Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 298.
t
Nr 298.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående nya lokaler
för historiska museet vid universitetet i Lund; given
Stockholms slott den 23 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen
att till ändrad inredning m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med
av chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet angiven
plan, av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden vid universitetet i
Lund för inrymmande därstädes av universitetets historiska museum samt
mynt- och medalj kabinett anvisa på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag
av 105,436 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för ändamålet
förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna ett belopp
av 50,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alexis Hammarström.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 255 höft. (Nr 298.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
Sya lokaler
för historiska
museet vid
universitetet
i Lund.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Föredragande departementschefen, statsrådet Hammarström yttrade:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t, med anledning av en
utav dåvarande departementschefen gjord hemställan,. under åttonde huvudtiteln,
punkten 91, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående anslag till omändring av zoologiska institutionens vid universitetet
i Lund gamla byggnad till lokaler för universitetets historiska museum
samt mynt- och medalj kabinett m. m., beräkna för ändamålet på extra
stat för år 1918 ett anslag av 90,000 kronor.
Ifrågavarande ärende var icke i färdigberett skick, då min företrädare
i statsrådsämbetet den 13 januari 1917 inför Kungl. Maj:t föredrog de
frågor, som tillhörde regleringen av åttonde huvudtiteln för år 1918.
Ärendet befann sig nämligen vid den tiden på remiss hos överintendentsämbetet.
Denna myndighet har sedermera den 30 januari 1917
3
Kung!. MajUs Nåd. Proposition Nr 298.
avgivit underdånigt utlåtande, och sedan ärendet underkastats ytterligare
utredning, ber jag nu att få upptaga frågan om avlåtande av den i statsverkspropositionen
bebådade särskilda propositionen.
Den förnämsta delen av de samlingar, om vilkas förändrade härbärgerande
här är fråga, nämligen historiska museet, är sedan 7—8 år inrymd
i det forna akademiska bibliotekshuset, som blev ledigt, då biblioteket tog
sin nybyggnad i besittning. I det gamla bibliotekshuset äro desslikes
lokaler upplåtna för teologiska och juridiska fakulteternas samt humanistiska
sektionens seminarier ävensom för geografiska institutionen. Då
museet raskt tillväxt, har det redan funnit sig mycket trångbott, och samtidigt
hava farhågor för eldfarlighet i museets nuvarande förläggning
börjat uppkomma.
Under dessa omständigheter hava tankar väckts på önskvärdheten
av museets förflyttning. Frågan härom har bragts å bane genom en av
professorn E. H. G. Wrangel, såsom inspektor för historiska museet samt
mynt- och medalj kabinettet, jämte dessa samlingars föreståndare, docenten
S. 0. H. Rydbeck till det större akademiska konsistoriet gjord framställning.
I denna den 29 april 1916 dagtecknade framställning anföres:
Lunds universitets historiska museum, vilket i huvudsak omfattar föremål från
de förhistoriska perioderna och från medeltiden, är inom båda dessa områden utan
gensägelse det mest betydande i vårt land näst statens historiska museum i Stockholm.
Jämfört med övriga nordiska museer är Lundamuseet att räkna som det fjärde, ja, i
vissa viktiga hänseenden som det tredje i ordningen, således näst efter de motsvarande
centralsamlingarna i Stockholm och Köpenhamn samt — i fråga om vissa perioders
fornlämningar — i Kristiania.
Lunda-universitetets samlingar utgöra ett för undervisningen i fornkunskap vid
detta universitet oundgängligen nödvändigt och för forskningen i nordisk konstarkeologi
synnerligen viktigt material. Ett önskemål för Lunds universitet måste sålunda
vara, att detta material på allt sätt skyddas och förkovras särskilt därför, att man
för undervisningen här icke har möjligheten att utnyttja den stora centralsamlingen i
Stockholm, vilket däremot är fallet med dem, som i Uppsala studera ifrågavarande
ämnen.
Det måste emellertid uttryckligen framhållas, att dessa skånska samlingar behöva
bättre vård än de kunna erhålla i de nuvarande lokalerna, som äro belägna i
bottenvåningen av det forna bibliotekshuset å Lundagård. Redan då samlingarna åren
1909—-1910 flyttades dit, visade sig utrymmet vara mycket knappt. Bland annat
finnes endast ett enda kombinerat expeditions- och arbetsrum, förlagt till en f. d.
korridor om 2 s/4 meters bredd och 6 meters längd, varest föreståndaren har sin plats,
medan fyra amanuenser jämte vaktmästaren måste förlägga sina arbetsbord till de
överfyllda museilokalerna. Därjämte hava samlingarna numera vuxit så starkt, att
museisalarna äro verkliga magasin, vari besökande endast med svårighet kunna taga
sig fram. Härtill kommer, att på grund av de nya förvärven en mängd föremål måst
magasineras, och dessa magasin äro förlagda till ej mindre än fyra olika ställen i
4
Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
källare och på vindar, till stort men för musei- och undervisningsarbetet. På ett
femte ställe, i universitetshusets källarvåning, är den med museet förenade, högst betydliga
mynt- och medaljsamlingen inrymd. Denna borde givetvis förläggas till samma
byggnad som museet, med vilket den är förenad genom gemensamma tjänstemän.
Särskilt numera är en dylik sammanslagning av nöden, sedan myntkabinettet fatt avstå
sitt arbetsrum för undervisningsändamål.
Ett synnerligen beklagligt förhållande med de nuvarande lokalerna är den risk
för eldfara, för vilken de ytterst dyrbara huvudsarnlingarna äro utsatta i den nuvarande
museibyggnaden, varest så många andra institutioner äro inrymda, som dagligen
besökas av 100-tals personer och vars värmeledningsförhållanden lämna åtskilligt
övrigt att önska i fråga om säkerhetsanordningar.
För universitetet skulle en förflyttning av de historiska samlingarna vara av stor
betydelse, enär härigenom ökat utrymme erhölles, av vilket man för föreläsningsändamål
och för utvidgning av seminariebiblioteket är i starkt behov.
Genom de zoologiska samlingarnas förläggande till den nya institutionsbyggnaden
blir den gamla museibyggnaden ledig redan under loppet av år 1917. Att låta denna
stå utan användning kan endast leda till att byggnadsverket tager skada. Däremot
skulle det vara synnerligen fördelaktigt för historiska museet, om detta finge övertaga
ifrågavarande lokaler. Särskilt i ett avseende är denna byggnad ytterst lämplig att
mottaga de historiska samlingarna. Genom domkyrkorådets tillmötesgående har det
nämligen möjliggjorts att, för den händelse historiska museet förlägges dit, med detta
förena domkyrkans avsevärda samlingar, som skola uppställas i ett av domkyrkorådet
planerat eget museum, vilket enligt uppgjorda ritningar skall förläggas till tomten
närmast öster om den gamla zoologiska institutionsbyggnaden. Genom de båda byggnadernas
läge kunna museerna bekvämt kommunicera medelst en täckt förbindelsegång
över den skiljande gatan. Att även det omedelbara grannskapet till kulturhistoriska
museet är av vikt torde knappast behöva påpekas.
På grund av ovan anförda skäl för en flyttning av historiska museets samlingar
har större akademiska konsistoriet den 28 januari 1914 beslutat, att den inom kort
ledigvordna gamla museibyggnaden för de zoologiska samlingarna skulle upplåtas åt
historiska museet, »dock så, att där beredes plats för en samling gipsavgjutningar efter
antika skulpturer».
Emellertid kan ifrågavarande byggnad, vilken ursprungligen uppförts som boningshus
(biskopshus), i sitt nuvarande skick icke mottaga historiska museets samlingar.
Sedan kauslersämbetet beviljat medel ur universitetets reservfond, har därför domkyrkoarkitekten
T. Wåhlin uppgjort förslag till sådan förändring av den gamla byggnadens
inre, att den skulle kunna användas enligt konsistoriets beslut.
I enlighet med detta omändringsförslag upptages bottenvåningen av arbetsrum åt
historiska museet samt av en runstenshall, vartill komma värmeledningslokaler och
arbetsrum åt professorn i klassisk arkeologi i anslutning till den samling gipsavgjutningar
efter antika skulpturer, som tänkes förlagd till vindsvåningen. Huruvida de
tre rummen längst åt öster skola för kortare tid upplåtas åt professorn i mekanik och
experimentell fysik, eu anordning, vars tillfälliga natur dock måste starkt betonas,
har konsistoriet förbehållit sig att närmare bestämma.
Våningen en trappa upp är avsedd för historiska museets förhistoriska samlingar
samt mynt- och medaljkabinettet, medan våningen två trappor upp beräknats för museets
medeltidsavdelning.
5
Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 298.
Vindsvåningen är, såsom i det föregående omnämnts, reserverad åt eu samling gipsavgjutningar
efter antika skulpturer.
Av domkyrkoarkitekten Wählin har kostnaden för ifrågavarande förändring av den
gamla byggnaden beräknats uppgå till 61.000 kronor, vartill kommer kostnaden för inläggande
av värmeledning och rörledningar, enligt ingenjören G. Åbergs beräkning
16,245 kronor, samt utgifter för inledande av elektrisk kraft och belysning 10.700 kronor.
Till denna summa av sammanlagt 87,945 kronor för byggnadens försättande i
ändamålsenligt skick bör läggas ett belopp av 9.810 kronor för inredning av de nya
lokalerna i enlighet med av snickarmästaren C. Olin uppgjord kostnadsberäkning.
Wrangel och Rydbeck sluta sin skrivelse med anhållan, att konsistoriet
måtte hos Kungl. Maj:t hemställa, att proposition avlåtes till 1917 års
riksdag om ett anslag å 97,755 kronor, eller för oförutsedda utgifter avrundat
till 98,000 kronor, för ifrågavarande byggnads förändring i enlighet
med bifogade ritningar och kostnadsförslag.
Då det vore av särskild vikt såväl för institutionen i fråga som för
universitetet, att förflyttningen fortast möjligt ägde rum, ville Wrangel
och Rydbeck därjämte framhålla, att det skulle vara synnerligen fördelaktigt,
om anslaget eller en del därav skxdle kunna utgå redan under år 1917.
Å Wrangels och Rydbecks framställning har professorn i klassisk
fornkunskap och antikens historia N. M. P:son Nilsson tecknat instämmande
i vad på honom ankomme.
Berörda av filosofiska fakultetens humanistiska sektion tillstyrkta framställning
åtföljdes av ritningar och kostnadsförslag rörande de avsedda
ändringarna i den gamla zoologiska institutionsbyggnaden.
I ett den 17 maj 1916 avgivet utlåtande över framställningen förklarade
sig universitetets drätselnämnd, efter granskning av ritningarna och
kostnadsförslagen, icke hava någon anmärkning att framställa. Då drätselnämnden
fördenskull tillstyrkte ansökningen, ville nämnden emellertid
framhålla, att med ett bifall till ansökningen nödvändigt följde behov av
anslag till en ny vaktmästarbefattning.
Innan ärendet i september 1916 framlades till prövning inför det
större akademiska konsistoriet, hade det på grund av ökningen i arbetslöner
och den fortgående stegringen i materialpriser befunnits nödigt att
verkställa nya kostnadsberäkningar. Dessa slutade å ett belopp av 105,816
kronor, vartill borde läggas ett beräknat ingenjörsarvode, 1,500 kronor,
för värmetekniska och sanitära konstruktioner samt kontroll, tillhopa alltså
107,316 kronor. De häri ingående särskilda posterna innefattas i följande
uppställning:
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
För byggnadsarbeten enligt ett av domkyrkoarkitekten Wåhlin
uppgjort kostnadsförslag............................................................ kronor
» möbler, inredning och montrer enligt förslag av Carl Olins
snickerifabrik................................................................................. »
» gas-, källvatten- och avloppsledningar enligt förslag av skånska
rörledningsaktiebolaget ............................................................ »
» värme- och ventilationsanordningar enligt förslag av värme
ledningsaktiebolaget
Celsius .................... »
» elektriska anläggningar enligt förslag av civilingenjören H. G.
Queckfeldt.................................................................................. »
» värmetekniska och sanitära konstruktioner samt kontroll ...... »
66,000: —
10,791: —
2,575: —
14,750: —
11,700: —
1,500: —
Summa kronor 107,316: -—-
Efter tagen kännedom om de nya kostnadsberäkningarna lämnade
drätselnämnden dem utan anmärkning. Det större konsistoriet tog härefter
frågan i övervägande och hemställde i en till kanslern för rikets
universitet den 18 september 1916 avlåten skrivelse om utverkande av ett
extra anslag å 107,316 kronor till omändring och inredning av den förutvarande
zoologiska institutionsbyggnaden för inrymmande därstädes av de
i Wrangels och Eydbecks ovannämnda framställning avsedda samlingarna.
Tillika påyrkade konsistoriet anslag till avlöning för omförmälda vaktmästarbefattning.
Universitetskanslern överlämnade med skrivelse den 3 oktober 1916
samtliga till ärendet hörande handlingar och ritningar till Kungl. Maj:t.
Kanslern anförde härvid:
De ifrågavarande samlingarna, vilka för närvarande vore delvis magasinerade på
skilda ställen, vore av synnerligen värdefull beskaffenhet och väl förtjänta att erhålla
en fullt lämplig och för eldfara mindre utsatt förvaringsplats, där de icke blott skulle
kunna för museibesökande fördelaktigare göra sig gällande utan även vida bättre än
nu tjäna undervisningen till nytta. Då vidare den till museilokal nu föreslagna byggnaden
under år 1917 komme att till följd av zoologiska institutionens förflyttning utrymmas
och stå tom samt densamma genom de tilltäukta ändrings- och inredningsarbetena
skulle kunna försättas i ett för ändamålet fullt lämpat skick, hemställde
kanslern om nådig proposition till riksdagen i överensstämmelse med konsistoriets förslag.
Ärendet remitterades till överintendentsämbetet, som erhöll befallning
att avgiva underdånigt utlåtande och därvid yttra sig jämväl om möjligheten
av att genom mindre betydande ändrings- och inredningsarbeten,
och således med mindre kostnad än som tillämnats, försätta den gamla
zoologiska institutionsbyggnaden i ett för det avsedda ändamålet brukbart
skick, med iakttagande därvid att de medel, som sålunda komme att användas
för byggnadens anordnande för sitt nya ändamål, ej kunde anses
hava utan motsvarande nytta förbrukats, för den händelse framdeles frågan
om ett fullständigt ordnande av byggnaden för sagda ändamål bleve upptagen.
7
Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 298.
Med anledning av remissen uppdrog överintendentsämbetet åt tjänstgörande
arkitekten hos ämbetet, ovanbemälde Wåhlin att upprätta och till
ämbetet inkomma med förslag till minskning av kostnaderna för utförande
av arbetena i fråga.
På grund av detta uppdrag avlät Wåhlin den 19 december 1916 ett
tjänstememorial av följande innehåll:
Vid den bearbetning av det föreliggande förslaget, som Wåhlin på grund av den
honom givna anmodan företagit, hade Wåhlin först och främst tagit hänsyn till den
principen, att de arbeten, som nu inbesparades, antingen skulle vara av den beskaffenheten,
att de kunde anses vara en gång för alla inbesparade och således ej heller i en
framtid behövde vidtagas — så t. ex. hade Wåhlin inbesparat nedrivandet av en del
väggar och deras ersättande med järnkonstruktioner, och därjämte hade han på förekommen
anledning gjort ett försök att bibehålla huvudtrappans nedre lopp på den plats,
den för närvarande innehade — eller ock skulle de vara av den art, att de, då de eu gång
i en framtid måste vidtagas, ej skulle vara allt för mycket hinderliga för museet och
deri jämna fortgången av dess verksamhet. De viktigaste av dessa inbesparingar vore
uppskovet med vindsvåningens inredande för skulptursamlingars uppställande samt uppskovet
med linoleummattornas påläggande på golven i museilokalerna.
Den största av de nu vunna besparingarna hade åstadkommits av uppskovet med
vindsvåningens inredande till skulpturgalleri. Den skulptursamling, som vore avsedd
att där inhysas, vore ännu obefintlig. Det kunde ju under sådana omständigheter synas
mindre angeläget att nu inreda lokal för dessa samlingar, helst då det kunde ordnas
sä, att dessa arbeten kunde utföras ett följande år, utan att historiska museets lokaler
komme att beröras därav. Wåhlin hade därför tänkt sig trapphuset nu uppfört till
hela sin höjd men lämnat vindsvåningen för övrigt orörd. Genom uppskov med detta
arbete inbesparades nu:
i byggnadskostnader inkl. minskning i arkitektarvodet......... omkring kronor 8,450: —
a anläggningskostnad för värmeledning ................................. » » 950:_
» » » elektriska ledningar....................... » » 500: —
eller sammanlagt omkring kronor 9,900: —
Dä visserligen golven i byggnaden till större delen vore gamla, men dock eu hel
del nya partier förekomme, vore det lämpligt att låta anstå med inläggande av linoleummattorna.
Genom detta uppskov gjordes en tillfällig besparing av 3,432 kronor.
Med hänsyn till denna inskränkning i arbetet vore posten för oförutsedda utgifter
nedsatt med 1,674 kronor, vilken inbesparing även måste anses vara av tillfällig
natur.
Vidare funne Wåhlin efter samråd med museets föreståndare, att man tills vidare
kunde undvara möbler, som i snickarmästaren Olins förslag upptagits till 830 kronor,
varjämte tills vidare en inskränkning i förhistoriska museets skåpanordning torde
kunna göras till ett belopp av 600 kronor, motsvarande således sammanlagt en provisorisk
besparing av 1,430 kronor. De tillfälliga besparingarna ginge således till en
sammanlagd summa av omkring 16,436 kronor.
Genom förenkling av anordningarna skulle man, anser Wåhlin, kunna
ytterligare vinna en nedsättning av 944 kronor. Denna sistnämnda nedsättning
borde vid en jämförelse beräknas jämväl å det ursprungliga kost
-
8
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
nadsförslaget, vars slutsumma alltså skulle vara 106,372 kronor. Motsvarande
belopp enligt Wåhlins nya förslag — vilket hänför sig till hans
tjänstememorial vidfogade ritningar och kostnadsförslag, alternativ A —
är 89,936 kronor. I denna summa ingå följande poster:
byggnadsarbeten............................................................
möbler, inredning och montrer....................................
gas-, vatten- och avloppsledningar..............................
värme- och ventilationsanordningar ...........................
elektriska ledningar......................................................
värmeteknisk och sanitär konstruktion samt kontroll _
Summa kronor 89,936: —-
kronor
51.500
9.361
2.575
13.800
11.200
1.500
Wåhlin har även företett ett alternativ B, avseende att förebringa utredning,
huru det skulle ställa sig med den ovan antydda förändringen av
trappan eller rättare sagt med bibehållandet av trappans nedre lopp på
sin nuvarande plats.
En sådan anordning, yttrar Wåhlin, ställde sig av flera orsaker dyrare än den
i alternativ A föreslagna. Detta alternativa förslag vore ock med hänsyn till lämpligheten
ur inredningssynpunkt synnerligen ofördelaktigt. Vestibulen 1 trappa upp,
som förut icke vore stor, krympte samman till ett trapplan. Runstensrummet konune
att ligga ensamt och avskilt från övriga rum, och allmänheten kunde nå det endast
genom en ganska mörk spiraltrappa, som för övrigt allt för mycket inkräktade på verkstadsutrymmet.
Arbetsrummen för föreståndare och amanuens läge alltför mycket avskilda
från museilokalerna. En främling, som komme till museet och ville söka föreståndaren,
måste antingen gå ut genom huvudentrén och uppsöka ingången på gaveln,
eller ock skulle han gå genom spiraltrappan, runstensrummet och packrummet. Vaktmästarens
arbetsrum komme att ligga innanför amanuensrummet utan annan förbindelse
med huvudentrén än den yttre vägen över Kraftstorget. Ur alla synpunkter
måste Wåhlin därför avstyrka antagandet av detta förslag.
Wåhlin förklarar i sin skrivelse, att genom den med alternativ A gjorda
beräkningen åtskilliga fördelar, på sätt Wåhlin närmare angiver, vunnits
framför det ursprungliga förslaget. Wåhlin yttrar i skrivelsen slutligen:
Att tänka sig en ytterligare utsträckning av den provisoriska besparingen genom
att uppskjuta genomförandet av förändringarna i ännu en våning har icke synts
mig möjligt. Genom en sådan fördelning skulle allt för många olägenheter uppstå.
Museets samlingar skulle då komma att för eu obestämd framtid fördelas i två olika
byggnader, och museiarbetet skulle splittras på ett sätt, som måste anses fullkomligt
olämpligt och är med det nuvarande ringa antalet tjänstemän omöjligt. Universitetet
skulle vid en sådan anordning ej heller på länge vinna det med denna flyttning avsedda
ändamålet att kunna vinna de gamla museilokalerna såsom seminarie- och föreläsningslokaler.
Med stöd av det anförda får jag därför vördsamt föreslå, att överintendentsämbetet
ville förorda, att till den föreslagna ombyggnaden måtte anslås en summa av i
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 298.
allt 106,372 kronor, varav för närvarande för de mest angelägna arbetenas genomförande
tarvades ett belopp av 89,936 kronor.
På uppdrag av överintendentsämbetet har tjänstgörande arkitekten därstädes,
professorn E. Lallerstedt efter besök å platsen granskat de uppgjorda
förslagen. I ett till ämbetet den 10 januari 1917 ingivet tjänstememorial
meddelar Lallerstedt, att han besiktigat såväl historiska museets nuvarande
lokaler som förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden samt rådfört sig
med såväl museets föreståndare, docenten Rydbeck som arkitekten Wåhlin.
Ur memorialet torde jag få anföra följande yttrande:
1. Rörande historiska museets nuvarande lokaler:
Med anslutning till vad i denna fråga yttrats av professorn Wrangel och docenten
Rydbeck i skrivelse den 29 april 1916 till det större akademiska konsistoriet anser sig
undertecknad med skärpa böra framhålla lokalernas ur brandsäkerhetssynpunkt ytterst
otillfredsställande beskaffenhet. Samtliga bjälklag, huvudtrappa och taklaget äro avträ,
lokalerna inom byggnaden äro upplåtna till en mängd olika ändamål, och äro även
till värmeledningen hörande panna och bränsleförråd ur brandsäkerhetssvnpunkt olämpligt
anordnade.
Inom dessa lokaler förvaras nu museiföremål av utomordentligt värde, och skulle
i fall av eldsolycka oersättliga förluster kunna uppstå; undertecknad avser då kanske
i allra främsta rummet samlingen av medeltida kyrklig konst, där föremål finnas, som
i konsthistoriskt och konstnärligt avseende kunna jämföras med det allra bästa, som i
vårt land förefinnes.
Av nu berörda orsak anser undertecknad, att historiska museets byggnadsfråga
ej kan uppskjutas.
2. Rörande f. d. zoologiska institutionsbyggnaden:
Byggnaden synes väl kunna apteras till museibyggnad; emellertid anser sig undertecknad
böra påpeka nödvändigheten av att byggnaden göres i möjligaste grad eldfast;
för detta ändamål torde bliva nödvändigt, att samtliga träbjälklag ersättas med
brandsäkrare konstruktioner eller att dessa bjälklag såväl å under- som översidau beklädas
med braudsäkert material. Takkonstruktionen av trä måste även genom brandsäkert
material avstäugas från allt vindsutrymme.
3. Rörande arkitekten Wåhlins ombyggnadsförslag:
Undertecknad finner detta förslag synnerligen tillfredsställande, kan dock ej underlåta
att uttrycka en viss tvekan rörande lämpligheten av att förflytta huvudingången
till byggnadens sidofasud. De av arkitekten Wåhlin i tjänstememorial den 19
december 1916 framhållna olägenheterna, som skulle uppstå, om nuvarande ingången
bibehölles såsom huvudentré, torde emellertid blott till någon del kunna, om Ijottenplanen
anordnas såsom undertecknad å förslaget vidfästad ritning angivit, övervinnas.
Undertecknad anser det knappast lämpligt att tänka sig att i byggnadens vindsutrymmen
framdeles placera eu ännu ej befintlig skulptursamling. Det historiska museets
samlingar äro redan nu så betydande, att om desamma uppställas överskådligt och
konstnärligt, de antagligen nästan helt komma att fylla bottenvåningen samt våningarna
1 och 2 trappor upp, och torde då viudsutrymmet snart vara behövligt för framtida utvidgning.
Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 saml. 255 höft. (Nr 298).
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 298.
I ovannämnda utlåtande den 30 januari 1917 har överintendentsämbetet,
med överlämnande av vederbörliga handlingar och ritningar, angivit
sin mening i förevarande ärende.
Ämbetet har därvid framhållit, att då vindsutrymmen i den tillämnade nya lokalen
för historiska museet först längre fram torde komma att inredas, det för närvarande
kunde anses fullt betryggande att brandfritt avskilja hela vinden från Övriga delar av
byggnaden. 1 fråga om lämpligaste platsen för huvudingangen hade Lallerstedt
å den av Wåhlin upprättade ritningen, alternativ B, inritat förslag till dess bibehållande
å långfasaden emot Kraftstorget. Då byggnadens läge i förhånande till
de viktigare trafiklederna syntes kunna motivera ingångens förläggande till byggnadens
ena kortsida, ansåge sig ämbetet icke böra motsätta sig denna mindre vanlig
anordning, under förutsättning att den nuvarande huvudingangen förvandlades
till ett fönster av samma storlek som bredvid liggande fönster och att portomtattningen
borttoges samt anbringades — eller ock eu ny sådan av liknande utseende omkring
den nya ingången; dörr för intagande av lärår och dylikt kunde lämpligen upp
ta‘ras å någon av byggnadens övriga sidor, exempelvis mitt på långsida ne mot legnerplatsen.
Ämbetet delade till fullo Lallerstedts åsikt, att det vore nodvan digt, att bjalklaoen
uti ifrågavarande byggnad, innan densamma komme att anvaudas såsom museum,
j or des brand°fria, vilket kunde åstadkommas för minsta kostnad medelst anbringande
^v rabbitzputs på deras undersida och förhydningsruassa pa översidan och genom att
brandfritt avstänga huvudtrappan från vinden. Kostnaden för dessa arbeten och förändringen
av den nuvarande ingången till fönster och för borttagande av portom tat tnincrenoch
anbringande av portomfattning omkring den nya huvudingangen torde kunna
beräknas till 15,500 kronor, med vilket belopp den av Wåhlin senast angivna slutsumman,
89,936 kronor, syntes böra ökas. I övrigt hade ämbetet icke något att erinra emot
Wåhlins ovanberörda, såsom alternativ A betecknade förslag med tillhörande kostnadsberäkning.
Under erinran om otillförlitligheten i allmänhet av de under nuvarande
förhållanden uppgjorda kostnadsberäkningarna har överintendentsämbetet i
sitt utlåtande tillstyrkt framställning till riksdagen om anvisande av ett
extra anslag å 105,436 kronor för ifrågavarande byggnads iordningställande
för sitt nya ändamål i enlighet med Wåhlins ursprungliga förslag,
dock med de ändringar, som finnas återgivna å förutnämnda alternativ
A, och med iakttagande dels av de utav ämbetet angivna modifikationer
rörande ändringen av nuvarande ingången och dess omfattning, dels ock
av att bjälklagen skolas göras brandfria och vinden brandfritt avskiljas tran
byggnaden i övrigt.
Under detta ärendes fortsatta behandling hade den tanken framkastats, att
museets lokalfråga till äventyrs bättre skulle kunna lösas genom att till den
o-amla zoologiska institutionsbyggnaden flytta de seminarier m. in., vilka
för närvarande — jämte historiska museet — äro inrymda i gamla biblioteks
-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298. 1 1
byggnader! och enligt kanslersämbetets framställning skulle där kvarstanna.
Verkställdes denna förflyttning, skulle museet få sitt behov av ökat utrymme
fyllt inom sistnämnda byggnad.
Vid bedömandet av de båda alternativ, som sålunda skulle kunna uppställas,
vore det, yttrade min företrädare i statsrådsämbetet i en till överintendentsämbetet
avlåten skrivelse, av vikt att få utrönt dels huru kostnaderna
i de båda fallen ställde sig i förhållande till varandra, dels i vilken
mån den ena eller andra byggnaden vore att föredraga för inrymmandet
av museet eller seminarierna. I sistnämnda avseende borde hänsyn
tagas till vikten av att tillförsäkra museet i möjligaste mån brandfria
lokaler samt till byggnadernas lämplighet ej mindre ur arkitektoniska än
även ur andra synpunkter för de olika ändamålen. Härvid ansåg departementschefen
det böra vara en förutsättning, att huvudingången i den
gamla zoologiska institutionsbyggnaden bibehölles å byggnadens långsida.
Med åberopande av vad sålunda anförts, anhöll departementschefen,
att överintendentsämbetet måtte skyndsamt till ecklesiastikdepartementet
inkomma med yttrande beträffande de av honom berörda spörsmål.
Överintendentsämbetets med anledning härav avgivna yttrande är avfattat
i en skrivelse den 13 mars 1917. Däri anför ämbetet:
Enligt ämbetets förmenande finnas flera skäl, som tala emot det historiska museets
kvarblivande i den gamla biblioteksbyggnaden, nämligen:
1) Museets kvarstannande i biblioteksbyggnaden skulle omöjliggöra en framtida
lokalsammanslagning av domkyrkaus och universitetets historiska samlingar. En sådan
sammanslagning har emellertid genom före-lagna nybyggnader för domkyrkaus samlingar
invid förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden redan planerats; och skulle
sålunda, om det historiska museet bibehölles i biblioteksbyggnaden, Lunds historiska
samlingar i en framtid bliva fördelade på tre olika håll, vilket givetvis skulle vara
synnerligen olämpligt.
2) Om historiska museet ej kommer att flyttas, gives icke något tillfälle till. utvidgning,
sedan hela gamla biblioteksbyggnaden tagits i bruk; medan däremot möjlighet
till utvidgning kan finnas i den förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden, sedan
domkyrkomuseet blivit färdigt.
3) Det historiska museets kvarblivande i biblioteksbyggnaden nödvändiggör ganska
genomgripande förändringar beträffande icke blott denna byggnad utan även f. d.
zoologiska institutionsbyggnaden, för den händelse universitetets föreläsnings- och seminariesalar
skola förläggas till denna senare byggnad. Pa sa sätt skulle förändringsax--beteu behöva utföras i två byggnader, vilket troligen blir kostsammare än om arbetena
skulle komma att omfatta i huvudsak allenast f. d. zoologiska institutionsbyggnaden i
enlighet med det ursprungliga förslaget.
4) Om universitetets till biblioteksbyggnaden för närvarande förlagda föreläsniugsoch
seminariesalar förflyttas till f. d. zoologiska institutionsbyggnaden, komma dessa
lokaler att ligga längre bort från universitetsbyggnaden än för närvarande är fallet,
något som måste anses olämpligt.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
5) Slutligen är den gamla biblioteksbyggnaden med dess öppna trätrappa svårare
att göra brandsäker än den f. d. zoologiska institutionsbyggnaden.
För bibehållandet av det historiska museet i gamla biblioteksbyggnaden finnes
emellertid ett vägande skäl: denna byggnad är en av Lunds i historiskt avseende mest
intressanta byggnader med en värdefull gammal trappa av massiv ek; och skulle byggnaden
fördenskull ur kulturhistorisk synpunkt kunna bliva en lämplig plats för museet
i fråga. Häremot må dock framhållas, att jämväl den förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden
— vilken är uppförd av C. G. Brunius — är i arkitektoniskt avseende
ganska värdefull.
I stöd av vad sålunda i detta ärende anförts har överiutendentsämbetet skolat
härigenom såsom sin uppfattning uttala, att enligt ämbetets förmenande övervägande
skäl finnas för det historiska museets förflyttande till förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden;
och får ämbetet härjämte framhålla, att förslaget att bibehålla huvudingången
till sistnämnda byggnad å dess nuvarande plats skulle enligt Wählins beräkning
draga en ökad kostnad av 1,300 kronor, vilket förslag belyses å härjämte vidlagda med
litt. X betecknade planskiss över våningen 1 trappa upp.
mentSiefén Behovet av ökat utrymme för historiska museet vid universitetet i
Lund torde få anses obestridligt. Utan tillräckligt utrymme kunna museets
samlingar ej komma till sin rätt: museets betydelse ligger ej blott
i dessa samlingars omfattning och värde utan även däri, att de äro lätt
tillgängliga för undervisning och forskning vid universitetet. Wrangels
och Rydbecks framställning utvisar, huru illa det för närvarande är ställt
i detta senare avseende. Av densamma framgår ock, att museipersonalens
arbete lider av museets trångboddhet.
Museet är för närvarande jämte en del andra institutioner inrymt i
en förnämlig, från 1500-talet härstammande byggnad, nämligen det äldsta
»universitetshuset», under 1800-talet helt upplåtet till universitetsbiblioteket,
till dess detta omkring sekelskiftet erhöll ny byggnad. Den tanken
ligger mycket nära till hands, att det gamla bibliotekshuset skulle vara
särskilt lämpat för ett historiskt museum. Det är därför lätt att förstå,
att röster höjt sig mot museets förflyttning från det gamla bibliotekshuset,
under yrkande att museets behov av ökade lokaler skulle tillgodoses
genom att övriga där nu befintliga universitetsinstitutioner förflyttas till
den förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden och att därigenom lediga
utrymmen ställas till museets förfogande.
Genom nämnda institutioners förflyttning skulle visserligen den överklagade
eldfarligheten av museets nuvarande lokaler i viss mån minskas.
Den skulle dock i icke oväsentlig grad kvarstå. Och såsom i ärendet anförts
tala även andra skäl till förmån för det av Wrangel och Rydbeck väckta förslaget,
att museet och icke de andra institutionerna i gamla bibliotekshuset
överflyttas till förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden. överintendentsämbetet
har i sin senaste skrivelse, till vilken jag hänvisar,
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
sammanfört, dessa skäl, av vilka sambandet mellan historiska museet och
domkyrkomuseet synes mig vara förtjänt av särskilt beaktande. Till vad
ämbetet härutinnan anfört kan läggas ytterligare en omständighet. Enligt
vad mig meddelats har universitetet stort behov av en föreläsningssal,
större än den största av de nuvarande, men avsevärt mindre än aulan, vilken
annars vid ovanligt tillopp av åhörare plägat begagnas till detta ändamål.
En sådan sal, belägen i närheten av övriga föreläsningsrum, skulle
kunna beredas i gamla bibliotekshuset, om museet flyttas därifrån.
Jag finner således övervägande skäl tala för bifall till detavWrangel
och Rydbeck väckta förslaget om historiska museets och det därmed förenade
mynt- och medaljkabinettets förflyttning. Den arkitektoniska synpunkt,
som ovan berörts, blir därvid icke lämnad ur räkningen. Även
den förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden — vilken på 1840-talet
uppförts av den bekante professor Brunius — är, såsom överintendentsämbetet
anmärkt, i arkitektoniskt avseende ganska värdefull.
Vid den på överintendentsämbetets föranstaltande av domkyrkoarkitekten
Wåhlin företagna förnyade utredningen hava två alternativ framkommit, vilka
avvika från varandra huvudsakligen med avseende å huvudingångens förläggning.
Antagliga skäl synas kunna förebringas såväl för det ena som för
det andra. Huvudingångens bevarande på dess nuvarande plats, på långfasaden
mot Kraftstorget, tilltalar onekligen mycket. Ur museiteknisk
synpunkt har denna anordning emellertid befunnits icke vara ändamålsenlig;
i fråga om lokalernas användning medför den nämligen olägenheter,
som ej synas kunna undanröjas. Huvudingångens förläggande enligt
Wåhlins alternativ A, på västra kortsidan åt Lundagård, är i berörda avseende
tillfredsställande och motsvarar väl fordringarna på ändamålsenlighet
även i det avseendet, att tillträdet till byggnaden från detta håll synes
falla sig lika naturligt som från Kraftstorget. En om ock mindre betydlig
skillnad i pris talar ock för alternativ A. Till detta, som i nu berörda
avseende överensstämmer med det ursprungligen av Wrangel och Rydbeck
framlagda förslaget, har även överintendentsämbetet under vissa förutsättningar
anslutit sig. Jag har funnit övervägande skäl tala för ett instämmande
med överintendentsämbetet. Mindre betydande ändringar i den av
mig förordade planen må dock givetvis vid arbetets utförande kunna äga
rum, allenast de ej leda till ökade kostnader.
Den från början beräknade kostnaden, 107,316 kronor, ansågs väl hög.
Försöket att nedbringa densamma har emellertid, trots skulpturgalleriets
uteslutande, ej vunnit nämnvärd framgång. Såsom framgår av den förut
lämnade redogörelsen har visserligen Wåhlin, sedan avdrag gjorts för
vissa arbeten, som ansetts kunna tills vidare uppskjutas, beräknat kost
-
14
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 298.
naderna för de omedelbart erforderliga åtgärderna för byggnadens iordningställande
enligt alternativ A till 89,936 kronor, överintendentsämbetet
har emellertid föreslagit, att vissa anordningar för en beräknad kostnad
av 15,500 kronor och avseende bland annat höjande av byggnadens säkerhet
mot eldfara jämväl skola komma till utförande. Detta överintendentsämbetets
förslag anser jag böra beaktas. Det nya kostnadsförslag, från
vilket man nu har att utgå, slutar följaktligen å ett belopp av 105,436 kronor,
eller således icke oväsentligt mera än som avsetts i statsverkspropositionen,
där för ändamålet beräknats allenast 90,000 kronor. Härvid är ju
också att beakta den av överintendentsämbetet anmärkta ovissheten i kostnadsberäkningar,
som uppgöras under nuvarande tidsförhållanden.
Om jag detta oaktat icke anser mig böra ifrågasätta uppskov med
vidare åtgärder för museets förflyttning, har detta närmast sin grund i
den särskflt av professor Lallerstedt med skärpa framhållna omständighet,
att de lokaler, vari museets till stor del oskattbara samlingar för närvarande
äro inrymda, ur brandsäkerhetssynpunkt äro så ytterligt otillfredsställande,
att ''deras fortsatta förvarande därstädes, utöver vad oundgängligen
erfordras, icke kan anses tillrådligt.
Medel till täckande av den merkostnad för företaget — 15,436 kronor —
vilken icke i statsverkspropositionen beräknats, lära bliva tillgängliga, därest
riksdagen bifaller de framställningar angående nya inkomster av skattein
edel°m. in., varom Kungl. Maj:t fattat beslut den 9 mars 1917 på föredragning
av dåvarande chefen för finansdepartementet. För att byggnadskostnaderna
icke skola onödigtvis stegras, bör så ordnas, att arbetet eventuellt
kan igångsättas inom den närmaste tiden. Kungl. Maj:t torde med
avseende härå böra erhålla rätt att under år 1917 förskottsvis utanordna
ungefär halva kostnadssumman, 50,000 kronor, så att arbetet kan igångsättas
å lämplig tidpunkt.
Det har ej ansetts nödigt att redan i år begära anslag till inrättande
av en ny vaktmästarbefattning, vilken torde bliva behövlig, därest byggnadsförslaget
kommer till utförande. Utöver denna befattning lärer, efter vad
professor Wrangel meddelat, museets förflyttning ej medföra krav på ytterligare
arbetskrafter för detsamma. Det förväntas, att samarbetet mellan
museet på dess nya plats och det blivande domkyrkomuseet skall, utan
särskilda kostnader, medföra möjligheter till ett för båda inrättningarna
fördelaktigt arbetsutbyte av för olika uppgifter särskilt kvalificerade krafter.
Häri ligger onekligen ett ytterligare skäl för museets förflyttning.
Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
15
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 298.
att till ändrad inredning in. ra., i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angiven plan, av förutvarande
zoologiska institutionsbyggnaden vid universitetet i Lund
för inrymmande därstädes av universitetets historiska,
museum samt mynt- och medalj kabinett anvisa på extra
stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för ändamålet
förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna ett belopp av 50,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på hemställan av
statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Floren.