Kungl. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 36.
1
Nr 36.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den
9 november 1860 om skiftesverket i riket m. m.: given
Stockholms slott den 26 januari 1917.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftesverket i riket,
2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om
hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring, samt
3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Berndt Kasselrot.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 29 höft. (Nr 36).
1
2
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 36.
Förslag
Lag
om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 0 november
1866 om skiftes verket i riket.
Härigenom förordnas, att 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftes verket i riket skola erhålla följande ändrade lydelse:
52 §.
Kågångsbeskrivning bör upptaga gränsmärkenas beskaffenhet. Äro de
förfallna eller odugliga, men å ömse sidor för laga skillnad erkända, bör
lantmätaren, innan han slutar förrättningen, i vederbörandes och gode
männens närvaro, iståndsätta dem eller utsätta nya. I beskrivningen skall
jämväl noga antecknas gränsmärkes läge och avstånd från omkringliggande
fasta märken, såsom berg, jordfasta stenar, dälder, vatten, vägar
och broar samt annat sådant, som till gränspunktens bestämmande tjänar.
Aro fasta märken av gammalt för laga skillnad erkända, varde ock de
noga beskrivna.
Föreskrifter, huru gränsmärken skola vara beskaffade och ägogränser
utmärkas, meddelas av Konungen.
104 §.
När skiftet å kartan är fullbordat och alla skifteshandlingarna renskrivna,
skall skiftesmannen, efter förut lämnad underrättelse om dagen,
3
Kungl. Maj:b Nåd. Proposition Nr 36.
i gode männens och delägarnas närvaro, å marken, enligt kartans visning,
utstaka den varje delägare tillfallna ägolott och utmärka gränserna mellan
lotterna på sätt särskilt är stadgat ävensom häröver upprätta fullständig
och noggrann beskrivning, i enlighet med vad i 52 § sägs.
Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer, då ock 12
kap. 1 och 2 §§ jordabalken skola upphöra att gälla.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring.
Härigenom förordnas, att 17 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring skall erhålla följande ändrade
lydelse:
*
Lantmätaren åligge att å marken utstaka de genom styckningen
tillkomna gränserna samt utmärka dem på sätt särskilt är stadgat ävensom
att häröver upprätta fullständig och noggrann beskrivning i enlighet
med vad i 52 § av skiftesstadgan sägs om rågångsbeskrivning.
Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.
Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition Nr
5
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse ay 12 k;tp. 11 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 12 kap. 11 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Eiver, flyttar eller vrider man, i bedrägligt uppsåt, rå och rör eller
annat gränsmärke, märke av varaktig beskaffenhet, som blivit utsatt vid
plan- eller höjdmätning, eller märke, som till betecknande av bestämd
vattenhöjd satt är, dömes till straffarbete från och med sex månader till*
och med .fyra år.
Samma lag vare om den, som sådant märke falskeligen sätter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917.
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Magi Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 8 december 1916.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Frhs,
Stenberg,
1 Linnér,
Mörcke, *
VÉNNERSTEN,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet
anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot följande:
»Uti 57 § i instruktionen för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare
den 23 oktober 1908 stadgades, att i särskild författning skulle meddelas
närmare bestämmelser angående kartors upprättande, verkställande av ägomätning,
avvägningar och arealuträkning, upprättande av beskrivningar
samt utstakning av ägoskillnader m. m., och bär detta författningsrum
bibehållits oförändrat i nu gällande nådiga instruktion av den 22 oktober
1909. Vid utfärdandet av båda dessa instruktioner har såsom övergångs
-
7
Kung!. Maj: ts Nåd. Proposition, Nr 36.
stadgande förordnats, att, intill (less ovan omförmälda författning blivit
utfärdad, skulle beträffande här ovan angivna arbeten nu gällande föreskrifter
i tillämpliga delar komma till användning. Härmed avsågs artikel
V i lantmäteri instruktionen den 6 augusti 1864, som handlar om geometriska
mätningar och kartors författande samt deras uträkning och beskrivning
in. in.
Att häri inrymda bestämmelser, som till huvudsaklig del återfinnas
redan i 1725 års lantmäteriinstruktion, numera måste anses otidsenliga,
torde vara påtagligt utan vidare utredning, liksom att deras ersättande med
efter utvecklingens krav lämpade nya föreskrifter måste anses angeläget,
Kungl. Maj:t anbefallde också i samband med utfärdandet av 1908 års
instruktion lantmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till ovan omförmälda författning.
Den BO april 1913 avgav lantmäteristyrelsen bland annat förslag dels
till förordning angående ägomätning och kartläggning, arealuträkning samt
ägodelning och råskillnaders utmärkande in. m. dels ock till ändrad lydelse
av 12 kap. 11 § strafflagen. I anledning av yttranden, som till Kungl.
Maj:t inkommit över förslagen, har Kungl. Maj:t genom remiss den 28
april 1916 anbefallt lantmäteristyrelsen att ånyo avgiva underdånigt utlåtande
i ärendet. Sedan med anledning härav revision av det först avgivna
förslaget verkställts, föreligger numera, efter vad lantmäteristyrelsen
i underdånig skrivelse den 5 december 1916 meddelat, nytt förslag i ämnet,
förslag till förordning angående planmätning och höjdmätning samt kartors
upprättande, arealuträkning och ägogränsers utmärkande (mätningsförordning).
Då i det sålunda reviderade förslaget upptagits bestämmelser om ägogränsers
utmärkande och gränsmärkens beskaffenhet, överensstämmer detta
med den uppfattning, som vid pågående lagstiftningsarbeten gjort sig gällande.
I denna del tillåter jag mig erinra, att lagberedningen i dess år
1909 avgivna förslag till jordabalk (sid. 116) uttalat den mening, att bestämmelserna
i 12 kap. 1 och 2 §§ jordabalken angående gränsmärkenas
beskaffenhet lämpligen borde upptagas i skifteslagstiftningen, i den mån
stadganden därom ej kunde meddelas i administrativ ordning. I överensstämmelse
härmed har skiftesstadgekommittén i sitt år 1911 avgivna förslag
till lag om skifte av jord i fråga om rågångars utmärkande föreslagit
vissa allmänna stadganden, avseende att medföra större garanti för ett
tydligt och varaktigt markerande av viktiga punkter m. m., men i övrigt
ansett, att närmare föreskrifter om råmärkens beskaffenhet och rågångars
utmärkande borde meddelas i administrativ väg av Kungl. Maj:t (78 §).
s
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.
Enahanda ståndpunkt synes hava intagits av 1916 års fastighetsregister-,
kommission i dess betänkande I med förslag till lag om fastighetsbildning
i stad in. m. (förslaget till lag om fastighetsbildning i stad 5 kap. 12 §
och motiven härför). För meddelande i administrativ väg av bestämmelser
om gränsmärkens beskaffenhet är givetvis upphävande av nyssberörda paragrafer
i 12 kap. jordabalken förutsättning.
Framhållas må, att bestämmelserna i dessa paragrafer måste anses
synnerligen otidsenliga. Sedan lång tid tillbaka har i praktiken använts
gränsmärken av annan beskaffenhet än i nämnda lagrum angives.
Emellertid innehålla även 52 och 104 *•§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftesverket i riket bestämmelser angående råmärken och rågator.
Utfärdandet av en mätningsförordning, innefattande bestämmelser om gränsers
utmärkande och gränsmärkens beskaffenhet, torde till följd härav föranleda
något ändrad lydelse jämväl av sistberörda båda författningsrum.
Vid numerisk mätning (triangelmätning, mätning efter siffermetoden)
anordnas över hela mätningsområdet ett triangelnät, i vars triangelpunkter
mätningar enligt uppgjord plan och med på förhand fastställd noggrannhet
utföras. Triangelpunkterna markeras på varaktigt sätt. Beräkningen av dessa
mätningar, kompletterade med vissa andra geodetiska och astronomiska
observationer, lämna såsom resultat, i vad detta avser kartarbeten, samtliga
punkters koordinater, varmed förstås eu punkts avstånd från två mot varandra
vinkelräta grundlinjer på jordytan. Sedan triangelpunkter med en
allt efter skilda förhållanden olika täthet anordnats, inkopplas mellan dem
genom vägmätning ytterligare mätningspunkter s. k. polygonpunkter, likaledes
varaktigt markerade å marken. Dessa polygonpunkter sammanbindas
genom polygonlinjer. Därefter anordnas mellan polygonlinjerna så många
mätningslinjer, som erfordras för inmätning av alla detaljer, såsom gränser,
byggnader m. m. Detalj mätningen sker medelst direkta mått å marken
genom att avståndet från polygonlinjerna eller mätningslinjerna till råpunkter
och ägoskillnader, hörn av byggnader, torg och andra öppna platser samt
gator och vägar m. in. noggrant uppmätes med stålband eller mätstänger.
De erhållna måtten, brytningsvinklar m. m. antecknas och med ledning
av dessa anteckningar kan genom mätningar från triangel- eller polygonpunkter
t. ex. läget för ett försvunnet gränsmärke när som helst angivas.
Förutsättning för gränspunktens riktiga återfinnande är emellertid ätt
triangel- eller polygonpunkter na icke rubbats.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr o (i.
Skiftesstadgekommittén har i sitt betänkande (sid. 130) såsom ett
önskemål betonat, att i blivande mätningsbestämmelser måtte inrymmas
föreskrifter, att mätningsresultaten även vid grafisk mätning borde införas
å kartorna genom anteckning ä dem av uppmätta längder och brytningsvinklar,
i den mån sådant erfordrades för ägoskillnadernas säkerställande
och framtida igenfinnande, och skulle enligt kommitténs mening helt visst *
en sådan bestämmelse bidraga att giva en grafisk karta större tillförlitlighet
på samma gång den gjorde kartmaterialet lättare användbart för allmänheten.
Det sålunda av skiftesstadgekoinmitten uttalade önskemålet har i det nu
föreliggande förslaget till mätningsförordning tillgodosetts särskilt genom
bestämmelserna i 25 och 47 §§■ I den förra av dessa paragrafer föreskrives,
att vid grafisk mätning skola, för att tjäna till ledning vid linjenätets
framtida återställande samt för kontroll å ägogränsens läge, på varaktigt
sätt markeras erforderligt antal stödpunkter, vartill företrädesvis
skola utväljas skärningspunkter mellan viktigare linjer i linjenätet, och uti
47 g bestämmes, qtt läget av ändpunkter och brytningspunkter för ägogräns
skall, därest de icke sammmanfalla med triangel- eller polygon- eller
stödpunkter, angivas i förhållande till dylika punkter med direkta mått
helst på sådant sätt, att kontroll erhålles. Genom dessa bestämmelser samt
genom föreskrift att samtliga förut nämnda punkter skola utmärkas å karta
och att denna skall förses med rutnät, som bland annat har till uppgift
att visa den förändring kartan kan hava undergått, vinnes, att kartans
förhållande till det område, som å densamma finnes utmärkt, städse är
fullt klart samt att läget av en ägogräns kan, när helst sådant påkallas,
med nöjaktig säkerhet bestämmas.
På sätt förut angivits avgav lantmäteristyrelsen i samband med sitt
första förslag till mätningsförordning även förslag till ändrad lydelse av
12 kap. 11g strafflagen. Ändamålet med detta förslag var att åt viktigare
märken, som utsättas vid ägomätning, bereda enahanda rättsskydd,
som redan givits åt gränsmärken samt märken, vilka utsatts för betecknande
av bestämd vattenhöjd. Vid ägomätning utsättas en del märken av
helt och hållet tillfällig natur. Att bereda dessa något rättsskydd av den
särskilda beskaffenhet, som här avses, erfordras emellertid icke. Däremot
finnas andra märken, vilkas skyddande väl vore gagneligt, men som emellertid
knappast torde böra inrymmas under så stränga straffbestämmelser,
som finnas uti förut berörda lagrum, varjämte det torde vara så gott som
uteslutet, att deras rubbande sker i bedrägligt syfte. Detta gäller emellerBihang
till riksdagens protokoll 1017. 1 sand. 29. höft. (Nr 36). 2
10
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition, Nr 36.
tid icke triangel- och polygonpunkter samt stödpunkter, beträffande vilka
det på grund av vad förut anförts torde vara tydligt, att desamma för
betryggande av äganderätten hava minst lika stort värde som gränsmärken.
Det har därför synts påkallat, att åt sistberörda punkter beredes samma
rättsskydd, som redan tillkommer rå och rör eller annat gränsmärke, och
enahanda gäller om vissa märken, som utsättas vid höjdmätning. Enligt
det föreliggande förslaget till mätningsförordning skola alla viktigare märken,
som å marken utsättas såväl vid plan- som höjdmätning, markeras
på så vitt möjligt orubbligt och varaktigt sätt. Samtliga dessa märken
böra därför omfattas av nu ifrågavarande lagbud. Samma rättsskydd bör
givetvis tillkomma märken av nu ifrågavarande slag, utsatta vid redan
verkställda mätningar.
Lantmäteristyrelsen har i sin förut nämnda skrivelse den 5 december
1916 hemställt om åtgärds vidtagande för genomförande av nu omförmälda
lagändringar samt tillika överlämnat förslag i sådant hänseende.
De ifrågasatta ändringarna i skiftesstadgans 52 och 104 §§ torde påkalla
jamning av 17 § hemmansklyvningslagen.
Med hänsyn därtill att tidpunkten för utfärdandet av mätningsförordningen
ej nu kan närmare bestämmas samt ändringarna i skiftesstadgan och
hemmansklyvningslagen förutsätta att föreskrifter om gränsmärkens beskaffenhet
och gränsers utmärkande blivit meddelade, synes bestämmandet av tiden
för ikraftträdandet av nu nämnda ändringar böra överlämnas åt Kungl. Maj:t.»
Departementschefen uppläste härefter förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 no
vember
1866 om skiftes verket i riket,
2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om
kemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, samt
3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen;
‘samt hemställde, att lagrådets utlåtande över förslagen, som voro av
den lydelse bilagor vid detta protokoll utvisa, måtte för det i § 87 regeringsformen
angivna ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;
och täcktes Hans Mai:t Konungen därtill lämna
bifall.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Kungl. Maj:t* Nåd. Proposition. Nr JO''.
11
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftesverket i riket.
Härigenom förordnas, att 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade lydelse:
52 §.
Rågångsbeskrivning bör upptaga gränsmärkenas beskattenhet. Aro de
förfallna eller odugliga, men å ömse sidor för laga skillnad erkända, bör
lantmätaren, innan han slutar förrättningen, i vederbörandes och gode
männens närvaro, dem iståndsätta eller utsätta nya. I beskrivningen skall
jämväl noga antecknas gränsmärkenas läge och avstånd från omkringliggande
fasta märken, såsom berg, jordfasta stenar, dälder, vatten, vägar och broar
samt annat sådant, som till gränspunktens bestämmande tjänar. Aro fasta
märken av gammalt för laga skillnad erkända, varde ock de noga beskrivna.
Föreskrifter, huru gränsmärken skola vara beskattade och ägogränser
utmärkas, meddelas av Konungen.
104 §.
När skiftet å kartan är fullbordat och alla skifteshandlingarna renskrivna,
skall skiftesmannen, efter förut lämnad underrättelse om da
-
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.
gen, i gode mänqpns och delägarnas närvaro, å marken, enligt kartans
visning, utstaka den varje delägare tillfallna ägolott och gränserna mellan
lotterna utmärka på sätt särskilt är stadgat ävensom häröver upprätta
fullständig och noggrann beskrivning, i enlighet med vad i 52 § sägs.
Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer, då ock 12
kap. 1 och 2 §§ jordabalken skola upphöra att gälla.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36''.
13
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om liemmausklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring.
Härigenom för ordnas, att 17 § i lagen den 27 juni 1896 om kemmansklyvning,
ägostyckning ock jordavsöndring skall erkålla följande ändrade
lydelse:
Lantmätaren åligge att å marken utstaka gränserna samt utmärka
dem på sätt särskilt är stadgat ävensom att käröver upprätta fullständig
ock noggrann keskrivning i enligket med vad i 52 § av skiftesstadgan
sägs om rågångsbeskrivning.
Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.
14
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse ay 12 kap. 11 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 12 kap. 11 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Eiver, flyttar eller vrider man, i bedrägligt uppsåt, rå och rör eller
annat gränsmärke, märke av varaktig beskaffenhet, som blivit utsatt vid
plan- eller höjdmätning, eller märke, som till betecknande av bestämd vattenhöjd
satt är, dömes till straffarbete från och med sex månader till och
med fyra år.
Samma lag vare om den, som sådant märke falskeligen sätter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917.
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 36.
15
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd tisdagen den
.23 januari 1917.
Närvarande:
Justitieråden GULLSTRAND,
VON Seth,
Wedberg,
Regeringsrådet Planting-GyllenbåGA.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
8 december 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftes verket i riket,
2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om
hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, samt
3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av andre ledamoten å justitiedepartementets avdelning för lagärenden,
assessorn Gustaf Grefberg.
Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
16
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 36.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 26 januari 1917.
härvarande :
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WäLLF.nberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde efter
gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet lagrådets den
23 innevarande januari avgivna utlåtande över den 8 december 1916 till
lagrådet remitterade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 no
vember
1866 om skiftes verket i riket,
2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om
hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring, samt
3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.
Efter att hava erinrat, att lagrådet lämnat förslagen utan anmärkning,
ävensom anmält, att i desamma vidtagits ett par mindre formella
17
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 36.
jämkningar, uppläste departementschefen de sålunda jämkade förslagen samt
hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 29 käft. (Nr 36).
3