Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

5

Nr 76.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund
i Karlskrona; given Stockholms slott den 2 mars
1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
52,600 kronor må användas såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 76.

Framställning
av stadsfullmäktige
i
Karlskrona.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde efter gemensam
beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet:

Vid sammanträde den 14 september 1916 beslöto stadsfullmäktige
i Karlskrona, att en bro i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
stadens byggnadschef den 6 september 1916 upprättat förslag skulle
anordnas över Saltösund mellan Karlskrona stad och Saltö, under förutsättning
dock att statsbidrag kunde erhållas med två tredjedelar av den
för företaget beräknade kostnaden, 72,000 kronor, eller således med
48,000 kronor.

Uti underdånig skrivelse den 18 september 1916 hava stadsfullmäktige
sedermera gjort framställning om bidrag för ifrågavarande ändamål
enligt angiven grund.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 16
januari 1917 avgivit utlåtande över stadsfullmäktiges framställning, därvid
styrelsen tillika överlämnat yttranden i ärendet från Kungl. Maj:ts be -

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 7(i.

fallningshavande i Blekinge län och befälhavande amiralen i Karlskrona
ävensom från varvschefen samt cheferna för ingenjörs- och byggnadsdepartementen
vid stationen därstädes.

Saltö, vars läge framgår av en vid stadsfullmäktiges skrivelse fogad
karta, är inkorporerad med Karlskrona stad, men ingår icke i dess planlagda
område samt saknar för närvarande broförbindelse. Den beslutade
bron är avsedd att möjliggöra ett utnyttjande av Saltö såsom byggnadsplats,
varigenom särskilt skulle tillgodoses det ökade behov av bostäder
för arbetarpersonalen vid flottans varv i Karlskrona, som blivit en följd
av den utav 1916 års riksdag beslutade utvidgningen av varvet.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för ifrågavarande framställning,
ber jag att få beröra frågan om Karlskronavarvets utvidgning
i den mån detta här kan vara av intresse.

I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 anhöll riksdagen, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona
örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet
skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 april 1914 åt
en kommitté att verkställa sådan utredning.

Nämnda kommitté avgav den 23 mars 1915 utredning och förslag
i ämnet. Kommittén anförde därvid, bland annat, att kommittén tänkt
sig de erforderliga åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den
maskinella utrustningens anskaffande fördelade i tre grupper samt arbetenas
och anskaffningens utförande verkställda successivt i tre skeden,
så att varje grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitterades förslag skulle verkställas
under l:a skedet, åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning för
fyllande av dittills å varvet ställda krav.

Under 2:a skedet skulle varvet sättas i stånd att vid sidan av dittills
utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar
eller två undervattensbåtar och en jagare.

Till 3:e skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för att
samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena
under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på en rimlig tid bygga
eu l:a klass pansarbåt.

KarlBkronavarvete
utvidgning.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

Kommitterades utredning och förslag framlades för riksdagen i en
den 18 februari 1916 dagtecknad proposition, nr 74, vari Kungl. Maj:t
föreslog riksdagen att bevilja anslag till utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona. Det begärda anslaget avsåg utförande av
de enligt kommitterades förslag till l:a och 2:a skedena hörande anordningar.
De till 3:e skedet hörande arbetena ansågos av Kungl. Maj:t
böra ställas på framtiden.

I skrivelse den 14 juni 1916, nr 5, angående regleringen av utgiftterna
under riksstatens femte huvudtitel, anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag. Riksdagen uttalade emellertid
därvid önskvärdheten av att det ifrågasatta 3:e byggnadsskedet realiserades
så snart det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn
till möjligheterna att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befunnes
kunna ske.

I den för riksdagen framlagda kommittéutredningen rörande Karls-
kronavarvets utvidgning och modernisering ägnades även uppmärksam•heten
åt arbetarfrågan. Av denna utredning ber jag få återgiva följande.

I sitt betänkande framhöllo kommitterade, att nämnda fråga spelade
en synnerligen stor roll för en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet.
Under åren 1911—1913 hade arbetsstyrkan i medeltal
utgjort 717 man, varav omkring 122 man varit disponibla för nybyggnadsarbeten.
Därest den av kommitterade föreslagna nybyggnadsverksamheten
komme till stånd, skulle emellertid en ökning av varvets arbetarstam
bliva nödvändig. Kommitterade hade beräknat, att under det
föreslagna 2:a skedet av varvets utvidgning i den dåvarande arbetarstammen
skulle erfordras en ökning av omkring 150 man. Under det
av kommitterade föreslagna 3:e skedet av varvets utveckling skulle, under
förutsättning av vissa utav kommitterade föreslagna byggnadstider för krigsfartyg,
behövas en ytterligare ökning med omkring 400 man. För att anskaffa
den nödvändiga yrkeskunniga arbetskraften funnes enligt kommitterades
åsikt icke annan utväg än att varvet utbildade ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare.
Då emellertid tiden för utbildningen icke kunde sättas lägre än
till 4 å 5 år, bleve följden därav den, att man redan under l:a utvecklingsskedet,
när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt arbete kunde
anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen för att hava tillräckligt
antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid 2:a skedets början.
Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under 2:a skedet för att
vid 3:e skedets början vara tillräcklig för den då planerade byggnadsverksamheten.

9

Kung1. Maj:fn Nåd. Proposition Nr 76.

Kommittén hade jämväl verkställt utredning av möjligheterna att
erhålla arbetskraft för ifrågavarande ändamål och därvid kommit till den
åsikten, att arbetarstammen å varvet borde kunna successivt uppbringas
till erforderlig höjd utan allt för stora svårigheter och under förutsättning
att stadigvarande anställning kunde beredas arbetarna.

I detta sammanhang framhöllo kommitterade, att eu med rekryteringen
av arbetarstammen nära sammanhängande fråga vore bostadsfrågan.
Åven i detta hänseende hade kommitterade ansett sig böra
förebringa en utredning, avseende att visa möjligheterna för Karlskrona
stad att mottaga den ökning i invånarantal, som bleve en följd av varvsdriftens
utvidgning. Beträffande denna utredning anförde kommitterade
huvudsakligen följande.

För att visa, huru bostadsförhållandena för det dåvarande ställde sig,
hade på föranstall ande av kommitterade verkställts en undersökning med
ledning av det material, som inkommit genom den av socialstyrelsen
igångsatta bostadsundersökningen år 1913. Av denna undersökning,
som avsåge att få utrönt, huruvida något överskott på bostäder om
1—4 rum med eller utan kök vore att påräkna, hade framgått, att av
5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda slag endast 9 varit outhyrda
under samma år. Därmed visades på ett slående sätt, att för det dåvarande
icke förefunnes någon möjlighet att emottaga en ökad arbetarbefolkning
utan att ytterligare öka en trångboddhet, som redan då i allt för
stor utsträckning vore för handen. För kommitterade hade det därför
stått klart att, om utvidgningen av varvsdriften med ty åtföljande ökning
av arbetsstyrkan beslutades, åtgärder måste vidtagas för att bereda
bostäder åt den nya arbetarstammen. Kommitterade hade även haft
under omprövning frågan, om kronan själv i egenskap av byggherre
skulle kunna eller böra bidraga till uppkomsten av nya arbetarbostäder
för varvets arbetare, men hade kommitterade av många skäl ej kunnat
tillstyrka eu sådan lösning.

För att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt
avsett för varvets arbetare, hade kommitterade i första hand vänt sig
till drätselkammaren i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville låta
verkställa utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad kunde
vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostadslägenheter
befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet erforderliga
arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit, att stadsfullmäktige
i Karlskrona vid sammanträde den 28 maj 1914 förklarat, att
staden, som hade under utredning förslag att till bebyggande såväl med
slutet byggnadssätt som med s. k. egna hem upplåta nya områden av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 61 käft. (Nr 75—76.) 2

Bostads frågan.

10

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 76.

staden tillhörig mark, vore villig att, om ökad byggnadsverksamhet å
varvet komme till stånd, tdlse, att i mån av behov å nämnda eller
annan stadens mark lämpliga arbetarbostäder, närmast avsedda till
uthyrning åt varvets arbetarpersonal, komme till uppförande för ett belopp
av intill 200,000 kronor, ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt,
än ytterligare i rimlig omfattning vidtaga åtgärder för främjande
av uppkomsten därstädes av lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast
avsedda för omförmälda arbetarpersonal.

Enligt utsago av stadens drätselkammare kunde med det garanterade
beloppet av 200,000 kronor uppföras bostadshus, innehållande
tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända
något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av nya arbetarbostäder
hade kommitterade sökt utröna genom en utredning av
det antal bostäder av olika slag, som för det dåvarande innehades av varvets
personal. Denna utredning hade givit vid handen, att Karlskrona
stads utfästelse att anslå 200,000 kronor till arbetarbostäder icke skulle
fylla behovet. Då staden emellertid ställt i utsikt ytterligare åtgärder
från dess sida för främjande av uppkomsten av nya arbetarbostäder samt
verkställd undersökning givit vid handen, att även den privata företagsamheten
skulle kunna påräknas för frågans lösning, hade kommitterade
kommit till det omdömet, att tillgången på arbetarbostäder inom eu snar
framtid skulle vara tillräcklig även för mottagande av en ökad arbetarbefolkning.

Betydelsen av bostadsfrågan har jämväl beaktats av riksdagen,
som i sin förenämnda skrivelse särskilt framhållit, att det på grund av
de ökade krav, som efter en utvidgning komme att ställas på varvet, vore
av särskild vikt, att en skicklig och stadigvarande arbetarstam kunde påräknas
och att därför, bland annat, bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning
bereddes.

I detta sammanhang ber jag få erinra, att Kungl. Maj:t den 21 juni
1916 uppdragit åt marinförvaltningen att, efter verkställd utredning, så
skyndsamt som möjligt avgiva yttrande rörande de åtgärder, som kunde
anses erforderliga och lämpliga för att i samband med utvidgning av
varvet i fråga rekrytera och bibehålla en efter varvsdriftens utveckling
lämpad, skicklig arbetarstam, därvid särskilt frågorna om arbetarnas avlöningsförhållanden
samt om beredande i tillräcklig utsträckning av bostadsmöjligheter
borde ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

Den sålunda igångsatta utredningen har emellertid ännu icke blivit
slutförd.

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

Stadsfullmäktiges nu föreliggande beslut om anordnandet av eu broförbindelse
mellan staden och Saltö är närmast avsett att möjliggöra ett
infriande av stadens åtagande den 28 maj 1914 i fråga om uppförandet
av lämpliga bostadsbyggnader för kronovarvets arbetarpersonal.

I sin föreliggande skrivelse hava stadsfullmäktige framhållit, att
den beslutade utvidgningen av kronovarvets verksamhet och den i samband
därmed stående ökningen av varvets arbetarpersonal gjort det
nödvändigt för staden att vidtaga åtgärder för anskaffande av lämpliga
arbetarbostäder. Det första spörsmål, som uppkommit under behandlingen
av bostadsfrågan, hade varit anskaffning av lämplig mark för bebyggande.
Därvid hade det visat sig, att inom stadens planlagda område icke stode
att fiuna några lämpliga tomter för ifrågavarande ändamål. Det hade
därför varit nödvändigt att söka lämplig byggnadsrnark utom det planlagda
området, och hade undersökningen visat, att för ändamålet endast
kunde ifrågakomma antingen de delar av stadens mark, som vore belägna
norr om det s. k. Bergåsaområdet, eller ock Saltö. I valet mellan
dessa båda platser måste för stadens vidkommande platsen norr om
Bergåsaområdet, den s. k. Västra Mark, otvivelaktigt anses hava företräde,
då kostnaderna för detta områdes iordningsställande till byggnadsrnark
ställde sig betydligt billigare än för Saltö. A Bergåsaområdet funnes
nämligen redan nu vatten-, avlopps- och elektriska ledningar, som utan
särskild större kostnad kunde utvidgas över det nya området, under det
att dylika ledningar till Saltö skulle medföra avsevärda utgifter. Därtill
komme att, om Saltö skulle utnyttjas för bebyggande, en dyrbar broanläggning
över Saltö sund nöd va udi ggj or des. Emellertid hade man vid
valet mellan de olika platserna jämväl måst taga i betraktande, att de
nya byggnadsområdena i främsta hand skulle bidraga till förbättring av
kronovarvsarbetarnas bostadsförhållanden. Såge man frågan från denna
synpunkt, torde utan tvivel endast Saltö kunna ifrågakomma, då området
norr om Bergåsa läge på så betydande avstånd (omkring 3 å 4 km.)
från kronovarvet att, även om spårvägen användes såsom kommunikationsmedel,
stora olägenheter för nämnda arbetarpersonal därav skulle uppstå.
Stadsfullmäktige hade därför i anslutning till sitt beslut av den 28 maj
1914 ansett, att i förevarande fall Saltö borde givas företräde. En förutsättning
för att Saltö skulle kunna användas för bebyggande vore emellertid,
såsom nämnts, att en bro anbringades över Saltö sund, men kostnaden
för denna vore så avsevärd, att staden icke ansett sig kunna ensam
vidkännas densamma. Då Saltös upplåtelse, såsom framginge av
det sagda, uteslutande förestavats av omsorgen om kronovarvets arbetarpersonal,
hade stadsfullmäktige räknat med att bidrag av staten skulle

Skal för utförande
av
brobyggnaden.

12 KungJ. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

kunna erhållas och därför gjort sitt anslag till brobyggnaden beroende
av dylikt bidrag.

öZZTdsZu ■■ Dc m7n(%heteri som uttalat sig i föreliggande fråga, hava samtliga
mäktiges fram- förordat bifall till stadsfullmäktiges framställning om statsbidrag för den
ställning, ifrågasätta brobyggnaden.

I sitt yttrande hava cheferna för ingenjörs- och byggnadsdepartementen
vid Karlskrona station anfört, att behovet av arbetarbostäder för
Karlskrona för närvarande vore trängande. Genom anläggandet av eu
bro över Saltö sund gjordes en avsevärd areal tomtmark möjlig att bebygga,
och vore denna areal belägen så nära intill flottans varv, att det
utan tvekan måste anses som en fördel för statsverket, om den så snart
som möjligt kunde användas till bostadsändamål. Bland de åtgärder,
som kunde ifrågakomma för att kunna rekrytera och bibehålla cn skicklig
arbetarstam vid varvet, vore beredande av goda bostäder för rimligt
pris en av de viktigaste, och detta kunde säkerligen icke åstadkommas
med ''fördel för varvet utan att Saltö gjordes möjlig att bebygga.

I detta uttalande har varvschefen i Karlskrona instämt.

Jämväl befälhavande amiralen har med hänsyn till vikten av att bostäder
för varvets arbetare komme att uppföras tillstyrkt framställningen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län har i sitt utlåtande
framhållit, att det med kännedom om de redan nu rådande mindre gynnsamma
bostadsförhållandena i Karlskrona kunde befaras, att en blivande utvidgning
av örlogsvarvet med ty åtföljande ökning av personal komme att medföra
betydande svårigheter i bostadshänseende, därest icke åtgärder i tid
vidtoges för att möta de ökade kraven. Kommunalmyndigheternas strävanden
i sådant syfte torde därför böra i möjligaste mån understödjas.
På grund av sin närbelägenhet till varvet syntes Saltö särdeles lämplig
att utnyttja till arbetarbostäder för varvspersonalen, men något bebyggande
av ön kunde givetvis icke komma till stånd utan ordnad förbindelse
med staden. Staten kunde således anses äga ett direkt intresse'' i
den föreslagna förbindelsens tillkomst.

Åven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande betonat
statens intresse i tillkomsten av ifrågavarande broförbindelse.

Plan för bro- Såsom jag redan förut nämnt, är den ifrågasatta bron avsedd att utföras i
och^*kostnads- Huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadschefen i Karlskrona den
beräkningar. 6 september 1916 upprättat förslag samt för en kostnad, som enligt i
stadens byggnadskontor uppgjord beräkning skulle uppgå till 72,000
kronor. Enligt nämnda förslag skulle bron, vars närmare utseende framgår
av vid stadsfullmäktiges skrivelse fogade ritningar, utföras med ett valv av

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

delvis armerad betong på landfästen av betong. Med hänsyn därtill, att
Salto sund är militärled och sålunda måste vara trafikabelt för vissa slag
av fartyg, har den segelfria höjden under bron beräknats till 5.10 meter
över havets högvattenyta, och har befälhavande amiralen i sitt utlåtande
funnit denna höjd tillfredsställande.

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen har emellertid icke funnit det föreliggande
förslaget vara av beskaffenhet att i oförändrat skick kunna av
styrelsen förordas till utförande. Styrelsen har sålunda föreslagit, att
landfästenas sidor skulle stenbeklädas inom området för vattcnståndsvariationerna
till skydd mot åverkan genom isgång, vågsvall m. in. Därjämte
har styrelsen funnit en mindre omarbetning av förslaget böra utföras i syfte
att bättre tillgodose de krav, som med hänsyn till broställets belägenhet
inom stadsområdet ur skönhetssynpunkt syntes böra ställas på brons överbyggnad.
Med dessa ändringar samt med tillägg av kostnaden för erforderlig
kontroll på platsen under byggnadstiden har kostnaden för
brobyggnadens utförande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats
till 79,000 kronor.

På grund härav hemställer styrelsen, att statsbidrag måtte, för utförande
av ifrågavarande brobyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med
byggnadschefens förslag samt i enlighet med de konstruktions- och detaljritningar,
som kunde av styrelsen efter granskning godkännas, beviljas
med två tredjedelar av sistnämnda belopp eller således i runt tal 52,600
kronor.

I sitt utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, Anslagsfrågan,
att på grund av otillräckligheten av det utav riksdagen anvisade anslaget
till understödjande av bro- och hamnbyggnader in. in. hos styrelsen
måst i avvaktan på statsbidrag vila ett stort antal ansökningar om dylika
bidrag till brobyggnadsföretag, vilkas utförande med hänsyn till nyttan
för den allmänna samfärdseln måste anses vara mera av behovet påkallat
än den ifrågvarande brobyggnaden. Denna komme nämligen endast att tillgodose
ett statsintresse av rent lokal natur, nämligen beredande av bostäder
i närheten av varvet åt dess arbetare, men kunde i övrigt icke anses bliva
till någon avsevärd nytta för den allmänna samfärdseln. Av berörda
skäl ansåge styrelsen, att bidrag till ifrågavarande företag icke borde
utgå av förenämnda anslag, utan av andra medel, vilka vore eller för ändamålet
kunde varda ställda till Kungl. Maj:ts förfogande. I detta sammanhang
erinrar stryrelsen, att Kungl. Maj: t genom särskilda nådiga
brev den 22 och den 28 juli 1916 beviljat bidrag med sammanlagt belopp
av 538,300 kronor av 1917 års hamn- och brobyggnadsfond. Tillika upp -

14

Departements

chefen.

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

lyser styrelsen, att återstoden av fonden, 61,700 kronor, av styrelsen
reserverats till vissa bestämda företag, vilka styrelsen anser förtjänta av
statsbidrag och snarast möjligt böra komma till utförande.

Den föreliggande utredningen torde till fullo ådagalägga betydelsen
för Karlskronavarvets utveckling av att ökad tillgång till lämpliga bostäder
beredes varvets arbetarpersonal. Karlskrona stad bär också utfäst sig
att i viss omfattning låta uppföra arbetarbostäder i detta syfte. De obebyggda
områden, som för nämnda ändamål stå till stadens förfogande, äro
dels det område norr om staden, som benämnes Västra Mark, och dels Saltö.
För att i möjligaste män främja en god lösning av varvsarbetarnas bostadsfråga
hava stadsfullmäktige i valet mellan nämnda områden stannat vid
Saltö, som ligger i omedelbar närhet av varvet, och där gott utrymme f örefinnes
för tillgodoseende av behovet av bostäder, oaktat ett val av Västra
Mark, beläget på ett avstånd av mellan 3 och 4 kilometer, ur flera synpunkter
varit för staden mera fördelaktigt. Förutsättningen för att Saltö skall kunna
utnyttjas för byggnadsändamål är dock, att den ifrågasatta bron kommer
till utförande. Då för lösande av varvsarbetarnas bostadsfråga staten
måste anses äga ett direkt intresse av brons tillkomst, anser jag mig böra
tillstyrka, att staden för företaget beviljas bidrag av statsmedel.

De av stadsfullmäktige åberopade kostnadsberäkningarna för ifrågavarande
brobyggnad sluta å ett belopp av 72,000 kronor. Utöver nämnda
belopp tillkomma dock kostnaderna för genomförandet av vissa utav vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringar i det föreliggande
förslaget samt för erforderlig kontroll. I sin helhet torde kostnaderna
för brobyggnaden därför böra beräknas till av styrelsen angivet belopp
eller 79,000 kronor. I detta sammanhang ber jag få nämna, att förslag
till en träbro av billigare konstruktion än den nu beslutade varit föremål
för stadsfullmäktiges prövning. Såväl ekonomiska som estetiska skäl hava
emellertid talat mot detta förslag.

I fråga om storleken av det begärda bidraget ber jag få erinra, att,
enligt gällande allmänna villkor och bestämmelser för tillgodonjutande av
statsbidrag till bro- och hamnbyggnader m. in., dylikt bidrag kan bestämmas
till i regel högst två tredjedelar av den beräknade kostnaden.
Jag har därför icke funnit anledning till erinran mot att bidragsbeloppet
i förevarande fall i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan
bestämmes till 52,600 kronor.

Uti innevarande års statsverksproposition hade jag anledning framhålla,
att de anslagsbelopp, som hittills av riksdagen ställts till Kungl.
Maj:ts förfogande till understödjande av bro- och hamnbyggnader m. m.,

Kung). May.ts Nåd. Proposition Nr 7(i. 15

icke kunnat motsvara de krav på bidrag till sådana företag, som framställts.
Ej heller det av Kungl. Maj:t på min hemställan för år 1918 för
ändamålet begärda, något förhöjda anslagsbeloppet torde vara tillräckligt att
tillgodose de sålunda framställda kraven. Nämnda anslag synes därför
icke böra belastas med bidrag till ifrågavarande broföretag, vilket, såsom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, är avsett att tillgodose ett
statsintresse av lokal natur, men i övrigt icke är ägnat att gagna den
allmänna samfärdseln. I stället torde lämpligen riksdagens medgivande
böra utverkas, att erforderligt belopp må för ändamålet tagas i anspråk
av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar, som härtill lämna tillgång.

För tillgodonjutande av det föreslagna bidraget torde böra gälla de
allmänna villkor och bestämmelser, som pläga stadgas i avseende å med
statsbidrag understödda allmänna arbeten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett
belopp av högst 52,600 kronor må användas såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för utförande av
en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Wilhelm Reuterswärd.