Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 57.
1
Nr 57.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anordnande av gemensam tvättinrättning för Norra skånska
infanteriregementet och Vendes artilleriregemente; given
Stockholms slott den 23 februari 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
36,758 kronor 87 öre må tagas i anspråk som bidrag till kostnaderna
för anordnande av gemensam tvättinrättning för Norra skånska infanteriregementet
och Vendes artilleriregemente.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 47 käft. (Nr 57.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Pir 57.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Becic-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj-.ts prövning frågan om anordnande av gemensam
tvättinrättning för Norra skånska infanteriregementet och Vendes artilleriregemente
samt anförde därvid följande:
Framställning
ät chefen för
Vendes
artilleriregemente.
»Uti en av chefen för första arméfördelningen, med tillstyrkan
av bifall, till arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
insänd skrivelse av den 16 november 1910 gjorde chefen för
Vendes artilleriregemente framställning om anordnande av en tvättinrättning
för nämnda regemente. Till stöd för framställningen anförde regementschefen
följande:
Att på ett tillfredsställande sätt lösa regementets tvättfråga, hade
länge varit föremål för utredningar och undersökningar. Det hade visat
3
Kttngl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 57.
sig omöjligt att inom staden finna entreprenör, villig att åtaga sig regeinentstvätten.
Stadens enda större tvättinrättning ägde ej den omfattning,
att regementets tvätt där kunde utföras. Regementet hade följaktligen
sett sig nödsakat att söka entreprenör å annat ställe, sedan derå
år tillbaka i Landskrona. Olägenheterna av att ej på förläggningsorten
äga någon tvättentreprenör vore av helt naturliga skäl mycket stora.
Bortsett från att det långa avståndet från förläggningsorten till tvättinrättningen
på ett högst avsevärt sätt inverkade på kostnaderna — intendentsdepartementets
tekniska revision hade mer än en gång påpekat,
att regementets tvättpriser vore för höga — så hade det visat sig omöjligt
att kunna hålla reda på de olika batteriernas tillhörigheter. Trots
noggrann och omsorgsfull stämpling hade byten batterier och skolor
emellan hört till ordningen för dagen. Ofta hände det också, att plagg
från privata personer eller inrättningar komme med bland regementets
tvätt, då den återsändes från tvättinrättningen. Trots upprepade tillsägelser
om bättre ordning vid tvättens sorterande hade oordningarna
dock fortfarit. Av de tvättade klädernas utseende att döma, syntes det
även, som om för kläderna olämpliga, ja till och med skadliga ämnen användes
vid tvätten, en omständighet som under årens lopp inverkat
mycket menligt på stocken av sådana persedlar, som ofta sändes till
tvätt.
Ett sätt att söka bot för dylika missförhållanden vore att övergå
till annan entreprenör, men vid årligen infordrade anbud å tvätt hade,
trots anmaningar till andra firmor, blott den nuvarande entreprenören
inlämnat anbud, och följaktligen hade intet val kunnat förekomma.
För att regementet ej alltjämt skulle vara beroende av en tvättentreprenör
på helt annan ort och behöva röna alla de obehag och besvärligheter,
som därav följde, anhölle regementschefen, att fortifikationsoch
intendentsdepartementen av till buds stående medel måtte bevilja
anslag till en tvättinrättning vid regementet. Förutsättningarna för, att
statsverket därigenom skulle besparas avsevärda utgifter, vore stora.
Regementet ägde en för ändamålet synnerligen lämplig tomt inom norra
kasernetablissemanget. Att regementet ensamt vore tillräckligt stort lör
att lämna arbete till en tvättinrättning, framginge därav, att månatligen
från regementet tvättades, lågt räknat, följande antal persedlar, nämligen:
1,700 par kalsonger, 400 lägerrockar, 400 par lägerbyxor,
3,*400 skjortor, 3,400 par ullstrumpor, 100 ylletröjor, 1,700 lakan, 70
madrassvar, 70 putvar, 3,800 handdukar och 1Ö0 omgångar kökskläder,
varförutom tillkomme tvätt av kolletter, ridbyxor, kappor,
filtar o. s. v.
4
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
Arméförvaltningens
fortifikations-och
intendentsdepartements
skrivelse den
18 november
1911.
Fråga om
gemensam
tvättinrättning.
Arméförvaltningens
intendents-
och
fortifikationsdepartements
skrivelse den
18 april 1914.
Med stöd av vad sålunda anförts, anhölle regementschefen, att fortifikations-
och intendentsdepartementen snarast möjligt ville låta föranstalta
om nödiga utredningar i ärendet, så att regementet i en ej alltför
långt avlägsen framtid måtte komma i åtnjutande av de fördelar, som
vore förenade med en egen tvättinrättning.
Med skrivelse den 18 november 1911 överlämnade fortifikationsoch
intendentsdepartementen regementschefens framställning till Kungl.
Maj:t samt anförde därvid för egen del följande: t
Departementen hade funnit de av regementschefen anförda skälen
för anläggning av eu särskild tvättinrättning för regementet synnerligen
välgrundade. Sannolikt vore, att genom den bättre vården av kläderna
i egen tvättinrättning — även om tvättkostnaden ej väsenligt skulle
kunna nedbringas — ekonomisk fördel för kronan skulle vinnas genom
anläggningen. Efter det å platsen gjorda undersökningar givit visshet
om lämpligheten för ändamålet av den för tvättinrättningen i fråga
föreslagna tomten, hade därför inom fortifikationsdepartementet utarbetats
förslag till tvättinrättning för regementet, omfattande situationsplan, ritning
och kostnadsförslag. För anläggningen i dess helhet skulle krävas
en kostnad av 39,750 kronor. På grund av vad sålunda blivit anfört,
hemställde fortifikations- och intendentsdepartementen, att Kungl. Maj:t
måtte bemyndiga fortifikationsdepartementet att i enlighet med nämnda
förslag låta uppföra en tvättinrättning för Vendes artilleriregemente i
Kristianstad ävensom från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar anvisa
för ändamålet erforderliga medel.
Genom nådig remiss den 10 oktober 1913 anbefalldes arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdepartement att avgiva yttrande och
förslag rörande en för Vendes artilleriregemente och Norra skånska infanteriregementet
gemensam tvättinrättning i Kristianstad under förutsättning
av sistnämnda regementes förläggning därstädes ävensom beträffande
lämpligaste platsen samt kostnaderna för uppförande av eu
dylik tvättinrättning.
Till åtlydnad härav överlämnade intendents- och fortifikationsdepartementen
med underdånig skrivelse den 18 april 1914 förslag jämte
ritningar och kostnadsförslag till en för nämnda båda regementen gemensam
tvättinrättning samt anförde därvid följande:
För bedömandet av de tvättmängder, för vilka byggnaden behövde
beräknas, hade chefen för första arméfördelningen anmodats inkomma
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr ,r>7.
5
med därför erforderlig uppgift. I sammanhang med insändandet av berörda
uppgift hade arméfördelningschefen framhållit önskvärdheten av,
att för ett gemensamt bruk av en sådan tvättinrättning lokalerna ordnades
skilda, så att varje regemente Unge sina egna rum; i annat fall
ansåge han, att en sammanblandning av persedlarna icke kunde förhindras,
huru noggrann! persedlarna än vore märkta. En sådan konstruktion
av byggnaden skulle emellertid i så väsentlig grad öka kostnaden
såväl för själva byggnaden och för de maskinella anordningarna
in. in. som för den framtida driften och underhållet, att departementen
icke ansett den böra ifrågakomma. En sammanblandning av tvätten
syntes ej heller behöva befaras, om densamma ordnades på lämpligt
sätt. Detta bestyrktes av erfarenheten från de gemensamma tvättinrättningarna
å Rindön för Vaxholms grenadjärregemente och kustartilleriregemente
samt i Uppsala för Upplands infanteri- och artilleriregementen,
varest skilda lokaler för de olika regementena ej funnes. Aven å andra
håll skedde tvätten i gemensamma lokaler, utan att den av arméfördelningschefen
påvisade olägenheten därav uppstått. Det föreliggande förslaget
hade av nu angivna skäl uppgjorts med tillämpandet av principen
om gemensamma lokaler.
Vad beträffade läget av den nu föreslagna tvättinrättningsbyggnaden,
hade därför måst väljas en annan plats inom staden, än då det
varit fråga om uppförandet av en dylik byggnad endast för Vendes
artilleriregemente. Den då ifrågasatta platsen lämnade nämligen icke
utrymme för eu gemensam tvättinrättning. Platsen för den nu föreslagna
inrättningen, i närheten av norra kasernetablissemanget, hade valts efter
samråd med chefen för nyssnämnda regemente, och hade generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet förklarat sig ej hava något att däremot
erinra. Man skulle ju ock kunna tänka sig, att den gemensamma
tvättinrättningen kunde förläggas till den för infanteriregementet avsedda
kaserntomten, men syntes det med hänsjm till den civila personal, som
måste anställas vid inrättningen i fråga, vara mindre lämpligt att förlägga
den till plats utanför staden, vilket i sådant fall skulle bliva
händelsen.
Kostnaderna för den föreslagna gemensamma tvättinrättningen beräknades
uppgå till 89,500 kronor.
Sedan genom Kung!. Maj:ts beslut den 10 juli 1914 frågan om
Norra skånska infanteriregementets förläggning till Kristianstad blivit
definitivt avgjord, anbefalldes arméns kasernbyggnadsnämnd genom nådig
remiss den 22 juni 1915 att vid uppgörandet av förslag till tvättin
-
Armén*
kasernbygg
nadsuämnds
framställning.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
rättning för Norra skånska infanteriregementet åt densamma giva en
sådan omfattning, att den kunde tillgodose jämväl Vendes artilleriregementes
behov; och borde därvid särskilt angivas, huru stor del av kostnaderna
borde gäldas av andra än de till kasernetablissemang för Norra
skånska infanteriregementet avsedda medel.
Med anledning härav har kasern byggnadsnämnden den 19 december
1916 avgivit underdånigt yttrande i ärendet samt därvid anfört
följande:
Medan nämnden varit sysselsatt med utarbetande av förslag till
ifrågavarande tvättinrättning, hade från arméförvaltningens intendentsdepartement
inkommit en skrivelse av den 19 maj 1916, varmed departementet
överlämnat en utav chefen för Norra skånska infanteriregementet
gjord framställning rörande anordnande av en provisorisk tvättinrättning
i en staten tillhörig ladugårdsbyggnad av sten, belägen å den
inom regementets övningsplats befintliga Näsby gård.
Vid närmare undersökning på platsen av förhållandena hade nämnden
funnit, att flera skäl talade för, att en gemensam permanent tvättinrättning
kunde med fördel inredas i berörda ladugårdsbyggnad i stället
för — enligt det av nämnden förut uppgjorda förslaget — i ekonomihuset
inom infanteriregementets blivande etablissemang. Nämnden hade
därför efter noggrant övervägande ansett sig böra utarbeta jämväl detta
förslag och underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning såsom ett
alternativ 2.
För detta senare alternativ talade i huvudsak, att byggnaden borde
såsom tillhörig staten och belägen relativt nära infanteriregementets
etablissemang givetvis komma till användning i samband med etablissemangets
uppförande. Byggnadens stomme och utrymmena inom densamma
hade visat sig vara särdeles lämpliga för anordnande av en
tvättinrättning, vadan det mest ekonomiska utnyttjandet av byggnaden
syntes vara att använda den till sagda ändamål. Förutom detta rent
tekniska skäl hade nämnden beaktat, att genom tillämpning av alternativ
2 vunnes den ovedersägliga fördelen, att tvättinrättningen förlädes
helt och hållet utom infanterietablissemanget, vilket under denna
förutsättning bleve oberört av artilleriets personal, som i motsatt fall
skulle vara berättigad att på grund av tjänsteförhållanden ständigt hava
tillträde till en byggnad, belägen i infanterietablissemangets centrala
del. Denna fördel för ordningens upprätthållande inom etablissemanget
syntes uppväga den rent ekonomiska nackdelen, att en längre transport
av tvättgodset måste förekomma i det fall, att alternativ 2 skulle
komma till utförande.
7
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr .r>7.
Enligt alternativ 1 — tvättinrättningen förlagd inom infanteriets
etablissemang — både nämnden avsett att förlägga den gemensamma
tvättinrättningen till de lokaler i ekonomibyggnaden, vilka ursprungligen
beräknats till tvättinrättning endast för infanteriregementets personal,
utan utvidgning av dessa lokaler. Det behövliga tillskottet uti
tvättinrättningens kapacitet skulle vinnas enbart genom utökning av de
maskinella anordningarna.
1 samband med alternativ 2 hade nämnden icke ansett sig böra
föreslå, att de för tvättinrättningen inom etablissemangets ekonomibyggnad
avsedda lokalerna skulle utgå ur byggnadsprogrammet. Till
nämndens kännedom hade kommit, att arméförvaltningen förberedde
förslag till anordnande av omfattande förråd slokaler till freds- och krigsförråd
för proviant och persedlar. Proviantförrådet kunde helt och hållet
inrymmas uti de frigjorda lokalerna i ekonomibyggnaden och dessutom
ökade utrymmen för persedelförråd vinnas. Eu blivande förrådsbyggnad
för nämnda olika förrådslokaler kunde på grund härav minskas
med cirka 400 kvm. golvyta och således bliva avsevärt billigare.
Nämnden hyste därjämte den uppfattningen, att dessa nya förrådslokaler
inom ekonomibyggnaden erliölles för jämförelsevis billig kostnad och att
dessutom den fördelen vunnes, att byggnadens utseende icke bleve
lidande genom ändringen, vilket skulle vara fallet, om lokalerna i fråga
uteslötes.
Alternativ 1 förutsatte, att en bostad för tvättinrättningens
förestånderska anordnades i samband med övriga nybyggnader för
bostadslägenheter inom etablissemanget. Enligt alternativ 2 skulle
däremot en dylik lägenhet inredas inom den gemensamma tvättinrättningen.
Enligt en skrivelsen bifogad tablå uppginge kostnaderna för alternativ
1 till 64,870 kronor och för alternativ 2 till 76,390 kronor, fördelade
på följande sätt:
Alternativ 1.
Byggnadskostnader:
Nybyggnad för tvättinrättning1)...... kronor 20,000: —
Bostad för tvättföreståndarinnan, inklusive
uppvärmning » 6,000: — kronor 26,000: — *)
*) Beräknad som påbyggnad av ekonomihusets bottenvåning.
s
Tvättinrättningskostnader:
Maskinella anordningar, inklusive
inre ång-, varmvatten- och kallvattensledningar
för infanteri
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
Transport kronor 26,000:
regementet .................................... |
kronor |
28,300: — |
Inre avloppsledningar ...................... |
» |
1,050: — |
Uppvärmningsanordningar................. |
y> |
1,500: — |
Ångpanna............................................... |
y> |
3,000: — |
Yttre avloppsledningar*) .................. Tillägg för utökning till bruk även |
» |
|
för artilleriregementet .............. |
» |
4,300: — |
Belysning, inre .................................... |
» |
720: — Summa |
38,870:
Alternativ 2.
Byggnadskostnad er:
Ombyggnad av ladugårdsbyggnaden
till tvättinrättning och bostad
för maskinist och tvättföreståndarinna.
........................................
Uppvärmning av bostadslägenheterna
enligt system Geysir......
Tvättinrättningskostnader:
Maskinella anordningar, inklusive
inre ång-, varmvatten-, källvatten-,
avlopps- och värmeledningar
samt ångpanna.............
Pump med motor ..............................
Kallvattencistern.................................
Yttre avloppsledningar.......................
Belysning, inre ..................................
Yttre ledningar för ekonomibuset...
kronor 26,000: —
11 9Mb kronor 26,900:
kronor 39,690
» 1,500
» 500
» 400
d 840
» 6,560
» 49,490: —
Summa kronor 76,390: —
*) Tvättinrättningen medförde icke någon ökning av yttre avloppsledningar för
ekonomihuset.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
Att kostnaderna för alternativ 2 ställde sig dyrare än för alternativ
1, berodde huvudsakligen därpå, att särskild eldstadsanordning med tillbehör
måste anordnas och förbättrade anordningar för vattenuppfordring
vidtagas.
Fördelade på de olika regementena i förhållande till tvättmängderna
från dessa uppginge kostnaderna enligt alternativ 1 för infanteriregementet
till 33,(554 kronor 55 öre och för artilleriregementet till
31,215 kronor 45 öre samt enligt alternativ 2 till respektive 39,631
kronor 13 öre och 36,758 kronor 87 öre.
Den till Näsby ladugårdsbyggnad förlagda tvättinrättningen ställde
sig alltså icke obetydligt dyrbarare än eu tvättinrättning, anordnad i
samband med ekonomibyggnaden inom infanterietablissemanget. Därvid
vore dock att märka, att det förstnämnda alternativet gåve betydliga
förrådsutrymmen, sålunda med hänsyn härtill och till övriga förut angivna
fördelar väl uppvägande kostnadsskillnaden.
Under förutsättning att ombyggnadsarbetet beträffande ladugårdsbyggnaden
vid Näsby omedelbart kunde påbörjas och någon kostnad
för vissa av regementschefen föreslagna provisoriska anordningar således
icke behövde ifrågakomma, syntes ännu ett skäl föreligga till fördel för
alternativ 2. Kostnaderna för nämnda provisoriska anordningar torde
belöpa sig till omkring 10,200 kronor.
Uti de ursprungliga av nämnden den 15 februari 1915 och sedermera
i kostnadstablå av den 25 september 1916 uppgivna byggnadskostnaderna
för regementets nya etablissemang hade utgifterna för inredningen
av tvättinrättningen samt bostaden för föreståndarinnan beräknats
sålunda:
för |
maskinella anordningar................. |
................................. kronor |
17,400 |
— |
» |
inre avloppsledningar.................... |
................................. 3> |
1,050 |
— |
» |
uppvärmningsanordningar ............ |
................................. )'' |
1,500 |
— |
del i ångpanneanläggningen......... |
................................. » |
3.000 |
— |
|
belysning............................................ |
............................... » |
720 |
— |
|
)) |
bostadslägenheten .......................... |
................................ X> |
4,250 |
— |
eller tillhopa kronor |
27,920 |
— |
Under förutsättning att berörda byggnadskostnader bleve fastställda,
skulle utöver desamma erfordras ett tillägg av 48,470 kronor för anläggande
av tvättinrättningen enligt alternativ 2.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde kasernbyggnadsnämnden,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en gemensam tvättinrättning
för Norra skånska infanteriregementet och Vendes artilleriregemente
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 47 höft. (Nr 57.) 2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
Departements
chefen.
måtte få anordnas genom ombyggnad av Näsby ladugård i enlighet
med skrivelsen bilagda förslagsritningar för en kostnad av inalles 76,390
kronor,
att ett belopp av 48,470 kronor, därav 36,758 kronor 87 öre för
artilleriregementet, måtte ställas till nämndens förfogande för ändamålet
utöver de av nämnden i underdånig skrivelse den 25 september 1916
för uppförande av infanteriregementets nya etablissemang uppgivna kostnader,
samt
att ladugårdsbyggnaden vid Näsby, under förutsättning av Kungl.
Maj:ts godkännande av nämndens förslag, omedelbart måtte ställas till
nämndens disposition för arbetenas snara igångsättande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bar Vendes artilleriregemente
länge varit i behov av en egen tvättinrättning. Den nuvarande
anordningen att för tvättens verkställande anlita en långt från
regementets förläggningsort bosatt entreprenör medför givetvis avsevärda
transportkostnader, varförutom, såsom regementschefens framställning
giver vid handen, åtskilliga olägenheter äro därmed förbundna. I likhet
med vederbörande myndigheter anser jag det därför vara icke blott ur
ekonomisk synpunkt utan jämväl i andra hänseenden fördelaktigast, att
regementets tvätt verkställes i kronan tillhörig tvättinrättning i Kristianstad.
Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra därom, att civilkommissionen
på sin tid gjort framställning om vidtagande av åtgärder i visst angivet
fall, för att truppförbandens tvätt måtte verkställas genom deras egen
försorg utan anlitande av entreprenör.
Enligt den för Norra skånska infanteriregementets kasernetablissemang
uppgiorda planen skall vid nämnda etablissemang, likasom vid
samtliga övriga genom kasernbyggnadsnämndens försorg uppförda kasernetablissemang,
anordnas en särskild tvättinrättning. Då de gemensamma
tvättinrättningar, som hittills anordnats, nämligen å Rindön för de därstädes
förlagda truppförbanden och i Uppsala för garnisonen därstädes,
visat sig i alla hänseenden tillfredsställande, torde det vara lämpligt, att
en för infanteriregementet och artilleriregementet gemensam tvättinrättning
anordnas på detta sätt.
Av de föreliggande olika förslagen till frågans lösning torde det av
arméförvaltningens intendents- och fortinkationsdepartement uti skrivelse
den 18 april 1914 framställda kunna lämnas helt å sido, såsom dragande
allt för stora kostnader. På grund av den efter förslagets utarbetande
inträdda avsevärda stegringen av arbets- och materialpriserna
skulle den av departementen beräknade kostnaden, eller 89,500 kronor,
komma att högst väsentligt ökas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
11
Av de utav kasernbyggnadsnämnden framlagda båda alternativen
anser jag, i likhet med nämnden, företräde böra givas åt det såsom
alternativ 2 betecknade. Visserligen medför detsamma en till 11,520
kronor beräknad högre kostnad än alternativ 1, men denna merkostnad
synes mig fullt uppvägas av de därmed förenade, av kasernbyggnadsnämnden
närmare angivna fördelarna i olika hänseenden. Särskilt anser
jag mig böra framhålla, att genom tvättinrättningens anordnande enligt
förstnämnda alternativ det starkt framträdande behovet av ökat utrymme
inom kasernetablissemanget för proviant- och persedelförråd kan för en
jämförelsevis billig- kostnad bliva delvis tillgodosett.
Enligt de uppgjorda kostnadsberäkningarna, mot vilka jag icke har
något att erinra, skulle kostnaderna för tvättinrättningens anordnande
enligt alternativ 2 uppgå till 76,390 kronor. Med fördelning av dessa
kostnader på de båda regementena i förhållande till tvättmängden skulle
å infanteriregementet belöpa 39,631 kronor 13 öre, eller i runt tal 11,700
kronor mera, än som tidigare beräknats för regementets tvättinrättning.
Härvid är dock att märka, att man vid de tidigare beräkningarna utgått
från normala byggnads- och arbetspriser, under det att de nu uppgjorda
beräkningarna för den gemensamma tvättinrättningen äro grundade på
nu gällande synnerligen höga material- och arbetspriser. Ifrågavarande
merkostnad torde böra påföras kasernbyggnads anslaget. De å Vendes
artilleriregemente belöpande kostnaderna, eller 36,758 kronor 87 öre, torde,
i likhet med vad som föreslagits uti den till innevarande års riksdag
avlåtna propositionen angående anordnande av en gemensam tvättinrättning
för vissa till Skövde förlagda truppförband, lämpligen kunna utgå
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill lämna tillgång.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
36,758 kronor 87 öre må tagas i anspråk som bidrag till kostnaderna
för anordnande av gemensam tvättinrättning för Norra skånska infanteriregementet
och Vendes artilleriregemente.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. H. Odencrants.