Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning.............................................................................................................. 3.

Historik.................................................................................... 6.

1916 års flottstationskommittés betänkande ................................................. 10.

Förberedande undersökningar......................................................................... 10.

Militär utredning ........................................................................................... 11.

Sjöfartsteknisk utredning................................................................................. 13.

Resultatet av den förberedande undersökningen............................................ 15.

Grunder för stations- och varvsanläggningarna ............................................. 15.

Kommunikationer ......................................................................................... 18.

Stationens vattenbehov .................................................................................... 18.

Markförvärv .................................................................................................... 19.

Beskrivning över flottstationsförslagen........................................................... 21.

Bränsledepå ..................................................................................................... 22.

Torpedinskjutningsstation.................................................... 23.

Kostnadsberäkningar och arbetsplaner ........................................................... 25.

Kommitténs förslag ....................................................................................... 29.

Yttranden av myndigheter m. fl....................................................................... 38.

Marinförvaltningen ................................................,..................................... 39.

Chefen för marinstaben .............................................................. 42.

Inspektören av flottans övningar till sjöss.................................................... 45.

Stationsbefälhavaren i Stockholm..................................................................... 46.

Varvschefen i Stockholm ................................................................................ 47.

Varvsdepartementscheferna i Stockholm .......................................... 50.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement ................................................ 51.

Chefen för fjärde arméfördelningen ............................................................. 52.

Chefen för generalstaben ............................................................................... 53.

Kommerskollegium ......................................................................................... 54.

Stockholms handelskammare ........................................................................... 57.

Stockholms handels- och sjöfartsnämnd m. fl................................................. 59.

Riksmarskalksämbetet.................................................................................... 59.

Intendenten för Djurgården.............................................................................. 60.

Djurgårdssakkunniga ...................................................................................... 60.

Akademien för de fria konsterna.................................................................... 61.

Chefen för Statens historiska museum m. fl...........-..................................... 62.

Styrelsen för svenska konstnärernas förening ............................................... 64.

Konsthantverkarnas gille i Stockholm .......................................................... 64.

Samfundet S:t Erik m. fl.............................................. 64.

Stockholms ångslupsaktiebolag ..................................................................... 64.

Departementschefens yttrande.......................................................................... 65.

Behovet av en utvidgning eller förflyttning av Stockholms station ........... 66.

Valet av plats för flottstationens förläggning .............................................. 70.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

	Sid.
Militära synpunkter................................................................................	.......... 72.
Varvstekniska synpunkter......................................................................	........... 75.
Sjöfartstekniska synpunkter....................................................................	.......... 79.
Ekonomiska synpunkter.........................................................................	.......... 82.
Ytterligare synpunkter .........................................................................	......... 90.
Invändningar mot Stockholmsförslaget...............................................	.......... 92.
Bränsledepå ..........................................................................................	.......... 96.
Torpedinskjutningsstation.................................................................... .	........... 97.
Preliminära avtal av den 7 april 1916 och den 12 mars 1917...........	.......... 98.
Stockholms stations byggnadsfond ......................................................	.......... 99.
Departementschefens hemställan ...........................................................	.......... 101.

Förteckning över bilagor till propositionen.

Förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad........................ 107.

Flottstationskommitténs beskrivningar över Stockholms-, Kaknäs- och

Elfviksförslagen ......................................................................... 113.

Flottstationskommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner
i Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen........... 131.

a) Kostnadsberäkning för 1916 års flottstationskommittés förslag till
ombyggnad och utvidgning av flottans station i Stockholm ... 140.

b) Reduktioner i kostnaderna för Stockholmsförslaget, som möjligen

kunna föreslås..............................................................................147.

c) Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning för Stockholmsförslaget
.......................................................................................148.

d) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk arbetsplan

för utförande av Stockholmsförslaget ...................................... 158.

Karta över Stockholms inre skärgårdsområde, angivande olika för flottstationen
föreslagna platser.

Karta över Stockholms hamnområde.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till ombyggnad och
utvidgning av flottstationen i Stockholm.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid
Kaknäs.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid
Elfvik.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid
Södergarn.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid
Torsbyfjärd.

Karta över tomter och gatumark inom den s. k. Djurgårdsstaden och
Beckholmen, vilka erfordras för föreslagen ny flottstation.

» 13. Karta över område vid Kaknäs, avsett att upplåtas till Stockholms stad

enligt avtal den 12 mars 1917.

Bilaga ; 1.
» 2.

» 3.

» 4.

» 5.

» 6.

» 7.

» 8.

» 9.

» 10.

» 11.

» 12.

Kung1. Majds Nåd. Proposition Nr 290.

Nr 296.

Kungi Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
utvidgning av flottans station i Stockholm in. in.;
given Stockholms slott den 21 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att .

dels — under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1917 godkänna ej mindie
ett av utsedda delegerade för staten och Stockholms stad den t april
IDIG uppgjort avtal än även ett av 191G ars flottstationskommitte och
delegerade för staden den 12 mars 1917 avslutat avtal för sin del
gilla berörda båda avtal;

dels'' till fullgörande av berörda avtal av den 12 mars 1917 samt
till förvärvande av den enskilda personer tillhöriga mark a bödia Djurgården,
som ingår i ett av 1916 års flottstationskommitte avgivet forsla
benämnt Stockholmsförslaget, å extra stat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag, högst, å 4,000,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj .t att
av nämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande
år;

dels medgiva, att för flottans station i Stockholm må tagas i anspråk
mark å Södra Djurgården och Fjäderholmarna till deu omfattning, som
finnes angiven i'' det av 1916 års flottstationskommitté avgivna Stockholmsförslaget; dels

föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som i statsrådsprotokollet
angivits, skall bildas en fond, benämnd Stockholms stations
byggnadsfond;

dels medgiva, att av de utav 1914, 1915 och 1916 års riksdagar
till ny docka avsatta medel, 1,400,000 kronor, må användas eifoiderjiga
belopp ej mindre för utvidgning till i statsrådsprotokollet föreslagna dimensioner
av den a beckholmen nu befintliga västra dockan än a\ en
till påbörjande under åren 1917 och 1918 av utvidgningsarbeten för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (hr 296.) 1

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

flottans station i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med 1916
års flottstationskommittés Stockholmsförslag;

dels till anordnande av en bränsledepå å Fjäderholmarna bevilja ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor och därav på extra stat för år
1918 anvisa ett belopp av 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under
innevarande år;

dels ock till anordnande av en torpedinskjutningsstation vid Bosön
jämte erforderligt markförvärv därstädes bevilja ett reservationsanslag
av 197,500 kronor och därav på extra stat för år 1918 anvisa ett belopp
av 97,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda
belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och }Tnnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hans Ericson.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför
Hans Näjd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning inom sjöförsvars-, lantförsvars- och
finansdepartementen anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet
Hans Ericson, följande.

Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.
Maj:t, för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid flottans
station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000
kronor, för år 1915 av värnskattemedel ett belopp av 300,000 kronor.
Med denna anläggning avsågs att bereda dockningsmöjlighet i Stockholms
skärgård för pansarbåtar av Sverigetypen. Vid samma tillfälle
uttalade riksdagen, att riksdagen förutsatte att i sinom tid få. tillfälle
att träffa avgörande i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen
avsattes av 1915 och 1916 ars riksdagar av dylika medel
ytterligare 750,000, resp. 350,000 kronor.

Inledning.

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

Genom nådigt brev den 17 september 1914 anmodades marinförva!
t ningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar
till sjöss att gemensamt inkomma med yttrande, huruvida ifrågavarande
docka lämpligen borde förläggas inom stationens nuvarande område, och
i sadant fall med förslag till plats därför eller, därest dockan syntes
böra förläggas utom samma område, med därav föranlett yttrande och
förslag. Till åtlydnad härav avgåvo nämnda myndigheter den 12 augusti
1915 utlåtande i ämnet, därvid marinförvaltningen och inspektören
hemställde, att den nya dockan måtte förläggas å plats invid Lilla
Väntan, i främsta rummet å Lindarängen, men, därest oöverstigliga
hinder härför mötte, vid Kaknäs, under det chefen för marinstaben
föreslog, att dockan måtte förläggas inom det nuvarande Galärvarvsområdet.

Da det syntes erforderligt och lämpligt, att frågan om platsen för
dockans förläggning och. därmed sammanhängande spörsmål underkastades
ytterligare utredning, tillkallade dåvarande departementschefen,
efter erhållet nådigt bemyndigande, den 15 december 1915 särskilda
sakkunniga att biträda inom departementet vid verkställande av sådan
utredning.

1 ^ sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
14 januari 1.916, bilagt samma års statsverksproposition, befann sig
förevarande fråga vid nyssnämnda tillfälle ännu icke i det skick, att
den kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning, men uttalade departementschefen
^ förhoppning därom, att den ytterligare erforderliga utredningen.
kunde avslutas, i så god tid, att proposition i ämnet hunne avlåtas
till 1916 års riksdag. Departementschefen ansåg sig emellertid
redan då kunna uttala, att lian med hänsyn till innehållet av den redan
förebragta utredningen icke kunde tillstyrka Kungl. Maj:t, att den nya
dockan förlädes inom det nuvarande området för flottans station i Stockholm.
. Under förutsättning att Kungl. Maj:t gillade denna uppfattning
och riksdagen i anslutning härtill skulle ''fatta beslut om dockans förutom
nämnda område, torde — yttrade departementschefen
vidare ett sådant beslut enligt hans mening såsom konsekvens medföra,
att flottans varv inom de närmaste åren och sedermera även flottans
station borde förflyttas från sin nuvarande plats. Givet vore
emellertid, att en sådan förflyttning måste ske successivt och först efter
loppet av åtskilliga år kunde vara fullbordad.

Förutnämnda sakkunniga hava den 31 mars 1916 överlämnat i
enlighet med dem meddelade direktiv uppgjorda planer och beräkningar
för eu förflyttning av flottans station och varv i Stockholm till Lilla
Värtan, alternativt Lindarängen eller Kaknäs; och skulle i överensstäm -

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

motse med av de sakkunniga uppgjord plan utbyggningen av det^nya
stationsetablissementot uppdelas i tre särskilda byggnadsperioder. Efter
varje byggnadspcriods avslutande skulle vissa delar av det nuvarande
stationsområdet vara utrymda och kunna användas för avyttring eller
annat ändamål. Kostnadsberäkningar hava av de sakkunniga uppgjorts
för l:a byggnadsperioden enligt såväl Lindarängs- som Kaknäsförslaget,
varvid för det senare förslaget två alternativ, betecknade med A och B,
utarbetats.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen den 9 maj
1916, hade emellertid departementschefen dåmera på grund av den långt
framskridna tiden och med hänsyn jämväl till inträdda förhållanden, som
kunde tänkas för det dåvarande menligt inverka på flottstationsfrågans
lösning, kommit till den uppfattningen, att proposition i frågan icke borde
till 1916 års riksdag avlåtas, samt att vid sådant förhållande ett uppskov
jämväl med frågan om bestämmandet av plats för ifrågavarande docka
icke kunde undvikas, ehuru detta uppskov vore synnerligen att beklaga.

Härefter anhöll riksdagen, med anledning av eu i arnnet väckt
motion, i skrivelse den 30 maj 1916 att, i samband darmed att förslag
framlades om plats för den docka, till vilken 1914 års senare riksdag
beviljat medel, även måtte förebringas en allsidig, ur militär, sjöfartsteknisk
och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående hela
frågan om flottstationen i Stockholms skärgård. Med anledning härav
uppdrog Kungl. Maj:t den 14 juni 1916 åt en kommitté att verkställa
sådan utredning samt att avgiva det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Till kommitténs ordförande utsågs viceamiralen J. W. L.
Sidner samt till dess ledamöter marindirektören I. J. Falkman, kommendörkaptenen
H. O. F. Gyldén, ledamoten av riksdagens l:a kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, ledamoten av riksdagens
2:a kammare, civilingenjören, kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren
S. E. J. Lubeck och ledamoten av riksdagens 2:a kammare, folkskolläraren
K. V. Rydén.

Denna kommitté har den 19 nästlidna mars avgivit betänkande och
förslag i ämnet, varefter vederbörande myndigheter blivit hörda i ärendet.

Jag anhåller, nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan
om platsen för den nya dockan och det därmed sammanknutna, för vårt
sjöförsvar så betydelsefulla spörsmålet om flottstationen i Stockholms
skärgård. Det lärer därvid vara lämpligt att, efter en hastig återblick
på flottstationsfrågans förhistoria intill 1914 års senare riksdag, till en
början lämna en kortfattad redogörelse för innehållet av berörda betänkande
och de yttranden, som över betänkandet blivit avgivna av myn -

Historik.

6 KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

digheter in. fl., för att därefter till behandling upptaga spörsmålet om
de åtgärder, som synas erforderliga för att fiotrstationsfrågan må erhålla
eu tillfredsställande och slutgiltig'' lösning.

O O o

Frågan om eu förflyttning av flottans station i Stockholm upptogs
första gången till behandling år 1863 på grund av eu från överståtliållarämbetet
gjord framställning om upplåtelse till Stockholms stad av
Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet. För frågans handläggning
tillsattes en kommitté, vilken i sitt den 26 februari 1864 avgivna
betänkande uttalade, att den icke ansåg Stockholms stad vara i behov
av flottans dåvarande stationsområde, men, i händelse av stationens förflyttning,
förordade ett område vid Hustegafjärden på Lidingön såsom
den lämpligaste platsen för en station sanläggning.

I utredning den 8 december 1898 angav chefen för flottans stab
de strategiska grunder, vilka ansågos böra vara bestämmande för fördelningen
av flottans materiel under olika förutsättningar. Denna utredning
utmynnade i det uttalandet, att kustflottan borde vara fredsförlagd
till Stockholm, under det att lokalstyrkorna borde vara förlagda
till huvudorterna inom de olika operationsområdena. Flottans etablissement
i Stockholm ansågs emellertid icke i sitt dåvarande skick tillfredsställa
de fordringar i mobiliserings- och varvshänseenden, som måste
stab as pa ett modernt örlogsetablissement, i anledning varav undersökning
borde göras om stationens förflyttning till lämpligare plats.

Med anledning av stabschefens berörda uttalande tillsattes 1899
eu flottstationskommittc, soin i sitt den 31 augusti 1900 inlämnade betänkande
förordade stationens förflyttande till Kaknäs vid Lilla Värtan.

I maj 1902 tillkallades sakkunniga för att inom sjöförsvarsdepartementet
biträda vid utredning rörande den minskning i anläggningskostnaderna
för den tilltänkta stationen, som skulle uppstå, därest dit förlades
förutom Stockholmseskaderns, lotsverkets och sjökarteverkets
fartyg in. in. — endast eu del av kustflottan och icke hela denna sjöstyrka,
såsom ursprungligen avsetts. Enligt dessa sakkunnigas betänkande,
som avgavs år 1902, skulle anläggningskostnaderna enligt de nya
grunderna nedbringas från omkring 40 till omkring 22 miljoner kronor.

Samtidigt med att dessa sakkunnigas arbeten pågingo, utfördes
emellertid utredning av marinförvaltningen, i vad mån det vore möjligt
att inom stationens områden å Skepps- och Kastellholmarna samt
Djurgården inrymma en större del av kustflottan. Flera olika förslag
framkommo, medförande olika kostnader, men då åtskilliga olägenheter
^ voro förbundna med ett bibehållande av stationen, återupptogs
den tidigare planen på stationens förflyttande till annat område. Emeller -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 290.

tid föreslog den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén i sitt betänkande den
19 maj 1903, att hela Norra Djurgården måtte upplåtas till bebyggande,
ehuruväl kommittén under vissa förutsättningar undantog ett mindre område
vid Lilla Värtan för stationsanläggning.

Med anledning av de stridiga intressen, som mötte, därest flottstationen
skulle förläggas till Kaknäs och Norra Djurgården upplåtas
till bebyggande, tillkallades den 23 februari 1904 sakkunniga för att
taga under förnyat övervägande, om ej innanför Vaxholms och OscarFredriksborgs
befästningar funnes annan lämplig plats för förläggande
av flottans station. Dessa sakkunniga inlämnade sitt betänkande den
15 juli 1904, varav framgick, att undersökningar gjorts på flera ställen,
såsom Rydboholm, Hägernäs, Viggbyholm, Näsby och Svalnäs vid Stora
Värtan, Elfvik och Bosön å Lidingön samt Bogesund. De sakkunniga
avgåvo förslag till stationsanläggning dels vid Hägernäs vid Stora Värtan
och dels vid Elfvik å Lidingön. Marinförvaltningen och chefen för
flottans stab kunde icke förorda något av dessa förslag, utan ansågo, att
Kaknäs vore ur militär synpunkt lämpligast.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade under tiden lämnats tillfälle
att yttra sig om de olika förslagen. 1 utlåtande den 30 juli 1904
framhöll nämnda styrelse, att platsen vid Kaknäs ur byggnadssynpunkt
hade bestämda fördelar framför övriga förslag.

Härefter hördes ånyo marinförvaltningen, som yttrade, att i ärendet
förut framhållits de militära skäl, som talade för, att betydande
delar av våra stridskrafter till sjöss redan i fredstid måste vara förlagda
inom Stockholms skärgård, därvid tillika anförts, att förläggning
av någon avsevärt ökad materiel, utöver den vid stationen befintliga,
icke kunde därstädes äga rum utan omfattande och dyra anordningar,
samt att stationens område i alla händelser vore för trångt för
att därstädes förlägga hela den styrka, som borde för stationen avses,
på grund varav förflyttningen av flottans etablissement i Stockholm till
annan plats i stadens närhet framstode såsom särdeles önskvärd. I fråga
om valet av plats anslöt sig marinförvaltningen till Kaknäsförslaget.

Den 30 januari 1905 avgåvo två av ledamöterna i 1900 års flottstationskommitté
förslag till det nya varvets förläggande något nordligare
än vad nämnda .kommitté i sitt ovan anförda betänkande föreslagit,
nämligen till Lindarängen.

Sedan riksmarskalksämbetet yttrat sig i ärendet, tillkallades år 1905
en arkitekt att uppgöra förslag till stadsplan i anslutning till 1900 års
kommittébetänkande och till förslaget av 1905 års sakkunniga. I frågan
yttrade sig sedermera cheferna för fjärde arméfördelningen och för fortifikationen,
varefter riksmarskalksämbetet avgav förnyat yttrande i ärendet.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

I motion till 1905 års riksdag- hemställdes att, intill dess fråffnn
om ny flottstation i Stockholms närhet blivit avgjord, för densamma
erforderliga områden måtte reserveras vid fastställande av plan för
försäljning av Ladugårdsgärdet.

Den 24 juli 1905 uppdrogs åt vissa sakkunniga att uppgöra plan
för stationens förflyttning till Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs i
samband med försäljning av stationens dåvarande områden å Skeppsholmen
in. m.; och framlade dessa sakkunniga den 21 april 1906 sådan
plan.

1 en särskild utredning den 18 oktober 1906 rörande de åtgärder,
som erfordrades för att underlätta flottans uppträdande under krig, avgiven
i anslutning till chefernas för generalstaben och flottans stab förslag
till försvarsväsendets stärkande av samma dag, uttalade chefen för
flottans stab, att huvuddelen av kustflottans större fartyg borde i fredstid
vara förlagd till Stockholms station. Enär de anordningar, som
erfordrades för en sådan förläggning, stode i närmaste samband med
frågan om eu förflyttning av denna station till annan plats, framhölls
önskvärdheten därav, att denna fråga måtte snarast erhålla sin lösning.

År 1907 avlät Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående förflyttning
av flottans station i Stockholm till Elf vik å Lidingön.

Vid samma riksdag väcktes motion, vari hemställdes att, med avslag
å propositionen, i stället måtte upplåtas erforderligt område vid Lilla
Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Statsutskottet hemställde, att Kungl. Maj:ts proposition icke måtte
av riksdagen bifallas, men att till flottstation måtte upplåtas ett område
vid Lindarängen-Kaknäs.

Riksdagen avslog emellertid såväl propositionen som utskottets
hemställan.

Ungefär samtidigt härmed eller kort därefter framkommo i broschyrer
och i tidningspressen förslag att förlägga flottstationen dels vid
Torsby fjärd, dels till Bogesundslandct och dels till Ångnö-Gåsö vid Erstaviken.

Don 21 december 1907 tillkallades sakkunniga, som verkställde
utredning rörande flottans stations förläggning jämväl , till ovannämnda
platser, men liksom flertalet sakkunniga och myndigheter, som förut
verkställt utredningar eller yttrat sig i frågan, förordade dessa stationens
förläggning till Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Den 1 maj 1908 tillkallades två sakkunniga för att med ledningav
föregående utredningar förbereda en slutlig framställning i frågan
till 1907 års försvarskommitté, och lades därvid till grund det av 1906

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

års sakkunniga framlagda förslaget till station och varvsanläggning vid
Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Sakkunniga för inredning rörande det fasta kustförsvarets ordnande
anförde i yttrande den 23 juni 1908, att det oavvisliga behovet av
en permanent operationsbas för flottan inom Stockholms skärgård
vore till fullo ådagalagt. Flottans nuvarande station i Stockholm motsvarade
icke de fordringar, som en sådan operationsbas för flottan
måste fylla.

Slutligen anförde 1907 års försvarskommitté i betänkande den 15
november 1909 och den 5 december 1910 bland annat,

att en förflyttning av flottans station i Stockholm vore av behovet
påkallad;

att den nya stationen borde erhålla den omfattning, att flottans huvudstridskrafter
där kunde förläggas;

att bland de platser för den nya flottstationen, som varit föremål
för kommitténs prövning, Kaknäsområdet vore att föredraga;

att anläggandet av en ny flottstation vid Kaknäs för närvarande
borde äga rum endast under den förutsättning, att kostnaderna för anläggningen
kunde täckas genom försäljning i skälig omfattning av
mark från Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet, ävensom,
därest så skulle för ändamålet erfordras, någon del av Norra Djurgården
närmast omkring stationsområdet.

Stationsfrågan upptogs sedermera till behandling i proposition
till 1911 års riksdag, varvid till byggnadsarbeten m. m. för flottans
station i Stockholm äskades ett extra anslag av 400,000 kronor.
Dåvarande departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet,
att det syntes uppenbart att, därest en förflyttning skulle ske, den
nya stationen borde erhålla sin plats vid Kaknäs. En dylik förflyttning
kunde emellertid icke anses nödvändig, därest den nu befintliga
stationen på lämpligt sätt bleve moderniserad och förläggningsplatser
för vissa av flottans fartyg bereddes i närheten av stationens
område. De uppgjorda planerna för dylika anordningar, vilka slutade
på en summa av omkring 10,5 miljoner kronor, vartill komme, bland
annat, för anskaffande av ett verkstadsfartyg 2,860,000 kronor, vore
emellertid då ännu icke i det skick, att de kunde föreläggas riksdagen.

Under uttalande att, om flottans station skulle kvarbliva å Skeppsholmen,
statsmakterna icke borde binda sin handlingsfrihet i fråga om
det värdefulla Kaknäsområdet, beviljade riksdagen äskade 400,000 kronor
till vissa, under alla förhållanden erforderliga byggnadsarbeten m.
in. å Skeppsholmen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

1916 års
flottstationskommittés
betänkande.

Förberedande

undersök ningar.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

I skrivelse den 8 november 1913 avgav marinförvaltningen infordrad
uppgift rörande de viktigaste kompletterings- och anskaffningsbehov,
som ansåges böra, oberoende av eventuell nyanskaffning av
krigsfartygsmateriel, tillgodoses för främjande av krigsberedskapen.
Ämbetsverket upptog därvid ej förslag till sådana åtgärder, som
kunde bliva erforderliga i samband med fattande av beslut om flottans
stations i Stockholm eventuella förflyttning från eller kvarblivande å dess
nuvarande plats, men framhöll den stora vikten därav, att denna fråga
så snart ske kunde bringades till slutgiltig lösning.

Marinförvaltningen framhöll emellertid i sin skrivelse år 1913 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för
år 1915 bland annat, att behovet av ökad möjlighet till dockning av
fartyg vid Stockholms varv icke i längden kunde undanskjutas och
föreslog dels en utvidgning av den nuvarande Galärvarvsdockan och dels
anskaffning av en mindre flytdocka.

I skrivelse den 3 april 1914 upptog marinförvaltningen ånyo frågan,
men framställde därvid förslag om anläggande av en ny torrdocka å flottans
varv i Stockholm i stället för nyssnämnda utvidgning av den befintliga
dockan och anskaffning av en flytdocka.

I en för andra försvarsberedningen verkställd utredning angående
åtgärder för att åstadkomma en förbättrad krigsberedskap för flottan
uttalade chefen för marinstaben den 12 juni 1913, att vad som redan
år 1898 anförts i fråga om förläggning av flottans materiel under fredstid
alltjämt ägde sin fulla tillämpning.

Frågan om utvidgning eller förflyttning av örlogsstationen i Stockholm
har även varit föremål för andra försvarsberedningens preliminära
överläggningar, men hade beredningen icke tagit ståndpunkt till denna
fråga, utan — i varje fall tills vidare — lämnat detta ärende utanför den
utredning beträffande sjöförsvaret, varmed beredningen sysslade. På
grund härav förekommer icke heller i beredningens preliminära betänkande
något uttalande om Stockholms station.

I den skrivelse, med vilken förberörda, den 14 juni 1916 tillsatta
kommitté överlämnat sitt betänkande, har meddelats, att kommittén, för
att möjliggöra stationsfrågans framläggande för 1917 års riksdag, ansett
sig så fort ske kunde och utan att avvakta detaljarbetets avslutande böra
till Kungl. Maj:t avgiva ett förslag rörande den riktning, i vilken enligt
kommitténs uppfattning stationsfrågan lämpligen bör lösas.

Kommittén har till en början ansett sig böra genom en förberedande
undersökning söka utröna, vilka av de för en stationsanläggning i Stock -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

holma skärgård vid olika tillfällen föreslagna platserna överhuvud borde
göras till föremål för noggrannare utredningar. En del av dessa platser
hava av olika skäl uteslutits, varefter för den slutliga utredningen återstått
följande fem platser, nämligen den nuvarande stationen, Kaknäs,
Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd, vilkas belägenhet närmare framgår av
härvid fogade bil. 5. Kommittén har genom besök å dessa platser förvissat
sig om, att tillräckliga utrymmen förefinnas för utförandet av
en tillfredsställande såväl stations- som varvsanläggning. I händelse av
stationens kvarblivande å dess nuvarande plats har det likväl visat sig
vara nödvändigt att utsträcka det nuvarande varvsområdet över vissa
söder om Galärvarvet belägna områden, vilka ej betinna sig i statens ägo.

Vidare har kommittén, på det att icke onödiga kostnader måtte
nedläggas på arbetet, ansett sig böra undersöka, huruvida någon av de
ifrågavarande fem platserna av militära eller sjö fartstekniska skäl icke
borde ifrågakomma för en stationsanläggning. .Resultatet av denna undersökning
framgår av de militära och sjöfartstekniska utredningar,
vilkas utförande jämväl ingått i det kommittén lämnade uppdraget.

Kommittén framhåller, att i samtliga de militära yttranden, som vid
olika tidpunkter avgivits av chefen för generalstaben och de militära
myndigheter inom marinen, vilka haft att yttra sig i denna del av stationsfrågan,
myndigheterna varit ense därom, att flottstationen bör förläggas
innanför Vaxholms fästning, varjämte de i fråga om den lämpligaste platsen
därstädes uttalat, att stationen hellre bör förläggas till Stockholm eller
dess omedelbara närhet än till någon plats närmare Vaxholms fästning.

Till de militära myndigheternas uppfattning att flottstationen bör
förläggas innanför Vaxholms fästning ansluter sig även kommittén. Under
den långa tid flottstationsfrågan varit föremål för utredningar har
visserligen någon enstaka gång ifrågasatts en förläggning utanför fästningslinjen,
men förslag i sådan riktning måste enligt kommitténs mening
fålla redan på grund av de oöverskådliga kostnader uppförandet
av befästningar till flottstationens skydd skulle draga med sig. Då därtill
kommer att en förläggning i Stockholms yttre skärgård skulle medföra
avdelandet från armén av betydande försvarskralter, som skulle bindas
för flottstationens försvar, måste en lösning av flottstationsfrågan i
nyss angiven riktning anses utesluten.

För de militära myndigheternas ståndpunkt i fråga om den för flottstationen
lämpligaste platsen innanför Vaxholms fästning hava vägande
skäl anförts. Ur försvarssynpunkt är Stockholm tvivelsutan en mycket
betydelsefull plats. Dess läge såsom förbindelseled över Mälaren, dess

Militär

utredning.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

rikedom på industriella anläggningar, som kunna tagas i anspråk för
krigsmaterieltillverkning, dess städning som medelpunkt för landets
finansiella liv och säte för riksstyrelsen samt framför allt det moraliska
intryck, som ett fientligt besättande av rikets huvudstad skulle framkalla
under ett krig, göra det till en angelägenhet av vikt, att huvudstaden
ej utan tvingande skäl uppgives inför ett fientligt anfall. Med hänsyn
härtill är det uppenbart, att flottstationens förläggande intill huvudstaden
bjuder vissa militära fördelar, ity att de försvarskrafter, som avdelas för
huvudstadens försvar, utan vidare komma även flottstationens försvar
tillgodo, medan flottstationens förläggande utanför huvudstadens omedelbara
närhet skulle medföra en splittring av försvarskrafterna.

Emellertid vill det å andra sidan synas, som om dessa militära skäl
äga allenast en relativ giltighet. Chefen för generalstaben har bland annat
i sitt senast avgivna yttrande beträffande flottstationsfrågan utgått från den
förutsättningen, att Stockholm såväl som flottstationen måste tryggas med
permanenta befästningar, och att man sålunda genom flottstationens förläggande
i eller invid huvudstaden skulle undgå att uppföra särskilda
befästningar för flottstationen. Frågan om Stockholms permanenta befästande
är emellertid ett spörsmål av den stora ekonomiska innebörd, att
det torde få anses som synnerligen ovisst, om detta generalstabschefens
önskemål inom en överskådlig framtid kan realiseras. Dessa omständigheter
ävensom de under det pågående kriget vunna erfarenheterna om fästningars
motståndskraft mot modernt artilleri synas göra det sannolikt, att försvaret
av huvudstaden för framtiden ej får att räkna med stödet av
permanenta befästningar i detta begrepps egentliga mening. Likaledes
kunna krigsfall tänkas, då huvudstadens försvar till det yttersta framstår
som en angelägenhet av mindre vikt än försvarskrafternas koncentreringför
militärt oundgängligare uppgifter.

Vid sådant förhållande uppstår frågan, om flottstationen får ett
gynnsammare militärt läge i eller invid en från landsidan obefästad
eller endast svagt försvarad huvudstad än längre ut i skärgården. En
förläggning längre ut i skärgården erbjuder emellertid endast då några
avgörande militära fördelar, om platsen väljes så, att stationen kan påräkna
skyddet av redan förefintliga mera betydande försvarsanordningar.
Detta är fallet allenast vid Torsbyfjärd, där en flottstation till försvar
från landsidan intill en viss grad kan påräkna ett stöd av Vaxholms
fästnings fasta och rörliga försvar. Flottan erhåller även vid Torsbyfjärd
en kortare förbindelse med sin bas, än om denna förlägges längre in.

Om sålunda vissa militära skäl kunna sägas tala för stationens förläggning
till Torsbyfjärd och andra för dess bibehållande i huvudstaden eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dess omedelbara närhet, kunna dessa enligt kommitténs uppfattning numera
med hänsyn till erfarenheterna från det pågående kriget ej anses äga
samma avgörande betydelse för frågans bedömande som tidigare. Särskilt pa
grund av artilleriets ofantligt ökade skottvidd måste hela området omkring
Stockholm och ända ut till Vaxholms fästning betraktas som ett enda sammanhängande
försvarsområde, och det förefaller omöjligt att numera
tänka sig, att en del av detta område kan utgöra ett självständigt och
slutet försvarsområde, vilket ännu var möjligt exempelvis vid den tid,
då förslaget om en stationsanläggning vid Torsbyfjärd ursprungligen framställdes.

Vaxholms fästnings inre befästningslinje, d. v. s. befästningarna
omkring Oxdjupet och Kodjupet, ligga i själva verket så nära Stockholm,
att såväl själva befästningarna som hela skärgårdsområdet
innanför desamma kan tagas under beskjutning av en fiende, som
lyckats framtränga till och sätta sig i besittning av huvudstaden.
En mot Stockholm från norr eller söder framryckande fiende kan även,
efter att hava uppnått vissa platser, beskjuta hela skärgårdsområdet
mellan Stockholm och Vaxholms fästning.

Man torde få antaga att, om en del av det försvarsområde, vars
centralpunkt utgöres av landets huvudstad, skulle falla i en fiendes våld,
måste inom kort återstoden av området jämväl komma att falla, och
under alla omständigheter står det i fiendens makt att med artillerield
förstöra varje militär anläggning av vikt, som är belägen inom området.

Under numera inträdda förhållanden synas alltså de militära skäl,
som anförts till förmån för det ena eller andra förslaget, hava lörlorat
en stor del av sin betydelse. Så länge kravet på att stationen skall
förläggas innanför Vaxholms fästning bibehålies — och ett frångående
av detta krav torde, såsom kommittén framhållit, icke kunna ifrågakomma
— synes det därför kommittén, att några militärt avgörande
skäl för stationens förläggande till den ena eller andra platsen icke
kunna anföras.

Med hänsyn till det ovan anförda har kommittén som sin uppfattning
uttalat,

att flottstationen bör förläggas innanför Vaxholms fästning; samt

att beträffande valet av plats därinnanför de militära skälen —
särskilt med hänsyn till krigsmaterielens utveckling — numera ej äga
någon avgörande betydelse.

Vid bedömandet av frågan, huruvida sjöfartstekniska hänsyn böra
tillmätas någon större betydelse vid bestämmandet av platsen för flott -

Sjöfartsteknisk
utredning.

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 296.

stationen i Stockholms skärgård, har kommittén till en början fäst sin
uppmärksamhet vid den omständigheten, att den nya stora dockanläggning,
som måste komma till stånd i samband med varvets ordnande och
till vilken medel redan blivit beviljade, kan bliva av ej oväsentlig betydelse
för handelssjöfarten på Stockholm. Åven den största i Stockholm
befintliga dockan, nämligen flottans docka å Galärvarvet, förmår
icke mottaga fartyg av sådan storlek, som numera besöka Stockholms
hamn, och det måste utan tvivel betecknas som en stor olägenhet för
hamnen, att denna ej disponerar över tillräckliga dockningsmöjligheter.
1 illkomsten av en ny stor docka bör därför för stadens vidkommande
vara synnerligen välkommen.

Den nya dockans betydelse för handelssjöfarten bliver emellertid avgjort
större, om dockan förlägges till en så belägen plats, att arbetena
på haverister, som intagits i densamma, underlättas för de privata verkstäderna.
Ur denna synpunkt äro de i eller i närheten av Stockholm belägna
platserna att föredraga framför de längre bort belägna.

Dockans betydelse för handelssjöfarten kommer givetvis att ökas,
om dess dimensioner tilltagas så, att den förmår mottaga även de störsia
handelsfartyg, som överhuvud torde komma att besöka Stockholms hamn.
Kommittén finner det därför önskvärt, att dockans dimensioner ökas från
föreslagna 125 x 20 x 8 m. till 140 x 24 x 9 m.

Dockans betydelse för handelssjöfarten minskas till en viss grad,
om den föreslagna nya dockanläggningen vid Finnboda kommer till stånd.
Åven i detta fall kan det dock såväl för handelssjöfarten som även för
flottan vara av betydelse att inom Stockholms hamn disponera över
tvenne stora dockor, särskilt om den ena av dessa för en längre tid
är upptagen av ett omfattande reparationsarbete.

Kommittén har vidare ansett sig böra undersöka, om stationens
förläggande till den ena eller andra platsen kan vara till något hinder
lör en framtida utveckling av Stockholms hamn. I detta hänseende
torde från början kunna fastslås, att hamnens utvecklingsmöjligheter
icke kunna pa något sätt beröras av en stationsanläggning vare sig vid
Elfvik, Södergarn eller Torsbyfjärd, då dessa platser äro alltför avlägset
belägna. Icke heller torde hamnens utsträckande över det område,
som för närvarande disponeras av flottstationen i Stockholm, kunna
medföra någon mera tungt vägande fördel för Stockholms stad, då
järnvägsspår ej kunna lämpligen dit utdragas och kajerna sålunda i
huvudsak endast kunna komma den mindre trafiken tillgodo.

Fn stationsanläggning vid Kaknäs kan däremot komma att ligga
betänkligt i vägen för en utveckling av Stockholms hamn, särskilt om

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C.

hänsyn tages till den riktning, i vilken utvecklingsplanerna för närvarande
gå, men det synes likväl kommittén, att betydelsen av denna olägenhet
icke bör givas sådana dimensioner, att tanken på en stationsanläggning
vid Kaknäs enbart av denna anledning bör uppgivas, särskilt då utvecklingsmöjligheter
för stadens hamn finnas på andra håll.

Efter att även hava tagit i betraktande den inverkan, som isförhållandena
och upptagandet av en ifrågasatt farled till södra skärgården
kunna hava på bestämmandet av platsen för flottstationen, kommer
kommittén till den uppfattningen att, om än vissa sjöfartstekniska skäl
synas tala till förmån än för det ena och än för det andra förslaget, torde
dessa skäl, i likhet med de militära, icke vara av den art, att de kunna
tillmätas någon avgörande betydelse vid valet av plats för flottstationen.

Av de militära och sjöfartstekniska utredningarna framgår, att
varken militära eller sjöfartstekniska skäl utpeka den ena eller andra av
ifrågavarande platser såsom för en stationsanläggning särskilt lämplig,
men att icke heller någondera platsen ur vare sig militär eller sjöfartsteknisk
synpunkt kan betecknas såsom för en stationsanläggning avgjort
olämplig.

Med anledning härav har kommittén ansett sig böra utföra fullständiga
terrängundersökningar av dessa platser, där sådana icke förut
varit utförda, att tjäna till ledning vid utarbetandet av planerna för de
olika stations- och varvsanläggningarna.

Beträffande förvärvandet av det område å Södra Djurgården, som
erfordras för en utvidgning av den nuvarande stationen, har kommittén
begärt och erhållit nådigt bemyndigande att ingå i förhandling med
Stockholms stad och övriga ägare eller innehavare av mark inom ifrågavarande
område för åvägabringande av en preliminär överenskommelse
rörande de villkor, på vilka detsamma må kunna av Kungl. Maj:t och
kronan förvärvas. Beträffande de övriga platserna har kommittén sökt
att under hand införskaffa intill viss tid gällande anbud å försäljning av
de erforderliga områdena.

Slutligen har kommittén till ledning för detalj utredningarna utarbetat
här nedan intagna grunder för de olika stations- och varvsanläggningarna.

Med ledning av 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande har kommittén
beräknat det antal fartyg, som i fredstid avses att vara förlagt
till Stockholms station.

Stationen har i enlighet härmed planlagts för att giva tillräckligt
utrymme för dessa fartygs behov samt erforderliga kaserner och boställen

Resultatet av
den förberedande
undersökningen.

Grunder för
stations- och
rarv8anläggningarna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för personalen ävensom skolbyggnader m. m. för dennas utbildning.
Enligt från vederbörande militära myndigheter erhållna uppgifter, avseende
personalberäkningarna för år 1919, bör kasernutrymme beredas
för 1,200 man. I Stockholmsförslaget behöver emellertid ny kasern
uppföras för endast 800 man, då två av de nuvarande kasernerna avses
att bibehållas såsom sådana. Vid beräkningen av antalet boställslägenheter
för icke inkasernerad personal har kommittén i Stockholmsalternativet
ävensom, ehuru i något mindre utsträckning, i Kaknäsalternativet
räknat med att en stor del av personalen skall kunna erhålla
bostäder inom Stockholms stad, på sätt redan nu är fallet. Elfviks-,
Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen fordra däremot anordnandet av
ett mycket stort antal bostadslägenheter, då det av kommunikationshänsyn
måste anses uteslutet, att vid stationen tjänstgörande personal skall
kunna vara bosatt så långt borta som i Stockholm.

Sjökrigshögskolan synes vid en förflyttning av stationen böra kvarbliva
i Stockholm, såväl med hänsyn till att de bästa lärarkrafterna i regel
torde finnas i marinens överstyrelse som på grund av att eleverna behöva
äga tillgång till i staden befintliga bibliotek. Sjökrigsskolan synes
däremot böra flyttas med stationen i Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och
T orsby f j ärdsalternativen.

Vid en förflyttning av stationen utanför Stockholms stads område
eller till Kaknäs måste medel avses för uppförande av varmbadhus,
kyrka, folkskola, sjukhus, officersmäss, underofficersmäss och samlingshus
för arbetare och gemenskap, varjämte Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen
fordra anläggandet av en kyrkogård. I Stockholmsalternativet
däremot fordras endast uppförandet av en sjukstuga, likväl
endast i händelse att garnisonssjukhuset utflyttas till Järvafältet.

Sjökarteverket har icke något direkt samband med stationen och
torde vid en förflyttning av denna böra kvarbliva i Stockholm antingen
i sin nuvarande lokal eller i nyuppförd sådan.

Slutligen anser sig kommittén i detta sammanhang böra påpeka
det önskvärda i att lokaler beredas för flottans arkiv och historiska
samlingar.

Kommittén har icke ansett sig böra beräkna några medel vare sig
för en eventuell förflyttning av sjökarteverket eller för beredande av
lokaler för arkivet och de historiska samlingarna, då dessa frågor icke
direkt höra samman med flottstationslrågan, utan endast framkomma
som konsekvenser av stationens förflyttning eller omb3rggnad.

Varvet måste givas en sådan omfattning, att det i första hand kan
verkställa de å ovannämnda fartyg med tillhörande båtar, inventarier

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

m. in. ävensom å kustartilleriets till Stockholm förlagda flytande materiel
årligen förekommande översyns- och underhållsarbeten samt reparationer
och förändringar, som må bliva erforderliga, ävensom utrustning,
förrådskomplettering och avrustning.

Alen dessutom måste varvet under fredstid,

dels kunna med önskvärd hastighet utföra erforderliga underhållsoch
reparationsarbeten samt förrådskompletteringar m. m. å flottans
samtliga under vissa tider till Stockholm och dess skärgård för övningar
förlagda stridskrafter,

dels kunna utföra nybyggnader i den utsträckning, att dessa arbeten
kunna i lämpligt förhållande till arbetarstammen lämna full sysselsättning
under de tider, då varvet ej är så överhopat med arbeten för den
övriga materielen.

Ytterligare tillkommer vid bedömandet av varvets omfattning,

att det vid mobilisering, under anlitande av biträde från privatindustrien,
skall kunna med kortaste tidsutdräkt utföra såväl färdigrustningen
av de till stationen förlagda fartygen som även utrustning och eventuella
förändringar av den förhyrda materielen, såsom hjälpvedettbåtar, hjälpkanonbåtar,
dykeri-, isbrytar- ock sjuktransportfartyg in. m., samt

att det efter genomförd mobilisering, eventuellt under anlitande av
biträde från privatindustrien, skall kunna med önskvärd hastighet utföra
såväl underhållet som erforderliga reparationer efter haverier eller strid
å flottans samtliga till Stockholms skärgårdsområde förlagda stridskrafter.

På grund av dessa under olika förhållanden och tidpunkter under
året i hög grad varierande fordringar på varvets arbetsförmåga i kvantitativt
hänseende ställer det sig synnerligen svårt att kunna med någorlunda
bestämdhet fastslå den omfattning, som varvet, dess verkstäder,
förråd in. m. böra hava för att på mest effektiva och ekonomiska sätt
svara mot den fluktuerande efterfrågan å arbete, men har kommittén
ansett sig böra beträffande Kaknäs-''Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen
utgå från att de resp. varvens verkstäder och övriga anläggningar
planläggas för att, då de äro färdigbyggda, erhålla en omfattning,
överensstämmande med grunderna för förut utarbetade planer
för etablissementets förflyttning. Dessutom måste ytterligare plats beredas,
motsvarande vissa delar av redan tidigare förutsedd utvidgning
av anläggningarna, för att möta de behov, som flottans tillväxt, särskilt
inom viss materiel, kräver, varjämte anläggningarna planerats så, att de
medgiva en ytterligare, icke oväsentlig utvidgning, om och då så kan
bliva erforderligt.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

Kommunika tioner.

Stationens

vattenbehov.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I fråga om Stockholmsalternativet har kommittén delvis varit bunden
av att i största möjliga utsträckning utnyttja redan befintliga anläggningar,
men har kommittén även beträffande detta alternativ sökt fasthålla
ovan angivna synpunkter beträffande varvets omfång efter verkställd utvidgning
och ytterligare utvidgningsmöjligheter.

I Stockholmsalternativet har kommittén icke ansett sig böra ifrågasätta
anordnandet av en direkt spårförbindelse mellan stationsområdet
och statsbanenätet. I stället föreslås anordnandet av en färj förbindelse
mellan Djurgårdsvarvet och Stadsgården, och beräknas kostnaderna
härför till 165,000 kronor.

I Ka knäsalternativet hava icke några särskilda kostnader ansetts böra
beräknas för åstadkommandet av anslutning mellan stationsområdets spårnät
och statsbanornas spårnät vid Värtahamnen.

I fråga om anordnandet av järnvägsförbindelse mellan stationsområdet
och statsbanenätet i Lidingö- och Torshyfjärdsalternativen hava tidigare
omfattande utredningar verkställts, av vilka framgår, att stationens
kommunikationsfråga i Lidingöalternativen står i ett visst samband med
Lidingö köpings kommunikationsfråga och i Torsbyfjärdsalternativet är
beroende av en överenskommelse med järnvägsaktiebolaget Stockholm—
Saltsjön rörande trafik på Saltsjöbanan, varjämte i sistnämnda alternativ
frågan om Saltsjöbanans ändstation måste slutgiltigt ordnas.

Då dessa svävande frågor icke torde kunna avgöras, utan att ett
definitivt beslut i flottstationsfrågan dessförinnan fattats, har kommittén
icke ansett sig nu böra nedlägga några kostnader på ytterligare utredningar
i detta hänseende. Kommittén har därför inskränkt sig till att
verkställa en omräkning av de förut beräknade kostnaderna enligt nu
gällande priser, och har därvid funnit, att kostnaderna för anordnandet
av järnvägsförbindelse med statsbanenätet böra upptagas till följande
approximativa belopp:

i Elfviksalternativet............................. 2,700,000 kronor,

» Södergarnsalternativet .................... 2,500,000 s> samt

» Torsbyfjärdsalternativet ................. 3,100,000 »

I Stockholms- och Kaknäsalternativen förutsättes, att vattenbehovet
kan fyllas från Stockholms stads vattenledningsverk. Kostnader för
rörledningar inom stationsområdet hava i Stockholmsalternativet beräknats
till 300,000 kronor och i Kaknäsalternativet till 1,000,000 kronor.

It)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande övriga alternativ liar en utredning verkställts av aktiebolaget
Vattenbyggnad sbyrån i Stockholm. Byrån föreslår i Torsbyfjärdsnlternativet
anordnandet av en vattenledning från de på ett avstånd av omkring
o km. från stationen belägna sjöarna Insjön och Kovikstjärn för en
beräknad kostnad av 3,000,000 kronor, vartill komma kostnaderna för
vatten- och avloppsledningar inom stationsområdet, vilka beräknats till
1,315,000 kronor. I Lidingö alternativ en föreslås att gemensamt med
Lidingö köping anordna vattenledning från grusåsen vid Ulriksdal.
Kronans andel i kostnaderna äro för Södergarnsalternativet beräknade
till 1,964,000 kronor och för Elfviksalternativet till 2,030,000 kronor,
vartill komma kostnaderna för rörledningar inom stationsområdet med
1,315,000, resp. 1,250,000 kronor.

Det område, som i StocJcholmsalteniativet behöver förvärvas för flottstationens
utvidgning, är utmärkt å de såsom bil. 6 och 12 härvid fogade
kartorna. Större delen av området tillhör Stockholms stad och Stockholms
Grosshandelssocietet, och har kommittén, efter därtill erhållet nådigt
bemyndigande, med av staden utsedda underhandlare, vilka jämväl bemyndigats
att förhandla å Grosshandelssocietetens vägnar, den 12 mars
1917 träffat ett förslag till avtal av den lydelse, som angives i bil. 1.

Enligt detta avtal utgör kostnaden för förvärvandet av det Stockholms
stad och Grosshandelssocieteten tillhöriga området med därå befintliga
byggnader 7,000,000 kronor, av vilka 2,000,000 kronor äro avsedda
att betalas kontant och återstoden eller 5,000,000 kronor genom
upplåtande av ett område vid Kaknäs. Sistnämnda område skulle av
kronan få disponeras under 20 år från avtalets dag. Härtill kommer ytterligare
en summa av 1,000,000 kronor, utgörande ersättning för den genom av
kommittén föreslagen avstängning av farleden mellan Skeppsholmen och
Galärvarvet vållade försämringen av stadens hamnförhållanden, att kontant
betalas i vissa årliga poster, sedan avstängningen av farleden blivit verkställd.

För giltigheten av berörda avtal förutsättes, att ett mellan delegerade,
som enligt nådigt bemyndigande utsetts av chefen för sjöförsvarsdepartementet,
och representanter för Stockholms stad den 7 april 1916
träffat avtal (bil. 1) varder å ömse sidor godkänt. Genom sistnämnda
avtal upplåtas till staden vissa områden vid Lindarängen mot det att
staden till kronan betalar ett sammanlagt belopp av 1,600,000 kronor
samt till kronan överlåter äganderätten till Fjäderholmarna med tillhörande
strand- och vattenrätt.

Kommittén har sökt att införskaffa anbud å försäljning av de i enskild
ägo varande delarna av det för stationens utvidgning erforderliga

Markförvärv.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

området, men hava sådana anbud inkommit endast rörande några mindre
tomter. Under sådant förhållande torde det, vid flottstationens kvarblivande
på dess nuvarande plats, bliva nödvändigt att expropriationsvis förvärva
återstående delen av det i enskild ägo varande området, och torde kostnaden
för detta områdes förvärvande, med hänsyn såväl till det träffade
avtalet och de inkomna anbuden som till det värde, vilket av staden
åsatts dess mark, kunna beräknas till ett belopp av omkring 2,000,000
kronor.

De å Beckholmen befintliga tvenne dockorna äro av Stockholms
Grosshandelssocietet uthyrda till Bergsunds Mekaniska Verkstads Aktiebolag
genom kontrakt, gällande till och med år 1930. Av kommittén
inledda underhandlingar rörande de villkor, på vilka bolaget kunde vara
villigt att på Kungl. Maj:t och kronan överlåta sitt kontrakt om dispositionen
av dockorna, hava ännu ej slutförts. Ett av huvudvillkoren för
stationens bibehållande på nuvarande plats är emellertid, att åtminstone den
västra Beckholmsdockan omedelbart får av kronan övertagas i och för påbörjandet
av utvidgningsarbetena och, i händelse att en överenskommelse härom
ej kan med bolaget träffas, synas två utvägar stå kronan öppna att vinna detta
önskemål. Den ena av dessa ligger i att uppställa det villkoret för tilldelandet
av begärt statsunderstöd till den ifrågasatta dockanläggningen
vid Finnboda, att Finnboda varv, som för närvarande disponerar dockorna,
för erhållandet av statsunderstödet överlåter sin dispositionsrätt till endera
eller båda dockorna på kronan. Den andra utvägen består i exproprierandet
av nyttjanderätten till den västra eller eventuellt båda
dockorna, vilket likväl förutsätter, att det förslag till ny expropriationslag,
som förelagts riksdagen, bliver godkänt.

Det statsverket tillhöriga område, som för en stationsanläggning vid
Kaknäs behöver tagas i anspråk, framgår av den såsom bil. 8 härvid
fogade kartan. Kostnaderna för markförvärv hava i detta alternativ beräknats
till 415,000 kronor, innefattande viss ersättning till Djargårdskassan
och innehavarna av sådana lägenheter, som avses att tagas i anspråk
för statsverkets behov.

I Elfviksalternativet hava inga anbud inkommit å försäljning av det
för stationsområdet erforderliga området. Med ledning av förda underhandlingar
har kommittén beräknat kostnaderna för markförvärv i detta
alternativ till 4,400,000 kronor.

I Södergarnsalternativet hava anbud inkommit på i det närmaste afl
den mark, som erfordras för flottstationen, och hava kostnaderna för
markförvärv här upptagits till 2,565,000 kronor.

I Torsbyfjärdsalternativet hava anbud inkommit på försäljning av
omkring Vs av den mark, som erfordras för stationen. De återstående de -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

lama av det för anläggningen erforderliga området måste i händelse av
en stations förflyttning till Torsbyfjärd expropriationsvis förvärvas. Med
ledning av de inkomna anbuden bär kostnaden för markförvärv i detta
alternativ beräknats till 4,150,000 kronor.

De av kommittén utarbetade planerna äro avsedda att tjäna till ledning
vid utarbetandet av detaljerna för det förslag, som eventuellt må
beslutas att komma till utförande. Att kunna exakt beräkna och förutse
erforderliga utrymmen och utvecklingsbehov vid anläggningar, som i
vissa fall äro avsedda att komma till utförande först om 12 till 15 år,
låter sig ej gorå, och eu blivande arbetsledning måste därför äga frihet
att efter för handen varande omständigheter och vunnen erfarenhet ordna
arbetet samt inom ramen av de beräknade kostnaderna vidtaga de förändringar,
som kunna befinnas erforderliga.

Planer över de olika förslagen återfinnas i de såsom bil. 7—11
utmärkta kartorna. Kommitténs beskrivningar över Stockholms-, Kaknäs-
och Elfviksförslagen torde få här bifogas såsom bil. 2.’"'')

Vid Stockholmsförslagets utarbetande (bil. 7) har kommittén eftersträvat
att reducera de olägenheter, som av skilda myndigheter ur varvsteknisk
synpunkt framhållits emot flottstationens bibehållande å nuvarande
plats, varjämte största möjliga hänsyn tagits till att söka dels
bibehålla Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med deras
kraftigt kuperade terräng och omfattande planteringar, dels giva de nya
byggnaderna ett värdigt och med nuvarande byggnadsstil väl harmonierande
yttre.

Kaknäsförslaget (bil. 8) har utarbetats med ledning av de av 1900
års flottstationskommitté och 1902 års stationssakkunniga uppgjorda förslagen
till ny flottstation vid Kaknäs, med iakttagande av i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 gjorda erinringar,
samt ansluter sig med några smärre undantag till det av 1916 års
sakkunniga uppgjorda 1916 års Kaknäsförslag, alt. B.

Elfviksförslaget (bil. 9) har utarbetats med ledning av 1904 och
1907 års Elfviksförslag. Vid planernas uppgörande har hänsyn tagits
dels till att de såsom önskvärda, men ej oundgängligen för anläggningen
nödvändiga tomterna icke omedelbart må behöva tagas i anspråk och dels
till att de å denna del av Lidingön belägna, i flera fall dyrbara villaanläggningarna
i största möjliga utsträckning må kunna användas såsom
bostäder åt stationens personal.

*) Beträffande beskrivningar över Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen torde
få hänvisas till kommitténs betänkande.

Beskrivning
över flottstationsförslagen.

Bränsledepå.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

För Södergamsförslaget (bil. 10) hava omfattande avvägningar och
borrningar i land och utanför liggande vattenområden utförts. Av dessa
terrängundersökningar och borruingar har bekräftats den redan vid kommitténs
förberedande undersökningar vunna uppfattningen att, ehuruväl områdets
konturer med den djupa och väl skyddade Södergarnsviken synas kunna
medgiva eu lämplig planering av varv med dockor, slipar och verkstäder,
förorsaka de branta stränderna och den kraftigt kuperade terrängen
med höjder om 20—35 m. omedelbart intill stränderna mycket dyrbara
terrasseringar och svårighet att å vissa delar framdraga kajer av önskvärd
bredd. Då därtill kommer, att markens beskaffenhet mellan höjderna
är synnerligen olämplig för uppförande av tyngre byggnader på
grund av att djupet till fast botten här är avsevärt, hava även grundläggningskostnaderna
för vissa verkstadsbyggnader ökats högst väsentligt.
Liksom i Kaknäsförslaget hava olika delar av anläggningarna förlagts
på skilda höjder över vattenytan för att i möjligaste mån reducera de
höga terrasseringskostnaderna.

\id utarbetandet av planen för Torsbyfjärdsförslaget (bil. 11) har
1907 års försvarskommittés förslag till flottstation vid Torsbyfjärd i huvudsak
följts med de förändringar, som betingats av sjökrigsmaterielens
utveckling under den gångna 1 O-årsperioden.

Frågan om anläggandet i Stockholms skärgård av en depå för
flottans räkning av kol och oljor bar sedan länge stått på dagordningen.
Behovet härav har givetvis i och med krigsfartygsmaterielens
utökning och oljeeldnings införande även på vissa äldre pansarbåtar
blivit allt mer kännbart. Erfarenheterna från den år 1914 anbefallda
mobiliseringen och de svårigheter, som det pågående kriget visat sig
förorsaka med hänsyn till införseln av dessa förbrukningsartiklar,
synes också utgöra en kraftig maning att ej längre undanskjuta
denna viktiga fråga. Då det obetydliga område, som å Galärvarvet
kunnat avses för upplag av kol, varit alldeles otillräckligt, hava för
flottans räkning måst förhyras kolgårdar vid Värtahamnen, för vilka hyrestiden
emellertid utgått den 1 oktober 1916. Det har synts kommittén
icke lida något tvivel, att anläggandet av en depå för såväl kol som för
stridsfartygen erforderliga oljor av olika slag kommer att i längden
medföra avsevärda besparingar för statsverket. För förvaring av brännolja
finnas för närvarande inga tillräckliga anordningar vare sig å eller
i närheten av Stockholms station. I likhet med myndigheterna anser
kommittén därför lämpligt, att denna fråga upptages till behandling i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

samband med spörsmålet om förflyttning av flottans station i Stockholm,
varmed den för övrigt äger ett naturligt samband.

Kommittén uttalar som sin uppfattning, att bränsledepån tillsvidare
endast behöver anordnas för 60,000 ton kol, med utvecklingsmöjlighet
upp till 100,000 ton, samt för 12,000 ton brännolja, förvarad i
minst 8 olika cisterner. I enlighet härmed har det totala utrymmet beräknats
till omkring 60,000 kvadratmeter och kaj utrymmet till 400 meter.

Enligt förberörda mellan statens och Stockholms stads delegerade
träffade avtal av den 7 april 1916 (bil. 1) skulle till staten överlämnas
Fjäderholmarna med tillhörande strand- och vattenrätt. I fråga om
Stockholms- och Kaknäsalternativen, där utrymme för bränsledepån icke
tinnes inom resp. stationsområden, utan endast skjul och cisterner beräknats
för omkring 2,000 ton kol och 100 kubikmeter olja, har kommittén
intet att erinra häremot, särskilt som avståndet mellan stationsområdet
och depån härigenom bliver skäligen obetydligt. I Lidingö- och
Torsbyfjärdsalternativen har kommittén däremot ansett, att bränsledepån
bör förläggas inom stationsområdet, vars storlek beräknats i enlighet
härmed.

Kostnaderna för bränsledepåns anordnande hava i de olika alternativen
approximativt beräknats till 2,000,000 kronor.

Frågan om anordnandet av en ny torpedinskjutningsstation för
flottans station i Stockholm är så till vida oberoende av flottstationsfrågan
i övrigt, att platsen för torpedinskjutningsstationen icke är förbunden
med platsen för flottstationen. Fastmera är torpedinskjutningsstationens
läge i första hand beroende av tillgången till ett vattenområde,
som erbjuder en rak bana av tillräcklig längd och ej äger ett alltför
stort vattendjup. Icke dess mindre finner kommittén det av nedan angivna
omständigheter vara önskvärt, att frågan om torpedinskjutningsstationen
upptages till prövning i samband med stationsfrågan.

För inskjutning av torpeder, tillhörande Stockholms station, har tidigare
använts en inskjutningsstation vid Brandalsund, där banornas
längd dock icke uppgår till mer än 1,500 meter. Sedan de moderna torpedernas
skjutvidd ökats till 4,000 å 6,000 meter och därutöver, har
inskjutningsstationen vid Brandalsund icke längre kunnat användas, varför
inskjutningsbron vid densamma under senaste tiden icke underhållits.
På grund härav hava Stockholms station tillhörande torpeder måst sändas
till Karlskrona för att inskjutas vid den därstädes befintliga inskjutningsstationen.
Att detta förfaringssätt varit tidsödande och medfört

Torped inskjutnings station.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

särskilda kostnader, torde ligga i öppen dag. Därtill kommer, att vid
transport å järnväg av inskjutna torpeder lära uppstår, att torpederna
bliva utsatta för stötar, varigenom deras träffsäkerhet riskeras, samt att
inskjutningsbanan i Karlskrona genom den ökade torpedtillverkningen
vid därvarande torped verkstad blivit så hårt anlitad, att svårigheter ansetts
möta att vid nämnda bana medhinna inskjutningen av Stockholms
station tillhörande torpeder. Olämpligheten ur mobiliseringssynpunkt
av att i närheten av Stockholms station sakna tillgång till en torpedinskjutningsstation
torde även lätt inses.

I årligen upprepade framställningar under åren 1907—1913 har av marinförvaltningen
såsom en lämplig plats för den på grund av nu nämnda
lorhållanden synnerligen behövliga torpedinskj atningsstationen förordats
visst område å egendomen Södergarn å Norra Lidingön. Härifrån kunde
en bana på lämpligt djup utstakas längs Askrikefjärden i ostlig riktning
till Långholmsfjärden. Sedermera har marinförvaltningen framlagt förslag
om inskjutningsstationens förläggning något västligare på Lidingön
till Bosön, varifrån en bana om 6,500 meters längd kan anordnas.

Med hänsyn till de moderna torpedernas skottvidd och den alltjämt
fortgående utvecklingen av torpedvapnet har det synts kommittén önskvärt,
att vid den nya inskjutningsstationen hade kunnat anordnas en
bana av 10,000 meters längd. Någon plats, som medger anordnandet
av en så lång inskjutningsbana och samtidigt erbjuder ett lämpligt
vattendjup, synes emellertid ej finnas inom Stockholms skärgård, och
kommittén finner sig under sådant förhållande ej kunna göra någon
invändning mot den av myndigheterna föreslagna platsen.

Torpedinskjutningsstationen vid Bosön har beräknats betinga en
kostnad av 173,500 kronor förutom utgifterna för markförvärv. 1 Södergarnsalternativet
ingår den för inskjutningsstationen avsedda marken i
det område, som föreslås att förvärvas för flottstationen, och några
särskilda utgifter för markförvärv behöva sålunda i detta alternativ icke
beräknas. I övriga alternativ tillkomma kostnaderna för markförvärv,
vilka, då det behövliga området icke överstiger 8,000 kvadratmeter, icke
torde behöva beräknas till högre belopp än omkring 24,000 kronor,
motsvarande ett pris av 3 kronor för kvadratmeter. Kostnaderna för
torpedinskj utningsstationen hava i enlighet härmed upptagits till följande
belopp:

i Södergarnsalternativet
» övriga alternativ..........

173.500 kronor,

197.500 » .

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296

För uppgörande av kostnadsberäkningar för de olika förslagen hava
med biträde av ingenjör- och byggnadsdepartementen vid flottans varv
i Stockholm, i anslutning till av tidigare flottstationskommittéer och
sakkunniga utarbetade detaljritningar och terrängundersökningar, dels
kompletterande detaljritningar å verkstäder och andra byggnader samt
specifikationer å verkstads- och elektriska anläggningar utarbetats, dels
ytterligare borrningar och avvägningar utförts, varöver borrnings- och
avvägningskartor samt profiler upprättats, dels även prisuppgifter och
preliminära anbud från större entreprenörer, maskinfirmor och andra leverantörer
infordrats. Kostnadsberäkningarna äro med ledning härav
utarbetade enligt i februari 1917 gällande å-pris. I överensstämmelse
med vad som erinrats rörande planerna för de olika förslagen måste
även kostnadsberäkningarna anses såsom approximativa, då de gälla
arbeten för så långa tidsperioder som ända upp till 15 år. Ävenså
kunna under nuvarande osäkra ekonomiska förhållanden inträffa ytterligare
prisförhöjningar, som icke äro möjliga att beräkna, ehuru det ej
heller torde vara helt uteslutet, att anläggningskostnaderna vid återgång
till normala förhållanden kunna komma att nedbringas under de nu beräknade.

Ehuruväl således kostnadsberäkningarna icke kunna anses bindande,
äro de dock fullt användbara vid jämförelse mellan de olika förslagen
för att kunna bedöma, vilket av dem med hänsyn till anläggningskostnaderna
kan anses vara mest fördelaktigt.

Kostnadsberäkningarna, i vilka även ingå kostnaderna för arbetsledning,
ritningar, kontroll m. m. under arbetenas utförande, hava för
att så långt som möjligt kunna jämföras med kostnaderna för tidigare
utarbetade förslag, i huvudsak uppställts i enlighet med dessa, men kunna
dock icke utan vissa omräkningar och omflyttningar direkt jämföras med
desamma. Av efterföljande tablå framgå närmare kostnaderna under
skilda poster för de av kommittén utarbetade stationsförslagen.

Kostnadpberäkningar

och arbetsplaner.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.)

Kringl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Jämförande tablå över kostnaderna för de av 1916

	s t	o rd O o	1 m.	K a k n ä s.
A. Varvets område.
Terrasseringsarbeten o. spåranordningar... Kajbyggnader och broar..................... Byggn. för allm. varysdriften m. m....... » » artilleridepartementet ......... » » torpeddepit och flygvapnet ... » » ekipagedepartementet ......... » » min » » » ingenjör » ......... » » byggnads » ......... Motorer, maskiner m. m. i verkstäderna. Transportmateriel m.m. utom verkstäderna Elektrisk kraft och belysning .......	1.713.000 4.096.000 1.402.000 237.000 607.000 95,000 140.000 6.171.000 2.185.000 287.000 1.103.000	18,036,000		6.319.000 5,219,700 2.037.000 563.000 873.000 426.000 583.000 6,870,300 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	26,880,000
B. Stationens område.
Terrasserings- och vägarbeten ............. Kajbyggnader och broar..................... Allmänna byggnader m. m................ Elektrisk belysning...........................	385.000 2,206^000 1,968,000 300.000	4,859,000		1.300.000 1.339.000 5.268.000 475,000	8,382,000
C. Gemensamma anläggningar.
Elektriska ledningar ....................... Vattenledning ......... Järnväg ............................... Telefonanläggning ............................	13,000	i 13,000	22,908,000	16,000	16,000	35,278,000
D. Kommunala anläggningar.
Terrasserings- och vägarbeten ............ Byggnader m. m.............................. Elektrisk belysning..........................	—			20,000 746,000 55,000	821,000
E. Boställen m. m.
Bostadshus ...................... Planering, vägar, planteringar ...... Gas-, vatten- och avloppsledningar ... Elektrisk belysning......	3,012.000 250.000 300.000 100.000	3,662,000	3,662,000	7,346,500 500.000 400.000 250.000	8,496,500	9.317,500

Summa			26,570,000			44,595,500
Markförvärv c: a			5.000,000			415,000
Kostnad för stationsanläggningen			31,570,000			45,010,500
Tillkomma för: Torpedinskjutningsstation .......... Bränsledopå..........................			197,500 2,000,000			197,500 2,000,000
Totalsumma			33,707,500	\| 47,208,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

års flottstationskommitté uppgjorda stationsiörslagen.

E 1 f v i k.	S ö	jerga	r n	T o i	s b y f j ä	r cl.
7.075.000 4.716,450 2.048.000 563.000 873.000 426.000 583.000 9.080.000 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	29,353,450		9,048,518 7,719,030 2,429,500 601,000 873.000 426.000 583.000 10,017,152 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	35,686,200		6.549.500 9.068.500 2,3511500 629.000 873.000 426.000 583.000 10,175,000 185.000 2.305.000 309.000 1.190.000	34,644,500
1.525.000 1.964.000 5.505.000 480,000	9,474,000		1.993.600 2.367.600 5,505,000 480,000	10,346,200		1,943,500 2,216,000 5,518,000 480,000	10,157,500
300,000 1.015.000 2.700.000 17,000	4.032,000	42,859,450	262,500 982,000 2,500,000 17,000	3,761,500	49 793,900	622,500 1,500,000 3^100,000 20.000	5,242,500	50,044,500
20,000 1,824,000 160,000	2,004,000	20,000 1,791,000 147,500	1,958,500		20,000 2,309,000 267,500	2,596,500
15,843,500 750.000 600.000 350,000	17,543,500	19,547,500	15,843.500 750.000 600.000 350,000	17.543,500	19,502,000	15,843,500 750.000 600.000 350,000	17,543,500	20,140,000
		62,406,950 4,400,000			69,295,900 2,565,000			70,184,500 4.150,000
		66,806,950			71,860,900			74,334,500
		197,500 ■ 2,000,000			173,500 2,000,000			197,500 2,000,000
		69,004,450			74,034,400			76,532,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I fråga om fördelningen av de årliga utgifterna för stationsanläggningen
jämte markförvärv vid utförandet av de olika förslagen liar kommittén
förutsatt, att samtliga utgifter för markförvärv skola täckas under
år 1917. För arbetena under åren 1917 ock 1918 avses endast att taga
i anspråk det av värnskattemedel avsatta beloppet av 1,400,000 kronor.
För Stockholmsalternativet bär sedermera räknats med ett årligt byggnadsanslag,
varierande mellan 2,2 ock 2,5 miljoner kronor, vilket anslag
under det sista byggnadsåret beräknats nedgå till omkring 1,5 miljoner
kronor. Ombyggnaden beräknas vara avslutad under år 1929. 1 Kak näsalternativet

har kommittén i likhet med 1916 års sakkunniga räknat
med, att den nya stationen skall utbyggas i tre olika byggnadsperioder
samt att delar av det nuvarande stationsområdet efter varje periods avslutande
skola frigöras till försäljning. De årliga byggnadskostnaderna
äro under det första byggnadsskedet beräknade till omkring 3,7 miljoner
kronor, under andra byggnadsskedet till omkring 4,8 å 4,9 och under
tredje byggnadsskedet till omkring 5,1 miljoner kronor. Utbyggnaden
beräknas vara avslutad under år 1928.

1 övriga alternativ skulle det givetvis för en eventuell planering och
framgångsrik försäljning av stationens nuvarande område, i överensstämmelse
med vad som föreslagits vid Kaknäsalternativet, vara av den största
betydelse, att vissa bestämda större områden av detsamma utrymdes, i
den mån detta med hänsyn till det nya etablissementets färdigställande
kunde ske, så att överflyttningen kunde försiggå och verksamheten upptagas
successivt på den nya platsen. Därvid torde böra förutsättas att,
då den nya dockan och verkstaden äro det för närvarande mest trängande
av anläggningarna, dessa i första hand jämte tillhörande delar av den
egentliga varvsverksamheten måste komma till utförande. Härigenom
skulle emellertid varvet såsom helhet splittras, vilket, med hänsyn till
den nya platsens stora avstånd från nuvarande stationsanläggning, icke
kunde undgå att inverka menligt på varvsdriften och, om splittringen
utsträcktes över en längre tidsperiod, otvivelaktigt skulle komma att
medföra verkliga olägenheter. Arbetets natur talar sålunda för att iordningsställandet
av de för hela varvsverksamhetens koncentrering på det
nya stället erforderliga anstalterna sker i en följd och att överflyttningen
av varvet först därefter verkställes. Men därtill kommer, att även avsevärda
olägenheter med hänsyn till samarbetet mellan varv och station,
då personal från den senare i stor utsträckning användes vid varvsdriften,
måste uppstå, om varv och station äro så långt avlägsna från
varandra, som här skulle bliva fallet. Det har därför synts kommittén,
att vid flottstationens förläggning till Lidingön eller längre ut i skärgården

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

alla skäl tala för ett sådant tillvägagångssätt vid arbetenas utförande, att
såväl de för varvsdriften som de för militärdepån nödvändiga arbetena å
den nya stationen färdigställas i deras helhet, innan någon rubbning sker
av flottans nuvarande station, samt att verksamhetens förflyttning därefter
verkställes i det närmaste samtidigt, så att hela det nuvarande stationsområdet
utrymmes på en gång.

Kommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner
för Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen bifogas såsom bil. 3.°)
Detaljerade kostnadsberäkningar för Stockholmsförslaget återfinnas i bil. 4.

Av förestående utredning framgår, att flottstationen bör vara förlagd
innanför Vaxholms fästning, samt att varken militära eller sjöfartstekniska
synpunkter utpeka den ena eller andra platsen därstädes såsom den för
en stationsanläggning avgjort lämpligaste. Samtliga de av kommittén
undersökta stationsförslagen hava vidare ur varvsteknisk synpunkt visat
sig vara fullt tillfredsställande och så pass likvärdiga, att intetdera förslaget
ur denna synpunkt kan givas ett bestämt företräde framför de
övriga. Under sådant förhållande har kommittén kommit till den uppfattningen,
att de ekonomiska synpunkterna böra vara utslagsgivande i
fråga om valet av plats för flottstationen i Stockholms skärgård.

De beräknade anläggningskostnaderna i de olika stationsalternativen
äro avsedda att fördelas över en följd av år, från 1917 till 1928 å 1932, på
sätt av tablån å sid. 30 och 31 närmare framgår. En jämförelse mellan
de olika förslagen bör därför även innefatta en undersökning av huru kostnaderna
ställa sig, om samtliga utgifter diskonteras till en gemensam tidpunkt,
och har härtill valts den 1 juli 1917. Resultatet av denna under
sökning återfinnes å sid. 32 jämsides med de totala anläggningskostnaderna.

*) Beträffande kostnadsberäkningar och arbetsplaner för Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen
torde få hänvisas till kommitténs betänkande.

Kommitténs

förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

över approximativ iördelning av de årliga utgifterna för stationsanläg

av de av IDIG års flottstationsk

Stockholmsförslaget.

A r.	varv och		markförvär	V	torpedin- skjutnings- station.
	station samt bostäder.	av staden köpta tomter.	av etisk, köpta tomter.	farvattens- avstäng- ning.	summa markför- värv.	bränsle- depå.	summa.
19] 7 .............................................	) 200,000 )	2,000,000 2,000,000	—	4,000,000	—	—	4,200,
1918 .......................................	1,200,000	—	—	—	—	—	—	1,200,
1919 ............................................	2,265,000	—	—	—	—	97,500	500,	2,862,
1920 .......................................	2,240,000	—	—	—	—	100,000	750,000	3,090,
1921 .......................................	2,307,000	—	—	—	—	—	750,	3,057,
1922 ............................................	2,482,000	—	—	—	—	—	—	2,482,
1923 ...................................	2,392,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,492,
1924 ...........................................	2,361,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,461,
1925 .................................... ........	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,500,
1926 ................................	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,500,
1927 .............................................	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	—	2,500,
1928 .............................................	2,400,000	—	—	100,000	100,000	—	__	2,500,
1929 ..................	1,523,000	—	—	100,000	100,000	—	—	1,623,
1930 .............................	—	—	—	100,	100,	—	—	100
1931 .........................	—	—	—	100,000	100,000	—	—	100,
1932 ...........................	—	—	—	100.000	100,000	—	—	100,
*) Av redan avsatta yärnskattemedel.	26,570,OOo\|	2,000,	2,000,000	1,000,	5,000,	197,	2,000,	33,767,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

h 1 å

jämte markförvärv samt torped inskjutningsstation och bränsledepå vid utförandet
mitté uppgjorda stationsförslagen.

Kaknftsförslaget.	Elfviksförslaget.	Södergarnsförslaget.	Torsbyfjärdsförslaget.
varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	summa.	varv och station samt bostäder.	markför-värv, tor-pedinskj.-station o. bränsle-depå.	summa.
*) 200,000	415,000	615,000	*) 200,000	4,400,000	• 4,600,000	*) 200,000	2,565,000	2,765,000	*) 200,000	4,150,000	4.350.000
*) 1,200,000	—	1,200,000	*) 1,200,000	—	1,200,000	•) 1,200,000	—	1,200,000	*) 1,200,000	—	1,200,000
3,680,000	597,500	4,277,500	5,000,000	597,500	5,597,500	5,000,000	573,500	5,573,500	5,000,000	597,500	5,597,500
3,680,000	850,000	4,530.000	5.000,000	850,000	5,850,000	5,000,000	850,000	5,850,000	5,000,000	850,000	5,850,000
3,680,000	750,000	4,430,000	5,000,000	750,000	5,750,000	5,000,000	750,000	5,750,000	5,000,000	750,000	5,750,000
3,680,000	—	3,680,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
3,680,000	—	3,680,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
4,800,000	—	4,800,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
4,900,000	—	4,900,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	-	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
4,900,000	—	4,900,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,600,000	5,000,000	—	5,000,000
5,095,500	—	5,095,500	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
5,100,000	—	5,100,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	-	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5.000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	—	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	—	1,006,950	—	1,006,950	5,000,000	—	5,000,000	5,000,000	—	5,000,000
—	—	—	—	—	—	2,895,900	—	2,895.900	3,784,500	—	3,784.500
44,595,500 2,612,500 47,208,000	62,406,950	6,597,500	69,004,450	69,295,900 4,738,500	74,034,400	70,184,500	6,347,500	70,532,000

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Anläggnings kapital.

Kr.

Kostnaden disFärdigbyggd
konterad till den
år 1917.

Kr.

Stockholm

Kaknäs......

Elfvik ......

33,767,500

47.208.000
69,004,450
74,034,400

76.532.000

1929 26,032,210

1928 34,821,290

1931 50,350,635

1932 51,903,606

1932 53,937,806

Södergarn...
Torsby fjärd

Av den ekonomiska utredningen framgår sålunda, att anläggningskostnaderna
enligt de av kommittén utarbetade stationsförslagen ställa
sig allt högre, ju längre bort från huvudstaden de för anläggningen
ifrågakommande platserna äro belägna. Orsakerna härtill kunna i korthet
angivas sålunda: dyrare förbindelser, dyrare vattenledningar och framför
allt ett större antal bostadslägenheter. Stockholmsalternativet har visat
sig vara det billigaste, och sålunda avsevärt mindre kostsamt jämväl än
Kaknäsalternativet, vartill den främsta anledningen är att söka i det förhållandet,
att en stor del av redan befintliga anläggningar kunna utnyttjas
vid stationens kvarblivande på dess nuvarande plats.

Det är emellertid tydligt, att en ekonomisk jämförelse icke kan
grundas enbart på anläggningskostnaderna för resp. alternativ, utan
att även olikheter i årskostnader av skilda slag måste tagas i betraktande.
Därjämte måste hänsyn tagas till värdet av all den mark, som
för anläggningen tages i anspråk, även då denna redan befinner sig i
statens ägo.

Olikheter i de årliga kostnaderna kunna framträda huvudsakligen i
fråga om bostäder, trafikleder, elektriska anläggningar och vattenledning.
För de tre sistnämnda hava anläggningskostnaderna upptagits i beräkningarna,
och driftkostnaderna torde för statsverkets vidkommande icke förete
sådana olikheter, att dessa kunna avsevärt inverka på jämförelsen. Tydligt
är dock, att resorna till och från huvudstaden komma att förorsaka tidsförlust
och kostnader för stationens personal, större ju avlägsnare stationen
förlägges. Åven för vattenledningen torde åtminstone en del av
stationssamhällenas innebyggare få vidkännas större kostnader vid avlägsnare
förläggning.

Kostnaderna för bostäder variera betydligt i olika alternativ, från
3,662,000 kronor i Stockholmsalternativet till 17,543,500 kronor å Lidingön
och vid Torsbyfjärd. Dessa kostnader äro emellertid icke av
samma natur som övriga anläggningskostnader, i det att de i viss mån
förräntas genom minskning i inkvarteringsbidragen. 1907 års försvars -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 29(1. 33

kommitté har i detta hänseende beräknat, att det kapital, som kräves
för utförande av erforderliga bostadsbyggnader, efter avdrag av underhållskostnaderna
skulle komma att förränta sig med omkring 3 %. 1

betraktande av byggnadskostnadernas stegring utan motsvarande höjning
av inkvarteringsbidragen har flottstationskommittén icke ansett sig böra
för närvarande räkna med större ränteavkastning än cirka 2 Va %, medan
statens ränteutgifter torde böra beräknas efter omkring 5 %. Vid en ekonomisk
jämförelse mellan de olika förslagen bör sålunda göras ett avdrag,
motsvarande halva byggnadskostnaden i resp. alternativ, enär å denna
del av kostnaden full ränteavkastning kan sägas erhållas.

Slutligen återstår att värdesätta de staten tillhöriga områden i Stockholm
och vid Kaknäs, som för dessa båda alternativ skulle tagas i anspråk,
omfattande på det förra stället 367,800 kvm. och på det senare
1,647,000 kvm. En dylik värdesättning, som vid jämförelsen i likhet
med övriga kostnader tydligen måste så vitt möjligt hänföras till nuvarande
tid, erbjuder givetvis stora svårigheter. Därom vittna också
alla de olika försök till värdering, som under årens lopp utförts, och
som givit väsentligt olika resultat.

De värden, som vid här föreliggande jämförelse böra åsättas resp.
områden, äro beroende på den ekonomiska behållning, som vid en
försäljning av områdena kan erhållas, och det är tydligen ytterst
vanskligt att i förväg kunna bedöma denna fråga, som röner inverkan
av många ovissa faktorer. Kommittén anser det icke uteslutet, att en
försäljning av flottstationens nuvarande område efter hand skall kunna
inbringa det belopp av 24 å 27 miljoner kronor, vartill dessa områden
vid föregående tillfällen värderats. För en jämförelse mellan de olika
stationsområdenas nutidsvärden har kommittén haft en viss ledning av
de markvärden, som under förhandlingarna med Stockholms stad åsatts
de därav berörda områdena å Djurgården och vid Kaknäs. Med hänsyn
jämväl till att de staten tillhöriga områdena äro relativt stora och
till de rådande förhållandena å tomtmarknaden i huvudstaden med omnejd
— varom vidare här nedan — har kommittén ansett sig kunna uppskatta
det behållna värdet av statens mark inom det nuvarande stationsområdet
till omkring 14 miljoner kronor, och vid en station vid Kaknäs
till omkring 16 miljoner kronor, båda dessa värden hänförda till tiden 1
juli 1917.

I enlighet med dessa beräkningsgrunder, som givetvis endast kunna
vara av approximativ natur, men dock torde lämna en nöjaktig föreställning
om de ekonomiska faktorer, som huvudsakligen inverka på

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 käft. (Nr 296.) 5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

jämförelsen, hava nedanstående avrundade jämförelsetal för de olika alternativen
framkommit, innefattande således dels nybyggnadskostnader,
diskonterade till den 1 juli 1917 och med angivet avdrag för bostäder,
dels värdet av för resp. stationsanläggningar i anspråk tagen mark, vare
sig denna nu tillhör staten eller skall förvärvas.

Stockholm..................................................... kr. 43,700,000

K aknäs ........................................................ » 47,800,000

Elfvik ........................................................... » 44,000,000

Södergarn................................................. » 45,800,000

Torsby fjärd................................................... » 47,900,000

I betraktande av frågans stora omfattning är skillnaden mellan de

olika alternativen relativt liten, dock synes Stockholmsförslaget vid sidan
av Elfviksförslaget vara gynnsammast ställt även vid den mera allsidiga
ekonomiska jämförelse, som kommittén här sökt göra. Därvid bör emellertid
erinras, att stationen i Stockholm beräknats bliva fullt färdig ett
par år tidigare än vid Elfvik; förutsättes samma utbyggnadstid, ställer
sig jämförelsekostnaden för Stockholmsförslaget avgjort lägst. Till förmån
för Stockholmsalternativet kan i detta sammanhang ytterligare anföras
att, då utbyggandet av en ny stationsanläggning tager en lång tid
i anspråk, det ej kan undvikas, att under denna tid vissa kostnader måste
nedläggas på förbättringar av det nuvarande otidsenliga varvet och reparationer
av varvets och stationens föråldrade byggnader. Statsverkets
utgifter komma härigenom att vid en förflyttning ökas med ett belopp,
vars storlek dock ej kan i förväg beräknas. Under alla förhållanden
framstår ytterligare vid detta resultat såsom ett avgörande ekonomiskt
företräde för Stockholmsförslaget det väsentligt lägre kapitalutlägg, som
där kräves, uppgående till 13 å 43 miljoner kronor.

Tillförlitligheten av den verkställda värderingen är, såsom kommittén;
redan framhållit, till stor del beroende av det ekonomiska utbyte, som
i de olika alternativen kan erhållas genom försäljning av den staten nu
tillhöriga marken inom det nuvarande stationsområdet och vid Kaknäs.
Utöver vad kommittén redan uttalat rörande det vanskliga i att verkställa.
eu sådan värdering anser sig kommittén ytterligare böra påpeka, att redan
nu från statens sida en betydande försäljning av tomtmark pågår å Norra
Djurgården. Beslut har därjämte fattats om försäljning av Svea ingenjörkårs
nuvarande område, varjämte frågorna om försäljning av det s. k.
Mariebergsområdet och vissa delar av Karlbergsområdet endast tillsvidare
torde vara undanskjutna, och det synes under sådant förhållande knappast
vara ekonomiskt klokt att utsläppa ytterligare ett stort antal

Kanyl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2%.

dyrbara tomter i marknaden. Enligt vad kommittén erfarit, har den
nu pågående försäljningen å Norra Djurgården icke givit den ekonomiska
behållning, som därav beräknats, och då priserna äro beroende
av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på tomter är det antagligt,
att en rikligare tillgång på till försäljning upplåten tomtmark skall komma
ntt ytterligare försämra det ekonomiska utbytet av försäljningen. Vid stationens
kvarblivande på dess nuvarande plats behöver en sådan forcerad
och därför troligen ekonomiskt ogynnsam försäljning ej äga rum, utan
staten bibehåller i stället i sin ägo och förökar ytterligare ett tomtområde,
som redan nu är värdefullt, och som i en framtid kan beräknas
bliva än värdefullare.

En ekonomisk synpunkt, som till sist bör vidröras, är frågan om statsverkets
årliga kontanta utlägg i de olika alternativen, vilken fråga väsentligt
inverkar på företagets finansiering. För att så långt som möjligt nedbringa
de ovan antydda extra kostnader, som vid en förflyttning av stationen
måste avses till den nuvarande stationens vidmakthållande under
byggnadstiden, är det önskvärt, att arbetena på den nya anläggningen
bedrivas så snabbt, som omständigheterna medgiva, och de årliga utgifterna
för förflyttningen måste sålunda bliva tämligen höga. De hava
av kommittén, såsom tablån å sid. 30 och 31 utvisar, beräknats till
3 7a 5,1 miljoner kronor under olika byggnadsskeden av Kaknäsalternativet,
samt i Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen till 5 miljoner kronor.
I Stockholmsalternativet har kommittén däremot endast ansett sig behöva
räkna med en årlig nybyggnadskostnad av omkring 2,4 miljoner
kronor, varvid arbetena avsetts att bliva fullständigt avslutade under år
1929. Någon mera allvarlig olägenhet av att arbetena utsträckas till att
omfatta ytterligare ett antal år, om så av ekonomiska hänsyn skulle befinnas
nödvändigt, synes emellertid icke föreligga, och finansieringen av
det omfattande företaget ställer sig därför väsentligt enklare i Stockholmsalternativet
än i övriga alternativ. . . .

De ekonomiska skälen synas sålunda utvisa det önskvärda däri, att
flottstationsfrågan löses i enlighet med Stockholmsförslaget. Härför tala
också andra skäl, som dock i ungefär lika hög grad kunna anföras till
förmån för Kaknäsförslaget. En utflyttning av stationen utom Stockholms
stads område kan för staten komma att medföra vissa förpliktelser att
bidraga med kostnaderna för de kommunala anläggningar, såsom undervisnings-
och sjukvårds anstalter, vilka bliva behövliga för själva stationssamhället.
Det kan även ifrågasättas, om ej staten vid en utflyttning av
stationen från början bör förvärva ett vida större område, än som er -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

lordras för själva stationsanläggnmgen, för att kunna reglera tomtprisen
vid stationssamhällets uppväxande och därigenom förebygga en onödiostegring
av levnadsomkostnaderna.

Kommittén har vidare beaktat varvets arbetarfråga samt framhåller,
att det kan möta svårigheter att förmå ett tillräckligt antal arbetare att
avflytta till ett avlägset beläget, huvudsakligen militärt samhälle. Särskilt
under och efter en mobilisering, då stationen måste äga tillgång till
extra arbetskrafter i stor utsträckning, är en plats i närheten av en
större ort med riklig arbetstillgång att föredraga.

På grund av den nuvarande stationens läge har det hittills varit
förenat med svårigheter att pa ett tillfredsställande sätt ordna varvets
arbetarfråga. Dessa svårigheter hava delvis kunnat övervinnas genom
anordnandet av en färjförbindelse mellan Slussen och varvsområdet vid arbetstidernas
början och slut, och de kunna ytterligare minskas efter stationsområdets
föreslagna utvidgning, då ett antal bostäder därigenom bliva tillgängliga
i Djurgårdsstaden och på Beckholmen, samt genom anordnandet
av arbetartåg på spårvägarna. För frågans fullständiga lösande har kommittén
i sitt förslag till stationens utvidgning upptagit uppförandet av
arbetarbostäder på norra sluttningen av Kampementsbacken på Norra
Djurgården, varifrån spårvägsförbindelse med varvsområdet lätt kan ordnas,
och anser kommittén, att svårigheterna för bibehållandet av en tillräckligt
stor och yrkesskicklig arbetarstam på detta sätt skola kunna undanröjas.

Rörande en av föreståndaren för livrustkammaren gjord, till kommittén
överlämnad framställning om åtgärder för att undanröja de
olägenheter och faror, som genom det nära grannskapet till flottans
varv uppkomma för Nordiska museet och livrustkammarens i detsamma
inrymda samlingar, framhåller kommittén, att de anmärkta olägenheterna
blivit undanröjda genom kommitténs förslag till ombyggnad av varvet,
\ilket
gränsande området av varvet komma att drivas med elektrisk kraft och
att alla med fabriksskorstenar försedda verkstäder komma att förläggas
till Beckholmen och angränsande delar av Djurgårdslandet. Farorna för
eldsvåda och luftbombardering förelågo redan vid den tid, då beslut
fattades både om museets uppbyggande och om ditförandet av livrustkammarens
samlingar, och kommittén finner det orimligt att förutsätta,
att . ett stort militärt etablissement, som sedan århundraden tillbaka har
varit förlagt till viss plats, skall behöva förflyttas till annan plats allenast
av den anledning, att ett museum i en senare tid uppförts i dess
grannskap.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I kommitténs uppdrag liar icke ingått att göra något uttalande rörande
behövligheten av ett större nybyggnadsvarv för flottans räkning.
Kommittén har emellertid ansett sig böra i sådan mån taga hänsyn
till denna fråga, att den i samtliga de framlagda varvsförslagen
sörjt för, att en möjlighet förefinnes för de resp. varvens utveckling
till nybyggnadsvarv, såväl genom beredande av erforderligt utrymme
som genom verkstädernas inbördes läge.

Vid flottstations frågans lösande har det synts kommittén, att en viss
hänsyn bör tagas till att hela denna fråga icke onödigtvis invecklas.
Några bestämda fördelar ur vare sig militär, sjöfartsteknisk eller varvsteknisk
synpunkt av en förflyttning av stationen hava icke kunnat påvisas;
i stället måste en sådan förflyttning antagas komma att medföra
avsevärda svårigheter för varvsdriftens rationella ordnande under övergångstiden,
och av det nyss anförda torde dessutom framgå, att en förflyttning
av stationen till en plats utanför Stockholms stads område kan
komma att draga med sig vissa utgifter och omsorger för ordnandet av
själva stationssamhället. Under sådant förhållande och då en tillfredsställande
lösning av stationsfrågan kan vinnas med stationens bibehållande
på dess nuvarande plats, anser kommittén det icke vara lämpligt
att förorda en förflyttning av stationen utan finner, att tanken på
en sådan bör uppgivas.

För Stockholms stad torde det äga en ej oväsentlig betydelse, att
Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med deras kuperade
terräng och omfattande planteringar såvitt möjligt bibehålies oförändrad.
Såsom tidigare framhållits, har denna synpunkt av kommittén beaktats,
och genom det nu framlagda förslaget, som lämnar holmarnas utseende
i det närmaste oberört, kommer deras insats i stadsbilden att för framtiden
bevaras vida bättre, än om de efter en förflyttning av flottstationen
skulle helt eller delvis upplåtas till bebyggande.

Kommittén har i sina kostnadsberäkningar för Stockholmsförslaget
förutsatt, att för utvidgningsarbetena under åren 1917 och 1918 endast
skulle erfordras det belopp av 1,400,000 kronor, som av riksdagen
avsatts för ny docka och verkstad vid flottans station Stockholm. Då
emellertid dessa medel av kommittén förutsatts att delvis tagas i anspråk
även för andra arbeten i och för varvets utvidgning, torde medgivande
härtill böra av riksdagen inhämtas samtidigt med att medlens anvisande
begäres. Därutöver erfordras för åren 1917 och 1918 anvisandet av
de kontanta medel, som av kommittén beräknats för markförvärv, eller
4,000,000 kronor.

Yttranden
ay myndig:,
heter m. fl.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Med stöd av den gjorda utredningen har kommittén, under förutsättning
att det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära
avtalet varder å ömse sidor godkänt, funnit sig böra såsom sin åsikt uttala,

att flottans station i Stockholm bör bibehållas på sin nuvarande
plats samt

att stationen bör utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse
med det av kommittén uppgjorda förslaget.

Till betänkandet är fogat ett särskilt yttrande av kommittéledamoten
herr Rydén, som uttalar att, ehuru det av kommittén framlagda förslaget
om flottstationens kvarstannande i Stockholm otvivelaktigt är för staten
avsevärt gynnsammare än något av de tidigare flottstationsalternativen

— detta särskilt därigenom att det i stor utsträckning tillvaratager vad
som redan finnes samt möjliggör en successiv övergång till en ny ordning

— måste det dock efter hans uppfattning väcka synnerliga betänkligheter
att mitt under ett brinnande världskrig binda sig för så omfattande
militära anläggningsarbeten som de i kommittéförslaget inbegripna.

I yttrandet beröras därefter vissa av världskriget föranledda problem,
som synas höra tagas i betraktande, då det gäller att definitivt
fatta ståndpunkt till ett förslag som det föreliggande; och har det synts
bemälde kommittéledamot angeläget, att statsmakterna ej under nuvarande
situation binda sig för hela det stora program, som kommitténs förslag
omfattar.

Over flottstationskommitténs betänkande och förslag hava följande
myndigheter anbefallts att avgiva utlåtande, nämligen marinförvaltningen,
chefen för marinstaben, inspektören av flottans övningar till sjöss, stationsbefälhavaren
vid flottans station i Stockholm, efter hörande av varvschefen
därstädes, armé förvaltningens fortifikationsdepartement, chefen för
generalstaben, kommerskollegium, riksmarskalksämbetet och Djurgårdssakkunniga;
och hava bemälda myndigheter och sakkunniga inkommit
med särskilda utlåtanden i frågan.

Yttranden och framställningar i frågan hava därjämte avgivits av
Akademien för de fria konsterna, cheferna för Statens historiska museum,
Nationalmuseum, Livrustkammaren och Nordiska museet, Styrelsen för
svenska konstnärernas förening, Konsthantverkarnas gille i Stockholm,
Samfundet S:t Erik, Stockholmsgillet, Samfundet för hembygdsvård,
Svenska naturskyddsföreningen och Svenska Teknologföreningens avdelning
för husbyggnadskonst samt Stockholms Ångslupsaktiebolag.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

Jag anhåller nu att få i korthet redogöra för det huvudsakliga innehållet
i dessa utlåtanden och yttranden.

Marinförvaltningen •— som tagit del av det utav stationsbefälhavaren
i Stockholm avgivna yttrandet jämte därvid fogade yttranden från varvschefen
ävensom från cheferna för de särskilda varvsdepartementen därstädes
— har i sitt utlåtande, avgivet den 16 innevarande april, framhållit,
att fordringarna på en flottstation, motsvarande tidens krav och
med möjlighet till framtida utveckling, givetvis bäst kunde tillgodoses
genom anläggning av eu helt ny station, där allt kunde från
början ordnas systematiskt samt den moderna teknikens alla hjälpmedel
utan svårighet kunde komma till användning. I ett av ämbetsverket
gemensamt med chefen för marinstaben och inspektören av
flottans övningar till sjöss år 1915 avgivet utlåtande angående anläggande
av en ny docka vid flottans station i Stockholm vore angivna de
skäl, vilka då föranlett ämbetsverket att förorda flottstationens förflyttning
till Värtaområdet; och ägde dessa skäl för stationens förläggning
till sagda område visserligen ännu sin giltighet.

Emellertid kunde frågan nu anses hava kommit i ett annat läge
genom att, på sätt kommitténs Stockholmsförslag närmare angåve, möjlighet
beretts att för stationen förvärva ett betydande område på Djurgården
söder om Galärvarvet samt Beckholmen, där för anvisade medel
den behövliga stora dockan lätt läte sig anordna. Visserligen kunde ett
sålunda utvidgat varv ej i alla avseenden anordnas lika systematiskt och
bekvämt som ett nytt örlogsvarv, särskilt härutinnan att direkt förbindelse
med statens järnvägsnät ej erhölles, men å andra sidan vunnes följande
stora fördelar: åtta stationen med varvet redan befintliga anläggningar
till betydande, i avseende å den egentliga stationen till väsentlig del
fortfarande kunde utnyttjas; att de nya anläggningarna kunde omedelbart
utväxa från de redan bestående; att de svåra olägenheter, som vid
en förflyttning av stationen nödvändigtvis måste uppstå under övergångsåren,
till stor del undvekes; att förslaget ställde långt mindre. anspråk
på statskassan än något av de andra förslagen; samt att i övrigt företagets
finansiering, i avseende varå man ej, såsom i alla de andra förslagen,
hade att räkna med ett flertal mer eller mindre osäkra faktorer,
läte sig på enkelt och för staten förmånligt sätt verkställa.

Marinförvaltningen höllo före att, därest kommitténs förslag, vilket
ännu ej vore i detalj utarbetat, lades till grund för den nu befintliga
flottstationens utvidgning, den sålunda utvidgade stationen skulle, om
man bortsåge från saknaden av direkt förbindelse mellan varvet och

Marinför valtningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

statens järnvägsnät, komma att, så långt nu kunde överblickas, fylla de
krav, som rimligen finge ställas på en örlogsstation i Stockholms skärgård.
Olägenheten av att sakna direkt järnvägsförbindelse mellan varvet
och statsbanenätet hade kommittén sökt motverka genom att anordna
färj förbindelse mellan Stadsgården och varvet, och denna olägenhet
kunde ytterligare minskas genom att anordna färj förbindelsen på sådant
sätt, att järnvägsvagnarna direkt utan tillhjälp av kran kunde ombordtagas
på färjan. Likaledes kunde, på sätt i ett flertal städer och i Stockholm
på södra spårvägarna ägde rum, å stadens spårvägar, vilka vore
normalspåriga, godsvagnar för transport av tungt och skrymmande gods
utan svårighet framföras från statens järnvägsnät in på varvets område.

Utvecklingsmöjligheterna vore i fråga om Stockholmsförslaget givetvis
mera begränsade än vad de kunde vara vid anläggning av ett
helt nytt örlogsetablissement. Men sådana vore dock icke uteslutna.
Inom det föreslagna varvsområdet kunde ytterligare mark tagas i anspråk
för eventuellt behövliga nyanläggningar, liksom detta även vore
förhållandet på Skepps- och Kastellholmarna, utan att dessa behövde
förlora något av sin nuvarande karaktär. Genom uppförande av nya
byggnader i stället för vissa nu befintliga kunde dessutom utrymmet
bättre tillvaratagas. I händelse av framtida behov kunde de Stockholms
ångslupsaktiebolag nu tillhöriga, intill det föreslagna utvidgade varvsområdet
norr om Beckholmssundet belägna tomterna förvärvas, varjämte
på Fjäderholmarna förefunnes ett avsevärt område för stationens vidare
utveckling. Slutligen finge icke förbises, att kravet på utvecklingsmöjligheter
framstode mindre än förut genom tillkomsten av Göteborgs
örlogsdepå och den under anläggning varande örlogsdepån vid Gustafsvik,
till vilka depåer en del av den flytande materielen vore avsedd att
förläggas.

Under erinran att detaljplanerna ännu vore under utarbetande, ville
ämbetsverket framhålla, att de redan framlagda planerna för Stockholmsförslaget
visserligen i stort sett vore tillfredsställande, men att
vissa jämkningar i och tillägg till dessa planer syntes böra ifrågakomma,
huvudsakligen berörande kasernutrymmet och antalet boställslägenheter.

Vad anginge frågan om ny torpedinskjutningsstation hölle marinförvaltningen
före, att densamma borde förläggas till Bosön; och ville
ämbetsverket, under hänvisning till sina under en följd av år gjorda
framställningar i detta ämne, nu ånyo hemställa, att medel till en dylik
station måtte av riksdagen äskas.

Frågan om anläggandet i Stockholms skärgård av en depå för
flottans räkning av kol och oljor skulle genom Fjäderholmarnas för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

värvande inom kort kunna på ett tillfredsställande sätt finna sin lösning,
därvid emellertid marinförvaltningen ville, med stöd av under mobiliseringen
vunnen erfarenhet, uttala, att bränsledepån redan från början
borde planläggas för 100,000 ton kol i stället för av kommittén föreslagna
60,000 ton.

Slutligen ville marinförvaltningen erinra, att den vid 1911 års riksdag
framlagda propositionen om beviljande av anslag till byggnadsarbeten
m. m. för flottans station i Stockholm vilade på den förutsättningen,
att stationen skulle bibehållas på dess nuvarande plats. I det
till propositionen fogade statsrådsprotokollet framhölls, att en förflyttning
av stationen, bedömd ur militära och tekniska synpunkter, icke kunde
anses nödvändig, därest den nuvarande stationen på lämpligt sätt bleve
moderniserad och erforderliga förläggningsplatser för flottans fartyg bereddes
i närheten av stationen. Likaledes framhölls, att av ekonomiska
skäl en förflyttning av stationen vore mindre önskvärd.

Det nu föreliggande Stockholmsförslaget innefattade en avsevärd
utvidgning av varvet, varigenom detsamma i ojämförligt högre grad än
enligt den i berörda proposition framlagda planen skulle komma att fylla
sin uppgift.

Stationsfrågans lösning kunde enligt ämbetsverkets mening icke
utan allvarliga vådor längre uppskjutas. Med hänsyn till ej mindre ovan
framhållna fördelar av en utvidgning i stället för en förflyttning av stationen,
än även nödvändigheten att för stationsfrågans lösning icke ställa
större krav på statskassan än som vore oundgängligen erforderliga, tvekade
ämbetsverket ej att förorda, att flottans station i Stockholm måtte
utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse med det av
kommittén uppgjorda förslaget med däri av ämbetsverket föreslagna
jämkningar.

På grund härav har ämbetsverket hemställt, att proposition i ämnet
i enlighet med detta förslag måtte till innevarande års riksdag avlåtas.

Av de i behandlingen av ärendet inom marinförvaltningen deltagande
ledamöterna hava fem varit av avvikande mening och till ämbetsverkets
utlåtande fogat två särskilda yttranden.

I det ena av dessa yttranden hava fyra av dessa ledamöter anfört,
att de visserligen icke hade något att erinra mot vad ämbetsverket uttalat
beträffande de avsevärda förbättringar, som kunde vinnas genom
den av kommittén föreslagna moderniseringen och utvidgningen av flottans
nuvarande station, men att de funnit, att kommitténs förslag icke

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 6

Chefen för
marinstaben.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

innebure eu så tillfredsställande lösning av den viktiga flottstationsfrågan,
att ett frångående av ämbetsverkets tidigare (år 1915) intagna ståndpunkt
i frågan därigenom kunde anses tillräckligt motiverad. I stället
förordade dessa ledamöter en förflyttning till Kaknäs. Kunde emellertid
icke Kaknäsförslaget ifrågakomma, ansåge sig bemälda fyra ledamöter
— med hänsyn till den stora vikten av flottstationsfrågans snara lösning —
böra, med biträdande av de utav marinförvaltningen framhållna synpunkterna,
förorda Stockholmsförslaget till utförande framför övriga av
kommittén framlagda förslag.

I det andra av nämnda yttranden har en av ämbetsverkets ledamöter
uttalat, att han ansåge allvarsamma erinringar kunna riktas
mot varvets anordnande enligt Stockholmsförslaget. Då även stationen
utom varvet endast kunde provisoriskt ordnas, om stationen skulle kvarbliva
i Stockholm, kunde han för sin del icke förorda förslaget. Torsbvfjärdsförslaget
ansåge han jämväl uteslutet, och valet borde alltså stå
mellan å ena sidan Kaknäsförslaget och å andra sidan Södergarns- eller
Elfviksförslaget. En jämförelse mellan dessa förslag utvisade, att Lidingöförslagen
ägde ett bestämt företräde framför Kaknäsförslaget; och
har bemälde ledamot för sin del på anförda skäl tillstyrkt stationens
förflyttning till Elfvik.

Chefen för marinstahen, vars utlåtande är dagtecknat den 12 innevarande
april, har ansett sig — under hänvisning till den militära utredning,
som återfunnes i kommitténs betänkande — kunna till fullo instämma
i kommitténs uppfattning, att flottstationen borde förläggas innanför
Vaxholms fästning.

I fråga om valet av plats innanför nämnda fästning hade kommittén
kommit till den slutsatsen, att de militära skälen särskilt med hänsyn
till krigsmaterielens utveckling numera ej ägde någon avgörande betydelse.
Denna sin uppfattning stödde kommittén därpå, att man på
grund av det moderna artilleriets ofantligt ökade skottvidd måste antaga
alt, om en del av det försvarsområde, vars centralpunkt utgjordes
av landets huvudstad, skulle falla i en fiendes våld, inom kort återstoden
av området komme att falla, samt att det under alla omständigheter
skulle stå i fiendens makt att med artillerield förstöra varje militär
anläggning av vikt, som vore belägen inom området.

I denna kommitténs uppfattning ansåge sig marinstabschefen kunna
till fullo instämma. Ty även om de av kommittén förutsatta skottvidderna
kunde för närvarande anses vara högt beräknade, syntes dock

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 206. 43

den alltjämt pågående utvecklingen berättiga till det av kommittén
gjorda antagandet.

Emellertid hade kommittén i sin militära utredning icke berört frågan
om den inverkan, som luftvapnets utveckling borde utöva på valet
av plats för flottstationen.

Givet vore, att liottstationen måste utgöra ett synnerligen begärligt
mål för luftanfall. Men även huvudstaden utgjorde ett icke mindre
eftersträvansvärt anfallsföremål. Frånsett stadens egenskap av åt sjösidan
befästad ort, torde inom densamma förefintliga kommunikationsanstalter,
militära etablissement och för militära ändamål användbara
industriella anläggningar utgöra en tillräcklig anledning till stadens
bombarderande från luftfartyg. På grund av dessa fartygs stora rörlighet
förorsakades ingen nämnvärd tidsförlust genom att utsträcka ett
anfall mot en innanför Vaxholm belägen flottstation till huvudstaden
eller tvärtom. Vid sådant förhållande torde en innanför Vaxholm befintlig
flottstations större eller mindre avstånd från huvudstaden ej kunna
anses på det hela taget vare sig minska eller öka sannolikheten för att
ett luftanfall, som huvudsakligen avsåge ettdera av dessa anfallsföremål,
även riktades mot det andra, eller att en lufteskader, som vid anfall mot
endera platsen mötte för starkt motstånd, i stället utförde sitt anfall mot
den andra.

Däremot måste möjligheten att avvärja ett luftanfall röna en betydlig
inverkan av flottstationens läge inom det angivna området. Och
härvid borde beaktas, ej blott att vid anfall från sjösidan den för försvarsmedlens
klargöring disponibla tiden bleve större, ju längre in i
skärgården stationen vore belägen, utan även att försvaret av såväl
huvudstaden som flottstationen underlättades, därest de till vartdera av
dessa skyddsföremål avdelade försvarsmedlen, både de i luften och de
på marken, kunde komma det andra tillgodo. En koncentrering av
skyddsföremålen medgåve en koncentrering av försvarskrafterna, och
därför vore stationens kvarblivande i Stockholm eller dess förläggning
till Kaknäs att föredraga framför övriga ifrågasatta alternativ.

Den från militärt håll redan förut framhållna fördel för försvaret av
huvudstaden och flottstationen, som dessas närhet till varandra erbjöde,
hade alltså ökats genom luftvapnets utveckling, och borde denna omständighet
tillmätas den vikt, som betingades av luftvapnets sannolika
utvecklingsmöjligheter.

Kommittén hade i sitt betänkande framhållit, att särskilt de yngre
varvsarbetarna ej kunde antagas bliva villiga att utflytta till ett avlägset

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

beläget, huvudsakligen militärt samhälle. Denna farhåga vore i minst
lika hög grad berättigad i fråga om sjömanskårens rekrytering. Med
hänsyn till de betydande svårigheter, som i detta hänseende förefunnits
å Stockholms station redan med dess nuvarande förläggning, torde denna
synpunkt böra särskilt uppmärksammas vid bestämmandet av flottstationens
plats.

Kommittén hade kommit till den slutsatsen, att de ekonomiska
synpunkterna borde vara utslagsgivande i fråga om valet av plats för
flottstationen. Att döma av de kostnadssiffror, som i betänkandet angivits
såsom jämförbara, ville det emellertid synas, som om de olika
alternativen vore mera likvärdiga i ekonomiskt än i varvstekniskt hänseende.
Att i Stockholmsförslaget såväl varvet som den övriga delen
av stationen komme att bliva hänvisade till ett relativt begränsat område,
vars utnyttjande bleve starkt bundet av skyldig hänsyn till därmed
sammanhängande skönhetssynpunkter, torde ej kunna bestridas.
Då härtill lades, att varvets etablissement bleve avsevärt splittrade, torde
det alternativ, som enligt vad ovan anförts vore att jämte Stockholmsförslaget
förorda ur militär synpunkt, nämligen Kaknäsalternativet, böra
betecknas såsom en lösning av frågan, vars företräden framför Stockholmsförslaget
vore att skatta vida högre än den av kommittén angivna
kostnadsskilln aden.

Skulle det emellertid vid en närmare granskning av samtliga på
den ekonomiska frågan inverkande omständigheter visa sig, att Kaknäsförslaget
i ekonomiskt avseende vore betydligt underlägset Stockholmsförslaget,
eller skulle det av annan anledning befinnas nödvändigt att
bibehålla stationen på dess nuvarande plats, torde den av kommittén
förordade lösningen av frågan få anses tillrådlig, då den vore ägnad
att avhjälpa de betydande olägenheter, som det nuvarande tillståndet
framkallat och som gjorde sig alltmera kännbara, ju längre avgörandet
uppskötes.

Ehuru det på frågans nuvarande ståndpunkt ej syntes finnas anledning
att ingå på några detaljer, ansåge sig dock marinstabschefen redan
nu böra påpeka den enligt hans förmenande olämpliga förläggning, som
i Stockholmsförslaget givits åt rekrytavdelningens pansarbåtar. Denna
förläggning medförde vissa olägenheter, som kunde delvis avhjälpas
genom att uppmuddra en förläggningsplats syd om Skeppsholmen samt
något öka den där planerade utfyllningen. En djdik förändring borde
jämväl medföra en förflyttning av det å Kastellholmen planerade exercishuset.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Inspektören av flottans övningar till sjöss har i sitt den 11 innevarande
april avgivna utlåtande till en början anmärkt, att hans yttrande
syntes böra inskränkas till att omfatta endast de synpunkter, som ägde
samband med hans tjänsteverksamhet. Med hänsyn härtill ansåge han
sig endast böra beröra följande frågor, nämligen:

läget av de ifrågasatta olika stationerna i rent militärt avseende,

stationernas förmåga att i stort sett fylla ändamålet som bas för
flottan samt

stationernas inflytande på personalens rekrytering och disciplinära
förhållanden.

Vad först beträffade de ifrågasatta olika stationernas läge ur militär
synpunkt, måste detta, i fråga om från sjösidan hotande faror, i samtliga
fall anses betryggande med undantag för Torsbyfjärd. Med hänsyn till
sjöartilleriets stora skottvidd och den säkra skjutning, som numera vid
indirekt eld möjliggjordes genom flygobservationer, vore Torsbyfjärd så
ogynnsamt beläget, att detta alternativ redan av sagda skäl borde lämnas
ur räkningen. Skulle en station där anläggas, bleve det nödvändigt att
nedlägga mycket stora kostnader på nya befästningar och uppsättandet
av nya fästningstrupper, utan att ändock stationen bleve på ett tillfredsställande
sätt tryggad.

I fråga om anfall från landsidan torde icke någon av de föreslagna
platserna besitta någon nämnvärd fördel framför de övriga. Det hade
framhållits, att Torsbyfjärd i detta avseende skulle vara gynnsammare
beläget, enär dess öde icke behövde sammanhänga med huvudstadens,
om denna skulle bliva intagen. Anfölles emellertid Stockholm av en
fientlig här av den storlek, att vår fälthär icke kunde skydda staden,
torde de trupper, som från sjöfronten kunde detacheras till platsens
försvar, icke hava förmåga att hindra den fientliga hären att framtränga
även till Torsbyfjärd.

Ur rent militär synpunkt torde därför det förslag, som avsåge en
stationsanläggning vid Torsbyfjärd, icke anses böra ifrågakomma. Beträffande
övriga föreslagna platser kunde läget anses betryggande och
fördelaktigare ju längre från sjöfronten de vore belägna.

I fråga om de föreslagna stationernas förmåga att fylla ändamålet
såsom bas för flottan kunde med säkerhet påstås, att denna förmåga
vore större, i den mån den föreslagna platsen vore närmare belägen
intill huvudstaden. Stockholms- och Kaknäsförslagen erbjöde i fråga
om samarbete med i Stockholm befintliga verkstäder och andra anstalter

Inspektören
av flottan!
övningar till

sjöss.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Stationsbefälhavaren
i
Stockholm.

väsentligt större fördelar än de längre ut belägna platserna. Särskilt
vore Torsbyfjärd i detta avseende mycket ogynnsamt ställt.

Vad slutligen anginge personalens rekrytering och disciplinära förhållanden,
medförde i förstnämnda avseende Torsbyfjärdsförslaget och i sistnämnda
hänseende Stockholmsförslaget stora olägenheter. Torsbyfjärd
kunde med sitt avskilda läge och sina dåliga kommunikationer icke i rekryteringshänseende
erbjuda någon lockelse; i all synnerhet skulle den redan nu
förefintliga svårigheten att skaffa arbetare bliva mångdubblad, om arbetsplatsen
förlädes dit. Stationens nuvarande läge hade visat sig medföra
stora olägenheter i fråga om de disciplinära förhållandena, och en förflyttning
till någon plats utanför staden vore ur denna synpunkt önskvärd.

På grund av vad sålunda anförts har inspektören som sin åsikt
uttalat,

att Torsbyfjärdsförslaget icke borde komma till utförande;

att Stockholmsförslaget visserligen ur förut angivna synpunkter icke
medförde andra olägenheter än i disciplinärt hänseende, men på grund
av andra omständigheter, såsom trångt utrymme, bristande utvecklingsmöjligheter,
det starka motståndet mot förslaget m. m., även
borde lämnas ur räkningen;

att Kaknäsförslaget vore väl ägnat att motsvara fordringarna på
en god station och därför borde givas företräde framför övriga förslag;
samt

att, om Kaknäsförslaget icke läte sig realisera, företräde borde givas
åt ettdera av Elfviks- eller Södergarnsförslagen, vilka kunde anses vara
likställda.

Med överlämnade av yttranden i ärendet från varvschefen och varvsdepartementscheferna
har stationsbefälhavaren i Stockholm i yttrande den
13 innevarande april anfört, att mot undanskjutande av stationsfrågans
lösning till en oviss framtid talade kraftigt särskilt kravet på att snarast
möjligt kunna påbörja arbetet å den docka, som vore nödvändig
för den senaste förstärkningen av vår pansarbåtsflotta och till vilken
riksdagen redan anvisat medel. Härför talade ock nödvändigheten därav,
att snara åtgärder vidtoges för förbättring av anordningarna för sjömanskårens
kasernering, bespisning, sjukvård och undervisning, varpå en god
rekrytering så mycket berodde, och vilka anordningar till stor del fått
anstå i avvaktan på stationens öde.

Stockholms stations nuvarande resurser för underhåll och reparation
av fartyg vore alldeles otillräckliga. Denna brist hade under tiden föj

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 299.

flottans neutralitetsvakt nödvändiggjort anlitandet av enskilda verkstäder
i stor utsträckning med därav följande betydande kostnader, utan att
dock de nödvändiga reparationerna och underhållsarbetena kunnat utföras
inom önskvärda tider. Med denna uppfattning om frågans allvar och
läge skulle det varit frestande att tillstyrka det nu avgivna förslaget
till lösning av stationsfrågan. Förslagets antagande skulle nämligen
tvivelsutan snabbast möjligt förskaffa flottan nödvändiga dockningsmöjligheter
och i hög grad förminska stationens allvarligaste brister.

Kommitténs utredning hade emellertid icke kunnat bibringa stationsbefälhavaren
den uppfattningen, att dess förslag utgjorde en
verklig lösning av den föreliggande frågan, utan innebure detta förslag
allenast ett uppskjutande av frågan, oaktat problemet tekniskt
blivit löst så långt iäget möjliggjort detta. Stationen vore enligt förslaget
för trång, saknade tillräckliga utvecklingsmöjligheter och järnvägsförbindelser,
varjämte frågan om betryggande tillgång på arbetare
lämnats olöst.

Av dessa huvudsakliga skäl har stationsbefälhavaren avstyrkt kommitténs
förslag.

Beträffande läget för en ny station vid den nuvarande stationens
förflyttning har stationsbefälhavaren hänvisat till 1907 års proposition om
stationens förflyttande till Elfvik samt till vad som förekom vid nämnda
propositions behandling i riksdagen.

Varvschefen i Stockholm har uttalat, att ur militär synpunkt funnes,
utom de strategiska, även andra skäl, vilka, om de än icke kunde
tillmätas avgörande betydelse, dock vid valet av plats förtjänade det
allvarligaste beaktande. Möjligheten att hålla stampersonalen fulltalig
och omsorgen om denna personals trevnad och moraliska fostran fordrade
utan tvivel all hänsyn, och i detta fall erbjöde Kaknäsförslaget
fördelar framför alla de övriga förslagen. Kasernerna komme enligt
detta förslag ej att ligga mitt inne i staden och huvudstadens lockelser
för den unga personalen komme därigenom på längre avstånd.

Ur sjöfartssynpunkt syntes Kaknäs äga åtminstone ett företräde
framför kommitténs förslag. I Stockholm funnes nu en större docka å
Galärvarvet och två smärre å Beckholmen. Eventuellt tillkomme en
stor docka vid Finnboda. Genomfördes Kaknäsförslaget, komme alla
dessa dockor att disponeras av handelssjöfarten, under det att kronan
vore tillräckligt väl försedd genom den nya stora dockan och en mindre
flytdocka vid Kaknäs samt bibehållandet av sin företrädesrätt till Beck -

VarvBchefen i
Stockholm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

holmsdockorna. Enligt Stockholmsförslaget finge den allmänna sjöfarten
nöja sig med Finnbodadockan samt att vid behov få använda någon av
kronans dockor.

Beträffande hamnförhållandena i Stockholm ansåge varvschefen, att
behovet för djuphamnens räkning blivit tillgodosett genom avträdandet
av Lindarängsområdet. För en framtida frihamn funnes lämplig plats
på Lidingön mitt emot Kaknäs, och möjligheter till utvidgning av hamnområdet
funnes dessutom norr om Värtahamnen. Det skäl emot stationens
förläggning till Kaknäs, som kommittén sett i stadens hamnutvidgningsplaner,
kunde därför lämnas ur räkningen.

Ur varvsteknisk synpunkt vore Stockholmsalternativet behäftat med
olägenheter, som icke vidlådde de andra förslagen.

Så vore detta förslag det enda, där varvet icke blivit satt i direkt
förbindelse med statens järnvägsnät, och den i stället föreslagna färjförbindelsen
med Stadsgården medförde tidsförlust och kostnad för
omlastning. Varvsanläggningen vore vidare längs hela sin utsträckning
tudelad av ett brett vatten. Den enda fasta förbindelsen, belägen i
varvets norra ände, vore ej tillräcklig, utan måste kompletteras med en
å två färj förbindelser och sannolikt även en flottbro. Man undginge
sålunda icke upprepade och tidsödande färj transporter af personal och
materiel, och varvet ägde rik erfarenhet av alla de olägenheter, som
härav vållades. De olika departementens inbördes läge komme att förorsaka
tidsutdräkt vid fartygsrustningar och mobilisering m. m., och
det vore tydligt, att ett gott samarbete och erforderlig snabbhet härigenom
icke kunde befordras.

Efter att hava framställt vissa detaljanmärkningar mot de olika varvsdepartementens
anordnande har varvschefen framhållit, att en jämförelse
med övriga förslag utvisade, att de anmärkta olägenheterna icke i dessa
återfunnes. Detta vore också helt naturligt, då kommittén vid uppgörandet
av Stockholmsförslaget icke allenast varit bunden vid en till läget olämplig
terräng, utan dessutom för att nedbringa kostnaden sökt i möjligaste
mån använda redan befintliga anordningar. De påpekade olägenheterna
kunde möjligen skjutas något åt sidan, därest frågan allenast gällde en
för en kortare tid avsedd modernisering, ty förslaget innebure onekligen
en väsentlig förbättring av det nuvarande varvet. Då det emellertid nu
vore fråga om anordnandet av en örlogsstation i vårt viktigaste skärgårdsområde
för en lång tid framåt, skulle dessa olägenheter snart nog
framtvinga eu förflyttning.

Kungl. May.ts Nåd. ''Proposition Nr 296.

På dessa och i övrigt anförda skid har varvschefen kommit till den
slutsatsen, att Stockholmsförslaget ur varvstekuisk synpunkt vore underlägset
övriga förslag samt ur militär och sjöfartsteknisk däremot överlägset
Torsbyfjärds- och Lidingöförslagen, men underlägset Kaknäsförslaget.
Ekonomiskt sett borde Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen
ställas i bredd samt före Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen.

En jämförelse mellan de förslag, som avsåge flottstationens förläggning
utom Stockholm, utvisade, att varven i dem alla blivit väl planerade.
Någon skillnad funnes dock dem emellan. Elfvik hade den bästa
och jämnaste terrängen, i de övriga förslagen vore områdena kuperade,
vilket för utvidgning medförde vissa svårigheter, mindre dock vid Kaknäs
än vid Södergarn och Torsbyfjärd. Kaknäs ägde företrädet av större
djup bakom den till utbyggande i första hand avsedda stranden.

Vid bedömandet av förslagens lämplighet måste betonas vikten av
att varvet hade god tillgång till arbetarpersonal samt ägde lätta och
bekväma kommunikationer med sina leverantörer. Kommittén hade i
detta hänseende ansett, att Stockholms- och Kaknäsalternativen vore
att föredraga framför de övriga.

Åven om järnväg komme till stånd mellan huvudstaden och Lidingön
eller Torsbyfjärd, komme dryga kostnader att förorsakas genom arbetarnas
resor fram och åter till dessa platser. Att bygga bostäder för
varvets maximistyrka, vilken för närvarande uppginge till minst 1,000
man, kunde ej ifrågasättas. Den fördel, som Kaknäsförslaget från denna
synpunkt besutte, syntes väl uppväga terrängens lämpligare natur vid
Elfvik, ty utan god tillgång till arbetare kunde ej en ekonomisk och
effektiv varvsdrift anordnas.

På grund av det anförda har varvschefen uttalat, att Stockholmsförslaget
ej borde komma till utförande. Däremot har varvschefen förordat
Kaknäsförslaget. Beträffande övriga förslag har Elfviksförslaget
satts i främsta rummet och därnäst Södergarnsförslaget. Torsbyfjärdsförslaget
vore underlägset samtliga förslag.

Skulle stationsfrågan icke nu finna sin lösning, torde likväl enligt
varvschefens mening dockbyggnadsfrågan icke böra undanskjutas, och
borde dockan i så fall förläggas till Kaknäs. Förslaget om stationens
förflyttning behövde härigenom ej föregripas, ty om i en framtid beslut
fattades att flytta station och varv till annan plats än Kaknäs, kunde
detta område avträdas till Stockholms stad i och för hamnanläggning.
Att därvid en modern docka medföljde, kunde räknas som en fördel för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 käft. (Nr 296.) 7

Y arvsdepartementscheferna
i
Stockholm.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

staden. Då för denna dockbyggnad ritningar och kostnadsberäkningar
funnes uppgjorda och medel vore beviljade, kunde arbetet på densamma
med det snaraste påbörjas.

Chefernas för de särskilda varvsdepartementen yttranden innehålla
i huvudsak följande.

Chefen för artilleridepartementet, som till jämförelse sins emellan
endast upptagit Stockholms- och Kaknäsförslagen, har anfört, att förstnämnda
förslag dels vore i avsaknad av vissa huvudbetingelser för ett
rationellt ordnande av varvsdriften och dels saknade betryggande förutsättningar
för utveckling. Den synpunkt, som talade för nämnda förslag,
vore den mindre kostnaden, men det torde med fog kunna ifrågasättas,
huruvida denna besparing vore så vägande, att fördenskull många
viktiga och på varvsdriftens rationella bedrivande inverkande faktorer
därför kunde åsidosättas.

Chefen för torpeddepartementet har uttalat, att Kaknäsförslaget erbjöde
de största fördelarna och därför i första hand borde komma till utförande.
Kunde emellertid Kaknäsområdet icke få avses för flottstationen, borde
Stockliolmsförslaget sättas i andra rummet. Elfviks- och Södergarnsförslagen,
som syntes vara i huvudsak likställda, borde först i tredje
rummet och Torsbyfjärdsförslaget såsom i alla avseenden underlägset
först i sista hand ifrågakomma.

Chefen för ekipagedepartementet har funnit en stationsanläggning vid
Kaknäs vara den mest fördelaktiga. Därnäst borde ifrågakomma stationens
bibehållande på nuvarande plats med de föreslagna utökningarna,
dock med tillägg av förbindelser mellan Skeppsholmen och Djurgården
medelst flottbro och färjor.

Chefen för mindepartementet har anfört, att en förflyttning av stationen
ur departementets synpunkt vore fördelaktigare än dess bibehållande
på den nuvarande platsen, enär en flyttning i mera tillfyllestgörande
mån medgåve tillgodoseendet av moderna krav och utförandet
av ändamålsenliga anordningar, liksom även beredandet av erforderlig
plats för framtida utvidgning. Samtliga förslag till stationens förflyttning
hade på ett tillfredsställande sätt löst frågan, i vad den berörde
mindepartementet. Å andra sidan vore förslaget beträffande stationens
bibehållande, om så av icke varvstekniska skäl ansåges fördelaktigast,
ävenledes för närvarande tillfredsställande ur rent varvsteknisk synpunkt
med avseende på mindepartementet, ehuru ej i så hög grad som flyttningsförslagen.
Likväl tarvade Stockliolmsförslaget, i vad det rörde min -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. -r>l

departementet, vissa närmare angivna ändringar, vilka dock lätteligen
torde låta sig genomföra.

Chefen för ingenjördepartementet, som bedömt frågan uteslutande ur
varvsteknisk synpunkt, har funnit av de framlagda planerna framgå, att
det nuvarande varvet genom föreslagen utvidgning och ombyggnad
kunde göras tidsenligt och motsvarande de krav, som rimligen kunde
ställas på detsamma. Förslaget kunde emellertid, med hänsyn till plananordning
och utvecklingsmöjligheter, icke mäta sig med en fullständigt
ny anläggning. Enär emellertid nu föreliggande förslag innebure en
efter omständigheterna tillfredsställande lösning av flottstationsproblemet
för avsevärt lägre anläggningskostnader än enligt andra alternativ, samt
stationens förflyttning till annan lämpligare plats inom huvudstadens hamnområde
syntes vara utesluten, ansåge sig departementschefen böra tillstyrka,
att varvet utvidgades och moderniserades i huvudsaklig överensstämmelse
med det av kommittén uppgjorda förslaget. Härvid borde
dock särskilt betonas, att en blivande arbetsledning måste äga frihet att
efter för handen varande omständigheter och vunnen erfarenhet ordna
förslagets genomförande samt inom ramen av de beräknade kostnaderna
vidtaga de förändringar, som kunde finnas erforderliga.

Chefen för hyggnadsdepartementet har funnit, att de förslag, som avsåge
stationens förläggning utom Stockholm, ägde företräde, varvid särskilt
Kaknäs på grund av dess nära förbindelse med huvudstadens järnvägsnät
och hamnområde ävensom dess relativa prisbillighet vore att
föredraga. Departementschefen ansåge sig dock, under uttalande av
den förhoppningen att vissa beträffande de för departementets byggnader
framställda erinringar måtte vinna beaktande, böra tillstyrka kommitténs
förslag till utvidgning och modernisering av Stockholms nuvarande
station, då detta innebure en efter omständigheterna tillfredsställande
lösning av flottstationsfrågan.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har med utlåtande den
23 innevarande april överlämnat yttrande av chefen för fjärde arméfördelningen
samt för egen del — under framhållande av de olägenheter,
som skulle uppkomma genom mistning för arméfördelningens i Stockholm
förlagda trupper av den till militärövningar nu upplåtna mark,
vars överlämnande till staden vore förutsättning för genomförandet av
Stockholmsförslaget — ansett sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta
markavträdelsen, så länge ännu truppförbandens, särskilt fotgardesregementenas,
kasernetablissement vore förlagda i Stockholm. Detta gällde

Arméförvaltningens
fortifikationsdepartement.

Chefen för
fjärde arméfördelningen.

KungI. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

jämväl K ak näsförslaget, vars antagande med därav följande mistning av
skjutbanor samt andra byggnader och för militärövningar gjorda anordningar
skulle medföra särskilt stora olägenheter. Med förvärvandet av
det nya övningsfältet vid Järva avsågs ju visserligen även, att kasernetablissementen
skulle dit förläggas, men kunde tiden härför icke nu
bestämmas, och torde i allt fall utflyttningen av kasernetablissementen,
som vore beroende, bland annat, på tillgång av medel för etablissementens
uppbyggande, vilken tillgång skulle beredas genom försäljning
av tomter å Ladugårdsgärdet, icke komma att försiggå under de närmaste
åren. Men när utflyttningen äntligen verkställts, kunde ifrågavarande
mark utan olägenhet för armén undvaras.

Chefen för fjärde armé! ör delning en har anfört huvudsakligen följande.

Förutom det att en avträdelse av de enligt Stockholms- och Kaknäsalternativen
föreslagna markområdena innebure en högst väsentlig
minskniug av det redan nu knappa övningsfältet för garnisonens trupper,
komme dessutom en mängd viktiga militära anläggningar härigenom att
slopas samt nya platser och därmed sammanhängande kostnader att erfordras.
Inom de angivna områdena, gemensamma för de båda alternativen,
funnes nämligen skjutbanorna å Kaknäs, garnisonens kallbadhus,
svängbrygga för badning av hästar, Stockholms tygstations kruthus
och Kapplöpningssällskapets anläggningar och ridbana, vilken användes
av de beridna truppförbanden. Dessutom vore å dessa markområden,
förutom å Lindarängen, även vid Kaknäs de bästa platserna, där ridutbildningen
försigginge, ävensom det enda område, som utom å Järvafältet
vore avsett för utförandet av fältarbeten.

Fn väsentlig skillnad mellan Stockholms- och Kaknäsförslagen läge
häruti, att det i det förra förslaget genom avtal av den 12 mars 1917
upplåtna området icke behövde avträdas förr än om 20 år. Härigenom
vunnes eu viss tid särskilt för bibehållande av de så viktiga och välbehövliga
skjutbanoma vid Kaknäs. Efter denna tid inträdde dock samma
svårigheter för skjutövningarnas bedrivande som i det andra alternativet,
isynnerhet som gardesregementena väl då allt fortfarande vore förlagda
i sina nuvarande kaserner. Någon utredning för erhållande av lämpligt
område, särskilt lör anläggande av nya skjutbanor, hade icke nu kunnat
göras, men syntes det, som om staden, då den, om Kaknäsförslaget bleve
antaget, icke behövde det i berörda avtal ifrågasatta området, icke heller,
om Stockholmsförslaget antoges, nödvändigt vore i behov av detsamma
eller åtminstone kunde avstå ett sådant område, att skjutbanorna allt
fortfarande kunde bibehållas och begagnas.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition År 296.

Arméfördelningschefen ansåge sig följaktligen icke kunna tillstyrka
ett avträdande av några markområden av det till garnisonstruppema upplåtna
övningsfältet, då ■ ett sådant markavträdande vore ägnat att väcka
stora betänkligheter. Skulle emellertid ettdera av Stockholms- eller Kaknäsförslaget
komma till utförande och de ifrågavarande områdena måste avträdas,
kunde arméfördelningschefen icke tillstyrka detta, med mindre än
att ur övningssynpunkt lämpliga och i förhållande till gardesregementenas
kaserner väl belägna områden samt medel till nya skjutbanor och
andra anläggningar, även kapplöpningsbana, å dessa områden kunde
såsom ersättning för de sålunda avträdda områdena med därå gjorda
anläggningar ställas till garnisonens förfogande.

I skrivelse till arméfördelningschefen hade Stockholms kapplöpningssällskap
anhållit att, under förutsättning att de omnämnda markavträdelserna
till Stockholms stad komme att äga rum, få sig tillerkänt
en ersättning för en del av sina å banan nedlagda kostnader med ett
belopp av 100,000 kronor. Vid verkställd värdering hade sällskapets
byggnader uppskattats till 47,115 kronor och de under åren 1896 och 1897
utförda väganläggningarna m. fl. arbeten till 31,792 kronor, vartill komme
kostnaderna för alla dylika arbeten under övriga år efter år 1897.
Den begärda summan av 100,000 kronor måste därför anses mycket
låg, och då sällskapets anläggningar i hög grad tjänat den militära utbildningen,
såväl beträffande personalen som hästmaterialet, ville arméfördelningschefen
på det livligaste tillstyrka den av sällskapet gjorda
framställningen om ersättning.

Chefen för generalstaben har i utlåtande den 31 nästlidna mars
anfört, att han icke kunde tillstyrka överlåtande till Stockholms stad,
jämlikt avtalet den 12 mars 1917, av däri omförmält område vid Ivaknäs
under annan förutsättning än att ur övningssynpunkt lämpliga, väl belägna
områden kunde såsom ersättning ställas till Stockholms garnisons
förfogande. Uppförandet av arbetarbostäder på Kampementsbacken samt
eventuellt i samband därmed stående spårvägsanläggning, så framt denna
vore avsedd att inkräkta på garnisonens övningsområde, kunde ej heller
från militär sida tillstyrkas.

I kostnadsberäkningarna för Stockholmsförslaget borde upptagas de
medel, som erfordrades icke blott för förvärvande av det område, som
måste anskaffas åt garnisonen såsom ersättning för det överlåtna området
vid K aknäs, utan även för anläggande å detta område av erforderliga
skjutbanor m. in. I förslaget hade även bort upptagas kostnaderna

Chefen för
generalstaben.

Konnners kollegium.

54 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

för anordnande av ett effektivt luftförsvar för flottstationen med varv
och bränsledepå.

Kommerskollegium, som anbefallts att ur sjöfartsteknisk synpunkt
avgiva utlåtande över flottstationskommitténs betänkande, har, med överlämnande
av infordrat yttrande från Stockholms handelskammare, i utlåtande
av den 21 innevarande april anfört huvudsakligen följande.

En för alla de skilda förläggningsförslagen gemensam, handelssjöfarten
berörande fråga vore förläggningen av och dimensionerna å
den föreslagna torrdockan. Dockans största betydelse för handelsflottans
fartyg torde företrädesvis bliva att bereda tillfälle till vissa regelbundet
återkommande dockningar för bottenskrapning, målning, dragning av
propelleraxlar och mindre tidsödande reparationer. Däremot torde säkerligen
omständigheterna i regel icke medgiva dockans upplåtande för
mera omfattande och långvariga reparationer å handelsfartyg. Härav
följde enligt kollega mening, att dockan borde vara belägen icke allt
för långt från Stockholms hamnområde, så att bland annat tidsödande
förflyttningar av fartygen kunde undvikas.

Vidkommande de lämpligaste dimensionerna å dockan hade tvenne
huvudförslag framställts, nämligen dels med dimensionerna 125 x 20 x 8
meter dels ock med dimensionerna 140 x 24 x 9 meter. Kollegium hade
inhämtat uppgifter rörande nu befintliga svenska handelsfartyg med en
längd av 100 meter och däröver eller till nybyggnad planerade dylika
fartyg om 110 meters längd och däröver. Av dessa uppgifter framginge,
att i en docka om 125 meters längd kunde intagas 50 nu befintliga
fartyg av nämnd längd, under det att endast ytterligare 6
sådana fartyg funnes, som skulle kunna intagas blott i den större
dockan. Endast ångfartyget »Stockholm», vilket hade en fartygslängd
om 166,75 meter, skulle icke kunna intagas i någon av de föreslagna
dockorna.

Av uppgiften rörande de till byggnad planerade fartygen framginge
åter, att endast 7 fartyg kontrakterats eller planerats, vilka hölle sådana
dimensioner, att de icke kunde torrsättas i den mindre dockan.

Än större fartyg än de största av de i nämnda uppgifter intagna
torde, om ångfartyget »Stockholm» frånsåges, för en närmare framtid
icke komma att byggas för den svenska handelsflottans räkning, och
i alla händelser syntes ökningen i dimensioner icke bliva så stor,
att densamma komme att bliva av större inflytande på dockdimensionerna.

Klint)1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296. 55

Det förtjänade bär anmärkas, att för de fartyg, som höllo mer än
124 meter i längd och som sålunda icke rymdes i den mindre dockan,
dels funnes dockningsmöjligheter i Malmö torrdocka, dels sådana möjligheter,
enligt uppgift, komme att beredas genom de planerade dockorna
vid Finnboda varv i Stockholm och vid Oxelösund. Härtill komme, att så
stora fartyg som de till denna grupp hörande endast undantagsvis hade
besökt Stockholms hamn, och det syntes ej vara att förvänta, att någon
ändring härutinnan inom den närmaste framtiden komme att äga rum.

Vidkommande de till 20 och 8 meter angivna bredd- och djupmåtten
framginge av nämnda uppgifter, att desamma kunde anses fullt tillräckliga
för alla svenska handelsfartyg intill 125 meters längd, under
det att större fartyg än dessa fordrade något större bredd och djup å
docköppningen.

På grund av det anförda funne kollegium för sin del, att dockdimensionerna
125 x 20 x 8 meter ur sjöfartens synpunkt för en avsevärd
framtid torde för en dockanläggning i Stockholm få anses tillräckliga
beträffande såväl längd och bredd som djup. Det syntes visserligen icke
kunna förnekas, att någon fördel särskilt för framtiden skulle kunna beredas
sjöfarten genom att giva den föreslagna dockan de större dimensionerna,
men hölle kollegium bestämt före, att dessa fördelar för varje
fall icke vore av den art, att därur skulle kunna, såsom ifrågasatts, härledas
motiv för att pålägga till handelssjöfartens gagn disponibla medel,
såsom exempelvis handels- och sjöfartsfonden, någon utgift för merkostnaden.

Kollegium hade härvid ingalunda förbisett, att behovet av ökade
dockningsmöjligheter i Stockholm kunde komma att bliva synnerligen
kännbart för sjöfarten, men ansåge sannolikt, att ifrågavarande behov
tillfredsställande kunde för en avsevärd tid framåt fyllas genom den
ifrågasatta dockanläggningen vid Finnboda samt de äldre dockorna å
Beckholmen och Galärvarvet.

Beträffande åter de olika av kommittén föreslagna flottstationslägenas
betydelse för sjöfarten å Stockholm och för Stockholms hamnförhållanden
hade kollegium för sin del funnit en ganska väsentlig åtskillnad
mellan de olika alternativen.

Vid bedömande av Stockholms-, Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och
Torsbyfjärdsförslagen hade kollegium tagit hänsyn till följande huvudsynpunkter,
nämligen rörelsen i Stockholms hamn och kajutrymmena
därstädes, in- och utfarten samt dockningsmöjligheter och varvsverksamhet.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande Stockholmsföretaget funne kollegium, att detsamma i
förstnämnda avseende tillskapade ett icke oväsentligt hinder för de
fartyg, som skulle angöra kajerna vid Nybrohamnen och Strandvägen,
i det att dessa fartyg till följd av avstängandet genom en bank av leden
mellan Skeppsholmen och Djurgårdslandet måste använda sig av den
särskilt under ogynnsamma strömförhållanden svåra och riskabla passagen
mellan Skeppsholmen och Blasieholmen.

Skulle den till Skeppsholmen och Galärvarvet förlagda stationen
bliva av den omfattningen, att flottans huvudstridskrafter komme att dit
förläggas, torde avsevärda hinder och risker möta för passerande handelsfartyg
på grund av utanför stationsområdet till ankars liggande större
antal krigsfartyg.

Det torde ock böra bemärkas, att de större torrdockor, som enligt
Stockholmsförslaget komme att anläggas vid stationen med dess föreslagna
läge, syntes komma att erbjuda handelssjöfarten mindre fördelar
än å andra för densamma föreslagna platser, exempelvis Lidingön och
Ivaknäs. Det torde nämligen vara uppenbart, att de handelsfartyg, som
skulle hava de största fördelarna av en stor dockanläggning, utgjordes
av oceangående fartyg, som företrädesvis vid angörande av Stockholms
hamn komme att lasta och lossa i den nuvarande Värtahamnen eller vid
den därstädes planerade nya djup- och frihamnen.

Kollegium ville till sist beträffande flottstationens förläggande till
Skeppsholmen och Djurgården framhålla, att de nuvarande båda Beckholmsdockornas
och Beckholmens indragande inom varvsområdet samt
deras utnyttjande för militära ändamål skulle innebära en kännbar förlust
av möjligheten att därstädes framgent bedriva och utveckla privat
skeppsbyggnadsverksamhet.

Angående Kaknäs förslaget ville kollegium till en början anföra att,
då Stockholms djup- och frihamn väl torde komma till utförande i anslutning
till den nuvarande Värtahamnen och på ett område, som omedelbart
gränsade till det föreslagna flottstationsområdet, flottstationens förläggande
vid Kaknäs skulle avskära varje möjlighet till den naturligaste
utvidgningen av den ifrågasatta djup- och frihamnen, vilken utvidgning
säkerligen inom en snar framtid torde bliva nödvändig. Tillgodoseendet
av detta behov måste enligt kollega mening tillmätas den största betydelse
för utvecklingen av huvudstadens handel, industri och sjöfart.

I detta sammanhang torde särskilt böra erinras om önskvärdheten
därav, att för frihamnen reserverades lämpliga och tillräckliga industriområden,
på vilka frihamnens framtida utveckling i viss mån kunde
komma att bero. Visserligen hade kommittén förutsatt detta och hän -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. -

visat på möjligheten av att låta frihamnen utveckla sig på Lidingöns
mitt emot belägna strandområde. Men eu sådan nödfallsutväg funne
kollegium redan på grund av de tekniska svårigheterna att anordna ett
slutet frihamnsområde på ömse sidor om ett så brett farvatten böra
lämnas ur räkningen. Ej heller torde enligt kollega uppfattning någon
utvidgning av djuphamnen norrut vara möjlig, då härför mötte direkta
hinder i form av Stockholms gasverks anläggningar samt den planerade
fasta bron över till Lidingön.

En jämförelse mellan Stockholmsförslaget och Kaknäsförslaget ur
sjöfartens synpunkt gåve alltså redan på grund av det anförda vid
handen, att det förra förslaget måste anses vara ur denna synpunkt
bestämt att föredraga framför det senare. Stockholmsförslaget skulle
dock även i sin ordning medföra för sjöfarten icke ringa olägenheter,
om ock förhållandena härutinnan komme att i någon mån förbättras vid
den tidpunkt, då i och med Hammarbyledens öppnande väsentligt ökade
kajutrymmen komme att beredas sjöfarten på Stockholm.

Vad slutligen vidkomme Södergarns- och Elfviks- samt Torsbyfjärdsförslagen,
torde om samtliga dessa gälla, att de för dem föreslagna
förläggningslägena blott föga inverkade på sjöfartsrörelsen i och utanför
Stockholms hamn. De varvsanläggningar, som på endera av de sistnämnda
tre platserna skulle komma till stånd, och de i dem ingående
torrdockorna torde ej kunna anses vara så långt avlägsna från Stockholms
hamn, att de icke kunde bereda sjöfarten ungefär samma fördelar
som Kaknäs- och Stockholmsförslagen. Företräde syntes dock i sistnämnda
avseende givetvis tillkomma något av de båda Lidingöförslagen
såsom liggande närmare Stockholms hamn och huvudfarleden in till
densamma.

Ur handelssjöfartens synpunkt ansåge kollegium önskvärt, att ettdera
av de två sistnämnda förslagen erhölle företräde vid valet av flottstation.

I det yttrande från Stockholms handelskammare, som av kommerskollegium
överlämnats, har handelskammaren uttalat, att handelskammaren
med avseende på de förslag till flottstation, som numera förelåge,
ansåge sig böra utan tvekan såsom sin mening uttala, att Kaknäsförslaget
vore från sjöfartsteknisk synpunkt för Stockholms vidkommande
fullkomligt oantagligt, då dess förverkligande skulle komma
att alldeles avskära de framtida utvecklingsmöjligheterna för Stockholms
hamn. Såsom handelskammaren vid flera tillfällen framhållit, vore det
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.) 8

Stockholms

handels kammare.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

en tvingande nödvändighet att uppehålla utvecklingsmöjligheterna för
såväl Värtahamnen som den projekterade hamnen å Lindarängsområdet,
om man överhuvudtaget skulle kunna tänka på en framtida utveckling
av stadens näringsliv. Den fråga, som här förelåge, vore icke endast
en sjöfartsfråga, utan en samhällsfråga av största räckvidd. Om den
naturliga utvecklingen av stadens trafikanordningar hämmades, bleve
icke endast sjöfarten därpå lidande, utan även handelsomsättningen och
stadens hela ekonomiska liv. Ytterst vore det näringarna, som vore
förutsättningen för stadens liv, och i samma mån anordningar vidtoges,
som kringskure näringarnas utvecklingsmöjligheter, riktades också angrepp
mot en av grundvalarna för stadens bestånd. Då handelskammaren
ansåge, att ett förverkligande av Kaknäsprojektet skulle för
stadens näringsliv medföra de mest ödesdigra verkningar, ville handelskammaren
ställa sig bestämt avvisande mot varje tanke på att upplåta
Kaknäsområdet till flottstation.

Aven det av kommittén nu framlagda förslaget att bibehålla flottstationen
på dess nuvarande plats måste helt naturligt medföra menliga
följder för handeln och sjöfarten, om dessa också icke i betydelse
kunde jämföras med de skadliga verkningarna av Kaknäsområdets frånskiljande.
En blick på kartan visade, vilket synnerligen välbeläget område
av hamnen skulle för en oöverskådlig framtid undandragas samfärdselns
behov. Den föreslagna avskärningen av Nybroviken måste
medföra en väsentlig inskränkning av Nybrohamnens användbarhet för
sjöfarten, då trafiken till och från densamma tidvis komme att i hög
grad försvåras av den starka strömsättningen utanför passagen mellan
Skeppsholmen och Nationalmuseum. Dessutom torde man hava att
räkna med, att trafiken å Stockholms ström allt framgent komme att
åtminstone tidtals hindras av flottans där uppankrade fartyg. Med
hänsyn till sjöfartens behov ansåge sig handelskammaren därför även
böra avstyrka förslaget om flottstationens bibehållande å dess nuvarande
plats.

En ur handelns och sjöfartens synpunkt fullt tillfredsställande lösning
av flottstationsproblemet syntes handelskammaren kunna vinnas
endast genom flottstationens förläggande helt utanför hamnområdet, vare
sig på Lidingön, vid Södergarn eller Elfvik, eller å Värmdön vid Torsbyfjärd.
Kommittén hade såsom en fördel för Stockholmsförslaget framhållit
den nya stora örlogsdockans användbarhet för handelssjöfarten.
Denna fördel vore emellertid ganska ringa, så länge i viss mån hindrande
och försvårande bestämmelser vore gällande. För handelsfartygen vore

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290. 59

det därför i dockningshänseende ej av någon större betydelse, om flottstationen
förlädes till någon av de senast nämnda platserna, så mycket
mindre som avståndet från Stockholms hamn till dessa platser icke
spelade någon nämnvärd roll. Icke heller torde den föreslagna dockanläggningen
vid Finnboda bliva mindre användbar för flottans behov,
om flottstationen förlädes å kortare distans utanför hamnområdet.

Därjämte har kommerskollegium med särskilda skrivelser den 25
och den 26 innevarande april överlämnat till kollegium inkomna yttranden
från Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, Stockholms rederiförening
samt Stockholms speditörsförening, därvid kollegium anfört, att
innehållet i dessa yttranden syntes giva ytterligare stöd åt den av kollegium
i dess förberörda utlåtande av den 21 i samma månad hävdade
uppfattningen i frågan.

Riksmarslcalksämbetet ''har med sitt förberörda utlåtande av den 12
innevarande april överlämnat ett från intendenten för Djurgården inhämtat
yttrande samt för egen del åberopat vad ämbetet i skrivelse
år 1916 anfört med anledning av det då väckta förslaget om upplåtande
för flottstationen av vissa områden vid Lindarängen eller Kaknäs.
Åmbetet framhöll då, att ämbetet icke ansåge sig under några förhållanden
kunna biträda ett förslag i sådan riktning. Förläggandet till
dessa områden av flottans station med dess stora fordringar på utrymme
och plats för framtida utvidgning skulle nämligen ur Djurgårdens synpunkt
medföra de största olägenheter av mångahanda slag. Åven för
Stockholms stad vore det att beklaga, om dessa natursköna, av stadens
invånare ständigt besökta trakter av Djurgården skulle förlora sin karaktär
av fritt tillgänglig naturpark. Härtill komme, att stora delar av
dessa områden vore upplåtna och tagna i bruk för militära och andra
allmänna ändamål.

De nu föreliggande Stockholms- och Kaknäsförslagen avsåge markupplåtelser
för flottstationen, omfattande samma eller stora delar av just
de områden, vilkas upplåtande för sagda ändamål ämbetet tidigare förklarat
sig icke kunna under några förhållanden biträda.

Ämbetet har på grund härav ansett sig böra avstyrka bifall till
kommitténs förslag, i vad det avsåge flottstationens bibehållande på dess
nuvarande plats, med därav följande upplåtelser av mark å Djurgården,
eller dess förläggande till Kaknäs.

För den händelse någotdera av dessa förslag icke desto mindre
skulle bifallas, har ämbetet framhållit önskvärdheten därav, att ämbetet,

Stockholms
handels- och
sjöfartsnämnd
m. fl.

Riks marskalks ämbetet.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 296.

Intendenten
för Djurgården.

Djurgårds sakkunniga.

innan definitivt beslut fattades rörande eventuella markupplåtelser å Djurgården
och ersättning härför, måtte få avgiva detaljerat förslag beträffande
de villkor och förutsättningar, som kunde finnas böra fästas vid
ett sådant beslut.

I sitt berörda yttrande har intendenten för Djurgården till en början
erinrat, att han . år 1916 uttalat sig rörande då föreliggande förslag att
förlägga flottstationen till Lilla Värtan, alternativt Lindarängen eller
Kaknäs.

Jämfört med 1916 års Kaknäsförslag skulle de markområden, som
för det nu föreliggande Stockholmsförslagets genomförande behövde
tagas i anspråk å Norra Djurgården, vara till arealen något mindre, men
till följd av områdenas belägenhet skulle deras upplåtande medföra vanprydnad
och obotlig skada för Djurgården och huvudstaden. Den föreslagna
utvidgningen å Södra Djurgårdslandet innebure en stor fara, enär
det förr eller senare torde bliva nödvändigt att för stationens utvidgning
taga i anspråk betydande delar av Södra Djurgården i riktning dels
inåt Djurgårdsslätten och dels mot Valdemarsudde och Friesens park.

Djurgårdsintendenten har av nu nämnda och i övrigt angivna skäl
hemställt, att mark å Djurgården icke måtte upplåtas för en flottstation,
vare sig enligt Stockholms- eller Kaknäsalternativet. Skulle emellertid
något av dessa alternativ komma till utförande, måste från Djurgårdsförvaltningens
sida som villkor uppställas, att Djurgårdskassan
gottgjordes för alla de minskade inkomster, som därav bleve en följd,
beräknade enligt Kaknäsalternativet till ett belopp av 578,000 kronor
och enligt Stockholmsalternativet till 275,000 kronor. Dessutom måste
i båda alternativen av statsverket utgivas lösen för all ståndskog inom
resp. områden till dess fulla värde efter av Djurgårdsförvaltningen anordnad
uppskattning, ävensom medgivas rätt att från Kaknäs boställe
bortföra där befintlig matjord och tillvarataga en i hovjägarbostaden
befintlig antik kakelugn.

Djurgårdssakkunniga hava i utlåtande av den 16 innevarande
april anfört, att Södra Djurgårdens västra strand sedan länge befunnit
sig i ett föga tilltalande skick. Icke minst kunde detta sägas vara fallet
med det mot Strandvägen vettande, närmast Djurgårdsentrén varande
strandpartiet, där under tidernas lopp hopat sig skjul, verkstadshus och
andra för varvet erforderliga anordningar av högst vanprydande beskaffenhet.
Sedan Djurgårdsentrén efter 1897 års utställning blivit

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Hr 296. <>1

ordnad, gjorde isig detta missförhållande om möjligt i ännu högre grad
gällande, och allt starkare framstode önskemålet, att Galärvarvsområdet
måtte bliva frigjort från flottans anläggningar och ordnat på ett sätt,
som den förnämliga platsen krävde.

Genom Stockholmsförslagets realiserande skulle givetvis möjligheten
till ett förverkligande inom en icke alltlör avlägsen framtid av ett dylikt
önskemål gå om intet.

Även om Stockholmsförslaget medgåve vissa mindre utvidgningar
inom det tilltänkta området, torde dock kunna antagas, att detta förr
eller senare måste utökas. Härför skulle då ytterligare Djurgårdsmark
behöva tagas i anspråk. Utvecklingen skulle i så fall antagligen komma
att gå fram över det gamla parkpartiet söder om den s. k. Slätten och
utefter södra stranden, vars framtida ordnande härigenom bleve förhindrat.

I det till grund för Stockholmsförslaget liggande avtalet av den 12
mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad inginge bland annat ^den
bestämmelsen, att kronan till staden försålde ett markområde vid Ivaknäs.
Detta område utgjordes av själva strandpartiet, sträckande sig från
gränsen för det område, som staden redan ägde rätt bekomma, till Stora
Hundudden. Den av de sakkunniga verkställda utredningen rörande
Djurgårdens bevarande såsom park hade givit vid handen, att ett terrängparti
vid Kaknäs, bestående av det nuvarande skjutfältet med närmast
omgivande skog, borde ingå bland de områden å Djurgården, som av
olika anledningar ansåges böra undantagas från framtida bebyggande
och bibehållas såsom naturlig park. Realiserandet av detta förslag skulle
omintetgöras, för såvitt en del av denna s. k. Kaknäsparken avhändes
kronan. Härav följde vidare, att ett eventuellt förverkligande av Kaknäsförslaget
skulle i än högre grad utgöra ett hinder för genomförande
av riksdagens uttalade önskemål med avseende å Djurgården,
sådana de framginge av den av de sakkunniga gjorda utredningen.

Med hänsyn till intresset av Djurgårdens bevarande och förskönande
hava de sakkuniga på grund av vad sålunda anförts avstyrkt bifall till
kommitténs förslag.

Akademien för de fria konsterna har i yttrande den 17 innevarande
april, med anledning av flottstationskommitténs förslag, icke ansett
sig kunna underlåta att framlägga sina allvarliga bekymmer särskilt
med avseende på det attentat, som däri ur estetisk synpunkt riktades
mot Stockholms stad och dess utvecklingsmöjligheter. En var, som nit -

Akademien
för de fria
konsterna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

älskade för vår huvudstads skönhet, hade så mycket större anledning att
inskrida mot detta förslag, som förstörelsen skulle komma att drabba
några bland de för Stockholm och dess omgivningar mest säregna och
natursköna partier, vilka till stor del skulle uppoffras för att tillgodose
en del ekonomiska och praktiska behov, vilkas fyllande bleve en nödvändig
följd av förslagets antagande redan i den form, vari detsamma
nu förelåge. Men förstörelsen skulle bliva så mycket ödesdigrare, som
i varje sådan anläggning förefunnes en inneboende, snart sagt naturnödvändig
tendens att mer och mer utvidga sig.

Akademien skulle icke självkallad hava uppträtt som motståndare
till det nu framlagda förslaget, vilket berörde en av de viktigaste frågorna
för vart försvars ändamålsenliga ordnande, därest icke inom fackmannakretsarna
på försvarsområdet meningarna voro så delade rörande
flottstationens lämpliga förläggande. Att i onödan offra de estetiska
synpunkterna, i all synnerhet när sådana skönhetsvärden stode på spel
som det här gällde, och då de ekonomiska och praktiska synpunkterna
vore så omtvistade, måste med nödvändighet framkalla opposition.
Egendomligt vore, att detta förslag, som hotade, förutom Skepps- och
Kastellholmarna, även avsevärda delar av Djurgården, framkommit kort
efter det riksdagen uttalat sig i motsatt riktning angående Djurgårdens
bevarande. i största möjliga utsträckning såsom naturlig park. Riksdagens
uti ifrågavarande hänseende uttalade önskningar komme att
gäckas genom antagandet av det nya flottstationsförslaget med dess
konsekvenser. Med hänsyn till all den skada, som vår huvudstad komme
att ur estetisk synpunkt lida genom förslagets antagande, ville akademien
uttala den förhoppningen, att detsamma ej måtte vinna fastställelse.

Chefen för
Statens historiska
museum
m. fl.

Cheferna för Statens historiska museum, Nationalmuseum, Livrustkammaren
och Nordiska museet hava i gemensam skrivelse den 16 innevarande
april framhållit, att det område, vilket enligt flottstationskommitténs
förslag skulle för en oöverskådlig framtid komma att
upptagas av flottstationen, vore beläget i mittpunkten av Stockholms
hamn åt saltsjösidan och i omedelbar närhet av de museer, vilkas vård
vore dem anförtrodd. I dessa museer hade med stora uppoffringar
under generationer samlats skatter av icke ens angivbart värde, vilka på
ett levande, påtagligt sätt åskådliggjorde odlingens framsteg hos vårt
folk under en mångtusenårig utveckling med dess säregna drag, på
samma gång de bure vittnesbörd om Sveriges självständiga insats i och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C -

störa betydelse för den mänskliga odlingens utveckling och därjämte
om våra kulturella förbindelser med den övriga världen. Denna nationens
dyrbara och omistliga egendom sattes genom flottstationens bibehållande
inom huvudstaden i fara för fullständig och räddningslös tillintetgörelse.

Den oerhörda utveckling, som den militära tekniken på de senaste
åren undergått, torde medföra, att inom få timmar efter ett eventuellt
krigsutbrott flottstationen utgjorde ett begärligt och till sitt läge lätt
konstaterbart mål för fientliga flygares angrepp, och även en beskjutning
av det moderna grova fartygsartilleriet torde icke böra lämnas ur
räkningen. Erfarenheten hade ådagalagt, att vid ett dylikt angrepp,
särskilt från luften nattetid, möjligheten att inrikta projektilerna enbart
på det avsedda målet vore ganska ringa, och att sålunda hela det kringliggande
området bleve utsatt för omedelbar och oundviklig fara.

Att under sådana förhållanden under loppet av kanske några få
timmar hinna bringa museiföremålen i säkerhet å annat håll torde ligga
utom möjlighetens gräns.

Åven om kommittén icke ansett sig böra taga hänsyn till risken
av eventuellt förstörande av kulturella värden, borde den dock vid sina
ekonomiska beräkningar och vid den anbefallda allsidiga utredningen
hava medtagit även andra faktorer än de rent fackliga. De svenska
statsmakterna hade gjort mycket stora uppoffringar för att på ändamålsenligt
sätt vårda, förvara och skydda sina kultur- och konstskatter. De
hade nyligen beviljat betydande medel för en utvidgning av Nationalmuseum
på dess nuvarande plats, och arbetena härför hade redan påbörjats.
Dessa dels redan verkställda, dels planerade åtgärder till Nationalmuseisamlingarnas
bästa torde det vara meningslöst att vidare fortsätta,
då ju riksdagens beslut härutinnan direkt komme att motverkas,
om kommitténs förslag komme till utförande. Cheferna för de i Nationalmuseibyggnaden
och Nordiska museet inrymda museerna kunde på
grund av sin skyldighet att tillse samligarnas säkerhet icke underlåta att
under sådana omständigheter påyrka och energiskt arbeta för de ifrågavarande
museernas snara förflyttning till andra och tryggare platser,
även om kostnaderna härför måste räknas i miljoner. De oersättliga,
andliga och kulturella värden, som museerna representerade, vore för
nationen alltför dyrbara att utsättas för risker sådana som realiserandet
av det nu föreliggande flottstationsförslaget skulle innebära.

Med hänsyn härtill hava bemälda chefer hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte finna den lösning av flottstationsfrågan, som av kommittén förordats,

Styrelsen för
svenska konstnärernas

förening.

Konsthantverkarnas
gille
i Stockholm.

Samfundet S:t
Erik m. fl.

Stockholms

ångslups aktiebolag.

64 Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

icke böra vinna beaktande samt att, om så likväl skulle bliva förhållandet,
taga i övervägande frågan om museibyggnadernas förflyttande till
andra mera skyddade platser.

Styrelsen för svenska konstnärernas förening har — övertygad ej
mindre om den fara, som genom förslaget att inom huvudstaden bibehålla
och ytterligare utvidga flottstationen på flera sätt skulle hota de
för kulturen, särskilt för konsten och historien oersättliga skatter, som
samlats inom de närbelägna museerna, än även därom, att köpslåendet
med nämnda skönhetsvärden skulle av eftervärlden stämplas som bristande
pietet — inlagt sin gensaga mot förslagets förverkligande.

Konsthantverkarnas gille i Stockholm har i anslutning till de uttalanden,
vilka från skilda håll gjorts mot flottstationskommitténs förslag,
betonat den svåra förlust, som i huvudstaden förlagda akademier och
skolor för uppfostrande av konst- och konsthantverksutövare skulle lida
genom att de för en rationell undervisning så viktiga museerna förflyttades
till andra platser, vilket vederbörande museichefer ansett sig
böra påyrka, därest kommitténs förslag bleve genomfört.

Därjämte har vid ett av Samfundet S:t Erik, Stockholms gillet. Samfundet
för hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen och Svenska teknologföreningens
avdelning för husbyggnadskonst anordnat offentligt möte
i huvudstaden antagits en resolution, vilken blivit till Kungl. Maj:t överlämnad
under anhållan, att de i densamma uttalade synpunkterna måtte
vid flottstationsfrågans behandling vinna beaktande. I resolutionen har
på angivna skäl protesterats mot att flottstationen bibehölles i centrum
av Sveriges huvudstad.

Slutligen har Stockholms Ang slug) saktiebolag, under framhållande av
de olägenheter rörande uppehållandet av bolagets trafikverksamhet och
varvsrörelse jämte koltillförsel, som skulle åstadkommas genom utförandet
av den i Stockholmsförslaget ingående nya bron mellan Beckholmen
och Djurgårdsstaden, ansett sig böra meddela, att bolaget, därest nämnda
brobyggnad bleve beslutad, komme att påyrka skäligt skadestånd. Därjämte
förbehölle sig bolaget att framställa de vidare skadeståndsanspråk,
vilka på grund av andra eventuella olägenheter genom flottstationens
framdragning till Beckholmssundet kunde anses berättigade.

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

Då Kungl. Maj:t till 1914 års senare riksdag framställde förslag
därom, att för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid
flottans station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000
kronor, för år 1915 av värnskattemedel avsätta ett belopp av 300,000
kronor, var nämnda framställning föranledd av nödvändigheten att bereda
anordningar för att vid Stockholms station kunna docka fartyg av
Sverigetypen. Denna framställning blev av riksdagen bifallen, därvid
riksdagen uttalade, att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att
träffa avgörande i fråga om platsen för den nya dockan. Härefter hava
1915 och 1916 års riksdagar för ändamålet av dylika medel avsatt ytterligare
750,000, resp. 350,000 kronor, varigenom hela det beräknade beloppet
sålunda finnes avsatt.

Ursprungligen hade förutsatts, att den nya dockanläggning, som
av riksdagen sålunda beslutats, skulle kunna igångsättas i god tid under
år 1915, varefter dockanläggningens utförande beräknats kräva en tid
av omkring två år. Emellertid har, såsom av det förut sagda framgår,
frågan om platsen för ifrågavarande docka ännu icke blivit underställd
riksdagens prövning.

Den närmaste anledningen till uppskovet med dockanläggningens
igångsättande har varit, att frågan om dockans förläggning från början
sammanknutits med spörsmålet om utvidgning eller förflyttning av flottans
station i Stockholm, vilket spörsmål sedan slutet av 1890-talet varit
föremål för omfattande utredningar och ett flertal förslag. Denna sammanställning
synes mig helt naturlig, då dockan är avsedd att ingå
såsom ett led i de anordningar, som, enligt vad nämnda utredningar
giva vid handen, måste vidtagas för att försätta Stockholms station i
tillfredsställande skick, varvid dockan svårligen kan tänkas förlagd på
annan plats än där stationen är belägen. I det utlåtande, som av
marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans
övningar till sjöss till åtlydnad av föreskrift i nådigt brev den 17 september
1914 avgivits den 12 augusti 1915 i fråga om platsen för den
nya dockan, har ock enahanda uppfattning om dessa båda frågors intima
samband med varandra kommit till uttryck. Vidare betonades i
statsverkspropositionen till 1916 års riksdag att, därest beslut skulle
komma att fattas om den nya dockans förläggning utom stationens nuvarande
område, ett sådant beslut skulle såsom konsekvens medföra,
att flottans varv inom de närmaste åren och sedermera även flottans
station borde förflyttas från sin nuvarande plats. Och slutligen har i
riksdagens förut omförmälda skrivelse den 30 maj 1916 framhållits, att
den nya dockans läge givetvis komme att bliva bestämmande för platsen

Bihang till riltsdagms protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.) 9

Departe-.

menta

chefens yttrande.

Behovet av
en utvidgning
eller förflyttning
av Stockholms
station.

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för en blivande flottstation i Stockholms skärgård samt att det under
sådana förhållanden syntes riksdagen vara erforderligt, att i samband
med framläggandet av förslag angående dockans förläggning en allsidig
och fullständig utredning angående flottstationsfrågan förelädes
riksdagen.

Sedan den med anledning av riksdagens berörda skrivelse tillsatta
kommittén den 19 sistlidna mars avgivit betänkande och förslag i ämnet,
samt infordrade yttranden över kommittébetänkandet inkommit, är jag
nu beredd att anmäla detta ärende inför Kungl. Maj:t. Jag vill därvid
till en början framhålla, att den sålunda föreliggande frågan om utvidgning
eller förflyttning av flottans station i Stockholm enligt min
bestämda övertygelse är av den betydenhet, att dess lösning måste betraktas
såsom ett livsintresse för vårt sjöförsvar. Väl är sant — såsom
vid olika tillfällen betonats —■ att ansträngningarna för sjöförsvarets
stärkande i främsta rummet böra inriktas på sådana åtgärder, som direkt
avse åstadkommandet av största möjliga stridsvärde hos detta försvar.
Å andra sidan får man dock enligt min mening icke förbise, att anordningar,
som, ehuru mera indirekt åsyftande samma mål, dock stå i oupplösligt
samband med förstnämnda åtgärder, icke få eftersättas, därest
sjöförsvaret, såsom helhet betraktat, skall erhålla det eftersträvade måttet
av krigsberedskap.

Innan jag övergår till behandling av frågan om det sätt, på vilket
flottstationsfrågan enligt min mening bör lösas, torde det vara erforderligt
att först i korthet klarlägga behovet av en utvidgning eller förflyttning
av Stockholms station.

En förutsättning för att flottan skall kunna fylla sin viktiga bestämmelse
vid rikets försvar är, att den till sitt förfogande inom de
olika operationsområdena vid landets kuster äger lämpligt förlagda och
ordnade stödjepunkter, örlogsetablissement och örlogsdepåer. Dessas uppgifter
äro att under fredstid för viss del av flottan utgöra förläggningsoch
underhållsplats, att vid krig eller fara för krig för motsvarande del
av flottan vara mobiliserings- och utrustningsort samt att under krig
möjliggöra verkställandet av ytterligare rustningsarbeten, utförandet av
erforderliga reparationer, förnyandet av förråd m. m. för de sjöstridskrafter,
som uppehålla sig inom resp. operationsområden, allt med
minsta tidsutdräkt och under betryggande förhållanden.

Sedan gammalt äger vår flotta två örlogsetablissement, nämligen vid
Karlskrona och Stockholm. Enligt av riksdagen under de senare åren
fattade beslut äro därjämte för närvarande under byggnad örlogsdepåer

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

vid Härnösand och Göteborg, varigenom stödjepunkter komma att ordnas
för i Bottniska viken och vid västkusten opererande sjöstyrkor. Flottans
huvudstation var ursprungligen — från slutet av 1600-talet — förlagd
till Karlskrona, vilken ort tidigare intog ett centralt läge inom flottans
operationsområde. Sedan Sveriges sjöstrategiska läge genom de omgestaltade
politiska förhållandena därefter blivit väsentligen förändrat, har
det militära värdet av Stockholms skärgård i avsevärd grad ökats, varav
blivit en följd, att ett större antal fartyg än tillförene ansetts böra till Stockholms
station fredsförläggas. Anda till slutet av 1890-talet var emellertid i
huvudsak endast den sjöstyrka, som avsågs till försvar av Stockholms skärgård,
förlagd till Stockholms station, under det de större i kustflottan ingående
fartygen i allmänhet voro stationerade vid Karlskrona station. De
sjömilitära synpunkter, vilka i allmänhet blivit framförda såsom motiv för
en förläggning till Stockholm av en större del av flottan, hava i första
hand gällt dels faran för innestängning eller förstöring av de i Karlskrona
förlagda l:a klass pansarbåtarna genom överraskande anfall
och dels önskvärdheten därav, att kustflottans huvudstyrka i fredstid vore
förlagd inom det viktiga operationsområde på rikets ostkust, som
Stockholms skärgård bildade. Dessa synpunkter synas mig alltjämt i
huvudsak äga giltighet.

I den mån förläggning av flottans fartyg i större omfattning än
förut ägt rum till Stockholms station, har det till stationen hörande utrymmet
befunnits alltmer otillräckligt. Det utrymme, varom här är fråga,
avser icke blott kajlängd och förtöjningsanordningar, utan även plats i
land för verkstäder, dockor, slipar, förråd av proviant och andra förnödenheter,
ammunition samt kol, olja och övriga förbrukningsartiklar
m. m. I flertalet av de i det föregående omförmälda utredningarna och
förslagen har ock med styrka framhållits, att förhållandena vid Stockholms
station i nu ifrågavarande hänseenden måste betecknas såsom
synnerligen otillfredsställande samt att möjlighet till erforderlig utvidgning
av stationsområdet saknades. Åven statsutskottet vid 1907 års
riksdag uttalade, att flottans station i Stockholm icke uppfyllde de anspråk,
varken i fredstid eller vid mobilisering, som måste ställas på densamma.
Visserligen hava flottans övningar under senare år så ordnats,
att ett antal pansarbåtar ständigt hållas rustade, varigenom kravet på
en samtidig förläggning av sådana fartyg till stationen kunnat vad antalet
beträlfar något eftergivas. Men å andra sidan erfordras numera
plats för åtskillig sjövapnet tillhörande materiel, som icke förefanns för
några tiotal år tillbaka. Jag behöver i sådant avseende endast erinra
om den väsentliga utökningen av torpedvapnet, om tillkomsten av under -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

vattensbåtar och av flygvapnet, vars materiel tager betydande utrymme
i anspråk och för vilken, åtminstone tills vidare, plats måst beredas
inom stationens område. Därjämte krävas utvidgade anordningar för sjömanskårens
kasernering, bespisning, undervisning och sjukvård m. m.

Med stationens uppgift att utgöra fredsförläggningsplats för en
väsentlig del av flottan sammanhänger nära dess egenskap att vid krig
eller fara för krig vara mobiliserings- och utrustningsort för denna del
av flottan. Behovet av tillräckligt utrymme för förläggningen av fartygen
framträder givetvis med större styrka, då det vid mobilisering
gäller att med största skyndsamhet rusta fartygen och förse dem med
alla de förnödenheter och förbrukningsartiklar, som vid sådant tillfälle
erfordras. De erfarenheter, som den år 1914 verkställda mobiliseringen
av flottan givit vid handen, bestyrka ock tillfullo nödvändigheten därav,
att kravet på väsentligt ökat utrymme för här ifrågavarande ändamål
snarast bliver tillgodosett.

Stationens möjlighet att under såväl fredstid som krigstid säkerställa,
att erforderliga underhålls- och reparationsarbeten å krigsfartygsmaterielen
kunna snabbt och på ett tillförlitligt sätt utföras, har dåvarande
departementschefen i statsverkspropositionen till 1916 års riksdag
närmare berört, då han angivit de brister, som i sådant hänseende vidlåda
stationens nuvarande, huvudsakligen å Galärvarvet belägna varvsanläggning.
En av varvsmyndigheterna under år 1915 verkställd utredning
har — yttrade därvid departementschefen — ytterligare bekräftat
det kända sakförhållandet, att verkstädernas vid härvarande varv
kapacitet ingalunda motsvarar de krav, vilka måste uppställas för att
den del av flottan, som är hänvisad till detta varv för underhåll och
reparation, skall kunna hållas i full krigsberedskap. Departementschefen
påpekade ock vid samma tillfälle, att olägenheterna härav med hänsyn
till den anbefallda mobiliseringen av flottan blivit särskilt kännbara,
ävensom att det otillräckliga utrymmet samt de olika verkstads- och
förrådslokalernas i flera fall olämpliga belägenhet förorsakade, att arbetets
administration och övervakande försvårades samt att arbetstid måste
offras utan motsvarande nytta. Åven en annan synpunkt berördes i
detta sammanhang. Såsom av varvsmyndigheterna i deras nyssberörda
utredning framhållits, måste för närvarande på grund av bristande utrymme
inom varvsverkstäderna en del arbeten, vilka eljest kunnat utföras
å varvet, verkställas på privata verkstäder och varv mot ersättning,
som ofta särskilt med hänsyn till arbetenas brådskande beskaffenhet
bliver oskäligt dryg.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

De sålunda angivna omständigheterna giva otvetydigt vid handen,
att verkstäderna å flottans varv och därmed förbundna anordningar ur
krigsberedskapens synpunkt äro i hög grad otillfredsställande och att de
icke kunna utan varvets utvidgning eller förflyttning erhålla nödvändig
kapacitet. Icke heller låter sig en ekonomisk varvsdrift genomföra vid
varvet under nu rådande förhållanden.

Beträffande slutligen den stationen tillkommande uppgiften att under
krig utgöra stöd för de sjöstridskrafter, för vilka Stockholms skärgård
är operationsbas, synes mig givet, att möjligheten för stationen
att kunna fylla densamma är direkt beroende av det sätt, varpå stationen
är ägnad att motsvara de krav, som i övriga förut nämnda avseenden
böra ställas på densamma. Dessa krav kunna enligt* min
mening, såsom förut är sagt, icke på långt när uppfyllas, allra helst
som stationen måste vara beredd att under vissa krigslägen tillgodose
en vida större styrka än den, som i fredstid är dit förlagd.

Med utgångspunkt från de särskilda uppgifter, som böra tillkomma
ett tidsenligt och efter våra sjöstridskrafter avpassat örlogsetablissement
invid Stockholm, har jag sålunda i det föregående sökt uppvisa,
huruledes dessa uppgifter icke kunna på ett tillfredsställande sätt fyllas
av Stockholms flottstation i dess nuvarande skick.

Med hänsyn härtill är det enligt min uppfattning uppenbart, att
en utvidgning eller förflyttning av stationen är av mycket starkt
framträdande behov påkallad. Det lärer icke heller kunna råda mer
än en mening därom, att frågans lösning är av synnerligen brådskande
beskaffenhet. Under den långa tid av omkring två årtionden,
som flottstationsfrågan stått på dagordningen, hava endast nödtorftiga
underhålls- och reparationsarbeten vidtagits beträffande stationens etablissement
och verkstäder, varjämte behövliga utvidgningar tills vidare
fått anstå. Följden härav har blivit, att byggnader och övriga anordningar
å stationen för närvarande befinna sig i ett skick, 6om ofördelaktigt
återverkar på personalens utbildning, hygien m. m., som omöjliggör
en rationell och ekonomisk varvsdrift och som i det hela utgör en
verklig hämsko för ett följdriktigt och lämpligt ordnande av sjöförsvaret.
De lärdomar, som av det pågående kriget i detta hänseende stått att
hämta, utgöra ock en stark maning att i tid vidtaga erforderliga åtgärder
för att ernå förbättrade förhållanden uti förevarande avseende. Till övriga
vägande skäl för en snar lösning av flottstationsfrågan har numera,
såsom förut framhållits, kommit ytterligare ett, nämligen genom riksdagens
beslut om anläggande av en ny docka för att bereda dockningsmöjligheter
i Stockholms skärgård för pansarbåtar av Sverige-typen.

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

Oaktat den sena tidpunkten för avlåtande till riksdagen av en framställning
av den störa betydelse som den bär ifrågavarande har jag på grund
av vad jag sålunda haft tillfälle framhålla ansett min plikt bjuda att
nu framlägga frågan inför Kungl. Maj:t.

Sedan jag sålunda sökt påvisa, huruledes ett synnerligen starkt
stationens behov föreligger därav, att flottstationsfragan snarast möjligt bringas till
förläggning, lösning, torde till prövning närmast böra upptagas spörsmålet, huruvida
fragan bör lösas pa sadant sätt, att stationen bibehålies å sin nuvarande
plats med den utvidgning och modernisering, som förhållandena medgiva,
o eller om en förflyttning av stationen bör äga rum.

Åt 1916 års flottstationskommitté uppdrogs att verkställa en allsidig,
ur militär, sjöfartsteknisk och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning
angående den föreliggande frågan, och kommittén har, såsom av
det förut sagda framgår, efter verkställda undersökningar funnit, att
varken militära eller sjöfartstekniska synpunkter utpeka den ena eller
den andra av de utav kommittén ifrågaställda platserna — Stockholm,
Kaknäs, Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd — såsom den för en stationsanläggning
avgjort lämpligaste. Samtliga de av kommittén undersökta
stationsförslagen hava vidare ur varvsteknisk synpunkt visat sig vara
fullt tillfredsställande och så likvärdiga, att intetdera förslaget ur denna
synpunkt kan givas ett bestämt företräde framför de övriga. Vid sådant
förhållande har kommittén funnit, att den ekonomiska synpunkten bör
vara utslagsgivande i fråga om valet av plats för flottstationen. Då
kommittén vidare ansett, att ekonomiska skäl tala för, att flottstationsförslaget
löses i enlighet med Stockholmsförslaget, har kommittén såsom
sin åsikt uttalat, att flottans station i Stockholm bör bibehållas å sin
nuvarande plats.

Den av kommittén sålunda uttalade asikten vilar på förutsättningen,
att det förut berörda, mellan kommittén och underhandlare för Stock^.
0^ms s*ac^ den . ^ mars 1917 träffade preliminära avtalet rörande
förvärvande av visst till Galärvarvet gränsande område m. m. varder
av såväl kronan som staden godkänt. Till en redogörelse för innehållet
av detta avtal ävensom ett mellan delegerade för kronan och
för staden den 7 april 1916 uppgjort preliminärt avtal om markförvärv
återkommer jag i det följande. Här vill jag endast nämna att, vid
godkännande av dessa avtal, för flottstationens räkning skulle förvärvas
dels ett område söder om Galärvarvet i den s. k. Djurgårdsstaden, dels
hela Beckholmen och dels Fjäderholmarna. Nämnda söder om Galärvarvet
belägna område jämte viss i enskild ägo varande mark, som

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

kommittén föreslagit skola i brist av godvillig överenskommelse exproprieras,
omfattar en strandremsa mellan Galärvarvet och Beckholmen.
Det enligt kommitténs förslag för stationen i dess helhet sålunda avsedda
området, inbegripet vissa utfyllningar å Skepps- och Kastellholmarna
samt å Fjäderholmarna ävensom ett för bostäder föreslaget område
å Kampementsbacken å Norra Djurgården, innefattar sammanlagt
omkring 834,000 kvadratmeter, under det att stationsområdet för närvarande
endast omfattar omkring 360,000 kvadratmeter. De områden, som
av kommittén förutsatts skola tagas i anspråk för de övriga flottstationsförslagen,
utgöra vid Kaknäs, inbegripet Fjäderholmarna, 1,912,000
kvadratmeter, Elfvik omkring 2,316,000 kvadratmeter, Södergarn 2,946,817
kvadratmeter och Torsbyfjärd omkring 3,300,000 kvadratmeter.

En blick på dessa siffror visar, att de alternativ, som avse stationens
förflyttning från dess nuvarande plats, äro avgjort överlägsna Stockholmsförslaget
i avseende å det utrymme, som beräknats för flottstationsanläggningen.

Härmed följer ock, att flottstationen i enlighet med något av förstnämnda
alternativ kan planläggas och utföras efter en större måttstock
än efter Stockholmsförslaget, varigenom åt stationens olika anläggningar
redan från början kan givas den omfattning och den anordning, som
motsvara tidens krav och som möjliggöra tillgodogörandet av den moderna
teknikens hjälpmedel. Vilken betydelse detta förhållande måste anses
äga såväl ur krigsberedskapens som ur ekonomisk och andra synpunkter,
torde lätt inses. Men härtill kommer en annan omständighet, som synes
mig vara av stor vikt vid värdesättningen av de olika flottstationsförslagen.
Vårt sjöförsvar är givetvis genom förhållandenas makt underkastat utveckling;
och denna utveckling torde komma att allt framgent fortgå,
i den mån insikten om den stora betydelse för rikets försvar, som sjöförsvaret
med hänsyn till landets säregna geografiska och militärpolitiska
läge äger, vinner mera utbredning och stadga. Ser man frågan under
denna vidare synvinkel, lärer något av de förslag, vari ingå större utvecklingsmöjligheter,
böra givas företräde framför Stockholmsförslaget.
Endast under den förutsättningen, att plats för erforderlig utvidgning
förefinnes, blir det nämligen möjligt att i önskvärd iitsträckning kunna
utnyttja de rön och erfarenheter, som på sjökrigsteknikens område efter
hand framkomma, och att på ett för våra förhållanden avpassat sätt
tillämpa sjökrigets lärdomar. Därest man vid valet mellan olika förslag
icke tillräckligt beaktar nu angivna synpunkter, kan därjämte befaras,
att de kostnader, vilka nedläggas för flottstationsfrågans lösning, icke
bliva till den nytta, som därmed varit avsedd.

Militära

synpunkter.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

Av vad jag nu anfört följer, att jag principiellt anser mig böra
ställa mig på den ståndpunkten, att flottstationen bör förflyttas till en
plats, där ett för närvarande förhållanden fullt tillräckligt och för stationens
framtida utvidgning erforderligt utrymme kan beredas. Icke
desto mindre har jag efter ingående omprövning av samtliga på denna
fråga inverkande omständigheter funnit mig böra föreslå, att det utav
kommittén förordade Stockholmsförslaget kommer till utförande. Då
jag i det följande vill söka angiva skälen härtill, synes det mig lämpligt,
för att bringa reda i det vidlyftiga materialet, att till en början
följa kommitténs uppdelning av ämnet och således skärskåda den föreliggande
frågan ur militära, sjöfartstekniska, varvstekniska och ekonomiska
synpunkter, därvid jag dock kommer att behandla den varvstekniska
synpunkten före den sjöfartstekniska, då den förra måste anses äga
större betydelse för frågan än den senare.

Av redogörelsen över flottstationskommitténs betänkande inhämtas,
att såväl de militära myndigheter inom marinen, vilka haft att yttra
sig rörande flottstationens förläggning, som ock chefen för generalstaben i
samtliga vid olika tidpunkter avgivna yttranden varit ense om, att stationen
bör förläggas innanför Vaxholms fästning, varjämte de i fråga
om den lämpligaste platsen därstädes uttalat, att stationen hellre borde
förläggas till .Stockholm eller dess omedelbara närhet än till någon plats
närmare Vaxholms fästning.

Till de militära myndigheternas uppfattning, att flottstationen bör
förläggas innanför Vaxholms fästning, ansluter sig även kommittén. Av
kommittén hava därvid åberopats dels de oöverskådliga kostnader, som
uppförandet av befästningar till skydd för en utanför fästningen belägen
station skulle medföra, och dels den omständigheten, att stationens förläggning
till Stockholms yttre skärgård skulle föranleda avdelandet från
armén av betydande försvarskrafter, som skulle bindas för flottstationens
försvar.

För min del biträder jag fullständigt den sålunda uttalade meningen,
att stationen bör vara förlagd innanför Vaxholms fästning.

I fråga om den för stationen lämpligaste platsen innanför fästningen
hyser kommittén den uppfattningen att, med hänsyn särskilt till erfarenheterna
från det pågående kriget, några militärt avgörande skäl för stationens
förläggande till den ena eller andra platsen icke kunna anses
föreligga. Denna uppfattning stöder kommittén därpå, att man på grund
av det moderna artilleriets väsentligt ökade skottvidd kan antaga att, om
en del av det försvarsområde, vars centralpunkt utgöres av landets huvud -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

stad, skulle falla i eu fiendes våld, inom kort återstoden av området
komme att falla, samt att det under alla omständigheter skulle stå i
fiendens makt att med artillerield förstöra varje militär anläggning av
vikt, som är belägen inom området. Till försvar från landsidan kunde
dock en fiottstation vid Torsbyfjärd enligt kommitténs mening till en
viss grad påräkna ett stöd av Vaxholms fästnings fasta och rörliga
försvar.

Chefen för marinstaben har i sitt den 12 innevarande april avgivna
yttrande anfört att, även om de av kommittén förutsatta skottvidderna
för närvarande kunde anses vara högt beräknade, den alltjämt pågående
utvecklingen torde berättiga till det av kommittén gjorda antagandet.

I utlåtande den 11 i nyssnämnda månad bär inspektören av flottans
övningar till sjöss beträffande de faror, som från sjösidan kunde hota
stationen, såsom sin åsikt framhållit, att det förslag, som avser anläggandet
av en station vid Torsbyfjärd, icke kan anses böra ifrågakomma,
enär med hänsyn till sjöartilleriets stora skottvidd denna plats
är särskilt ogynnsamt belägen vid anfall från sjösidan. Beträffande övriga
föreslagna platser kan enligt inspektörens mening läget i nämnda
hänseende anses betryggande och är fördelaktigare, ju längre från sjöfronten
platsen i fråga är belägen.

I likhet med inspektören av flottans övningar till sjöss anser
jag,# att Torsbyfjärd är genom sitt för anfall från sjösidan mera utsatta
läge olämpligare än de andra ifrågasatta platserna. Torsbyfjärd
är därjämte belägen så nära intill Vaxholms fästnings befästningslinje,
att en hit förlagd station vid beskjutning av fästningen lätteligen kan
komma att utsättas för skador genom artillerield, som riktas mot fästningens
försvarslinje. En stationsanläggning vid Torsbyfjärd torde därför
förr eller senare komma att framtvinga en ytterligare utflyttning av
befästningslinjen med därav följande betydliga kostnader. Inspektörens
uppfattning om den inverkan, som de övriga föreslagna platsernas belägenhet
äger i fråga om anfall från sjösidan, anser jag mig kunna
biträda.

Artillerivapnet har numera, vilket av såväl kommittén som chefen
för marinstaben framhållits, nått en sådan utveckling, att hela området
innanför Vaxholms fästning kan beskjutas av en fiende, som lyckats
framtränga till huvudstaden eller dess närhet. Vid sådant förhållande
lärer med allt fog kunna göras gällande, att i fråga om anfall från
landsidan avgjort företräde icke kan ur militär synpunkt givas någon
av de föreslagna platserna framför de övriga. Kommittén har visserligen
i detta hänseende uttalat, att Torsbyfjärd intill en viss grad kan

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.) 10

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

påräkna ett stöd av Vaxholms fästnings fasta och rörliga försvar. Jag
håller emellertid före, att de trupper, som från sjöfronten kunna detacheras
till stationens försvar, icke lära kunna skydda stationen mot
fientliga stridskrafter av sådan styrka, att fälthären gent emot desamma
ej förmått försvara huvudstaden.

Det inflytande, som det moderna flygvapnet kan anses äga vid bestämmandet
av plats för stationen, lärer man icke kunna förbise. 1 sådant avseende
har marinstabschefen framhållit, att såväl flottstationen som huvudstaden
med dess kommunikationsanstalter och militära etablissement m. m.
utgöra eftersträvansvärda anfallsföremål samt att på grund av luftfartygens
stora rörlighet en innanför Vaxholms fästning belägen flottstations större
eller mindre avstånd från huvudstaden ej kan anses på det hela taget
vare sig minska eller öka sannolikheten för ett luftanfall. Däremot måste
enligt stabschefens åsikt möjligheten att avvärja ett luftanfall röna en
väsentlig inverkan av flottstationens läge. Härvid vore stationens kvarblivande
i Stockholm eller dess förläggning till Kaknäs att föredraga
framför övriga ifrågasatta alternativ, enär en koncentrering av skyddsföremålen
även medgåve en koncentrering av de försvarsmedel, som
stode till buds mot luftanfall.

Jag instämmer med marinstabschefen däri, att en flottstations större
eller mindre närbelägenhet till huvudstaden icke lärer kunna, under den
antagna förutsättningen att flottstationen är förlagd innanför Vaxholms
fästning, vara av nämnvärd betydelse med hänsyn till sannolikheten att
stationen utsättes för luftanfall. Å andra sidan har gjorts gällande, att
stationens läge i eller nära intill huvudstaden uti förevarande avseende
innebär en större fara för staden. Häremot torde emellertid med fog
kunna invändas, att faran för luftanfall mot huvudstaden, som ingalunda
kan anses såsom en militärt oviktig ort, utan fastmera innesluter
många för flyganfall särskilt lämpade mål, knappast lärer komma att
på ett för valet av stationens läge avgörande sätt ökas genom flottstationens
förläggande inom staden eller i dess omedelbara närhet.

Marinstabschefen har framhållit, att den omständigheten, att flottstationen
vore belägen i huvudstaden eller nära intill densamma, vore en
fördel vid avvärjande av luftangrepp i så måtto, att därigenom möjliggjordes
en koncentrering av för såväl huvudstaden som flottstationen
tillgängliga försvarsmedel. Att en dylik koncentrering av försvarsmedlen
måste vara av ännu större värde vid andra anfall än anfall från luften
synes mig uppenbart. Platserna för den nuvarande stationen och Kaknäs
äro i detta hänseende gynnsammare belägna än övriga platser.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206. 75

En omständighet, som i detta sammanhang icke synes böra lämnas
obeaktad, är ock, att flottan vid och efter genomförandet av mobilisering
bliver i icke oväsentlig man beroende av de industriella m. fl. hjälpmedel,
som finnas i huvudstaden. Det måste därför ur denna synpunkt vara en
fördel, att flottstationen är belägen så nära intill huvudstaden, att dennas
hjälpkällor kunna utan alltför stor omgång och svårighet tillgodogöras
för flottans behov. Härav beror i avsevärd mån möjligheten för stationen
att kunna fylla sin uppgift som stödjepunkt för de sjöstridskrafter,
vilka använda Stockholms skärgård såsom operationsbas.

På grund av vad jag sålunda anfört synes mig ur militär synpunkt
Torsbyfjärdsförslaget icke böra ifrågakomma till utförande. Mot en förläggning
till någon av de övriga ifrågasatta platserna finner jag på angivna
skäl, att någon avgörande militär invändning icke kan göras.
Platsen för den nuvarande stationen och Kaknäs synas emellertid böra
i förevarande avseende givas ett visst, dock ingalunda väsentligt, företräde
framför Elfvik och Södergarn.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan i varvstekniskt hänseende
synas följande omständigheter i första hand böra beaktas, nämligen :

a) varvsområdets omfattning och utvecklingsmöjligheter;

b) planläggningen av varvsområdet;

c) dockornas antal och storlek samt kajlängder;

d) varvspersonalens bostäder;

e) förbindelsen med statens järnvägsnät; samt

f) varvsområdets belägenhet i förhållande till Stockholm.

I avseende å varvsområdets omfattning och utvecklingsmöjligheter
måste de förslag, som avse stationens förflyttning utom Stockholm, givas
företräde framför Stockholmsförslaget. Varvsområdet i dess helhet efter
verkställda utfyllningar utgör i Kaknäsförslaget, inbegripet Fjäderholmarna,
750,000 kvadratmeter, i Elfviksförslaget 700,000 kvadratmeter, i Södergarnsförslaget
700,000 kvadratmeter och i Torsbyfjärdsförslaget 750,000 kvadratmeter,
under det att detta område i Stockholmsförslaget, inberäknat
Fjäderholmarna, upptager 550,000 kvadratmeter. Emellertid bör härvid
uppmärksammas, att den av kommittén uppgjorda planen för varvets utbyggande
enligt samtliga alternativ avser eu anläggning för varvsverksamhetens
utökande till ungefär dubbelt så stor omfattning som den för
närvarande äger. Detta krav är sålunda även i Stockholmsförslaget tillgodosett.
Sedan den areal, som erfordras för denna anläggning, i Stockholmsförslaget
tagits i anspråk, återstår en ytvidd inom varvets gränser
av ungefär 50,000 kvadratmeter, som kan disponeras för i framtiden

Varvstekniska

synpunkter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

eventuellt erforderliga byggnader m. m. Härtill kommer, att vissa Stockholms
ångslupsaktiebolag tillhöriga, utmed Beckholmssundet fram till det
enligt beslut vid 1915 års riksdag för lotsverkets verkstäder och förråd
upplåtna området vid Rosenvik liggande tomtdelar, vilka äro för varvetsutveckling
synnerligen gynnsamt belägna, icke föreslagits skola för närvarande
förvärvas för stationen, men givetvis kunna, därest så framdeles
erfordras, för kronans räkning exproprieras. Dessa tomtdelar omfatta
omkring 14,000 kvadratmeter, vadan sålunda sammanlagt 64,000 kvadratmeter
kunna avses för fyllande av framtida utvidgningsbehov. Såsom
jag redan i annat sammanhang haft tillfälle framhålla, äro därjämte
örlogsdepåer under byggnad i Härnösand och Göteborg, varigenom
naturligen blivande krav på utvidgning av flottans varv i Stockholm
kunna hållas inom snävare gränser.

I detta samband torde böra erinras därom, att även enligt Stockholmsförslaget,
liksom i övriga förslag, möjlighet föreligger att, därest så
skulle befinnas lämpligt, vidtaga anordningar för att fartygsnybyggnader
skola kunna å varvet utföras.

Om det än varit önskvärt, att ett större område kunnat i Stockholm
sförslaget reserveras för framtida behov än vad nu är fallet, är
emellertid enligt min mening detta förslag, även ur här ifrågavarande
synpunkt sett, av den beskaffenhet, att det synes mig utan
tvekan kunna godtagas. Härvid vill jag bringa i erinring, att man ännu
så sent som i den till 1911 års riksdag avlåtna propositionen i flottstationsfrågan
utgick från, att denna fråga kunde lösas genom vidtagande
av vissa anordningar och förbättringar inom stationens nuvarande
område, ehuruväl dåvarande departementschefen i samband därmed
förutsatte, att viss fartygsmateriel skulle förläggas till lämplig plats
i stationens närhet (Kaknäs). Det torde vara obestridligt, att frågan
genom det nu föreslagna förvärvandet av en i omedelbar anslutning till
det nuvarande varvsområdet liggande areal av icke mindre än 115,500
kvadratmeter jämte Fjäderholmarna om 265,000 kvadratmeter eller
sammanlagt 380,500 kvadratmeter kommit i ett läge, som giver en
väsentligt starkare bärkraft åt förslaget om stationens kvarblivande i
Stockholm.

Med hänsyn till planläggningen av varvsområdet i Stockholmsförslaget
är givet, att man vid en ombyggnad och utvidgning av det
nuvarande varvet är i viss mån bunden genom nödvändigheten att i
största möjliga omfattning utnyttja å varvet redan befintliga byggnader
och anordningar. Följaktligen har i detta förslag icke kunnat åt varvsanläggningen
givas den systematiska enhetlighet och den noggranna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C>.

avvägning inom de för de olika varvsdepartementen avsedda områdena,
som kunnat genomföras i övriga förslag, där man haft fria händer vid
planläggningen. Det av kommittén uppgjorda Stockholmsförslaget är
emellertid enligt min mening i stort sett ägnat att på ett nöjaktigt sätt
tillgodose fordringarna på en ur teknisk och ekonomisk synpunkt rationell
varvsdrift. Detta utesluter naturligen ej, att vid utarbetandet av
de slutliga detaljplanerna åtskilliga jämkningar och förbättringar kunna
befinnas lämpliga.

I de särskilda förslagen äro upptagna följande antal torrdockor med
nedannämnda dimensioner, nämligen:

Stockholm. Kaknäs. Elfvik. Södergarn. Torsbyfjärd.

125 x 20 x 8 meter ...... 113 3 3

127x17,8x7 » ...... 1 — — — —

98,5 x 16,5 x 5,3 )) ...... 1 — — — —

Summa 3 13 3 3

Därjämte ingår i Kaknäsalternativet en flytdocka av tillräckliga
dimensioner för att kunna där intaga flottans större jagare och undervattensbåtar
m. m.

Av stor vikt ur varvsteknisk synpunkt är, att erforderlig tillgång
på varvet förefinnes till ordnade, med järnvägsspår försedda och i förhållande
till de olika varvsavdelningarna, verkstäderna och förråden
välbelägna kajer. Kajlängderna äro i de olika förslagen upptagna till

Stockholm. Kaknäs. Elfvik. Södergarn. Torsbyfjärd.

för 8 m. vattendjup 700 m. 1,100 m. 600 m. 600 m. 1,200 m.

» 6—7 » » 800 » 1,200 >) 1,800 » 2,300 » 2,000 »

» 3—5 » » 1,100 » 550 » 400 » 400 » 600 »

eller sammanlagt 2,600 m. 2,850 m. 2,800 m. 3,300pn. 3,800 in.

I detta avseende äro Stockholms-, Elfviks- och Kaknäsförslagen sålunda
tämligen jämnställda.

För bedrivande av arbeten å den flytande materielen erfordras även
skyddade bassänger, och är härutinnan kravet väl tillgodosett i alla förslag,
möjligen med undantag av Kaknäsförslaget. Stockholmsförslaget
är i detta hänseende bättre utrustat än vart och ett av de övriga förslagen.

1 flera av de i ärendet avgivna yttrandena hava anmärkningar riktats
mot att varvsarbetarnas bostadsfråga i kommitténs Stockholmsförslag
icke skulle hava blivit tillräckligt beaktad. Emellertid torde böra upp -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

märksammas, att i nämnda förslag ingår iordningsställande av de nn befintliga
bostadshusen å Beckholmen och i Djurgårdsstaden samt uppförande
av bostadshus å Norra Djurgården, • förslagsvis å Kampementsbacken,
varigenom skulle beredas icke mindre än omkring 600 lägenheter
för varvsarbetare. Denna fråga är emellertid av synnerligen svårlöst
beskaffenhet. Det synes mig dock, att flottstationens kvarblivande i Stockholm
ställer problemet såväl ur kostnads- som andra synpunkter enklare
än om stationen skulle förflyttas på längre avstånd från huvudstaden.
För varvsarbetenas behöriga bedrivande är av största betydelse att äga
tillgång till en fast och yrkesskicklig arbetarstam; men på samma gång
bör sörjas för, att en såvitt möjligt jämn rekrytering och vidare utökning
av denna arbetarstam kan i mån av verksamhetens utveckling vid
varvet äga rum. Härför är emellertid en förutsättning, att bostadsförhållandena
för varvsarbetarna bliva väl ordnade, och är det min avsikt
att, därest det förslag, som jag här ärnar framställa, vinner Kungl.
Maj:ts och riksdagens bifall, låta verkställa ytterligare utredning i,
denna fråga.

Kravet på direkt förbindelse mellan varvet och statens järnvägsnät
måste givetvis tillmätas väsentlig vikt. Detta krav är tillgodosett i alla
förslag med undantag av Stockholmsförslaget. I sistnämnda förslag
ingår såsom ersättning härför vidtagande av anordningar för transport
medelst färja av lastade järnvägsvagnar från Stadsgården till varvet och
anordnande av spårförbindelse med stadens spårvägsnät för överförande
av tyngre gods in på varvets område. Det synes mig uppenbart, att
dessa åtgärder ingalunda kunna till fullo motväga olägenheten av saknaden
av direkt förbindelse med statens järnvägsspår. Emellertid lärer
annan utväg än den av kommittén föreslagna i förevarande hänseende
icke förefinnas. Till minskande av ifrågavarande olägenhet har marinförvaltningen
i sitt i ärendet avgivna utlåtande föreslagit, att färjförbindelsen
mellan varvet och Stadsgården måtte anordnas på sådant sätt, att
järnvägsvagnarna direkt och icke, på sätt av kommittén ifrågasatts,
medelst kran skulle ombordtagas på färjan.

Genomföras nu nämnda anordningar på det mest praktiska sätt,
synas därmed sådana förhållanden i förevarande avseende kunna åstadkommas,
att några för frågans lösning avgörande hinder icke behöva
befaras uppstå för varvsdriftens behöriga gång, så mycket mindre som
varvet icke är avsett för nybyggnader i större utsträckning.

En beaktansvärd omständighet ur varvsteknisk synpunkt är varvets
större eller mindre närbelägenhet till huvudstaden. Denna omständighet
äger betydelse såväl för leveranser av för varvsdriften behövlig materiel

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 79

som för persontrafiken till och från varvet. Vidare måste varvet för att
på ett tillfyllestgörande sätt kunna fylla sin uppgift under mobilisering
i viss mån utnyttja de resurser, som finnas vid närbelägna privata varv,
samt anlita enskilda tillhöriga industriella anläggningar för anskaffning
av materiel och utförande av arbeten. Det är tydligt, att Stockholmsförslaget
i dessa avseenden äger ett avgjort företräde framför de övriga
förslagen och särskilt dem, som avse stationens förflyttning till Lidingön
eller Torsbyfjärd. I viss mån sammanhänger också härmed lösningen
av varvets arbetarfråga. Varvets uppgift att i främsta rummet utföra
erforderliga reparationer och översynsarbeten å fartygen medför, att
varvet, förutom den fasta arbetarstam, som alltid bör finnas där anställd,
vid olika tillfällen för längre eller kortare tid behöver taga i tjänst mera
tillfälliga arbetare. Att vid ett varv, beläget på längre avstånd från
huvudstaden, ordna denna fråga på ett tillfredsställande sätt möter naturligen
större svårigheter än om stationen kvarbliver i Stockholm.
Man får icke heller, vad den fasta arbetarstammen beträffar, förbise det
av kommittén påpekade förhållandet, att en viss obenägenhet torde
särskilt bland yngre arbetare råda att utflytta till ett mera avlägset
beläget, huvudsakligen militärt samhälle.

Såsom sammanfattning av det resultat, som frågans granskning ur
varvsteknisk synpunkt givit, kan sägas, att Stockholmsförslaget visserligen
är i vissa hänseenden underlägset övriga förslag, men att det å
andra sidan i det hela ur denna synpunkt erbjuder en så nöjaktig lösning
av frågan, att förslagets genomförande synes mig tillrådligt.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan ur sjö fartsteknisk synpunkt
har flottstationskommittén till en början fäst uppmärksamheten
vid den betydelse, som tillkomsten av en ny större docka kan äga för
sjöfarten på Stockholm, då stadens hamn för närvarande saknar dockningsmöjligheter
för större fartyg. Handelssjöfartens gagn av den nya
dockan skulle enligt kommitténs mening ökas, om dockan förlädes till
sådan plats, att arbetena på i densamma intagna haverister underlättades
för de privata verkstäderna i Stockholm. Kommittén har vidare
ansett, att dockans dimensioner borde ökas utöver de tidigare föreslagna,
125x20x8 meter, till 140x24x9 meter, för att dockan skulle kunna
mottaga även de största fartyg, som över huvud torde komma att besöka
Stockholms hamn.

I sitt förut omförmälda utlåtande har kommerskollegium uttalat,
att den nya dockans största betydelse för handelsflottans fartyg vore,
att dessa kunde beredas tillfälle till vissa regelbundet återkommande

Sjöfarts tekniska synpunkter.

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dockningar för bottenskrapning och dylika mindre tidsödande arbeten.
Dockan borde därför vara belägen icke alltför långt från Stockholms
hamn. I fråga om dockans dimensioner hölle kollegium före, att de
fördelar, som en ökning av dimensionerna till 140x24x9 meter skulle
medföra för sjöfarten, icke vore av den art, att merkostnaden för denna
ökning borde påläggas till handelssjöfartens gagn disponibla medel,
exempelvis handels- och sjöfartsfonden.

Det synes mig givet, att ifrågavarande för flottans behov närmast
avsedda docka, på sätt kommittén och kommerskollegium framhållit,
kan bliva till viss nytta för handelssjöfarten. Då emellertid kommerskollegium
icke anser handelssjöfartens behov motivera de större dimensionerna,
torde dockans storlek böra begränsas till 125x20x8 meter. Beträffande.
platsen för dockans förläggning torde avståndet från Stockholm
icke i något av de förslag, som avse stationens förflyttning utom staden,
föranleda därtill, att mera tidsödande förflyttningar för fartygs intagande
i dockan behöva ifrågakomma. Däremot lärer för Stockholmsoch
Kaknäsförslagen en viss fördel ligga däri, att arbetena på i dockan
intagna fartyg underlättas för de i staden eller dess omedelbara närhet
belägna privata verkstäderna.

Flottstationskommittén har vidare undersökt, om stationens förläggning
till den ena eller andra platsen kunde vara till hinder för den
framtida utvecklingen av Stockholms hamn. I detta hänseende har
kommittén funnit, att hamnens utvecklingsmöjligheter icke kunna beröras
av en stationsanläggning vid Elfvik, Södergårn eller Torsbyfjärd. Hamnens
utsträckande över det nuvarande stationsområdet har ej heller ansetts
kunna medföra någon mera tungt vägande fördel för Stockholms
stad. Däremot kunde enligt kommitténs mening en stationsanläggning
vid Kaknäs komma att ligga betänkligt i vägen för en utveckling av
Stockholms hamn.

Kommerskollegium har i förevarande hänseende fäst huvudvikten
därvid, att Ivaknäsförslaget avskure varje möjlighet till den naturligaste
utvidgningen av Stockholms ifrågasatta djup- och frihamn, vilken utvidgning
säkerligen inom en snar framtid torde bliva nödvändig. Tillgodoseendet
av detta behov måste enligt kollegii mening tillmätas den
största betydelse för utvecklingen av huvudstadens handel, industri och
sjöfart, och Stockholmsförslaget måste ur denna synpunkt anses vara
att bestämt föredraga framför Kaknäsförslaget. Åven Stockholmsförslaget
medförde emellertid icke ringa olägenhet, om ock förhållandena
härutinnan bleve förbättrade vid den tidpunkt, då genom Hammarbyledens
öppnande väsentligt ökade kajutrymmen komme att

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

beredas sjöfarten på Stockholm. De övriga förslagen utövade föga inverkan
på sjöfartsrörelsen i och utanför Stockholms hamn. Företräde
torde böra givas de båda Lidingöförslagen såsom liggande närmare hamnen
och huvudfarleden till densamma.

Deri av kommerskollegium framhållna omständigheten, att en stationsanläggning
vid Kaknäs skulle lägga hinder i vägen för den lämpligaste
utvidgningen av Stockholms hamn vid Värtan, innebär onekligen
en icke så ringa olägenhet för staden. Denna olägenhet synes dock ej
vara av den beskaffenhet, att tanken på en stationsförflyttning till Kaknäs
enbart av denna grund bör uppgivas, därest flottans intresse skulle anses
påfordra en dylik förflyttning.

Vad Stockholmsförslaget beträffar, skulle genom detsammas utförande
vissa strandpartier, som måhända eljest skulle kunna i framtiden
komma den mindre trafiken tillgodo, helt tagas i anspråk för flottstationen,
men därvid är att märka, att vid en förflyttning av stationen
såväl dockan å Galärvarvet som även dockorna å Beckholmen alltjämt
finnas kvar samt att för dessas utnyttjande verkstäder i omedelbar närhet
äro av behovet påkallade. Mot Stockholmsförslaget kan även framhållas,
att dess genomförande kommer att förorsaka viss svårighet vid navigeringen
i farleden mellan Skepps- och Blasieholmarna samt att farvattnet
utanför stationsområdet tidtals kommer att upptagas av till ankars liggande
örlogsfartyg m. m. Dessa olägenheter äro emellertid givetvis av
mindre vikt vid avgörandet av den föreliggande frågan.

Övriga förslag lära i nu berört hänseende böra givas företräde framför
Kaknäs- och Stockholmsförslagen.

I detta sammanhang torde ock böra uppmärksammas, att vid Stockholmsförslagets
genomförande antalet inom Stockholms skärgårdsområde
nu befintliga dockor icke kommer att ökas, under det att, såsom förut
nämnts, enligt de övriga förslagen nya dockanläggningar skulle komma
''till stånd. Härtill kommer, att enligt Stockholmsförslaget båda Beckholmsdockorna
skulle övergå i statens ägo. Det bör emellertid å andra sidan
bemärkas, dels att vid de övriga förslagen förutsatts, att kronan skulle
bibehålla sin företrädesrätt till nyssnämnda dockor, och dels att handelssjöfarten
genom det preliminära avtalet med Stockholms stad av den 12
mars 1917, vilket avtal utgör förutsättning för Stockholmsförslagets
realiserande, tillförsäkrats viss dispositionsrätt till dockorna. För handelssjöfarten
torde ock, därest sistnämnda förslag bliver genomfört, Galärvarvsdockan
liksom hittills i fall av behov komma till användning.
Slutligen torde hänsyn böra tagas därtill, att staden genom förberörda
avtal av den 7 april 1916 och den 12 mars 1917 kommer i besittning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 11

Ekonomiska

synpunkter.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

av lämpligt belägen mark för ordnandet på eftersträvat sätt av stadens
djuphamnsfråga.

Av vad jag sålunda anfört synes mig framgå, att stationens förläggning
till Kaknäs är den med hänsyn till utvecklingen av Stockholms
hamn minst fördelaktiga lösningen av stationsfrågan samt att även stationens
kvarblivande i Stockholm ur sjöfartsteknisk synpunkt är förenat
med vissa olägenheter. Dessa olägenheter äro emellertid enligt mitt förmenande
alldeles icke av någon större betydelse vid valet av plats för
flottstationen.

Jag övergår nu till ett skärskådande av de olika flottstationsförslagen
ur ekonomisk synpunkt.

Av den förut lämnade redogörelsen för 1916 års flottstationskommittés
betänkande framgår, att anläggningskostnaderna för fullt utförda
stationer i de olika alternativen beräknats till följande belopp:

	Anläggnings- kostnad. Kr.	Kostnaden diskonterad till den Vt 1917. Kr.
Stockholm ..................................................	33,767,500	26,032,210
Kaknäs ...........................................................................	47,208,000	34,821,290
Elfvik ..............................	69,004,450	50,350,635
Södergam ................................................ .....	74,034,400	51,903,606
Torsbyfjärd...........................................	76,532,000	53,937,806

Vid fullföljandet av den ekonomiska utredningen har kommittén
sedermera kommit till följande jämförelsetal, innefattande dels nybyggnadskostnaderna,
diskonterade till den 1 juli 1917 och med avdrag för
halva kostnaden för bostäder, likaledes diskonterad till den 1 juli 1917,
dels ett antaget nuvärde av den mark, som tages i anspråk för resp.
stationsanläggningar, vare sig denna redan tillhör staten eller skall för
statens räkning förvärvas:

Stockholm ............................................ kronor 43,700,000

Kaknäs ................................................. » 47,800,000

Elfvik.................................................... » 44,000,000

Södergarn ............................................. » 45,800,000

Torsbyfjärd ....................................... » 47,900,000

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kommittén anmärker, att de använda beräkningsgrunderna givetvis
endast kunna vara av approximativ natur, men att de likväl torde lämna
en nöjaktig föreställning om de ekonomiska faktorer, som huvudsakligen
inverka på jämförelsen.

I betraktande av frågans stora omfattning — fortsätter kommittén
— vore skillnaden mellan de olika alternativen relativt liten, dock syntes
Stockholmsförslaget vid sidan av Elfviksförslaget vara gynnsammast
ställt. Därvid borde emellertid erinras därom, att stationen i Stockholm
beräknats bliva fullt färdig två år tidigare än vid Elfvik (år 1929, resp.
år 1931); förutsattes samma byggnadstid, ställde sig jämförelsekostnaden
för Stockholmsförslaget avgjort lägst. Till förmån för Stockholmsalternativet
kunde ytterligare anföras, att vissa kostnader under tiden för den nya
stationens utbyggande måste nedläggas på förbättringar av det nuvarande
otidsenliga varvet samt på reparationer av varvets och stationens föråldrade
byggnader, varigenom statsverkets utgifter vid en förflyttning komme att
ytterligare ökas. Under alla förhållanden framstode såsom ett avgörande
ekonomiskt företräde för Stockholmsförslaget det väsentligt lägre kapitalutlägg,
som där krävdes, uppgående till 13 å 43 miljoner kronor. Slutligen
har av kommittén berörts frågan om statsverkets årliga kontanta utlägg
i de olika alternativen, vilken fråga väsentligt inverkade på företagets
finansiering. Dessa hade beräknats till 3,7 å 5,1 miljoner kronor under
olika byggnadsskeden av Kaknäsalternativet, till 5 miljoner kronor i
Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen samt till omkring 2,4 miljoner kronor
i Stockholmsalternativet.

Då kommittén, på sätt i det föregående omförmälts, vid avgivandet
av sitt förslag tillmätt den ekonomiska synpunkten den avgörande betydelsen,
har jag anmodat professorn K. G. Cassel och statskommissarien
P. G. Södermark att såsom sakkunniga inom departementet biträda
vid granskningen av kommitténs ekonomiska utredning.

I ett till mig avgivet yttrande hava bemälda sakkunniga framhållit,
att de givetvis icke kunnat ingå i en prövning av själva kostnadsberäkningarna,
utan att de begränsat sin uppgift till att undersöka, vilka
kostnader rätteligen borde debiteras de olika förslagen samt vilka penningbelopp
dessa kostnader borde anses representera, om de hänfördes
till nutiden.

Beträffande de av kommittén under olika huvudrubriker upptagna
kostnaderna (jfr tablån å sid. 26 och 27) hava inga erinringar framställts
i fråga om kostnader för varv och station, torpediuskjutningsstation,
bränsledepå och kommunala anläggningar.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande bostadskostnaderna bär av professor Cassel framhållits,
att inkvarteringsbidragen för närvarande syntes vara alldeles för låga
och att staten torde bliva nödsakad att höja dessa med 50 /o1 varför
enligt hans uppfattning endast 25 % av kostnaderna för uppförandet av
bostadsbyggnader borde debiteras de olika förslagen. Statskommissarien
Södermark har däremot ansett, att ifrågavarande kostnader, till den del
desamma ej motvägdes av de för närvarande utgående inkvarteringsbidragen,
borde betraktas såsom en av flottstationens anläggning betingad
merutgift. I likhet med kommittén har därför statskommissarien Södermark
utgått från, att utgifterna för bostadsbyggnadernas utförande borde
vid beräkningen av kostnaderna för flottstationen enligt de särskilda
alternativen upptagas med 50 %.

Vidare hava de sakkunniga erinrat, att under rubriken gemensamma
anläggningar Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen av kommittén
debiterats resp. 2,700,000, 2,500,000 och 3,100,000 kronor för
järnvägsanläggningar. Det kunde — yttra de sakkunniga vidare —
ifrågasättas, huruvida stationsanläggningarna verkligen behövde betungas
med denna kostnad. Om staten begagnade sin förmånliga inlösningsrätt
till den redan befintliga Lidingöjärnvägen och den beslutade bron
till Lidingön, syntes det otvivelaktigt, att denna järnväg, som förde från
Stockholm genom ett utvecklingskraftigt och redan nu ganska tätt befolkat
förstadssamhälle fram till en stor flottstation, måste bliva ekonomiskt
bärkraftig och således mycket väl kunde upptagas i statsbanenätet,
utan att några kapitalkostnader därför behövde debiteras flottstationen.
Av detta skäl ansåges kostnaden för järnväg böra uteslutas ur
de båda Lidingöalternativen. I fråga om Torsbyfjärdsförslaget torde
järn vägs frågan måhända icke ligga fullt så gynnsamt, men härom saknades
utredning. De olika förslagen borde emellertid debiteras vissa
kostnadsbelopp för järnvägen, vilka uteslutande avsåge stationernas behov
och därför icke kunde påföras järnvägen som affärsföretag. Dessa
kostnader hade beräknats till 400,000 kronor i Elfviksförslaget samt
700,000 kronor i Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen.

I fråga om kostnaderna för markförvärv hade ingen erinran gjorts
mot de beräknade kontanta utgifterna eller mot att Stockholmsalternativet
påfördes värdet av den mark vid Kaknäs, som enligt förut omförmälda
avtal med Stockholms stad av den 12 mars 1917 i detta alternativ
skulle upplåtas till staden. Stockholms- och Kaknäsförslagen måste
emellertid belastas även med värdet av den mark, som i övrigt toges i
anspråk för desamma. Då enligt båda förslagen Fjäderholmarna vore
avsedda att användas till plats för bränsledepå, borde de påföras det

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

uppskattade värdet av dessa holmar, eller 540,000 kronor. Stockholmsförslaget
borde vidare debiteras värdet av Kampementsbacken å Norra
Djurgården, som enligt kommitténs förslag avsåges att tagas i anspråk
för uppförandet av arbetarbostäder, med ett belopp, som rimligen kunde
beräknas till 250,000 kronor. Slutligen borde Stockholmsförslaget påföras
värdet av statens andel i de nuvarande Beckholmsdockorna, beräknat
till 250,000 kronor.

Den största posten, såvitt anginge marken, som funnes upptagen i
Stockholmsförslaget, vore emellertid värdet av den mark, som den nuvarande
flottstationen disponerade. Försäljningssumman av denna mark
hade år 1910 värderats till 21,3 miljoner kronor och år 1916 till 26
miljoner kronor. Ehuru den senare siffran torde vara högt räknad,
hade den tagits till utgångspunkt. Dess diskonterade värde för den 1
juli 1917 hade beräknats till 13,402,000 kronor, därest försäljningen
kunde ske så, som vid förflyttning till K aknäs vore möjligt, till 10,149,000
kronor vid flyttning till Elfvik och till 9,666,000 kronor vid flyttning
till Södergarn eller Torsbyfjärd.

Kaknäsområdets nuvärde hade av kommittén beräknats till 16 miljoner
kronor, men detta belopp syntes de sakkunniga orimligt högt. Den del av
området, som enligt berörda avtal med Stockholms stad av den 12 mars
1917 skulle förvärvas av staden och som vore beräknad till ett värde av 5
miljoner kronor, vore utan tvivel den per ytenhet vida värdefullare delen,
och om också den övriga delen vore större, syntes hela området
icke för närvarande kunna uppskattas till mera än dubbla beloppet av
vad staden skulle erlägga för den ena delen. Det borde därvid ihågkommas,
att det endast på grund av särskilda omständigheter, nämligen
behovet av Värtahamnens utvidgning, funnes en spekulant, som ville betala
så stort belopp som 5 miljoner kronor för denna del. Skulle man
för den andra delen söka en köpare, bleve det måhända svårt att för den
ens få betalt så mycket som 5 miljoner kronor kontant den 1 juli 1917.
Kaknäsområdet i dess helhet hade därför upptagits till ett nutidsvärde
av 10 miljoner kronor. Det syntes även vara uppenbart, att Kaknäsområdet
måste äga mindre värde än det område, som upptoges av den
nuvarande stationen. Det senare vore så att säga utan konkurrens, medan
det förra hade tämligen jämbördiga medtävlare i en mängd av Stockholms
bättre belägna villastäder med färdiga och högt uppdrivna kommunikationer.
Det beräknade värdet av 10 miljoner kronor ansåges så
rikligt tilltaget, att det även borde täcka en skälig ersättning för de
skjutbanor, som nu funnes på området.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid diskonteringen av de olika förslagens inkomster och utgifter
hade, liksom i kommitténs beräkningar, räknats med den utbyggnadstid,
som för varje särskilt förslag vore avsedd, eller 11 år för Kaknäsförslaget,
12 år för Stockholmsförslaget, 14 år för Elfviksförslaget samt
15 år för Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen. Detta vore fullt naturligt
och riktigt. Å andra sidan kunde det också vara av intresse att
tillse, huru nutidskostnaderna gestaltade sig, om man räknade med en
lika lång utbyggnadstid för samtliga förslagen, exempelvis den längsta
eller 15 år, och en beräkning häröver hade även verkställts. En sammanställning
av de i båda dessa alternativ enligt ovannämnda grunder
beräknade kostnaderna gåve följande jämförelsetal:

	Enligt professor Cassel	Enligt statskommissarien Södermark
	med olika byggnadstid	med 15 års byggnadstid	med olika byggnadstid	med 15 års byggnadstid
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Stockholm *)...........................................	43.4	39.4	44.1	40.o
Kaknäs...................................................	40.6	38.4	42.2	39.9
Elfvik ....................................................	38.4	37.s	41.5	40.9
Södergarn........................	40.9	40.9	44.0	44.0
Torsbyfjärd .............................................	42.3	42.3	45.4	45.4

*) Det högsta beräknade nuvärdet å stationsområdet, 13,4 miljoner kronor, är här använt.

Rörande den av bemälda sakkunniga sålunda verkställda utredningen
anhåller jag få göra följande erinringar.

I fråga om bostadskostnaderna anser jag mig böra biträda den av
kommittén och statskommissarien Södermark uttalade uppfattningen, att
hälften av dessa kostnader bör påföras de olika förslagen.

Huruvida utgifterna för järnvägsanläggningarna böra debiteras de
olika förslagen eller ej, synes mig i viss mån tvivelaktigt. För kostnadernas
påförande talar otvivelaktigt den omständigheten, att dessa
järnvägar icke kunna antagas komma till stånd med anlitande av statsmedel,
därest icke en flottstation bleve anlagd, "samt att sålunda utgifterna
direkt framtvingas av flottstationens förläggande till den ena
eller andra platsen. Mot kostnadernas medräknande kan anföras, att de
ifrågasatta järnvägarna utan tvivel komma att lämna en god avkastfting,
åtminstone vid stationens förläggning till Lidingön. Härvid är dock att
märka, att flottans årskostnader för de utom Stockholm liggande statio -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nerna komma att ökas bland annat genom personalens tjänsteresor till
och från huvudstaden. I likhet med de sakkunniga har jag emellertid
i det följande räknat enbart med de reducerade järnvägskostnaderna,
eller 400,000 kronor för Elfvik samt 700,000 kronor för Södergarn
och Torsby fjärd.

Jag finner vidare fullt riktigt, att värdet av Fjäderholmarna debiteras
Stockholms- och Kaknäsalternativen samt att värdet av Kampementsbacken
påföres Stockholmsalternativet. Däremot ställer jag mig tveksam,
huruvida det kan anses berättigat att ''debitera Stockholmsförslaget värdet
av statens andel i Beckholmsdockorna, men har jag i detta hänseende
ej ansett mig böra ifrågasätta någon avvikelse från de sakkunnigas beräkning;
detta värde är emellertid alltför obetydligt för att utöva någon
nämnvärd inverkan vid jämförelsen mellan de olika förslagen.

Det av de sakkunniga beräknade, högsta värdet å det nuvarande
stationsområdet, 13,402,000 kronor, ansluter sig nära till det av kommittén
upptagna, eller 14 miljoner kronor. Jag finner det emellertid
riktigast, att vid eu jämförelse mellan Stockholmsalternativet och övriga
alternativ icke generellt räkna med det högsta beräknade nuvärdet på
Stockholmsområdet, utan bör man enligt min mening i varje särskilt
alternativ i stället upptaga det nuvärde å nämnda område, som motsvarar
den uppskattade, i det föregående angivna försäljningssumman vid de
olika förslagen.

Det av de sakkunniga beräknade nuvärdet å det för flottstationen
erforderliga Kaknäsområdet, 10 miljoner kronor, finner jag vara alltför
lågt. Den större delen av detta område, vilket innefattar den i Kaknäsförslaget
ingående marken med undantag av den areal, som enligt berörda
avtal av den 12 mars 1917 upplåtits till staden, har av de sakkunniga
åsatts ett värde av endast 5 miljoner kronor. Då ifrågavarande
del av området omfattar något mera än 1,200,000 kvadratmeter, är det
nuvarande försäljningsvärdet sålunda upptaget till allenast omkring 4
kronor för kvadratmeter eller omkring 11 kronor för kvadratmeter vid
den tid, då en försäljning lämpligast kan påbörjas. För frågans belysande
torde böra framhållas, att det värde, som i avtalet den 12 mars
1917 åsatts det till upplåtande åt staden avsedda området, motsvarar ett
försäljningspris av omkring 12 kronor för kvadratmeter eller omkring
32 kronor för kvadratmeter vid den tid, då staden äger att tillträda området
(20 år från avtalets dag). Åven om hänsyn tages därtill, att förstnämnda
område ej är så väl beläget som det till staden upplåtna området,
synes försäljningspriset vid en jämförelse med priset å sistnämnda
område ej böra sättas under 25 kronor för kvadratmeter. Detta mot -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

svaras av ett nuvärde av 8 å 10 kronor för kvadratmeter eller omkring''
11 miljoner kronor för hela området, vilket nära överensstämmer med
kommitténs beräkningar. På grund härav anser jag mig böra räkna
med det av kommittén upptagna nuvärdet av 5 miljoner kronor för den
till upplåtande åt staden avsedda delen av ifrågavarande område och
11 miljoner kronor för den återstående delen därav eller sammanlagt
16 miljoner kronor för hela området, motsvarande icke fullt 10 kronor
för kvadratmeter.

_ En slutlig sammanställning, i vilken halva bostadskostnaderna inedtagits,
de olika beräknade försäljningsvärdena å det nuvarande stationsområdet
tillämpats vid jämförelsen mellan Stockholmsalternativet och
de övriga alternativen samt Kaknäsområdets nuvärde beräknats till 16
miljoner kronor, giver nedanstående resultat i miljoner kronor:

Stockholm.	Kaknäs.	Elfvik.	Södergarn.	Torsbyfjärd.
44,i	48,2
40,8	—	41,5	—	—
40,4	—	—	44,o	45,4

Härav framgår, att den ytterligare granskning ur ekonomisk synpunkt
av de uppgjorda förslagen, som sålunda blivit verkställd, givit
vid handen, att Stockholmsförslaget är det ur denna synpunkt mest fördelaktiga.
Helt nära Stockholmsförslaget kommer emellertid Elfviksförslaget.

Vid bedömandet av de olika alternativen ur ekonomisk synpunkt
bör emellertid hänsyn även tagas till statens verkliga utgifter för de
särskilda alternativens finansiering såväl i fråga om de kontanta utlägg,
vilka ej kunna täckas genom försäljning av det nuvarande stationsområdet,
som beträffande de uppskattade värdena å den mark, som föreslagits
att disponeras i samband med de olika alternativen. En sammanställning
av dessa utgifter ter sig på följande sätt:

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. H9

	Stockholm.	Kaknäs.	Elfvik.	Södergarn.	Torsbyfjärd.
Varv och station ..................	22,895,000	35,202,000	38,827,000	46,032,000	44,802,000
Bostäder, halva kostnaden......	1,831,000	4,248,000	8,772,000	8,772,000	8,772,000
Bränsledepå och torpedinskjut-ningsstation....................	2,197,500	2,197,500	2,197,500	2,173,500	2,197,500
Gemensamma anläggningar med reducerad kostnad för järn-vägar ..............................	13,000	16,000	1,732,000	1,961,000	2,842,000
Kommunala anläggningar ... ..	—	821,000	2,004,000	1,958,500	2,596,500
Kontanta utgifter för mark-\| förvärv ...........................	5,000,000	415,000	4,400,000	2,565,000	4,150,000
Summa kontanta utgifter	31,936,500	42,959,500	57,932,500	63,462,000	65,360,000
Avgår det beräknade försälj-ningsvärdet å Stockholms-stationens nuvarande område		13,402,000	10,149,000	9,666,000	9,666,000
Återstår	31,936,500	29,557,500	47,783,500	53,796,000	55,694,000
Tillkommer markvärden: Kaknäs .........................	5,000,000	16,000,000		_	_
Fjäderholmarna...............	540,000	540,000	—		—
Kampementsbacken .........	250,000	—	—		—
Statens andel i Beckholms- dockorna....................	250,000		_	_	_
Slutsumma kronor	37,97G,500	\| 46,097,500	47,783,500	53,796,000	55,694,000

Om endast de kontanta utgifterna tagas i betraktande, frånräknat
det beräknade försäljningsvärdet å Stockholmsstationens nuvarande område,
ställer sig Kaknäsförslaget vid denna jämförelse något gynnsammare
än Stockholmsförslaget; enligt de övriga förslagen är o utgifterna väsentligt
högre. Vid en jämförelse mellan de två förstnämnda alternativen
bör emellertid beaktas, att i Kaknäsalternativet tillkomma betydande
utgifter, som ej kunna på förhand beräknas. Dit höra dels flyttningskostnaderna
och dels de avsevärda belopp, som under den långa utbyggnadstiden
måste nedläggas på det nuvarande varvet för att sätta detsamma
i stånd att nödtorftigt fylla dess uppgifter. Till förmån för
Stockholmsalternativet tala vidare de väsentligt lägre årliga nybyggnadskostnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

Ytterligare

synpunkter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Tages däremot hänsyn även till de uppskattade kostnadsbeloppen
för den mark, som föreslagits att disponeras i samband med de olika
alternativen, ställer sig Stockholmsalternativet avgjort fördelaktigare än
samtliga övriga alternativ.

En omständighet, som i detta sammanhang även synes böra beröras,
är, att driftkostnaderna vid Lidingö- och Torsbyfjärdsförslagen säkerligen
bliva väsentligt högre än i Stockholms- och Kaknäsalternativen. Särskilt
torde i detta hänseende de högre kostnaderna för vatten bliva av ej så
ringa betydenhet. Åven torde kostnaderna för anlitande av tillfälliga
arbetare vid varvet bliva större, om stationen förlägges utom Stockholm.

Vid bedömandet av statsverkets större eller mindre utgifter i de
särskilda alternativen bör slutligen uppmärksammas, att samtliga alternativ
fordra kapitalutlägg för vissa anläggningar, som visserligen kunna anses
lämna en skälig ränta, men i vilka dock kapitalet måste bindas uteslutande
för flottstationens behov. Sådana utlägg äro kostnaderna för
uppförande av bostäder (V-1 kostnaderna) samt återstående del av kostnaderna
för järnvägsanläggningar till nedan upptagna belopp:

	Stockholm	Kabnäs	Elfvik	Södergarn	Torsby fjärd
Va bostadskostnaderna...........	1,831,000	4,248,000	8,772,000	8,772,000	8,772,000
järnvägsanläggningar ............	—	—	2,300,000	1,800,000	2,400,000
Summa	1,831,000	4,248,000	11,072,000	10,572,000	11,172,000

Åven dessa siffror äro gynnsammast för Stockholmsförslaget, varvid
visserligen bör beaktas, att detta förslag icke upptager direkt järnvägsförbindelse
med statsbanenätet.

Slutresultat av den nu verkställda granskningen är sålunda, att
Stockholmsförslaget ur ekonomisk synpunkt är för statsverket förmånligare
än vart och ett av de övriga förslagen.

Ett skärskådande av flottstationsfrågan ur förut angivna huvudsynpunkter
giver sålunda enligt min mening vid handen, att Stockholmsförslaget
(jämte Kaknäsförslaget) i militärt hänseende bör givas ett
visst, dock i allmänhet ingalunda väsentligt företräde framför övriga förslag
samt att Stockholmsförslaget i ekonomiskt avseende ställer sig förmånligare
än dessa förslag. Ur varvsteknisk och sjöfärtsteknisk synpunkt är Stockholmsaltemativet
visserligen icke så gynnsamt som vissa andra alternativ,
men underlägsenheten är, såsom jag förut haft tillfälle framhålla, ej av den
vikt, att därav kan hämtas något vägande skäl mot stationens kvar -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

blivande i Stockholm i enlighet med kommitténs förslag. Tvärt om är
jag för min dol av den uppfattningen, att Stockholmsförslagets genomförande
utgör en även ur dessa synpunkter tillfredsställande lösning av
frågan. För kommittén har problemet ställt sig så, att den ekonomiska
synpunkten ansetts böra vara utslagsgivande. Jag anser mig, stödd på
det resultat, vartill jag i det föregående kommit, härutinnan kunna intaga
väsentligen samma ståndpunkt som kommittén. Jag gör detta så
mycket hellre, som det synes mig uppenbart att — icke minst med
hänsyn till de stora anspråk, som för närvarande måste ställas på statsbudgeten
även för andra ändamål — ett nedbringande såvitt möjligt
av de direkta statsutgifterna i här ifrågavarande avseende måste anses
synnerligen önskvärt. Även ur flottans egen synpunkt måste ett sådant
betraktelsesätt anses vara berättigat, då en begränsning av stationens
nybyggnadskostnader bör medgiva, att medel i större omfattning än eljest
kunna avses för materielanskaffning för flottan.

Emellertid har jag vid frågans övervägande funnit, att jämväl vissa
andra än nu berörda omständigheter böra vid frågans avgörande komma
i betraktande; och torde jag i det följande få i korthet beröra vad jag
i sådant hänseende funnit vara av mera väsentlig betydelse.

Jag vill härvid till en början framhålla, att den utvidgade stationen
kommer att, därest den bibehålies på sin nuvarande plats, på ett synnerligen
naturligt sätt ansluta sig till och växa fram ur den redan befintliga.
En helt ny stationsanläggning på en mer eller mindre avlägset
belägen plats måste däremot, även om efter dess slutliga fullbordande
fördelar kunna vinnas, under den avsevärda tid, som åtgår för utbyggandet,
förorsaka olägenheter av olika slag. Det säger sig sålunda självt,
att väsentliga svårigheter under denna tid måste vållas såväl för varvsdriftens
behöriga gång som för personalens utbildning och hela stationsförvaltningens
handhavande. I alla dessa hänseenden lära störningar
icke behöva befaras vid stationens kvarblivande i Stockholm. Särskilt
synes mig härvid böra uppmärksammas, att ordnandet av en bekväm
förbindelse mellan dockan och varvet i övrigt kan enligt Stockholmsförslaget
genomföras snabbare än enligt andra alternativ — en omständighet,
som synes mig vara av synnerlig vikt med hänsyn till arbetena
på i dockan intagna fartyg.

Såsom förut påpekats, äro för närvarande såväl byggnader som övriga
anordningar å station och varv i många fall så bristfälliga, otillräckliga
och otidsenliga, att det icke lärer kunna undvikas att, om
beslut nu skulle fattas om stationens förflyttning, vidtaga åtskilliga
ändringar och reparationer, för att stationens och varvets verksamhet

Invändningar
mot Stockholmsförlaget.

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

skall kunna hållas i gång under tiden för utflyttningen. De utgifter, som
härav föranledas, komma givetvis icke att bliva till varaktig nytta. En
stor del av stationens nuvarande anläggningar och anstalter måste dessutom
vid en förflyttning av stationen slopas, under det att man i
Stockholms förslaget sökt att i största möjliga omfattning bibehålla och
tillgodogöra sig allt vad som kan för den utvidgade stationen utnyttjas.

För flottans krigsberedskap är manskapsrekryteringen en fråga av
vital betydelse. Såsom vid olika tillfällen framhållits, kan för närvarande
icke anses vara i tillräcklig mån sörjt för denna angelägenhet,
och förslag till åtgärder för densammas underlättande hava av Kungl.
Maj:t avgivits till innevarande års riksdag. En förflyttning av flottstationen
från Stockholm skulle, såsom jämväl av chefen för marinstaben i
hans i det föregående återgivna yttrande framhållits, med allt skäl kunna
befaras lända till avsevärt men med hänsyn till manskapets rekrytering.

Stockholmsförslaget medför vidare den enligt mitt förmenande vägande
fördelen, att ett bindande beslut om hela stationsanläggningens
fullbordande nu icke behöver fattas. Härigenom bibehåller riksdagen
vid Stockholmsförslagets genomförande sin handlingsfrihet i högre grad
än vid bifall till något av de övriga alternativen. Stationens utbyggande
kan vid antagande av Stockholmsförslaget ske i den män förhandenvarande
förhållanden därtill föranleda och i den ordning, som framdeles
må finnas lämplig. Till frågan om formen för det beslut, som nu synes
mig böra fattas i flottstationsfrågan, återkommer jag i det följande.

Slutligen vill jag i detta sammanhang icke underlåta att påpeka,
att ett godkännande av Stockholmsförslaget närmast skulle stå i överensstämmelse
med den ståndpunkt, som riksdagen intog i flottstationstrågan
vid 1911 års riksdag, då denna fråga till följd av proposition i
ämnet senast var föremål för riksdagens handläggning. Vid nämnda
riksdag beviljades ett anslag av 400,000 kronor till byggnadsarbeten m. in.
för flottans station i Stockholm; och ehuru riksdagen därvid icke uttryckligen
uttalade sig för stationens kvarblivande, synes dock riksdagens
beslut, såsom ock av den i ämnet förda diskussionen i riksdagens
kamrar framgår, hava inneburit ett godtagande av den i propositionen
hävdade uppfattningen, att en förflyttning av stationen icke borde äga
rum. Hurusom det nu föreliggande, avsevärt utvidgade Stockholmsalternativet
är ägnat att giva en väsentligt starkare bärkraft åt förslaget om stationens
kvarblivande i Stockholm, har jag i det föregående framhållit.

Sedan jag sålunda framlagt de skäl, som för mig varit bestämmande
vid bedömandet av frågan om den lämpligaste förläggningen av Stockholms
flottstation, torde jag till bemötande få upptaga de väsentligaste

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 206.

av de invändningar, som riktats mot det av mig förordade Stockholmsförslaget,
i den mån dessa invändningar icke blivit i den föregående
iram stål In ingen föremål för behandling. Dessa invändningar röra
sig huvudsakligen efter två linjer och avse att genom Stockholmsförslagets
utförande skulle dels förstöras några av de förnämligaste av de naturliga
skönhetsvärden, som huvudstaden för närvarande äger, och dels äventyras
de kultur- och konstskatter, som äro samlade inom statens historiska
museum, nationalmuseum, livrustkammaren och nordiska museet.

I förstnämnda hänseende skall jag villigt erkänna, att strävandet att
i största möjliga utsträckning bevara vår huvudstads skönhetsvärden är
synnerligen lovvärt. Men å andra sidan böra icke de praktiska hänsynen
helt sättas tillbaka för de estetiska. Det synes mig, att en lösning av
denna fråga på sådant sätt, att såväl den praktiska som den estetiska
synpunkten skänkes tillbörligt beaktande, är den rätta.

Vad först Skepps- och Kastellholmarna angår, har kommittén i
Stockliolmsförslaget sökt tillse, att holmarnas insats i stadsbilden icke
skulle komma ätt ändras, och, såvitt jag kan döma, synes genomförandet
av detta förslag icke vara ägnat att verka någon synnerlig rubbning
i sådant hänseende. Vad i samband härmed ordats därom, att en ändring
i holmarnas utseende i en framtid sannolikt skulle komma till stånd,
torde jag här kunna lämna å sido, då detta antagande icke äger något
stöd i det föreliggande förslaget. Däremot torde böra framhållas, att ett
undanskj utan de av flottstationsfrågans lösning kan komma att medföra
betänkliga följder i förevarande hänseende. Varvets utvecklingsmöjligheter
på Djurgårdssidan torde inom en nära framtid komma att stängas genom
bebyggande av området mellan Alkärret och Allmänna gränd. Det torde
vid sådant förhållande snart nog komma att inträffa, att varvet måste
utvidgas över stora delar av det nuvarande parkområdet å Skeppsholmen,
varigenom denna holmes karaktär komme att för all framtid förstöras,
utan att likväl någon som helst tillfredsställande lösning av stationsfrågan
vunnes.

Beträffande vidare varvets kvarblivande på Södra Djurgårdens västra
strand och dess utvidgning utefter denna strand måste visserligen medgivas,
att härav omöjliggöres ett ordnande av stranden efter huvudsakligen
estetiska krav. Men jag anhåller härvid få erinra, att detta strandområde
vid Stockholmsförslagets realiserande kommer att givas ett så
tilltalande utseende, som med hänsyn till områdets användande för varvsdrift
är möjligt, samt att området såväl till den del, som redan nu upptages
av varvsdrift, som i den mån detsamma är avsett att av kronan
förvärvas, efter förslagets genomförande kommer att te sig i ett vida
mera tillfredsställande skick än för närvarande är fallet. I övrigt är

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

att märka att, såvitt av Djurgårdssakkunnigas utlåtande i ärendet framgår,
det icke synes vara avsett att ordna den ifrågavarande stranden till
promenadväg eller annat dylikt allmänt ändamål, utan skulle väl området,
därest förflyttning av varvet komme att äga rum, i eu framtid
uppdelas i bostadskvarter. Man lärer dock knappast kunna utgå från,
att Galärvarvsdockan därvid kommer att igenfyllas, utan torde i allt fall
denna docka med för densammas användande erforderliga verkstadsanläggningar
komma att kvarbliva å platsen. Vid sådant förhållande
torde invändningen mot detta områdes upplåtande till varvsdrift kunna
anses hava förlorat en del av det värde, man velat tillmäta densamma.

Vidare äro tre områden å Norra Djurgården avsedda att i samband
med Stockholmsförslagets utförande upplåtas åt Stockholms stad. Till
ett av dessa områden — det större Lindarängsområdet — äger staden
redan nu en viss rätt, ehuru denna rätt enligt ett tidigare (år 1889) upprättat
kontrakt icke skulle kunna göras gällan de förrän år 1929. De övriga
två områdena sträcka sig onekligen över natursköna trakter av Djurgården
vid Lilla Värtan fram till Stora Huududden, vilka därigenom skulle
förlora sin karaktär av fritt tillgänglig naturpark. Om det också måste
anses beklagligt, att dessa områden sålunda undandragas sin nuvarande
användning, bör å andra sidan få anses givet, att det måste vara allenast
en tidsfråga, när denna mark, vars förvärvande av Stockholms stad
utgör en naturlig betingelse för Värtahamnens fortgående utveckling, i
allt fall komme att till staden för hamnens behov upplåtas.

Det synes mig härav framgå, att ett otillbörligt åsidosättande av de
estetiska intressena icke kan genom flottstationens kvarblivande i Stockholm
anses komma att äga rum.

Beträffande invändningen därom, att de kultur- och konstskatter,
som äro samlade i förutnämnda museer, skulle löpa fara att gå förlorade
till följd av flottstationens närhet, anser jag denna invändning till
väsentlig del sakna berättigande. Denna fara skulle bestå däri, att museerna
komme att utsättas för beskjutning i samband med ett eventuellt
fientligt bombardemang av flottstationen från luften eller marken. Till
en början vill jag i detta hänseende framhålla, att samma fara föreligger
redan nu och att stationens utvidgning på sin nuvarande plats
givetvis icke kan utöva någon inverkan härutinnan. Åven om flottstationen
skulle förflyttas till annan plats, lärer på grund av de många
särskilt för flyganfall lämpade mål, som huvudstaden innesluter, risken
för beskjutning av museerna knappast i någon avsevärd män kunna därigenom
bliva förminskad. Det synes mig sålunda icke vara genom förflyttning
av flottstationen, som faran för förstöring av ifrågavarande sam -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

lingar bör avlägsnas, utan genom vidtagande av erforderliga åtgärder
för samlingarnas skyddande vid krigsutbrott.

Vad museicheferna anfört därom, att det skulle vara meningslöst
att fortsätta de arbeten för utvidgning av nationalmuseum på dess nuvarande
plats, vartill riksdagen nyligen anvisat medel, på den grund att
riksdagens beslut härutinnan komme att motverkas genom Stockholmsförslagets
utförande, synes vara beroende på missuppfattning, då ju
vid tiden för riksdagens nämnda beslut någon framställning om stationens
förflyttning icke ens förelåg till riksdagens prövning.

Från arméns myndigheter har invändning riktats mot avträdande
till staden av förut omförmälda tre områden å Norra Djurgården ur den
synpunkten, att det till Stockholmsgarnisonens trupper upplåtna övningsfältet
härigenom skulle inskränkas samt att därstädes anlagda två
skjutbanor, kruthus, kapplöpningsbana och kallbadhus för nämnda garnisonstrupper
m. 11. anläggningar skulle slopas. I sådant avseende
tillåter jag mig erinra, hurusom av propositionen till 1905 års riksdag
angående nytt övningsfält — Järvafältet — för arméns i Stockholm
eller dess närhet förlagda trupper in. m. framgår, bland annat, att samtliga
myndigheter, som yttrat sig i den uti propositionen omhandlade
frågan, varit ense därom, att Ladugårdsgärdet dåmera vore otillräckligt
såsom övningsfält för de i Stockholm förlagda trupperna och fördenskull
borde utbytas mot ett större, samt att frågan om ett nytt övningsfält
krävde en omedelbar lösning-, vare sig kasernetablissemenien skulle flyttas
eller, åtminstone tills vidare, bibehållas å sina platser. I anledning
härav har också Järvafältet numera för betydande kostnader ordnats till
övningsfält, och torde största delen av de nu i Stockholm förlagda
trupperna komma att dit förflyttas. Vidare är att märka, att det största
av de här ifrågavarande områdena — Kaknäsområdet — icke får av
staden disponeras förrän efter 20 år. De två förutnämnda skjutbanorna
och kruthuset beröras endast av upplåtelsen av sistnämnda område, under
det vissa smärre anläggningar, såsom förenämnda kallbadhus m. m., måste
slopas vid upplåtandet av de båda Lindarängsområdena.

Det synes mig givet att, i den mån armén genom ifrågavarande
markupplåtelser går i mistning av för trupputbildningen erforderligt
markutrymme, som nu för ändamålet disponeras och icke kan på annat
sätt ersättas, eller av för arméns behov utförda anläggningar, gottgÖrelse
bör beredas armén i den ordning, som vid en närmare prövning
av frågan kan finnas lämplig. Till sättet för beredande av medel till
sådan ersättning återkommer jag i det följande.

Vad särskilt beträffar den förut omförmälda kapplöpningsbanan,
vilken till huvudsaklig del är belägen inom det större Lindarängsom -

Bränsledepå.

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

rådet samt nu användes av de beridna truppförbanden, äges denna av
Stockholms kapplöpningssällskap, vilket, på sätt förut nämnts, gjort framställning
om ersättning för sina å banan nedlagda kostnader med ett
belopp av 100,000 kronor. Jämväl denna ersättningsfråga kommer jag
att i det följande beröra.

I samtliga de av flottstationskommittén uppgjorda förslagen till stationens
förläggning ingår även anordnande av bränsledepå och torpedinskjutningsstation.
Jag anhåller nu att i korthet få yttra mig i dessa frågor.

Behovet av en anläggning i Stockholms skärgård av en depå för
kol och oljor har, såsom även av kommittén framhållits, sedan länge
gjort sig gällande och blivit alltmera kännbart genom krigsmaterielens
utökning och oljeeldnings införande i allt större omfattning. Erfarenheterna
från den år 1914 anbefallda mobiliseringen och de svårigheter, som det
pågående kriget förorsakat med hänsyn till införseln av dessa förbrukningsartiklar,
göra det i hög grad angeläget att ej längre undanskjuta
denna viktiga fråga.

De obetydliga områden, som å Galärvarvet och Kastellholmen kunnat
avses för upplag av kol, hava varit alldeles otillräckliga. På grund
härav har flottan varit hänvisad att, merendels för dryga kostnader, förhyra
upplagsplatser för förvaring av sitt kolförråd. Sålunda hava för
flottans räkning under senare år förhyrts kolgårdar vid Värtahamnen.
Då emellertid det utrymme därstädes, som av flottan förut disponerats för
ifrågavarande ändamål, den 1 oktober 1916 måst till hälften utrymmas,
har såsom ersättning för det utrymda området förhyrts en upplagsplats
vid Gustafshög (mitt emot Stora Sjötullen) genom kontrakt, gällande
under 3 år från nyssnämnda dag, med rätt för kronan att förlänga kontraktet
under ytterligare 2 år. För förvaring av brännolja finnas för
närvarande inga tillräckliga anordningar vare sig å eller i närheten av
Stockholms station.

I likhet med kommittén anser jag lämpligt, att frågan om anordnande
av en bräusledepå upptages till behandling i samband med spörsmålet
om utvidgning av Stockholms station.

Kommittén har föreslagit, att bränsledepån tills vidare måtte anordnas
för 60,000 ton kol, med utvecklingsmöjlighet upp till 100,000 ton, samt
för 12,000 ton brännolja, förvarad i minst 8 särskilda cisterner. 1 enlighet
härmed har det sammanlagda erforderliga utrymmet beräknats till omkring
60,000 kvadratmeter och kaj utrymmet till 400 meter. Enligt kommitténs
mening bör i Stockholmsförslaget depån förläggas till Fjäderholmarna,
som erbjuda lämplig plats härför och varifrån avståndet till
stationsområdet bliver skäligen obetydligt. Kostnaderna för bränsledepåns

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 97

anordnande hava av kommittén approximativt beräknats till 2 miljoner
kronor.

Mot kommitténs förslag i förevarande hänseende har jag icke något
att erinra, liksom jag icke heller har någon anmärkning att framställa
mot den för ändamålet beräknade kostnadssumman.

Frågan om anordnandet av en ny torpedinskjutningsstation för flottans
station i Stockholm har under ett flertal år stått på dagordningen,
och behovet av en sådan har blivit alltmera trängande.

Flottstationskommittén har i detta hänseende framhållit, att för inskjutning
av torpeder, tillhörande Stockholms station, tidigare använts
en inskjutningsstation vid Brandalsund, där banornas längd dock icke
uppginge till mera än 1,500 meter. Sedan de moderna torpedernas
skjutvidd ökats till 4,000 å 6,000 meter och därutöver, hade inskjutningsstationen
vid Brandalsund icke längre kunnat användas, varför
inskjutningsbron vid densamma under senaste tiden icke underhållits.
På grund härav hade Stockholms stations torpeder måst sändas till Karlskrona
för att inskjutas vid den därstädes befintliga inskjutningsstationen.
Att detta förfaringssätt varit tidsödande och medfört särskilda kostnader,
syntes ligga i öppen dag. Därtill komme, att vid transport å järnväg
av inskjutna torpeder fara uppstode, att torpederna bleve utsatta för
stötar, varigenom deras träffsäkerhet riskerades, samt att inskjutningsbanan
i Karlskrona genom den ökade torpedtillverkningen vid därvarande
torpedverkstad blivit så hårt anlitad, att svårigheter ansetts möta att
vid nämnda bana medhinna inskjutningen av Stockholms station tillhörande
torpeder. Olämpligheten ur mobiliseringssynpunkt att i närheten
av Stockholms station sakna tillgång till en torpedinskjutningsstation
torde även lätt inses.

Kommittén har nu föreslagit, att en ny torpedinskjutningsstation
måtte iordningställas vid Bosön å Lidingön, varifrån en bana om 6,500
meters längd kan anordnas. Torpedinskjutningsstationen har beräknats
betinga en kostnad av 173,500 kronor, förutom utgifterna för markförvärv,
vilka upptagits till 24,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna
hava alltså beräknats till 197,500 kronor.0)

Frågan om torpedinskjutningsstationens anordnande står icke i något
direkt samband med flottstationen i övrigt. Med hänsyn till vikten därav
att denna fråga snarast möjligt vinner sin lösning, anser jag emellertid,

*) I Södergarnsalternativet ingår den för inskjutningsstationen avsedda marken
i det område, som föreslås att förvärvas för flottstationens räkning, varför någon
kostnad för markförvärv här icke beräknats.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 käft. (Nr 296.)

Torpedin skjutnings station.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Preliminära
avtal av den
7 april 191G
och don 12
mars 1917.

i likhet med kommittén, att frågan i detta sammanhang bör företagas
till prövning. Då någon bättre lämpad plats för inskjutningsstationen
än den av kommittén föreslagna icke torde stå att finna i Stockholms
skärgård, biträder jag kommitténs förslag i avseende å platsen för inskjutningsstationen.
Kommitténs kostnadsberäkningar för stationens anordnande
och den mark, som därför behöver tagas i anspråk, hava icke
givit anledning till erinran från min sida.

I det föregående hava berörts tvenne preliminära avtal om markförvärv,
vilkas godkännande utgör förutsättning för flottstationsfrågans
lösning enligt Stockholmsförslaget. Av dessa avtal bar det ena uppgjorts
den 7 april 1916 mellan delegerade, som enligt nådigt bemyndigande
utsetts av chefen för sjöförsvarsdepartementet, och representanter för
Stockholms stad, samt det andra avslutats den 12 mars 1917 mellan
flottstationskommittén och representanter för staden. Dessa avtal stå i
det förhållande till varandra, att för giltigheten av sistnämnda avtal
förutsattes, att förstnämnda avtal varder å ömse sidor godkänt. Jag
anhåller nu att få redogöra för huvudgrunderna av dessa avtal.

Enligt avtalet av den 7 april 1916 skall Stockholms stad äga
att den 1 juli 1917 tillträda Lindarängsområdet (bil. 6) med därtill
gränsande vatten, vilket område staden jämlikt stadgande i ett mellan
kammarkollegium, å statens vägnar, och staden den 5 november
1889 upprättat bytesavtal icke skulle få tillträda förrän fyrtio år efter
avtalets träffande (år 1929). Såsom ersättningssumma för det tidigare
tillträdet av nämnda område betalar staden en summa av 600,000 kronor,
att erläggas i poster av 60,000 kronor årligen under tio år med
första betalning den 1 juli 1919. Vidare försäljer Kungl. Maj:t och
kronan till staden med tillträde den 1 juli 1919 ett invid Lindarängsområdet
beläget område om 77,000 kvadratmeter (bil. 6) för en
summa av 1 miljon kronor, att betalas i poster av 100,000 kronor
på enahanda tider som nyssnämnda belopp av 600,000 kronor. Till
Kungl. Maj:t och kronan överlåter staden med äganderätt, att tillträdas
den 1 januari 1917, frälselägenheten Fjäderholmarna i Lidingö socken
med staden tillhöriga, därstädes befintliga byggnader ävensom strandoch
vattenrätt, att användas för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser
m. m. i sammanhang med förflyttning av flottans station i Stockholm;
och skall Kungl. Maj:t och kronan inom det område i land och vatten,
som angives å bil. 6, utan något som helst hinder från stadens
sida äga förfoganderätt över de anläggningar därinom, som
Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra. Äganderätten
till Fjäderholmarna överlåtes först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

fattat beslut om dessa liolmars användning för nyss angivna ändamål.
Avtalet äger giltighet endast under förutsättning att Kungl. Maj:t och
riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom beslut, som
vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom den 1 juli 1916.

Då någon proposition i flottstationsfrågan av förut angiven anledning
icke blev avlåten till 1916 års riksdag, uppdrogs genom nådigt
brev den 9 maj samma år åt överståthållarämbetet att från stadsfullmäktige
infordra yttrande, huruvida stadsfullmäktige vore villiga att för
sin del till den 1 juli 1917 utsträcka den tid, inom vilken nyssnämnda
avtal för att äga giltighet skulle från fullmäktiges sida vara godkänt.

I anledning härav överlämnade överståthållarämbetet med skrivelse
den 11 juli 1916 ett av stadsfullmäktige den 19 juni samma år avgivet
yttrande i ärendet, däri stadsfullmäktige förklarade, att de vore villiga
att för sin del utsträcka ifrågavarande tid till den 1 juli 1917.

Avtalet av den 12 mars 1917 innehåller följande huvudpunkter. Staden
försäljer till kronan för en köpeskilling av 7 miljoner kronor dels ett
område i den s. k. Djurgårdsstaden och dels hela Beckholmen (bil. 12),
vilka båda områden tillhopa utgöra omkring 100,758 kvadratmeter. 1
försäljningen ingå å de försålda områdena befintliga, staden eller Grosshandelssocieteten
tillhöriga byggnader ävensom Grosshandelssocietetens
andel i Beckholmsdockorna. Ömförmälda områden få av kronan genast
tillträdas. Kronan försäljer till staden för en köpeskilling av 5 miljoner
kronor ett område vid Kaknäs (bil. 13),vilket område emellertid får av kronan
disponeras under 20 år från avtalets dag. Köpeskillingslikviden sker på
sådant sätt, att kronan vid tillträdet betalar skillnaden mellan de båda
köpeskillingarna, eller 2 miljoner kronor. Staden medgiver vidare, att
den nu befintliga allmänna farleden mellan Skeppsholmen och Galärvarvet
får av kronan avstängas. Därest dylik avstängning sker, är kronan
skyldig dels att samtidigt borttaga Skeppsholmsbron, dels ock att
såsom ersättning för den genom farledens avstängning vållade försämring
av hamnförhållanden till staden utgiva 1 miljon kronor, vilket belopp
erlägges i poster om 100,000 kronor årligen den 1 juli med första
betalning den 1 juli året efter det avstängningen skett. Kronan medgiver,
att dockorna å Beckholmen fortfarande få, i den mån de ej äro
upptagna av kronans fartyg, användas för besiktning och reparation av
fartyg, som ej tillhöra marinen.

Under förutsättning, att Stockholmsförslaget kommer till utförande,
torde uppmärksamhet böra ägnas åt de ersättningsfrågor, som upplåtelsen
av förut ömförmälda markområden å Norra Djurgården kan föranleda.

Stockholms

stations

byggnadsfond.

100

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vad då först de båda Lindarängsområdena beträffar, synes i samband
med dessa områdens upplåtande till Stockholms stad ersättning
kunna ifrågakomma till Stockholms kapplöpningssällskap till följd av
slopandet av den sällskapet tillhöriga, därstädes anlagda kapplöpningsbanan.
Såsom förut nämnts, har sällskapet i sådant hänseende begärt
en gottgörelse av 100,000 kronor.

I fråga om Kaknäsområdet har av Djurgårdsintendenten för djurgårdskassans
räkning gjorts framställning om ett ersättningsbelopp av

275.000 kronor jämte lösen för ståndskog. Till huvudsaklig del utgöres
nämnda belopp av kapitalvärdet av de nu till sagda kassa ingående avgifterna
för lägenheter m. m.

Därjämte kan viss ersättning till armén bliva erforderlig på grund
av inskränkning av övningsfält och mistning av armén tillhöriga, förut
omförmälda anläggningar å ifrågavarande områden.

Slutligen har Stockholms ångslupsaktiebolag förbehållit sig rätt att
framställa de skadeståndsanspråk, vartill bolaget till följd av olägenheter
genom flottstationens framdragande till Beckholmssundet kan anse sig
befogat.

För beredande av medel till gäldande av dessa och eventuellt andra
i samband med ifrågavarande markupplåtelse uppkommande ersättningsanspråk,
i den mån de efter vederbörlig prövning befinnas berättigade,
torde lämpligen böra bildas en fond, vilken under benämning Stockholms
stations byggnadsfond lärer böra förvaltas av marinförvaltningen.
Från fonden böra därjämte bestridas de utgifter, som komma att föranledas
av kronans omedelbara övertagande av nyttj anderätten till de
båda Beckholmsdockorna, vare sig nyttj anderättens övergång å kronan
sker genom frivillig överenskommelse eller expropriation. Dessa dockor
äro, såsom förut nämnts, för närvarande uthyrda till Bergsunds mekaniska
verkstads aktiebolag genom kontrakt, gällande till och med år 1930.

Till ifrågavarande fond bör ingå det belopp av 1,600,000 kronor,
som Stockholms stad enligt avtalet den 7 april 1916 har att i poster av

160.000 kronor årligen under tio år erlägga dels för det tidigare tillträdet
till det större Lindarängsområdet och dels för förvärvandet av det
mindre området å Lindarängen. Vidare böra bland fondens inkomster
upptagas inflytande hyresmedel och övriga inkomster från det av kronan
inköpta området i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och Fjäderholmarna,
efter avdrag av erforderliga undeidiållskostnader. I den mån
fondens inkomster icke behöva tagas i anspråk till gäldande av förut
nämnda ersättningar och utgifter, synes den, efter riksdagens hörande,
böra komma till användning för byggnads- eller andra dylika ändamål
i samband med flottstationens utvidgning.

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid granskning av de preliminära avtal av den 7 april 1916 och Departementsden
12 mars 1917, som utgöra förutsättningen för Stockholmsförslagets cl,eBrtTuan?m
genomförande och för vilkas innehåll jag i det föregående redogjort,
har jag icke funnit anledning till erinran, utan synas dessa avtal
vara av beskaffenhet att böra vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

1 samband med avlåtande till riksdagen av framställning om godkännande
av berörda båda avtal lärer riksdagens medgivande böra inhämtas
därtill, att för flottstationen må tagas i anspråk mark å Södra
Djurgården och Fjäderholmarna till den omfattning, som finnes angiven
i Stockholmsförslaget.

Vidare synes mig frågan om bildandet av den fond under benämning
Stockholms stations byggnadsfond, varom jag i det föregående
yttrat mig, i detta sammanhang böra underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning.

1 fråga om de anslagsmedel, som nu böra av riksdagen äskas för flottstationens
utförande enligt Stockholmsförslaget, anhåller jag till en början
få erinra, att kronan har att vid tillträdet till den mark å Södra Djurgården,
som staden överlåter åt kronan, erlägga ett belopp av 2 miljoner
kronor. Återstående delen av det område å Södra Djurgården, som ingår i
Stockholmsförslaget, befinner sig i enskild ägo och bör, på sätt kommittén
föreslagit, i brist av godvillig överenskommelse expropriationsvis
förvärvas. Kostnaden för förvärvandet av denna del av ifrågavarande
område har av kommittén beräknats till omkring 2 miljoner kronor. De
sammanlagda utgifterna för markförvärv enligt Stockholmsförslaget, tillhopa
4 miljoner kronor, lära böra av riksdagen äskas såsom förslagsanslag,
högst, å extra stat för år 1918. Då markförvärvets ordnande utgör
förutsättning för utvidgningsarbetenas påbörjande, synes i samband därmed
bemyndigande böra begäras för Kungl. Maj:t att av sistnämnda
belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

Såsom förut nämnts, har 1914 års senare riksdag uttalat, att riksdagen
förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande i fråga
om platsen för den nya dockan. Omförmälda docka är enligt kommitténs
Stockholmsförslag avsedd att anordnas genom utvidgning till förut
föreslagna dimensioner av den å Beckholmen nu befintliga västra dockan.

Av kommittén har förutsatts, att det belopp av 1,400,000 kronor,
som av 1914, 1915 och 1916 års riksdagar avsatts för nyss omförmälda
docka, skulle få användas jämväl till påbörjande under åren 1917 och
1918 av utvidgningsarbeten för stationen. Härtill vill jag så mycket
hellre ansluta mig, som, på sätt även kommittén tänkt sig, vid bifall

102

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 296.

härtill ytterligare medel för utvidgningsarbeten a å stationen under åren

1917 och 1918 icke skulle erfordras.

I båda nu angivna hänseenden lärer riksdagens medgivande böra
inhämtas.

I anslutning härtill anser jag mig böra erinra, att Stockholmsförslaget
enligt flottstationskommitténs betänkande endast är att anse såsom
en allmän plan för stationens utbyggnad och naturligen icke avser
att i detalj fastställa utvidgningsarbetenas fortgång. Jag har ock i det
föregående framhållit såsom en väsentlig fördel beträffande Stockholmsförslaget,
att ett bindande beslut om hela stationsanläggningens fullbordande
nu icke behöver fattas, utan att stationens utbyggande kan
äga rum, i den mån förhandenvarande förhållanden därtill föranleda och
i den ordning, som framdeles må finnas lämplig.

Av kommittén har uppgjorts en schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning
för Stockholmsförslaget för olika år. För åren 1917 och

1918 omfattar denna plan — under förutsättning att under nämnda
båda år för arbetena får disponeras det för den nya dockan avsatta beloppet
av 1,400,000 kronor -— förutom påbörjande av docka och verkstad,
inom varvet terrasserings- och kajarbeten omkring dockan och
verkstaden, varvsområdets inhägnande samt påbörjande av byggnad för
torpedförråd med pumpstation ävensom av verkstad, hangarer och slipar
för ffygm återigen samt inom stationen påbörjande av ny kasernbyggnad
och förändringar i befintliga boställen. Färdigställandet av samtliga
dessa arbeten beräknas betinga en sammanlagd kostnad av omkring

5,400,000 kronor eller, efter avdrag av redan avsatta 1,400,000 kronor,
omkring 4,000,000 kronor.

Kommittén har i sin förenämnda arbetsplan förutsatt, att arbetena
med den föreslagna bränsledepån och torpedinskjutningsstationen skulle
påbörjas först år 1919 samt avslutas, bränsledepån år 1921 och torpedinskjutningsstationen
år 1920. Med hänsyn därtill att dessa anstalter
äro av trängande behov påkallade, anser jag emellertid synnerligen
önskvärt, att arbetena därå igångsättas snarast möjligt; och finner jag
mig följaktligen böra föreslå, att erforderliga anslag för berörda båda
ändamål redan nu äskas av riksdagen. Kostnaderna för bränsledepån,
tillhopa 2 miljoner kronor, böra enligt min mening fördelas på åren 1918,

1919 och 1920 med 500,000 kronor på det förstnämnda året och 750,000
kronor på vart och ett av de två följande åren, med rätt för Kungl.
Maj:t att av det å 1918 års stat uppförda beloppet låta utanordna erforderlig
del redan under innevarande år. Vad torpedinskjutningsstatio -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

103

nen beträffar, hava kostnaderna för densamma jämte erforderligt markförvärv
enligt Stockhohnsförslaget beräknats till 197,500 kronor. Av
detta belopp lärer 97,500 kronor böra äskas på 1918 års stat och återstoden,
100,000 kronor, för år 1919. Bemyndigande lärer böra begäras
för Knngl. Maj:t att av det anslag, som upptages å 1918 års stat, redan
under innevarande år disponera erforderlig del.

Det beslut, som riksdagen kommer att fatta i flottstationsfrågan,
utövar i viss mån inverkan på vissa av riksdagen ännu icke prövade
anslagskrav för anläggningar vid Stockholms station, som framlagts i
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under femte huvudtiteln.
Dessa anslagskrav avse dels tillbyggnad av de nuvarande plåtslagarverkstäderna
m. m. och dels uppförande av en torpedförrådsbyggnad.

Till förstnämnda ändamål har äskats ett anslag på extra stat för
år 1918 av 110,800 kronor. Detta belopp är fördelat på följande sätt
å särskilda arbeten:

tillb}rggnad av plåtslagarverkstäderna.......................... kronor 80,000: —

uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet
.......................................................................... » 11,000: —

inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul
till järnförråd för ingenjördepartementet » 6,000: —

anordnande och inredning av ny lokal för förrådet

av gjutmodeller........................................... »_13,800: —

Summa kronor 110,800: —

Därest beslut skulle fattas om påbörjande under innevarande år
av bland annat plåtslagarverkstaden å Beckholmen, bör den föreslagna
tillbyggnaden av de nuvarande plåtslagarverkstäderna ej komma
till utförande. Vad däremot övriga ovan uppräknade arbeten beträffar,
ingår det nya kanonskjulet bland de byggnader, som enligt
kommitténs förslag böra uppföras, ehuru några kostnader därför icke
äro upptagna på grund därav, att medel för ändamålet redan äskats
av årets riksdag. Likaledes bör inredning av artilleridepartementets nuvarande
kanonskjul till järnförråd ävensom anordnande och inredning
av ny lokal för gjutmodellförrådet komma till utförande, enär det galärskjul,
i vilket dessa båda förråd för närvarande äro inrymda, jämlikt
den av kommittén uppgjorda arbetsplanen beräknas skola rivas redan år
1921 samt de byggnader, i vilka de enligt nämnda plan i sinom tid
skola inrymmas, beräknas bliva färdiga först omkring år 1926. I

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

överensstämmelse härmed skulle således här ifrågavarande anslag vid
bifall till framställningen om Stockholmsförslagets genomförande reduceras
från 110,800 kronor till 30,800 kronor.

För uppförande av en torpedförrådsbyggnad har vid årets riksdag
under femte huvudtiteln begärts ett extra anslag för år 1918 av 81,900
kronor. Anslaget är avsett till uppförande å Skeppsholmen, i anslutning
till den nuvarande torpedförrådsbyggnaden, av en tillbyggnad av
sten, beräknad att rymma omkring 200 moderna torpeder (de äldre
torpederna skulle fortfarande förvaras i den nuvarande förrådsbyggnaden)
samt till förbättrade anordningar för torpedernas transport mellan förrådet
och kajen.

Under förutsättning av bifall till Stockholmsförslaget bliver ifrågavarande
anslag i allt fall erforderligt. Ifrågavarande förrådsbyggnad bör
emellertid icke förläggas enligt den ursprungliga planen, utan i stället
på den plats å Galärvarvet i närbeten av övriga byggnader för torpeddepartementets
behov, som föreslagits av kommittén, varjämte erforderliga
anordningar för torpedernas transport mellan förrådet och kajen
böra på denna plats vidtagaB. Någon ändring av det för ändamålet
beräknade kostnadsbeloppet torde härav icke komma att förorsakas. Till
undvikande av splittring av torpedförråden å dels Skeppsholmen och
dels Galärvarvet bör för förvaring av de äldre torpederna å sistnämnda
plats uppföras ännu en förrådsbyggnad. För denna byggnad hava erforderliga
medel inberäknats i kommitténs sammanställning av kostnaderna
för de arbeten, som äro avsedda att påbörjas under åren 1917 och 1918.

Om beredande av särskilda medel för täckande av ovan omförmälda,
till upptagande i 1918 års stat föreslagna kostnader, tillhopa 4,597,500
kronor, bar chefen för finansdepartementet för avsikt att inom den närmaste
tiden framställa förslag.

Beträffande frågan om upplåtandet av de områden vid Lindarängen
och Kaknäs, som omförmälas i förberörda avtal den 7 april 1916 och
den 12 mars 1917, bar Eders Kungl. Maj:t behagat meddela mig, att
binder från Eders Kungl. Maj:ts sida icke möter häremot.

På grund av vad i detta ärende sålunda anförts hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels — under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1917 godkänna ej mindre
ett av utsedda delegerade för staten och Stockholms stad den 7 april
1916 uppgjort avtal än även ett av 1916 års flottstationskommitté och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

105

delegerade för staden den 12 mars 1917 avslutat avtal — för sin del
gilla berörda båda avtal;

dels till fullgörande av berörda avtal av den 12 mars 1917 samt
till förvärvande av den enskilda personer tillhöriga mark å Södra Djurgården,
som ingår i ett av 1916 års flottstationskommitté avgivet förslag,
benämnt Stockholmsförslaget, å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst, å 4,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av
nämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år;

dels medgiva, att för flottans station i Stockholm må tagas i anspråk
mark å Södra Djurgården och Fjäderholmarna till den omfattning, som
finnes angiven i det av 1916 års flottstationskommitté avgivna Stockholmsförslaget
;

dels föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som i det
föregående angivits, skall bildas en fond, benämnd Stockholms stations
byggnadsfond;

dels medgiva, att av de utav 1914, 1915 och 1916 års riksdagar
till ny docka avsatta medel, 1,400,000 kronor, må användas erforderliga
belopp ej mindre för utvidgning till föreslagna dimensioner av den
å Beckholmen nu befintliga västra dockan än även till påbörjande under
åren 1917 och 1918 av utvidgningsarbeten för flottans station i Stockholm
i huvudsaklig överensstämmelse med 1916 års flottstationskommittés
Stockholmsförslag; ''

dels till anordnande av eu bränsledepå å Fjäderholmarna bevilja ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor och därav på extra stat för år
1918 anvisa ett belopp av 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under
innevarande år;

dels och till anordnande av en torpedinskjutningsstation vid Bosön
jämte erforderligt markförvärv därstädes bevilja ett reservationsanslag
av 197,500 kronor och därav på extra stat för år 1918 anvisa ett belopp
av 97,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda
belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.)

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

107

Bilaga 1.

Förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad.

a) 1916 års förslag till överenskommelse.

Sedan Stockholms stad genom ett emellan kungl. järnvägsstyrelsen
enligt nådigt brev den 31 maj 1878, å ena, samt stadens drätselnämnd,
å stadens vägnar, å andra sidan, den 9 juli 1879 upprättat kontrakt,
för hamn eller för upplags- och byggnadsplatser utan ersättning till
statsverket erhållit upplåtelse å vissa i kontraktet med däri åberopade
kartor närmare bestämda områden att av staden tillträdas i den mån
staden funnes vara därav i behov samt uti ett sedermera enligt nådigt
brev den 18 oktober 1889 emellan kungl. kammarkollegium och staden
den 5 november samma år upprättat bytesavtal stadgats, att den del av
nämnda områden, som å en av stadsingenjörskontoret den 18 mars 1889
verkställd kopia av en av samma kontor den 8 februari 1884 uppgjord
karta betecknats med III 2), icke i något fall finge av staden tillträdas
förrän fyrtio år efter sistnämnda avtals träffande, så är med ändring av
detta stadgande härmed överenskommet, att staden skall äga att på villkor,
varom nedan vidare förmäles, redan den 1 juli 1917 tillträda här
ifrågavarande med III 2) å omnämnda kartkopia betecknade område i
befintligt skick med därtill gränsande vatten.

Vidare överlåter och försäljer Kungl. Maj:t och kronan till Stockholms
stad med full äganderätt och med tillträde den 1 juli 1919 ett
invid förenämnda mark beläget, å här bifogade karta, Bil. A., utmärkt
område om cirka 77,000 kvadratmeter, jämväl på villkor, varom här
nedan förmäles.

Såsom ersättnings- och köpesumma dels för det tidigare tillträdet
av det med III 2) betecknade område, dels för det till staden försålda
området enligt bifogade karta betalar staden en kontant summa av

1,600,000 kronor, därav 600,000 kronor beräknas utgöra ersättning för
det tidigare tillträdet av området III 2) och återstoden, 1,000,000 kronor,
utgör köpesumma för sistberörda mark om cirka 77,000 kvadratmeter, att
erläggas i poster av 160,000 kronor årligen den 1 juli med första betalning
den 1 juli 1919 och därefter samma dag år efter annat under tio år.

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Därjämte överlåter staden till Knngl. Maj:t och kronan med full
äganderätt, att tillträdas den 1 januari 1917, under nedannämnda förutsättning
frälselägenheten Fjäderholmarne i Lidingö socken, Danderyds
skeppslag, i befintligt skick och med strand- och vattenrätt, att användas
för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser m. m. i sammanhang med
förflyttning av flottans station i Stockholm, ägande Kungl. Maj:t och
kronan inom det område i land och vatten, som angives å bifogade
karta, Bil. B, med latituds- och longitud sbestämmelser, utan något som
helst hinder från stadens sida förfoganderätt för de anläggningar därinom,
som Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra.

Så snart stadsfullmäktige fattat beslut, som vinner laga kraft, därom,
att det med III 2) betecknade område skall användas till hamn jämte
upplags- och byggnadsplatser, berättigas staden erhålla full äganderätt
såväl till detta område, som hela det område i övrigt, som, jämlikt förut
anmärkta kontrakt av den 9 juli 1879, för samma ändamål upplåtits
till staden och som staden redan tillträtt, och förpliktar sig alltså Kungl.
Maj:t och kronan att, så snart ovannämnda förutsättning föreligger, utfärda
så beskaffad handling, varigenom äganderätten överlåtes till staden,
så att staden å hela området må kunna erhålla lagfart. Likaså
skall äganderätten till Fjäderholmarne å Kungl. Maj:t och kronan överlåtas
först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut om dessa holmars
användning för sitt ovan angivna ändamål.

Då det här ovan omförmälda område om 77,000 kvadratmeter icke
kan till sina gränser för närvarande noggrannt bestämmas, emedan begränsningen
är avhängig av de anordningar statens järnvägar i kommunikationshänseende
kommer att träffa, äger staden framdeles erhålla
gränsreglering så beskaffad, att statens järnvägars och stadens intressen
behörigen tillgodoses, varvid staden medgives att få det köpta området
minskat eller ökat med högst tio procent av nu beräknade arealen,

77,000 kvadratmeter. I följd härav skall jämväl jämkning av köpeskillingen
äga rum på sådant sätt, att staden, om minskning av arealen sker,
får köpesumman minskad med 20 kronor per kvadratmeter, varmed sammanlagda
arealen efter gränsregleringen kommer att understiga den ovan
angivna, varemot, om arealen kommer att utökas, motsvarande ökning i
köpesumman erlägges till Kungl. Maj:t och kronan. Reglering av den
exakta köpesumman sker i sammanhang med tillträdet och så, att minskning
eller ökning fördelas proportionellt på här ovan bestämda förfallotider.

Kungl. Maj:t skall, i den mån Kungl. Maj:t och kronan för blivande
flottstationsanläggning vid Kaknäs därav blir i behov, äga att, där
sådant lämpligen kan ske, utan hinder från stadens sida få över till

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

staden överlåtna området framdragna de ledningar för vatten, gas och
elektricitet, som kunna ifrågakomma. Därest enligt överenskommelse
med statens järnvägar det skulle befinnas lämpligt, att järnvägsförbindelse
framdrages till blivande flottstation över någon del av det till
staden överlåtna området, skall staden medgiva, att erforderliga spåranordningar
må utan särskild ersättning till staden framföras över området,
dock må trafiken därå icke ordnas så, att den verkar störande å
liamnrörelsen.

Samtliga staden tillhöriga, å"Fjäderholmarne befintliga byggnader
medfölja överlåtelsen till Kungl. Magt och kronan utan ersättning, varjämte
all stadens rätt på grund av ingångna arrendeavtal och dylikt
överlåtes på Kungl. Maj:t och kronan, med skyldighet för denna att
iakttaga i arrendeavtalen stadgade, staden åliggande förpliktelser.

I fråga om avkastningen från vad som genom detta avtal överlåtits,
likasom i fråga om därå vilande skatter och onera, skall gälla att densamma
tillfaller resp. gäldas av staden eller Kungl. Maj:t och kronan,
såvitt belöper på tid efter tillträdet.

Om Kungl. Maj:t och kronan det påfordrar, åligger det staden att
uppsäga arrendeavtal, som avse område å Fjäderholmarne före tillträdesdagen.

Utfyllning eller tippning må icke efter denna dag äga rum vid
Fjäderholmarne, utan efter överenskommelse med varvschefen vid Stockholms
station.

De Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, å det med III 2) här ovan
betecknade området befintliga kruthus skall Kungl. Maj it och kronan
äga rätt att låta kvarstå, även efter stadens tillträde till området och
intill den 1 juli 1923, varefter de skola av Kungl. Maj:t och kronan bortföras.
Kungl. Maj:t och kronan avstår däremot från anspråk på ersättning
för samma kruthus eller att staden skall bekosta deras förflyttning.

All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätt enligt
förestående avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt från inteckningar.

Detta avtal äger Ogiltighet endast under förutsättning, att Kungl.
Magt och riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom
den 1 juli 1916.

Stockholm den 7 april 1916.

Gustaf Dyrssen.

Erilc Martin.

Otto M. Höglund.
Herm. Larjim.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

b) 1017 års förslag till överenskommelse.0)

Mellan undertecknade kommitterade för utredning av frågan om
flottstation i Stockholms skärgård, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar,
å ena, samt undertecknade Herman Lamm och Oskar Wallenberg, å Stockholms
stads vägnar, å andra sidan, är denna dag följande överenskommelse
träffad.

l:o) Stockholms stad överlåter och försäljer till Kronan dels ett
område i den s. k. Djurgårdsstaden, innefattande tomter, gatumark och
utfyllningar i Saltsjön, dels hela Beckholmen, vilka båda områden tillhopa
utgöra cirka 100,758 kv.meter och äro å bifogade karta med beskrivning,
Bil. A, betecknade med röd färg. Innefattande det försålda
området i Djurgårdsstaden, förutom gatumark och utfyllningar, en del
av tomten n:o 1 och hela tomten n:o 3 i kvarteret Masten, en del av
tomten n:o 1 och hela tomten n:o 2 i kvarteret Trädgården, tomten n:o
1 i kvarteret Trehörningen och n:o 7 i kvarteret Bergsklippan, tomterna
n:ris 1, 3, 4, 7, 8 och 12 i kvarteret Kyrkogården och tomterna
n:ris 2, 3 och 4 i kvarteret Bergsklippan. I försäljningen ingår dels de
å försålda områdena befintliga byggnader, som tillhöra Stockholms stad
eller Grosshandelssocieteten, ävensom den sistnämndas andel i dockorna,
dels all stadens rätt till strand, vatten och grund såväl utanför ifrågavarande
områden som utanför tomten n:o 1 i Bergsklippan.

Tillika överlåter staden till Kronan den staden tillkommande förköpsrätt
till de Amiralitetskrigsmanskassan förut tillhöriga tomter i D jurgårdsstaden,
som ligga innanför den å kartan markerade gränslinjen,
betecknad med A. B. C. D. E. F. G. H. I. K. ävensom till de Stockholms
ångslupsaktiebolag tillhöriga tomterna inom kvarteret Grönland
n:ris 1 och 2 samt kvarteret Halsen n:ris 5 och 6.

2:o) Köpeskillingen för de under punkt l:o) angivna områden med
därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
samt den övriga egendom, som i köpet ingår, utgör sju millioner
(7,000,000) kronor.

3:o) Kronan överlåter och försäljer till Stockholms stad ett markområde
vid Kaknäs, utmärkt på bifogade karta, Bil. B, jämte rätt till
grund och vatten i Saltsjön utanför områdets strand, allt för en köpeskilling
av fem millioner (5,000,000) kronor.

*) De här nedan åberopade Bil. A och B äro såsom Bil. 12 och 13 fogade vid
detta protokoll.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

4:o) Den mark staden överlåter åt Kronan må av Kronan genast
lagfaras och tillträdas. Och övertager Kronan stadens och Grosshandelssocietetcns
rättigheter och förpliktelser gent emot hyresgäster och upplåtelseinnehavare
enligt bifogad P. M., Bil. C.

5:o) Staden förbehåller sig rätt att få på egen bekostnad borttaga
byggnader av estetiskt eller kulturhistoriskt intresse å det av staden till
Kronan avträdda området mot skyldighet att utgiva ersättning efter nuvarande
brandförsäkringsvärdet. Dock skall framställning härom göras
inom ett år efter det detta avtal blivit definitivt fastställt.

6:o) Den i Djurgårdsstaden befintliga brandstationen får av staden
kostnadsfritt disponeras under en tid av intill fem år från denna dag,
dock med skyldighet för staden att själv bekosta byggnadens underhåll.

7:o) Staden medgiver för sin del, att nu befintliga allmänna farled
mellan Skeppsholmen och Galärvarvet får av Kronan avstängas. Därest
dylik avstängning sker, är Kronan skyldig dels att samtidigt borttaga
Skeppsholmsbron, dels ock att såsom ersättning för den genom farledens
avstängning vållade försämring av hamnförhållanden, till staden utgiva
en million (1,000,000) kronor, som erlägges i poster av etthundratusen
(100,000) kronor årligen den 1 juli med första betalning den 1 juli året
efter det avstängningen skett och därefter samma dag år efter annat
under tio år.

8:o) Kronan medgiver, att dockorna å Beckholmen fortfarande få,
i den mån de ej äro upptagna av Kronans fartyg, användas för besiktning
och reparation av fartyg, ej tillhörande marinen, efter av Kungl.
Maj:t fastställd taxa.

9:o) Den av Kronan till staden försålda marken får av staden genast
lagfaras, men får av Kronan disponeras under 20 år från denna dag,
dock utan rätt för Kronan att å området avverka skog annat än för
rensning. De å området nu befintliga Kronan tillhöriga byggnader, som
finnas kvarstående vid tiden för upphörandet av Kronans dispositionsrätt
till området, lösas av staden med belopp, som i brist på åsämjande bestämmes
av tre skiljemän, av vilka vardera kontrahenten utser en, och
de sålunda utsedda den tredje. Vid bestämmandet av ersättningsbeloppet
må hänsyn icke tagas till reparationer, som härefter verkställas å byggnaderna,
så vida de ej kunna anses nödvändiga för byggnadernas underhåll.

10:o) Därest Kronan framdeles vill avhända sig mark, som gränsar
intill det enligt punkt 3:o) härovan till staden försålda markområde vid
Kaknäs, skall staden äga företrädesrätt att förvärva sådant område till
samma pris, som av annan spekulant bjudes.

112

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

ll:o) För giltigheten av detta avtal förutsattes, att den villkorliga
överenskommelse, som den 7 april 1916 ingåtts mellan herrar Gustaf
Dyrssen och Erik Martin, å Kronans vägnar, å ena, samt herrar Otto
M. Höglund och Herman Lamm, å stadens vägnar, å andra sidan, angående
dels rätt för staden till tidigare tillträde av det av Kronan till staden
genom kontrakt den 9 juli 1879 avträdda område vid Lindarängen, ävensom
rätt för staden till lagfart å upplåtna områden, dels försäljning från
Kronan till staden av ett invid förenämnda mark beläget område om
cirka 77,000 kvadratmeter, dels ock överlåtelse från staden till Kronan
av frälselägenheten Fjäderholmarne, varder å ömse sidor godkänt.

12:o) Köpeskillingslikviden sker sålunda:

Från köpeskillingen för de av staden till Kronan försålda områden
med därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader
sju millioner (7,000,000) kronor avgår köpeskillingen för det av
Kronan till staden försålda området vid K aknäs fem millioner (5,000,000)
kronor. Skillnaden två millioner (2,000,000) kronor betalas av Kronan
vid tillträdet.

13:o) All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätten
enligt detta avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,
och skall vad som överlåtes lämnas fritt från penningeinteckningar.

14:o) Detta avtal äger giltighet allenast under förutsättning, att
Kungl. Maj:t och Riksdagen, å ena, shmt Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma
före den 1 juli 1917.

Stockholm den 12 mars 1917.

Ludvig Sidner. Herm. Lamm. O. Wallenberg.

Ivar Falkman.

Olof Gyldén.

S. IL. Kvarnzelius.

Sven Lubeck.

Värner Rydén.

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

113

Bilaga 2.

Flottstationskommitténs beskrivningar iiver Stockholms-,
Kaknäs- och K lfvi k sförslagen.

Stockholmsföretaget.

Det för nuvarande stationsanläggning i Stockholm på Skepps- och
Kastellholmarna samt Galärvarvet disponerade området omfattar, efter
fråndragande av flottans kyrkogård, som är 7,800 kvm.,

inom varvet:

å Skeppsholmen..
» Galärvarvet

inom stationen:

å Skeppsholmen..
» Kastellholmen ..

omkr. 60,000 kvm.

» 10°,000 55 165,000 kvm.

omkr. 165,000 kvm.

» 30,000 » 195,000 kvm.

eller sammanlagt omkring 360,000 kvm.

Vid tidigare uppgjorda stationsförslag hava de för varv och station
erforderliga utrymmena beräknats till

enligt 1900 och 1902 års Kaknäsförslag:

varv.................. omkr. 550,000 kvm.

station ............ » 1,400,000 »

summa omkr. 1,950,000 kvm.

enligt 1907 års Elfviksförslag:

varv.................. omkr. 563,000 kvm.

station ............ » 1,753,000 ))

summa omkr. 2,316,000 kvm.

enligt 1907 års försvarskommittés Lindarängen—Kaknäsförslag:

varv............... omkr. 862,000 kvm.

station ............ » 793,000 »

summa omkr. 1,655,000 kvm.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.)

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 996.

samt enligt 1907 års försvarskommittés Torsbyfjärdsförslag:

varv.................. om kr. 700,000 kvm.

station ........... » 2,240,000 »

summa omkr. 2,940,000 kvm.

Vid bibehållande av flottstationen å nuvarande plats kunna visserligen
behoven av utrymmen för själva stationen med hänsyn till dess
belägenhet i huvudstaden betydligt reduceras, varjämte ävenledes behovet
av kajutrymmen inom varvet minskats, sedan numera ett större antal
fartyg under längre tid av året icke äro förlagda till varvet utan på expedition.
Däremot erfordras för varvet, även vid kvarblivande å nuvarande
plats, områden som i huvudsak motsvara de i övriga förslag beräknade,
vilka, sedan det avsevärt utrymme fordrande flygvapnet under
senaste år tillkommit, icke synas vara för stort tilltagna.

V id utarbetandet av planerna för stationens kvarblivande i Stockholm
har i första hand undersökts, i vad män det med proposition nr 123 till 1911
års riksdag framlagda preliminära förslaget till stationens ombyggande inom
nuvarande område fortfarande kunde anses tillfredsställande. Därvid visade
det sig, att detta endast skulle kunna utföras i samband med en fullständig
utfyllning av de båda vikarna mellan Skepps- och Kastellholmarna jämte
bortsprängning och planering av bergshöjden å Kastellholmen, varjämte de
olägenheter icke syntes kunna undgås, som framhållits av marinförvaltningen
och inspektören av flottans övningar till sjöss i deras skrivelse den 12
augusti 1915. Särskilt har det synts kommittén orimligt att för ombyggnad
av varvet och utvidgning av dess verksamhet nedlägga de approximativt
beräknade kostnaderna av över 20,000,000 kronor enligt nu gällande priser,
utan att vara förvissad om att de nya anläggningarna skulle kunna med
fördel tillgodogöras under en avsevärd tidrymd, samt utan att möjlighet
för anläggningarnas utvidgning, om så skulle visa sig erforderligt, verkligen
funnes.

Ett flertal förslag hava därefter uppgjorts med å Djurgårdssidan
vidgade områden, vilka dock samtliga havt att framvisa den olägenheten,
att den nya, stora dockan måste förläggas intill den nuvarande vid det för
indockning av större och mera djupgående fartyg synnerligen olämpliga
och trånga farvattnet mellan Skeppsholmen och Galärvarvet.

Sistnämnda olägenheter skulle däremot kunna undvikas genom
dockans förläggande till Beckholmen, där en av de båda med statsbidrag
anlagda dockorna kan utvidgas till erforderliga dimensioner för betydligt
lägre kostnad än som skulle behövas för byggande av en helt ny docka,

115

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

och där möjlighet således förefinnes att oaktat senaste årens höga prisstegringar
kunna erhålla en för flottans behov fullgod docka för samma
kostnad, som beräknades år 1913. Genom förvärvandet av Beckholmen
tillföres flottans varv ytterligare en mindre docka och en för fartygsbyggnad
synnerligen lämplig terräng, och kommittén har därför funnit sig
böra för Stockholmsalternativet föreslå att nuvarande område utvidgas å
Djurgårdssidan, söder om Galärvarvet, dels med den strandremsa som begränsas
av Falkenbergsgatan, Långa gatan, Breda gatan och Östra Vattugränd,
dels med Beckholmen, såsom närmare framgår av bil. 10. Dessutom
har det synts kommittén önskvärt, att några mindre utfyllningar för
erhållande av tillfredsställande kajer göras å Skepps- och Kastellholmarna.

Det för varv och station avsedda området skulle då bliva:

för varvet:

å Skeppsholmen
» Galärvarvet ...

» Djurgården ...

» Beckholmen . ..

för stationen:

å Skeppsholmen............ omkr. 170,000 kvm.

» Ivastellholmen........... » 32,500 x> 202,500 kvm.

eller sammanlagt omkring 483,000 kvm.

Å det sålunda utvidgade området, där varvsarealen visserligen icke
uppgår till den för nyanläggningar nu beräknade, men i stället med lätthet
kan helt planeras, så att varje kvadratmeter kan utnyttjas, anser kommittén
det vara möjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt planlägga
flottans varv till den omfattning, som närmare angivits å sid. 68 i kommitténs
betänkande, varjämte ävenledes möjlighet förefinnes att utvidga
anläggningarna.

Varvets ombyggnad har planlagts med hänsyn dels till den nya
dockans förläggning till Beckholmen samt det därav motiverade önskemålet,
att den egentliga varvsverksamhetens (ingenjördepartementets) större
verkstäder sammanföras till Beckholmen och närmast liggande delar av
Djurgården, dels till önskvärdheten av att byggnaderna för flygvapnet
uppföras å den öppna planen vid nuvarande Galärvarvets södra gräns,
där en del hangarer och provisorisk flygverkstad redan anordnats, samt
att till denna plats även förläggas övriga byggnader för torpeddepartementet,
varunder flygvapnet för närvarande sorterar, dels slutligen att

omkr. 60,000 kvm.

» 105,000 »

v- 60,500 »

y> 55,000 » 280,500 kvm.

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för respektive varvsavdelningars eventuella utvidgning något utrymme skulle
reserveras i närheten av de olika varvsdepartementens byggnader.

An vidare har eftersträvats att söka reducera de olägenheter, som
av skilda myndigheter ur varvsteknisk synpunkt framhållits emot flottstationens
bibehållande å nuvarande plats. De viktigaste av dessa hava,
förutom det otillfredsställande utrymmet och saknaden av lämplig plats
för den nya dockan inom nuvarande varvsgränser, varit:

varvets sönderdelning i två genom ett starkt trafikerat farvatten åtskilda
områden,

saknaden av förbindelse med järnvägsnätet,

saknaden av utrymme för utförande av fartygsbyggnader, samt
bristen å lämpliga arbetarebostäder i varvets närhet.

Av dessa olägenheter har den förstnämnda framstått såsom den svåraste,
dels på grund av därav föranledda ökade kostnader för transporter
av materiel mellan de båda områdena, dels på grund av den ökade svårigheten
att med önskvärd säkerhet kunna verkställa de riskabla sliptagningarna
av tyngre och längre båtar å torpedbåtsslipen, sedan skärgårdstrafiken
genom varvsområdet numera väsentligt ökats samtidigt med att
farvattnets bredd mellan varvstängslen minskats till följd av de inom
desamma förlagda fartygens större längd, dels även på grund av obehaget
för nämnda trafik att, då större fartygsförflyttningar mellan varvsområdena
företagas, under längre tider bliva helt avstängd, vilket icke
kan undvikas, särskilt vid hårdare nordlig eller sydlig vind. För att
undgå denna olägenhet föreslås att förbinda de åtskilda varvsdelarna
med en fast utfyllning och bro mellan Galärvarvets och Skeppsholmens
nordligaste stränder, samt att borttaga nuvarande Skeppsholmsbron och
öppna ny farled till Nybroviken genom sundet mellan Skepps- och
Blasieholmarna. Den nya bron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen
skulle utföras för vanlig gatutrafik enligt Stockholmsförhållanden, d. v. s.
500 kg/mJ kör- och gångbana, 23 tons ångvält samt tvenne rader av
varandra mötande 10 tons lastautomobiler och till sådan bredd, att å
densamma skulle kunna framföras trafiken såväl mellan varvsområdena
som till stationsområdet å Skeppsholmen. Den nuvarande Skeppsholmsbron,
som är byggd för rörlig belastning av högst 4 ton, motsvarar
redan för närvarande icke varvets och stationens å Skeppsholmen anspråk
på tillräckligt stark landförbindelse samt kan ej ytterligare förstärkas
annat än efter fullständig ombyggnad av såväl landfästen och
bropelare som spann. Genom den här föreslagna åtgärden undvikes en
annars snart behövlig ombyggnad av den gamla bron, och samtidigt
vinnes den fördelen, att delar av denna efter förstärkning och ombygg -

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nåd kunna användas till anordnande av erforderlig förbindelse mellan
Djurgården och Beckholmen, vars kostnad härigenom endast skulle uppgå
till något mera än tredjedelen av kostnaden för en ny bro (130,000
kr. i stället för 340,000 kr.). Även häruti synes sålunda ligga ett skäl
för att den föreslagna förbindelsen mellan de båda varvsområdena kommer
till stånd. Inom kommittén har också från sakkunnigt håll kraftigt
framhållits, att en av de viktigaste förutsättningarna för att på ett tillfredsställande
sätt kunna lösa flottstationsfrågan genom varvets bibehållande
å nuvarande plats är, att fast förbindelse ordnas mellan varvets
åtskilda områden, samt att den mellan desamma framgående farleden avstänges
och framföres genom annan led.

Vad åter övriga olägenheter beträffar föreslås dessa att undanröjas
på sätt närmare framgår av nedanstående plan för ombyggnad och utvidgning
av varv och station.

De nyanläggningar samt till- eller ombyggnader, som kunna anses
vara för närvarande mest behövliga, därest varv och station skola bibehållas
å nuvarande plats med tillägg av föreslagen utvidgning, äro:
å varvets område:

anläggande av docka för mottagande av pansarbåtar av Sverigetypen
jämte uppförande av mindre verkstadsanläggning, vartill av riksdagen
avsatts ett belopp av 1,400,000 kr.,

anordnande av kajer, pir och lyftkran om 100 ton för förtöjning
m. m. vid arbeten å pansarbåtar av Sverige-typen,

fortsättande av påbörjat uppförande av verkstad samt hangarer för
flygvapnet,

uppförande av torpedförråd av sten,

anordnande av fast förbindelse mellan de båda delarna av varvet,
Skeppsholmsvarvet och Galärvarvet,

utvidgning och ombyggnad av material- och inventarieförrådens
byggnader,

utvidgning av varvschefens kansli och expeditionslokaler,
utvidgning och ombyggnad av varvsdepartementens verkstäder och
övriga byggnader,

anordnande av upphalningsslip för större torpedbåtar m. m.,
vidtagande av anordningar för transport av lastade järnvägsvagnar
från statens järnvägsspår till varvet och anordnande av spår förbindelse
med stadens spårvägsnät, och

förbättring av äldre och anläggning av nya kajer;

118

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.
å stationens område:

uppförande av underbefälsskola och marketenteri, vartill 1911 års
riksdag beviljat ett anslag av sammanlagt 172,000 kr.,
uppförande av ny kasärn för omkring 800 man,
ombyggnad av nuvarande kasärner,

ombyggnad av kasärn I för inrymmande av lokaler för stationsmyndigheternas
expeditioner,

utvidgning av lokalerna för stationens förråd och verkstäder,
ombyggnad och modernisering av boställshusen,
utvidgning av tvätt- och badanstalten,

anordnande av förtöj ningsplatser för till stationen förlagd rekrytavdelning
samt torpedbåts-, undervattensbåts- och minberedskaper,

uppförande av exercishus och markenteri samt anordnande av förråds-
och verkstadsbyggnader för beredskaperna,

förbättrande av förbindelsen mellan Skepps- och Kastellholmarna, och
beredande av tillfällig plats för nu å skilda platser på station och
varv förvarade föremål tillhörande de sjökrigshistoriska samlingarna; samt
utanför varvets och stationens områden:

iordningsställande av bostadshusen å Beckholmen och i Djurgårdsstaden
till boställen för varvspersonal, och

uppförande av boställshus för varvspersonal å Norra Djurgården, förslagsvis
på backsluttningen mot Värtans järnvägsstation av Campementsbacken,
norr om Ladugårdsgärdet.

Enligt denna plan, vars detaljer komma att närmare motiveras och
behandlas i den fullständiga redogörelse, som senare kommer att överlämnas,
skulle flottans varv och station efter verkställd ombyggnad och
utvidgning vara anordnad jämlikt bifogade karta, bil. 10. För att möjliggöra
ett säkrare bedömande av förslaget ur sådana synpunkter, som
med hänsyn till flottstationens läge inom huvudstadens hamnområde
givetvis måste göra sig gällande, har en gipsmodell av hela anläggningen
i skala 1: 1000 blivit utförd, och äro trenne fotografier av denna
bifogade betänkandet.

Såsom framgår av bil. 10 föreslås det utökade varvsområdet att användas
på så sätt, att den nya stora dockan och plåtslagareverkstaden förläggas
till Beckholmen, där även lämplig plats avsetts för en eller flera nybyggnadsbäddar.
Å Beckholmen bibehållas därjämte dels den östra torrdockan
i befintligt skick, sedan dess pumpkanaler förenats med den nya
dockans kraftigare pumpmaskineri, dels de förrådsskjul, som ej ligga i
vägen för den nya dockans anläggning, dels även nuvarande boställshus.

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

För mottagande av transportfärjan för lastade järnvägsvagnar anordnas
färjläge i Beckholmssundet jämte spåranslutningar. Mellan Beckholmen
och Djurgårdsstaden dragés en bro, vartill två spann från nuvarande
Skeppsholmsbron användas, förstärkta för 10 tons rörlig belastning.
Brons östra gångbana avskiljes från varvet och avses för allmän trafik
från Djurgårdsstaden till det omkring boställshusen å Beckholmen avstängda
området.

I viken mellan Beckholmen och Djurgårdsstaden anordnas genom en
från sistnämnda plats i sydlig riktning utgående pir en bassäng för
större fartygs förläggning vid reparations- eller underhållsarbeten. Å
kajen längs Djurgårdsstaden uppställes utanför där förlagda större verkstäder
en lyftkran med 100 tons lyftförmåga. Det tillkomna området å
Djurgården användes i övrigt för sammanförande av ingenjördepartementets
kontor, maskin-, elektriska-, kopparslagare-, snickare- och målareverkstäder,
gjuteri, smedja, galvaniseringsverk jämte erforderliga förråd
och central för elektricitet och värme. Bostadshusen i den i östra delen
av det nya området liggande s. k. kåkstaden bibehållas tillsvidare och
användas efter verkställd renovering till boställen för varvspersonal.
Vid en senare eventuell utökning av nybyggnadsverksamheten å Beckholmen
finnes här plats reserverad för pannplåtslagareverkstad. Ingången
till denna del av varvsområdet blir genom Allmänna gränd, och anordnas
här förbindelse med spårvägsnätet för underlättande av leveranser av
tyngre gods genom användande av planerad varutransport å spårvägslinjerna.
Norr om ingenjördepartementets byggnader finnes ett område
av omkring 10,000 kvm. reserverat för departementets eller flygvapnets
senare behov av ytterligare utrymme.

Å nuvarande övningsområde för rekrytavdelningarna samt å platsen
för södra galärskjulet, där flygvapnet redan erhållit en del byggnader
och utrymmen, föreslås torpeddepartementet förlagt jämte reparationsverkstäder
för torpeder och flygbåtar med motorer samt torpedförråd och
hangarer. Kajen runt Alkärret ordnas för ett vattendjup av 3—6 m.
för förläggning av torpedfartyg. Slipar anordnas för upptagning av flygbåtar.
Mellan verkstäderna och Galärvarvsdockan finnes ett område av
omkring 4,000 kvm. reserverat för departementets senare behov av ytterligare
utrymme.

Artilleridepartementet bibehålies å nuvarande plats, men erhåller
erforderlig utvidgning inom verkstäder, kanonskjul och inventariekammare.

Den plats norr om Galärvarvsdockan, som nu upptages av ingenjördepartementets
järnverkstäder, avses, sedan nya sådana uppförts å det

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nya området, för trä- och. båtbyggnadsverksamhet, medan å dessa verkstäders
nuvarande plats och i omedelbar anslutning till torpedbåtsslipen
föreslås anläggande av en slip för upptagning av större torpedbåtar, jagare
m. m. öster om den nya slipen uppföras hus för upphalningsspelen,
vari även inrymmas verkstäder för lättare plåtslageriarbeten,
reparationer av motorer m. m. Å Galärvarvets nordligaste del föreslås
båt- och virkesskjulen utökade med ett skjul för vartdera ändamålet.

På Skeppsholmssidan bibehålies mindepartementet inom nuvarande
byggnader samt erhåller för den utvidgade verksamheten även de nu av
torpeddepartementet disponerade lokalerna. Genom nedschaktning av
mellan verkstadsbyggnaderna och det s. k. tyghuset liggande bergshöjd
kan erforderligt ytterligare utrymme beredas.

För inventarieförrådet föreslås uppförande av 6 inventariekammare
av sten å platsen för nuvarande s. k. stora slupsskjulet, vilken gamla,
synnerligen eldfarliga byggnad icke kan anses erbjuda de allt d}7rbarare
fartygsinventarierna tillfredsställande och säkert skydd. Utanför inventariekamrarna
utbygges å befintlig uppgrundning en pir för förläggning
av fartyg, då inventarier skola ombordtagas eller ilandflyttas.

För materialförrådets ökade behov av utrymme avses båda de s. k.
fundamentsbyggnadema, intill vilka mindre cisterner för tyngre brännolja
och smörjoljor uppställas.

För ekipagedepartementet uppföres söder om uppfartsvägen från
färj läget till kanslibyggnaden en byggnad av samma utseende som
fundamentsbyggnadema, i vilken även inrymmes det till mindepartementsbyggnaden
f. n. förlagda sjöinstrumentförrådet jämte förvaringsrum för
sjökort och specialer.

Varvschefens kansli och kontorslokaler utvidgas för beredande av
plats för det planerade varvskontoret med stationsmyndigheternas expeditionslokaler,
sedan dessa överflyttats till f. d. kanonierkasärnen (kasärn I).

Stationsbyggnaderna och boställshusen å Skeppsholmen bibehållas,
med undantag av nyssnämnda omflyttning av stationsmyndigheternas expeditionslokaler,
i huvudsak för samma ändamål som för närvarande,
men underkastas genomgripande reparationer och moderniseringar, sedan
de under den långa tid stationsfrågan väntat på sin lösning icke påkostats
mera än det mest nödvändiga underhåll.

Nya byggnader uppföras för underbefälsskola och manskapsmarketenteri,
vartill 1911 års riksdag enligt vad tidigare omnämnts beviljat
medel, men vilka byggnader av nyssnämnt skäl ännu icke byggts.

Ny kasärn för 800 man jämte kokinrättning och matsalar samt expeditionslokaler
för kårchef, beväringsbefälhavare, kompanichefer, kasärn -

121

Kungl. Maj:ts Ndd. Proposition Nr 296.

befälhavare m. m., uppföres å den plats i stationsbefälhavarens och varvschefens
trädgårdar, som för sådant ändamål avsågs i den för 1911 års
riksdag framlagda planen. Kajen syd om sjökrigsskolan påbättras och
vattnet utanför upprensas till 4 å 5 m. djup, så att plats här kan beredas
för förläggning av en del av stationens flytande beredskaper. För
samma ändamål utbyggas ost om den s. k. östra brobänken två pirar,
varjämte utrymme för beredskapernas förråd och en mindre verkstad
ordnas i närheten av förläggningsplatserna.

I den mån stationens behov av lokaler för förråd och verkstäder så
fordra, fortsättes den började påbyggnaden av »tyghuset» med ytterligare
en våning, varjämte ingångarna till förrådsbyggnaden anordnas direkt
från stationens områden. För stationens för närvarande inom varvet
förlagda förråd och verkstäder beredes likaledes plats i »tyghuset».

Å Kastellholmen, vars förbindelse med Skeppsholmen utvidgas och
förstärkes, utfylles södra kajen och utbygges för 7 m. vattendjup för
beredande av förtöj ningsplats för till stationen förlagda pansarbåtar. Vid
kajen uppföras å platsen för det numera nedlagda värdshuset »Blås ut»
eu exercis- och skolbyggnad samt marketenteri för beredskaperna, varjämte
det fallfärdiga kolskjulet ombygges och avses för ett kolförråd om
2,000 ton, motsvarande stationens ungefärliga vinterbehov.

För de å skilda ställen å varvet inom byggnader, som äro avsedda
att rivas, förvarade sjökrigshistoriska samlingarna uppföres vid nuvarande
K. S. S. S: s paviljong en provisorisk byggnad, där dessa samlingar
kunna sammanföras och förvaras, till dess frågan om uppförande
av ett museum för desamma funnit sin lösning.

Vid planens utarbetande har, såsom framgår av modellen och de
uppgjorda detaljritningarna, största möjliga hänsyn tagits till att söka
dels bibehålla Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med
deras kraftigt kuperade terräng och omfattande planteringar, dels giva
de nya byggnaderna ett värdigt och med nuvarande byggnadsstil väl
harmonierande yttre.

Kaknäsförslaget.

Kaknäsförslaget, jämför bil. 11, har utarbetats med ledning av de av
1900 års flottstationskommitté och 1902 års stationssakkunniga utarbetade
förslagen till ny flottstation vid Kaknäs med iakttagande av i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 gjorda erinringar,
samt ansluter sig med några smärre undantag till det av 1916
års sakkunniga uppgjorda 1916 års Kaknäsförslag, alt. B.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.)

122

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Det för varv och station avsedda området, vars läge framgår av
bil. 6, är:

för varvet .................................................. 532,000 kvm.

» stationen............................................... 1,115,000 »

eller sammanlagt 1,647,000 kvm.

Vid jämförelse med den enligt 1900 och 1902 års förslag beräknade
arealen, resp. 550,000 kvm. och 1,400,000 kvm., eller sammanlagt
1,950,000 kvm. är att märka, dels att 88,000 kvm. av det då för
varvet avsedda området och 215,000 kvm. av stationsområdet låg
inom gränsen för det område, vartill Stockholms stad har viss företrädesrätt
och som således bör avdragas, dels att det efter detta avdrag
återstående varvsområdet, 462,000 k-wn., ökats på bekostnad av stationsområdet
för att bereda plats åt det nytillkomna flygvapnet, dels att
gränsen mellan varv och station ändrats därhän, att stationen fått bättre
kaj utrymme vid Lilla Värtan för tillgodoseende av dess behov av förläggningsplatser
för stationens rekrytavdelning, torped-, undervattensbåts-
och minberedskaper. Därjämte hava kajlängderna inom varvet utökats
genom anordnande av en bassäng med 4 meters vattendjup utanför
Lilla Hundudden.

Vid uppgörande av planen för varvet har man på grund av terrängen
och grundens beskaffenhet varit bunden till förläggande av dockan i
närheten av gamla Lidingöbro samt av torpedbåtssliparna i viken söder
om Kaknäs, varjämte för de större verkstäderna, som borde grupperas
omkring dockan och slipen, en välbelägen, vidsträckt höjdplatå med
goda grundförhållanden sydväst om Lidingöbro värdshus kunnat användas.
Ett grund söder om Kaknäs har genom en mindre utfyllning givit lämplig
plats för torpedförråd samtidigt med att därigenom erhållits erforderlig
vågbrytare framför torpedbåtsslipen.

Längst i norr i närheten av varvets ammunitionshus på Loudden
hava artilleridepartementets byggnader förlagts med framförliggande kajer
för 8 meters vattendjup, dit de större fartygen beräknas bliva förlagda
vid pågående underhålls- och reparationsarbeten. I bakomliggande
bergshöjd finnes plats för en mindre skjutbana, avsedd för provning av
krut uti kanoner.

Ingenjördepartementets verkstads- och förrådsbyggnader äro liksom
dockan och slipen i stort sett förlagda till samma platser som enligt
1902 års förslag, men hava sammanförts något mera för att dels vinna

123

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

bättre koncentration av driften, även innan varvsverksamheten utvidgats
till det omfång, vartill det avsedda området och byggnadernas fördelning
vid behov bereda tillfälle, dels möjliggöra en reduktion i terrasseringskostnaderna.
Härvid har särskilt den förut omnämnda höjdplatån
tillgodogjorts och en del verkstadsbyggnader förlagts å densamma på
9—11 meters höjd över vattenytan i stället för på ett till 2,5 å 4,5
meters höjd över vattenytan nedschaktat plan, såsom föreslagits i 1900
och 1902 års utredningar. Härigenom bliva visserligen kommunikationerna
mellan verkstäderna samt dockan och kajerna något försvårade,
men dessa olägenheter böra kunna avhjälpas genom anordnande, dels av
uppfartsvägar och trappor för transport av lättare gods samt lör persontrafiken,
dels av ett hiss-schakt för tyngre gods inom maskinverkstadens
östra del, varest verkstadens travers utan omlastning kan mottaga och
lyfta materialier etc. till det högre planet, binär genom en sådan planläggning
terrasseringskostnaderna hava kunnat nedbringas med över

l, 000,0000 kronor har kommittén, i likhet med de myndigheter, som
yttrat sig över 1916 års Kaknäsförslag, icke tvekat att förorda detta
av 1916 års sakkunniga med alternativ B betecknade förslag.

Av samma skäl som rörande Lindarängen—Kaknäsförslaget anförts
av 1907 års försvarskommitté (sid. 37 i dess betänkande), nämligen närheten
till Beckholms- och Galärvarvsdockorna, upptager förslaget anläggning
endast av en docka. I 1907 års förslag upptogs därjämte
uppförande av portöppningarna till ytterligare två dockor, vilken kostnad
emellertid icke medtagits i föreliggande förslag, enär det är synnerligen
osäkert, om och när de återstående båda dockorna komma att
bliva anlagda samt det dessutom icke är uteslutet, att de nu för portöppningarna
föreslagna dimensionerna då icke längre skulle visa sig vara
de mest lämpliga. Plats har dock reserverats för ifrågavarande dockor.
Därjämte avses för dockning av mindre fartyg en flytdocka av tillräcklig
kapacitet för intagning av flottans större jagare och undervattensbåtar

m. m. Denna tänkes förlagd till den nordväst om dockan utgående
piren, där tillräckligt vattendjup för dess nedsänkning finnes.

Upphalningsslip för större fartyg och nybyggnadsbädd äro förlagda
intill nyssnämnda pir samt i anslutning till plåtslagareverkstaden. Utanför
denna utgår en pir, där Galärvarvets 50 tons kran avses uppställas,
medan söder om dockan en annan utrustningspir utbygges för uppställning
av en modern 100 tons kajkran.

Ovanför och vid sidorna av torpedbåtsslipen hava anordnats snickare-,
trä- och målareverkstad, verkstad för reparation av ångslupar och motorer,
inventariekammare samt erforderliga skjul för båtar.

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

På en höjd i närheten av varvsporten vid entrén från stationen
har ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad förlagts, ävensom
marketenteri och invid varvsmuren virkesskjul.

Så centralt som möjligt vid varvsgränsen ligger här kanslibyggnaden,
inrymmande varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl
en del av stationens expeditionslokaler.

Framför kanslibyggnaden ligger byggnadsdepartementets kontor och
verkstad samt vid varvsmurgn materialförrådet.

Ovanför förut omnämnda utfyllning med plats för torpedförråden
hava torpeddepartementets övriga byggnader förlagts, ävensom plats avsetts
för hangarer. Vid kajen äro inventariekammare och kontor anordnade.
Verkstad för reparation av flygbåtar och motorer jämte övriga
hangarer avses uppföras å den vidsträckta slätt, där Kaknässkjutbanorna
för närvarande äro belägna och dit en uppfartsväg med spår för förflyttning
av flygbåtarna, uppställda på lämpliga vagnar, anordnas.

Vid den ovanför Lilla Hundudden utbyggda bassängen med 4 meters
vattendjup för förläggning av sjöreservens båtar och andra mindre fartyg
hava ekipagedepartementets byggnader jämte ett marketenteri förlagts.

Mellan Lilla och Stora Hundudden äro slutligen byggnaderna för
mindepartementet uppförda, och på invid liggande höjder med passande
avstånd härifrån verkstäder och källare för tändmedel och sprängämnen.

Järnvägsspåren, som stå i förbindelse med statens järnvägsnät vid
Värtahamnen, och lutningsförhållandena hava, i överensstämmelse med
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande
framställda önskemålen, planlagts så att spårkurvornas radie är minst
180 meter på spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 meter för
övrig varvstrafik, samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar
skola framföras, icke överstiga 1 : 100.

För att underlätta kommunikationen mellan varvets norra och södra
delar hava järnvägsspår framdragits från spårnätet vid kanslibyggnaden
sydvart över nuvarande skjutbanor samt genom en naturlig sänkning
fram till kaj planet vid mindepartementet.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför
ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade
underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet äro:

för 8 meters vattendjup.............................. omkring 1,100 meter

»7 » » » 1,200 »

» 4 å 5 » » » 550 »

eller sammanlagt omkring 2,850 meter

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid uppgörande av planen för stationen liar det av arkitekt P.
Hallman på chefens för sjöförsvarsdepartementet anmodan år 1905 uppgjorda
förslaget till stadsplan för då föreslagen varvsanläggning vid
Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs i största möjliga utsträckning
följts. Huvudvägarna utgå dels från Djurgårdsbron, dels från vägkorset
å Ladugårdsgärdet, i närheten av vilket vägkors, enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens uttalande, med all sannolikhet huvudgator från
staden även efter Ladugårdsgärdets bebyggande komma att mötas.
Härifrån införes såväl persontrafiken som laståkdon och spårvägar på
stationsområdet och spridas härinom genom huvudvägar till skilda delar.
Inom området närmast Djurgårdsentrén och längs Djurgårdsbrunnskanalen
har man sökt bibehålla den parkartade naturen. Bostäderna för personalen
hava ordnats i villakvarter vid trafikleder, som för minskande av
terrasseringskostnaderna i möjligaste mån följa markens naturliga lutningar
och medgiva bibehållande av befintliga planteringar i största utsträckning.
Därjämte har å planen antytts ordnandet av en del bostadshus
i stadskvarter för tillgodoseende i någon mån av den inom stationen
boende personalens behov av handlande, hantverkare, näringsidkare in. fl.
leverantörer.

Framför den för stations- och varvsmyndigheterna gemensamma
kanslibyggnaden hava sjökrigsskolan och allmän skola förlagts, varjämte
plats här reserverats för andra offentliga byggnader. Vid sidan härom
föreslås kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning, exercishus m. m.
uppförd, varjämte skjutbana anordnas i närheten intill varvsmuren. Beklädnadsverkstad
och förråd avses likaledes böra härstädes uppföras. Utmed
den vid Lilla Värtan anordnade kajen med pirer och bassänger om
sammanlagt omkring 1,200 meters längd och 4—7 meters vattendjup
tänkas stationens flytande beredskaper förlagda med erforderliga exercisoch
skolhus, verkstads-, förråds- och kolskjul. På den närbelägna
höjden uppföres gnist- och signalstation.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för kyrka, sjukhus,
officersmäss, underofficersmäss, samlingshus för arbetare, vattentorn,
varm- och kallbadhus samt tvättanstalt.

Stationens såväl vatten- och gasledningar som elektriska ledningar
hava tänkts direkt anslutna till stadens anläggningar.

Plats för bränsledepå har i detta förslag icke medtagits inom varvets
eller stationens områden, utan är beräknad att kunna erhållas på de i
förhållande till stationsanläggningen för sådant ändamål synnerligen
välbelägna till Fjäderholmarna hörande Lillholmama.

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Elfviksförslaget.

Elfviksförslaget, jämför bil. 12, bar utarbetats med ledning av 1904
års Elfviksförslag.

Det för anläggningen avsedda området, vars gränser framgå av
bil. 7, är, inberäknat även de områden, som under »markförvärv» angivits
såsom önskvärda, men ej oundgängligen nödvändiga:

för varvet ................................. omkring 563,000 kvm.

» stationen.............................. » 1,753,000 »

eller sammanlagt omkring 2,316,000 kvm.

Vid planernas uppgörande hava hänsyn tagits dels till att de såsom
önskvärda angivna tomterna icke omedelbart må behöva tagas i anspråk,
dels till att de å denna del av Lidingön belägna i flera fall dyrbara
villaanläggningarna i största möjliga utsträckning må kunna användas
såsom bostäder åt stationens personal.

Vid uppgörande av planen för varvet har först dockornas läge måst
bestämmas. De uppgjorda borrningskartorna visa två möjligheter, antingen
vid Fiskarudden och Solhem, såsom föreslogs av 1904 års sakkunniga,
eller å sydöstra udden av Elfvikslandet, såsom föreslogs i proposition
nr 55 till 1907 års riksdag. Berggrunden är på båda dessa
ställen brant sluttande och medgiver kort indämning. Visserligen hava
av 1906 års sakkunniga ett flertal skäl framförts till förmån för den
senare platsen — såsom möjligheten att få varvs verksamheten mera
centraliserad och att kunna framdraga järnvägsspåren till dockor och
verkstäder med mindre kurvor — men genom dockornas förläggning till
varvets utkant, såsom härvid föreslagits, blir det icke möjligt att på för
den egentliga varvsdriften förmånligaste sätt kunna gruppera ingenjördepartementets
verkstäder omkring och i omedelbar närhet av dockorna,
vilket däremot icke möter svårigheter, om dockorna förläggas å den
1904 föreslagna platsen. Med hänsyn härtill ävensom dels till att genom
järnvägens framdragande längre från stranden, vilket motiverats av
önskemålet att icke omedelbart behöva disponera egendomarna Skogshem,
Kullen och Metsola, ingen svårighet längre förefinnes att med lämpliga
kurvor framföra järnvägsspåren till dockor och verkstäder, dels till att
på den av 1906 års sakkunniga föreslagna platsen för dockorna numera
tvänne synnerligen dyrbara villabyggnader uppförts, vilka med fördel
kunna användas inom stationsområdet såsom boställsbyggnader, hava

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dockorna förlagts till den 1904 föreslagna platsen och varvsdepartementen
omgrupperats med hänsyn härtill. Gränsen mellan varv och
station har i anslutning härtill omlagts, så att större delen av den sydöstra
udden av Elfvikslandet lagts till stationen, medan åter ett motsvarande
område vid Askrikefjärden väster om Räfviken tillfogats varvet.

I dalgången väster om Elfviks huvudbyggnader och framför en av
huvudvägarna inom stationsområdet har kanslibyggnaden förlagts, inrymmande
varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl en del av
stationens expeditionslokaler. På invid liggande höjd uppföres sjöinstrumentförrådsbyggnaden.

I södra delen av varvet, där en vågbrytande pir erhållits genom
en mindre utfyllning över utanför liggande uppgrundning, hava ekipagedepartementets
byggnader förlagts med lämplig förtöjningsplats vid
kaj för sjöreservens båtar och andra mindre fartyg. I anslutning till
dessa byggnader ligga fem inventariekammare med kontor samt ett marketenteri.

Vid den norr härom liggande''viken, där terrängen i land är synnerligen
lämplig, har plats reserverats för nybyggnadsbäddar och större
upphalningsslip jämte erforderliga skeppsbyggeriverkstäder. Mellan
dessa nybyggnadsplatser och dockorna äro ingenjördepartementets verkstäder
förlagda; på utanför liggande utrustningspir uppställes en modern
100 tons kajkran.

I överensstämmelse med vad som av 1907 års försvarskommitté
föreslagits för Torsbyfjärdsalternativet äro tre dockor beräknade att komma
till utförande, och hava dimensionerna upptagits till 125 x 20 x 8 m.,
men torde böra tagas under övervägande om icke en av dockorna, såsom
framhållits i den sjöfartstekniska utredningen, borde ökas till 140 x 25
X 9 m., ehuru merkostnaderna i så fall icke synas böra drabba sjöförsvaret.

Norr om dockorna utgår en utrustningspir, där Galärvarvets 50 tons
kran uppställes. Piren utgör samtidigt vågbrytare för innanför liggande
torpedbåtsslip och den bassäng för mindre fartyg, som genom en mindre
utfyllning bildas mellan Lidingöstranden och Dufholmen med ett vattendjup
av omkring 4 m. Invid slipen ligga verkstäder för reparation av
ångslupar och motorer samt skjul för torpedbåtar och andra plåtbåtar.
Norr om skjulen finnas upptagningsspår för roddbåtar med träverkstäder,
båt- och virkesskjul.

Ovanför torpedbåtsskjulet hava byggnadsdepartementets kontor och
verkstad samt ett marketenteri förlagts.

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Norr om utfyllningen mot Dufholmen och invid kajen för 7 m.
vattendjup mot Askrikefjärden föreslås materialförrådets och artilleridepartementets
byggnader förlagda, samt i bergshöjden sydväst härom
en mindre skjutbana, avsedd för provning av krut uti kanoner.

På udden öster om Räfviken och vid denna vik hava torpeddepartementets
och flygvapnets byggnader förlagts.

Väster härom äro slutligen byggnaderna för mindepartementet anordnade,
med verkstäder och källare för tändmedel och sprängämnen
uppförda med passande avstånd på invid liggande höjder.

Järnvägsspåren från stationens järnvägsnät till varvsområdet inkomma
dels intill huvudingången vid kanslibyggnaden, dels vid södra
kajen mot Hustegafjärden, samt äro framdragna i överensstämmelse med
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande
framställda önskemålen, så att spårkurvornas radie är minst 180 m. på
spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 m. för övrig varvstrafik,
samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar skola
framföras, icke överstiga 1:100.

Å Dufholmen finnes lämplig och välbelägen plats för bränsledepån
och möjlighet att anordna kajer med erforderligt vattendjup.

Kajlängderna inom varvet, oberäknat bränsledepån å Dufholmen, äro:

för 8 m. vattendjup .................... omkring 600 m.

)) 7 » )) ).) 1,800 »

)) 4 å 5 m. » » 400 »

eller sammanlagt omkring 2,800 m.

Vid uppgörande av planen för stationen har i huvudsak följts den
med biträde av arkitekten P. Hallman av 1906 års sakkunniga utarbetade
stadsplanen, med de modifikationer, som betingas av att den från
Värtans station framdragna järnvägen föreslås införd å stationsområdet
längre från stranden, varigenom kunnat undvikas att omedelbart behöva
disponera hela strandremsan längs Hustegafjärden.

Järnvägslinjen fortsätter inom området längs nuvarande stora landsväg
fram mot varvets huvudingång, där ett sidospår införes på varvsområdet,
medan ett andra spår ledes ned till stationens kaj vid Hustegafjärden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 129

Från den punkt, där järnvägen inkommer på stationsområdet, äro
huvudvägarna spridda till olika platser, varvid bivägar och'' kvarter
ordnats med hänsyn tagen till terrängens naturliga beskaffenhet. Boställen
för personalen hava ordnats i villakvarter med bibehållande i
största möjliga utsträckning av befintliga planteringar, och torde ett
flertal inom området liggande villabyggnader med någon förändring
kunna användas till boställen. Därjämte har å planen antytts ordnandet
av en del bostadshus i kvarter för tillgodoseende i någon mån av den
inom stationen boende personalens behov av handlande, hantverkare,
näringsidkare m. fl. leverantörer.

Framför den vid fonden av den längs järnvägen framdragna huvud
vägen belägna, för .stations- och varvsmyndigheterna gemensamma kanslibyggnaden
hava sjökrigsskolan och kyrkan förlagts, varjämte plats reser
verats för andra offentliga byggnader. t

Längs en annan något nordligare utgående huvudväg ligga saluhall
vid ett torg inom bostadskvarteren samt allmän skola, samlingshus för
arbetare, sjukhus och beklädnadsverkstad med förråd samt på en höjdplatå
framför varvsmuren kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning,
exercishus m. m., varjämte i närheten härav skjutbana anordnas längs
varvsmuren. På högsta höjden mot Askrikefjärden uppföres gnist- och
signalstation.

För förläggning av stationens flytande beredskaper föreslås vid
Hustegafjärden en kaj jämte pirer med en sammanlagd längd av omkring
1,000 meter, intill vilka erforderliga exercis- och skolhus, verkstads-,
förråds- och kolskjul uppföras.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för officersoch
underofficersmässar, varm- och kallbadhus samt tvättanstalt. På grund
av flottstationens relativt avlägsna läge i förhållande till Stockholms
begravningsplatser har liksom i förut utarbetade Lidingö- och Torsbyfjärdsförslag
en kyrkogård tänkts anordnad, och har härtill valts en
mot Askrikefjärden sluttande, lätt dränerbar dalgång, där bergsprängning
i möjligaste mån kan undvikas.

För stationens vattenbehov tänkes i enlighet med av vatten by ggnadsbyrån
uppgjort förslag ledningar framdragna från Ulriksdal till ett
centralt och på 40 m. höjd uppfört vattentorn.

För elektrisk kraft och belysning avses ledningar framdragas från
Stockholms stads elektricitetsverk vid Värtan med 6,000 volt spänning
till huvudcentralen å varvsområdet, där strömmen transformeras och
omformas samt fördelas efter behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.) 17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

På grund av de stora kostnaderna föreslås icke framdragande av
gasledningar, då elektrisk belysning och kraft finnas, och övriga behov
för verkstads- och laboratoriebruk av gas torde kunna fullt tillfredsställande
fyllas genom användning* av komprimerad gas på transportabla
flaskor.

I och för sjökommunikationernas underlättande böra tvänne mindre
hamnbryggor ordnas inom stationsområdet, en vid vardera stranden av
Hustega- och Askrikefjärdarna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

131

Bilaga 3.

Flottstationskommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar
och arbetsplaner i Stockholms-, Kaknäs- och
Elfviksförslagen.

Stockholmsförslaget.

Kostnadsberäkningen, varav ett sammandrag återfinnes i bil. 4 a), omfattar
alla de arbeten, som för närvarande kunna överblickas vara erforderliga,
dels för att sätta varvets och stationens nuvarande byggnader
och kajer m. m. i ett fullt tillfredsställande och för en nutida varvsoch
stationsanläggning erforderligt skick, dels för att i övrigt utvidga
anläggningarna i enlighet med det utarbetade förslaget. Särskild hänsyn
har härvid måst tagas därtill, att ett flertal av de nuvarande byggnaderna,
i avvaktan på besluts fattande om stationens eventuella förflyttning, under
senare år endast blivit nödtorftigt underhållna och numera äro i behov
av genomgripande reparationer, förändringar och utvidgningar, därest
beslut fattas om stationens bibehållande.

Genom att i största möjliga utsträckning för nuvarande eller andra
mera passande ändamål bibehålla de äldre byggnaderna bliva kostnaderna
vid Stockholmsförslagets utförande i allmänhet lägre än vid något av
övriga förslag.

För Stockholmsförslaget har utarbetats en schematisk arbetsplan och
kostnadsfördelning, bil. 4 c), med tillhörande tablå, bil. 4 d), vilka dock
i likhet med planen och kostnadsberäkningen ej kunna anses vara bindande,
utan mera att betrakta såsom en anvisning, huru anläggningen
under de i arbetsplanen givna förutsättningarna skall kunna utföras.

De allmänna synpunkter i fråga om de större arbetenas ordnande,
som varit ledande vid arbetsplanens och tablåns utarbetande, hava varit:

av de av riksdagen för anläggning av docka jämte verkstad avsatta
medlen, 1,400,000 kronor, beräknas erforderliga belopp få användas
under 1917 och 1918 för påbörjande av i Stockholmsförslaget angivna
arbeten, varefter under följande år beräknas ett ungefärligt årligt nybyggnadsanslag
för varvets och stationens ombyggnad av 1,500,000

2,500,000 kronor;

132

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

omedelbart efter det beslut om dockans förläggning till Beckholmen
samt stationens och varvets kvarblivande fattats, göres början med nödiga
förarbeten, omfattande arbetsledningens organisering, utförande av erforderliga
ytterligare detaljundersökningar, utstakningar, avvägningar samt
borrningar i terrängen och farvattnet, utarbetandet av definitiva arbetsritningar
och speciella kostnadsförslag, uppgörande av eventuella entreprenader,
anskaffning av diverse arbetsmaskiner och redskap in. m.;

utvidgningen av dockan, uppförande av plåtslagareverkstaden samt
erforderliga terrasseringsarbeten å Beckholmen samt å Djurgårdsstranden
vid platsen för 100 tons kajkranen igångsättas snarast möjligt och påskyndas
samt beräknas, under förutsättning att beslut om förslagets
genomförande fattats och arbetsledningen organiserats före den 1 juli
1917, bliva färdigställda, dockan under 1920, plåtslagareverkstaden samt
kaj jämte kaj kran 1921;

1917 och 1918 igångsättas likaledes uppförande av torpedförråd
jämte pumpstation, av verkstäder och hangarer m. m. för flygvapnet
samt av den nya kasärnen, underbefälsskola och marketenteri ävensom
reparation och förändringar i boställshusen;

1919 påbörjas förbindelsebron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen,
som beräknas avslutad 1923, samt uppförande av ny byggnad för
ekipagedepartementet;

1921 rives södra delen av galärskjulen, syd om gamla dockan;

1922 uppföras torpeddepartementets kontors- och verkstadsbyggnad
samt centralen för värme och elektricitet på Galärvarvet;

1923 förändras och utvidgas artilleri- och mindepartementens byggnader
samt påbörjas ingenjördepartementets maskinverkstad, varjämte
exercishuset för beredskaperna uppföres och Skeppsholmsbron rives;

1924 rivas mellersta galärskjulen och en del av stora slupsskjulet,
Beckholmsbron uppföres, järnförrådsbyggnad, inventariekammare, ingenjördepartementets
kontor och elektriska verkstad, smedja, kopparslagareverkstad
samt gjuteri påbörjas, varjämte marketenteri och förrådshus för
beredskaperna anordnas;

1925 rivas norra galärskjulen och resten av stora slupsskjulet, återstående
inventariekammare samt trä-, snickare- och målareverkstäder
uppföras, varjämte uppförandet av bostadshus för varvspersonalen påbörjas; 1926

påbörjas anläggningen av slipen för större torpedbåtar;

1927 uppföras ångslups- och motorverkstaden samt båtskjul;

1928 uppföras ångpanneverkstad och skjul för plåtbåtar samt anläggas
upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen, varefter

133

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 296.

varvets och stationens ombyggnad och utvidgning beräknas bliva
avslutade 1929 eller efter omkring 12 Va års byggnadsperiod.

Anläggning av torpedinskjutningsstation vid Södergarn och bränsledepå
på Lillholmarna vid Fjäderholmarna igångsättas 1919.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar, kajbyggnader, anskaffning
av motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg, redskap, lyftkranar
m. in. för verkstäderna samt av transportmateriel och flyttbara kranar
för yttre arbeten ävensom anordnande av värmeledning, elektriska-, gas-,
vatten- och avloppsledningar m. m. utföras i den mån de bliva erforderliga
för anläggningarna i övrigt.

För utvidgning av den västra Beckholmsdockan till de av marinförvaltningen
föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., beräknas kostnaderna,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,292,000 kronor.
Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén sid.
60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas kostnaderna,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,6.80,000 kronor eller en
merkostnad av 383,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten. Därest emellertid en del av de
kajer, som icke äro utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda
för mera än 7 m. vattendjup, skulle byggas av trä i stället för sten,
minskas, såsom närmare framgår av bil. 4 b), de beräknade kostnaderna
med 727,200 kronor.

Tillträdandet av de för varvets utvidgning erforderliga tomterna beräknas
enligt det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära
avtalet äga rum under år 1917.

Farvattnet mellan Galärvarvet och Skeppsholmen beräknas avstängas
tidigast 1923.

Kaknäsförslaget.

Kostnadsberäkningen för Kaknäsförslaget ansluter sig till de av
1916 års flottstationssakkunniga för detta alternativ utarbetade detaljberäkningarna
för ett l:a byggnadsskede, varvid dock summorna äro
omräknade efter nu gällande å-pris. Vidare hava de av bemälda sakkunniga
föreslagna 2:a och 3:e byggnadsskedena detaljberäknats med
den noggrannhet, som varit möjlig. 1 frågans nuvarande läge har det
icke ansetts nödvändigt att här bifoga detaljberäkningarna, men återfinnes
ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån, sid. 124.

Fördelningen av kostnaderna under särskilda poster överensstämmer
med kostnadsförslaget för Stockholmsalternativet. Några särskilda kost -

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nåder för framdragande till stationsområdet av elektriska ledningar, vattenledning
och järnväg hava icke upptagits, enär de båda förstnämnda beräknas
bekostas av Stockholms stad samt för järn vägsanslutningen erforderliga
spår av statens järnvägar torde komma att framföras på invid
liggande, planerade hamnområde.

Vid eventuellt utförande av Kaknäsförslaget anser sig kommittén,
liksom 1916 års flottstationssakunniga, på grund av flottans närbelägenhet
till nuvarande område, böra tillstyrka, att utbyggandet sker i
tre byggnadsskeden och förflyttningen, av varv och station verkställes
successivt i den mån de särskilda byggnadsskedena bliva avslutade,
varigenom vinnes den stora fördelen att tidigare kunna disponera delar
av nuvarande områden för avyttring.

De olika byggnadsskedena avses, i överensstämmelse med myndigheternas
yttrande över 1916 års flottstationssakkunnigas förslag, omfatta:

l:a byggnadsskedet:

Den nya dockan och plåtslagareverkstaden samt närliggande kajer
anläggas, varjämte artilleri- och ingenjördepartementens kontor, verkstäder,
slipar, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga boställen samt
sjukpaviljong uppföras och dessa departements verksamhet — med
undantag av dockningar m. m. och därtill hörande arbeten vid gamla
dockan — överflyttas till den nya anläggningen. .

Efter byggnadsskedets slut beräknas dels av Galärvarvet, vars ytinnehåll
enligt 1903 års utredning är omkring 112,800 kvm., ett område
av omkring 58,000 kvm. kunna frånskiljas för avyttring, dels de
lokaler å Skeppsholmsvarvet, som nu disponeras av artilleri- och ingenjördepartementen,
samt delar av inventariekammare och materialförråd
jämte en del boställen bliva tillgängliga för andra, varvets eller stationens
under byggnadsskedet ökade behov.

2:a byggnadsskedet:

Varvschefskansliet, torped-, ekipage-, min- och byggnadsdepartementens
kontor, verkstäder, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga
boställen uppföras och respektive varvschefsämbetets och departementens
verksamhet överflyttas till den nya anläggningen, där kajerna
utvidgas för förläggning av all stationens flytande materiel.

Efter byggnadsskedets slut beräknas ytterligare omkring 31,500
kvm. av nuvarande Galärvarvsområdet kunna frånskiljas, varjämte de

135

Kung!,. Maj:ts Ndd. Proposition Nr 296.

lokaler å Skeppsholmen, som disponeras av varvet, jämte en del boställen
bliva tillgängliga för stationens under byggnadsskedet ökade
behov.

3:e byggnadsskedet:

Stationens byggnader uppföras och dess verksamhet överflyttas till
den nya anläggningen.

Efter byggnadsskedets slut beräknas de delar av Skepps- och Kastellholmarna,
som nu disponeras av flottan, utgörande sammanlagt omkring
255,000 kvm., vara utrymda och kunna användas för andra
ändamål.

De byggnader m. m., som i enlighet härmed skulle komma till utförande
under de särskilda byggnadsskedena, äro i bil. 11 angivna med
olika färger.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning för de olika byggnadsskedena
har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men kan vid eventuellt
utförande av stationsanläggningen enligt Kaknäsförslaget den av 1916
års flottstationssakkunniga utarbetade schematiska arbetsplanen och kostnadsfördelningen
för l:a byggnadsskedet med de tillägg, som föranledas
av den av myndigheterna förordade utökningen av detta skede, tjäna
till ledning. Arbetsplanen och kostnadsfördelningen hava av nyssnämnda
sakkunniga utarbetats i två alternativ, dels med 4Vs års, dels med 57s
års byggnadsperiod, av vilka de sakkunniga förordat 41/2-års-perioden.
Sedan emellertid skedet utökats, synes den längre perioden böra givas
företräde och beräknas i enlighet härmed och under förutsättning, att
beslut fattats om flottstationens förläggning till Kaknäs och att arbetsledningen
organiserats under innevarande år, att l:a byggnadsskedet kan
avslutas under 1923, varefter 2:a byggnadsskedet approximativt beräknas
taga 3 år och 3:e byggnadsskedet 2 år samt hela anläggningen således
vara genomförd år 1928 eller på en tidrymd av omkring 11 år.

Under förutsättning att av de av riksdagen för anläggning av docka
jämte verkstad avsatta medlen, 1,400,000 kronor, erforderliga belopp må
användas under 1917 och 1918 för påbörjande av i Kaknäsförslaget angivna
arbeten, beräknas med ledning av nyssnämnda allmänna planer
de årliga anläggningskostnaderna för varv och station under l:a byggnadsskedet
till omkring 3,700,000 kronor, under 2:a byggnadsskedet till
omkring 4,900,000 kronor och under 3:e bvggnadsskedet till omkring

5,100,000 kronor.

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Anläggning av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och bränsledepån
på Lillholmama vid Fjäderholmarna beräknas kunna igångsättas
1919.

I kostnadsberäkningarna har dockan upptagits med de av marinförvaltningen
föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,420,000 kronor.
Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén å sid.
60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas kostnaderna,
inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,960,000 kronor eller en
merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för
varvsmuren. Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro
utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m.
vattendjup, dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten,
beräknas kostnaderna minskas med 1,665,000 kronor.

Tillträdandet av de för l:a byggnadsskedet erforderliga områdena
beräknas kunna äga rum omedelbart efter det beslut om förflyttning till
Kaknäs fattats samt av övriga områden i mån av behov under senare
byggnadsskeden.

Elfviks för slaget.

Kostnadsberäkningarna för väg- och vattenbyggnadsarbeten i Elfviksförslaget
ansluta sig till de av sakkunniga år 1906 utarbetade detaljberäkningarna,
som framlagts i proposition nr 55 till 1907 års riksdag,
varvid dock uppställningen är ändrad att överensstämma med övriga av
kommittén uppgjorda kostnadsberäkningar samt summorna äro omräknade
efter nu gällande å-pris. Beräkningarna i övriga delar äro omarbetade
med ledning av de detaljerade beräkningar och ritningar, som uppgjorts
för Stockholms- och Kaknäsförslagen. I frågans nuvarande läge har
det icke ansetts nödvändigt att här bifoga detalj beräkningarna, men
återfinnes ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån,
sid. 124.

De för framdragning av elektriska ledningar i jord- och sjökablar
från Stockholms städs elektricitetsverk vid Värtan till stationsanläggningens
central beräknade kostnaderna, 400,000 kronor, äro upptagna
med s/i eller 300,000 kronor under »gemensamma anläggningar för varv
och station», medan återstoden eller 100,000 kronor, motsvarande den
tillökning i ledningarna och anläggningskostnaderna, som betingas av

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

anordnandet av bostadshus för varvets och stationens personal, äro upptagna
under »kommunala anläggningar)).

De för framdragning av vattenledning från Ulriksdal till stationsanläggningens
vattentorn beräknade kostnaderna, 2,030,000 kronor, äro
upptagna med hälften eller 1,015,000 kronor under vardera rubriken
»gemensamma anläggningar» och »kommunala anläggningar)).

Kostnaderna för anläggning av järnvägsförbindelse mellan Värtahamnen
och stationsområdet hava beräknats med ledning av den av
majoren Fr. Enblom år 1906 uppgjorda kostnadsberäkningen, omräknad
efter nu gällande grundpriser. 1 major Enbloms beräkning har även
ingått kostnaden för en bro över Lilla Värtan, utförd såsom bankfyllning
med en kortare svängbro, vilken kostnad emellertid bör avdragas, sedan
beslut numera fattats om uppförande av bro för person-, kör- och spårvägstrafik
samt lättare järnvägstrafik, medan å andra sidan bör tillkomma
kostnaden för utförande av den beslutade bron med sådana dimensioner
och för sådan belastning, att den må kunna tillgodose även
flottstationens trafikbehov, varom underhandlingar torde böra upptagas
med Lidingö köping.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning vid eventuellt utförande
av Elfviksförslaget har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men anser
sig med hänsyn härtill böra framhålla en del allmänna synpunkter, gällande
icke blott för detta förslag, utan även för de båda andra utanför
Stockholm eller dess omedelbara närhet föreslagna områdena, Södergarn
och Torsbyfjärd.

Givetvis skulle det för en eventuell planering och framgångsrik
försäljning av stationens nuvarande område, i överensstämmelse med vad
som föreslagits vid Kaknäsalternativet, vara av den största betydelse, att
vissa bestämda större områden av detsamma utrymdes, i den mån detta
med hänsyn till det nya etablissementets färdigställande kunde ske, så
att överflyttningen kunde försiggå och verksamheten upptagas successivt
på den nya platsen. Därvid torde böra förutsättas, att då den nya
dockan och plåtslagareverkstaden äro det för närvarande mest trängande
av anläggningarna, dessa i första hand jämte tillhörande delar av den
egentliga varvsverksamheten måste komma till utförande. Härigenom
skulle emellertid varvet såsom helhet splittras, vilket, med hänsyn till
den nya platsens stora avstånd från nuvarande stationsanläggning, icke
kunde undgå att inverka menligt på varvsdriften och, om splittringen
utsträcktes över en längre tidsperiod, otvivelaktigt skulle komma att
medföra verkliga olägenheter. Arbetets natur talar sålunda för att iordningsställandet
av de för hela varvsverksamhetens koncentrering på det
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.) 18

138

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

nya stället erforderliga anstalterna sker i en följd ock att överflyttningen
av varvet först därefter verkställes. Men därtill kommer att även avsevärda
olägenheter med hänsyn till samarbetet mellan varv och station,
då personal från den senare i stor utsträckning användes vid varvsdriften,
måste uppstå, om varv och station äro så långt avlägsna från varandra,
som här skulle bliva fallet. Det har därför synts kommittén, att
vid flottstationens förläggning till Lidingön eller längre ut i skärgården
alla skäl tala för ett sådant tillvägagångssätt vid arbetenas utförande, att
såväl de för varvsdriften som de för militärdepån nödvändiga arbetena å
den nya stationen färdigställas i deras helhet, innan någon rubbning sker
av flottans nuvarande station, samt att verksamhetens förflyttning därefter
verkställes i det närmaste samtidigt, så att hela det nuvarande
stationsområdet utrymmes på en gång.

För att emellertid icke den tid må bliva alltför avlägsen, då kronan
kan påräkna inkomster av stationens nuvarande områden, böra arbetena
för anläggandet av det nya stationsetablissementet planläggas så, att de
utföras på kortaste tid, som tillgång på penningar och arbetskraft lämpligen
medgiva. Med hänsyn härtill synes ett årligt anslag för själva
stationsanläggningen av omkring 5,000,000 kronor böra påräknas; ett
större anslag anses icke på ett fullt ekonomiskt och rationellt sätt kunna
tillgodogöras vid ett arbete av ifrågavarande art, åtminstone under nuvarande
säregna förhållanden på arbetsmarknaden. Under sådan förutsättning
skulle anläggningen kunna utföras på 13 V2 år och beräknas
avslutas under år 1931, om arbetena igångsättas under senare delen av
1917. På grund av områdets utsträckning kan emellertid arbetet tänkas
fortgå samtidigt på flera punkter samt delvis utlämnas på entreprenad,
varigenom möjlighet ej är utesluten att kunna slutföra anläggningen på
kortare tid än här antagits, men det är även sannolikt att, om byggnadsarbetet
forceras i allt för hög grad, kostnaden kommer att ökas,
såvida ej särskilt låga eller nedåtgående arbets- och materialpris bliva
rådande under fortgången av arbetets utförande.

Anläggningen av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och
bränsledepån på Dufholmen beräknas kunna igångsättas 1919 och avslutas
på 2 respektive 3 år.

I kostnadsberäkningarna hava på i beskrivningen anförda skäl medtagits
anläggande av tre dockor med de av marinförvaltningen föreslagna
dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats, inklusive pumphus och
pumpmaskineri, till 4,030,000 kronor. Skulle beslut fattas, att dimensionerna
för en av dockorna ökas till de av kommittén sid. 60 angivna

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dimensionerna, 140 x 24 x 9 in., beräknas motsvarande kostnader till

4,570,000 kronor eller en merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna
skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för varvsmuren.
Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro utsatta
för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m. vattendjup,
dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten, beräknas
kostnaderna minskas med 1,204,600 kronor.

Tillträdandet av de för anläggningen av den första dockan jämte
plåtslagareverkstad erforderliga områdena beräknas kunna äga rum under
senare delen av 1917, så att ifrågavarande arbeten kunna igångsättas
före årets slut. Övriga områden behövas ej omedelbart för anläggningarna,
utan må fortfarande kunna disponeras av innehavarna eller
utarrenderas, till dess de under arbetets fortgång bliva erforderliga.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Bilaga 4.

a) Kostnadsberäkning

för 1916 ärs llottstationsfeommittés förslag till ombyggnad och utvidgning
av flottans station i Stockholm.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
A. Varvets område.
Terrasseringsarbeten och sparanordningar.		■
Galärvarvet
(innefattande området från förbindelsebrons landfäste vid
Galärvarvet t. o. m. Beckholmen).			1
66,000 m3 schaktning och sprängning, varav 30 % be-
räknas utgöra schaktning och 70 % sprängning å 5,25	346,500		i
Muddring och pallsprängning för kajer...........................	1,028,000		\|
5,200 m. järnvägsspår ä 33, o o.......................................	171,600
36 st. spårväxlar å 1,500,oo .........................................	54,000
2 » korsningar ä 500, o o............................................	1,000
Bivning av äldre byggnader..........................................	36,900	1,638,000
Skeppsholmsvarvet.
700 m. järnvägsspår å 33,oo..........................................	23,100
Bivning av äldre byggnader .........................................	51,900	75,000	1,713,000
Kajbyggnader och broar.
Galärvarvet
320 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0—3,o m. vatten-
djup å 900,oo ......................................................	288,000
316 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0 m. vattendjup
å 1,500,oo............................................................	474,000
270 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup ä 1,700,oo............................................................ 300 m. kaj av sten, 2,5 in. kajhöjd, 8,0 m. vattendjup	459,000
å 2,090, oo ............................................................	627,000
Transport	1,848,000	—	1,713,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

141

	Kronor.	............. Kronor.	Kronor.
Transport	1,848,000	_	1,713,000
210 m. kaj av sten, 2,6 m. kajhöjd, 8,0 m. vattendjup, 100
tons belastning ä 2,500,oo......................................	525,000
Färjläge å Beckholmen ..............................................	65,000
Bro mellan Djurgården och Beckholmen, med användande
av 2 spann från Skeppsholmsbron, förstärkta för 10
tons belastning......................................................	130,000	2,568,000
(ny bro: 340,000 kr.)
Skeppsholmsvarvet.
Förstärkning av kajen.............................................. ...	13,000
Pir nedanför inventariekamrarna....................................	60,000
Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................	1,455,000	1,528,000	4,096,000
Byggnader m. m. för allmänna varvsdriften.
Galärvarvet.
Järnförrådsbyggnad......................................................	209,000
Virkesskjul ................................................................	45,000
Vaktstuga .................................................................	8,500
Ångfärja för transport av järnvägsvagnar ........................	100,000
Varvsmur och stängsel ................................................	88,500
Brusning och makadamisering.......................................	100,000
Vatten- och afloppsledningar å varvsområdet.....................	235,000	786,000
Skeppsholmsvarvet.
Ändringar i kanslibyggnaden..........................................	10,000
» i fundamentsbyggnaderna ..............................	80,000
Inventariekammare, 6 st................................................	402,000
Utvidgning av värmecentralen .......................................	80,000
Varvsmur och stängsel ................................................	24,000
Brusning och makadamisering......................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar å varvsområdet ..................	10,000	616,000	1,402,000
Transport	—	—	7,211,000

142

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	—	7,211,000
Byggnader för de olika departementen.
Artilleridepartementet.
Ändring och tillbyggnad av äldre byggnader...................	92,000
Byggnader för artilleriförråd..........................................	105,000
Värmeledning ............................................ ..............	40,000	237,000
Torpeddepartementet.
Torpeddepartementets kontor och verkstad........................	162,000
Byggnader för torpedförråd, 2 st.....................................	85,000
Pumpstation...............................................................	20,000
Verkstad för flygbåtar och motorer.................................	172,000
Hangarer för flygbåtar .................................................	86,000
Upphalningsslipar för d:o ............................................	2,000
Värmeledning ............................................................	80,000	607,000
Ekipagedepariementet.
Ekipagedepartementets kontor, verkstäder och sjöinstrument-
förråd.................................................................	84.000
Värmeledning ............................................................	11,000	95,000
Mindepartementet.
Ändring av mindepartementets och nuvarande torpeddeparte-
mentets byggnader ................................................	60,000
Ändring av råseglarhuset till minförråd..........................	70,000
Utvidgning av värmeledning..........................................	10,000	140,000
Ingenjördepartementet.
Ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad och
materialprovningsavdelning......................................	180,000
Maskin verkstad............................................................	545,000
Plåtslagareverkstad (med stapelbädd) å Beckholmen............	445,000
Angpanneverkstad ......................................................	320,000
Smedja och kopparslagareverkstad .................................	230,000
Transport	1,720,000	1,079,000	7,211,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

143

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	1,720,000	1,079,000	7,2.'' 1,000
Galvaniseringsverk ......................................................	35,000
Gjuteri .....................................................................	230,000
Träverkstad ...............................................................	205,000
Snickare- och målareverkstad.........................................	245,000
Ångslups- och motorverkstad........................................	270,000
Torrdocka med pumphus och pumpar, 125x20x8 m.......	1,292,000
(140x24x9 m.: 1,680,000 kr.)
Upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen.........	290,000
Slip för större torpedbåtar m. m. jämte spår ...................	580,000
Skjul för större torpedbåtar m. m.................................	170,000
Skjul för plåtbåtar ......................................................	174,000
100 tons kajkran med uppsättning.................................	400,000
Ändringar inom äldre byggnader....................................	50,000
Central för värme och elektricitet....................................	125,000
Värmeledning utom byggnader.......................................	385,000	6,171,000	7,250,000
Motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg,
redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna.
Artilleridepartementet...................................................	—	50,000
Torped- » ..................................................	—	250,000
Ekipage- » ...................................................	—	5,000
Min- » ..................................................	—	50,000
Ingenjör- » ..................................................	—	1,825,000
Byggnads- » ...................................................	—	5,000	2,185,000
Transportmateriel och flyttbara kranar utom
verkstäderna.
Torpeddepartementet....................................................	—	15,000
Ekipage- » ....................................................	—	20,000
Min- » ....................................................	—	2,000
Ingenjör- » ....................................................	—	250,000	287,000
Elektrisk kraft och belysning.
Allmänna byggnader .................................................	—	60,000
Transport	—	60,000	16,933,000

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	60,000	16,933,000
Artilleridepartementet...................................................	—	30,000
Torped- » ..................................................	—	80,000
Ekipage- » ...................................................	—	20,000
Min- » ...................................................	--	10,000
Ingenjör- » ...................................................	—	900,000
Byggnads- » ...................................................	—	3,000	1,103,000
Summa för varvet	—	—	18,036,000
B. Stationens område.
Terrasserings- och vägarbeten.
Muddring och pallspränguing för kaj å Skeppsholmen...	311,000
D:o å Kastellholmen ...................................................	74,000	385,000
Kajbyggnader och broar.
Skeppsholmen.
265 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 4,0 m. vattendjup
å 600,oo...............................................................	159,000
Förtöjningspirar för beredskaper, 2 st. ..........................	130,000
Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................	1,455,000
Rivning av Skeppsholmsbron.........................................	50,000
Kastellholmen.
200 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 7,0 m. vattendjup
ä 1,760,00 ...........................................................	352,000
Fyllning och kulvert i Kastellholmssundet........................	60,000	2,206,000
Allmänna byggnader.
Skeppsholmen.
Underbefälsskola, utöver 1910 beräknad kostnad................	45,000
Marketenteri, utöver 1910 beräknad kostnad....................	20,000
Ny kasäm för 800 man...............................................	1,010,000
Transport	1,075,000	2,591,000	18,036,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

145

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	1,075,000	2,591,000	18,036,000
Förändringar i kasärn I..............................................	90,000
» » » II................................................	- 40,000
» » » III................................................	60,000
» och tillbyggnad av tvätt- och badanstalten ...	80,000
» av uthus till förrådshus för beredskaper ......	25,000
Ångfärja för 200 man .................................................	80,000
Ömsning och makadamisering.......................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar utom byggnader..................	150,000
Kastellholmen.
Exercishus för beredskaperna......................................	190,000
Marketenteri » » .......................................	50,000
Kolskjul för 2,000 ton ................................................	48,000
Skjul för sjökrigshistoriska samlingarna .........................	30,000
Grusning och makadamisering.....................................	10,000
Vatten- och avloppsledningar utom byggnader ...............	30,000	1,968,000
Elektrisk belysning.
Skeppsholmen ................................. ..........................	250,000
Kastellhojmen ............................................................	50,000	300,000	4,859,000
C. Gemensamma anläggningar
för station och varv.
Telefonanläggning .......................................................	—	13,000	13,000
D. Kommunala anläggningar ...........	—
E. Boställen m. m.
Bostadshus.
Förändringar i östra och västra boställshusen..................	161,000
» i hantverkskasärn ...................................	30,000
Transport	191,000	—	22,908,000

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 19

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	191,000	_	22,908,000
Förändringar i boställshus å Kastellholmen.....................	45,000
» i boställshus å Beckholmen och i Djurgårds-
staden..................................................................	60,000
Nya bostadshus å Norra Djurgården (Campementsbacken):
2 bostadshus, typ VII, ä 224,000, o o........................	448,000
14 » , » Vill, ä 162,000,oo........................	2,268,000	3,012,000
Planering, vägar och planteringar .................................	—	250,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar.................................	—	300,000
Elektrisk belysning utomhus samt inomhus utom armatur	—	100,000	3,662,000
Summa	—	—	26,570,000
Sammandrag.
Kostnad för varv........................................................	18,036,000
» » station......................................................	4,859,000
» » gemensamma anläggningar...........................	13,000	22,908,000
» » kommunala » ...''.......................	—
» » boställen...................................................	3,662,000	3,662,000	26,570,000
Markförvärv........................................................ c:a	—	—	5,000,000
Summa för ombyggnad och utvidgning av stationen
i Stockholm ..................................................	—	—	31,570,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

147

b) Reduktioner

i kostnaderna iör Stockliolinsförslaget, som möjligen kunna föreslås.

	I kostnads-beräkningen upptagen kostnad	Kan reduceras till	Reduktion
	kronor.	kronor.	kronor.
Varvet.
Kajbyggnader och broar.
m. kaj, 1,5 m. kajhöjd, 6,o—3,o m. vattendjup, utförd av trä i stället för sten å 500,o o ............................	288,000	160,000	128,000
m. kaj, 1,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup, utförd av trä i stället för sten ä 800,oo.................................	474,000	252,800	221,200
m. kaj, 2,5 m. kajhöjd, 6,0 m. vattendjup, utförd av trä i stället för sten ä 900, o o.................................	459,000	243,000	216,000
Stationen.
Kajbyggnader och broar.
m. kaj, 2,5 m. kajhöjd, 7,0 m. vattendjup, utförd av trä i stället för sten ä 950, o o.................................	352,000	190,000	162,000
Summa reduktion	—	—	727,200

148

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

c) Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning
för Stockholmsförslaget,

under förutsättning att under 1917 och 1918 för arbetena må disponeras
de för docka jämte verkstad avsatta 1,400,000 kronor samt att därefter
kan påräknas ett årligt nybyggeadsanslag för stationens ombyggnad och
utvidgning av 1,500,000 å 2,500,000 kronor.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1917 och 1918.
Varvet.
Terrasseringsarbeten å Beckholmen.................................	—	100,000
Kajbyggnadsarbeten » » .................................	—	100,000
Allmänna byggnader: varvsmur.......................................	—	60,000
Byggnader för torpeddepartementet: torpedförråd ............	45.000
pumpstation ............	20,000
flygverkstad ............	172,000
hangarer.................	40,000
upphalningsslipar......	1,000	278,000
» » ingenjördepartementet: docka.....................	—	500,000
Stationen.
Allmänna byggnader: ny kasäm ...................................	—	300,000
Boställen.
Förändringar i gamla boställen.......................................	—	62,000	1,400,000
1919.
Varvet.
Terrasseringsarbeten-: å Beckholmen.................................	100,000
vid 100 tons kran...........................	100,000	200,000
Kajbyggnader: å Beckholmen ......................................	100,000
vid 100 tons kran....................................	100,000
förbindelsebro..........................................	100,000	300,000	•
Transport	—	500,000

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

149

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	500,000
Allmänna byggnader: vaktstuga ....................................	8,500
ändringar i kanslibyggnaden .........	10,000	18,500
Byggnader för torpeddepaxtementet: hangarer ...............	46,000
upphalningsslipar ...	1,000
värmeledning .........	40,000	87,000
» » ekipage- » : kontor, verkstad och
förråd.................	84,000
värmeledning .........	11,000	95,000
» » ingenjör- » : plåtslagareverkstad...	100,000
docka.....................	500,000
100 tons kajkran......	50,000	650,000
Stationen.
Terrasseringsarbeten för kaj å Kastellholmen ..................	—	74,000
Kajbyggnader: å Kastellholmen.......................................	50,000
förbindelsebro..........................................	100,000	150,000
Allmänna byggnader: ny kasäm ....................................	500,000
underbefälsskola ............................	45,000
marketenteri.................................	20,000	565,000
Boställen.
Förändringar i gamla boställen.......................................	—	125,500	2,265,000
1920.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Beckholmen ..........................	100,000
å Galärvarvet .........................	100,000	200,000
Kajbyggnader: å Beckholmen..........................................	100,000
å Galärvarvet..........................................	100,000
förbindelsebro........................	300,000	500,000
Byggnader för ingenjördepaxtementet: plåtslagareverkstad...	159,500
docka ..................	292,000
100 tons kajkran ...	100,000	551,500
Transport	_ •	1,251,500

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	1,251,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet .........	100,000	100,000
Elektrisk kraft och belysning: » .........	40,000	40,000
Stationen.
Kajbyggnader: å Kastellholmen.......................................	150,000
förbindelsebro..........................................	300.000	450,000
Allmänna byggnader: ny kasärn ...................................	210,000
ångfärja för 200 man.....................	80,000	290,000
Boställen.
Förändringar i gamla boställen......................................	—	108,500	2,240,000
1921.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................	100,000
rivning av södra Galärskjulen .........	20,000	120,000
Kajbyggnader: å Beckholmen.....................,..................	159,000
å Galärvarvet ........................................	100,000
förbindelsebro .......................................	300,000	559,000
Allmänna byggnader: gräsning och makadamisering............	20,000
vatten- och avloppsledningar............	30,000
ändringar i fundamentsbyggnader......	80,000	130,000
Byggnader för ingenjördepartementet: plåtslagareverkstad...	185,500
100 tons kajkran ...	250,000	435,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......	100,000	100,000
Elektrisk kraft och belysning: ekipagedepartementet ........	20,000
ingenj ördep artementet.........	200,000	220,000
Stationen.
Kaj byggnader: å Kastellholmen .....................................	152,000
förbindelsebro..........................................	300,000	452,000
Transport	—	2,016,500

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

151

•	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	2,016,500
Allmänna byggnader: förändringar i kasärn I ..................	90,000
vatten- och avloppsledningar............	100,000	190,000
Elektrisk belysning......................................................	100,500	100,500	2,307,000
1922.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet................................	200,000	200,000
Kajbyggnader: » » .................................	200,000
färjläge å Beckholmen..............................	65,000
förbindelsebro .......................................	500,000	765,000
Allmänna byggnader: ångfärja.......................................	100,000	100,000
Byggnader för torpeddep:t: kontor och verkstad ...............	162,000
torpedförråd...........................	40,000
värmeledning.........................	40,000
» » ingenjördep:t: central för värme och elek-
tricitet...........................	125,000	367,000
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet .........	150,000
ingenjördepartementet ......	100,000	250,000
Elektrisk kraft och belysning m. m.: torpeddepartementet...	40,000
ingenj ördep artementet	60,000	100,000
Stationen.
Kaj byggnader: förbindelsebro..........................................	500,000
fyllning och kulvert vid Kastellholmssundet	60,000	560,000
Allmänna byggnader: förändringar i kasärn II..................	40,000	40,000
Elektrisk belysning.....................................................	100,000	100,000	2,482,000
1923.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................	100,000	100,000
Transport	-	100,000

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	100,000
Kajbyggnader: å Galärvarvet........................................	100,000
förbindelsebro .......................................	255,000	355,000
Allmänna, byggnader: gräsning och makadamisering .........	20,000
vatten- och avloppsledningar .........	30,000
utvidgning av värinecentral ............	80,000	130,000
Byggnader för artilleridep:t: ändring och tillbyggnad .........	92,000
värmeledning........................	20,000
» » mindep:t: ändring av M D:s och T D:s
byggnader ...........................	60,000
utvidgning av värmeledning ......	10,000
» » ingenjördep:t: maskinverkstad ...................	545,000
värmeledning ....................	100,500	827,500
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: artilleridepartementet.........	50,000
ingenjör- » ........	100,000	150,000
Transportmateriel: torpeddepartementet ...........................	15,000	15,000
Elektrisk kraft och belysning: artilleridepartementet .........	20,000
min- » .........	10,000
ingenjör- >» .........	50,000	80,000
Stationen.
Kajbyggnader: förbindelsebro ........................................	255,000
rivning av Skeppsholmsbron.....................	50,000	305,000
Allmänna byggnader: förändringar i kasärn III ...............	60,000
vatten- och avloppsledningar............	50,000
exereishus på Kastellholmen............	190,000
skjul för sjökrigshistoriska samlingar	30,000	330,000
Elektrisk belysning.....................................................	99,500	99,500	2,392,000
1924.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................	200,000
rivning av mellersta galärskjulet ......	10,000
Transport	210,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

153

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	210,000
Terrasseringsarbeten: rivning av stora slupsskjnlet............	20,000	230,000
Kajbyggnador: å Galärvarvet............................	200,000
Beckholmsbron......................................	130,000	330,000
Allmänna byggnader: järnförrådsbyggnad ........................	209,000
3 st. inventariekammare..................	201,000
varvsmur ock stängsel...................	24,000	434,000
Byggnader för mindep:t: ändring av råseglarhuset ............	70,000
» » ingenjördep:t: kontor och elektrisk verkstad	180,000
smedja och kopparslagare-
verkstad .......................	230,000
gjuteri .............................	230,000	710,000
Motorer, arbetsmaskiner m. in.: mindepartementet ............	50,000
ingenjördepartementet ......	200,000	250,000
J Transportmateriel: ekipagedepartementet ..........	20,000
min- » .........................	2,000	22,000
! Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............	30,000
ingenjördepartementet.........	100,000	130,000
Stationen.
\| Kajbyggnader: förtöjningspirar för beredskaperna, 2 st.......	130,000	130,000
i Allmänna byggnader: förändring av uthus till förrådshus för
beredskaperna ...........................	25,000
gräsning och makadamisering å Skepps-
holmen ...................................	10,000
marketenteri för beredskaperna.........	50,000
grusning och makadamisering åKastell-
holmen ....................................	10,000
vatten- och avloppsledningar å Kastell-
holmen ....................................	30,000	125,000	2,361,000
1925.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................	274,500
rivning av norra Galärskjulet............	6,900	.
» » stora slupsskjulet...........	31,900	313,300
Transport	—	313,300

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (År 296.) 20

154

Rnngl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	313,300
Kajbyggnader: å Galärvarvet........................................	200,000
» Skeppsholmsvarvet ..............................	73,000	273,000
Allmänna byggnader: virkesskjul....................................	45,000
varvsmur och stängsel.....................	22,500
gräsning och makadamisering å Galär-
varvet......................................	40,000
vatten- och avloppsledningar å Galär-
varvet.......................................	100,000
inventariekammare, 3 st................	201,000
gripning och makadamisering å Skepps-
hohnsvarvet .............................	10,000
vatten- och avloppsledningar............	10,000	428,500
Byggnader för ingenjördep:t: galvaniseringsverk...............	35,000
träverkstad ........................	205,000
snickare- och målareverkstad	245,000
värmeledning .....................	100,200	585,200
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ekipagedepartementet.........	5,000
ingenjör- » .........	100.000		j
byggnads- » .........	5,000	110,000
Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............	30,000
artilleridepartementet .........	10,000
ingenjör- » .........	100,000
byggnads- » .........	3,000	143.000
Stationen.
j Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................	211,000	211,000
! Kajbyggnader: å Skeppsholmen.......................................	59,000	59,000
Boställen .................................	277,000	277.000	2,400,000
1926.
Varvet.
Terrasseringsarbeten: järnvägsspår in. m.........................	249,700	249.700
Kaj byggnader: å Galärvarvet........................................	500,000	500,000
i Transport	-	749,700

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

155

''	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport		749,700
Allmänna byggnader: gräsning och makadamisering ........	20,000
vatten- och avloppsledningar............	75,000	95,000
Byggnader för artilleridep:t: artilleriförråd........................	105,000
värmeledning ........................	20,000
» » ingenjördep:t: slip för torpedbåtar ...............	380,000
ändringar i äldre bjrggnader ...	50,000
värmeledning........................	84,300	639,300
Motorer, arbetsmaskiner in. m.: ingenjördepartementet ......	100,000	100,000
Transportmateriel: » ......	125,000	125,000
Elektrisk kraft och belysning: » ......	100,000	100,000
Stationen.
Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................	100,000	100,000
Kajbyggnader: » » ..............................	100,000	100,000
Allmänna byggnader: utvidgning av tvätt- och badanstalt,..	80,000
kolskjul .......................................	48,000	128,000
Gemensamma anläggningar.
Telefon ....................................................................	13,000	13,000
Boställen.
Bostadshus ...............................................................	200,000
Planeringar m. m.......................................................	50,000	250,000	2,400,000
1927.
Varvet.
Kaj byggnader: å Galärvarvet.........................................	414,000	414,000
Allmänna byggnader: varvsmur och stängsel.....................	6,000	6,000
Byggnader för ingenjördep:t: ångslups- och motorverkstad	270,000
slip för torpedbåtar ...........	200,000
skjul för torpedbåtar .........	170,000
värmeledning.....................	100,000	740,000
Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......	300,000	300,000
Transportmateriel: » ......	125,000	125,000
Elektrisk kraft och belysning: » ......	200,000	200,000
Transport	—	1,265,000	; 1

156

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	—	1,265,000
Boställen.
Bostadshus..................................................................	400,000	•
Planering m. m. .........................................................	50,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar.................................	135,000
Elektrisk belysning ......................................................	30,000	615,000	2,400,000
1928.
Varvet.
Byggnader för ingenjördep:t: ångpanneverkstad ...............	320,000
upphalningsslip och nybygg-
nadsbädd.......................	290,000
skjul för plåtbåtar ............	174,000	784,000
Motorer, arbetsmaskiner m. in.: ingenjördepartementet......	500,000	500,000
Elektrisk kraft och belysning: » ......	90,000	90,000
Boställen.
Bostadshus..................................................................	876,000
Planering, vägar m. m.................................................	30,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................	100,000
Elektrisk belysning......................................................	20,000	1.026,000	2,400,000
1929.
Varvet.
Motorer, arbetsmaskiner in. in.: ingenjördepartementet ......	325,000	325,000
Boställen.
Bostadshus.................................................................	983,000
Planering m. m..........................................................	100,000
Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................	65,000
Elektrisk belysning......................................................	50,000	1,198,000	1,523,000

Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk
arbetsplan för utförande av Stockholmsförslaget.

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

cl) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk

			V a r v	t s område.
Terrass erm g och spår-anordningar.	Kajbygg-nader och broar.	Byggnader för allm. yarvsdrift.	Byggnader för varvs-dep:ten.	Motorer, arbets- maskiner m. m.	Transport-materiel m. in.	Elektrisk kraft och belysning.
1917 och 1918...............	100,000	100,000	60,000	778,000
1919 ...........................	200,000	300,000	18,500	832,000	—	—	—
1920 ..........................	200,000	500,000	—	551.500	100,000	—	40,000
1921 ...........................	120,000	559,000	130,000	435,500	100,000	—	220,000
1922 ..........................	200,000	765,000	100,000	367,000	250,000	—	100,000
1923 ...........................	100,000	355,000	130,000	827,500	150,000	15,000	80,000
1924 ...........................	230,000	330,000	434,000	710,000	250,000	22,000	130,000
1925 .........................	313,300	273,000	428,500	585,200	110,000	_	143,000
1926 .........................	249,700	500,000	95,000	639,300	100,000	125,000	100,000
1927 ...........................	—	414,000	6,000	740,000	300,000	125,000	200,000
1928 ...........................	—	—		784,000	500,000	—	90,000
1929 ..........................	—	—		-	325,000	—	—
Summa	1 1,713,000 \| 4,096.000	1,402,000	7,250,000	2,185,000	287,000	1,103,000

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

159

arbetsplan för utförande av Stockholmsförslaget.

Stat	i o n o n	s om	r å d e.	Gemen- samt.	B	3 R t ii 1 ]	e n in.	m.	j Summa, j
Terrasse-ring och vägarbeten.	Kajbygg-nadcr och broar.	Allmänna byggnader m. m.	Elektrisk belysning.	Telefon.	Bostads- hus.	Planering, vägar m. ni.	Gas-, vatten- och avlopps-ledningar.	Elektrisk belysning.
—	_	300,000	_	_	62,000	_			1,400,000
74,000	150,000	565,000	—	—	125,500	—	_		2,265,000
—	450,000	290,000		—	108,500	-	—	—	2,240,000
—	452,000	190,000	100,500	—	—	—	-		2,307,000
—	560,000	40,000	100,000	—	—			—	2,482,000
—	305,000	330,000	99,500	—	-			—	2,392,000
—	130,000	125,000	—	_			_	—	2,361,000
211,000	59,000	—	—	—	277,000	—	—	—	2,400,000
100,000	100,000	128,000	—	13,000	200,000	50,000	—		2,400,000
—		—	—	— 1	400,000	50,000	135,000	30,000	2,400,000
—	—	—	—		856,000	50,000	100,000	20,000	2,400,000
—		__	—		983,000	100,000	65,000	50,000	1,523,000
385,000	2,206,000	1,968,000	300,000	1 18,000!	3,012,000	250,000	300,000	100,000	26,570,000

Bilaga. 5.

a *»*»* tv****®-

Svinningeudd

Strdngarne \

Sasjas t$äx&ew(

{V \

''■fejjfaloar \

Skratten

"YvaVtvi

Sippso

BönhoiÅu

Ji^ar\Ax\Auk*,*\

uf 8

.indeilen''

yggav

Lindholmen. <

a. JjBKxVd_n_

IfUudnten -

Swftwvs

jkv&Mfe&i

-SÖCSk.-.

S&Äva?

SVra:*

jLufiphoimarne''.

iörnholnifri/

^o\ö

flehobiuty

a/r ieiv

■»Imeny

"StXå

fesjöfSrjDiäi

lldn ''Qdvangrwufft;.

''Hassel

''»Kohdl

Kungshamn.

tféjpddcm. ,.»\-

111^3

»udden.-

lTV«?T*t<

i«\!n *\Stv

•Öl esa. i

''MiAebrt

SgSÉ

I*»**» 4-i

>n''

V\ ''S
V^äxiteX

Långhalm.

Gen, Stab. Lit. Anst. Stockholm

HIOOOOO

Gräns för fästning* skyddsområde * ^färgens från
fästningen, vända kant ånger denna grans)

M0Så

V'' k. '' .

M-SrÄi

mm.

wmMm

mtAjfik Md -jk Z-påå^-irifixOM
■*- 1 • tiri »äj i i

fÉaSSfe

rf 4/4»#-4^

imtrPfZf

''- ^ f iér " Wt

HEM

5£fr"

1 r *>? v*-» «•--

iäÉÄ

i2*5£.&

• iiti;*

SÄHr»''

Sg§5|j&

Ä3!

T 1

L**SÉiS

•''•* ''V

SSsiSAj

fias&s

wssm

■■■vtå&ot

rc?*sv< ?»-V'' • vé

%*&. USX 3r

äfeäB&feäsr»

specie

i»?*»

WÄÖSÄ&

assa

isäSTfe

«Ji ilgfevS

£&***$

STSsa

& tf&l

’N^“

KSH

ags»

''Vite

tes3R

		1 \

	^ W\

W>Ofl

IM*00

loooo Metref

Bilaga 6.

/Torta öoer Stockholms hamnomrcidc,

utvikande nuvarande oc/o föreslågnet områden för flottans
åt ation oo/o o et ro samt ote om mete n otc/ £ i netar ängen o do
f/äder/oolmarna som utfå i först a g till over eris horn rote isC
rn etta n /Tronan odo sta c/en / c/ert ~7 a/or it ///C.

nuvarande om rot otc. for ftätt ans station oeto varu .

''/''//A förestå ce t - vid Kaknäs för « « »

hand område och utfyllning Diet ffaeterbolm orna.

\o in ra otc niet JyäderOoirncima t föreslaget att disponeras
au /Tronan .

Område via Åmdarängen föreslaget att Jor/oyraa
titt tyS*/ oo/o därefter övertagas au å>todftoohns stad.

Område vid kind arän gen , föres inge t att
in /fö/oas av dtooä Jo o lins stad.

Område vid kinda rå ngen, förestaget till bangårdar.

" , redan i iil trät t a o

tåtoo/floolms stad .

Föreslagen utvidgning av f/oitans nuvarande område.

s Värta -

Hjortlia-geTv

''Z 2.6

6 ..LULL
s ''Ä

7 jtt

namnen.. ;c

7S 8 i m qr

It \ ) /Z 2ä

■fi"a h

« \ ^ s

Kärs åtrå.

kasern

SrÖv *o Artilleri

R^ementesTcajern.

La.c1ugaT

6 i&kaS.Adolfs k
,7

m Borgen.

V /otqordesrcqar.eHterruzS
>1 V*''/. JrtSerXer

ten i/töhsfofrtScl

. fc. • __/ • * •''

diska.

''uselt

ZS ZS- zs 2C

j.p ?J * &tl

, \''Mö‘3l’orD 23 s z3

> , .hj? ,0 ^ n

Parkudden. N> .* * *• jg

\ 7

Täcka udden.

ttydcelvCceH

r /.Z .• g 1 • .. ........ \ i »-V J •: ,v

^ .....:■■/ t -........•?äve,?Tl 3locWiusudd2>v /?

,-<■••? /s /V 7 7\:-7 3 .0 -■■*

7.....* ''ö ..

IS 1

/ö ‘h ’ ''* Ja

^ /z ~5 JoecKholrxe^j^v

JS « it Zs

/^Valdemars

-rrfflisVqjsuddMv

jr ZTjt/usiafs7i dg

HiskholmetVi xr

''kf i Sv t n dévfit

: V^jak

/töjd d deri. Av"/*

26	«£ D	jr	H
	3*
3S	3/		*z
3.7	3y	30
V	4/	V /
V	33 /y

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

Bilaga. 7.

EU)

EZD

WIG AR3 TLDTT5TÄTI OND KOMMITTÉN

försloci till

OMBYGGNAD och U''TVIDer!NirN(Sr

I- LOTTSWIONEN

Itp, xiul i

C=r/N.LP\F?\^\RVE: ''

5KEPR3HOLMEn

ALKÄRRET

^15

K/SE5TEU_L_HOLn E.f1

BVeratSADER

UPProRA1?)

EML-ierT FORS>L/\GrET

A ELQ U i Dl STAINh

5-oo MEIT,

SOM

MIVAKURVORNA

WAtnfÖFRA h! Gr Tll_L_

BECKHOLMEM

M.v. v ■ -q

ME.T. OVc.R 5TGCKH OuMt) 5L.US5TRQ3KEL

&0O

JOO

SKALA- 1:5000
•‘iOo 500

600

700

ÅOO

—I -

aoo

iOOO

Mom

Gen. Stab. Lit. .Anst. Stockholm

Bil.8.

I— 1 L. L_ Aa

V Ä R T A M

1QIG ARtb ''FLPTT5TATIONS KOMMITTÉN

förslaq till

5 Oo y

FLV Tota

"Tors 3

3v^F?ierE''

LPUDQEJH

INV?^,

•crau.

tVSM

GrEV/

\\00"T.

FÖRRAI

vVCRKV

PARAPET

PARAPCT

QAS>S>/^r4<3r T=C>r?

Mips öfre

F/\fRTVc3T

Q/Vb£>>c\rHer

6. .& jÖF^C&ELTRV/EjX^ QAT/

T="ÖFR

CENTRAL ,

PUAT£> FQj

6»0STUELL

ToRPEDFARTYet -

:Lfrf3>\NA

iKir-HVJ

✓vV

/ /

LINDARÄHecfjVlKC^N

~lA(cr .VP^MetC

rSV

KOr-rroiR

INQ*>

''p-rT. vXf^T^FT

ÄPRÄN(

KÄi_u>xpei

PV\R|

IMCr. DEW^QFST

>JO I NSTRUl

hundudden

TORR DEP.

ELEKTt

T^rSpr^lELDEX^

KÄLLARE

VERV^Sl

!HPED \

csirr''—

iKjUL.

>^SKVS>

\MUR

FELATS,

FÖR

FÖFRLÄererrsirser

\ AV T=?EKRYTAV- o

hlh OEiurs i rs q-ar .

\ V\ TORPtD, Flin

TAMNDl

IEDEL"b

VEKKSTAp

I^HGrARER

t3Y&<5rlS. DE*W

VERrts;

V5AP5V&MUR

?/7

OCH

UV. O. BE"

[HArn

RCD3KAPEF4

^RIAL.

if^RÅD

■O MJN1!

n.M,

.EäASSÄNQ

THOR

OFFICEraSBl

jAKANSU

teTATii

pT BEFH

entci

HJS

a oH

S)ÖKg!tcar£.

x^.O M. UNDER M V.Y

vTil-l tvabt botten

HAT-^N FÖR.

Sl-TAqA~TAR

SKOIA

KOLHI

Eih;(rSi,u

EXEI

HUS

TIAN:

SP-IARvÄSr

FRAM

D|urctÅrdsbron

‘u.öl

^eei''

D J

VJ.OFF|

HAMN T=Or^

BY&ertNAsDEöR ATT

UPPFÖRAS

I-O BY&erri. 5K C.DCT

UPHDER.

emabatar

A.ECQUIDlSTAtN2>

So MEIT.

NlV/\KURVOR.hA HÄNFÖRA &!<2x TILL.

n -v.y

m .v.y.

MST. OVE.R

STOCKHOLMS SUUSSTRÖSKEL

son

sirsriA^j

1 H	O.L. W-V
11!
V J\	flin VA
pEP.,5 1
1 rH 1 1	\ Iv^S/
i ii	mA/

L FLY&I3ATS5,U fw» rA-^B L-


■—> tv ^

SKALA. I>5000

loo

eoo

300

^oo

500

800

Q OO

»ooo

_! METER

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

Ö\s TFf/J

Bilaga. 9.

A SKR i K ELF J M R D FN''.

iqi<2? ÅRS RLDTTSTATI OMS KOMMITTÉ

förslaq till

T LOTT DTÅT I OM

m/n:

TANDNED.
KÄNNA FiE

ELFVIK,

ToRP.DE.RT

KRUTHUS.

nNCjftMN.
\L.LJ\RE

Kyrkogård

P. B.SVERIGE

I REELT A RE

''ÖSTADER

jA^hVYRAN/fEL

[RÖRA.

KASERN

SJuKKU -

U N D.

Yttri rvqE.

esa

ELFV/K.

Skol.

OST

50 T. KRAN.

W- A/?b

kall.

R *5

/y0 <7/?/?/Vö FJ ÅRDELN

''Dockor

Furutorp

©jX2_

Z3/%-7

Järn.

förr.

/OO, T A7?/)/V

S/HlSTA.

smedja^

plats/-, verk s5?

‘PAfKlö

TANNELN

EL.FV/K.

Skeppa

tsrq/fERi

HAMN FÖR
ShÄbAtar.

KUNLEN

yby^naos

S KORSREM

BÄDDAR

\ MFTSOUA

j-/felATS /TÄ9 P/?oi/Rlvr1
/^)^5>7v,5/»^j/?/ j/vjy.

t Alf

Sjö RESER V il

K A i-U BADHUS

BYqqNADELR ATT UPPFÖRAS ENN. FORSNAqPT.

— „ — » EVENTUELLT UPPFÖRAS SENARE

— „ — som nu finnas.

''.g. n .till fast 3

PLA TS

FÖR FÖR LA]

-RYTA VD-,TORPE.D,- MIN- ö U.KB.~ BEREDSKAP,

HUS TELQP) FJArDFN

■o

Lé&hÅSZS,

IT---

—-j-r—

A/Y&VGGh/.

W/gr

SKADA * t 5000 .

9j)0

J0OC

j METER.

O

° AFaU/DISTANS - 5,0 A
o . .

© o N/vrkurx/or na hänföra a/9 till. m.v.y.

O O

o O o 0 M.V.Y. < 4.0 MS.TE.R ÖVELFt &TOCKHOFM& SFUSST-ffÖSKELU.

Gen. Stab.ltt. ans t.

o o o o o

Bilaga. 10.

bJörkudoe i

\<Ä\Q> AR3 BLOTTSTATIONS KOMMITTÉN

förslag till

• FLOTT 3TATI OM

MÄTThFL UNO

A S X R i K E Fj Ä R D E N

PLATS FÖR FÖR LÄqqN. AV REKRYT SVD.

7 N-T/LL fast ÖOTTiTN

Event. Peats för torr 1

0''/vLs KÖ U t N/M gSSTAT/ON -

■Sotudden

Riktning av eve.ht. toppllji bispJutm imgs rån a

% KAXRiNELUND

ExcE-Äcik

''.HUS ''

100 T KRAN

PR/DHFi

Plats för

7 m. till. fast

Botten.

bränsle de.

PANSAAB. SVERIGE

RpTSOAL

8 n. till. fast Botten

IN/st öfsi

.SO T. KRAN

BADHui

/ / //plats

j //för för
av

/&¥ TORFELD''

// MIN- 5
/ U.V.BtBEREDSKAPER
.

Å%- ASHÄLL

Sos ÖN

tö/NSTR.

Förråd:

iNJ OMAKE

fiål\re

''S\iEd\a

% STEL ENEBORq

B ÅT ÅR

n\sKji

Xx ART.OBLPT.

pkAt.

SLAq

>QE.RqARN

JAQWRANqEU

QR Ö/VSTV91///r£I /V

''ERK.

■Kruthus,

FÖRR.

MARKTE i

TAFT

\RMECdNT.

Flygbåt.

H A NQAREA

hamn] /FÖR SMABATAR.

SÖDER q ÅR NSV/KEN

Un gefär L/q öjta t-/oNs-grÄn 3

WZUtfKi

-8 m. t/ll fast Botten.

''JÄRN

FÖRR.

friT

U-nÖ2

IRY. Kant

iq.DEPT.

PLATS

ESF

KTR.

IMEDl

YR PRAT.

ISLYBYqJjN

SPRANqÄMN- TXflBRå
—KftttxTmE?.—-eJU+AHi

.RHSTA

A yYn.7k lss.

VÄXT

KONT.

ww

I PLATS l*

för pa/, i

its för Skjut *

\OV! ANT -

MATSAL]

UZKL. VEt

bageri

förråd

''HUS

m.n.

''OKHUS

''Sl/BY^ÖN/

y 5=&=N

Sjöi«/jj4

SKOLA

E XPEO.

/DfaXTTI

<3eo”&

hållstxt.

IDROTTSPLATS

S/fLUHAIiL

L ELFviK

E R

.XEHC.Hl

Hällstat.

Hällstat.

Till

STOCKHOLM

YattJelntorn.

LÖPBAC.

■SKOLHUS

HU^TEiqA

KYR KOKARD

LI TSELLqAROET

Ö. YTTRIPJQE.

o \r

/ /c

[/. YTTRINqp

EhtQRNBO

/rL A Nq NÄS

''NILSTVRR

Gustafs berg)

SfTTLEVUE

Brygga

ekudden

IAMN FÖR SM A båta R

KRISTI NE HÄL L

''RO&BACKEN

Qravike/si

BOOQqo.

■hall

FREDR/KpBERq

RREDR/KSHÄll

KARLSRO

ER)K$BERGj

FÖR S MA BA TAR.

H U STEKTA HO L.M

KYRKVIKEN

Hus TE q A fJÄRDEN

KALLBADHUS

BVqqNRDELP ATT UPPRÖRRS FNL. PÖRSL-RqEiT.

Aequ/o/stans

NIVÅ K UFtVORNA HÄN KORA S/q TILL M.V.L.

Hl.V.L = Ro MET. ÖVER STOCKHOLMS SLUSSTRÖSKEL

5,0 MET -

EiVBiNTUElLLT

UPPPÖRAS SENARE

SON NU P/NNAS

Skala

/•5000

_XX—4-—t--T° 1

c_ r .3

X) GOO 7

po SCO s

?0 /

JOD

meter

| | - }■ -

-1--

----1---

1 ujF

nL-V

1/ TV

//A

vX

\\w

GENERALST. LITOGK. ANSTALT STOCKHOLM

Bilaga. 11

ÄNQ5HOL.MEN

LOM MAN

KALL.BADHU3.

\ADHU3

Rl<5 AR5 TLPTT3TAT10NS KOMMITTÉN

''ND.Orr.

■först

Plats

F ÖB LÄqqn in tf

"PLOTTZ)TATI OM

REKP YTA 1/

DFLNlNQARI,

RJSHOL. M EN

[eRCI.

T oppe: a - Min

ASPV/KS TRÄSKET.

TORSBY

OCH UV.B

REDSKAPFR M.M

5000

■Skal.#

r^NALS''

METEA

DU

/DROTT.s

•OST/

Exc/ki

HÄRBOD/)

{^KYRA^

Hjort

TORSBY

FJÄRD

KBSARN.

qpRD

S m. till. Fast b.

LÄNåMANS ^BUNDET.

j j_T1IN

TÄNuMFDFLS
VEFUiSr. ''i [o£PT

ps Roff

{LATS Föri.

SPRÄNGÄMNES
Käl i-JtRR

YqqN. bädd)

TÄNOffSdRLS

KÄLLARE.

HEM V/HEM

A R

JMO/TS

''Byqq. VEi

TOPP''.

t nipRKEJl

V,v

SOT.KRAN

FjCvq B a:

JAq. VYRAi

RAM

l IRKESSKjLl

t a a

Sfi.TILL RAST B.

ATS

iCÄRI

ö l KRIA s:

PALL)

Bet/sed,

mors

TV/KEN

UTBÄRA

SJ$7i\STI

/tfa a>

MÅLARE.

^yErJf

.ÖSTAT*

ei/eait. Plats för torped

\ iHSrtJUTN. STAT/OR

T. KRAN -

MAR/

PLATS FÖR BRA,

IS LE DERÅ

KSSb=.

\P.B. SVERIGE

Osby Sjön

Betsede

Vi KEN

\LLBAOHUS

St berm

vö m. till rast b

r r

BYqqNRDER

Enligt EÖRSLBqET.

UPPFÖRAS

ATP

Eventuellt

uppföras

SENARE

Finnas

som

VÄSTER

V/ KEN

Till rusta kft.

A EG U/DIS T A TIS - 5,0 MOT.

NIVÅ KURVORNA HÄNFÖRA s/q Till mv.y.

M.v.y. = 4.

BARS TA

EANDET

BORTNAS

Generalst. Litogr. Anstalt Stockholm

.EPRSHOU-iaviKI

'' . /

i ,

''

m»

yjmm-.

sss

lÄ*J

I RÖDT A.NQIVAB ÖB OHRA.OCN, SOU IRRA. 1 *VT».L
HBLl-AM aSUl^mul RÖR KRONIAM OCH STOCKHOLM! BTAÖ.

9

FORTECHHIHG

ÖVER „

TOMTER OCH SaTUMARK t HO Hl OtN S. A. DJUBS ARPSST/MPErN
OCH BECKHOLMEN, VILKA ERFORDRAN FÖR FOIRSSLACEn MV
FLOTTSTATIOW.

A^aTAOBH TiLl-HORlIj MARK.
l) TOMTER:

KLVARTCTRCX MASTBH: DEL av NIC oi, HELA W: o 3 .

« TRALPBAKoeW. OKI- AV KT-Ol, HELA Kltoi,

» TReMÖRNlNQEN:N:Ol OCH KV. BERQSKLirrAW H’.o7,

» KYSCKOOÅRDeN''. N:R1S 1,3. A7. 8 OCH 1X.

• BERBaKLIPnAM'' m:ri*1,SochA,

X) Gatuhaak:

OELAK AV DJURSAROSSTRAHD,
n * AULMANN*. QrXNO, ''

Ht Kl qRXKlp-DE8SCJN,

D£L LÄNSA SATAN,

UTF-Vi.CRnfcKSAvy* \ 5KLTSJÖN »NIVIB OJORSARDS8TADE
O EU AV NORRA VA.I*V3<3k ATTACK*,

SJÖmanSSR>

OERQSQRAND,

OSTKAR. VARV5QRAND,

EA» SRAND,

vattra VAaTTVJQRA.MD. .

WTFVUl-HUSQAsR I SALTSJÖN IKlvtö BECKHOLMEN.

B. ENSKII-PA TH-IHÖRIG MARK,

1) tomtsa.

kvarteret skeppsmolmsvikeh: h-.rid S/t-.S.C och7,

► KVEROqÅlROBVr.N''.*Hl,5,#,Ö OCH 10.11.

» BERw- vj:oT,

» qRÖHLAND'' W.07 (BECKHOLMEN).

2) g«VilARK: .

delar AV DJUAHARDSSTRAMD.

So o

FYRkCAMTETi

Mcnrjs

Bilaga. 12.

Tillhör preliminärt avtal av flen 12
mars 1917» mellan koinmlttérade för utredning
av frågan om flottstation i Stockholms
skärgård och Stockholms stads underhandlare.

Gen. Stad. Lit. Anst. Stockh

U I l_ L_

VÄNTAN

Bilaga. 13.

T

UiOiNGÖBRO VÄRDSHUS

ULLA HUNDUDol

- 1 Hl

mmmå

KAKNÄS 5KJUTBAINOR

Tillhör preliminärt avtal av den 12
mars 1917, mellan kommitterade för utredning
av frågan om flottstation i Stockholms
skärgård och Stockholms stads underhandlare
.

SKALA 1/500

M. lOO so O IOO eoo

-.-I. ... i.

_Gen. Stab. Lit. anst. Stockh

störa

HUNDUDDEN