Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33S.

Nr 338.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående
pensioner till vissa vid statens järnvägsbyggnader anställda
eller förut anställda förmän och arbetare in. in.;
given Stockholms slott den 30 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att en var av nedannämnda vid statens järnvägsbyggnader anställda
eller förut anställda personer, nämligen förmännen Jonas Gustaf
Jernberg, Otto Wilhelm Johansson Husberg, Johan Alfred Johansson
och Olof Olsson, stenarbetarna Karl Samuel Forsgren, Johan Johansson
Linder och Sven Magnus Andersson samt arbetarna August Magnusson
Hedelin, Per Johan Lundbäck, Johan Fredrik Mehn, Jakob Bengtsson
Lund, Jan Jansson, Alfred Gotthard Andersson, Karl August Bergdahl,
Carl Magnus Johansson Löndahl, Karl August Lagerström, Frans August
Johansson och Anders Petter Andersson må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigats eller varder entledigad från sin befattning
vid statens järnvägar — dock icke i något fall för tid före den
1 januari 1917 — under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta årlig pension till belopp av 300 kronor, under villkor emellertid att,
därest pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning
av statsmedel, uppgående till ett för en var beräknat årligt medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor för förman och yrkesarbetare samt
1,000 kronor för vanlig arbetare eller därutöver, pensionen skall, så
länge sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå samt att, vid sådan
avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp än nämnda medelinkomst;

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

från och med månaden näst efter den, under vilken han erhåller entledigande
från nu innehavande anställning vid statens järnvägsbyggnader,
dock med villkor att, därest han framdeles skulle erhålla anställning mot
avlöning av statsmedel, uppgående till 1,200 kronor eller därutöver för
år räknat, pensionen skall, så länge anställningen varar, upphöra att
utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skall
minskas, så att densamma jämte avlöning icke uppgår till mer än sistnämnda
belopp;

dels ock att stenarbetaren vid statens järnvägsbyggnader Karl Fredrik
Andersson, vilken enligt beslut av 1916 års riksdag under visst villkor
äger att från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas
från anställning vid statens järnvägar, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp av 300
kronor, må åtnjuta ifrågavarande pension under följande ändrade villkor,
nämligen att, därest han framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning
av statsmedel, uppgående till 1,200 kronor eller därutöver för år
räknat, pensionen skall, så länge sistnämnnda ^ställning varar, upphöra
att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen
skall minskas, så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till
mer än sistnämnda belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden von Sydow, *

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Uti särskilda skrivelser den 28 februari 1917 har järnvägsstyrelsen
gjort framställningar dels om pensioner till åtskilliga vid statens järnvägsbyggnader
anställda eller förut anställda förmän och arbetare, dels
om förhöjning av den järnvägsarbetaren Oskar Alsterlén av 1894 års
riksdag tillerkända pension, dels ock om viss ändring i villkoren för
järnvägsarbetaren Karl Fredrik Andersson av 1916 års riksdag tillerkänd
pension; och ber jag nu att få upptaga dessa frågor till behandling.

Innan jag ingår på en redogörelse för järnvägsstyrelsens berörda
framställningar, må emellertid erinras, att, enligt de grunder, som senast av
1916 års riksdag tillämpats beträffande pensionsfrågor av föreliggande
art, pension brukar beviljas förman eller arbetare vid statens järnvägsbyggnader,
som uppnått minst 55 års ålder och räknar minst 24 tjänstår.
Pensionsbeloppet har ansetts böra sättas till enahanda belopp, som enligt
lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete den

Pension it
förmannen
J. G. Jernberg
m. fl.

Järnvägs styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

5 juli 1901 högst kan utgå, eller 300 kronor. Såsom villkor för pensionens
åtnjutande har i allmänhet bestämts, att, därest pensionstagare framdeles
skulle erhålla anställning mot avlöning av statsmedel, beloppet av sådan avlöning
tillika med pensionen icke finge överstiga ett belopp av beträffande
förmän och yrkesarbetare 1,200 kronor samt beträffande vanliga arbetare
900 kronor, vilka sistnämnda två belopp beräknats motsvara medelinkomstbeloppet
för berörda båda grupper.

Vad först angår de nya pensioner, varom järnvägsstyrelsen gjort
framställning, har styrelsen anfört följande.

I likhet med vad förut ägt rum, hade ansökningar om utverkande av statsunderstöd
inkommit till styrelsen från åtskilliga förmän och arbetare, vilka samtliga
under längre tid med gott vitsord arbetat vid statens järn vägsbyggnadsföretag
och av vilka flertalet därjämte enligt företedda intyg genom sjukdom eller
kroppskada fått sin arbetsförmåga i mer eller mindre hög grad minskad.

Beträffande föreliggande uppgifter om nu ifrågavarande sökandes tjänstetid
ville styrelsen anmärka, att fullständiga förteckningar å de vid järnvägsbyggnaderna
fonder den gångna tiden anställda arbetare saknades, vartill komme, att
en stor del av arbetsbefälet antingen avlidit eller lämnat tjänsten. Det hade för
övrigt befunnits omöjligt för befälet att lämna detaljerade upplysningar rörande
varje särskild, kanske för lång tid tillbaka anställd arbetares tjänstetid. Tjänstetidens
längd hade således icke kunnat genom officiella handlingar bestyrkas, utan
hade styrelsen därvidlag, såsom vid avgivande av enastående framställning rörande
de arbetare, som år 1916 tilldelades understöd, ansett sig kunna utgå från
av sökandena själva lämnade tjänsteförteckningar, vilka utförligt angåvo tiden och
platsen för anställningen, och detta så mycket hellre, som berörda uppgifter, i
den mån de kunnat kontrolleras, visat sig vara riktiga.

I avseende å vederbörandes lönevillkor ansåge sig styrelsen böra omförmäla,
att medelavlöningen under senare tid för ifrågavarande förmän och arbetare kunde
beräknas hava uppgått, för förmän och yrkesarbetare till 1,200 kronor och för
vanliga arbetare till 1,000 kronor för år.

Styrelsen hade utgått från det antagandet, att huvudsakligen enahanda villkor
med avseende å pensionsbelopp samt levnads- och tjänsteålder m. m., vilka
förut varit för Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmande vid beviljande av pensioner
åt järnvägsbyggnadsarbetare, jämväl nu skulle komma till tillämpning, även
om det sålunda föreslagna pensionsbeloppet under nu rådande förhållanden måste
anses otillräckligt. Styrelsen hade emellertid icke ansett sig böra föreslå någon
förhöjning av pensionerna, så länge lagen angående ersättning för skada till följd
av olycksfall i arbete den 5 juli 1901 vore gällande.

Med tillämpning av förberörda grunder skulle pension tillkomma i följande
tablå upptagna förmän och arbetare. I tablån hade angivits det antal levnadsår,
envar uppnått eller uppnådde under år 1917, ävensom antalet av hans tjänstår;
och framginge av tablån tillika, huruvida vederbörande fortfarande vore i arbete
vid statens järnvägsbyggnader eller icke.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 338.

Namn och befattning.	Levnadsår.	Tj anstår.	Anmärkningar.
Jonas Gustaf Jernberg, förman .........	59	37	Därav 2 år vid statens järnvägars banavdelning; ej kvar i arbete.
J Otto Wilhelm Johansson Husberg, för-
man ..........................................	61	27	Därav 2 år vid statens järnvägars banavdelning och 2 år vid fäst-ningsbyggnad; ej kvar i arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Johan Alfred Johansson, förman.........	61	26	Fortfarande i arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Olof Olsson, förman ........................	59	35	Därav 5 år vid statens järnvägars banavdelning; ej kvar i arbete vid statens järvägsbyggnader.
Karl Samuel Fors gren, stenarbetare ...	56	26	Därav 9 år vid statens järnvägars banavdelning, där han fortfa-rande har anställning.
Johan Johansson Linder, stenarbetare...	60	37	Därav 16 år vid statens järnvägars banavdelning; fortfarande i ar-bete vid statens järnvägsbygg-nader.
Sven Magnus Andersson, stenarbetare	56	39	Därav 9 år vid statens järnvägars banavdelning, där han fortfa-rande har anställning.
August Magnusson Hedelin, arbetare...	72	35	Därav 14 år vid statens järnvägars banavdelning, där han fortfarande har anställning.
Per Johan Lundbäck, arbetare...........	71	25	Därav 2 år vid fästningsbyggnad; fortfarande i arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Johan Fredrik Mehn, arbetare........... j	63	25	Därav 9 år vid statens järnvägars banavdelning; ej kvar i arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Jakob Bengtsson Lund, arbetare.........	67	37	Därav 5 år vid statens järnvägars banavdelning; fortfarande i ar-bete vid statens järnvägsbygg-nader.
Jan Jansson,"arbetare........................	60	33	• Fortfarande i arbete vid statens j ärn vägsbyggn åder.
Alfred Gotthard Andersson, arbetare...	71	48	Därav 22 år vid statens järnvägars banavdelning; ej kvar i arbete.
Karl August Bergdahl, arbetare.........	56	33	Därav 4 år vid statens järnvägars banavdelning; fortfarande i ar-bete vid statens järnvägsbygg-nader.
Carl Magnus Johansson Löndahl, arbe-
taro ..........................................	56	25	Därav 4 år vid statens järnvägars banavdelning; fortfarande i arbete vid statens järnvägsbyggnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

Statskontoret.

Departements chefen.

Namn och befattning.	Levnadsår.	Tjänstår.	Anmärkningar.
Karl August Lagerström, arbetare......	61	26	Fortfarande i arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Frans August Johansson, arbetare...... •	70	40	Därav 14 år vid statens järnvägars ban- och maskinavdelningar, vid vilken sistnämnda avdelning han fortfarande har anställning.
Anders Petter Andersson, arbetare......	65	39	Därav 11 är vid statens järnvägars banavdelning, där han fortfarande har anställning.

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att en var av i förenämnda tablå upptagna
personer måtte från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigats eller bleve entledigad från sin befattning vid statens
järnvägar — dock icke i något fall för tid före den 1 januari 1917 —
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig
pension till belopp av 300 kronor, under villkor emellertid att, därest
pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning av statsmedel,
uppgående till ett för en var beräknat årligt medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor för förman och yrkesarbetare samt 1,000
kronor för vanlig arbetare eller därutöver, pensionen skulle, så länge
sistnämnda anställning varade, upphöra att utgå samt att, vid sådan avlönings
uppbärande i övrigt, pensionen skulle minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppginge till högre belopp än nämnda medelinkomst.

Över denna framställning har statskontoret den 16 mars 1917 avgivit
infordrat utlåtande och därvid på grund av vad järnvägsstyrelsen
i ärendet meddelat och anfört tillstyrkt avlåtande till riksdagen av proposition
om beredande av pensioner åt ifrågavarande arbetare. Statskontoret
har dock ansett sig böra erinra, att styrelsens framställning i
viss mån innebär en avvikelse från vad hittills gällt såsom villkor för
åtnjutande av dylika pensioner, i det styrelsen föreslagit en höjning från
900 till 1,000 kronor av det för vanliga arbetare beräknade årliga medelinkomstbeloppet.

Då de villkor, som hittills plägat uppställas för beviljande av pensioner
till förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader, uppfyllas
av de personer, som avses i nu föreliggande framställning, tillstyrker
jag, att pension med föreslaget belopp beredes dessa personer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 338.

Beträffande villkoren för pensions åtnjutande innebär styrelsens
framställning, på sätt statskontoret påpekat, en avvikelse från vad hittills
gällt. Då emellertid det belopp, vartill, enligt styrelsens förslag, pension
jämte avlöning av statsmedel för vanlig arbetare må uppgå utan
reduktion av pensionen, icke överstiger det belopp, vartill medelavlöningen
-för sådan arbetare under senare tid uppgått, har jag för min del
intet att häremot erinra.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning
har 1894 års riksdag medgivit, att järnvägsarbetaren Oskär Alsterlén finge
från och med månaden näst efter den, varunder han av järnvägsstyrelsen
entledigades från anställning vid statens järnvägsbyggnader, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension
till belopp av 160 kronor, med förbehåll dock att, därest han framdeles
skulle erhålla anställning mot avlöning av statsmedel, hans pensionsbelopp
skulle för den tid, hans anställning varade, minskas med ett
belopp, motsvarande den nya avlöningen eller, om denna uppginge till
samma eller högre belopp, under tiden upphöra att utgå.

Enligt vad järnvägsstyrelsen nu meddelat har Alsterlén, vilken
jämväl använder sig av efternamnet Alsterlind, uti en av arbetschefen
vid dubbelspårsbyggnaden Norrköping—Mjölby till järnvägsstyrelsen
överlämnad skrift anhållit, att den honom av 1894 års riksdag tillerkända
pension av 160 kronor måtte höjas till 450 kronor. Sökanden
har därvid åberopat, att han från den 8 januari 1912 till april 1916
varit anställd vid statsbanan Järna—Norrköping samt därefter vid förenämnda
dubbelspårsbyggnad.

Verkställd utredning i ärendet har givit vid handen, att sökanden,
som är född den 1 december 1846, blivit den 29 oktober 1894, enligt
vad ett för honom samma dag utfärdat avskedsbevis angiver, ur statens
järnvägsbyggnaders tjänst entledigad; att han då räknat en tjänstetid
såsom arbetare vid desamma av 28 år; att han sedermera, efter att hava
uppburit sin pension under en följd av år, i januari 1912 ånyo fått anställning
vid statens järnvägsbyggnader, där han förvärvat en ytterligare
tjänstetid av omkring 5 år; samt att han, som alltså numera räknar en
tjänstetid vid statens järnvägsbyggnader av 33 år, under tiden för den
senare anställningen icke uppburit sin pension eller någon del därav samt
arbetat såsom förrådssmed.

För egen del anför järnvägsstyrelsen i denna fråga följande:

»Då sökanden, som snart är 71 år gammal, torde få anses hava uppnått en
sådan levnadsålder, att han vid innehavande anställnings upphörande svårligen

Förhöjning av
järnvägsarbetaren
O. Alsterléns
pension.

Järnvägs styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

Statskontoret.

Departementschefen.

Ändring i
villkoren för
järnväg*arbetaren
K. F.
Andersson
tillerkänd
pension.

kan bereda sig annan inkomstgivande verksamhet, samt han förty skulle komma
att för levnadsbehovens tillfredsställande vara hänvisad allenast till den efter nuvarande
förhållanden obetydliga pension, som år 1894 tilldelades honom, har
styrelsen ansett det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att förhöjning
av nämnda pensionsbelopp beredes honom.

Med ledning av den princip, som senast av 1916 års riksdag tillämpats vid
beviljande av pensioner till vissa förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader,
nämligen att pensionen — lika för alla — bör bestämmas till enahanda
belopp, som enligt lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall i
arbete den 5 juli 1901 högst kan utgå, eller 300 kronor, har styrelsen ansett sig
böra föreslå, att pensionen till sökanden bestämmes att utgå med ett till 300
kronor förhöjt belopp under hans återstående livstid från och med månaden näst
efter den, under vilken han erhåller entledigande från sin anställning vid statens
järnvägsbyggnader.»

På grund av det anförda har styrelsen, med vitsordande av sökandens
under tjänstetiden ådagalagda nit och skicklighet, hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att den Alsterlén eller
Alsterlind å allmänna indragningsstaten beviljade pension av 160 kronor
måtte höjas till 300 kronor, att utgå under hans återstående livstid från
och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle entledigande
från nu innehavande anställning vid statens järnvägsbyggnader, dock
med villkor att, därest han framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning
av statsmedel uppgående till det för honom såsom yrkesarbetare
beräknade årliga medelinkomstbelopp av 1,200 kronor, pensionen skulle,
så länge anställningen varade, upphöra att utgå samt, vid sådan avlönings
uppbärande i övrigt, minskas, så att densamma jämte avlöningen
icke uppginge till högre belopp än nämnda medelinkomst.

Till följd av remiss har statskontoret den 16 mars 1917 avgivit utlåtande
i detta ärende och därvid förklarat sig icke hava något att erinra
mot avlåtande till riksdagen av proposition i anslutning till järnvägsstyrelsens
framställning.

I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag billigheten kräva, att ifrågavarande
arbetare beredes förhöjning av honom tillerkänd pension; och
får jag därför tillstyrka vad styrelsen i sådant hänseende föreslagit.

Med bifall till av Kungl. Maj:t därom gjord framställning har 1916
års riksdag medgivit, att arbetaren vid statens järnvägsbyggnader Karl
Fredrik Andersson må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från anställning vid statens järnvägar, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp
av 300 kronor, under villkor emellertid att, därest han fram -

s»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33S.

deles skulle erhålla anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående
till ett för honom beräknat årligt medelinkomstbelopp av 900 kronor
eller därutöver, pensionen skall, så länge anställningen varar, upphöra
att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen
skall minskas, så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till högre
belopp än nämnda medelinkomst.

Sedermera har Andersson, som fortfarande är i arbete vid statens
järnvägsbyggnader, anhållit om sådan ändring i nämnda villkor för pensionens
åtnjutande, att han därutinnan bleve likställd med förmän och
yrkesarbetare, som tillerkänts pension. Andersson har till stöd därför
anfört, att han vore stenarbetare och såsom sådan att räkna till yrkesarbetarnas
grupp.

1 anledning härav har nu järnvägsstyrelsen anfört följande. jämvägs I

sin pensionsansökning hade Andersson icke uppgivit sig vara sten- styrelsen.
arbetare och ej heller åberopat några handlingar, utvisande hans egenskap
av yrkesarbetare, och i de vid ansökningen fogade präst- och läkarbetyg
samt intyg från vederbörande roteman hade sökanden betecknats
såsom vanlig arbetare. Då vederbörande arbetschef emellertid vitsordat
riktigheten av Anderssons uppgift, att han arbetat vid statens järnvägsbyggnader
såsom yrkesarbetare, syntes det styrelsen rättvist, att han
också i avseende å pensions villkoren bleve likställd med dylik arbetare.

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt om
sådan ändring i de för pensionens åtnjutande föreskrivna villkoren, att det
årliga medelinkomstbeloppet för Andersson måtte beräknas till 1,200
kronor.

I infordrat utlåtande av den 14 mars 1917 har statskontoret till- statskontoret.
styrkt bifall till föreliggande framställning.

Mot vad järnvägsstyrelsen i denna del anfört har jag icke funnit Departementsanledning
till erinran. chefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 291 höft. (Nr 338.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

Johansson Linder och Sven Magnus Andersson samt
arbetarna August Magnusson Hedelin, Per Johan Lundbäck,
Johan Fredrik Mehn, Jakob Bengtsson Lund,
Jan Jansson, Alfred Gotthard Andersson, Karl August
Bergdahl, Carl Magnus Johansson Löndahl, Karl August
Lagerström, Frans August Johansson och Anders Petter
Andersson må från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigats eller varder entledigad från
sin befattning vid statens järnvägar — dock icke
i något fall för tid före den 1 januari 1917 — under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
årlig pension till belopp av 300 kronor, under
villkor emellertid att, därest pensionstagare framdeles
skulle erhålla anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående
till ett för en var beräknat årligt medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor för förman och
yrkesarbetare samt 1,000 kronor för vanlig arbetare
eller därutöver, pensionen skall, så länge sistnämnda anställning
varar, upphöra att utgå samt att, vid sådan avlönings
uppbärande i övrigt, pensionen skall minskas,
så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till
högre belopp än nämnda medelinkomst;

dels att den järnvägsarbetaren Oskar Alsterlén eller
Alsterlind av 1894 års riksdag å allmänna indragningsstaten
beviljade pension av 160 kronor må höjas till 300
kronor, att utgå under hans återstående livstid från
och med månaden näst efter den, under vilken han
erhåller entledigande från nu innehavande anställning
vid statens järnvägsbyggnader, dock med villkor att,
därest han framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning
av statsmedel, uppgående till 1,200 kronor eller
därutöver för år räknat, pensionen skall, så länge anställningen
varar, upphöra att utgå samt att, vid sådan
avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skall minskas,
så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till
mer än sistnämnda belopp;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 338.

ledigas från anställning vid statens järnvägar, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
årlig pension till belopp av 300 kronor, må åtnjuta
ifrågavarande pension under följande ändrade
villkor, nämligen att, därest lian framdeles skulle erhålla
anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående
till 1,200 kronor eller därutöver för år räknat, pensionen
skall, så länge sistnämnda anställning varar, upphöra
att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande
i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppgår till mer än sistnämnda
belopp.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Pripp.