Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anvisande
av medel till åtgärder i prisreglerande syfte; given
• Stockholms slott den 23 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för vidtagande i huvudsaklig övereusstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder av åtgärder för nedbringande av prisen
å spannmål, kraftfoder, konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis
samt för bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till
oförutsedda utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av 22,400,000 kronor ävensom medgiva, att
Kungl. Maj:t må därav under innevarande år låta av tillgängliga medel
utanordna erforderligt belopp.

Kung]. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 242 käft. (Nr 282.)

1

2

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 282.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SwaRTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Den under de första krigsåren så gott som oavbrutet fortgående
stegringen av prisen på snart sagt alla livsförnödenheter har under den
tilländalupna delen av innevarande år icke visat några tecken till avmattning.
Ej heller torde kunna antagas, att någon sänkning av prisnivån
för den närmast kommande tiden kan bliva att inregistrera.
Sannolikt kommer den dyrtid, som varit och är ett av det nu pågående
krigets mest framträdande verkningar även inom neutrala länder, att
känneteckna jämväl återstoden av år 1917 och näppeligen torde, icke
ens om kriget dessförinnan avslutats, år 1918 komma att beteckna
någon allmännare återgång till lägre pris.

Eu nära liggande följd av dessa förhållanden måste vara, att det
tryck, som dyrtiden utan tvivel utövar på vidsträckta områden av vårt

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 282. 3

lands ekonomiska liv och särskilt på den mindre bemedlade befolkningens
levnadsvillkor, icke kan förväntas på grund av prisnivåns nedgång
upphöra eller väsentligen lättas under det närmaste konsumtionsåret.
Då emellertid en dylik lindring av många skäl synes mig synnerligen
önskvärd, torde från det allmännas sida särskilda åtgärder framdeles
såsom hittills böra vidtagas för syftets vinnande. Genom statlig
maxim er i ng och kontroll av prisen antingen i samband med eller utan
samtidigt beslag kan åtskilligt vinnas för hämmandet av en fortgående
prisstegring och till prisens utjämnande. Men dels måste den genom
sådana åtgärder fastslagna prisnivån av olika skäl, bland annat av hänsyn
till produktionens eller näringslivets krav, ofta bliva så hög, att en
ytterligare reduktion till förmån för konsumtionens intressen kan befinnas
nödig, dels kunna statsåtgärder av nämnda art i regel beröra endast
ett fåtal förnödenheter och lämna sålunda prisbildningen å andra viktiga
varor fri. Det torde för åstadkommande av den avsedda prisregleringen
i sådana fall icke lämpligen erbjuda sig annan utväg än att av allmänna
medel i någon form lämnas ett tillskott, varigenom viss bestämd prissänkning
å vissa angivna varuslag kan ernås.

Med avseende på de statsåtgärder i prisreglerande syfte av sist
antydda innebörd, vilka tidigare under kriget vidtagits, vill jag här i
korthet erinra om följande.

Kostnaderna för den för statens räkning av statens livsmedelskommission
bedrivna spannmålsimporten, praktiskt taget omfattande hela
vår tillförsel av utländsk spannmål allt sedan början av år 1915, stegrades
under år 1916 i så hög grad, att det icke befanns lämpligt att
låta konsumtionen helt och hållet betala densamma. Kommissionen
bemyndigades därför att till förmalning inom landet försälja spannmålen
till pris, som under senare hälften av år 1916 understeg varans självkostnad,
och man lyckades härigenom, trots väsentligt stegrade kostnader
för den utländska råvaran, ernå en viss stabilitet i mjölpriset
under hela året 1916. Emellertid uppstod av sådan anledning en förlust
å statens spannmålsimport å kronor 3,533,114.2 9. Efter avdrag
av den vinst å samma rörelse, som hade uppstått intill utgången av år
1915 och vilken utgjorde kronor 276,037.95, uppgick sålunda nettoförlusten
vid 1916 års slut till kronor 3,257,076.3 4. Detta belopp har
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1917 ersatts av tonnageavgiftsmedlen.

Under hösten år 1916 gjordes av statens livsmedelskommission
hos Kungl. Maj:t framställning om sådana åtgärder från det allmännas

Sedan vidtagna
prisregleringsåtgärder.

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 282.

sida, varigenom utländskt kraftfoder till reducerat pris kunde ställas till
jordbrukarnas disposition. Anledningen härtill var främst, att med
dåvarande prisläge och övriga förhållanden på den internationella fodermarknaden
det utländska kraftfodret icke kunde tillhandahållas till sådana
pris, som stodo i den under normala tider gängse proportionen till de
fastställda maximiprisen å vete och råg. Under sådana förhållanden
tvingades jordbrukaren att sälja sin brödsäd till pris, som väsentligt
understego prisen å det importerade kraftfodret, och under trycket härav
föranleddes många lantmän att använda brödsäden till utfodring inom
sin egen hushållning i stället för att bringa den till avsalu för konsumtionen.
Till förebyggande av ett dylikt för vårt brödsädsbehovs fyllande
ödesdigert tillvägagångssätt och till ernående överhuvud av ett förbilligande
av jordbrukets produktion föreslog livsmedelskommissionen
en genom tillskott av statsmedel åvägabragt prisreglering å det importerade
kraftfodret, varigenom detta kunde tillhandahållas jordbrukarna
till vissa närmare bestämda, relativt låga pris. Kommissionens förslag
vann Kungl. Maj ris bifall och genom beslut den 17 november 1916
anvisades ett belopp av intill 4,000,000 kronor för åstadkommande av
den åsyftade regleringen av skillnaden mellan det utländska kraftfodrets
inköps- och försäljningspris. Beloppet är avsett att, liksom förenämnda
summa för prisreglering å importerad brödsäd, ersättas av tonnageavgiftsmedlen.

I proposition till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Majri
riksdagen att för lindring i mån av behov under år 1917 av fraktkostnaderna
för försändelser av majs dels å järnväg till Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ävensom södra, norra och
västra Hälsinglands fögderier av Gävleborgs län, dels ock till Gottland
å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.
Denna framställning har av riksdagen bifallits. Det för ifrågavarande
ändamål behövliga beloppet är avsett att täckas av det anslag å 24,000,000
kronor till åtgärder i prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
tillsvidare beräkna utom huvudtitlarna.

Till motverkande av den inträdda prisstegringen å de viktigaste
konstgödselmedlen, chilisalpeter och superfosfat, och befrämjande av
dessas användande i största möjliga utsträckning för vinnande av bästa
skördeutbyte under år 1917 av brödsäd, socker och potatis avlämnades
till innevarande års riksdag, efter framställning av statens livsmedelskommission,
proposition med förslag om anvisande å extra stat för år
1918 av ett förslagsanslag av 4,000,000 kronor för nedbringande under

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

tiden till den 1 juli 1917 av priset å chilisalpeter med 5 kronor per
100 kilogram samt av priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat,
med 15 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra. Denna
proposition har av riksdagen bifallits och jämväl detta belopp har
beräknats ingå i nyssnämnda anslag till åtgärder i prisreglerande syfte,
varom i statsverkspropositionen nämnts.

Den 16 innevarande april har Kungl. Maj:t beslutat föreslå riksdagen
att anvisa ett anslag av 750,000 kronor till statsbidrag för anläggande av
potatistorkerier. Åven detta anslag har beräknats skola ingå i nyssnämnda
belopp av 24,000,000 kronor till åtgärder i prisreglerande syfte.

På grund av framställning av enskilda motionärer beslöt 1916
års riksdag att å extra stat för år 1917 under nionde huvudtiteln uppföra
ett förslagsanslag av högst 200,000 kronor för att användas för
underlättande av möjligheten att under innevarande konsumtionsår genom
statens livsmedelskommission eller annorledes tillhandahålla den mindre
bemedlade befolkningen ved från de allmänna skogarna till billigast möjliga
pris eller till prislägen, som ungefär motsvarade de under normala
förhållanden gällande, och medgavs rätt för Kungl. Maj:t att av nämnda
anslag under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.

Den 9 januari 1917 har därefter Kungl. Maj:t bemyndigat statens
livsmedelskommission att av till kommissionens förfogande ställda medel
använda högst 300,000 kronor för att genom fraktlindring nedbringa
priset å ved, där så funnes behövligt. Detta belopp torde böra utgå
från förenämnda prisregleringsanslag.

Slutligen vill jag även erinra därom, att under 1916 års riksdag
av enskilda motionärer förslag väcktes om ett förslagsanslag av 20,000,000
kronor för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Motionen blev så tillvida bifallen, att ett belopp av högst 5,000,000
kronor ''anvisades för ändamålet, att av Kungl. Maj:t förskjutas och
framdeles anmälas till ersättande. Genom kungörelse den 13 oktober
1916 fastställdes de närmare bestämmelserna angående användandet av
anslaget. Såsom huvudregel uppställdes härvid, att statsanslag endast
skulle kunna tilldelas kommun, som själv beviljat anslag för lindring i
de mindre bemedlades inom kommunen levnadsvillkor, samt att statsbidraget
icke finge användas till annat ändamål än anskaffande av livsmedel,
beklädnadsartiklar, bränsle och undantagsvis bostäder.

Flertalet av de varor, för vilka, såsom jag nyss antytt, redan åt- Behsviiga
gärder i prisregleringssyfte blivit genomförda, torde även för nästa kon- prisregUnngtsumtionsår
böra bliva föremål för åtgärder i samma syfte. åtgärder.

6

Importerad

spannmål.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

Vad då först beträffar den till riket importerade spannmålen, så
hava den senaste tidens ytterligare stegrade kostnader för såväl vara som
transport bidragit till en väsentlig ökning av inköpspriset. Den kvantitet
spannmål, som fanns lagrad i riket den 1 januari 1917, utgör
tillsammans med de spannmålsmängder, som därefter kommit till landet,
45,175 ton vete och 5,600 ton råg. Inköpspriset för den angivna vetekvantiteten
utgör i genomsnitt kronor 32.3 5 per 100 kilogram, fritt
svensk hamn, och för råg kronor 31.80 per 100 kilogram. Utom dessa
kvantiteter äro inköpta 81,900 ton vete och 3,755 ton råg, vilka nu
ligga i utländska hamnar inlastade i 21 olika ångare med destination
till Sverige. Det genomsnittliga inköpspriset för här ifrågavarande
partier utgör kronor 37.4 5 per 100 kilogram, fritt svensk hamn.

Det pris, till vilket den utländska spannmålen nu tillhandahålles
för förmalning till mjöl, utgör 30 kronor per 100 kilogram. Då det
synes mig synnerligen önskvärt, att detta försäljningspris må kunna
bibehållas, på det att någon ökning av det nu gällande mjölpriset åtminstone
tillsvidare ej må behöva ifrågakomma, bör man sålunda utgå
ifrån, att den prisreglering, om vilken här är fråga, skall hava till syfte
att nedbringa försäljningspriset å de kvantiteter spannmål, om vilka jag
nyss nämnt, till 30 kronor per 100 kilogram. Det härför nödvändiga

tillskottet av statsmedel belöper sig till:

Spannmålskvantitet

Prisreglering

Total prisreglering

Ton

per ton

Kr.

Kr.

veto.................................... 45,175

23.50

1,061,612.50

råg .................................. 5,600

18.00

100,800.oo

vete och råg.................... 85,655

74.50

6,381,297.50

Summa kronor

7,543,710.00

Totalsumman för denna prisreglering skulle sålunda enligt denna
beräkning komma att utgöra omkring 7,550,000 kronor. Emellertid bör
här uppmärksammas, att den långa lagring om skeppsbord, som åtskilliga
av de nu inköpta och inlastade men på grund av rådande förhållanden
ej vidareför sänd a spannmålspartierna måste vidkännas, innebär en högst
betydande risk för varans försämring och därmed för dess värdeminskning.
Det är omöjligt att nu bedöma omfattningen av en dylik förlust,
men den bör i varje fall medtagas i kalkylen. Under framhållande av,
att beloppet måste betraktas såsom helt och hållet approximativt, vill
jag emellertid föreslå, att det här upptages till 450,000 kronor, vari -

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

genom det för prisreglering av importerad spannmål disponerade beloppet
kommer att uppgå till 8,000,000 kronor.

Såsom jag tidigare anfört, anvisade Kungl. Maj:t den 17 november
1916 ett belopp av 4,000,000 kronor att användas för prisreglering å
importerat kraftfoder. Enligt de uppgifter, som härom meddelats från
statens livsmedelskommissions fodermedelsbyrå, vilken handhar det
närmaste arbetet med denna reglering, har totalkostnaden härför hittills
uppgått till sammanlagt ungefär 3,200,000 kronor, varmed reglering
skett för kela den kvantitet kraftfoder, som vid tiden för regleringens
genomförande förefanns inom landet, ävensom för huvudparten av de
sedermera intill denna dag till riket införda varukvantiteter av detta
slag. Utom dessa kvantiteter fodermedel hava emellertid nu av svenska
importörer inköpts sammanlagt 32,390 ton majs och 32,900 ton oljekaka,
vilka antingen redan äro på väg till Sverige eller ock befinna
sig i Amerika i avvaktan på avgångsmöjlighet. Nämnda varukvantiteter
hava av vederbörande importörer anmälts till prisreglering, och livsmedelskommissionens
fodermedelsbyrå har också jämlikt därom erhållet
bemyndigande utfäst sig till utbetalning av statsbidrag i sådant syfte.
Tillgängliga uppgifter visa, att inköpspriset, beräknat fritt svensk hamn,
utgör för förstnämnda partier majs i medeltal kronor 30.8 4 och för oljekakorna
kronor 29.7 8, allt per 100 kilogram, vartill komma 80 öre per
100 kilogram för handelsomkostnader. En beräkning med utgångspunkt
från dessa pris giver vid handen, att med nu gällande reglerade försäljningspris,
vilka utgöra för majs 21 kronor och för oljekakor 24 kronor per
100 kilogram, skulle erfordras för prisreglering av dessa framdeles inkommande
partier omkring 5,600,000 kronor. Då jag emellertid håller före, att,
med hänsyn till de väsentligt ökade pris å inhemsk brödsäd, som under
nästinstundande konsumtionsår på grund av gjorda utfästelser angående
vissa minimipris å vete och råg torde komma att bliva gällande inom
landet, en höjning jämväl av priset å det importerade kraftfodret kan
synas befogad, har jag ansett mig vid nu ifrågavarande kalkyler böra
utgå från ett reglerat pris å majs av 23 kronor och å oljekakor av 25
kronor per 100 kilogram. Under denna förutsättning skulle för prisreglering
av nu ifrågavarande kvantiteter erfordras 4,600,000 kronor. Då
emellertid av tidigare anvisade belopp å 4,000,000 kronor, såsom nyss
anförts, ännu finnas disponibla 800,000 kronor, skulle det ytterligare anslagsbelopp,
om vilket här är fråga, kunna begränsas till 3,800,000 kronor.

Jag vill emellertid i detta sammanhang beträffande såväl den för
spannmål som den för kraftfoder här föreslagna prisregleringen icke

Importerat

kraftfoder.

Konstgödsel.

Salt fisk.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

underlåta att anmärka, att en väsentlig orsak till de utomordentligt höga
prisen å dessa varor är att finna i de höga fraktsatserna. Då dessa
under hela kriget varit stadda i så gott som oavbruten uppåtgång och
numera nått högre än någonsin förr, finner jag det böra undersökas,
huruvida icke genom särskild överenskommelse med ifrågavarande rederier
eller i annan lämplig ordning åtgärder kunna träffas till fraktsatsernas
nedbringande och därigenom även till minskning av ovannämnda
mycket betydande anslagskrav.

Såsom jag tidigare anfört, har riksdagen å extra stat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag å 4,000,000 kronor för prisregfering under
tiden intill den 1 juli 1917 av chilisalpeter samt superfosfat. Då härmed
avsetts en prisreglering allenast för de kvantiteter av nämnda
gödselmedel, vilka beräknats komma till användning under innevarande
vårsäsong, men jag finner det önskvärt, att en prisreglering jämväl må
ske för de gödselmedel, vilka äro erforderliga för höstbruket, torde härför
särskilt anslag vara av nöden. Den sannolika förbrukningen under
tiden juli—december 1916 av superfosfat torde kunna anslås till omkring
50,000 ton, av chilisalpeter till omkring 3.000 ton och av kalkkväve
till omkring 6,000 ton. Förutsättningen för en beräkning av det
belopp, till vilket en prisreglering av dessa varor kan anslås, måste
vara en någorlunda exakt kännedom om det pris, till vilket de kunna
tillhandahållas konsumtionen under den avsedda perioden. Då härför
emellertid erfordras vissa undersökningar ävensom träffande av överenskommelse
med tillverkarna, respektive importörerna av här ifrågakommande
gödselmedel, har jag föranstaltat om, att underhandlingar i sådant
syfte bragts till stånd mellan å ena sidan representanter för det
allmänna och å andra sidan företrädare för fabrikanter och importörer.
1 avvaktan å att dessa förhandlingar bragts till slut vill jag föreslå, att
det för här ifrågavarande prisreglering nödiga beloppet nu må upptagas
till 3,000,000 kronor.

För att tillgodose landets behov av salt fisk har Kungl. Maj:t vid
olika tillfällen under år 1916 bemyndigat statens livsmedelskommission
att inköpa sådan .vara för statens räkning för att genom de lokala livsmedelsnämnderna
eller andra av kommissionen godkända köpares förmedling
tillhandahållas den svenska konsumtionen. På grund av dylika
bemyndiganden har kommissionen inköpt bland annat 152,177 heltunnor
samt 1,069 halvtunnor islandssill och 9,321 tunnor salt makrill. Då ännu
under mars månad högst väsentliga partier av dessa varor funnos på

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

lager hos livsmedelskommissionen och eu huvudsaklig anledning till, att
de icke funnit avnämare, torde vara att söka i de relativt höga pris,
till vilket varorna inköpts och i förhållande därtill debiterats vid försäljning,
har kommissionen hos mig anmält, att den hade för avsikt
att reducera försäljningsprisen under självkostnaden. Genom en sådan
försäljning beräknades uppstå eu förlust å sillen av 819,000 kronor och
å makrillen av 238,000 kronor eller tillsammans 1,057,000 kronor.

Då det emellertid torde vara möjligt, att icke ens med den av kommissionen
sålunda beräknade prisreduktionen en avsättning i tillräcklig omfattning
av de lagrade varorna kan ernås, vilket emellertid är önskvärt av hänsyn
därtill, att en ytterligare lagring även under nästa konsumtionsår
kan innebära fara för varans försämring, anser jag försiktigheten bjuda,
att här ifrågavarande förlustsiffra beräknas högre. Jag vill av sådan
anledning här upptaga densamma till 1,500,000 kronor.

Det synes mig antagligt, att behovet av salt sill jämväl för nästa
konsumtionsår väsentligen måste tillgodoses genom statsimport. Nu
tillgängliga uppgifter rörande det pris, den under instundande sommar
fångade isländska sillen kan komma att betinga i marknaden, tyda på,
att detta pris icke kan beräknas lägre än till 65 kronor per tunna, fritt
svensk hamn. Priset under åren före kriget för motsvarande vara torde
ha varit omkring 25 kronor. Det synes mig önskvärt, att den synnerligen
betydande prisdifferens, som å denna vara sålunda är att förvänta
för instundande konsumtionsår, i någon mån utjämnas genom tillskott
av statsmedel, och finner jag, att det pris, vilket härigenom är avsett
att ernås, icke gärna bör överstiga dubbla det normala priset eller 50
kronor per tunna. Den härför erforderliga prisregleringen belöper sig
sålunda till minst 15 kronor per tunna. Beräknar man vidare, att årskonsumtionen
av isländsk sill kommer att uppgå till omkring 200,000
tunnor eller omkring hälften av den normala konsumtionen, en uppskattning
som med hänsyn till det gångna årets erfarenheter torde hava
visst fog, skulle en prisreglering av antydda storlek, som omfattade
hela den nu angivna kvantiteten, kräva el t anslagsbelopp av 3,000,000
kronor. Då härigenom emellertid den för prisreglering av den salta
fisken anslagna summan skulle komma att uppgå till ett för detta enda
varuslag relativt allt för högt belopp, finner jag det nödvändigt att låta
den genom detta statstillskott åstadkomna prisregleringen avse allenast
hälften av sist angivna kvantitet eller 100,000 tunnor, varigenom anslagsbeloppet
i denna del komme att begränsas till 1,500,000 kronor.
För vinnande av det med denna prisreglering avsedda syftet torde det
bliva nödvändigt att genom statens livsmedelskommissions och de lokala
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 242 käft. (Nr 282.) 2

Bränsle.

Bränntorv.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

livsmedelsnämndernas försorg sådana anordningar vid försäljning av den
inköpta sillen träffas, varigenom prisregleringen närmast kommer den
mindre bemedlade befolkningen till del. Skulle en prisreglering av vidsträcktare
omfattning anses önskvärd, torde denna lämpligen kunna ske
genom lokalt ingripande med tillhjälp av det särskilda anslag till dyrtidens
lindrande, varom jag samtidigt framställer förslag och vilket är
avsett att utgå till kommunerna såsom bidrag till dessas egna anslag
till samma syfte.

Bland de förnödenheter, vilkas prisökning inom vissa grenar av
folkhushållningen torde hava drabbat synnerligen tungt, är hushållsbränslet,
förnämligast veden. Medan björkveden i genomsnitt å dyrare
orter inom landet under åren före kriget torde ha betingat ett pris av
25 kronor per 3.5 6 kubikmeter, motsvarande en meterfamn om 136
kubikfot, uppgick detta pris under senare delen av förra året till omkring
50 kronor och man lär beräkna, att priset för instundande bränslesäsong
icke kommer att understiga 60 kronor. Vedförbrukningen inom
de orter, där man har att räkna med sistnämnda genomsnittspris, lär
kunna beräknas till omkring 1,500,000 kubikmeter. Då jämväl för denna
vara en prisreglering synes mig önskvärd, men jag av samma skäl, som
anförts i fråga om prisreglering å den salta fisken, icke anser mig
kunna för densamma disponera ett allt för högt belopp, har jag stannat
vid att beräkna den till 10 kronor per 3.5 6 kubikmeter, varigenom sålunda
priset för instundande säsong å de dyrare orterna komme att begränsas
till det dubbla normalpriset, och har tillika utgått från, att denna
reglering icke bör gälla mer än halva den totalkvantitet ved, som där
kan beräknas komma till användning, eller till 750,000 kubikmeter. Det
för dylik prisreglering behövliga beloppet skulle sålunda komma att
uppgå till omkring 2,100,000 kronor. Den ytterligare prisreglering, som
kan bliva av nöden, torde böra ske i samma ordning, som jag antytt ifråga
om den salta fisken.

I skrivelse den 3 mars 1917 har 1916 års torvkommitté framlagt
åtskilliga förslag till bränntorvproduktionens ökande, av vilka ett avser
uppmuntran av småtillverkningen av bränntorv och förmedling genom
livsmedelskommissionens vedbyrå samt länens vedbyråer av den tillverkade
bränntorvens försäljning. Statens livsmedelskommission har i utlåtande
den 16 innevarande april tillstyrkt detta förslag men därjämte framhållit
att, då det för ernående av ett gynnsamt resultat syntes nödvändigt,
att inköpspriset ej kalkylerades alltför lågt, den risk uppstode,

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

■att, för den händelse förhållandena på bränslemarknaden skulle förbättras,
kommissionen kunde å inköpta torvbränslepartier åsamkas icke obetydlig
förlust. Kommissionen har hemställt, att staten måtte ikläda sig dylik
eventuell förlust. Då den föreslagna förmedlingen av bränntorv synes
böra komma till stånd samt den av kommissionen framhållna risken ju
finnes och jag anser det riktigt, att staten åtager sig densamma, bör
den nu tagas i beräkning. Beloppets beräknande är synnerligen svårt.
Kommittén har räknat med en torvkvantitet av 50,000 ton å 20 kronor
per ton. Ifall detta pris antages sänkt med 4 kronor, skulle förlusten
uppgå till 200,000 kronor. Jag anser detta belopp nu kunna förslagsvis
beräknas.

I fråga om de kostnader i samband med folkhushållningskommissionens
verksamhet, vilka kunna komma i fråga att ersättas av medel,
som anvisas till åtgärder i prisreglerande syfte, vill jag meddela följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 september 1916 har redan
från början förutsatts, att kostnaden för kommissionen och regleringsverksamheten,
åtminstone i huvudsak, skulle kunna bestridas av till
kommissionen inflytande inkomster. Sålunda bestridas kostnaderna för
sockerregleringen av de lösenavgifter, som erläggas för meddelade bevis
om godkännande av vissa rekvisitioner av socker (för industriellt bruk
och restauranger). Under den tid mältningsregleringen pågick bestredos
dess kostnader av lösenavgifter för tillstånd att använda spannmål till
mältning. För handelsavdelningens verksamhet med regleringen av
kaffe, gryner och andra varor är för de partier, som utförsäljas av kommissionen,
åsatt ett försäljningspris så tillmätt, att kommissionens alla
kostnader för denna verksamhet bliva fullt betäckta. För dessa delar
av konsumtionsregleringens kostnader lära därför inga som helst bidrag
av statsmedel bliva erforderliga, utan torde i stället komma att uppstå
ett överskott på ett eller annat 100,000-tals kronor, vilka medel närmast
torde böra tagas i anspråk för täckandet av eventuellt uppstående underskott
på andra delar av kommissionens verksamhet.

Vad vidare beträffar det ekonomiska resultatet av kommissionens
huvuduppgift, brödsädsregleringen, hava förhandsberäkningarna även för
denna g|tt därpå ut, att regleringsverksamheten skulle i huvudsak bära
sig själv, d. v. s. bestridas av till kommissionen inflytande inkomster.

Staten skulle dock alltid få vidkännas de betydliga utgifter, som
föranledas av den importerade spannmålens tillhandahållande för ett till
30 kronor nedsatt pris, för vilken beräknade statsutgift jag nyss
redogjort.

Prisregleringskostnader
i samband
med
folkhushållningskommissionens

verksamhet.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

Vid uppgörande av förhandsberäkningarna för brödsädsregleringens
genomförande hade man emellertid att räkna med flera ovissa faktorer
såväl å inkomst- som utgiftssidan, vadan dessa beräkningar måste bliva
i hög grad approximativa. Kommissionen förutsatte ock vid dessa beräkningars
framläggande, att desamma, sedan verksamheten kommit i
gång och nödig erfarenhet vunnits, skulle tid efter annan få jämkas
samt eventuella kostnadsökningar täckas genom antingen jffterligare
höjning av mjölpriset eller direkta anslag av statsmedel. För min del
anser jag, att den förstnämnda utvägen icke bör komma i fråga, utan
torde, i den mån kostnaderna för kommissionens verksamhet icke kunna
bestridas av de till kommissionen inflytande inkomster med bibehållande
av de nu gällande mjölprisen, ett eventuellt underskott böra täckas
genom direkt anslag av statsmedel.

Huruvida något sådant kan komma att bliva behövligt, kan emellertid,
enligt vad kommissionen meddelat, icke ännu med någon större
grad av säkerhet beräknas. A ena sidan hava nämligen, sedan de
första kostnadsberäkningarna verkställdes, tillkommit ett par synnerligen
stora utgiftsposter, till vilka hänsyn då ej blivit tagna, och vilka,
enligt kommissionens mening, även om man då haft kännedom om
deras behövlighet, näppeligen bort, åtminstone icke i sin helhet, täckas
direkt av konsumenterna, d. v. s. av kommissionens inkomster av regleringen.
Den ena av dessa utgiftsposter avser den ersättning av statsmedel,
som i samband med regleringens genomförande ställts i utsikt
för täckande av en del av de kostnader, vilka åsamkas vederbörande
kommuner genom det arbete, som måst åläggas dem för brödsädsregleringens
genomförande, i första hand med tillsynen och skötseln av de
s. k. självhushållen. Ehuru kommissionen ännu icke kunnat uppgöra
någon exakt beräkning över de bidrag, som i sådant avseende böra
utgå till de olika kommunerna, har kommissionen dock anmält, att,
såvitt nu kan bedömas, ett belopp av minst 750,000 kronor, att fördelas
i huvudsak på landskommunerna med växlande belopp allt efter
omfattningen och beskaffenheten av deras arbeten, bör bliva tillfyllest.

1 samband därmed har kommissionen emellertid också anmält, att
ett ungefär lika stort belopp, eller inemot 750,000 kronor, lärer bliva
behövligt för beredande av ersättning till de kronoombud, som jämlikt
regleringsplanen förordnats av vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande,
i regel ett i varje kommun, med uppgift att i avseende å
brödsädsregleringen såväl bevaka kronans rätt som även biträda den
kommunala nämnden i dess arbete. Med den omfattning dessa kronoombuds
arbete, mot vad man ursprungligen beräknat, redan fått och

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 282.

iiven i fortsättningen kommer att få, och då med de knappa brödsädstillgångar,
som stå oss till buds, synnerlig vikt, icke minst vid den
slutliga kontrollen av alla angivna deklarationers riktighet och samtliga
beslagtagna förråds framskaffande och tillvaratagande, måste ligga uppå,
att varje kronoombud med allvar och energi fullgör sitt ansvarsfulla
uppdrag, har det synts högeligen önskvärt samt med billighet överensstämmande,
att även kronoombuden beredes skälig ersättning av statsmedel.
För detta ändamål ävensom eventuellt för en ökning av den beräknade
ersättningen till de kommunala myndigheterna erfordras ytterligare
ett belopp av sammanlagt 750,000 kronor.

Uteslutet är emellertid icke, att hela eller åtminstone en väsentlig
del av dessa tidigare ej beräknade merkostnader kunna komma att täckas
av de till kommissionen inflytande inkomster. På kommissionens hittillsvarande
verksamhet för brödsädsregleringen har nämligen uppstått
ett icke oväsentligt överskott till följd därav, att tillgången på den dyrare
importerade spannmålen varit mindre och sålunda inblandningsprocenten
av sådan även varit mindre än tidigare beräknats. Detta
överskott minskas emellertid i samma mån de inköpta, men till riket
ännu ej importerade spannmålspartierna inkomma och ingå i förmalningen.
Likaså lärer med säkerhet den beslagtagna vårsädens förmalning
tillsammans med rågen, på grund av den o förras mindre utmalningsprocent,
komma att minska detta överskott. A andra sidan räknar kommissionen
alltjämt med att även i fortsättningen kunna göra avsevärda
besparingar i de beräknade utgifterna och sålunda höja sina inkomster,
nämligen genom transportkostnadernas minskande och ökad utmalningseffektivitet
hos de kvarnar, som av kommissionen anlitas.

Åven om sålunda ett så stort tillskott av statsmedel sannolikt icke
bliver av nöden, anser jag likväl försiktigheten bjuda att beräkna ett
anslag av 1,500,000 kronor bliva erforderligt till beredande av ersättning
till dels kommuner och dels kronoombud för deras arbete med
brödsädsregleringens genomförande.

En uppgift, som i dagarna anförtrotts folkhushållningskommissionen
och för vilken någon kostnadsberäkning ännu icke hunnit av kommissionen
uppgöras, är den, som avser åtgärder för anskaffande av
potatis. I samband därmed har Kungl. Maj:t, i anledning av kommissionens
förslag, medgivit, att ett belopp av intill 300,000 kronor finge
av kommissionen disponeras för att bereda ersättning till de hushållningssällskapens
utsädesnämnder och lokala livsmedelsnämnder, vilka,
på av kommissionen fastställda villkor, utförsälja utsädespotatis till lägre
pris än sitt eget inköpspris. Uteslutet är ju icke, att detta belopp kan

Sammanfatt ning.

14 Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 282.

behöva något ökas, liksom även att kommissionens övriga utgifter för
denna del av dess verksamhet icke kunna helt täckas av dess inkomster. Vid
en förhandsberäkning av dessa kostnader anser jag mig därför, i saknad
av närmare hållpunkter för deras bedömande, böra föreslå, att ett belopp
av 500,000 kronor beräknas för statsåtgärder för tillhandahållande av
potatis, och särskilt av utsädespotatis till billigare pris.

Sammanfattas de prisregleringsbelopp, för vilkas beslutade eller
beräknade användning jag nu redogjort och vilka icke utgått av tonnageavgiftsmedlen
eller särskilda av riksdagen anvisade medel, erhålles
följande tablå:

Av riksdagen redan anvisade medel till prisregleringar:

Konstgödsel......................................... kronor 4,000,000

Majsfrakter......................................... » 190,000 kronor 4,190,000.

I särskild proposition av riksdagen äskade medel:

Potatistorkerier ..................................................................... » 750,000.

Föreslagna nya prisregleringar:

Importerad spannmål........................ kronor 8,000,000

» 3,800,000

» 3,000,000

» 3,000,000

» 300,000

» 2,100,000

)> 200,000

)> 500,000

» 1,500,000 kronor 22,400,000.

Summa kronor 27,340,000.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder i prisreglerande syfte beräkna utom huvudtitlarna ett belopp
av 24 miljoner kronor. Av detta belopp har riksdagen redan anvisat dels
förenämnda 4,190,000 kronor och dels 4,000,000 kronor såsom under -

Kraftfoder..................

Konstgödsel......................................

Salt fisk...............................................

Ved, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 9 januari 1917 ..................

Ved, ytterligare ...............................

Bränntorv ...........................................

Potatis...................................................

Vissa kostnader för brödsädsregleringen.
..............................................

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 282.

stöd åt bostadsbyggnadsverksamheten i riket. Då dessa bägge belopp
jämte det särskilt begärda anslaget å 750,000 kronor till potatistorkerier
tillhopa utgöra 8,940,000 kronor, återstår av det beräknade beloppet
15,060,000 kronor. Denna summa understiger med 7,340,000 kronor
den totalsumma av 22,400,000 kronor, till vilken de föreslagna nya
prisregleringarna nu beräknats uppgå, och anslagsbeloppet bör därför
ökas därmed. Chefen för finansdepartementet har meddelat mig, att
han har för avsikt att med det snaraste anmäla frågan om motsvarande
höjning å riksstatens inkomstsida.

Jag vill framhålla, att de nu meddelade framtidsberäkningarna
naturligtvis kunna av oförutsedda anledningar komma att överskridas
samt att de icke i alla avseenden kalkylerats för hela nästa konsumtionsår.
Ingen prisreglering är heller beräknad för annan utländsk spannmål än
sådana partier, som redan inköpts och inlastats, eller för annat utländskt
kraftfoder än det, som inköpts och för vilket tonnage anskaffats. Då
sålunda i allt fall de nu kalkylerade beloppen kunna komma att visa
sig otillräckliga samt nya prisregleringsbehov kunna uppstå, vilka måste
tillgodoses, bör det behövliga anslaget erhålla naturen av förslagsanslag.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vidtagande i huvudsaklig överensstämmelse med ovan
angivna grunder av åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål,
kraftfoder, konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för
bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till oförutsedda
utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av 22,400,000 kronor ävensom medgiva, att Kungl.
Maj:t må därav under innevarande år låta av tillgängliga medel utanordna
erforderligt belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall och förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga .. . till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.