Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 320.
5
Nr 320.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
pension åt kokerskan vid Karlskrona grenadjärregemente
änkan Sofia Petersson, född Israelsson; given Stockholms
slott den 27 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden lör denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att kokerskan vid Karlskrona grenadjärregemente änkan Sofia Petersson,
lödd Israelsson, må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
upppbära en årlig pension av 400 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, under vilken hon entledigas från sin anställning
vid regementet.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
J. Åkerman.
0
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 320.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 21 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Statsråden von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Åkerman, yttrade häretter:
»I skrivelse den 15 februari 1917 har chefen för Karlskrona grenadjärregemente
gjort framställning därom, att kokerskan vid nämnda regemente
änkan Sofia Petersson, född Israelsson, måtte komma i åtnjutande
av pension från allmänna indragningsstaten med belopp ej understigande
500 kronor för år, räknat från den 1 april 1917.
Ay handlingarna i ärendet inhämtas, att änkan Petersson, som är
född den 27 mars 1859, alltsedan den 27 april 1891 varit anställd såsom
kokerska vid armén, först vid volontärskolan i Ronneby och sedermera
vid Karlskrona grenadjärregemente; att hon på ett hedrande sätt
fullgjort sina ofta krävande åligganden; att hennes avlöning, som för
-
7
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20 .
utom bostad och portion utgjort under de fem första åren av hennes
tjänstetid 95 öre om dagen, därefter under tio år 1 krona om dagen
samt från 1906 1 krona 50 öre om dagen, ej medgivit några besparingar
till ålderdomens tryggande; samt att hon, som lider av hjärtdegeneration
och kronisk ledgångsreumatism, är oförmögen att genom arbete
försörja sig.
Chefen för första arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.
Arméförv ältning ens intendentsdepartement har i avgivet yttrande anfört,
att departementet, med hänsyn till änkan Peterssons långa och väl
vitsordade verksamhet i statens tjänst och då hon nu på grund av sjukdom
vore oförmögen att försörja sig, funne det vara med rättvisa och
billighet förenat, att något understöd för ålderdomen bereddes henne. I
fråga om storleken av dylikt understöd ville departementet erinra därom,
att sedan departementet i underdånigt yttrande den 12 oktober 1915
tillstyrkt, att en årlig pension av 500 kronor måtte tillerkännas änkan
Augusta . Fredrika Ljungmark, vilken i 41 år varit anställd såsom kokerska
vid Svea artilleriregemente, samt statskontoret i avgivet utlåtande
anfört, att det föreslagna pensionsbeloppet syntes väl stort och att detsamma
borde begränsas till 400 kronor, Kungl. Maj:t föreslagit 1916
års riksdag tillerkänna änkan Ljungmark en årlig pension av 400 kronor,
samt att detta förslag blivit av riksdagen bifallet. Då något skäl,
varför änkan Petersson, vilkens tjänstetid vore avsevärt mindre än änkan
Ljungmarks, skulle erhålla högre pension än den, som kommit sistnämnda
änka till del, ej förelåge, hemställde departementet, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att änkan Petersson finge från
och med månaden näst efter den, under vilken hon entledigades från
sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 400 kronor.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit, har statskontoret förklarat
sig anse skäligt, att åt änkan Petersson, efter en lång, ofta
krävande verksamhet i statens tjänst, bereddes något understöd, när
hon numera på grund av styrkt sjukdom vore oförmögen att genom
eget arbete förvärva sitt uppehälle. Då det föreslagna pensionsbeloppet
syntes lämpligt, ville statskontoret tillstyrka bifall till intendentsdepartementets
framställning, dock att det villkor borde föreskrivas, att pensionen
skulle utgå allenast så länge Sofia Petersson förbleve änka.
Aven jag anser det vara med billighet överensstämmande, att ifråga- Departementsvarande
kokerska beredes pension av statsmedel, och synes mig densamma, chefen.
8
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 320.
med hänsyn till vad armé förvaltningens intendents departement därom
anfört, böra bestämmas till 400 kronor för år. I betraktande därav, att
änkan Petersson skulle äga att uppbära ifrågavarande pension icke i
egenskap av änka efter statstjänare utan på grund av egen anställning
i statens tjänst, kan jag icke biträda den av statskontoret uttalade uppfattningen,
att pensionsförmånens åtnjutande i förevarande fall skulle göras
beroende av att pensionstagaren förbliver i sitt nuvarande änkestånd.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att kokerskan vid Karlskrona grenadjärregemente änkan Sofia Petersson,
född Israelsson, må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 400 kronor, att utgå från
och med månaden näst efter den, under vilken bon entledigas från sin anställning
vid regementet.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik von Horn.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.