Kmigl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr Sfi.
Nr 35.
Kmigl. Majis nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § sträf lagen in. in.;
given Stockholms slott den 30 december 1916.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill lvungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen och
2) lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den 27
juni 1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.
K^gl Maj:t förbliver riksdagen med all kung], nåd och ynnest städse
välbevågen.
GUSTAF.
Berndt Hasselrot.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 28 höft. (Nr 35).
1
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition, Nr 35.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 5 kap. 3 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Har brott blivit begånget av någon, som fyllt femton, men ej aderton
år, och dömes han härför till böter eller till fängelse i högst ett år eller
till straffarbete i högst sex månader; må domstolen, där den brottsliges
sinnesbeskaffenhet och omgivning samt graden av lians förståndsutveckling
prövas sådant föranleda, förordna, att han skall, i stället för att undergå
det ådömda straffet, insättas i allmän uppfostringsanstalt.
Förekomma på en gång till verkställighet sådant förordnande och
annat tidigare meddelat beslut, varigenom samma person blivit dömd till
straff, skall detta straff anses inbegripet i förordnandet, därest straffet utgöres
allenast av böter. Lag samma vare, så framt genom beslutet ålagts
fängelse eller straffarbete samt de förskyllda straffen tillsammans ej uppgå
till mera än fängelse i ett år eller straffarbete i sex månader.
Inträffar sådant fall, att meddelat förordnande, enligt vad särskilt
stadgas, är förfallet, galle om det ådömda straffets förening eller sammanläggning
med annat straff och om dess verkställande vad eljest är föreskrivet.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
Kungl. Majds Nåd. Proposition, Nr 35.
Fö rslag;
till
Lag
om ändrad lydelse av 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den 27 juni
1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångs
uppfostran.
Härigenom förordnas, att 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den 27 juni
1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran
skola erhålla följande ändrade lydelse:
4 §.
Har minst ett år förflutit, sedan elev blivit i allmän uppfostringsanstalt
intagen, äge anstaltens styrelse, därest sådant finnes för eleven
gagneligt, tills vidare eller för viss tid överlämna honom till enskild vård
och tillsyn eller anställa honom i tjänst eller yrke. Sådan åtgärd må ock
tidigare vidtagas, om särskilda omständigheter det föranleda, och den myndighet,
som över anstalten äger uppsikt, därtill samtycker.
Då elev sålunda överlämnas till enskild vård och tillsyn eller anställes
i tjänst eller yrke, skall förbehåll göras om rätt för anstaltens styrelse att
när som helst återtaga eleven; och vare styrelsen skyldig återtaga honom,
om hans uppförande eller annat förhållande därtill föranleder.
Bliver elev sjuk och kan han ej å anstalten erhålla erforderlig vård, må
styrelsen föranstalta om hans intagande å sjukvårdsinrättning, där han kan
åtnjuta sådan vård. Kvinnlig elev, som befinnes vara havande, äger styrelsen
överlämna till enskilt hem eller inrättning, där lämplig vård kan beredas.
Över elev, som vistas utom anstalten, skall styrelsen öva tillsyn. För
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 35
sådant ändamål äger styrelsen påkalla biträde av prästerskap, kommunaleller
polismyndighet.
5 §•
Då i allmän uppfostringsanstalt intagen elev vunnit nödig stadga i
sinnesriktning och uppförande, skall han från anstalten utskrivas. Utan
särskilt tillstånd av den myndighet, som över anstalten äger uppsikt, må
dock utskrivning ej ske, förr än två år efter det eleven intogs i anstalten.
Senast då elev uppnått tjuguett år, skall han utskrivas från anstalten.
6 §•
Under den tid, elev är vid allmän uppfostringsanstalt inskriven, stånde
lian under dess styrelses och föreståndares husbondevälde samt vare underkastad
disciplinär bestraffning av dem.
Styrelsen har att för elev, som utskrives, utse första anställningen,
vilken eleven icke äger att utan styrelsens tillstånd lämna, innan han fyllt
tjuguett år.
8 §■
Varder någon, sedan domstol förordnat om hans insättande i allmän
uppfostringsanstalt, men innan han från anstalten utskrivits, övertygad att
hava begått annat brott, vare förordnandet förfallet.
Förekomma på en gång till verkställighet sådant förordnande och
annat beslut, varigenom samma person blivit dömd till straff, vare förordnandet
ock förfallet, så framt genom beslutet ålagts fängelse eller straffarbete
samt de förskyllda straffen tillsammans uppgå till mera än fängelse
i ett år eller straffarbete i sex månader.
10 §.
Allmän uppfostringsanstalt äger att för elevs vård och underhäll av
elevens egna medel eller hos hans föräldrar uttaga gottgörelse intill ett belopp
av 40 öre för varje dag, eleven vårdats vid anstalten eller utom anstalten
på grund av åtgärd enligt 4 § 3 mom., dock icke för längre tid
än till dess eleven uppnått aderton år. För kostnad, som anstalten fått
vidkännas för elevs vård och underhåll utom anstalten till följd av åtgärd,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr So. V
som avses i 4 § 1 inom., äger anstalten rätt till dylik gottgörelse, dock
ej med högre belopp än 30 öre för varje dag. lör vad av förenämuda
gottgörelse ej kan utfås, äge anstalt, som ej upprättats av staten, undfå
ersättning av statsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1. juli 1917 utom såvitt angår den
ändrade lydelsen av 8 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet
av domstols förordnande om tvångsuppfostran, i vilken del lagen träder i
kraft den dag Konungen förordnar. Å elev, om vilkens intagande i allmän
uppfostringsanstalt förordnande meddelats före den 1 juli 1917, skola dock
5 och 6 §§ icke i sin genom denna lag ändrade lydelse äga tillämpning.
6
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition, Nr 35
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.-t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 15 december 1910.
härvarande:
Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde
det av fattigvårdslagstiftningskommittén den 2 december 1915 avgivna
betänkande med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 § strafflagen
m. fl. författningar ävensom
de yttranden, vilka på grund av remiss den 23 december 1915 avgivits
över nämnda betänkande av fångvårdsstyrelsen, styrelsen för statens
uppfostringsanstalt å Bona och styrelsen för svenska diakonissällskapet samt
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands och i Jönköpings län.
Sedan departementschefen lämnat en redogörelse för betänkandets innehåll,
uppläste departementschefen följande däri ingående lagförslag, nämligen
förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen; samt
7
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 35.
2) lag om ändrad lydelse av 4, 5, t> och 8 i lamell den 27 juni
1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran;
varande förslagen av den lydelse bilagorna A och B vid detta protokoll
utvisa.
Departementschefen hemställde härefter, att för det ändamål $ 87
regeringsformen omförmäler lagrådets utlåtande över förslagen måtte genom
utdrag av protokollet inhämtas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet
N. Jieite.
8
Kung!. Maj:ta Nåd. Proposition, Nr 35.
Bilag a A
F 0 r s 1 a g
till
Lag
om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 5 kap. 3 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Har brott blivit begånget av någon, som fyllt femton, men ej aderton
år, och dömes han härför till böter eller till fängelse i högst ett år eller
till straffarbete i högst sex månader; må domstolen, där den brottsliges
sinnesbeskaffenhet och omgivning samt graden av hans förståndsutveckling
prövas sådant föranleda, förordna, att han skall, i stället för att undergå
det ådömda straffet, insättas i allmän uppfostringsanstalt.
Förekomma på en gång till verkställighet sådant förordnande och
annat tidigare meddelat beslut, varigenom samma person blivit dömd till
straff, skall detta straff anses inbegripet i förordnandet, därest straffet utgöres
allenast av böter. Lag samma vare, om straffet utgöres av fängelse
eller straffarbete eller sådant straff och böter samt de förskyllda straffen
tillsammans ej uppgå till mera än fängelse i ett år eller straffarbete i sex
månader.
Inträffar sådant fall, att meddelat förordnande, enligt vad särskilt
stadgas, är förfallet, gälle om det ådömda straffets förening eller sammanläggning
med annat straff och om dess verkställande vad eljest är föreskrivet.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 35.
9
Bilaga B.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 4, 5, 0 och 8 §§ i lagen den 27 juni 1902
angående verkställighet av domstols förordnande om tvångs
uppfostran.
Härigenom förordnas, att 4, 5, 6 och 8 §§ i lagen den 27 juni 1902
angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran skola
erhålla följande ändrade lydelse:
4 §•
Har minst ett år förflutit, sedan elev blivit i allmän uppfostringsanstalt
intagen, äge anstaltens styrelse, därest sådant finnes för eleven
gagneligt, tills vidare eller för viss tid överlämna honom till enskild vård
och tillsyn eller anställa honom i tjänst eller yrke. Sådan åtgärd må ock
tidigare vidtagas, om särskilda omständigheter det föranleda, och den myndighet,
som över anstalten äger uppsikt, därtill samtycker.
I)å elev sålunda överlämnas till enskild vård och tillsyn eller anställes
i tjänst eller yrke, skall förbehåll göras om rätt för anstaltens styrelse att
när som helst återtaga eleven; och vare styrelsen skyldig återtaga honom,
om hans uppförande eller annat förhållande därtill föranleder.
Bliver elev sjuk och kan han ej å anstalten erhålla erforderlig vård, må
stvrelsen föranstalta om hans intagande å sjukvårdsinrättning, där han kan
åtnjuta sådan vård. Kvinnlig elev, som befinnes vara havande, äger styrelsen
överlämna till enskilt hem eller inrättning, där lämplig vård kan beredas.
Över elev, som vistas utom anstalten, skall styrelsen öva tillsyn. För
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 28 käft. (Nr 35). 2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition, Nr 35.
sådant ändamål äger styrelsen påkalla biträde av prästerskap, kommunaleller
polismyndighet.
5 §.
Då i allmän uppfostringsanstalt intagen elev vunnit nödig stadga i
sinnesriktning och uppförande, skall han från anstalten utskrivas. Utan
särskilt tillstånd av den myndighet, som över anstalten äger uppsikt, må
dock utskrivning ej ske, förr än två år efter det eleven intogs i anstalten.
Senast då elev uppnått tjuguett år, skall han utskrivas från anstalten.
6 §•
Under den tid, elev är vid allmän uppfostringsanstalt inskriven, stånde
han under dess styrelses och föreståndares husbondevälde samt vare underkastad
disciplinär bestraffning av dem.
För utskriven elev har styrelsen att, intill dess han fyllt tjuguett år,
utse tjänst eller anställning, vilken han icke utan styrelsens tillstånd må
lämna före denna ålder.
8 §■
barder någon, sedan domstol förordnat om hans insättande i allmän
uppfostringsanstalt, men innan han från anstalten utskrivits, övertygad att
hava begått annat brott, vare förordnandet förfallet.
Förekomma på en gång till verkställighet sådant förordnande och
annat beslut, varigenom samma person blivit dömd till straff, vare förordnandet
ock förfallet, så framt genom beslutet ålagts fängelse eller straffarbete
samt de förskyllda straffen tillsammans uppgå till mera än fängelse
i ett år eller straffarbete i sex månader.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar; dock att rörande
tiden för utskrivning av elev, om vilkens intagande i allmän uppfostringsanstalt
förordnande meddelats, innan lagen trätt i kraft, skall gälla
vad för närvarande finnes stadgat.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 35.
11
Utdrag av protokollet, hållet i Kung!. Maj:ts lagråd torsdagen dm
21 december 1916.
Närvarande:
Justitieråden BERGMAN,
Sjögren,
Begeringsrådet PALMGREN,
Justitierådet Dyberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
15 december 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen och
2) lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6 och 8 §§ i lagen den 27 juni
1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits av häradshövdingen Jacob Linders.
Lagrådet yttrade:
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen.
För vinnande av större följdriktighet i redaktionellt hänseende liemställes,
att — i anslutning till avfattningen av 8 § i följande lagförslag —
åt andra punkten av andra stycket må givas följande lydelse: Lag samma
vare, så framt genom beslutet ålagts fängelse eller straffarbete samt de
förskyllda straffen tillsammans ej uppgå till mera än fängelse i ett år eller
straffarbete i sex månader.
12
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition, Nr 3ö
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6 och 8 §§ i lagen den
27 juni 1902 angående verkställighet av domstols förordnande, om tvångsuppfostron.
4 §•
Det till denna paragraf gjorda tillägget torde måhända påkalla jämkning
av stadgandet i 10 § om rätt för anstalt att av elevens egna medel
eller hos hans föräldrar uttaga gottgörelse.
6 g.
Med hänsyn till den befogenhet, som tillkommer styrelsen jämlikt 4 §,
synes den i andra stycket av 6 § införda utsträckningen av styrelsens behörighet
att för elev utse tjänst eller anställning vara obehövlig. Det föreslagna
stadgandet torde ock i tillämpningen kunna medföra svårigketersom
icke äro förenade med nuvarande bestämmelser. Om i anledning
härav dessa bestämmelser i huvudsak synas böra bibehållas, lärer dock av
den förhöjning av åldersgränsen, som i 5 § föreslagits, påkallas sådan
jämkning i avfattningen av andra stycket av 6 §, att elev, för vilken
styrelsen utsett första anställning, ej må utan styrelsens tillstånd lämna
denna, innan han fyllt tjuguett år.
Slutbestämmelsen.
Tillräckliga skäl torde ej föreligga att uppskjuta ikraftträdandet av
stadgandena i 4, 5 och 6 §§ i avbidan på anskaffandet av de nya anstaltsplatser,
som bliva nödiga i följd av den föreslagna lagen om ändrad
lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen och det därmed sammanhängande stadgandet
i 8 § av förevarande lagförslag.
Förbehåll om fortfarande tillämpning av nu gällande bestämmelser å
äldre förordnanden torde böra göras icke blott i fråga om det i den föreslagna
övergångsbestämmelsen åsyftade stadgandet i 5 § utan även beträffande
föreskriften i andra stycket av 6 §. Ett sådant förbehåll synes böra
ske, vare sig det remitterade förslaget i denna del bibehålies eller lagrådets
hemställan om ändring av det föreslagna stadgandet vinner beaktande.
Ur protokollet
Erik Öländer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 35.
i:j
Utdrar/ av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den SO december 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: HASSELROT,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde lagrådets
den 21 innevarande månad avgivna utlåtande över de den 15 i samma
månad till lagrådet remitterade förslagen till
1) lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen och
2) lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6 och 8 §§ i lagen den 27 juni
1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.
Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde departementschefen
:
»Vad först beträffar förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 kap.
3 § strafflagen torde åt andra punkten av andra stycket böra givas den
förändrade avfattning, som av lagrådet föreslagits.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 85.
Lagrådets anmärkning vid 4 § av förslaget till lag om ändrad lydelse
av vissa §§ i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet av domstols
förordnande om tvångsuppfostran synes mig böra föranleda jämkning av
föreskrifterna i 10 § samma lag om rätt för allmän uppfostringsanstalt att
för elevs vård och underhåll uttaga gottgörelse av elevens egna medel eller
hos hans föräldrar; och torde denna jämkning lämpligen böra ske genom
att likställa de fall, som avses i tillägget till 4 §, med elevs vård inom
uppfostringsanstalten.
Den i 6 § av 1902 års lag föreslagna utsträckningen av rätten för anstaltens
styrelse att utse tjänst eller anställning åt definitivt utskriven elev
synes mig ej vara av så stor betydelse, att en ändring av vad nu gäller
kan anses vara motiverad. Såsom lagrådet anmärkt, torde stadgandet också
i tillämpningen kunna medföra svårigheter. Ändringen av detta lagrum
torde därför böra inskränkas till den jämkning i dess avfattning, som påkallas
av ändringen i 5 §.
Lika med lagrådet finner jag skäl ej föreligga att göra ikraftträdandet
av 4, 5 och 6 §§ i lagen angående verkställighet av domstols förordnande
om tvångsuppfostran i deras nya lydelse beroende på anskaffandet av nya
anstaltsplatser. Så väl dessa §£; som den ändrade 10 § av samma lag synas
böra träda i kraft å dag, som redan vid lagens utfärdande bestämmes,
exempelvis den 1 juli 1917. Härvid lärer dock, på sätt lagrådet hemställt,
jämväl 6 § böra undantagas från tillämpning beträffande elev, om
vilkens intagande i allmän uppfostringsanstalt förordnande meddelats, innan
nya lagen trätt i kraft.
I enlighet med vad nu anförts har jag låtit omarbeta de ifrågavarande
lagförslagen.
Det av fattigvårdslagstiftningskommittén avgivna betänkandet rörande
minderåriga förbrytare innehöll, utom de nu anmälda, av lagrådet granskade
lagförslagen, även utredning och förslag rörande anskaffande av de anstaltsplatser,
som erfordrades på grund av den ändrade lydelsen av 5 kap. 3 §
strafflagen. Yad angår platser för minderåriga förbrytare av mankön gick
kommitténs förslag ut på att en utvidgning skulle äga rum av den nuvarande
uppfostringsanstalten å Bona, för vilket ändamål kommittén låtit
uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar. Med hänsyn till de höga kostnaderna
för ett sådant byggnadsföretag och angelägenheten av att under
nuvarande förhållanden inskränka statens utgifter till vad som kan anses
oavvisligen nödvändigt har jag ej trott mig kunna föreslå Kungl. Maj:t
att till 1917 års riksdag framlägga proposition i detta ämne. Då den
Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition, Nr 35. 15
föreslagna lagen om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen emellertid
bör träda i tillämpning så fort som möjligt efter antagandet och för tilllämpningen
därav förntsättes anskaffandet av nya anstaltsplatser, lärer byggnadsfrågan
böra upptagas så snart lämpligen ske kan, efter det lagen antagits.
»
Sedan härefter de omarbetade lagförslagen upplästs, hemställde departementschefen,
att de båda lagförslagen måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.