auditören A. H. Fahlén, Sollefteå, sekreteraren hos
Malmöhus läns hushållningssällskap J. G. J:son Leufvén, Malmö, fröken
Lilli Ziekerman, Stockholm, och fröken Gärda Björck, Linköping.

Kommittén har under år 1916 sammanträtt in pleno i Ramlösa
brunn under tiden 6—30 juli samt i Stockholm under tiden 27 november
—12 december. Härvid har i korrektur genomgåtts och justerats avdelningen
»Öfriga utredningar» i kommitténs betänkande, varjämte förslag
till huvudbetänkande kunde i det närmaste slutdiskuteras.

I korrektur föreligga nu följande avdelningar av kommitténs betänkande:
»Hemslöjden i utlandet», »Statistisk utredning angående den svenska
hemslöjden», »Historik över den svenska hemslöjden» och »Den svenska
hemslöjdens ortskarakterer» samt delar av »Huvudbetänkande och förslag».
Då huvudbetänkandet i övrigt i det närmaste föreligger färdigt i manuskript,
återstår för kommittén numera endast justeringsarbeten. Kommitténs
arbete kan sålunda väntas bliva slutfört och betänkande framläggas
under sommaren eller hösten 1917.

Summan av de kostnader, kommittén åsamkat statsverket, uppgingo
enligt från statskontoret erhållna uppgifter vid 1916 års slut till 30,026
kronor 96 öre, varav 7,827 kronor 95 öre under år 1916.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem.

Den 10 juni 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa
utredning i viss av statsrådet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
samma dag antydd riktning av frågan om upplåtelse av
kronojord till egna hem; och anmodade departementschefen nämnda den
10 juni häradshövdingen, numera militieombudsmannen A. R. Östergren,
Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren
Ake Ingeström, Varpnäs, Nor, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren Sven Linders, Nevitshög, Staffanstorp, och
docenten vid Stockholms högskola, numera professorn vid universitetet i
Uppsala, filosofie doktorn N. R. Wohlin, Saltsjöbaden, att verkställa den
anbefallda utredningen, därvid åt Östergren uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Vidare har departementschefen den
26 september 1913 jämlikt Kungl. Maj:ts samma dag givna bemyndigande
anmodat kammarrådet P. R. B. Bergström att i samråd med de sakkun -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

niga verkställa eu karneralhistorisk utredning rörande dels de lagar och
författningar, som här i landet varit och fortfarande äro gällande beträffande
den stadgade åborätten, dels ock den praktiska tillämpningen av
åborättsinstitutet och därmed under olika tider förenade fördelar och olägenheter.
— Efter det lilosotie doktorn Axel Brusewitz, vilken av de sakkunniga
antagits till sekreterare, år 1915 fråriträtt sekreterarebefattningen,
samt, på grund därav att de sakkunniga var för sig haft att utföra andra
tidskrävande allmänna uppdrag, det för fortgången av de sakkunnigas ifrågavarande
arbete blivit angeläget, att ännu en person tillkallades att såsom
sakkunnig deltaga i arbetet och att därtill utsåges en lagfaren person,
som tillika kunde tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga, har
departementschefen den 30 juli 1915, jämlikt därtill av Kungl. Maj:t lämnat
bemyndigande, tillkallat t. f. revisionssekreteraren, hovrättsassessorn
J. A. Samuelson, Djursholm, att från och med den 16 augusti 1915 såsom
sakkunnig deltaga i förevarande utredning samt jämväl tjänstgöra
såsom de sakkunnigas sekreterare.

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsinnehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu
vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
har Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 uppdragit åt de sakkunniga —
eller kronolägenhetskommissionen — att verkställa jämväl den sålunda
begärda utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det förslag, vartill nämnda
utredning kunde föranleda.

Vid verkställandet av den utredning av frågan om upplåtelse av
kronojord till egna hem, som på sätt ovan sägs den 10 juni 1912 uppdrogs
åt kommissionen, skulle enligt uppdraget bland annat undersökas,
huru lämpliga bestämmelser skulle kunna åstadkommas i syfte att, där
staten med äganderätt uppläte jord för bildande av egna hem, ändamålet
med upplåtelserna måtte tryggas, så att den upplåtna jorden ej sedermera
kunde övergå till helt annan användning. Med hänsyn härtill och då de
efter det inträffade världskriget rådande förhållanden syntes göra det
angeläget att, såvitt på staten ankomme, åtgärder, som kunde vara ägnade
att förekomma obehörig jordspekulation, snarast möjligt vidtoges, ansåg
sig i början av 1916 kommissionen böra föreslå, att dylika åtgärder, om
också allenast av tillfällig beskaffenhet, bleve vidtagna i avseende å den
upplåtelse av jord för bildande av egna hem, som skedde genom statens
egen försorg. Kommissionen utarbetade förty ett betänkande rörande tillfälliga
åtgärder till förebyggande att av kronan upplåtna egnahemslägenheter
användes för annat ändamål än med upplåtelsen avsetts, vilket be -

216

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tänkande med detsamma åtföljande författningsförslag den 7 mars 1916
överlämnades till departementschefen. Sedan lagrådet avgivit yttrande
över ett i betänkandet innefattat förslag till ändring av 16 kap. 1§ ärvdabalken,
fann emellertid Kungl. Maj:t den 24 berörda mars ifrågavarande
betänkande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. — Under
år 1916 har vidare kommissionen låtit på grundval av det utav kommissionen
insamlade undersökningsmaterial verkställa en statistisk utredning
rörande dels vissa ekonomiska förhållanden å statens utarrenderade
domäner och särskilt beträffande torp och lägenheter å dessa, dels ock
arrendegårdar, torp och lägenheter å kronoparkerna i rikets södra och
mellersta delar, vilken utredning numera föreligger i korrektur. Därjämte
har under kommissionens sammanträden i Stockholm 1916 till behandling
förehafts ett inom kommissionen utarbetat utkast till lag om besittningsrätt
för obegränsad tid till kronojord och annan publik jord.

De för utredningen angående torpares och lägenhetsinnehavares å
ecklesiastika boställen jordförvärv av kommissionen i slutet av år 1915
upprättade formulär till inhämtade av vissa för utredningen erforderliga
uppgifter hava under år 1916 utsänts till vederbörande pastorsämbeten samt
till största delen återställts till kommissionen jämte de begärda uppgifterna.
Bearbetningen av det sålunda insamlade materialet har inom kommissionen
påbörjats.

Avslutandet av kommissionens arbete är beroende bland annat av
fortgången av ovannämnda kameralhistoriska utredning. Det därvid insamlade
materialet har under året börjat tryckas. Möjligen kan kommissionens
arbete i dess helhet slutföras under år 1917.

De statsverket åsamkade kostnader för kommissionens verksamhet
kunna antagas skola vid 1916 års slut uppgå till ett sammanlagt belopp
av ungefär 66,893 kronor, därav omkring 15,740 kronor belöpa på sistnämnda
år.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner.

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november
1913 tillkallades att inom jordbruksdepartemetet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag beträffande en förändrad bokföring
rörande statens domäner och övrig med domänstyrelsens verksamhet
förenad förvaltning, äro statskommissarien Chr. L. Tenow, överjägmästaren
C. G. Barthelson samt professorn vid handelshögskolan O. Sillen. Uppå
av de sakkunniga gjord framställning om biträde av en landskamrerare för
utredning av frågan om jordbruksdomänernas administration anmodade

217

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

chefen för jordbruksdepartementet enligt brev den 1 oktober 1915 landskamreraren
i Jönköpings län K. Gislén att deltaga i de sakkunnigas arbete,
och på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1916 anmodade
departementschefen professorn vid skoghögskolan T. W. Jonson att
biträda de sakkunniga vid utredning av frågan angående åsättandet av ett
värde å skogarna. Såsom sekreterare har liksom föregående år e. jägmästaren
hvar Lindeberg tjänstgjort. I övrigt hava 4 extra jägmästare och
och ett tjugutal kvinnliga biträden under året varit hos kommittén anställda.

Under året hava följande arbeten pågått hos de sakkunniga:

l:o) utredningar för lösandet av kommitténs uppgift jämlikt brev
den 7 november 1913, vilka successivt komma att resultera i särskilda
betänkanden:

a) överlyftande på de ifrågasatta nya distriktsstyrelserna av de länsstyrelserna
nu påvilande domängöromålen;

b) förslag till ordnande av frågan om skrivbiträden å revirexpeditionerna; c)

ordnandet av den statistiska bokföringen, som bör utmynna i
domänstyrelsens årsberättelse;

d) flottledsbokföringens ordnande och därmed sammanhängande

frågor; °

e) sågverksbokföringensordnande och därmed sammanhängande frågor;

f) ordnandet av den kamerala och tekniska revisionen hos domänstyrelsen
;

samt

2:o) formell granskning av förut berörda månatligen inkommande
kassaredovisningshandlingar. Genom överenskommelse med domänstyrelsen
insändas nämligen samtliga kassaredovisningshandlingar direkt till kommittén
för att underkastas formell granskning, dels i syfte att tillrättalägga materialet
för räntabilitetsbokföringen på sätt föreskrivits i Kungl. Maj:ts brev den
17 december 1915, och dels för att inarbeta det nya systemet för kassaredovisningen
efter givna linjer. Genom detta de sakkunnigas arbete rättas
och korrigeras uppkomna felaktigheter bokföringsmässigt, så att i domänstyrelsen
såväl bokförings- som revisionsarbetet kan normalt fortlöpa.
Detta är ock nödvändigt med hänsyn till, att de första åren skola vara
försöksår.

Till denna arbetsgrupp må även räknas en omfattande korrespondens
i bokföringsfrågor med samtliga redogörare, och visar kommitténs diarium

Bih. till riksd. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. . 28

Riksdags-Berättelsen.

218 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1,689 nummer. Ett tjugutal cirkulär till samtliga jägmästare ha under
året från kommittén utgått.

Arbetet för utexperimenterande av kontrollmetoder för en snabb
och skärpt såväl inre som yttre revision fortgår alltjämt.

3:o) På domänstyrelsens begäran ombesörjer och övervakar kommittén
anskaffandet, tryckningen och expedieringen av nedan uppräknade
räkenskapsböcker, blanketter m. m., nämligen:

a) inkomst- och utgiftsböcker samt journaler för jägmästare;

b) avräkningsböcker med arrendatorer och torpare;

c) kassaböcker för kronojägare;

d) inkomst- och utgiftsböcker samt journaler för länsstyrelserna;

e) avräkningsböcker med köpare av smärre kronoegendomar;

f) inkomst- och utgiftsböcker samt journaler för domänstyrelsen;

g) böcker för person- och realboksluten;

h) liggare för fonderna;

i) liggare för ecklesiastika skogar;

j) verifikationspärmar till domänstyrelsens egna räkenskaper;

k) förvaringspärmar till de månatliga redovisningarna och verifikationerna
för samtliga jägmästare och länsstyrelser;

l) stämplar, hålslag, pappskivor, kopiepapper, lämpliga kuvert m. fl.
utensilier;

in) blanketter till kassaverifikationer för jägmästare (ett tjugutal
olika typer), för länsstyrelser och domänstyrelsen (ett tiotal typer). Dessa
hava tryckts genom de sakkunnigas försorg och expedieras på rekvisition
hos dem.

4:o) Anordnande av en räntabilitetsbokföring. I detta syfte uppsamlas
ur redovisningshandlingarna och ordnas inkomster resp. utgifter
för varje särskild skog (c:a 6,000) och hushållsenheter. Utförliga anteckningar
göras ur verifikationerna, på det att en kalkylering på basis av det
sålunda erhållna materialet skall kunna försiggå. Resultatet av denna bokföring
för varje dylikt område delgives månatligen revirförvaltarna, så att
dessa därigenom sättas i tillfälle att följa anslagsbelastningen. Jägmästarna
erhålla samtliga slutsummor transporterade månad för månad, varigenom
dessa ej behöva betungas med detta bokföringsarbete. Det är ett önskemål,
att räntabilitetsbokföringen ordnas så, att revirpersonalen kommer att
befrias från största delen av den nuvarande tidsödande årsberättelsen. I
samråd med domänstyrelsen har en arbetsfördelning blivit verkställd, så
att kommittén redan för år 1916 kommer att framlägga hela den del av
årsberättelsen, som kan härledas ur kassaredovisningarna.

Den 20 december 1916 avgav kommittén till chefen för jordbruks -

219

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

departementet infordrat utlåtande över fögderisakkunnigas förslag till vissa
ändringar i skogsordningen av år 1894.

Kommitténs arbeten hava oavbrutet fortgått hela året.

Kostnaderna för år 1916 hava uppgått till omkring 78,000 kronor.

Statens livsmedelskommission.

Den 11 augusti 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt en särskild kommission,
bestående av landshövdingen greve Hugo Hamilton såsom ordförande,
samt generaldirektören K. A. Fryxell, överdirektören Vilhelm Flach och
generaldirektören Henning Elmquist att i samverkan med vederbörande
ix^ndigheter och organisationer samt, i mån av behov, särskilt tillkallade
sakkunniga, följa förhållandena på marknaden för livsförnödenheter ävensom
att efter omständigheterna själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t eller
hos vederbörande myndigheter föreslå åtgärder för avhjälpande och utjämnande
av rubbningar å nämnda marknad.

Kommissionen har med avseende å kommissionens verksamhet under
år 1916 anmält, att inom kommissionen för närvarande är under utarbetande
verksamhetsberättelse för året 1916 och kommer denna berättelse
så fort den föreligger i tryck, att tillställas chefen för jordbruksdepartementet.

Beträffande arbetet inom kommissionen har kommissionen under
året sammanträtt regelmässigt två å tre gånger i veckan. De löpande
göromålen hava utförts dels inom kommissionens huvudkansli, dels ock
å de för särskilda ändamål inrättade byråer (spannmålsbyrån, varuförmedlingsbyrån,
fodermedelsbyrån, vedbyrån, smörbyrån, fröbyrån, kolbyrån).

De kostnader kommissionen medfört för statsverket och vilka blivit
täckta av medel, utanordnade från statskontoret, kunna approximativt beräknas
till 77.900 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner.

Den 15 december 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att inom nämnda departement biträda vid utredning och avgivande
av förslag beträffande de ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering
av kronans jordbruksdomäner, som kunde finnas erforderliga
eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intresse i fråga om avkastningen
från dessa domäner måtte bättre än hittills tillgodoses samt angående vad
med denna fråga ägde sammanhang. Samma dag anmodade departements -

220

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

chefen hovstallmästaren G. Tamm, ledamoten av riksdagens andra kammare
lantbrukaren O. Nilsson, byråchefen i domånstyrelsen G. Söderlind,
domänintendenten A. R. Carlsson och f. d. akademifogden A. R.
Thalén att verkställa den ifrågavarande utredningen samt förordnade
hovstallmästaren Tamm att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan av de sakkunniga infordrade uppgifter dels angående taxeringsvärdena
å kronans jordbruksdomäner dels ock angående domänintendenternas
och i de län, där sådana icke finnas anställda, landsstatstjänstemännens
arbete med förvaltningen av jordbruksdomänerna åren 1912—1914
under året inkommit, hava desamma varit föremål för bearbetning av de
sakkunnigas sekreterare. Jämväl från kronolägenhetskommittén hava de
sakkunniga mottagit en statistisk utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden
å statens utarrenderade domäner och särskilt beträffande torp
och lägenheter å dessa.

De sakkunniga hava sammanträtt den 20 november och den 4—14
december 1916, därvid de av de sakkunniga förut fattade preliminära besluten
å nyo varit föremål för behandling, varvid de sakkunniga fattat
slutliga beslut, varjämte de sakkunniga till Kungl. Maj:t avgivit utlåtande
i anledning av remiss från jordbruksdepartementet av visst ärende. De
sakkunnigas betänkande är under utarbetande och de sakkunnigas arbeten
beräknas vara slutförda i början av år 1917. Såsom de sakkunnigas sekreterare
har tjänstgjort registratorn i justitieombudsmansexpeditionen J.
Söderhjelm.

Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava hittills uppgått till omkring
8,000 kronor.

Hästexportkommissionen.

Enligt beslut den 26 mars 1915 föreskrev Kungl. Maj:t att vid förekommande
medgivanden att utan hinder av gällande utförselförbud ur
riket exportera hästar dessas försäljning och plombering för utförsel skulle
ske uteslutande genom en av Kungl. Maj:t för detta ändamål tillsatt kommission,
benämnd statens hästexportkommission. Till ledamöter i denna
kommission förordnades nuvarande chefen för stuteriöverstyrelsen, godsägaren
Albert Lindström, ledamoten i samma styrelse, ryttmästaren P. O. Liedberg
samt föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn J. W.
Hallander.

Under år 1916 har kommissionen på grund av särskilda av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter den 1 februari, 2 juni, 14 juli och 3 oktober
samma år förmedlat försäljning till utlandet av sammanlagt 22,175 hästar.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

221

Av köpeskillingarna för de genom breven den 1 februari, 2 juni
och 14 juli IDIG medgivna hästexporterna har till statsverket influtit
ett sammanlagt belopp av 1,729,135 kronor. Den genom brevet den
3 oktober 1916 medgivna exporten avslutades först den 22 december
1916, och räkenskaperna för densamma hava ännu icke hunnit sammanföras.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för k o lön is aftions ändamål tillgängliga och därvid
tjänliga marktillgäng ar inom de sex nordliga länen.

De sakkunniga tillkallades jämlikt bemyndigande den 11 juni 1915
av chefen för jordbruksdepartementet med uppgift att inom departementet
biträda vid uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga
marktillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag av trakterna
ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län. Den 31 december
1915 utvidgades detta uppdrag till att avse även utredning angående
de rättsliga möjligheterna att vid upplåtande av odlingslägenheter i Norrland
och Dalarne tillvarataga för odling tjänliga ströängar.

De sakkunniga äro: f. d. justitierådet, friherre Erik Teodor Marks
von Wurtemberg, ordförande, samt ledamoten av riksdagens första kammare
filosofie doktorn Paul Hellström, förste lantmätaren i Västerbottens
län Karl Isak Grubbström, jägmästaren i Bräcke revir Anders Harald
Holmgren, svenska mosskulturföreningens botanist och torvgeolog, filosofie
doktorn Emil Haglund och hovrättsassessorn Alvar Elis Rodhe. Den sistnämndes
uppdrag avser dock endast den nämnda utredningen rörande
ströängarna.

ISom sekreterare har tjänstgjort länsnotarien i Norrbottens län Oskar
Forssgren.

För fullgörande av ovan först nämnda uppdrag höllo de sakkunniga
. fortsatta sammanträden under de första månaderna av året samt
fullgjorde samma uppdrag med avlämnande den 20 april 1915 till
chefen för jordbruksdepartementet av betänkande i ämnet tillika med förslag
till plan för inventering av odlingsjord i Norrland och Dalarne. I
samband med beslut om inventerings företagande i enlighet med nämnda
plan uppdrog Kungl. Maj:t den 2 maj 1916 åt de sakkuniga att öva tillsyn
över inventeringen. I anledning härav hava de sakkunniga under
sommaren hållit sammanträden och företagit resor. Angående förloppet
av inventeringsarbetet hava de sakkunniga den 20 december till departementschefen
avlämnat en summarisk rapport, innefattande jämväl förslag

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till plan angående bearbetning av det material, som insamlats vid inventeringen.

Utredningen rörande ströängarna har försiggått jämsides med sakkunnigas
övriga arbete. I samband härmed hava de sakkuniga till följd av
remisser avgivit utlåtanden över tvänne framställningar från Konungens
befällningshavande i Norrbottens län rörande dispositionen av överloppsmarkerna
i de nedanför odlingsgränsen belägna delarna av Arjeplougs,
Jockmocks och Gellivare socknar. I övrigt fortgår utredningen rörande
ströängarna.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten å viss kronomark.

Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga för
verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser
för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt, i den
mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av jakten
å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa frågor
ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs nuvarande landssekreteraren
J. L. Falk samt till ledamöter kanslisekreteraren Lennart
Berglöf, jägmästaren Arvid Montell och fiskeriintendenten, fil. doktor N.
W. Rosén.

Genom särskilda remisser hava sedermera till de sakkunniga för
yttrande överlämnats bland annat till Kungl. Maj:t inkomna framställningar
angående ändring i gällande förbud mot användande av sax vid
fångandet av vissa däggdjur och angående jakt å lodjur, varjämte de sakkunniga
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1916 för behandling fått
mottaga riksdagens skrivelse den 8 april 1916 angående åtgärder till skyddande
av vissa fågelarter.

Sedan Kungl. Maj:t i samband med sistnämnda beslut bemyndigat
chefen för jordbruksdepartementet att anmoda högst två sakkunniga personer
att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor rörande
bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de redskap,
som må användas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte därmed sammanhängande
frågor, hava för ändamålet tillkallats, den 23 september 1916
professorn, fil. doktorn H. Th. S. Wallengren samt den 5 påföljande oktober
sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen, skriftställaren Thor
Högdahl.

Under året har genom Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen och
överjägmästarna samt direkt från befolkningen i vissa landsdelar inför -

223

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skaffats utredning angående åtskilliga, fiskeförhållandena rörande spörsmål,
och har utkast utarbetats till bestämmelser avseende bättre tillgodogörande
av kronans fisken och därmed sammanhängande frågor.

Torvkommittén.

Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt en kommitté att
utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som
från statens sida må kunna ytterligare vidtagas för att främja produktionen
och användningen av bränsle framställt utav torv. Till ordförande i
kommittén förordnades ledamoten av riksdagens första kammare Per Alfred
Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingenjören Johan
August Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen Ernst Jacob Wallgren,
byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen Gustav Erik
Rendahl, föreståndaren för tekniska högskolans materialprovningsanstalt,
civilingenjören John Oskar Roos af Hjelmsäter, föreståndaren vid svenska
mosskulturföreningen, filosofie doktorn Carl Axel Hjalmar von Feilitzen
och ledamoten av riksdagens andra kammare Anders Andersson i Råstock.

Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten Gustaf
Alexanderson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari 1916.
Kommittén har under året avgivit följande utlåtanden:
den 17 april med förslag angående vissa omedelbara åtgärder till
främjande av produktionen och användningen av torvbränsle,

den 27 juli över riksdagens skrivelse n:r 128, 1916, i vad densamma
avsåg åstadkommande av omedelbar utökning av tillverkning av
bränntorv samt om anvisande av medel för samma ändamål,

den 27 juli i anledning av en utav ingenjören E. Bildt till Kungl.
Maj:t ingiven skrift, däri föreslagits vissa åtgärder i syfte att åstadkomma
en omedelbar utökning av torvbränsletillverkningen, samt

_ den 27 oktober med förslag i fråga om undersökning av landets
samtliga torvtillgångar.

Under tiden den 17—24 juli har kommittén företagit en resa i syfte
att studera torvbränsletillverkningen vid ett antal fabriker i skilda delar
av landet.

1 övrigt har inom kommittéen undet -året utförts statistisk och
annan utredning i fråga om inom landet befintliga, för bränntorvberedning
lämpliga mossförekomster, fabriker för framställning av torvbränsle och
dess tillverkning, bränsleförbrukningen inom landet och sättet för tillgodoseende
av bränslebehovet samt andra med kommitténs uppgift sammanhängande
frågor.

224

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämlikt uppdrag har kommittén låtit trycka och sprida en broschyr
om bränntorvberedning med handredskap i en upplaga av 100,000 exemplar
samt föranstaltat om påbörjande av proveldningar med olika bränsleslag.

Till bestridande av kostnaderna för kommitténs arbete har under
året utanordnats 13,000 kronor, av vilka 1,795 kronor återstå odisponerade.

Kolonisationskommittén.

Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning den 30 juni 1916 med uppgift att verkställa utredning och
avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation å kronans
marker i Norrland och Dalarne med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom därmed
sammanhängande spörsmål, däribland frågan om utsträckt tillämpande av
intensivt skogsbruk å de norrländska statsskogarna samt om därav påkallade
åtgärder för ökad bosättning å dessa skogar. Från kommitténs uppdrag
skulle dock undantagas de ämnen, som folie inom de uppdrag, vilka
lämnats till de inom samma departement den 11 juni 1915 tillkallade
sakkunniga för planläggning av en inventering av odlingsjorden å samma
trakter.

Kommittén består av: f. d. justitierådet, friherre E. T. Marks von
Wurtemberg, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. auditören
Abraham Hugo Fahlén, vice ordförande, samt såsom ledamöter: ledamoten
av riksdagens första kammare, sekreteraren hos Norrbottens läns hushållningssällskap,
filosofie doktorn Paul Hellström, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren Adolf Linus Lundström i Långnäs, t. f. överjägmästaren
i Umeå distrikt, jägmästaren i Bräcke revir Anders Harald Holmgren,
vilken tillika förordnats att vara kommitténs sekreterare, professorn
vid skogshögskolan Tor William Jonson, förste lantmätaren i Västerbottens
län Karl Isak Grubbström, statens lantbruksingenjör i Skellefteå distrikt
Hugo Henning Hjalmar Wikström, svenska mosskulturföreningens botanist
och torvgeolog, filosofie doktorn Emil Haglund samt vice ordföranden i
Västerbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd, hemmansägaren
Nils Gabriel Gabrielsson i Grubbe.

Till biträdande sekreterare har kommittén antagit länsnotarien i
Norrbottens län Oskar Forss gren.

Kommittén sammanträdde första gången den 2 oktober 1916, varefter
den var samlad till den 27 i samma månad. Efter denna tid har,
enligt kommitténs beslut, kommittéarbetet fortsatts av ett arbetsutskott.

Av utredningsarbete, som detta igångsatt, må här nämnas infordrande
av uppgifter rörande hittills skedd bosättning å kronoparkerna,

225

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

särskilt i vad denna omfattar skogstorp och odlingslägenheter, samt ett
närmare angivande av de viktigaste betingelserna för intensivt rationellt
skogsbruk å kronoinarkerna och dettas betydelse för kolonisationen.

Till bestridande av kostnaderna i första hand för kommitténs arbeten
har erhållits ett förskottsanslag å 3,000 kronor.

Lagerhus- och kylhuskommittén.

Enligt bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
nio sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid utredning av frågorna om inrättande i vårt land av spannmålslagerhus
och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida kunde
böra vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa
frågor ägde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos förste hovjägmästaren
friherre Nils Axel Arvid Trolle, ledamöterna av riksdagens andra
kammare Jöns Peter Jesperson, Olof Nilsson i Tånga, Oscar Osberg, direktören
Axel Otto Hultman, sekreteraren hos Malmöhus läns hushållningssällskap
Johan Gustaf J:son Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen Åke
Nils Johan Nilsson Nerell, direktören Philip Vallentin samt professorn Nils
Richard Wohlin.

De sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 5 december och antogo
namnet Lagerhus- och kylhuskommittén.

Till sekreterare antogs sekreteraren i Svenska föreningen för kylteknik,
filosofie doktorn Thor Andersson, Strängnäs.

Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt, att han behagade
tillkalla en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att jämte övriga
sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i vårt land
av spannruålslagerhus och kylhus in. m., tillkallade departementschefen
den 8 december 1916 professorn i byggnadsstatik vid tekniska högskolan
Carl Forssell, som därefter deltagit i de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga hava under sammanträden den 5—9 sistnämnda månad
uppgjort allmän plan för utredningsarbetet, beslutat utförandet av
några för arbetet nödiga statistiska undersökningar och utsett ett tekniskt
utskott, bestående av tre ledamöter av kommittén och sekreteraren närmast
för utförande av nödiga förberedande arbeten.

Det tekniska utskottet har den 11 december 1916 beslutat utarbetandet
av förslag till försöksanläggning för spannmålskylning.

Då det vore av synnerlig vikt för de sakkunnigas arbete att erhålla
så omfattande och tillförlitlig kännedom som möjligt om de förhållanden,
de sakkunniga hava att utreda i utlandet, hava de sakkunniga anhållit
dels hos departementschefen om anvisande av medel för Leufvén och sarnt Bih.

till rikad. prof. 1917. 1 Samt. 1 Avd. 29

Rlksdags-Berättelsen.

226

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

liga medlemmarna av det tekniska utskottet att under högst tjugo dagar
få besöka Berlin, Köln, Hamburg, Lubeck och Stettin med omgivning
samt Wien för att genom studier och besiktningar på nåmnda platser vinna
bäst möjliga teoretiska och praktiska erfarenhet om förhållandena i Tyskland
och Österrike inom de områden, som äro huvudföremål för de sakkunnigas
utredning, och dels hos utrikesministern om införskaffande av
uppgifter rörande ifrågavarande förhållanden i vissa främmande stater i
Europa, Amerika, Asien och Australien.

Statens bränslekommission.

Enligt bestämmelsen uti § 3 av förordningen angående förbud mot
användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar
samt vissa allmänna verk och anstalter den 14
augusti 1916 skall statens bränslekommission bestå av fem ledamöter, av
vilka en ledamot, tillika ordförande, utses av Kungl. Maj:t, två ledamöter
utses av statens livsmedelskommission och två ledamöter av statens industrikommissions
arbetsutskott.

Sedan skogsinspektören N. G. Ringstrand av Kungl. Maj:t förordnats
att vara kommissionens ordförande, har statens livsmedelskommission till
ledamöter utsett ledamoten av riksdagens andra kammare A. J. Christiernson
och majoren friherre F. Lilliecreutz samt industrikommissionens arbetsutskott
direktören för svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim
och verkställande direktören för Nya Aktiebolaget Atlas G. Jacobsson.

Under år 1916 har kommissionen, som omedelbart efter utfärdande
av ovannämnda förordning trädde i Verksamhet, haft att behandla 894 ansökningar
om rätt att använda ved som bränsle. Av dessa hava 607
avsett ”eldning för drift av industriell anläggning, 45 av järnväg, 156 av
ångfartyg och 86 slutligen avsett uppvärmning av allmänt verks eller allmän
anstalts lokaler medelst centralvärmeledning.

Utav de behandlade ansökningarna har kommissionen helt eller delvis
bifallit 849, under det att 45 avslagits. Skäl till bifall har uti
594 fall varit sådan omständighet, som omförmäles uti andra eller tredje
punkten av § 4 uti förordningen den 14 augusti 1916. Sålunda har uti
460 fall vederbörande sökande använt ved som bränsle före den 1 augusti
1914, uti 38 fall kunnat åberopa, att nyttjad eldstad gjort användningav
ved nödvändig, samt uti 96 fall stött sin ansökan på bestämmelsen att
egen skogstillgång anlitats för anskaffande av ved. Utav de sökande,
vilka såsom skäl för bifall åberopat någon av de två först nämnda omständigheterna,
hava 51 även anfört, att den till förbrukning avsedda veden
avverkats från egen skog.

227

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utan att någon sådan omständighet, som ovan angivits, anförts såsom
stöd för ansökningen, har den uti 255 fåll beviljats, i varje särskilt
fall likväl endast för viss närmare angiven kortare tidsperiod. Beträffande
en del av dessa har genom kommissionens förmedling avtal träffats, varigenom
sökande till måttligt pris förbundit sig att till viss vedbyrå leverera
en avtalad kvantitet ved. På sådant sätt har t. ex. Stockholm med
omnejd tillförts c:a 3,000 famnar ved.

Utav de sökande, vilkas framställningar avslagits, hava tvenne genom
besvär hos Kungl. Maj:t sökt ändring uti kommissionens beslut. Sedan
kommissionen lämnats tillfälle att yttra sig med anledning av dessa, har
Kungl. Maj:t lämnat besvären utan avseende.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet under år 1916 uppgå
till 3,852 kronor 35 öre.

Follchushållning skommissionen.

Den 28 september 1916 tillsatte Kungl. Maj:t, efter framställning av
statens livsmedelskommission och i anslutning till denna, folkhushållningskommissionen
med uppdrag att utarbeta och framlägga slutligt förslag till
bestämmelser angående reglering av konsumtionen inom landet av socker
ävensom av andra livsmedel, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnade,
och angående den härför erforderliga lokala organisationen samt att i övrigt
utföra förberedande arbeten för genomförande av en livsmedelsreglering.

Till ledamöter av kommissionen förordnades generaldirektören och
chefen för socialstyrelsen G. H. Elmquist, ordförande, rådmannen i Malmö
Knut Dahlberg, vice ordförande, sekreteraren i kooperativa förbundet Karl
Eriksson, grosshandlanden Johan Bernhard Florén, ryttmästaren Johan
Henrik Hegardt, ledamoten av riksdagens första kammare Johan Nilsson
i Skot%ndshus, majoren Einar Mathias Wikland och direktören Johan
Gustaf Akerlindh.

Sedan Nilsson och Wikland på därom gjord framställning entledigats
från uppdraget, har Kungl. Maj:t i deras ställe till ledamöter av kommissionen
förordnat överstlöjtnanten C. E. von Gegerfelt och sekreteraren i
Östergötlands läns hushållningssällskap P. E. J. Insulander.

1 skrivelse den 12 oktober 1916 framlade kommissionen förslag till
reglering av sockerkonsumtionen, vilket förslag i huvudsakliga delar vann
Kungl. Maj:ts bifall. Åt kommissionen uppdrogs att genomföra regleringen.

Sedan det huvudsakliga organisationsarbetet för sockerregleringen var
avslutat, uppdrog Kungl. Maj:t den 24 oktober 1916 åt kommissionen att
så fort ske kunde dels utarbeta och till Kungl. Magt inkomma med detaljerat
förslag till fullständig reglering av brödsädsförbrukningen inom

228

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

landet, dels oek verkställa utredning angående de anordningar för utdrygande
och ekonomiskt användande av det tillgängliga brödsädsförrådet,
som lämpligen kunde ifrågakomma även utan sammanhang med en fullständigt
genomförd konsumtionsreglering, samt efter hand som förslag i
dylik riktning bleve utarbetade underställa desamma Kungl. Maj:ts prövning.

I skrivelser den 2 och 8 november 1916 föreslog kommissionen i
anledning av det kommissionen sålunda lämnade uppdraget omedelbart
vidtagande av en del åtgärder, nämligen angående upphävande av det
med svenska kvarnföreningen avslutade avtalet samt ingående av nytt
avtal med föreningen ävensom andra till densamma ej anslutna kvarnar,
utfärdande av förordningar angående ökad utmålning av vete och råg,
angående maximipris även å mjöl samt angående förbud mot mältning av
spannmål, varjämte kommissionen föreslog vissa åtgärder för den omedelbara
organisationen av statens upphandling och försäljning av spannmål
och mjöl.

Efter omfattande utredningar, varvid jämväl anlitats en mängd inom
olika områden speciellt sakkunniga personer, samt överläggningar med representanter
för jordbruksnäringen, kvarnindustrien, bagerinäringen, minuthandeln
och kooperationen framlade kommissionen den 18 december 1916
förslag till allmän reglering av brödsädsförbrukningen inom landet, vilket
förslag ligger till grund för de av Kungl. Maj:t den 19 december utfärdade
förordningar angående reglering av brödsädsförbrukningen.

I nämnda förordning uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen att
genomföra regleringen.

För ändamålet hava inom kommissionen upprättats särskilda avdelningar
med uppgift att utöva den centrala ledningen var inom sin gren
av konsumtionsregleringen. Jämväl en omfattande lokal organisation har
kommit till stånd, vilken på viktiga punkter samarbetar med de kommunala
myndigheterna.

Det är ansett, att såvitt möjligt kostnaderna för såväl socker- som
brödsädsregleringen icke skola slutligt åvila statsverket utan täckas genom
att inkomster i samband med försäljningen av de av regleringen berörda
varor beredas folkhushållningskommissionen.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1917.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

229

över kommittéer och dylika beredningar.

Sid.

Aktier: sakkunniga för revision av gällande lagstiftning rörande banks rätt att förvärva
aktier...........................435

Alkoholistanstalter: sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens

vårdanstalt för alkoholister å Venngarns kungsgård...........149

Ammunition: sakkunniga för utredning av frågan om beredande av ökad möjlighet till

ammunitionstill verkning......................127

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
det årliga behovet av ammunition för skjututbildningen vid arméns olika

truppslag............................130

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket

vid 1920 års utgång m. m......................143

Arbetslöshetskommissionen..........................147

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning.........................444

Avlöningsbestämmelser: sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestäm melser

för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk........152

Befästa ställningar: sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för striden

om befästa ställningar.......................434

Besvärsferfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m...........144

Bibelkommissionen.............................201

Blanketter: sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för över ståthållarämbetet

och länsstyrelserna behövliga blanketter........156

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas

bostadsförhållanden........................439

Boställssyner: sakkunniga för fortsatt beredande av fråga om förordnande av krouo ombud

vid vissa ecklesiastika boställssyner..............208

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. . 110
Bränslekommission, statens....... 226

230

Sid.

Byggnadssakkunniga............................169

Byggnadsverksamheten: sakkunniga för utredning rörande åtgärder i syfte att bereda

byggnadsverksamheten tillgång på byggnadsmaterial till skäliga pris .... 154

Bysamfällighetsutredningen.........................109

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. ...................173

Djurgår dskommissionen...........................H.9

Domäner: sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens domäner
..............................216

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser

angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner..........219

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens

hämmande m. ...........................163

Dövstumundervisningsväsendet: sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande
omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem..............................214

Exportavgift: sakkunniga för utredning av frågan om under nuvarande förhållanden

exportavgift bör åsättas varor, som utföras från landet.........185

Extra anslagen: sakkunnig för viss utredning rörande de extra anslagen m. m. . . . 190

Fastighetsregisterkommission, 1916 års....................116

Fattigvårdslagstiftningskommittén.......................210

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser

angående fideikommiss.......................110

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark...... 222

Flottan: sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer

hörande myndigheter........................133

kommitté för verkställande av utredning och avgivande av förslag i frågan

om flottstationen i Stockholms skärgård...............137

sakkunniga för verkställande av utredning i visst avseende beträffande varvsdriften
vid flottans station i Karlskrona ....... 138

231

Flottning slag stiftning: sakkunniga för revision- av flottningslagstiftningen......107

Folkhushållningskomm issionen.............. 227

Fondhandeln: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående fondhandelns
och fond börs verksamhetens ordnande m. m...........189

Förn minnesvärden: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket . . 202

Fälttjänstreglemente: sakkunniga för verkställande av omarbetning av fälttjänstregle mentet.

....................... jog

förbindelse med främmande makt: sakkunniga för strafflagstiftning angående enskilds

förbindelse med främmande makt m. m................113

Förenings- eller kollektivmärken: sakkunnig för utredning rörande s. k. förenings- eller

kollektivmärken................... Ug

Gruvlagstiftningskommittén................. j^g

Gymnastikkommittén................... 204

Handelsböcker: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar......108

Handélskommission, statens.............. Igg

Handelspolitik: sakkunniga med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att

belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden . . 191
Handelsrörelse: sakkunniga för utredning rörande kontroll av viss handelsrörelse . . 190

Hemslöjdskommittén................. 213

Hästavel. sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för viuiuiiki hållande

och uppmuntrande av den ädla hästaveln...........131

Hästexportkommission, statens................. 220

Hästhallning: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser i fråga om hästhållningen
för officerare vid armén m. m...............122

Ideella föreningar: sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar . . . . 119

Illojal konkurrens: sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentiag stiftningskommittens

förslag till lag om illojal konkurrens........192

Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien........................

Industrikommission, statens................

Inskrtvningsförordningen: sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av

förslag i fråga om vissa ändringar häri................124

sakkunnig för utarbetande av förslag till ändringar häri.........131

Instansordning: sakkunniga vid fortsatt behandling av frågan om särskild inslan3ord ning

för mål angående avlöningsförmåner och pensioner m. m.......117

232

Sid.

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark......................

Järnväg staxekommittén...........................

Kassaförlagskommittén...........................

Katekesnämnden............................ ■

Klockarinstitutionen: uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen..................

Kolonisation: sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga

marktillgångar inom de sex nordligaste länen.............

Kolonisationskommittén...........................

Kommerskollegium: sakkunnig för behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium
..........................

Kommunala nybildningar: kommitté härför..................

Kommunalskattesakkunniga.....................''

Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . .

Koralbokskommittén.............................

Krig eller krigsfara: sakkunnig för planläggning av vissa åtgärder, som vid krig eller

krigsfara böra vidtagas av länsstyrelserna...............

Krigsberedskap: kommission rörande rikets ekonomiska krigsberedskap.......

Krigsförsäkringskommission, statens............._••••••_••

Krigsmateriel: kommission för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.....*................

Krig ssjukhus: sakkunniga för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang med

planläggningen av krigssjukhus.......•••••••■••■

Kustförsvaret: sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande

av det fasta kustförsvaret................... ■ •

Kyrkobokföring: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen

i Stockholm och Göteborg.....................

Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

m. ................................

sakkunnig för beredande av frågan om skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att

under år 1916 bekostas av kyrkofonden . . ,...........*•••

Kyrkohandboken: uppdrag angående utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken
............................

190

191

207

221

224

192

146

164

110

208

156

187

179

123

129

135

198

205

208

203

Lagerhus- och kylhuskommittén...................

Landstormen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
landstormens utrustning m. ...................

233

Sid.

Landstormen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
landstormens användning samt utbildning av landstormsbefäl m. m. . 129

Lantförsvaret: sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska utredningar angående

de lantförsvarsbehov, som i första hand böra tillgodoses.........''127

Livsmedelskommission, statens..................... 219

Livsmedelslagstiftning: kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedels lagstiftning.

...........................155

Lufttrafikförordning för Sverige: sakkunnig för utarbetande av förslag härtill .... 147

Lyxbeskattning: sakkunnig för utredning av frågan om lyxbeskattning.......186

Lagerkassor: sakkunnig för utarbetande av kungörelse rörande användandet och redovisandet
av truppförbandens allmänna lägerkassor............124

Länsräkenskapema: sakkunniga för utarbetande av förslag till föreskrifter angående
sammanförande och inbindning av verifikationerna till länsräkenskapema

.. m; m..................................

Lärarlönenämnden........................ 900

Läroverk: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande

lärarnas vid de allmänna läroverken m. fl. ställning i disciplinärt avseende 210
Lönereglering skommittén.............................

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjandet av statens

norrländska malmfyndigheter....................175

Manskapsrekrytering: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskaps rekryteringen

vid armén......................129

Mantalsskrivningsförordning: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande

uppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning..........173

Marinen: sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende

m- m- 132

sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande höjning av de till

avskedat manskap vid marinen utgående pensioner...........134

sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och uppgörande av
preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för marinens personal

m- m- •_.......................135

sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska utredningar rörande vissa

marina försvarsbehov...........................

Militära övningar: sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande

av mark till militära övningar m. m.................128

Mineraloljor och svavel m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk
tillverkning härav.................... IgO

Musik: sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av avméns musik . 120

Nykterhetskommittén...............................

Näringslivet: redogörelse rörande svenska statsmakternas åtgärder till näringslivets stöd

under krigstiden...................... 192

Bih. till riksd. prof. 1917. I Samt. t Avd. 30

Riksdngs-Berältelseu.

234

Sid.

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter
för offentliga samlingslokaler m. m................

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officerare och reservofficerare.........

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............

Patentlag stiftning skommittén.......................

Pensionsanstalter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter...................••••••

Pensionsförsäkringsfonden: kommittén för utredning beträffande förvaltning av fonden
Plutonchefsutbildning: kommissionen för handläggande av ärenden rörande befrielse från
undergående av genom nådigt brev den 14 juni 1916 anbefalld plutonchefsutbildning
............................

Processlagstiftningen: sakkunnig för behandling av vissa till processlagstiftningen hörande

frågor.........................

Provianteringsartiklar: sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar

m. m...............................

Provinsialläkare: kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare..........

Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets
löneförmåner.......................

Psalmboksnämnden............................

162

172

151

128

113

125

156

196

207

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag.................•••••

Regementspastorsinstitutionen: sakkunnig för verkställande av visst arbete i fråga om

regementspastorsinstitutionens organisation ............

Revisorer: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning

av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.........

Riksdagen: kommittén för utarbetande av förslag till åtgärder för beredande av lättnad

i riksdagens arbete........................

Rullföring sexpeditionerna: sakkunnig för verkställande av utredning och utarbetande
av förslag i fråga om förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna
m. .............................

171

124

108

117

122

sakkunniga för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet inom

rullföringsexpeditionerna...........• • •• .......

Ryssland: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan
Sverige och Ryssland.................... •

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende .... 170

Rättshjälpssukkunniga............................

23ft

Sid.

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................244

Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. . 153

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m.............. 142

Sjöfartsförbindelser: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbin delserna

mellan Sverige och Ryssland................165

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen m. m. 170

Skatteutjämning ssakkunnig a............................

Skeppsgossekårerna: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande dessa.....133

Skeppsmätningsförfattningarna: sakkunniga för revidering av dessa........133

Skiftesstadgan: revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar 112

Sko g slag stiftning skommittén ......... 212

Skolungdom: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145
Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen.
........ 193

Stadsplan och tomtindelning: kommittén för verkställande av revision av gällande bestämmelser
angående stadsplan och tomtindelning...... 118

Statsbokföringskommittén ..........................158

Straff lagskommissionen...........................114

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen........ 107

Sträffrättsfrågor: sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor........108

Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av

ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.......209

Städer under landsrätt: sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer

under landsrätt av magistrat eljest åliggande uppgifter.........157

Tandvård: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté............. 199

Tekniska undervisningen m. m.: sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den
lägre tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handels undervisningen

m. m........................209

Tjänstgöringsreglemente för armén: omredigering härav.............121

sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa i gällande
tjänstgöringsreglemente för armén intagna bestämmelser......123

Tobakscentralkommissionen........... 181

Tobaksmonopolet: sakkunniga för utredning rörande ersättning till tobaksengrossister

och deras personal med anledning av tobaksmonopolets införande.....186

Tonnageanskaffning: kommitterade för tonnageanskaffning............193

Torpedverkstad m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av
förslag beträffande anläggande av ännu en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad
m. m.........................136

236

Sid.

Torvkommittén..............................223

Trustsakkunniga..............................167

Tullkommission, 191-4 års..........................1*16

Uppbördsreglemente: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upp bördsreglemente

och mantalsskrivningsförordning............173

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande bestämmelser beträffande utförselförbuden
.............................181

Utlänning: sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun
för utlänningar, som i Sverge åtaga sig eller utföra arbete.....181

Vanhävd: sakkunnig för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning

till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna .... 118

Vattenfall: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall

m. ................................ISO

Vattenfallsverk, statens: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens

vattenfallsverks extra personal m. ...................151

Vattenlag: sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års kommittéförslag

rörande ny vattenlag........................111

Veterinärväsendet: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag

rörande veterinärväsendets organisation................126

Volontäranställning: sakkunnig för utarbetande av en handbok angående volontäranställ ning

m. .............................124

Vägskattesaklcunniga............................165

Värdestegringsskattesakkunniga........................163

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag

angående vissa värnpliktigas tjänstgöring...............119

sakkunniga för prövning av aDSÖkningar rörande uppskov för värnpliktiga med

inställelse till tjänstgöring vid mobilisering..............126

sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov med och frikallelse
från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa värnpliktiga ... 130

Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan........174

Återvinning stalan: utredning angående nedläggande i vissa fall av kronans återvin ningstalan

mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman......169

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

164499