Kungh Maj:ts Nåd, Proposition Nr 326.

1

Nr 326.

liturgi. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående förvärvande
av vissa fastigheter för telegrafverkets räkning
i Filip stad och Göteborg samt utvidgning av telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn m. m.; given Stockholms
slott den 30 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 5 a i kvarteret
Svalan i Filipstad för en köpeskilling av högst 29,097 kronor 90 öre;

att nämnda köpeskilling må utgå av de besparingar, tillhopa 53,757
kronor 43 öre, som uppstått å de till uppförande av en telegrafstationsbyggnad
i Karlshamn, inrymmande jämväl lokaler för postkontor i staden,
anvisade medel;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 9 i fjärde
kvarteret av Göteborgs stads elfte rote för en köpeskilling av högst 74,960
kronor och att å denna tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad fölen
beräknad kostnad av 380,040 kronor;

att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn må tillbyggas för en beräknad
kostnad av 800,000 kronor; samt

att för beredande av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad må,
efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av
högst 900,000 kronor;

dels för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets
räkning anvisa — utöver vad förut i sådant hänseende av
riksdagen äskats — ytterligare, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 1,855,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att redan under
innevarande år av sistnämnda belopp utanordna högst 1,005,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 279 käft. (Nr 326.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 326.

dels ock vid bifall härtill besluta, att i 1918 års riksstat de bland
inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola höias med
1,855,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
april 1917.

N ärvarand e:

Hans excellens herr statsministern Swartz,
Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Uti underdånig skrivelse den 30 mars 1917 har telegrafstyrelsen
gjort framställning om förvärvande av vissa fastigheter för telegrafverkets
räkning i Filipstad och Göteborg. Vidare har styrelsen i underdånig
skrivelse den 3 april 1917 väckt förslag om utvidgning av telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn samt i samband därmed om vissa åtgärder
för beredande av bostäder åt arbetarna vid verkstaden. _ Jag ber
nu att i ett sammanhang få upptaga dessa frågor till behandling.

I sin skrivelse den 30 mars 1917 har telegrafstyrelsen beträffande
frågan om förvärv av fastighet i Filipstad till en början anfört följande:

»För telegrafverkets station i Filipstad förhyres enligt kontrakt av den 7
och den 15 juni 1909 en del av övre våningen i den Filipstads stad tillhöriga så
kallade hotellflygeln, med adressnummer 2 vid Drottninggatan, för en hyres -

Inköp av
fastighet i
Filipstad.

4

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 326.

summa av 700 kronor. Lokalen består- av 5 rum jämte reparatörs- och förrådsrum
på vinden m. m. ^ Hyresavtalet utgår den 1 oktober 1920. Enär denna lokal
blivit alldeles för trång, bär den enligt kontrakt av den 12 januari och den 2
februari 1917 mot en med 500 kronor ökad hyressumma nyligen blivit utökad
med en lägenhet om 3 rum och kök, så att den nu omfattar 8 ram och kök. Golvytan
har därigenom blivit tillräckligt stor för någon tid framåt, men den nyss
gjorda utvidgningen kan endast försvaras såsom ett provisorium, vilket måst tillgripas
i brist på annan lösning av. lokalfrågan. Den befintliga rumsindelningen
omöjliggör nämligen en tillfredsställande användning av lokalen, som dessutom
är behäftad med en del andra svåra olägenheter. Sålunda är en tvättstuga inredd
å nedre botten, vilket medför obehag vid öppnande av överliggande fönster.
Nedre botten i övrigt upptages av stadens spritbolags försäljningsmagasin och
lagerlokaler, vilket förhållande giver anledning till spritlukt i trappor och förstugor
till verkets lokal. Vidare är en offentlig bekvämlighetsinrättning placerad
omkring 15 meter från huset. Alla dessa förhållanden hava länge gjort det till
ett önskemål att erhålla en bättre lokal för stationen.

Telefonverksamheten i Filipstad har under de senaste åren högst väsentligt
ökats, såsom framgår av följande översikt.

Vid slutet	av	år	1907 funnos	521	st.	apparater
» »	»	7>	1908 »	539	»	»
» »	»	»	1909 »	577	»	»
»	»	»		1910 »	612	»	»
» »	»	»	1911 »	635	»	»
»	»	»	»	1912 »	689	»	»
» »			1913 »	779	»	»
» »	»	»	1914 »	850	»	»
» »	»	»	1915 »	885	»	»
» »	»	»	1916 »	1,188	»	»

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen hava

utgjort

År 1907...................... kronor 49,020: 83

» 1908 ....................... » 49,245:51

» 1909........................ » 53,845:97

» 1910....................... » 57,389:07

» 1911........................ » 64,429:80

» 1912........................ » 70,127:23

» 1913................... » 79,151:67

» 1914........................ » 85,450:63

» 1915.................... » 92,773:05

» 1916........................ » 130,869:02

Den utveckling, som framgår av dessa siffror, synes bliva bestående även i
framtiden. Styrelsen har därför ansett det vara nödvändigt att använda sig av
ett tillfälle, som i dessa dagar yppat sig att på ett lämpligt sätt lösa lokalfrågan
i Filipstad. Den nuvarande ägaren av förra samskolebyggnaden i Eilipstad har
nämligen erbjudit denna fastighet, tomten nr 5 A i kvarteret Svalan, åt telegrafverket
för inköp. Egendomen, som är belägen vid Kungsgatan och med en

5

Kung!. May.U Nåd. Proposition Nr 320.

längd utefter gatan av 29,7 meter innehåller eu areal av 1,280,1 kvadratmeter, är
bebyggd med eu huvudbyggnad i två våningar samt eu flygelbyggnad. Huvudbyggnaden
är uppförd av timmer under skiffertak, är 22,45 meter lång, 11,68 meter
bred och 7,3 meter hög till takfoten samt inrymmer 8 rum och 2 tamburer med
eu sammanlagd golvyta av 473 kvadratmeter. Flygelbyggnaden, som är av trä
under skiffertak, är 24 meter lång, 0,5 9 meter bred och 4,3 meter hög till takfoten
och innehåller 2 rum och kök, 1 källare, 2 bodar m. m.

Fastigheten, vars taxeringsvärde år 1914 fastställts till 34,500 kronor och
vars byggnader Liro brandförsäkrade för 28,000 kronor, har av ägaren utbjudits
för 28,840 kronor med villkor, att köp omedelbart kommer till stånd. I tomten
skall emellertid enligt eu år 1910 fastställd tomtindelning ingå ett område av
75,7 8 kvadratmeter, eller 859,6 5 kvadratfot, för vilket område ägaren begär 30 öre
per kvadratfot eller 257 kronor 90 öre. Som fastigheten är väl belägen för telegrafverket,
bär telegrafstyrelsen låtit genom sakkunnig person värdera densamma,
och uppgiver denne sakkunnige egendomens värde till 36,000 kronor. Angående
priset är vidare att märka, att Filipstads stad begär för eu tomt om cirka 1,000
kvadratmeter, belägen på andra sidan om ån mitt emot stadshotellet, en summa
av omkring 25,000 kronor.

Generalpoststyrelsen, som under hand tillfrågats, har förklarat sig för närvarande
vara väl tillgodosedd med avseende på lokaler för postkontoret i Filipstad,
varför något behov av anordnande av postlokal i telegrafverkets nya egendom
icke föreligger.

Då telegrafstyrelsen vid verkställd undersökning funnit, att på nedre botten
av huvudbyggnaden låter sig inreda en lokal för telefon- och telegrafstationen,
tillräckligt stor för avsevärd tid framåt, och på övre våningen två bostadslägenheter,
för stationsföreståndaren och en reparatör, samt att i flygelbyggnaden
torde kunna inredas bostad för ytterligare en reparatör, synes inköp av ifrågavarande
fastighet vara för telegrafverket fördelaktigt. Styrelsen har därför, under
förutsättning av Kung!. Majits och riksdagens godkännande, uppgjort kontrakt
om inköp av fastigheten för en sammanlagd köpeskilling av 29,097 kronor 90 öre.

För huvudbyggnadens användande för telegrafverkets räkning måste en del
inredningsarbeten verkställas. Att erhålla bindande anbud härå är under nuvarande
förhållanden icke möjligt. Till ledning vid bedömande av kostnaden för
nämnda arbeten kan meddelas, att den nuvarande ägaren låtit uppgöra ett förslag
till husets inredning till boningshus och att kostnaden härför, inklusive
anordnande av värmeledning, beräknats till 18,000 kronor, De för husets inredning
till telefon- och telegrafstation behövliga arbetena torde höra utföras endast
i den mån sådant blir nödvändigt och kostnaderna därför betridas av det i telegrafverkets
stat för driftkostnader under rubriken »fastigheter» upptagna förslagsanslag.
Stationens överflyttning till den nya lokalen skulle äga rum, så snart densamma
iordningställts, samt den gamla lokalen uthyras för telegrafverkets räkning
intill kontraktstidens utgång den 1 oktober 1920, så framt ej staden skulle
hava behov av lokalen och därför befinnas villig att tidigare annullera hyreskontraktet.
»

I sin skrivelse har telegrafstyrelsen jämväl framlagt förslag i fråga
om sättet för anvisande av medel till det ifrågasatta köpet av fastighet
i Filipstad och därvid anfört följande:

6

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 326.

Sedan 1912 års riksdag medgivit, att å telegrafverket tillhörig tomt i Karlshamn
finge uppföras en telegrafstationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för
postkontoret i staden, för en kostnad ej överstigande 325,000 kronor, har Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 19 september 1913, med godkännande av överlämnade
ritningar, bemyndigat telegrafstyrelsen att låta uppföra nämnda telegrafstationsbyggnad
för en kostnad av högst 325,000 kronor. Ifrågavarande telegrafstationsbyggnad
i Karlshamn är numera färdig och har tagits i bruk för sitt
ändamål. Av de för byggnaden anslagna medlen, 325,000 kronor, har emellertid
åtgått endast 271,242 kronor 57 öre, vadan ett belopp av 53,757 kronor 43 öre är
besparat. Av dessa medel har telegrafstyrelsen tänkt sig, att köpeskillingen för
fastigheten i Filipstad skulle tagas.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva dels att för
telegrafverkets räkning finge inköpas tomten nr 5 a i kvarteret Svalan
i Filipstad för en köpeskilling av 29,097 kronor 90 öre, dels ock att
nämnda köpeskilling finge utgå av de besparingar, som uppstått å de
till uppförande av förutnämnda telegrafstationsbyggnad i Karlshamn anvisade
medel.

Av den föreliggande utredningen framgår, att telefonverksamheten
i Filipstad under de senare åren varit stadd i stark utveckling. Sålunda
har antalet telefonabonnenter under de tio sista åren mer än fördubblats,
i det nämnda antal, som år 1907 utgjorde 521, år 1916 uppgått till
1,188. Jämväl telefoninkomsterna hava stigit i motsvarande grad eller från
omkring 49,000 kronor år 1907 till över" 130,000 kronor år 1916. Det
finnes ej heller anledning antaga annat än att telegrafverkets rörelse
därstädes fortfarande skall tillväxa.

På grund av den nu påvisade ökningen i telefonverksamheten har
den lokal, som av telegrafverket sedan år 1909 förhyrts i Filipstad,
kommit att bliva otillräcklig. Visserligen har genom lokalens utvidgningunder
innevarande År en tillräcklig golvyta vunnits för någon tid framåt,
men den befintliga rumsindelningen är, på sätt telegrafstyrelsen framhållit,
sådan, att utrymmet icke kan tillfredsställande utnyttjas. Då
dessutom lokalens belägenhet är förenad med vissa olägenheter, synes en
lokalförändring synnerligen önskvärd.

Enligt vad jag från telegrafstyrelsen inhämtat, finnes för närvarande
i Filipstad ingen lokal att förhyra, som bättre än den nuvarande
lämpar sig för telegrafverkets station. Samma svårighet torde jämväl
komma att möta vid det nuvarande hyreskontraktets utgång den 1
oktober 1920. Förvärvande av egen fastighet för telegrafverkets behov
synes därför vara det bästa sättet för lokalfrågans ordnande. Det kunde
visserligen ifrågasättas, att den nuvarande lokalen borde bibehållas

7

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 320.

till hyrestidens utgång, vilket säkerligen utan allt för stora olägenheter
skulle kunna ske, och att med köp av fastighet till dess Unge anstå.
Då emellertid ett gynnsamt tillfälle till sådant köp nu yppat sig, torde
detsamma icke böra försummas.

Den till inköp föreslagna fastigheten innehåller en areal av sammanlagt
1,355,88 kvadratmeter och är belyyggd med eu i två våningar
uppförd huvudbyggnad, inrymmande 8 rum och 2 tamburer med en
sammanlagd golvyta av 473 kvadratmeter, samt en flygelbyggnad, inrymmande
en lägenhet om 2 rum och kök samt källare och bodar m. m.
Verkställda undersökningar hava givit vid handen, att de i huvudbyggnadens
nedre våning belägna rummen, vilka förut använts till skolsalar,
lämpligen kunna inredas Biltelefon- och telegrafstation, tillräckligt stor
för avsevärd tid framåt. Övriga lägenheter i fastigheten skulle därigenom
kunna användas till bostäder. Jämväl fastighetens läge har befunnits
vara för telegrafverket fördelaktigt.

Den köpeskilling, som fordrats för fastigheten, 29,097 kronor 90
öre, synes skälig och understiger vida det belopp, 36,000 kronor, vartill
fastigheten av sakkunnig person för telegrafverkets räkning värderats.
Vid bedömande av frågan, huruvida det föreslagna köpet skulle bliva
ekonomiskt fördelaktigt, bör jämväl hänsyn tagas till den avkastning
av fastigheten, som genom uthyrande av huvudbyggnadens övre våning
samt flygelbyggnaden kan erhållas. Denna hyra har inom styrelsen
approximativt beräknats till 1,000 kronor. Å andra sidan kommer fastighetens
inredning att draga en kostnad, som emellertid för närvarande
icke torde kunna bestämt beräknas. Telegrafstyrelsen har nämligen för
avsikt att, endast i den mån så erfordras och det visar sig ekonomiskt
fördelaktigt, låta utföra de för fastighetens inredning erforderliga arbetena.
Kostnaderna för dessa arbeten torde böra bestridas av det i telegrafverkets
stat för driftkostnader under rubriken fastigheter upptagna
förslagsanslaget. Någon höjning av anslaget på grund härav torde icke
behöva ske.

På grund av det nu anförda önner jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens
framställning om inköp av ifrågavarande fastighet. Någon
svårighet att uthyra den gamla lokalen intill kontraktstidens utgång
torde ej föreligga.

Beträffande det föreslagna sättet för anvisande av medel till köpet
av fastigheten har jag intet att erinra.

Jag övergår härefter till telegrafstyrelsens föreliggande framställning,
i vad den avser förvärvande av fastighet för telegrafverkets räk -

Inköp av
fastighet
i Göteborg.

8 Kungl. Maj:tfNäd. Proposition Nr 826.

ning i Göteborg. Därvid tillåter jag mig till en början erinra om följande.

Sedan enligt nådigt brev den 2 maj 1890 fastigheten nr 35 i andra
roten av Göteborgs stad, belägen i hörnet av Västra Hamngatan och
Vallgatan, av statsverket inlösts, uppläts denna fastighet år 1892 till
telegrafverket för att användas till telegraf- och telefonstation. På
grund av telefon väsendets snabba utveckling blev emellertid fastigheten
snart nog för liten för sitt ändamål. Då stationsbyggnaden ej heller
med fördel kunde till- eller ombyggas, medgav 1907 års riksdag, på
därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, att efter Kungl. Maj:ts
prövning och godkännande finge inköpas lämplig fastighet i Göteborg
för uppförande därå av en telefon- och telegrafstationsbyggnad. Genom
nådigt brev den 29 november 1907 bemyndigade Kungl. Maj:t därefter
telegrafstyrelsen att för berörda ändamål och för en köpeskillingav
449,000 kronor inköpa det kvarter i Göteborg, som begränsas av
Kungsgatan, Kasärntorget och Kasärngränden, varefter 1908 års riksdag,
med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning, medgav, att
å nämnda tomt finge uppföras en stationsbyggnad för en kostnad ej
överstigande 1,251,000 kronor. De för fastighetens inköp och bebyggande
erforderliga medel, tillhopa 1,700,000 kronor, skulle täckas dels
genom av riksdagen åt telegrafverket anvisade lånemedel och dels genom
framtida försäljning av den förutvarande stationsbyggnaden i Göteborg.
Den sålunda beslutade stationsbyggnaden har numera blivit uppförd.

I sin skrivelse den 30 mars 1917 har telegrafstyrelsen i denna del
anfört följande:

»Den nya stationsbyggnaden i Göteborg har numera tagits i bruk för linjedistriktsbyrån,
trafikdistnktsbyrån, telegrafstationen, telefondirektörsexpeditionen
samt telefonstationens kassa- och räkenskapsavdelning. Flyttningen av själva
telefonstationen har däremot ännu icke kunnat försiggå, men sedan planer och
beräkningar för denna flyttning numera kunnat komma under utarbetande, är
flyttningens påböx-jande nu förestående. Det har emellertid härvid visat sig att,
i motsats till vad man vid såväl byggnadens uppförande som sedermera haft full
anledning antaga, den nya stationslokalen icke kan för någon längre tid bliva
tillfyllest för upptagande av hela Göteborgs abonnentmängd jämte riks- och
landslinjeexpeditionerna. Abonnentökningen i Göteborg har nämligen under de
senaste åren stigit långt hastigare, än det förut kunnat beräknas. Till åskådliggörande
härav får telegrafstyrelsen meddela följande uppgifter rörande antalet
direkta abonnentledningar till Göteborgs telefonstation:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 826.

9

Vid slutet av år	Antal direkta ledningar.	ökning
absolut.	i %■
1907 ...............	8,318	713	9,4
1908 ..............	8,717	399	5,o
1909 ...............	9,110	393	4,6
1910 ...............	9,577	467	5,1
1911 ...............	10,130	553	5,76
1912 ...............	10,747	617	6,0
1913 ...............	11,507	760	7,0
1914 ...............	12,122	615	5,25
1915 ...............	13,118	996	8,2
1916 ...............	15,170	2,052	16,0

Den våldsamma ökning i abonnentantal, som således ägt rum under kriget
och i all synnerhet efter telefonreformens genomförande, bär icke avstannat med
1916 års slut. Ökningen av de direkta ledningarnas antal har nämligen fortsatt
även under år 1917. Sålunda utgjorde under årets två första månader antalet
nyteckningar för sådana ledningar 381 stycken mot allenast 182 under motsvarande
tid år 1915 och 537 stycken år 1916.

Det är uppenbart, att denna hastiga ökning av antalet abonnenter måste i hög
grad inverka på anordningarna för telefondriften i staden. Om alla abonnentledningar
skulle indragas till den gemensamma stationen i nya byggnaden, skulle
denna inom kort vara helt tagen i anspråk och icke lämna möjlighet för inkopplande
av nya abonnenter. Det har därför blivit nödvändigt att i Göteborg, liksom
förut i Stockholm, omedelbart skrida till anordnande av understationer för
betjänande av vissa stadsdelars abonnenter. Under framhållande av att det är
först den allra sista tidens kraftiga och fortgående abonnentökning, som framtvingat
tanken härpå, vadan telegrafstyrelsen icke tidigare kunnat bringa förevarande
ärende under Kungl. Maj:ts och riksdagens bedömande, samt att å andra
sidan det för planerandet av den nuvarande telefonstationens flyttning och för
mötandet av den väntade ytterligare abonnenttillströmningen på det ekonomiskt
fördelaktigaste sättet är oundgängligt att för ändamålet erforderliga medel äskas
redan av 1917 års riksdag, får styrelsen vidare anföra följande.

Vid det telefonsystem, som är avsett att komma till användning i Göteborg,
nämligen det så kallade halvautomatiska, kan man utan nämnvärda olägenheter
för expeditionen eller abonnenterna uppdela stationen i flera avdelningar, som
då kunna placeras i olika stadsdelar. Fördelarna härav äro flera. Genom att
indraga en viss stadsdels abonnenter till en understation därinom i stället för
att framdraga varje abonnents ledning direkt till huvudstationen, besparas mycket
ledningar. Erfarenheten har nämligen visat, att antalet förbindelseledningar
mellan en understation och huvudstationen icke behöver uppgå till mera än cirka
10 procent av de till understationen ingående abonnentledningarnas antal. En
särdeles stor fördel av anordnandet av understationer är den, att därigenom besparas
utrymme i den dyrbara huvudstationen, vilken, såsom förut sagts, eljest

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 279 höft. (Nr 826.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

skulle mycket snart bliva otillräcklig. Då de byggnader, däri understationerna
böra inredas, komma att vara belägna i de yttre" stadsdelarna, blir själva markpriset
väsentligt lägre än för den i stadens affärscentrum belägna huvudstationen,
och givetvis kan man även ställa kravet på byggnadernas material och utstyrsel
betydligt lägre. Per abonnent räknat blir således det i telefonrörelsen bundna
kapitalet lägre för abonnenter, vilkas ledningar indragas till understationer, än
för abonnenter med ledningar till huvudstationen. Då vid de automatiska systemen,
i motsats till de manuella, anordningen med understationer icke medför
ökad anläggningskostnad för stationsanordningarna eller större expeditionskostnad
än om alla abonnentledningar vore indragna till en enda centralstation, motvägas
alltså icke de vunna besparingarna av ökade kostnader på andra konton.

Emellertid kan uppdelandet av en stads abonnenter å understationer icke
drivas längre än till eu viss grad. Det blir icke ekonomiskt att anordna understationer
i större antal än att åtminstone 2,000 abonnenter indragas till varje
station. Med hänsyn härtill torde det för Göteborgs vidkommande vara lämpligast
att tills vidare inrätta sig för anordnandet av två understationer, den ena
i stadsdelen väster om Järntorget — Järntorgsstationen — och den andra i Vasastaden
— Vasastationen. I dessa stadsdelar förekomma icke så många affärstelefoner
med stark samtalsfrekvens utan mestadels bostadstelefoner och andra
telefoner med ringare frekvens. Då det är att vänta, att det nya telefonsystemet,
som först skulle installeras å understationerna, kommer att, till en början och
innan detsamma hunnit bliva fullt invant för personalen, draga med sig en del
svårigheter, är det till fördel, att abonnentstocken icke utgöres av personer, som
hava mycket stark användning av telefon, emedan dylika svårigheter därigenom
lättare kunna undvikas.

Även om en del av de abonnenter, som skulle betjänas av understationer,
skulle, till följd av nödvändigheten att vid flyttning från en stadsdel till en annan
ändra telefonnummer, finna med sin fördel förenligt att för undvikande av
nummerändring erlägga den högre avgift, som måste betingas för ledningarnas
indragande till huvudstationen i sådana fall, då indragandet bort ske till en understadion,
måste dock även dessa abonnenters ledningar passera vederbörande understations
korskopplingsanordning. Då alltså hela kabelsystemet för en stadsdel
måste införas till denna stadsdels understation, skulle i varje sådan station komma
att nedläggas ett så stort kapital, att telegrafverket med nödvändighet måste genom
att självt vara ägare till de fastigheter, i vilka understationema komma att
inrymmas, säkerställa sig mot en eventuell förflyttning av understationerna.

För den blivande Vasastationen har telegrafstyrelsen ännu icke någon fastighet
att föreslå.

Vid undersökning av förhållandena i stadsdelen väster om Järntorget har
däremot en för den tillärnade Järntorgsstationen lämplig tomt visat sig möjlig
att förvärva. Denna tomt, betecknad nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads
elfte rote och belägen vid Fjärde Långgatan, tillhör Göteborgs stad och är obebyggd
samt innehåller 937 kvadratmeter. Priset är beräknat efter 80 kronor per
kvadratmeter och uppgår således till 74,960 kronor. Med tomtens ägande är
förenad skyldighet att, jämlikt nådigt brev den 20 april 1849, erlägga ett årligt
bidrag till gatornas underhåll och till belysning med kronor 166:10. Huruvida
köpeskillingen är skälig, undandrager sig hart när varje bedömande, enär sedan
flera år tillbaka inga obebyggda tomter i närheten försålts och således några
jämförbara prisuppgifter icke stå att få. Emellertid har staden förut vägrat att

11

Kungl. May.ts Nåd. Prnposition Nr 326.

över liuvud taget avyttra denna tomt, men nu förklarat sig villig därtill endast
för att bereda telegrafverket möjlighet att realisera den tilltänkta understationens
inrättande. Detta tomtköp skulle också för telegrafverket innebära den bästa,
för att ej säga enda tänkbara lösningen av byggnadsfrågan. Det enda alternativa
förslag, som kunnat uppletas, avser inköp av en bebyggd tomt för en köpeskilling
av 326,000 kronor, men då byggnaden i fråga icke kan apteras till telefonstation
eller genom ombyggnad lämpas för ändamålet, måste tomtens åbyggnad rivas
och ny stationsbyggnad uppföras, varför således någon tanke på detta köp
icke kan ifrågakomma. Den av staden till inköp erbjudna tomten har ett mycket
fördelaktigt läge så till vida, att en mycket stor besparing av kabelledningar
vinnes. Enligt approximativ beräkning skulle denna besparing per abonnent
utgöra 26 kronor 10 öre, om de före kriget gällande kabelkostnaderna läggas till
grund, samt 45 kronor med de nu gällande prisen. Inalles uppkommer, genom
Järntorgsstationens förläggning till ifrågavarande tomt, redan vid stationens
första utbyggande, som beräknas komma att omfatta cirka 3,000 abonnenter, en
besparing i kabelkostnader av omkring 78,300 ä 135,000 kronor. När stationen
uppnår sin beräknade fulla storlek, med 10,000 abonnenter, har besparingen i
anläggningskostnad för kablar uppgått till 261,000 ä 450,000 kronor. Härtill
kommer naturligtvis dessutom besparing i underhållskostnad motsvarande den
minskade kabellängden.»

I sill skrivelse den 30 mars 1917 meddelar telegrafstyrelsen vidare,
att styrelsen med drätselkammaren i Göteborg uppgjort köpekontrakt
angående tomten nr 9 i fjärde kvarteret av ll:e roten mot en köpeskilling
av 74,960 kronor och med tillträdesrätt den 1 augusti 1917,
vilket kontrakt dock är bindande endast under förutsättning, att Kungl.
Maj:ts tillstånd till köpet erhålles under år 1917.

På den inköpta tomten skulle enligt styrelsens förslag omedelbart
uppföras en stationsbyggnad, avsedd för betjänande av abonnenter inom
den väster om Järntorget belägna stadsdelen i Göteborg. Till denna
byggnad hava skisser uppgjorts av arkitektfirman Hans och Björner
Hedlund i Göteborg.

Byggnaden, som enligt förslaget upptager hela gatufasaden, är avsedd
att uppföras i 4 våningar och innehålla:

i bottenvåningen rum för omkoppling, maskiner och ackumulatorer
samt rum för reparatörer m. m.;

en och två trappor upp lokaler för reläer och de automatiska välj aranordningarna
samt

tre trappor upp telefonapparatsal för de expedierande telefonisterna
jämte kapprum m. m. för dessa.

I källaren, som är avsedd att omfatta hela tomten, skulle anordnas
plats för värmeanläggning, förråd m. m.

I utstyrsel och inredning kommer byggnaden att utföras på enklaste
sätt, enär några arkitektoniska utsmyckningar, enligt styrelsens mening, på

12

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

grund av husets läge icke behöva påkostas, och inredningen blir på grund
av husets ändamål synnerligen billig, då huvudsakligen stora nakna salar
behövas.

Kostnaden för byggnaden, som beräknats komma att innehålla
10,650 kubikmeter, skulle efter ett pris av 30 kronor per kubikmeter
uppgå till 319,500 kronor. Till grund förstärkning och oförutsedda utgifter
har dessutom beräknats 60,540 kronor. Hela kostnaden för byggnaden,
inberäknat tomt, skulle i enlighet härmed uppgå till 455,000 kronor. ’

Styrelsen framhåller, att det på grund av de rådande förhållandena
är omöjligt att bedöma, huruvida byggnadskostnaden verkligen kan stanna
vid nämnda siffror, men anser styrelsen de gjorda beräkningarna för närvarande
tillräckligt högt tilltagna.

Av det för ifrågavarande ändamål beräknade anslaget finner styrelsen
ett belopp av 155,000 kronor böra anvisas å 1918 års stat dels för
tomtinköpet och dels för byggnadsarbetets påbörjande, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1917 utanordna beloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för
telegrafverkets räkning finge inköpas tomten nr 9 i fjärde kvarteret av
Göteborgs stads elfte rote för en köpeskilling av 74,960 kronor samt
att å denna tomt finge uppföras en telefonstationsbyggnad för en beräknad
kostnad av 380,040 kronor, dels ock under rubriken utgifter för
kapitalökning för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för
telegrafverkets räkning anvisa, utöver förut av Kungl. Magt begärt
belopp^ ytterligare 155,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1917 utanordna sistnämnda belopp.

Den oväntat hastiga ökning av antalet telefonabonnenter i Göteborg,
som framgår av telegrafstyrelsens utredning, har medfört, att den nya
telefonstationen därstädes kan förväntas endast för någon kortare tid framåt
bliva tillräcklig för upptagande av stadens hela abonnentantal. Det
synes därför nödvändigt att så snart som möjligt vidtaga åtgärder för
avhjälpande av denna olägenhet. Telegrafstyrelsen har i sådant hänseende
föreslagit anordnandet av understationer för betjänande av vissa
stadsdelars abonnenter — ett förfaringssätt, som redan förut tillämpats i
Stockholm och vilket vid det halvautomatiska telefonsystem, som är avsett
att användas i Göteborg, medför högst avsevärda fördelar. Sålunda uppkommer
därigenom en stor besparing av kablar, enär antalet förbindelseledningar
mellan understationen och huvudstationen icke behöver uppgå
till mera än omkring 10 procent av de till understationen ingående

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 326.

13

abonnentledningarnas antal. Vidare besparas därigenom utrymme i
huvudstationen, varigenom en eljest med all säkerhet snart nog nödvändig
utvidgning av densamma torde kunna undvikas. Då av den föreliggande
utredningen framgår, att en dylik utvidgning per abonnent räknat
skulle ställa sig mera dyrbar än anordnandet av understationer, synes
alltså den nu föreslagna utvägen för tillgodoseende av den ökade trafiken
vara att förorda.

Enligt vad gjorda beräkningar givit vid handen, skulle det icke
vara ekonomiskt att anordna understationer i större antal än att åtminstone
2,000 abonnenter kunna indragas till varje station. Med hänsyn
härtill har telegrafstyrelsen ansett lämpligast att tillsvidare beräkna
allenast två understationer i Göteborg, den ena i stadsdelen väster om
Järntorget — Järntorgsstationen — och den andra i Vasastaden — Vasastationen.

För närvarande föreligger allenast framställning om förvärvande
av fastighet för den ifrågasatta Järntorgsstationen. Såsom för denna
station lämplig har telegrafstyrelsen till inköp föreslagit en Göteborgs
stad tillhörig obebyggd tomt, belägen vid Fjärde Långgatan och innehållande
en areal av 937 kvadratmeter. Denna tomt synes jämväl
vara för ifrågavarande ändamål passande särskilt med hänsyn därtill,
att dess läge medgiver stor besparing av kabelledningar. Denna besparing
skulle enligt av styrelsen verkställda approximativa beräkningar
per abonnent utgöra 26 kronor 10 öre, om de före kriget gällande
pris lades till grund, samt 45 kronor med nu gällande pris.
Inalles skulle en besparing i kabelkostnader av omkring 78,300 å 135,000
kronor uppkomma redan vid stationens första utbyggande, som beräknas
komma att omfatta omkring 3,000 abonnenter. När stationen uppnått
sin beräknade fulla storlek med 10,000 abonnenter, skulle besparingen
hava uppgått till 261,000 å 450,000 kronor. Därutöver vinnas, på sätt
styrelsen erinrat, besparingar i underhållskostnad, motsvarande den
minskade kabellängden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för fastigheten
fordrade priset, 80 kronor per kvadratmeter eller tillhopa 74,960 kronor,
ej synes oskäligt, anser jag mig böra tillstyrka det föreslagna inköpet.
Jag ber i detta sammanhang få erinra, att det angående köpet förslagsvis
upprättade kontraktet är bindande endast under förutsättning, att
Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles under år 1917.

Vad härefter angår det föreliggande förslaget till stationsbyggnad
å ifrågavarande tomt, har detsamma icke givit mig anledning till erinran.
Enligt upprättade kostnadsberäkningar skulle byggnaden draga en kostnad
av 380,040 kronor.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

Dessa beräkningar äro visserligen grundade på nu gällande pris,
men det torde dock, på sätt telegrafstyrelsen framhållit, med hänsyn
till rådande förhållanden vara omöjligt att bedöma, huruvida desamma
kunna komma att visa sig hållbara.

Kostnaden för den nu föreslagna telefonstationsbyggnaden, inberäknat
priset för tomten, uppgår sålunda till 455,000 kronor. Härav
torde i enlighet med styrelsens förslag ett belopp av 155,000 kronor,
dels till bestridande av köpeskillingen och dels för byggnadsarbetenas
påbörjande, böra anvisas å 1918 års stat, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1917 utanordna beloppet.

utvidgning av Vad härefter angår telegrafstyrelsens framställning beträffande telekets*
verkstad 8Ta^''verkets verkstad i Nynäshamn må erinras följande,
i Nynäshamn På grund av en utav telegrafstyrelsen gjord framställning framlade
fö^b^dande Kungl. Maj:t i en till 1911 års riksdag avlåten proposition, n:r 121, förav
bostäder slag om förflyttning av telegrafverkets verkstad från dess dåvarande
“r l°kMer i och invid Stockholm till Nynäshamn. Med bifall till berörda
staden. förslag medgav riksdagen, att å tomten Nynäs industrilägenhet nr 5,
6 och 12 Ange, därest tomten, utan att vara besvärad av penninginteckning,
kostnadsfritt överlätes till statsverket, för telegrafverkets
räkning uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad och portvaktsstuga
för en kostnad ej överstigande 410,000 kronor, varjämte
riksdagen anvisade medel för bestridande av nämnda kostnad. Sedan
därefter Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 11 augusti 1911 bemyndigat
telegrafstyrelsen att å berörda tomt uppföra för verkstaden erforderliga
byggnader, blevo dessa under åren 1911—1913 uppförda och
verkstaden i början av sistnämnda år överflyttad till de nya lokalerna.

I sin skrivelse den 3 april 1917 anför telegrafstyrelsen beträffande
behovet av verkstadens utvidgning följande:

»De stora förhoppningar, telegrafstyrelsen hyste, att verkstadsdriften skulle
komma att lämna gott resultat genom att överflyttas till en modern verkstadsbyggnad,
som lämnade möjlighet till rationell drift, hava till fullo uppfyllts.
Verkstadens arbetskapacitet har år för år ökats. Sålunda utgjorde verkstadens
tillverkningsvärden under år 1914 1,971,178 kronor, under år 1915 2,040,823 kronor
och under år 1916 ej mindre än 2,645,578 kronor. Genom införandet av
förbättrade arbetsmetoder och omläggning av arbetet, allt efter som vunnen
erfarenhet visat sådant lämpligt, har verkstaden varit i stånd att ej endast avlämna
en arbetsprodukt, som når upp till det bästa, som åstadkommits inom
telefonindustrien, utan även att lämna dessa arbetsprodukter till pris, som avsevärt
understiga, vad den enskilda industrien betingar sig. Medan privata fabriker
funnit sig under senaste åren nödsakade att efter hand höja sina priser med

15

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 326.

50—75 procent, liar telegrafverkets verkstad kunnat nöja sig med en ökning av
sina tillverkningspris med endast 15 procent å de före kriget gällande, och någon
ytterligare ökning av prisen torde ej neder under innevarande år erfordras trots
de på alla områden uppdrivna materialprisen.

Vid flyttningen av verkstaden till Nynäshamn beräknade telegrafstyrelsen,
att första utbyggnaden av verkstaden skulle förslå för en tidrymd av 10 år framåt.
Denna beräkning grundade styrelsen på telefonnätets utveekling under den närmast
föregående 10-årsperioden. Ökningen i antalet telefonapparater inom rikstelefonnätet
hade nämligen utgjort:

under	år	1901..................	................. 4,187 apparater
»	»	1902...................	................. 5,215
	»	1903 .....................	.................. 6,340	»
»	»	1904.....................	................ 6,772	»
»		1905....................	.................. 7,482	»
»	»	1906 .....................	................. 8,817
»	»	1907 ....................	..................11,283	t>
»	»	1908 ....................	................. 7,845	»
	»	1909...................	................ 9,010	»
		1910.....................	.................. 9,461	»
Denna i stort sett jämna utveckling närmast följande åren. Sålunda var	av rikstelefonnätet fortsatte ( apparatökningen:
under	år 1911 .....................	................. 9,389	apparater
	T>	1912.....................	................10,573
»	»	1913....................	..................10,880	»
»	»	1914.....................	..................10,542	»
		1915.....................	.................11,428	»

jämväl under

Tillverkningen å telegrafverkets verkstad har under dessa år hållit jämna
steg med utvecklingen, och det behov av telefonapparater, växelbord och annan
materiel, som erfordrats för mottagandet av nya abonnenter, har i stort sett helt
och hållet tillgodosetts från verkstaden.

Genomförandet av telefontaxereformen jämte nu rådande uppsving i affärslivet
har emellertid på en gång ändrat dessa förhållanden. Medan den årliga
apparatökningen under perioden 1911—1915 utgjorde endast omkring 11,000 apparater,
sprang den under år 1916 upp till icke mindre än 27,835 stycken. Även
om man får antaga, att den årliga ökningen icke kommer att i framtiden förbliva
lika stor, torde man dock med visshet kunna påstå, att en återgång till förhållandena
före år 1916 icke kommer att inträda. Ännu har ingen tendens till
minskad abonnenttillströmning visat sig.
rade apparater:

under januari 1916 till 2,672 stycken
» februari >

Sålunda uppgick antalet nya, abonne -

mars

april

maj

juni

juli

2,621

2,087

1,979

2,338

1,811

1,652

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A7!'' 32(1.

under augusti 1916 till 1,519 stycken
» september » » 1,837 »

4 » oktober » » 2,393 »

» november » » 3,053 >

» december » » 2,947 »

» januari 1917 * 2,681 »

» februari » » 2,602 »

och tillströmningen pågår allt jämt lika hastigt.

Svårigheten att med de verkstadslokaler, som nu stå till buds, hålla tillverkningen
i jämnhöjd med den stigande efterfrågan på apparater, växelbord med
flera för telefonnätets utveckling erforderliga effekter har givetvis blivit allt större.
Hittills har denna svårighet kunnat nödtorftligen övervinnas, så att allmänheten
icke behövt vidkännas allt för långa väntetider på avtalade telefonförbindelsers
utförande, men detta har kunnat ske endast genom att dels uttaga övertidsarbete
av verkstadens personal i stor omfattning, dels forcera apparattillverkningen
med undanskjutande av tillverkningen av annan telefonmateriel och dels i icke
ringa utsträckning göra beställningar av telefonapparater vid enskild fabrik.

Att i längden fortsätta med övertidsarbete i sådan omfattning, som skett,
låter sig icke göra. Frånsett de merkostnader, som alltid uppstå vid övertidsarbete,
måste spänstigheten och intresset hos den synnerligen dugande arbetarstam,
som verkstaden disponerar, därigenom småningom slappas, och det är fara
värt, att arbetarna skulle komma att söka sig anställning å andra håll.

Ett fortsatt undanskjutande av tillverkningen utav annan materiel än telefonapparater
är icke möjligt, emedan anhopningen av beställningar för telegrafverkets
skilda stationer å dylik materiel redan blivit oroväckande. Nu kräves
skyndsamt tillverkning av växelbord, stationsinredningar m. m., emedan de å
stationerna befintliga reserver härutinnan tagits i anspråk långt snabbare än som
beräknats. Ett överslag visar, att samtliga de nya centralbatteristationerna i
Gävle, Hälsingborg, Malmö, Norrköping och Örebro måste avsevärt utvidgas samt
att nya _ stationsinredningar erfordras i Eilipstad, Halmstad, Karlskrona, Lidköping,
Linköping, Luleå, Motala, Ronneby, Sala, Skövde, Sundsvall, Trollhättan,
Uddevalla, Uppsala och Ängelholm förutom å ett stort antal mindre stationer,
elär förhållandena ännu icke kunnat överblickas. Då dessa arbeten icke kunna
utföras å telegrafverkets verkstad med dess begränsade utrymme, har telegrafstyrelsen
sökt få en del av dem utförda å annat håll utan att dock ännu hava
lyckats ernå någon bestämd uppgörelse därom. Närmast till hands och ur alla
synpunkter lämpligast vore givetvis, att arbetena finge utföras å verkstaden i
Nynäshamn, som har alla därför erforderliga verktyg och modeller. Vidare måste
nya telefonstationsinredningar i Stockholm och Göteborg förfärdigas i samband
med dessa stationers förestående flyttning till för dem iordningställda lokaler.
Då dessa två stationer äro av den storlek, att manuella system icke lämpligen
vidare kimna för dem användas, har telegrafstyrelsen låtit dem tills vidare kvarbliva
i sina gamla lokaler, där de provisoriskt utvidgats i avvaktan på utexperimenterandet
av ett fullt driftsäkert halvautomatiskt system, och styrelsen hyser

Srundade förhoppningar att redan innevarande år kunna bestämma sig för ett
ylikt system. När dessa stationer skola börja tillverkas, vore det mycket gynnsamt,
om hela eller en del av arbetet kunde utföras å telegrafverkets egen
verkstad.

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

Den tredje omnämnda utväg, som mast anlitas för tillgodoseendet av telegrafverkets
växande behov av apparater, nämligen anlitandet av privata fabriker,
bär visat sig medföra så dryga utgifter, att den bör i görligaste mån undvikas.
De priser, som telegrafstyrelsen nödgats betala, hava nämligen varit mer än
25 procent högre än om apparaterna kunnat tillverkas å telegrafverkets egen
verkstad. För närvarande skulle merkostnaden bliva än avsevärt högre, om
över huvud någon offert skulle stå att erhålla. Därtill kommer, att det icke är
möjligt att erhålla uppgift om bestämd leveranstid, vilket medför stora svårigheter
för den rationella skötseln av de arbeten, vid vilka beställda effekter skola
användas.

Telegrafstyrelsen, som haft sin uppmärksamhet fästad vid nu angivna olägenheter,
hyste den förmodan, att abonnentökningen under första hälften av år
1916 var av övergående natur och att alltså den tillströmning av abonnenter,
som vållat verkstadens svårigheter att tillgodose behovet av materiel, skulle återgå
till förhållandena före år 1916, varigenom en utvidgning av telegrafverkets verkstad
skulle åtminstone under nu rådande dyrtid kunna undvikas. Såsom förut
nämnts, har detta emellertid icke blivit fallet, utan fortgår abonnenttillströmningen
alltjämt i samma starka grad. Telegrafstyrelsen kan därför icke finna någon annan
lösning av frågan än en omedelbar utvidgning av telegrafverkets verkstad, ehuru
styrelsen, särskilt sedan det av verkställda kostnadsberäkningar framgått, att ett
mycket stort kapitalutlägg härför komme att erfordras, i det längsta ryggat
tillbaka härför. Om ej hela utvecklingen av rikstelefonen skall hämmas, måste
emellertid en utvidgning av verkstaden inom den allra närmaste tiden företagas.»

Den nuvarande verkstadsbyggnaden i Nynäshamn omfattar ett ytutrymme
av 8,268,75 kvadratmeter. Det är nu telegrafstyrelsens avsikt
att" låta utvidga densamma med ett utrymme av 4,610 kvadratmeter, varigenom,
enligt vad styrelsen upplyst, det för verkstadsdriften avsedda utrymmet
skulle ökas med 55 procent utöver det nuvarande. Den av
verkstaden disponerade tomten, som innehåller en areal av 24,689 kvadratmeter,
är rymlig nog för den ifrågasatta utvidgningen, och själva verkstadsbyggnaden,
som består av en enda länga med så kallad sågtakskonstruktion,
är, enligt vad styrelsen meddelar, så uppförd, att den tilltänkta
utvidgningen, som för övrigt vid verkstadens byggande var förutsatt,
kan ske utan att avbrott i verkstadsdriften behöver äga rum.
Att vidtaga eu mindre utvidgning än nyss nämnts synes styrelsen icke
vara skäligt. Med den starka utveckling, som är för handen inom rikstelefonen,
finner styrelsen det nämligen ganska visst, att styrelsen då skulle nödgas
påkalla ytterligare utvidgning inom en så nära framtid, att någon lättnad
inom byggnadsverksamheten ännu icke hunnit inträda, och en dylik i
två repriser företagen tillbyggnad av verkstaden komme naturligen att
draga större kostnader än om utvidgningen göres på en gång.

På uppdrag av telegrafstyrelsen har professorn Ii. Kreuger upprättat
ritningar och kostnadsberäkningar för den sålunda avsedda utvidgBihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 279 käft. (Nr 326.) 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

ningen av verkstaden. Enligt dessa beräkningar skulle kostnaden komma
att uppgå till 800,000 kronor, en kostnad, som visserligen, yttrar styrelsen,
kan synes hög, men icke kunnat ytterligare nedbringas. Av nämnda
belopp anser styrelsen hälften eller 400,000 kronor vara behövliga att
redan under år 1917 disponeras. Den andra hälften skulle lyftas under
år 1918.

Då jag härefter övergår till telegrafstyrelsens framställning i fråga
om åtgärder för beredande av bostäder åt verkstadens arbetare, ber jag
till en början få erinra, att i samband med förslaget om verkstadens
förflyttning till dess nuvarande plats aktiebolaget Nynäshamns villastad
förbundit sig att i mån av behov låta uppföra villabostäder för den
personal, som verkstaden kunde komma att behöva. Dessa bostäder
avsågos för uthyrning eller för förvärvande med äganderätt.

Telegrafstyrelsen anför nu i denna del följande:

»Antalet arbetare vid verkstaden har i medeltal utgjort:

år 1913 ........................................................................... 437 man

» 1914........................................................................... 472 » ,

» 1915 ........................................................................... 478 » ,

» 1916 ........................................................................... 520 » ,

och utgör för närvarande 553 man. Efter tillbyggnaden vore det avsikten att
att uppöka arbetarantalet till 800 man. För att emellertid kunna mottaga denna
ökning av antalet arbetare kräves, att telegrafverket anordnar bostäder för dem.
I Nynäshamn råder, mer än på de flesta andra ställen, mycket stor bostadsbrist.
Verkstadens nuvarande arbetare bo till största delen i de bostadshus, som de
enligt ett i sammanhang med och såsom förutsättning för verkstadens förläggning
till Nynäshamn träffat avtal förhyra av aktiebolaget Nynäshamns villastad.
Som det emellertid från arbetarhåll framställts önskemål, att telegrafverket skulle
upplåta bostäder åt personalen, samt då dessa önskemål synas styrelsen fullt berättigade
och det knappast torde finnas någon utsikt att genom annan anordning
bereda de nytillkommande arbetarna bostäder, har styrelsen inlett underhandlingar
med Nynäshamns köpings kommunalnämnd angående förvärvande av något
för ändamålet lämpligt markområde inom köpingen. Därvid har främst kommit
i betraktande ett vid Nickstaviken beläget område, benämnt lägenheten Nicksta
nr 6, omfattande en areal av 483,677 kvadratfot åkermark, hårdvalls- och sidvallsäng
samt 198,521 kvadratfot bergbunden mark, vilket område skulle betinga en
köpeskilling av 33,011 kronor 4 öre. Å denna lägenhet skulle kunna uppföras 10
stycken 8-familjshus och 13 stycken 4-familjshus med lägenheter om ett rum och
kök. Planering av området, anordnande av kloakledningar m. m. skulle draga
en kostnad av 40,000 kronor. För byggnadernas uppförande beräknas 45,000
kronor för varje 8-familjshus och 27,600 kronor för varje 4-familjshus. Kostnaden
för anordnande av arbetarbostäder skulle således uppgå till:

inköp av mark................................................... kronor 33,011:04,

planering m. m................................................ » 40,000: —,

10 st. 8-familjshus ............................................ » 450,000: —,

13 » 4-familjshus...................... » 358,800: —,

tillhopa kronor 881,811: 04

1!)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

eller i avrundat tal 900,000 kronor. Utredningarna angående bästa sättet för anordnande
av de erforderliga arbetarbostäderna hava emellertid ännu icke fortskridit
så långt, att telegrafstyrelsen nu kan framlägga definitivt förslag angående
detaljerna därav. Särskilt vill det synas, som om uppförandet av de nämnda
8-familjshusen icke skulle vara fullt ändamålsenligt. Om därför i stället skulle
komma att uppföras åera byggnader av smärre typ, kräves givetvis något större
område än det ovan angivna, liksom ock i sådant fall antalet lägenheter, som
kunna åstadkommas för det ovan beräknade beloppet, blir mindre. Under nu
rådande förhållanden är det ej heller möjligt att exakt beräkna byggnadskostnaderna,
innan anbud infordrats. Då likväl frågan om anvisande av för ändalet
erforderliga medel måste föreläggas nu pågående riksdag, har därför telegrafstyrelsen,
som givetvis är varmt intresserad av att den förevarande frågan löses
på det för telegrafverket och verkstadens arbetare fördelaktigaste sättet, trott sig
kunna ifrågasätta, att ett belopp av högst 900,000 kronor ställes till styrelsens
förfogande för inköp av lämpligt markområde i Nynäshamn och för anordnande
av så stort antal bostadshus för verkstadens arbetare, som beloppet medgiver.

Enligt berörda mellan telegrafstyrelsen och aktiebolaget Nynäshamns villastad
år 1911 träffade avtal förband sig bolaget att uppföra för det då erforderliga
antalet arbetare vid verkstaden behövliga bostäder, och stipulerades därvid
de hyresbelopp, som skulle av arbetarna erläggas till bolaget. Detta avtal har
emellertid bolaget nyligen med anledning av inträffade räntestegringar uppsagt i
syfte att i någon män höja hyrorna. Förhandlingarna mellan telegrafstyrelsen
och bolaget härutinnan äro ännu icke avslutade, men bolaget har fixerat de hyresbelopp,
som bolaget ansett böra bliva gällande från den 1 oktober 1917 under
en tid av tre år framåt. Det är givet, att de arbetarbostäder, som telegrafstyrelsen
nu skulle uppföra, måste draga betydligt större kostnad än de av bolaget
före kriget uppförda. Då det emellertid är nödvändigt, att telegrafstyrelsen håller
samma hyrespris i sina bostäder som bolaget, kan uppenbarligen vid hyrornas
fixerande i de förra icke räknas med att telegrafverket skall erhålla skälig
avkastning å hela det i bostäderna nedlagda kapitalet. Med anledning härav och
då, på sätt sedermera kommer att visas, telegrafverket genom verkstadsutvidgningen
och det därav betingade anordnandet av ifrågavarande arbetarbostäder
kommer att göra så stor besparing i utgifter, att hela det härför erforderliga
kapitalutlägget med visshet kommer att intjänas under mindre än fem år, synes
det styrelsen rimligt, att icke hela det för arbetarbostädernas anordnande behövliga
kapitalet anvisas såsom anslag till utgifter för kapitalökning utan att en lämplig
del av anslaget utgår såsom anslag för telegrafverkets driftkostnader. Härtill
synes så mycket större anledning förefinnas, som verkstaden i mycket stor
utsträckning måste anlitas för utförande av reparationsarbeten och utensilier
för underhållet av telegrafverkets stationer och ledningar. För att vinna jämställdhet
mellan hyrorna i de planerade nya bostadshusen och i de av bolaget
tidigare uppförda kan hyran för ett rum och kök icke sättas högre än
omkring 250 kronor per år. Då med det beräknade kapitalutlägget av 900,000
kronor skulle, enligt det nu skisserade förslaget, kunna anordnas 132 lägenheter
om ett rum och kök, skulle årliga avkastningen alltså bliva 33,000 kronor. Enär
å hus av ifrågavarande art icke lärer höra räknas med lägre avkastning än 7 */2
procent å kapitalet, skulle således det för husens uppförande erforderliga kapitalet
böra omedelbart nedskrivas till halva beloppet eller 450,000 kronor, å vilket
belopp då skulle med de nyss nämnda hyrorna erhållas omkring 772 procent

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

avkastning. Telegrafstyrelsen finner därför skäligt, att av de 900,000 kronor,
som skulle åtgå till arbetarbostädernas anordnande, hälften anvisades såsom anslag
till utgifter för kapitalökning för år 1918 med rätt till detta belopps disponerande
under år 1917 samt att andra hälfton må utgå såsom anslag till driftkostnader,
vilken hälft icke skulle behöva tagas i anspråk förrän under år 1918
och därför öka det i telegrafverkets stat för driftkostnader under nämnda år under
rubriken »fastigheter» förekommande anslag, som i propositionen nr 3 till
innevarande års riksdag beräknats till 125,000 kronor.»

I föreliggande fråga anför telegrafstyrelsen slutligen följande:

»De byggnadsarbeten, telegrafstyrelsen föreslår till utförande vid telegrafverkets
verkstad, belöpa sig till 1,700,000 kronor, en summa, som antagligen skulle
kunnat stanna vid halva beloppet, därest arbetena hade utförts före kriget. Såsom
förut nämnts, har telegrafstyrelsen inför detta faktum tagit i förnyat övervägande,
huruvida något vore för statsverket att vinna genom att uppskjuta arbetenas
utförande till en senare tidpunkt. Förutom det ovan omnämnda förhållandet,
att telegrafverket genom ett dylikt uppskjutande skulle komma i ett av
den enskilda industrien beroende läge, vilket just i nuvarande tider måste med
alla medel undvikas, samt att med all säkerhet en stagnation i rikstelefonens
utveckling skulle inträda, torde man hava grundad anledning antaga, att det
kommer att dröja mycket länge, innan ett mera avsevärt prisfall inom byggnadsindustrien
inträffar. Med visshet torde man kunna utgå ifrån att de ifrågavarande
byggnadsarbetena icke skulle under närmaste femårsperiod kunna utföras
för lägre belopp än nu måst beräknas. Det gäller då att söka utröna, vilken
besparing telegrafverket under dessa fem år skulle kunna göra genom verkstadens
utvidgning på ovan föreslaget sätt. Ehuru det med nuvarande svävande
materialpriser svårligen låter sig göra att ens tillnärmelsevis beräkna värdet av
de tillverkningar, som under samma tid måste fordras av verkstaden, torde man
dock kunna utgå från att detta värde icke kommer att understiga 25,000,000 kronor.
Under antagande att verkstaden i sitt nuvarande skick skulle kunna utföra
tre femtedelar av denna tillverkning, skulle alltså från enskilda fabriker behöva,
i den mån det är möjligt, inköpas effekter för en tillverkningskostnad, som, om
telegrafverkets verkstads priser läggas till grund, uppgår till 10,000,000 kronor.
Då erfarenheten under den senaste tiden visat, att den enskilda industriens priser
överstiga telegrafverkets verkstads med minst 25 procent, skulle telegrafverket
alltså för de hos enskilda fabriker beställda effekterna nödgas erlägga en merkostnad
av 2,500,000 kronor under den nämnda femårsperioden. Det visar sig
sålunda, icke blott att statsverkets ökade utgift för en omedelbar utvidgning av
verkstaden och uppförande av bostäder för arbetarna skulle mer än väl motvägas
av den besparing, som uppkommer genom dessa anläggningars åvägabringande
trots nu rådande dyrtid, utan även att hela kostnaden för anläggningarna skulle
intjänas under en så kort period, som mindre än fem år. Exemplen från den
enskilda industrien, vilken på senare tider funnit med sin fördel förenligt att,
även med stora kostnader, i största mån göra sig oberoende av andra leverantörer,
peka också hän på riktigheten av telegrafstyrelsens uppfattning, att den
föreslagna verkstadsutvidgningen bör omedelbart företagas. Därför är det även
av vikt, att medel redan under innevarande år ställas till telegrafstyrelsens förfogande
för såväl inköpet av det ifrågavarande tomtområdet som ock påbörjande

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr .126. 21

av arbetet med uppförandet av bostäder därå och tillbyggande av verkstadshuset.
»

Den av telegrafstyrelsen föreslagna utvidgningen av telegrafverkets DtgmMi»
verkstad i Nynäshamn omfattar sammanlagt en yta av 4,610 kvadratmeter.

Denna yta skulle, enligt vad jag inhämtat, användas på följande sätt.

Snickeriavdelningen.................................................... 115 kvm.

Smedja, grovverkstad och verktygsavdelning......... 1,503,5 »

Instrument avdelning ..................................................... 386 »

Monterings-, relä- och justeringsavdelning ........... 1,155 »

Packrum.............................................................................. 48 »

Förråd ................................................................................ 347

Kläd- och tvättrum för arbetare............................... 424 »

Summa 4,478,5 kvm.

Övrigt utrymme upptages av väggar m. in.

Den bästa måttstocken på den arbetskapacitet, som fordras av telegrafverkets
verkstad, är givetvis det antal apparater, som årligen erfordras
för att kunna tillfredsställa allmänhelens telefonbehov. På
apparatökningen beror jämväl utvidgningen av alla telefonstationer; en
dylik ökning nödvändiggör nämligen helt nya stationsinredningar i de
fall, då befintliga lokaler icke räcka till för insättande av ytterligare
växelbord. Åven den linjemateriel, som tillverkas å verkstaden, är i
sista hand beroende av apparatökningen.

Apparatökningen år 1916 utgjorde 27,835 och översteg ökningen
år 1915 med icke mindre än 143 %. Att ökningen skall fortsätta i
samma omfattning är ju icke sannolikt, men man torde knappast kunna
antaga, att den skall stanna vid mindre än 2/s härav eller i runt tal
18,500 apparater om året. Tager man därjämte hänsyn till, att ett
antal apparater hos abonnenter årligen måste kasseras såsom utslitna,
kan behovet av nytillverkning icke sättas lägre än 20,000 apparater
årligen.

Enligt från telegrafstyrelsen lämnad uppgift har följande antal
apparater ny tillverkats vid verkstaden, nämligen:

år 1913 ..................................... 7,200

» 1914....................................... 7,581

» 1915..................................... 8,985

)) 1916....................................... 12,640

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

Härvid är då att märka, att apparatökningen under år 1916 forcerades
på bekostnad av annan tillverkning.

Verkstadens nuvarande kapacitet torde kunna angivas till högst
10,000 apparater årligen, när man tager i betraktande, att jämsides
med tillverkningen av apparater även tillverkning av växelbord m. m.
måste fortgå i motsvarande omfattning. För mötande av det föreliggande
behovet skulle verkstaden därför behöva fördubblas. Telegrafstyrelsen
har likväl stannat vid en utvidgning av omkring 55 procent
dels av det skäl, att en tillbyggnad på nu föreslaget sätt icke lämpligen
bör sträckas längre än som i förslaget angivits, dels emedan styrelsen
tänkt sig att ändock kunna anlita enskild verkstad för de behov, som
ej ens den utvidgade verkstaden kan tillfredsställa.

Den av telegrafstyrelsen föreslagna utökningen av verkstaden synes
mig med hänsyn till det nu anförda icke vara för stort tilltagen, och fara
föreligger säkerligen icke i någon mån för att verkstaden skulle bliva
för omfattande i förhållande till de krav, som ställas på densamma. Däremot
torde det kunna antagas, att, därest tillbyggnaden icke nu företages
i föreslagen omfattning, en ytterligare utvidgning av verkstaden
snart nog skall visa sig nödvändig.

Enligt vad telegrafstyrelsen meddelat, måste inom de närmaste tre
åren följande stationer ombyggas och nyinredas, nämligen:

Filipstad	för	en	kostnad	av....		50,000	kronor
Halmstad	»	y>	»	3> ....	•	........ 175,000	33
Karlskrona	»	»	»	» ....		........ 175,000	33
Lidköping	»	3>		» ....		60,000	33
Linköping	»	y>	»	3) ...		........ 175,000	33
Luleå	»	3)		» ....		........ 100,000	33
Motala	»	»		33 ....		60,000	33
Lönneby	)>	»		33 ....		40,000	33
Sala	»	»	»	33 ....		60,000	33
Sköfde	»	»	33	33 ....		........ 100,000	33
Sundsvall	»	»	»	33 ....		....... 250,000	3)
Trollhättan	»	»	»	33 .....		40,000	33
Uddevalla	3>		»	33 .....		75,000	33
Uppsala	»	3)	»	3) .....		........ 400,000	33
Ängelholm	»	))	»	33 .....		40,000	33

Summa 1,800,000 kronor

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326. 23

Det bör dock framhållas, dels att dessa kostnader givetvis äro
synnerligen approximativa, dels ock att det är antagligt, att ännu flera
dylika stationsinredningar bliva erforderliga.

Kostnaderna för utvidgning av centralbatteristationerna i Gävle,
Hälsingborg, Malmö, Norrköping och Örebro torde under nämnda treårsperiod
icke understiga 500,000 kr. \

Härtill komma de nya halvautomatiska stationerna i Stockholm och
Göteborg, ny interurbanstation i Göteborg samt utökningen å befintliga
stationer därstädes, till dess de halvautomatiska stationerna bliva färdiga.
Att nu angiva några kostnader härför är knappast möjligt. Enligt vad
styrelsen meddelat, torde det dock vara säkert, att värdet av dessa stationer
kommer att avsevärt överstiga summan av samtliga förut angivna
kostnader. Att arbetet med dessa stationers omredning och flyttning
till nya redan befintliga lokaler måste forceras, torde ligga i öppen dag.

Av det föregående framgår, att telegrafverkets verkstad med sin
nuvarande storlek icke ens tillnärmelsevis kan fylla de krav, som här
uppräknats. Styrelsen har jämväl meddelat, att, om den nu önskade utvidgningen
av verkstaden icke bifalles, styrelsen nödgas från enskild
leverantör årligen inköpa minst 8,000 apparater, varjämte styrelsen i så
fall ändock måste till dylik entreprenör överlämna utförandet av de
centralbatteristationer, som skola uppsättas i Halmstad, Karlskrona, Linköping,
Sundsvall och Uppsala. Jämväl bleve det omöjligt att vid
verkstaden helt eller delvis utföra de nya stationerna för Stockholm och
Göteborg. På verkstaden kunde endast utföras de mindre stationsinredningar,
till vilka s. k. klaff]ackväxlar användas.

I sin skrivelse den 3 april 1917 framhåller styrelsen, att 25 procent
av tillverkningsvärdet skulle kunna inbesparas åt statsverket vid tillverkning
vid telegrafverkets verkstad, mot om tillverkningen gjordes
hos enskild leverantör. Mig förelagda detaljerade uppgifter angående
leveransanbud från enskild firma, jämförda med framställningskostnaden
för motsvarande tillverkningar vid telegrafverkets verkstad, visa, att den
uppgivna besparingen ingalunda är för högt tilltagen.

Det skulle måhända kunna invändas, att förhållandena bliva annorlunda,
sedan fred inträtt. Det torde emellertid knappast kunna förväntas,
att mindre krav då komma att ställas på telegrafverket från
allmänhetens sida. Det är därjämte att märka, att inom landet finnes
endast en enskild leverantör av telefonapparater och växelbord. Aven ur
synpunkten av en välbehövlig konkurrens synes lämpligt, att telegrafverkets
verkstad sättes i stånd att tillgodose behovet av sistnämnda
artiklar.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser jag mig böra tillstyrka
en utvidgning av verkstaden i föreslagen omfattning. Kostnaden härför,
som bör uppföras å 1918 års stat, har beräknats till 800,000 kronor,
därav 400,000 kronor torde böra ställas till styrelsens förfogande redan
under år 1917.

Vid verkstaden äro för närvarande anställda 553 arbetare, vilket
antal efter den nu föreslagna tillbyggnaden skulle ökas till 800. På
grund av den i Nynäshamn rådande bostadsbristen lärer emellertid en
sådan ökning icke kunna ske utan att bostadsförhållandena för arbetarna
tillfredsställande ordnas. Verkstadens nuvarande arbetare bo till
övervägande delen i de bostadshus, som aktiebolaget Nynäshamns villastad
låtit uppföra i enlighet med sin utfästelse vid verkstadens förflyttning
till sin nuvarande plats. För att bereda de nytillkomna arbetarna
bostäder till rimliga pris torde det emellertid med hänsyn till nu rådande
förhållanden vara nödvändigt, att telegrafverket upplåter bostäder
åt personalen, vilket jämväl innebär ett tillmötesgående av från arbetarbåll
uttalat önskemål. Styrelsen bar beräknat, att för det nu begärda
beloppet, 900,000 kronor, skulle kunna beredas erforderligt antal nya
bostadslägenheter för verkstadens arbetare, och jag bar icke funnit anledning
till erinran beträffande det sålunda beräknade beloppets storlek.
Då emellertid detaljerna av förslaget ännu icke hunnit så utformas, att
desamma kunna för riksdagen framläggas, får jag, enär det med hänsyn
till vad telegrafstyrelsen till stöd för sin framställning anfört är nödvändigt,
att anslagsfrågan redan nu förelägges riksdagen, tillstyrka, att
Kungl. Maj:t lämnas fria händer att efter förslag av telegrafstyrelsen
besluta, huru inom ramen av det äskade beloppet det därmed avsedda
ändamålet må på fördelaktigaste sätt tillgodoses.

Såsom telegrafstyrelsen framhållit, är det nödvändigt, att hyrorna i
de av telegrafverket upplåtna arbetarbostäderna icke sättas högre än för
villabolagets motsvarande lägenheter. Med hänsyn härtill och då telegrafverkets
hus givetvis komma att draga en betydligt större byggnadskostnad
än villabolagets tidigare uppförda byggnader, kan det icke förväntas,
att hela det i arbetarbostäderna nedlagda kapitalet skall lämna
skälig avkastning. Styrelsen bar emellertid beräknat, att telegrafverket
genom verkstadsutvidgningen skall göra så stora besparingar, att det
kapitalutlägg, som erfordras såväl för nämnda utvidgning som ock för
det därav betingade anordnandet av arbetarbostäder, skall kunna inbesparas
på mindre än fem år. På grund av nu nämnda förhållanden
bar styrelsen föreslagit, att allenast en del av det för arbetarbostädernas

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

2b

anordnande behövliga kapitalet eller 900,000 kronor skall anvisas såsom
anslag för kapitalökning och återstoden utgå såsom anslag för
telegrafverkets driftkostnader. Det synes mig emellertid riktigast att
betrakta den föreslagna verkstadsutvidgningen och det därav föranledda
anordnandet av arbetarbostäder såsom ett gemensamt affärsföretag. Då
väl grundade förhoppningar synas föreligga om att det i företaget nedlagda
kapitalet skall komma att lämna god avkastning, bör därför,
enligt min mening, hela det erforderliga beloppet, tillhopa 1,700,000 kronor,
utgå av lånemedel och anvisas å 1918 års stat såsom anslag för
kapitalökning. Vad särskilt nu angår arbetarbostäderna torde i enlighet med
telegrafstyrelsens hemställan ett belopp av 450,000 kronor redan under
år 1917 höra ställas till styrelsens förfogande.

Under åberopande av vad i ärendet anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten
nr 5 a i kvarteret Svalan i Filipstad för en köpeskilling
av högst 29,097 kronor 90 öre;

att nämnda köpeskilling må utgå av de besparingar,
tillhopa 53,757 kronor 43 öre, som uppstått å
de till uppförande av en telegrafstationsbyggnad i
Karlshamn, inrymmande jämväl lokaler för postkontor
i staden, anvisade medel;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten
nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote
för en köpeskilling av högst 74,960 kronor och att å
denna tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad för
en beräknad kostnad av 380,040 kronor;

att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn må tillbyggas
för en beräknad kostnad av 800,000 kronor;
samt

att för beredande av bostäder åt arbetare vid
nämnda verkstad må, efter Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande, disponeras ett belopp av högst 900,000
kronor;

dels för år 1918 till inköp och bebyggande av
fastigheter för telegrafverkets räkning anvisa — utöver
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 279 höft. (Nr 326.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 326.

vad förut i sådant hänseende av riksdagen äskats —
ytterligare, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 1,855,000 kronor med rätt för Kung!. Maj:t
att redan under innevarande år av sistnämnda belopp
utanordna högst 1,005,000 kronor;

dels ock vid bifall härtill besluta, att i 1918 års riksstat
de bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva
ändamål skola höjas med 1,855,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Papp.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.