Krnigl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.
1
Nr 304.
, Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp; given Stockholms slott den
16 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslagen till stater för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt för lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1918,
ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918
tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig
att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning
vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 1917 anmäler,
att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och
bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall
varda bibehållen vid de enligt dittills gällande. ordinarie stat honom
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;
dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det under
anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lautmannanäringar
under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid
anhang till riksdagens ''protokoll 1917. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
Ultima från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än
även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och
''mejeriinstitutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,400 kronor till
112,300 kronor,
dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 3,700 kronor samt för enahanda
ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 7,550 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. Dahlberg.
Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström, ''
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:
Uti den del av den under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»,
som är av bestämt anslags natur, upptagas anslag till lantbruksinstitutet
vid Ultuna med 74,300 kronor samt till lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp med 86,900 kronor, tillhopa 161,200 kronor.
Min företrädare i ämbetet anmälde den 13 januari 1917, att med
anledning av inkomna framställningar om lönereglering för lärarna vid
dessa institut och om vissa andra ändringar i institutens stater dessa
frågor vore under utredning genom löneregleringskommittén. Från
kommittén hade han under hand erhållit uppgift å ungefärliga beloppen
av de anslag, vilka, så vitt då kunde bedömas, syntes bliva erforderliga,
och hade han med ledning härav funnit, att för bägge instituten borde
beräknas ordinarie anslagsbelopp å tillhopa 215,000 kronor samt anslag
å extra stat för år 1918 å 12,000 kronor.
f
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
I enlighet med hans hemställan har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående
anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt till lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, för dessa institut beräkna dels en förhöjning i de ordinarie
anslagen till dessa institut från 161,200 kronor med 53,800 kronor
till 215,000 kronor dels ock å extra stat för år 1918 ett belopp av 12,000
kronor.
Till följd härav har i bestämda anslaget under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» beräknats enahanda
förhöjning som å institutens ordinarie anslag eller 53,800 kronor.
Efter det löneregleringskommittén numera avgivit det förväntade
utlåtandet, dagtecknat den 12 april 1917, anhåller jag få anmäla detta
ärende.
Nu gällande stater för ifrågavarande bägge institut antogos av
1911 års riksdag samt hava undergått jämkningar vid 1913 års riksdag,
1914 års förra riksdag och 1915 års riksdag. Med iakttagande
härav äro dessa stater av följande utseende:
Stat för lantbruksinstitutet rid Ultuna.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|||||
Avlöning: » |
2,000 4,000 |
||||||
2,600 18,200 |
1,400 9.800 |
Efter 5 år kan lönen |
|||||
28,000 |
|||||||
9,250 |
|||||||
1 bibliotekarie ........................... |
_ |
_ |
_ |
300 |
— |
||
Avlöning, summa kronor |
— |
-I - |
- |
43,550 34,750 |
— |
||
Summa kronor |
78,300 |
— |
Anmärkningen:
a) Så länge rektor och Övriga lektorer åtnjuta fri bostad, avdragas å lönen 500 kronor årligen.
b) Av vart och ett av lektorernas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra lönen och 150
kronor tjänstgöringspenningarna.
Kungl, Maj ds Nåd. Proposition Nr 304.
Stat för lantbruk»- och mcjerilnstltutot rid Alnarp.
5
Tjänst- |
||||||
Lön |
gö rings |
• |
Summa |
|||
penningar |
||||||
Avlöning: |
||||||
1 rektor, arvode ........................ |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
1 lektor .................................... |
2,600 |
1,400 |
_ |
4,000 |
_ |
|
7 lektorer ........................... |
18,200 |
— |
0,800 |
— |
28,000 |
— |
1 adjunkt................................... |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
3,000 |
— |
1 dito .................................... |
2,000 |
— |
1,000 |
—- |
3,000 |
— |
Extra lärare, arvoden ............... |
_ |
_ |
_ |
8,950 |
_ |
|
1 bibliotekarie .......................... |
— |
— |
— |
_ |
300 |
— |
Avlöning, summa kronor |
- |
— |
49,250 |
— |
||
Till betäckande av möjligen uppkommande förlust å mejeri- |
||||||
rörelsen ................................ |
5,000 |
— |
||||
Till institutets övriga utgifter ...... |
37,150 |
— |
||||
Summa kronor |
91,400 |
— |
Anmärkningar:
( Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr., efter
10 år med ytterligare 600
kr., efter 15 år med ytter
ligare 500 kr. och efter
20 år med än ytterligare
500 kr.
a) Så länge rektor, övriga lektorer samt adjunkter åtnjuta fri bostad, avdragas å lönen
500 kronor årligen.
I1 ,*f! b) Av vart och ett av lektorernas och adjunkternas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra
lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.
På grund av bostadsavdragen hava anslagen till dessa institut
icke behövt upptagas till samma belopp som staternas slutsummor utan
till ovan angivna lägre belopp av respektive 74,300 och 86,900 kronor.
Sedan styrelserna för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruksocb
mejeriinstitutet vid Alnarp i särskilda skrivelser i juni 1913 anhållit
att, för så vitt hinder kunde anses möta för definitiv reglering av
institutslärarnas avlöningar till likhet med universitetsprofessorernas,
Kungl. Maj:t måtte utverka tillfällig löneförbättring för samtliga ordinarie
institutslärare med visst angivet belopp, avgav lantbruksstyrelsen
den 11 oktober 1913 utlåtande över berörda framställningar och hemställde
därvid om framställning till riksdagen rörande anvisande av medel
till provisorisk löneförhöjning för de ordinarie lärarna vid instituten.
I skrivelser i september 1915 förnyade institutens styrelser sina
omförmälda framställningar om förbättrande av de ordinarie lärarnas
avlöningsförmåner; och i utlåtande däröver den 19 november 1915
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
åberopade lantbruksstyrelsen vad den i sitt utlåtande den 11 oktober
1913 föreslagit samt hemställde om bifall till sin då gjorda framställning.
Löneregleringskommittén avgav därefter den 11 mars 1916 utlåtande
i ärendet. I detta utlåtande anförde kommittén, att enligt dess
uppfattning en uppflyttning i lönehänseende av de ifrågavarande befattningshavarna
snart nog borde ske och frågan om en ny definitiv lönereglering
göras till föremål för en noggrann och allsidig utredning, så
snart det statsfinansiella läget gåve utsikt till dess genomförande. På
anförda skäl ansåg kommittén sig emellertid icke kunna tillstyrka, att
framställning gjordes hos 1916 års riksdag om tillfällig avlöningsförbättring
för ordinarie lärare vid de nämnda instituten.
Vid föredragning av ärendet den 24 mars 1916 fann Kungl. Maj:t
de gjorda framställningarna ej föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare
åtgärd.
Den 27 juli 1916 anbefalldes sedermera lantbruksstyrelsen att, med
anledning av vad löneregleringskommittén i sitt utlåtande den 11 mars
1916 anfört, skyndsamt uppgöra förslag till definitiv lönereglering för
de på ordinarie stat vid de bägge ifrågavarande instituten anställda
lärare samt därmed till Kungl. Maj:t inkomma.
1 skrivelse den 25 september 1916 har därpå lantbruksstyrelsen
framlagt förslag till nya stater för instituten ävensom förslag till avlöningsvillkor.
Styrelserna för instituten hava ytterligare i skrivelser den 3 resp.
den 11 augusti 1916 gjort framställningar i ämnet; och har lantbruksstyrelsen
i särskilda utlåtanden i anledning av sistberörda framställningar
åberopat eller hänvisat till sitt yttrande i den ovanberörda skrivelsen
den 25 september 1916.
Vidare hava styrelserna för instituten var för sig i underdånig
skrivelse av resp. den 9 september och den 3 oktober 1916 gjort
framställning i fråga om höjning av det i vederbörande instituts stat
upptagna ordinarie anslaget »till institutets övriga utgifter» ävensom
styrelsen för Alnarps institut i fråga om beviljande jämväl av medel
å extra stat, och har lantbruksstyrelsen i särskilda utlåtanden den 24
november 1916 yttrat sig över dessa framställningar.
Slutligen bär styrelsen för institutet vid Alnarp i skrivelse den
8 december 1916 anhållit om vidtagande av åtgärd för att, i samband
med en blivande löneförbättring för institutets ordinarie lärare, de båda
adjunkturerna vid institutet måtte så vitt möjligt förändras sålunda, att
i avseende å tjänstegrad och avlöningsförmåner dels innehavaren av
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304. 7
adjunkturen i mejerikemi och bakteriologi jämställdes med de lärare vid
institutet, som för närvarande vore lektorer, och dels innehavaren av
adjunkturen i anatomi och fysiologi jämställdes med laborator och
observator vid rikets universitet. Den 14 december 1916 har lantbruksstyrelsen
yttrat sig över nämnda anhållan.
Samtliga dessa efter Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1916 inkomna
förslag och framställningar hava remitterats till löneregleringskommittén.
Då löneregleringskommittén den 11 mars 1916 avgav utlåtande
rörande den då föreliggande frågan om provisorisk löneförhöjning för
de båda lantbruksinstitutens ordinarie lärare, yttrade kommittén bland
annat följande.»
Kommittén hade — i likhet med institutens styrelser och lantbruksstyrelsen
— hven för sin del trott sig finna, att det med dåmera inträdda förhållanden näppeligen
läte sig försvaras att — fortfarande såsom dittills skeft — likställa lärarna
vid lantbruksinstituten med lärarna vid de allmänna läroverken. Icke minst med
hänsyn till angelägenheten av att fullt lämpliga lärarkrafter måtte kunna vinnas
för instituten och bibehållas vid desamma, syntes man snart nog få skrida till att
uppföra lärarna vid instituten i fråga på ett något högre plan.
Rörande omfattningen av denna uppflyttning hade emellertid institutens
styrelser och lantbruksstyrelsen stannat i olika meningar såtillvida, att de förstnämnda
styrelserna velat jämställa lektorerna vid lantbruksinstituten med professorerna
vid universiteten, under det att lantbruksstyrelsen föreslagit, att de skulle
likställas med professorer, för vilka den lägre avlöningstyp tillämpas, som är gällande
vid, bland annat, Chalmers tekniska läroanstalt.
Efter det löneregleringskommittén härpå lämnat en redogörelse för tillkomsten
och tillämpningen av de båda avlöningstyper för professorsbeställningar, till vilka
hänvisning sålunda skett, förklarade kommittén, att den icke ansåge sig böra på
grund av de då föreliggande kungl. remisserna ingå i prövning därav, huruvida
någondera av dessa avlöningstyper, eller eventuellt vilkendera, borde komma till
användning vid en blivande definitiv lönereglering för lantbruksinstituten.
En uppflyttning i lönehänseende av de ifrågavarande befattningshavarna syntes
emellertid icke utan verklig olägenhet kunna anstå alltför länge. Frågan om en
ny definitiv lönereglering borde därför, så snart det statsfinansiella läget gåve utsikt
till dess. genomförande, göras till föremål för en noggrann och allsidig utredning.
Vid sådant förhållande och av ytterligare anförda grunder syntes löneregleringskommittén
näppeligen skäl vara för handen att medgiva en tillfällig löneförbättring;
och ansåg sig sålunda kommittén icke kunna tillstyrka framställning
hos 1916 års riksdag om dylik avlöningsförbättring för de avsedda befattningshavarna.
Löneregleringskommittén
11/. 1916.
I förenämnda skrivelse den 25 september 1916 har av lantbruks -
Lantbruksstyrelsen
2S/» 1916.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
styrelsen till stöd för dess statförslag, så vitt nu är i fråga, andragits
huvudsakligen följande.
Vad först anginge lärarnas vid lantbruksinstituten likställighet i fråga om
lön in. m. med lärarna i samma grad vid de allmänna läroverken, ansåge sig
styrelsen böra erinra, att denna likställighet av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts
vid omorganisationen av lantbruksinstitutet vid Ultuna år 1891. Vid denna
tidpunkt och även sedermera vid de närmast följande löneregleringarna för lantbruksinstituten
syntes också skäl hava förelegat att i förevarande avseende likställa
instituten med de allmänna läroverken, i det att sistnämnda läroanstalter då voro
de, med vilka instituten därutinnan närmast kunde jämföras.
Härvid vore dock att märka, att avsevärd skillnad redan då förefanns såväl
mellan undervisningen vid dessa båda olika slag av läroanstalter som ock i fråga
om mogenheten hos anstalternas elever, vilken skillnad ställde större fordringar på
institutlärarnas än på elementarlärarnas kompetens, särskilt i fråga om en viss
specialisering i en del ämnen samt praktisk kunskap och erfarenhet i andra. Vid
instituten meddelades nämligen då och meddelades jämväl fortfarande undervisning
icke såsom vid elementarläroverken i fastställda kurser utan i form av föreläsningar
och tentamina samt laborationer och andra praktiska övningar i full överensstämmelse
med vad fallet vore vid alla andra högre fackskolor, och lärjungarna vore i fråga
om ålder och förkunskaper — därvid särskilt förtjänade framhållas en för alla
erforderlig grundlig praktisk utbildning — närmast jämförliga med högre fackskolornas
men däremot icke med allmänna läroverkens lärjungar. Därtill komme ock
— såsom lärarrådet vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp redan år 1904
med rätta framhöll — att institutslärarna i så måtto vore underkastade ogynnsammare
villkor än elementarlärarna, att de såsom boende på landet dels måste
från städerna hämta största delen av sina förnödenheter, vilket fördyrade dessa
genom frakter och resor, dels för barnens skolgång och uppfostran i övrigt hade
att bära betydligt större omkostnader än städernas invånare och dels slutligen icke
hade tillfälle till extra förtjänst genom bisysselsättningar, vilka städse erbjöde sig
i städerna.
Vidare syntes böra erinras, att, då vid 1905 års riksdag senaste lönereglering
vid instituten ägde rum, lektorernas vid Chalmerska läroanstalten avlöningsförmåner
voro lägre än lektorernas vid de allmänna läroverken, i det att till bådas grundlön
å 4,000 kronor kommo för de förra endast två men för de senare fyra ålderstillägg,
vart och ett å 500 kronor. I underdånig skrivelse den 16 maj 1905 hemställde
emellertid läroanstaltens styrelse, att lektorerna måtte i lönehänseende bliva likställda
med tekniska högskolans professorer, vilkas avlöningsförmåner då utgjorde 6,000
kronor med två ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.
Om sålunda redan vid föregående lönereglering befogade erinringar kunnat
riktas mot institutslärarnas likställighet i lönehänseende med lärarna vid de allmänna
läroverken, syntes numera ett fortsatt fasthållande vid nämnda likställighet icke
kunna försvaras. Från och med år 1912 hade till instituten blivit förlagda fortsättningskurser
för lantbrukslärare och konsulenter, vid vilka undervisningen ålåge
institutslärarna, något som haft till följd ej endast att deras undervisningsskyldighet
ytterligare ökats utan ock att ännu större fordringar måst ställas på deras utbildning
än tillförne varit fallet. Och då instituten i viss män på grund härav vid besättandet
9
Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 304.
uv nyu lärarplatser hade att tävla icke såsom förr huvudsakligen med de allmänna
läroverken utan med andra, instituten närstående institutioner såsom centralanstalten
för jordbruksförsök samt veterinär- och skogshögskolorna, vilka kunde erbjuda sina
motsvarande tjänstemän samma löneförmåner som universitetsprofessorerna, intoge
instituten i fråga om lärarnas löneförmåner en så ofördelaktig ställning, att — såsom
även löneregleringskommittén uttalat — eu uppflyttning i löneliänseende av ifrågavarande
befattningshavare snarast måste ske och därmed icke utan verklig olägenhet
kunde alltför länge anstå.
Under sådana förhållanden och dä de båda lantbruksinstituten vore landets
högsta undervisningsanstalter på jordbrukets område, kunde det ligga nära till hands
att, vid en definitiv lönereglering, i fråga om avlöningsförmånerna jämnställa institutslärarna
med lärarna vid motsvarande högskolor veterinärhögskolan och skogshögskolan
samt med tjänstemännen vid centralanstalten för jordbruksförsök.
Då emellertid frågan om den högre lantbruksundervisningens ordnande fortfarande
vore oavgjord, hade lantbruksstyrelsen, på de i styrelsens utlåtande den 11
oktober 1913 anförda skäl, ansett sig jämväl nu vid genomförande av en definitiv''
lönereglering höra tillsvidare vidhålla sin i sistnämnda utlåtande uttalade uppfattning,
att lektorerna i löneliänseende borde likställas med professorerna vid Chalmers
tekniska institut. Då nu vore fråga om definitiv lönereglering, följde emellertid givetvis
därav, att institutslärarnas löneförmåner borde även i vad det gällde begynnelselön
och alderstillägg bringas i full överensstämmelse med den för dessa professorer
fastslagna lönetypen och sålunda bestämmas till 6,400 kronor med ett ålderstillägg
av 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring.
Vid förordandet av denna avlöning till dåvarande lektorer vid Chalmerska
läroanstalten hade föredragande departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
den 11 mars 1911 framhållit att, om han stannade därvid, skulle vid
bifall därtill en ny lektorslönetyp fastställas, högre än någon hittillsvarande. Han
ville på grund härav gå ett steg längre och förorda, att samtliga lektorer vid anstalten,
i likhet med vad redan då vore fallet med dess föreståndare, tilldelades
benämningen professor; de förde ju ock sina elever till ett betydligt högre stadium
än som vitsordades genom studentexamen.
Med stöd av sålunda anförda skäl och då de båda lantbruksinstitutens betydelse
i arbetet på främjandet av landets jordbruk nogsamt torde vara både känd och
erkänd, syntes det lantbruksstyrelsen att, i samband med löneregleringens genomförande,
åt institutens samtliga lektorer borde tillerkännas titeln professor.
Vad anginge förbättringen i adjunkternas vid institutet vid Alnarp löneförmåner
erinrade lantbruksstyrelsen, hurusom den i sitt utlåtande den 11 oktober 1913 föreslagit,
att dem måtte beredas samma löneförhöjning i procent räknat, som föreslagits
för lektorerna, eller med omkring 37 procent av den fastställda begynnelselönen;
lönetillägget för adjunkterna skulle härigenom komma att uppgå till 1,100 kronor.
Då en sålunda beräknad provisorisk löneförbättring icke syntes kunna tillämpas vid
en definitiv lönereglering och då i gällande stat för Chalmers tekniska institut funnes
upptagna s. k. andre lärare, vilka syntes i det närmaste kunna likställas med omförmälda.
adjunkter, hade lantbruksstyrelsen ansett vägande skäl föreligga att för
dessa adjunkter föreslå samma löneförmåner, som de nämnda andre lärarna åtnjöte,
eller 4,000 kronor med 2 ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I samband med vad
lantbruksstyrelsen sålunda uttalat i fråga om de skäliga avlöningsförmånerna för
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 261 höft. (Nr 304.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
adjunkt utvecklade styrelsen närmare, huru under en antagen tjänstetid om 35 år
den ifrågasatta adjunktsavlöningen skulle komma att ställa sig i jämförelse med
den för närvarande utgående avlöningen för adjunkt.
Beträffande såväl de nuvarande lektors- som de nuvarande adjunktsbeställningarna
anförde lantbruksstyrelsen jämväl, att det syntes få anses självfallet att,
vid bifall till de av styrelsen föreslagna löneförhöjningarna, de nya professorerna
och andre lärarna borde för erhållande av ålderstillägg få räkna sig tillgodo den tid
de vid instituten innehaft sina nuvarande respektive tjänstebefattningar.
I nu gällande stater för instituten funnes, framhålles det vidare, upptaget ett
arvode å 2,000 kronor till rektor. Detta belopp syntes böra bibehållas oförändrat.
I nämnda stater vore även föreskrivet att, så länge rektor, övriga lektorer samt
adjunkterna åtnjöte fri bostad, å lönen skulle avdragas 500 kronor årligen. En
höjning i detta avdrag syntes i samband med löneregleringen böra för professorerna
äga rum. Enligt den vid 1915 års riksdag fastställda staten för skogshögskolan
vore motsvarande avdrag för fri bostad för professorerna med en begynnelselön av
7,500 kronor bestämt till 900 kronor och för lektorerna med en begynnelselön av
4,000 kronor till 500 kronor, i båda fallen omkring 12 procent av lönen. Samma
beräkningsgrund syntes böra tillämpas jämväl i fråga om avdraget för respektive
institutslärares fria bostad, i vilket fall detta avdrag komme att höjas till 750 kronor
för professorerna och att för andra lärarna utgå med samma belopp som hittills
eller 500 kronor.
Slutligen erinrar lantbruksstyrelsen, hurusom i gällande stater för lantbruksinstituten
avlöningarna till vaktmästarna icke, såsom i regel plägade vara fallet,
vore särskilt upptagna utan utginge med belopp, som vederbörande institutsstyrelse
bestämde, från det i staten upptagna anslaget »till institutets övriga utgifter». För
det dåvarande funnes vid vartdera av de båda instituten anställda två vaktmästare,
vid Ultuna avlönade med respektive 900 och 850 kronor, i vilket sistnämnda belopp
emellertid inginge ett arvode av 75 kronor för skötseln av en telefonväxel — ett
arbete som emellertid ombesörjdes av familjen och sålunda ej syntes böra inberäknas
i vaktmästarlönen — samt vid Alnarp med 1,000 och 900 kronor. Till dessa
kontanta lönebelopp komme för samtliga vaktmästare fri bostad med vedbrand.
Aven för dessa vaktmästare syntes en löneförbättring vara av behovet påkallad,
därvid avlöningsförmånerna, enligt vad lantbruksstyrelsen hölle före, borde
bestämmas till de vid andra statens verk och inrättningar fastställda samt uppföras
i den ordinarie staten. Vid förfrågningar under hand hade båda institutsstyrelserna
meddelat, att någon skillnad icke syntes dem böra göras i respektive vaktmästares
tjänstegrad samt att vaktmästarna i lönehänseende borde likställas med andre vaktmästare
och sålunda komma i åtnjutande av den för dessa bestämda avlöningen eller
1,050 kronor med två ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, med vanligt avdrag
— 100 kronor årligen •— för fri bostad och bränsle. Då samtliga fyra vaktmästare
syntes böra tillerkännas rätt att för åtnjutande av ålderstillägg räkna sig till godo
den tid de före den av styrelsen föreslagna löneregleringens trädande i kraft varit
anställda såsom vaktmästare vid vederbörande institut, och då båda vaktmästarna
vid Ultuna samt den högst avlönade vid Alnarp innehaft sina tjänster över 10 år,
skulle dessa vid bifall härtill från början komma att uppbära båda ålderstilläggen.
Såsom lantbruksstyrelsen omförmält, utginge avlöningarna till vaktmästarna
från det i respektive stater under rubriken »Till institutets övriga utgifter» upp
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 304. 11
tågna anslaget. Under förutsättning av bifall till styrelsens förslag om dessa avlöningars
upptagande i staterna, syntes nämnda anslagspost böra minskas med motsvarande
belopp eller för Ultunainstitutet med 900 -f 775 = 1,675 kronor och för
Alnarpsinstitutet med 1,000 -f- 900 = 1,900 kronor.
• j vad utav lantbruksstyrelsen sålunda anförts, framlade styrelsen
i dess skrivelse den 25 september 1916 nedanstående förslag till stater för lantbruksinstitutet
vid Ultuna och för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
nämligen: r
Stat för lantbruksinstitutet rid Ultuna.
— |
— |
— |
— |
||||
Tjänst |
|||||||
Lön |
görings- |
Summa |
|||||
penningar |
|||||||
Avlöning: |
|||||||
i professor ............................ |
4,400 |
— |
2,000 |
— |
6,400 |
— |
1 Efter fem år kan lönen |
7 professorer .............................. |
30,800 |
— |
14,000 |
— |
44,800 |
_ |
(höjas med 600 kronor. |
Arvode åt en professor såsom in- |
|||||||
stitutets rektor ........................ |
— |
— |
— |
_ |
2,000 |
_ |
|
Extra lärare, arvoden .................. |
— |
— |
— |
_ |
9,250 |
_ |
|
1 bibliotekarie ....................... |
— |
— |
— . |
— |
300 |
— |
|
1 vaktmästare..................... |
700 |
350 |
f Efter fem år kan lönen |
||||
1 jUoU |
(höjas med 100 kronor och |
||||||
1 » ................... |
700 |
— |
350 |
— |
1,050 |
— |
| efter ytterligare fem år |
[med likaledes 100 kronor. |
|||||||
Avlöningar, summa kronor |
— |
_| |
_ |
_ |
64,850 |
_ |
|
Till institutets övriga utgifter ....... |
33,075 |
— |
|||||
Summa kronor |
97,925 |
— |
Anmärkningar:
a) Så länge rektor och övriga professorer åtnjuta fri bostad, skall å lönen avdragas 750
kronor årligen.
b) Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Adjunktsbefattningar
vid Alnarp.
12 . Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
Stat för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.
1 |
Tjänst- |
| |
t |
||||
Lön |
görings |
Summa |
|||||
penningar |
|||||||
Avlöning: |
I |
||||||
1 professor................................. 7 professorer .............................. |
4,400 |
— |
2,000 |
— |
6,400! |
— |
\ Efter fem år kan lönen |
30,800 |
— |
14,000 |
— |
44,800! |
— |
/böjas med 600 kronor. |
|
Arvode åt en professor såsom in- |
|||||||
stitutets rektor ........................ |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
( Efter fem år kan lönen |
|
1 andre lärare ........................... |
2,400 |
— |
1,600 |
— |
4,000 |
— |
J böjas med 500 kronor och |
1 » » ........................... |
2,400 |
— |
1,600 |
— |
4,OCX) |
— |
j efter ytterligare fem år |
Extra lärare, arvoden .................. |
— |
— |
— |
— |
8,950 |
— |
|
1 bibliotekarie ........................... |
— |
— |
— |
300 1,050 |
— |
f Efter fem år kan lönen |
|
1 vaktmästare ........................... |
700 |
— |
350 |
— |
) liöjas med 100 kronor och |
||
1 » ........................... |
700 |
_ |
350 |
~~ |
1,050 |
- |
\ efter ytterligare fem år |
Avlöning, summa kronor |
| — |
72,550 |
|||||
Till betäckande av möjligen uppkommande brist å mejeri- |
|||||||
rörelsen ................................ |
5,000 |
- |
|||||
'' Till institutets övriga utgifter ..... |
| 35,250 |
||||||
Summa kronor |
| 112,800 |
— |
; 1 i |
Anm ärkningar:
a) Så länge rektor, övriga professorer och andre lärare åtnjuta fri bostad, skall å lönen
avdragas för rektor och professor 750 kronor och för andre lärare 500 kronor årligen.
b) Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Vid dessa statförslag var fogat förslag till villkor och bestämmelser att gälla
i fråga om åtnjutande av de i statförslagen förordade avlöningar. Dessa villkor och
bestämmelser vore, enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller, avfattade i väsentlig
överensstämmelse med vad som enligt kungörelsen den 16 juni 1905 gäller för nuvarande
ordinarie befattningshavare vid instituten samt med behörig hänsyn därjämte till de
bestämmelser, som vid senare årens riksdagar antagits i avseende å åtskilliga då
beslutade löneregleringar.
På sätt härovan omförmälts, har styrelsen för institutet vid Alnarp
i skrivelse den 8 december 1916 gjort framställning om vissa förändringar
beträffande tjänstegrad och avlöning för de båda nuvarande
adjunktsbeställningarna vid institutet.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
I skrivelsen lämnar styrelsen en redogörelse för de båda adjunkternas
tjänstgöring och för de fordringar, som måste ställas på deras
kompetens, samt uttalar sig rörande vilken tjänsteställning rättvisligen,
enligt styrelsens mening, borde tillkomma dessa beställningars innehavare.
Beträffande adjunkturen i mejerikemi (mejerilära) och bakteriologi
anföres av styrelsen i nyssberörda hänseenden väsentligen följande.
På mejerihanteringens område hade under senare tid de tillämpade naturvetenskaperna
vunnit allt större betydelse. Mejeri tekniken, som förr vilade mest
på erfarenhetsrön, hade i kemien och bakteriologien fått en fastare grund att bygga
på och hade i samband med dessa vetenskapers utveckling och tillämpning på detta
speciella område på mångahanda sätt förbättrats. Detta hade även haft till följd,
att undervisningen i mejerilära utvidgats och att mera vikt lades på en grundlig
kännedom om de delar av kemien och bakteriologien, som vore av betydelse för
mejerihanteringen, — något som framför allt gällde de kurser, där mejeriläran vore
huvudämne, såsom fallet vore i högsta kursen, mejerikonsulentavdelningen.
Vid fördelningen av undervisningen mellan de båda vid institutet anställda
ordinarie lärarna i mejerilära och bakteriologi, lektorn och adjunkten i dessa ämnen,
hade det befunnits mest ändamålsenligt, att fördelningen gjordes så, att den ene
huvudsakligen skötte undervisningen i kemi och bakteriologi och den andre huvudsakligen
i mejeriteknik. Yarderas av dessa lärare undervisningsskyldighet framginge
av en utav styrelsen i skrivelsen meddelad sammanställning, så lydande:
»Lektorn.
1. Föreläsningar i konsulentkursen (mejeriteknik, maskin- och
byggnadslära) ............................................................................... c:a 120 timmar
2. D:o i mejeriskolan ............................................................................ » 145 »
3. Har som föreståndare för mejeriet att hela året där utöva
högsta ledningen.
Adjunkten.
1. Föreläsningar i konsulentkursen (kemi och bakteriologi)............ » 50 »
2. Föreläsningar i agronomkursen (mejerilära)- ............................... » 50 »
3. Föreläsningar i lantbruksskolan (mjölkhushållning) .................... » 15 »
4. Laborationer med konsulentkursen, 85 dagar med minst 3 tim
mars
tjänstgöring ...................................................................... » 255 »
5. Biträde vid arbetsledningen i mejeriet halva året.»
Båda de ifrågavarande lärarna hade således en undervisningsskyldighet, som
till sitt omfång mer än väl svarade mot övriga lektorers, samt dessutom den både
ansvarsfulla och mycket tidskrävande tjänstgöringen i mejeriet.
Den kompetens, som fordrades av dessa lärare, vore fullt lika hög som för
övriga institutets lektorer. Med nödvändighet måste av dem fordras:
1. Kunskaper i allmän kemi, svarande mot högsta universitetsexamen, samt
därutöver speciella kunskaper i de delar, som beröra mejerihanteringen;
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
2. Kunskaper i bakteriologi (allmän bakteriologi, bakteriologisk teknik, speciell
mejeribakteriologi); dessa måste förvärvas vid sidan om universitetsstudierna,
enär detta ämne vid universitetet studerades endast inom medicinska fakulteten och
kurserna däri voro ordnade huvudsakligen med hänsyn till läkarens blivande verksamhet;
3.
Erfarenhet i praktisk mejerihantering.
Båda de ifrågavarande lärarna måste äga kompetens inom de tre nu nämnda
kunskapsområdena, ehuru naturligen med den olikhet, att för den ene huvudvikten
lades på momenten 1 och 2, för den andre åter på moment 3.
Då alltså både tjänstgöring och kompetensfordringar för dessa båda tjänstinnehavare
nu och för framtiden måste anses likvärda såväl sins emellan som med
övriga lektorers, ansåge styrelsen, att de i fråga om tjänsteställning och avlöning
borde jämställas sinsemellan och med övriga lektorer.
Vidkommande därefter adjukturen i anatomi och fysiologi anför
styrelsen vidare:
Enligt institutets stadgar ålåge det denne lärare att i enlighet med den fördelning
av undervisningsskyldigheten mellan honom och lektorn i hästskötsel och
hovbeslagslära, som utav styrelsen bestämdes, undervisa och leda övningarna i husdjurens
anatomi, fysiologi och sjukvård; att å institutets anatomisal l#da dissektionsövningarna;
att för eleverna i stall och ladugård m. m. redogöra för sjuka djurs
behandling samt att biträda lektorn i hästskötsel m. m. vid husdjursvården å Alnarps
egendom.
Den ordinarie undervisningstiden för innehavaren av ifrågavarande adjunktsbefattning
hade under senare år i runt tal utgjort:
vid institutets agronomkurs:
1. föreläsningar i anatomi och fysilogi.................... 60 timmar
2. dissektionsövningar i anatomi................................ 60 »
3. föreläsningar i hälsovård....................................... 45 »
vid institutets konsulentkurser:
1. föreläsningar i anatomi ........................................ 10 »
2. dissektionsövningar i anatomi................................ 10 »
3. föreläsningar i hälsovårdslära................................ 15 »
vid lantbruks- och mejeriskolan:
föreläsningar och övningar i anatomi, fysiologi och
hälsovårdslära........................................................... 75
Undervisningen vore alltså till omfånget fullt jämförlig med den, som övriga
vid institutet anställda ordinarie lärare hade att meddela, samt vore till övervägande
delen av grundläggande art (i anatomi och fysiologi) och utgjordes till omkring en
tredjedel av övningar (dissektioner).
För erhållande av lärare, lämplig för ifrågavarande tjänst, syntes man vara
i främsta rummet hänvisad till personer med veterinärutbildning, vilka därutöver
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 304. 15
visa! speciella studier och insikter i husdjurens anatomi och fysiologi. Då nu dels
brist på veterinärer vore rådande och dels (de enskilt praktiserande) veterinärernas
inkomster ställde sig avgjort gynnsammare än de, som från institutets sida under
nuvarande förhållanden bjödes, syntes enligt styrelsens uppfattning utsikt att vid
institutet kunna binda väl kvalificerad person vid ifrågavarande befattning endast
förefinnas, om löneförmånerna vid samma befattning avsevärt förbättrades.
Med hänsyn härtill och jämväl till den befattningshavaren åliggande tjänstgöringen
ansåge styrelsen eu uppflyttning för honom till samma grad och avlöning,
som tillkomme laborator eller observator vid universiteten, vara befogad.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande den 14 december 1916 över
institutsstyrelsens nu refererade skrivelse förklarat sig icke hava något
att erinra mot bifall till de i skrivelsen innehållna framställningarna.
Löneregleringskommittén har för egen del anfört huvudsaklig-en
följande:
»Vid behandling av det föreliggande ärendet, vilket ej allenast avser en lönereglering
för de ifrågavarande båda institutens ordinarie lärare, utan jämväl omfattar
vissa organisationsförändringar och en revision av institutens ordinarie stater i deras
helhet, hänledes uppmärksamheten omedelbart på det förhållandet, att frågan om
den högre lantbruksundervisningens ordnande befinner sig under utredning.
Lantbruksstyrelsen, som i sina båda förutberörda utlåtanden den 11 oktober
1913 och den 25 september 1916 erinrat om detta förhållande, har funnit detsamma
icke innefatta hinder vare sig för en lönereglerings provisoriska eller definitiva
genomförande eller för åsyftade ändringar i organisation eller stater. Styrelsen har
nämligen i sina nämnda utlåtanden utgått från den förutsättningen, att även om den
högre — och högsta — lantbruksundervisningen i landet komme att erhålla en från
instituten fristående ställning utan närmare direkt samband med dem, instituten
dock alltid skulle komma att bibehålla sin natur av högre fackskolor. Och med
utgångspunkt i detta antagande syntes det omförmälda förhållandet uppenbarligen
icke innebära hinder mot beslut i löne-, organisations- och andra frågor i avseende
å staterna för instituten.
Kommittén har i föreliggande förehållanden, såvitt kommittén äger kännedom
därom, icke funnit någon omständighet av beskaffenhet att jäva hållbarheten av
nyssberörda, utav lantbruksstyrelsen antagna förutsättning. J betraktande härav
anser jämväl kommittén, att uppkomna spörsmål rörande omdaning av den högre
lantbruksundervisningen, vilka ännu ej nått sitt slutliga avgörande, icke böra anses
utgöra hinder för att nu vidtaga en revision av de ordinarie staterna för instituten
såväl i avseende å de där anställda lärarnas avlöningar som i andra delar.
Innan kommittén övergår till frågan om de skäliga avlöningsförmånerna för
de ordinarie lärarna vid instituten, torde det organisationsspörsmål, som bragts å
bane genom styrelsens för institutet vid Alnarp särskilda framställning rörande de
båda adjunkturerna därstädes, böra upptagas till bedömande.
Härvid får kommittén till en början meddela, att, sedan fyra av kommitténs
Lönercgle
ringskommit
tén.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
ledamöter efter vederbörligt medgivande i december 1916 företagit en resa till institutet
vid Alnarp och under besöket därstädes sökt inhämta kännedom bland annat
om förhållandena beträffande ifrågavarande två adjunkturer, kommittén varit i tillfälle
att vid bedömandet av de i nyssnämnda framställning framförda önskemål
hämta ledning jämväl av de under berörda besök gjorda iakttagelserna i ämnet.
I fråga först om adjunkturen i mejerilära och bakteriologi kan kommittén i
korthet uttala, att den finner de uti institutsstyrelsens framställning åberopade skäl
för denna adjunkturs likställande med lektoraten vid institutet äga full giltighet.
Såsom institutsstyrelsen framhållit, torde varken den undervisningsskyldighet eller
de förpliktelser i övrigt, som äro förenade med ifrågavarande befattning, till omfattning
eller betydelse kunna sättas efter dem, som tillhöra lektoratet i samma ämnen
eller övriga lektorat. Även fordringarna på befattningsinnehavarens kompetens
måste anses motsvara dem, som uppställas för lektorstjänsterna. Och vid beaktande
av den stora betydelse, som enligt förhållandenas utveckling med rätta tillägges och
säkerligen jämväl för framtiden måste tilläggas mejeriundervisningen vid Älnarp,
torde framtida minskning av befattningsinnehavarens tjänsteplikter eller i kraven
på hans kompetens få anses utesluten. Vid dessa förhållanden synas rättvis uppskattning
och tillbörlig konsekvens påkalla, att innehavaren av ifrågavarande adjunktur
likställes med innehavarna av lektorstjänsterna vid institutet.
Kommittén får alltså förorda, att dylik likställighet för framtiden genomföres.
Beträffande därefter adjunkturen i anatomi och fysiologi delar kommittén
likaledes den av styrelsen för institutet och lantbruksstyrelsen omfattade meningen,
att en höjning erfordras av de med denna befattning förenade kontanta löneförmånerna,
—--.
Det av institutsstyrelsen i nämnda avseende uti dess förevarande framställning
åberopade särskilda skäl torde till sin riktighet vara bestyrkt av erfarenhet
och eljest kända förhållanden. Sedan under hösten 1916 dåvarande innehavaren av
befattningen avgått, synas, efter vad kommittén erfarit, vissa svårigheter att finna
sökande med ådagalagd kompetens för befattningen hava yppat sig.
I fråga om storleken av den påkallade löneförbättringen får kommittén tillfälle
att härnedan i annat sammanhang uttala sig.
Kommittén har förut erinrat, hurusom kommittén i sitt utlåtande den 11
mars 1916 på anförda grunder uttalat, att en uppflyttning i lönehänseende av, bland
andra,--- — lektorerna icke syntes kunna utan verklig olägenhet anstå allt
för
länge.
Denna uppfattning har kommittén ingalunda haft anledning att frånträda.
Kommittén anser sålunda den avsedda löneförhöjningen alltjämt vara utav förhållandena
med starkt fog påkallad, och kommittén stöder denna sin mening såväl
på vad utav lantbruksstyrelsen och institutens styrelser vid olika tillfällen under
senare år andragits rörande behovet av löneförbättring för de ordinarie institutslärarna
som ock på i övrigt för kommittén tillgängliga upplysningar av betydelse
för här förevarande spörsmål. I detta sammanhang får kommittén särskilt meddela,
att fem av dess ledamöter varit i tillfälle att, likaledes under december 1916, företaga
en resa till institutet vid Ultuna för inhämtande av närmare kännedom rörande
olika förhållanden i avseende å institutets verksamhet och personal m. m.
I sitt utlåtande den 11 mars 1916 förklarade kommittén, såsom förut erinrats,
Kung). Mu-j:ts Nåd. Proposition Nr 304. 17
;itt den ansåge sig ej då höra ingå i prövning, huruvida någon eller eventuellt
vilkendera av de båda avlöningstyperna för professorsbe,ställningar borde vinna
tillämpning vid en definitiv lönereglering för lantbruksinstituten. Då förslag till en
dylik reglering nu föreligger till kommitténs yttrande, bär kommittén sålunda att
taga ställning till spörsmålet om den erforderliga avlöningsförhöjningens storlek och
formen för densamma.
Därutinnan finner kommittén ledning uti den karaktär, som, enligt vad
kommittén lika med lantbruksstyrelsen förutsätter, skall allt framgent tillkomma
ifrågavarande institut, sålunda även efter en eventuell nydaning av den högre eller
högsta lantbruksundervisningen, nämligen karaktären av högre fackskolor. Med
denna deras egenskap är det tydligen överensstämmande och konsekvent, att lantbruksinstitutens
ordinarie lärare tillerkännas enahanda avlöningsförmåner och ställning
i övrigt, som godkänts för motsvarande lärare vid läroanstalter, vilka inom
andi a områden äro att anse såsom högre fackskolor, såsom fallet får anses vara i
fråga om Chalmers tekniska institut. Något skäl att för lantbruksinstitutens de!
avvika från vad av ett dylikt likställande betingas har kommittén icke funnit.
Da de lärare vid lantbruksinstituten, vilka för närvarande benämnas lektorer,
motsvara professorerna vid Chalmers tekniska institut, får kommittén alltså lika
med lantbruksstyrelsen tillstyrka, dels att nämnda lektorer måtte tilläggas benämningen
professorer och dels att deras kontanta avlöningsförmåner måtte fastställas
till 4,400 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar, vartill må kunna
komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.
Med hänvisning till vad kommittén tidigare bär ovan anfört i fråga om den
nuvarande adjunkturen i mejerilära och bakteriologi vid institutet vid Alnarp får
kommittén vidare förorda, att denna befattning förändras till professur med avlöning
enligt vad nyss angivits.
I fråga om den avlöningsförhöjning, som enligt kommitténs härovan uttalade
uppfattning bör tillerkännas innehavaren av befattningen såsom adjunkt i anatomi
och fysiologi vid institutet vid Alnarp, liar institutets styrelse hemställt, att nämnde
befattningshavare måtte jämställas med laborator eller observator vid rikets universitet.
Mot bifall till denna hemställan har lantbruksstyrelsen förklarat sig ej hava
något att erinra.
I anledning härav må först erinras, hurusom de laboratorer och observatörer
samt annan med dem nära jämförlig befattningshavare vid universiteten, vilka innehava
ordinarie —- och^ således ej med allenast arvode avlönad — tjänst, ej alla
åtnjuta lika avlöning. Sålunda utgår till laboratorerna i experimentell patologi och
patologisk anatomi samt i experimentell fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala
universitet, till prosektorn inom samma universitets medicinska fakultet samt till
laboratorerna i fysiologi och i bakteriologi vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
avlöning med 5,600 kronor, därav 2,000 kronor utgöra tjänstgöringspenningar, till
vilken avlöning kunna komma två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 år.
Avlöningen åter för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi
vid Uppsala universitet samt för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi vid
universitetet i Lund utgår med 4,500 kronor, varav 1,500 kronor i tjänstgöringspenmngar,
jämte två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 år.
Med beaktande därav, att den av kommittén förordade kontanta avlöningen
för de föreslagna professorerna vid lantbruksinstituten tillhör den lägre av omförBihang
till riksdagens protokoll 7.977. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 3
18
Kung[. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
mälda avlöningstyper för professorsbeställningar, och vid övervägande av övriga förhållanden
i avseende å den löneförhöjning, varom nu är fråga, har kommittén
stannat därvid att för innehavare av den åsyftade befattningen vid Alnarpsinstitutet
föreslå enahanda avlöningsförmåner, som äro tillagda de ovan sist nämnda laboratorerna
ävensom observatörerna i astronomi vid universiteten.
I samband med genomförandet av en dylik löneförhöjning synes den ifrågavarande
befattningshavarens benämning böra förändras till laborator.
På sätt tidigare anmärkts, innefatta de gällande staterna för instituten föreskrift,
att, så länge lektor åtnjuter fri bostad, avdrag å lönen skall ske med 500
kronor för år.
Lantbruksstyrelsen har nu föreslagit, att detta avdrag skulle bestämmås till
750 kronor, vilken summa stode i ungefär samma proportion till begynnelseavlöningen
för de föreslagna professorerna vid lantbruksinstituten, som det för professorerna
vid skogshögskolan fastställda årsavdraget, 900 kronor för fri bostad, till
dessas begynnelseavlöning, 7,500 kronor.
Kommittén har icke någon erinran att framställa mot det sålunda ifrågasatta
avdragsbeloppet.
Beträffande motsvarande avdrag för den befattningshavare vid institutet vid
Alnarp, för vilken kommittén föreslagit benämningen laborator, anser kommittén
samma avdrag kunna, även vid bifall till de av kommittén för denne tjänstinnehavare
förordade förhöjda avlöningsförmånerna, skäligen bibehållas vid nu gällande
belopp, 500 kronor. i
Väl har, vad angår institutet vid Alnarp, det icke undgått kommittén, hurusom
— på sätt ledamöter av kommittén varit i tillfälle att iakttaga under sitt förut
omnämnda besök vid institutet — de till lärare upplåtna bostäderna kunna vara av
inbördes olika beskaffenhet och värde såsom bostad. I ett och annat fall synas
dessa bostäder på grund av tillämpat byggnadssätt och brister i bostadsbyggnadens
utförande knappast kunna anses i tillbörlig grad bereda skydd mot starkare köld
eller eljest svårare väderleksförhållanden eller med avseende å sin belägenhet i förhållande
till vissa institutioner vid institutet i önskvärd mån motsvara befogade
hygieniska krav. Men då det, enligt vad kommittén håller före, torde vara uppenbart,
att dylika ojämnheter skilda bostadslägenheter emellan icke gärna höra medföra
olikhet i bostadsavdragets belopp för befattningshavare, som i avlöningshänseende
äro likställda, har kommittén här såsom eljest i motsvarande fall förordat
ett för dylika befattningshavare städse lika avdrag. Det lärer nämligen, dår anmärkningar
i här antydda riktning kunna med fog göras, böra anses tillhöra vederbörande
ledning att med för ändamålet tillgängliga medel draga försorg om förefintliga
bristers behöriga avhjälpande.
På sätt ovanintagna redogörelse för lantbruksstyrelsens utlåtande den 25
september 1916 utvisar, har det synts styrelsen självfallet, att, vid bifall till de
utav styrelsen förordade löneförhöjningarna, de nya professorerna likasom ock de i
styrelsens förslag upptagna två andre lärarna (motsvarande de båda nuvarande adjunkterna
vid institutet vid Alnarp), borde för erhållande av ålderstillägg få räkna
sig till godo den tid, de vid instituten innehaft sina nuvarande respektiv^ tjänster.
Hemställan om motsvarande rätt innehålles jämväl i vardera institutsstyrelsens
förut omförmälda skrivelse av respektive den 3 och den 11 augusti 1916.
19
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304,
Beträffande det sålunda framförda spörsmålet får kommittén — under hänvisning
till sitt förslag om förändring av den nuvarande adjunkturen i mejerilära
och bakteriologi vid institutet vid Alnarp till en professur i samma ämnen därstädes
~ till en början anföra, att, därest kommitténs nu berörda förslag godkännes
och till innehavare av den nya professuren utnämnes innehavaren av nämnda adjunktsbefattning,
denne — vilken såsom utnämnd till befattningen under år 1908
ännu intjänat allenast ett av de fyra medgivna ålderstilläggen till sin begynnelseavlöning
— komme att genom erhållande av den för professor förordade begynnelseavlöningen
vinna en synnerligen avsevärd löneförbättring. Med hänsyn härtill anser
sig kommittén icke kunna föreslå medgivande att tillgodoräkna honom tjänstetid i
hans nuvarande befattning för erhållande av ålderstillägg vid professorsbeställningen.
Vidkommande adjunktsbefattningen i anatomi och fysiologi vid Alnarp har
densamma, efter det vakans därå uppkom under hösten 1916, icke, såvitt kommittén
känner, ännu blivit besatt med ordinarie innehavare. I följd därav och under
antagande, att de nya staterna för instituten vinna tillämpning med ingången av
år 1918, synes fråga om rätt för denna befattnings eventuelle innehavare att, därest
han varder utnämnd till den av kommittén i samma befattnings ställe föreslagna
laboratorstjänsten, räkna sin tjänstetid i den förra befattningen till godo för vinnande
av ålderstillägg nu sakna betydelse.
Beträffande medgivande av sådan rätt, varom här är fråga, för de nuvarande
lektorer vid instituten, vilka omedelbart övergå å de föreslagna professorsbefattningarna,
kommer även den för samma befattningar förordade begynnelseavlöningen
att innebära en löneförbättring. Denna bliver emellertid tydligen mindre, ju flera
ålderstillägg å lektorsavlöningen, som hunnit intjänas. I detta hänseende får kommittén
ineddela, att utav de 15 nuvarande lektorerna vid instituten — en lektorstjänst
vid Alnarp är vakant — äro för närvarande 5 i åtnjutande av samtliga medgivna
eller således 4 ålderstillägg, 1 av 3, 5 av 2 och återstående 4 av 1 ålderstillägg.
^
Efter övervägande av dessa och andra förhållanden, som synas äga betydelse
lör föreliggande fråga beträffande nuvarande lektorer, har kommittén funnit sig
böra stanna vid att förorda medgivande, att lektor, som utnämnes att från och med
de nya staternas ikraftträdande vara professor vid någotdera institutet, må för erhållande
av ålderstillägg till lönen tillgodoräkna sin tjänstetid såsom lektor, i vad
denna må överstiga 10 år.
Kommittén har härvid icke förbisett, hurusom den med tillträde av professorsbefattning
å de nya staterna förbundna skyldigheten att tillhöra civilstatens
änke- och pupillkassa medför förpliktelse att till kassan erlägga befordringsavgift
till belopp, som särskilt för de äldre bland de nya professorerna kan bliva avsevärt.
Och må det i detta sammanhang meddelas, att utav de tio före ingången av
år 1908 utnämnda lektorerna — för vilka alltså, i motsats till de efter berörda
tidpunkt utnämnda, skyldighet att vara delägare i nämnda kassa icke förelegat —
allenast, efter vad för kommittén upplysts, en begagnat sig av den under vissa villkor
medgivna rätten att frivilligt inträda i kassan.
Den omständighet, varom nu erinrats, har emellertid, i enlighet med synpunkter,
som tidigare gjort sig gällande i fall, vilka kunna anses erbjuda likhet med
det nu föreliggande, icke av kommittén ansetts vara av beskaffenhet, att på grund
20
Kutig!. Majds Nåd. Proposition Nr 304.
därav ett vidsträcktare medgivande att tillgodoräkna föregående tjänstetid för ålderstilläggs
erhållande borde tillstyrkas än som av andra hänsyn syntes lämpligt och
skäligt.
i den för vartdera av ifrågavarande institut gällande staten finnas upptagna
vissa poster, avsedda till bestridande av särskilda arvoden, nämligen dels till den
av lektorerna, som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är institutets rektor, 2,000
kronor, dels till en bibliotekarie 300 kronor, dels ock till extra lärare, vid Ultuna
''9,250 kronor och vid Alnarp 8,950 kronor.
Beträffande intetdera av dessa arvodesbelopp har i detta ärende någon ändring
ifrågasatts.
Kommittén har för sin del ej funnit anledning till annat yttrande i fråga om
dem, än att det belopp, som i staterna upptages såsom avsett för »en bibliotekarie»,
lämpligare synes böra betecknas såsom avsett »för bestridande av bibliotekariegöromål».
Vid vartdera av de båda instituten finnas sedan flere år anställda två vaktmästare.
De antagas av rektor och avlönas från den i vederbörande instituts stat
upptagna anslagsposten »till institutets övriga utgifter» med belopp, som bestämmas
av institutets styrelse, varjämte de åtnjuta fri bostad med bränsle. Deras befattningar
äro således icke specifikt upptagna i staterna.
Lantbruksstyrelsen har nu i sitt utlåtande med förslag till nya stater för
instituten förordat, att de nämnda vaktmästarbefattningarna, två för vartdera institutet,
måtte uppföras såsom ordinarie tjänster i institutens stater och förenas med
avlöningsförmåner, lika med dem, som i allmänhet tillkomme annan vaktmästare än
förste vaktmästare vid statens verk och inrättningar utom huvudstaden.
I anledning härav får kommittén till en början erinra, att frågan om dessa
vaktmästareänsters uppförande å ordinarie stat varit föremål för riksdagens behandling.
I en vid 1916 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 179) framhölls,
hurusom det syntes lämpligast, att vaktmästarna vid instituten vid Ultuna
och Alnarp uppfördes på ordinarie stat och att deras löner m. m. reglerades samtidigt
med genomförandet av den motsedda löneregleringen för vaktmästarna vid de
centrala ämbetsverken och andra statsinstitutioner. De förres arbetsförhållanden och
villkor vore nämligen fullt jämförbara med de senares. Tillika anfördes, att övervägas
borde, om icke även lantbruksinstitutens vaktmästare borde beviljas någon
tids semester.
Jordbruksutskottet, till vars behandling motionen hänskjutits, yttrade i avgivet
utlåtande (nr 25) med avseende å de ifrågavarande vaktmästarnas uppförande
å ordinarie stat och lönereglering för dem, att dessa befattningshavare, enligt vad
utskottet hade sig bekant, såväl med avseende å arten av deras arbete, årliga tjänstgöringstid
m. m. som ock i fråga om möjligheten att bereda sig extra arbetsförtjänst
intoge en särställning i förhållande till vaktmästarna inom andra statsinstitutioner.
Vid sådant förhållande ansåge sig utskottet icke kunna biträda vad i motionen i
berörda avseenden ifrågasatts.
Uti en vid utlåtandet fogad reservation uttalade emellertid en av utskottets
ledamöter, att de ifrågavarande vaktmästarnas ställning ej torde synnerligen mycket
skilja sig från den, som intoges av t. ex. veterinärhögskolans vaktmästarkår. Skäl
Kungl. Mapts Nåd. Proposition Nr 304. iil
syntes därför förefinnas att till prövning upptaga frågan om de avsedda vaktmästarnas
ordinarieblivande. Några större lönetekniska svårigheter syntes det ej
möta att vid en eventuell lönereglering ordna lönefrågan så, att behörig hänsyn
toges till möjliga extra inkomster och befattningshavarnas tjänstgöringsförhållanden
] övrigt. Reservantens uppfattning vore alltså deri, att starka skål kunde anföras
för att göra vaktmästarna i fråga till ordinarie.
Riksdagens beslut utföll i enlighet med den av utskottets majoritet omfattade
meningen.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit inom riksdagen var det kommittén
angeläget att söka vinna närmare kännedom om de ifrågavarande vaktmästarnas
tjänstgörings- och andra förhållanden. I sådant avseende hava upplysningar inhämtats
särskilt vid de förut omförmälda besök, som av ledamöter i kommittén avlagts
vid de båda instituten. Utav vad kommittén härutinnan erfarit torde böra här
omnämnas följande.
Utav de båda vaktmästarna vid vartdera institutet upptoges den ene huvudsakligen
av tjänstgöring vid institutets laboratorium. Denna tjänstgöring vore av
enahanda beskaffenhet som laboratorievaktmästarens vid t. ex. kemiska laboratoriet
vid universitetet i Lund. Dessutom hade han att i mån av tid och omständigheter
i övrigt fullgöra allehanda andra göromål. Sålunda hade laboratorievaktmästaren
vid Ultuna att under sommarhalvåret utöva förmanskapet vid agronomiska försöksfältet
därstädes och i sådan egenskap övervaka eller verkställa sådd, plantering och
ordningshållning därå; vidare ålåge honom motsvarande uppgifter vid den botaniska
trädgården o. s. v.
Den andre av de båda vaktmästarna hade att fullgöra de mera allmänna vaktmästargöromålen
för institutets behov. Särskilt toges han i sådant avseende i anspråk
för förhållandena inom den byggnad, där elevernas bostäder vore inrymda;
för renhållnings- och ordningsarbeten inom institutets museum och andra samlingar
och över huvud för tillsyn och upprätthållande av snygghet inom institutets byggnader
i allmänhet med undantag för laboratoriebyggnaden; för ombesörjande av post och
andra fördelnings- och hämtningsärenden m. m.
I fråga om tiden för vaktmästarnas tjänstgöring har meddelats, att tjänstgöringen
fortginge utan begränsning till visst antal timmar för dag, ungefär lika
hela året om. I detta avseende har framhållits, hurusom ett ej ringa antal elever,
bland dem särskilt eleverna i konsulentkurserna, städse brukade även under sommarferierna
kvarstanna vid institutet för fortsättande av sina arbeten. Någon rätt till
kostnadsfri ledighet vore ej vaktmästarna tillförsäkrad, men brukade dock sådan
ledighet beviljas envar av dem för ungefär åtta dagar om året. Under dylik ledighet
hade emellertid en del vaktmästarbefattningen tillhörande göromål plägat utföras av
andra medlemmar av den semesterlediges familj.
Beträffande möjligheterna för vaktmästarna att förvärva inkomst utom tjänsten,
extra arbetsförtjänst, vore dessa ganska inskränkta. Av härutinnan meddelade uppgifter
synes framgå, att dylika extra inkomster icke för någon av vaktmästarna
torde för år stiga till högre belopp än omkring 200 kronor, och att ett par av dem
knappast kunna sägas hava att i regel påräkna någon sådan inkomst.
I kontant avlöning utgingo, enligt uppgifter för år 1915 och utan att, så vitt
kommittén erfarit, någon ändring därutinnan sedermera ägt rum, till laboratorie
-
22
Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 304.
vaktmästaren vid Ultima 900 kronor och vid Alnarp 1,000 kronor samt till den andre
vaktmästaren vid Ultuna 850 kronor och vid Alnarp 900 kronor. Därjämte åtnjuta,
såsom förut nämnts, alla vaktmästarna fri bostad och fritt bränsle.
Vid övervägande av vad kommittén sålunda och i övrigt erfarit beträffande
de ifrågavarande vaktmästarnas arbetsuppgifter och ställning i andra avseenden har
kommittén vunnit den uppfattningen, att dessa vaktmästarbefattningar såväl äro för
framtiden behövliga för institutens verksamhet som ock, med avseende å dem tillhörande
göromåls beskaffenhet och omfattning, kunna jämföras med och anses motsvara
vad som därutinnan i allmänhet gäller för vanliga vaktmästartjänster vid
statens verk. Kommittén får på grund härav förorda dels, lika med lantbruksstyrelsen,
att å vartdera institutets stat uppföras två vaktmästarbefattningar, dels
ock, under hänvisning till vad kommittén i sitt betänkande den 14 november 1916
(delen LI) angående reglering av löneförhållanden in. in. för vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare föreslagit, att de kontanta årliga avlöningsförmånerna
vid envar av ifrågavarande befattningar bestämmas till 1,150 kronor, varav
700 kronor i lön och 450 kronor i tjänstgöringspeiiningar, jämte tre ålderstillägg
till lönen å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.
Vidare hemställer kommittén, att föreskrift i enlighet med de i nämnda betänkande
framlagda förslag måtte meddelas i fråga om avdrag å lönen in. m. för
vaktmästare, åt vilken bostad med bränsle eller med bränsle och lyse tillhandahålles
av institutet.
Beträffande frågan, huruvida innehavare av vaktmästarbefattnmg å de nya
staterna skulle för ålderstillägg få räknas föregående tjänstgöring till godo, har
lantbruksstyrelsen hemställt, att vaktmästare måtte få tillgodoräknas den tid, han
före den nya statens ikraftträdande varit anställd såsom vaktmästare vid vederbörande
institut.
I anslutning härtill tillstyrker kommittén, att den, vilken antages att från
och med tiden för de nya staternas tillämpning vara vaktmästare å dylik stat, må
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tid, varunder han omedelbart före
nämnda tidpunkt innehaft stadig anställning såsom vaktmästare vid ettdera institutet.
Motsvarande medgivande lämnades vid den lönereglering, som vid 1913 års
riksdag beslöts för befattningshavare vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
Slutligen får kommittén ytterligare hemställa, att, i överensstämmelse med
vad numera i fråga om vaktmästare i statens tjänst är regel, envar av de här
åsyftade vaktmästarna måtte tillerkännas rätt till semester under femton dagar årligen,
där det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång. Skulle vaktmästargöromålen
under semester någon gång icke kunna utan kostnad för institutet
uppehållas av någon den lediges familjemedlem eller i annan ordning, utan vikarie
erfordras, torde ersättningen till denne böra utgå från anslagsposten till institutets
övriga utgifter.
I nuvarande stat för institutet vid Alnarp förekommer en anslagspost å
5,000 kronor till betäckande av möjligen uppkommande förlust å mejerirörelsen.
Beträffande denna post, vilken naturligen icke äger motsvarighet å Ultuna-institutets
stat, har någon ändring icke blivit i detta ärende ifrågasatt.
Kungl. Maj.tu Nåd. Proposition Nr 304. 23
I staten för vartdera av ifrågavarande institut ingår en särskild anslagspost
»till institutets övriga utgifter». Denna posts belopp utgör för närvarande för
institutet vid Ultuna 34,750 kronor och för Alnarpsinstitutet 37,150 kronor. Båda
institutsstyrelsema hava nu var för sig i underdånig skrivelse gjort framställning
om beviljande av ökade medel för bestridande av de utgifter, som äro avsedda att
täckas från respektive anslagspost.
Styrelsen för institutet vid Ultuna har i förut omnämnda skrivelse den 3
oktober 1916 hemställt om höjning av ifrågavarande anslagspost för institutet
med 4,700 kronor. Utav detta belopp vore 500 kronor avsedda till löneförbättring
för de båda personer, vilka vore anställda i vaktmästarbefattning vid institutet,
likaledes 500 kronor till dylik förbättring för institutets övriga tjänare, 200 kronor
för mötande av ökning i utgifter för bränsle åt tjänare samt återstående 3,500
kronor för ökning å utgifterna för bränsle och lyse för institutets egna behov.
I utlåtande den 24 november 1916 över nyssberörda skrivelse har lantbruksstyrelsen
i avseende å det till löneförbättring för vaktmästarna avsedda beloppet
erinrat om sitt förut omförmälda utlåtande den 25 september 1916, däri styrelsen
hemställt om de. båda vaktmästarbefattningarnas uppförande såsom särskilda tjänster
å institutets ordinarie stat. Beträffande de återstående tre nu ifrågavarande beloppen
har styrelsen förklarat sig ej hava annat att invända än, såvitt anginge de två
för ökning i bränsle- och lyseutgifter beräknade beloppen, att, enär möjligheten av
en återgång till mera normala bränslepriser icke vore utesluten, sistnämnda två belopp
syntes böra beviljas allenast å extra stat.
På grund av vad lantbruksstyrelsen i utlåtandet anfört, hemställde styrelsen
om proposition till 1917 års riksdag med förslag dels att höja den i staten för
institutet vid Ultuna upptagna anslagsposten till övriga utgifter med 500 kronor,
dels ock att å extra stat för år 1918 bevilja ett belopp av 3,700 kronor.
Styrelsen för institutet vid Alnarp har i sin, likaledes härovan omförmälda
skrivelse av den 9 september 1916 gjort framställning, att de för »övriga utgifter»
vid institutet bestämda medlen måtte ökas med tillhopa 11,500 kronor, därav dock
3,000 kronor begärdes endast på extra stat för år 1918. Anslagsposten till nämnda
utgifter å institutets ordinarie stat skulle alltså behöva ökas med 8,500 kronor.
Av beloppet 11,500 kronor vore, enligt vad styrelsen närmare utvecklade,
särskilda summor, tillhopa utgörande nämnda belopp, avsedda till mötande av ökning
i utgifterna för olika angivna ändamål, nämligen: 4,800 kronor till bränsle, 1,200
kronor till renhållning, 250 kronor till löner åt tjänare (andra än vaktmästare), 850
kronor till dagsverken, körsbär och maskinarbeten, 2,500 kronor till underhåll av
byggnader, 1,200 kronor till biblioteket och studieresor (för elever) samt 700 kronor
till kost för frielever.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 24 november 1916 över nu förevarande
framställning förklarat sig finna samtliga de nu omförmälda särskilda summorna
påkallade av ökade motsvarande behov. Härvid har styrelsen emellertid tilllika
anfört, att endast de till underhåll av byggnader, löner åt tjänare samt biblioteket
och studieresor avsedda särskilda summorna syntes motsvaras av behov utav
den beskaffenhet, att de erfordrades oberoende av de rådande dyrtidsprisen. De
övriga särskilda summornas erforderlighet vore däremot, enligt vad styrelsen hölle
före, betingad av berörda prisförhållanden, och syntes dessa summor lämpligast böra
beviljas endast på extra stat för år 1918.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
På grund av vad styrelsen i utlåtandet andragit, hemställde styrelsen om avlåtande
av proposition med förslag, att riksdagen måtte dels höja anslagsposten till
övriga utgifter å institutets ordinarie stat med 3,950 kronor, dels och till bestridande
av kostnader för bränsle m. m. vid institutet på extra stat för år 1918 anvisa
tillhopa 7,550 kronor. .
Med avseende å de olika behov, för vilkas tillgodoseende, enligt vad nu blivit
anfört, ökning med särskilda belopp av de för dem avsedda medlen blivit begärd,
får kommittén uttala, att ett flertal av dessa behov torde finnas vara av den art,
att en undersökning i detalj av deras omfattning och mer eller mindre trängande
beskaffenhet näppeligen synes hava varit avsedd att inbegripas i det kommittén i
ärendet givna uppdrag. Vid sådant förhållande har kommittén ej tilltrott sig att
framföra någon erinran mot vad lantbruksstyrelsen för mötande av nämnda grupp
av behov förordat.
Beträffande övriga bland ifrågakomna behov har kommittén ej funnit anledning
att ifrågasätta ändring i vad utav lantbruksstyrelsen i avseende å deras tillgodoseende
förordats.
Emellertid får kommittén härvid erinra, att från det belopp, vartill etter av
lantbruksstyrelsen tillstyrkt höjning anslagsposten till »övriga utgifter» å institutens
stater skulle uppgå, torde böra frånräknas de nu utgående kontanta avlöningarna
till institutens vaktmästare. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande
den 25 september 1916 också framhållit, bör sålunda dylikt avdrag göras för institutets
vid Ultuna del med 1,675 kronor och för Alnarpsinstitutets vidkommande
med 1,900 kronor.»
Under åberopande av vad kommittén sålunda anfört har kommittén
framlagt förslag till stater för de bada ifrågavarande instituten, slutande,
vad institutet vid Ultima beträffar, å 98,62o kronor samt, vad beträffa!
institutet vid Alnarp, å 119,850 kronor. Kommittén har vidare anfört.
»I jämförelse med nu gällande staterna för instituten utvisa de framlagda
statförslagens slutsummor en ökning för institutet vid Alnarp med 28,450 kronor
och för institutet vid Ultuna med 20,325 kronor.
Beaktas må emellertid härvid, att vid beräkning av anslagsbehoven för instituten
avdrag från nämnda slutsummor böra, på sätt hittills skett, göras med belopp,
motsvarande avdragen för bostad, som åtnjutes av professor, laborator och vaktmästare.
För den händelse bostad är upplåten åt samtliga dessa befattningshavare,
kommer på grund av förhöjningar i bostadsavdragen att från slutsummorna avgå
ett sammanlagt avsevärt högre belopp än under hittillsvarande förhållanden skett.
Utöver de medel, vilka vid ett godkännande av ovan upptagna statförslag
komme att anslås för institutens verksamhet, skulle, vid bifall till vad utav låntbruksstyrelsen
föreslagits i fråga jämväl om anvisande av medel på extra stat föi
nämnda verksamhet, på sådan stat för år 1918 ytterligare erfordras:
till förstärkande av den å ordinarie stat för institutet vid Alnarp
uppförda anslagsposten till institutets övriga utgifter ........_...... kronor 7,550: —
till förstärkande av motsvarande post å ordinarie staten för institutet
vid Ultuna.......................................................................................* 3,700:
Summa kronor 11,250: —
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 304. 25
Uti lantbruksstyrelsens utlåtande den 25 september 1916 med förslag till nya
stater för de ifrågavarande båda instituten upptages jämväl förslag till villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de uti de tillämnade nya staterna upptagna avlöningsförmånerna
— — —.
Uti de av styrelsen sålunda föreslagna villkor och bestämmelser äro vissa
jämkningar påkallade med hänsyn därtill, att kommittén — delvis på grund av
framställningar i förevarande ärende, som gjorts efter det styrelsens ifrågavarande
utlåtande avgavs — föreslagit avvikelse från de utav styrelsen framlagda statförslagen.
Därjämte har kommittén ansett ändamålsenligt att på här åsyftade villkor
och bestämmelser bringa i tillämpning de grundsatser för omgruppering och sammanförande
under särskilda rubriker, som uti kommitténs betänkande den 15 februari
1917 (delen L III) angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen
iakttagits i avseende å motsvarande föreskrifter vid de i betänkandet föreslagna
nya staterna för statsdepartementen.
Med bortseende från de av nu berörda anledningar föranledda avvikelserna
upptager kommitténs efterföljande förslag till villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i nya stater för ifrågavarande institut fastställda avlöningsförmånerna
i huvudsak de förslag i ämnet, som framlagts av lantbruksstyrelsen.»
Kommittén har härefter framlagt formulerat förslag till avlöningsvillkor
samt till bestämmelser rörande nuvarande befattningshavares
övergång å ny stat.
Med hänsyn till de i förenämnda framställningar och utlåtanden
anförda skäl finner jag det angeläget, att en lönereglering för lantbruksinstitutens
ordinarie personal nu äger rum. I likhet med samtliga dem,
som yttrat sig i frågan, anser jag det ännu ej tillräckligt utredda spörsmålet
om eventuellt inrättande av en lantbrukshögskola icke böra utgöra
hinder för omedelbart tillerkännande åt institutens lärare av förhöjda
löner, vilka kunna anses skäliga i förhållande till de uppgifter, som
måste åligga dem, även efter det tilläventyrs en högsta lantbruksundervisningsanstalt
tillkommit.
I fråga, om sättet för denna lönereglerings genomförande kan jag
inskränka mig till att i allo instämma med löneregleringskommittén.
Jag tillstyrker alltså, att lektorsbefattningarna må förändras till professurer
med föreslagen avlöning, att den ena adjunkturen vid Alnarp
förvandlas till professur och den andra till en laboratorsbefattning med
föreslagen avlöning, att vaktmästarbefattningarna uppföras i staten med
ordinarie avlöning enligt kommitténs förslag, att bostad savdragen bestämmas
till föreslagna belopp samt att avlöningsvillkor och övergångsbestämmelser
beslutas i enlighet med vad kommittén föreslagit. Mot
de föreslagna ökningarna i de å institutens stater upptagna anslagsBihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 4
Departements
chefen.
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
posterna till övriga utgifter finner jag någon erinran icke skäligen
kunna göras men vill föreslå, att vad institutet vid Ultuna angår denna
anslagspost för slutsummans avjämnande Ilöjes med 25 kronor till
33,600 kronor. Jag vill även tillstyrka, att anslag å extra stat för år
1918 begäras med de av lantbruksstyrelsen förordade beloppen.
Jag får alltså framlägga följande förslag till stater för ifrågavarande
bägge institut, att tillämpas från och med år 1918:
Förslag
till
stat för lantbruksinstitutet vid Ultnna.
Tjänst- |
||||||
Lön |
görings |
Summa |
||||
penningar |
||||||
Avlöningsstat. |
||||||
Rektor, arvode........................... |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
1 professor .............................. |
4,400 |
— |
2,000 |
— |
6,400 |
— |
7 professorer.............................. |
30,800 |
— |
14,000 |
— |
44,800 |
— |
1 vaktmästare ........................... |
700 |
— |
450 |
— |
1,150 |
— |
1 vaktmästare ........................... |
700 |
— |
450 |
1,150 |
— |
|
Extra lärare, arvoden.................. |
— |
— |
— |
9,250 |
— |
|
För bestridande av bibliotekarie- |
||||||
göromål................................. |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Avlöning, summa kronor |
— |
_ |
— |
— |
65,050 |
— |
Till institutets övriga utgifter...... |
33,600 |
— |
||||
Summa kronor |
9.3,650 |
_ |
1 Efter 5 år kan lönen
/höjas med 600 kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 100 kr., efter
10 år med ytterligare 100
kr. och efter 15 år med
än ytterligare 100 kr.
Anm. 1. För bostad, som upplåtes åt professor, skall avdrag å lönen ske med 750 kronor.
Anm. 2. För bostad med bränsle eller med bränsle och lyse, vilken anvisas åt vaktmäsfhre,
skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 150 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 175 kronor. Åtnjutes lyse, åligger det vaktmästaren att själv bekosta armatur och lampor.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 804.
27
Förslag
till
stat för lantbruks- och mojeriinstitutet vid Alnarp.
Lön |
Tjänsfc- görings- penningar |
Summa |
||||
Avlöningsstat. |
||||||
Rektor, arvode........................... |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
|
i 1 professor .............................. |
4,400 |
— |
2,000 |
— |
6,400 |
— |
'' 8 professorer............................. |
35,200 |
— |
16,000 |
— |
51,200 |
- |
1 laborator .............................. |
3,000 |
- |
1,500 |
4,500 |
— |
|
. 1 vaktmästare ........................... |
700 |
450 |
1,150 |
|||
! 1 vaktmästare ........................... |
700 |
450 |
— |
1,150 |
— |
|
i Extra lärare, arvoden.................. |
_ |
_ |
_ |
8,950 |
_ |
|
t För bestridande av bibliotekarie-göromål................................ |
_ |
- |
300 |
|||
j Avlöning, summa kronor |
_ |
- |
- |
75,650 |
— |
|
Till täckande av möjligen uppkommande förlust å mejeri-rörelsen .................................................................. |
5,000 |
_ |
||||
Till institutets övriga utgifter...... |
39,200 |
|||||
| |
Summa kronor |
119,850 |
\ Efter 5 år kan lönen
plöjas med 600 kr.
f Efter p år kan lönen
j höjas med 500 kr. och
1 efter 10 år med ytterligare
ij>00 kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 100 kr., efter
10 år med ytterligare 100
kr. och efter 15 år med
än ytterligare 100 kr.
Anm. 1. För bostad, som upplåtes åt professor eller laborator, skall avdrag å lönen ske
med 750 kronor för professor och med 500 kronor för laborator.
Anm. 2. För bostad med bränsle eller med bränsle och lyse, vilken anvisas åt vaktmästare,
skall han av sin lön o avslå för bostad med bränsle 150 kronor samt för bostad med
bränsle och lyse 175 kronor. Atnjutes lyse, åligger det vaktmästaren att själv bekosta armatur
och lampor.
För åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningar torde böra i enlighet med löneregleringskommitténs
förslag fastställas följande villkor och bestämmelser:
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
1 fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förening av tjänster in. m. :
att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändring i institutens organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende följaktligen vara pliktig att, med bibehållande
av den tjänsteställning och den avlöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;
att med ordinarie befattning vid institut icke må förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid institut ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag
det vara må, så framt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, institutets styrelse uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen kunna
få mottagas och tillsvidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet, men för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till
den, som förordnats att uppehålla befattningen, där ej, vad arvode beträffar, annorlunda
varder av Kungl. Maj:t bestämt;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag, eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte
tagetf, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära
något därav;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta sig,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller
dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;
i fråga om ålder stillägg:
att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av befattning
i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
2‘>
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda fördröjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år, på
samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,
ävenledes på samma villkor,
under iakttagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att
den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter
det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
att i avseende ä löneförhöjnings intjänande vidare skall iakttagas, att professor,
vilken utnämnts att innehava sådan befattning från och med de nya avlöningsstaternas
trädande i tillämpning, må tillgodoräknas tid, varunder han omedelbart
före nämnda tidpunkt innehaft lektorstjänst vid någotdera institutet, i vad
denna tid överstiger tio år, samt att den, som antagits att från och med samma
staters trädande i tillämpning vara vaktmästare, må tillgodoräknas den tid, han
omedelbart före berörda tidpunkt innehaft stadig anställning såsom vaktmästare vid
någotdera institutet;
att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnadsålder,'' vid vilken han enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från
tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att argå från tjänsten och pensionsrätt:
att vaktmästare årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt
till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för de nya avlöningsstaternas ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat.
I fråga om de behövliga anslagsbeloppen är att märka, att avdrag
för fri bostad m. m. bör göras vad institutet vid Ultima vidkommer
med 750 kronor för en var av 8 professorer och med 150 kronor för
vardera vaktmästaren eller tillhopa med 6,300 kronor. Vad institutet
vid Alnarp angår vill jag erinra, .att 1915 års riksdag på Kungl. Maj:ts
förslag höjde anslaget till detta institut med 500 kronor, enär den
bostadslägennet, som förut begagnats av adjunkten i anatomi och fysiologi,
behövde tagas i anspråk lör andra ändamål, och adjunktens bostadsavdrag
på grund därav skulle upphöra. För den å den nu föreslagna nya
staten upptagne laboratorn, vilken motsvarar nyssnämnde adjunkt, bör
alltså icke bostadsavdrag nu beräknas. Avdrag bör däremot ske med enahanda
belopp som vid Ultima för 9 professorer och 2 vaktmästare eller
inalles med 7,050 kronor. De behövliga anslagen bliva då för Ultima
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.
92,350 kronor och för Alnarp 112,800 kronor, utvisande ökningar å
respektive 18,050 kronor och 25,900 kronor eller tillhopa 43,950 kronor.
I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig framlagda förslagen till stater för lantbruksinstitutet
vid Ultuna samt för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp, att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av mig föreslagna
viilkor och bestämmelser för åtnjutande av de i dessa stater för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918
tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig
att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning
vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 191/ anmäler,
att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och
bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall
varda bibehållen vid de enligt dittills gällande ordinarie stat honom
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;
dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det
under anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet
vid Ultuna från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor
än även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,900 kronor
till 112,800 kronor;
dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 3,700 kronor samt för enahanda
ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 7,550 kronor.
I det i anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
ingående bestämda anslaget, för innevarande år upptaget
till 437,750 kronor, hava riksdagens bägge kamrar i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag beslutat dels eu förhöjning med 12,000 kronor
till en trädgårdsskola å Experimentalfältet och dels en minskning med
100,000 kronor på grund av att ett däri ingående anslag förändrats till
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 304. 31
iörslagsanslag. Vid bifall till vad nu föreslagits kommer denna anslagsni
att ökas med ytterligare 43,950 kronor och alltså inalles uppgå till
393,700 kronor. Anslagstiteln i sin helhet kommer att erhålla följande
uppställning:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten in. in............................................. kronor 393,700:_
Förslagsanslag:
Till understöd åt lantmannaskolor kronor 200,000: —
» » » lanthushållsskolor... » 60,000: —
» » elever vid lägre lant
bruksunder
visnings anstalter.................. » 100,000: — 360 000-—
tillhopa kronor 753,700:—.
dill vad departementschefen sålunda tillstyrkt,
däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
... till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olle Åkerberg.