Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
13
Nr 280-
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda
dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.; given Stockholms
slott den 23 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
att
till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa
m. fl. på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst 15,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis
av tillgängliga medel utanordna beloppet.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alexis Hammarström.
14
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
Täckande av
brist i den
beräknade
inkomst- och
utgiftsstaten
för år 1917
för den med
drottning
Sofias stiftelse
förenade
vårdanstalten
för blinda
dövstumma
och blinda
sinnesslöa
m fl.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde:
I underdånig skrivelse den 26 februari 1917 har styrelsen för drottning
Sofias stiftelse hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av tillgängliga
medel tillerkänna nämnda stiftelse ett extra understöd av intill 20,000
kronor till täckande av brist i den beräknade inkomst- och utgiftsstaten
för stiftelsen för år 1917 ävensom medgiva, att av nämnda understöd
finge utbetalas 10,000 kronor efter den 1 maj och återstoden efter den
1 november^sagda år.
Innan jag närmare redogör för denna ansökning, torde jag böra
erinra om de understöd av statsmedel, som för närvarande utgå till den
Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 280. 15
med nämnda stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och
blinda sinnesslöa in. d.
Enligt beslut av 1908 års riksdag och nådigt brev den 13 juni
samma år äger anstalten uppbära ett årligt understöd av 500 kronor för
varje vid årets början i anstalten — i skola och arbetshem — intagen
blind dövstum elev, som är mottaglig för undervisning. Vidare åtnjuter anstalten
på grund av 1908 års riksdags beslut och i enlighet med nu gällande
kungörelse i ämnet den 8 oktober 1915 ett understöd av högst 125 kronor
för iästermin för varje i anstaltens skolhem vid terminens början intagen
blind sinnesslö elev, som i anstalten eller på dess bekostnad njuter underhåll,
och av högst 62 kronor 50 öre för varje annan i anstalten intagen
blind sinnesslö elev, som från lästerminens början deltagit i undervisningen.
Jämlikt beslut av 1914 års senare riksdag samt sistnämnda kungörelse
äger anstalten därjämte åtnjuta ett årligt understöd av högst 250 kronor
för varje i anstaltens arbetshem intagen blind sinnesslö elev. Slutligen
utgår från och med år 1904 till anstalten, jämlikt beslut av 1903 års riksdag
och i enlighet med nu gällande kungörelse i ämnet den 8 oktober
1915, statsunderstöd halvårsvis med högst 125 kronor för en var av det
antal obildbara sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår vårdats å anstalten och vilkas behov av vård därstädes blivit prövat
av anstaltens läkare eller vederbörande inspektör, samt utan hänsyn till
de vårdades ålder.
Om å anstalten intagen blind dövstum eller sinnesslö enligt lagen
den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring tillerkänts pensionstillägg
eller understöd, vilket anstalten enligt 9 § samma lag äger uppbära,
skall dock, enligt 1915 års riksdags beslut, understödet minskas med ett
belopp, motsvarande vad enligt nämnda lag å staten belöper av kostnaden
för ifrågavarande pensionstillägg eller understöd, eller, där statsunderstödet
till beloppet ej överstiger statens andel av berörda kostnad, icke till
någon del utgå.
För ar 1916 har anstalten för nu nämnda kategorier av skyddslingar
uppburit sammanlagt 41,057 kronor 60 öre, därav 8,945 kronor 10 öre
för blinda dövstumma, 17,875 kronor för blinda sinnesslöa och 14,237
kronor 50 öre för obildbara sinnesslöa.
Vidare anser jag mig böra erinra därom, att den verksamhet, som
nu utövas av förutnämnda stiftelse, framdeles kommer att övertagas av
staten. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition nr 195)
beslöt nämligen 1914 års senare riksdag att för anordnande genom statens
försorg av nödig anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte upprätta en
för ändamålet erforderlig vårdanstalt samt beviljade för uppförande av
därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar å ett av Lunds
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
stad erbjudet tomtområde ett anslag av 521,000 kronor, varav på extra
stat för år 1915 anvisades ett belopp av 150,000 kronor. Därjämte bemyndigade
riksdagen Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten
trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning
Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens dåvarande
tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande av de
särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente
eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar
därav.
Sedermera har 1916 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t, efter
det överintendentsämbetet i skrivelse den 29 februari 1916 gjort underdånig
framställning i ämnet, utöver det för ändamålet redan beviljade anslaget
av 521,000 kronor, beviljat ytterligare ett belopp av 47,350 kronor
för uppförande, med vissa avvikelser från förut framlagd plan, av ovannämnda
byggnader.
Uti innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under
åttonde huvudtiteln, punkten 212, föreslagit riksdagen att av de till uppförande
av byggnader för en vårdanstalt, avsedd för blinda med komplicerat
lyte, redan beviljade anslagen å tillhopa 568,350 kronor anvisa på
extra stat för år 1918 ett belopp av 100,000 kronor, men har riksdagen
ännu icke fattat beslut i anledning av nämnda förslag.
Ovisst är emellertid, huru snart sagda byggnader kunna komma till
stånd. Sedan Kungl. Maj:t den 4 augusti 1916 uppdragit åt överintendentsämbetet
att gå i författning om utförande av byggnadsarbetet och
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län på anmodan av ämbetet införskaffat
anbud för verkställande av nämnda arbete, har det enligt ämbetets uppgift
i skrivelse den 28 februari 1917 visat sig, att ett ytterligare tilläggsanslag
av 350,750 kronor skulle vara erforderligt för att omedelbart kunna
igångsätta arbetet. Ämbetet har emellertid funnit, att de ökade kostnaderna
under nuvarande förhållanden, då material- och arbetspriser oavlåtligt
stiga utan några som helst beräkneliga grunder, icke med säkerhet
skulle stanna vid nyssnämnda belopp och därför ansett det skäligen lönlöst
att för närvarande hos Kungl. Maj:t göra framställning om beredande
av tilläggsanslag, vilket tilläggsanslag man redan nu kunde förutse icke
skulle visa sig tillräckligt, när arbetet nästa gång komme att utbjudas på
entreprenad. På grund härav har ämbetet, ehuru ämbetet till fullo insåge
de betydande svårigheter, med vilka de personer, som ledde anstalten
i fråga, hade att kämpa i de otillfredsställande lokaler, vilka för närvarande
stode till buds, i förberörda skrivelse hemställt om anstånd med
uppförandet av ifrågavarande byggnader, tills stadgade förhållanden in
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280. 17
trätt i byggnadsyrket. Denna hemställan har Kungl. Makt den 30 mars
1017 bifallit.
Beträffande drottning Sofias stiftelse tillåter jag mig i övrigt hänvisa
till den omfattande utredning, som finnes intagen i Kungl. Maj:ts förenämnda
proposition nr 195 till 1914 års senare riksdag.
Ytterligare tillåter jag mig erinra, att riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning, för vartdera av åren 1916 och 1917
till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. anvisat på extra
stat ett anslag av 5,000 kronor. Under åttonde huvudtiteln, punkten
213. i årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att ytterligare för samma ändamål anvisa på extra stat för år 1918 ett
förslagsanslag av 5,000 kronor. Sistnämnda framställning har dock ännu
icke varit föremål för riksdagens prövning.
•lag övergår nu till styrelsens ovannämnda ansökning av den 26
februari 1917. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört följande:
Under det sista året hade de rådande svåra dyrtidsförhållandena, som snart sagt
dag från dag fortfarande stegrades, även inom drottning Sofias stiftelse varit orsak till
ieke så litet bekymmer och krävt mycken omtanke, för att utgifterna om möjligt icke
skulle bliva större än inkomsterna. Vid 1916 års början hade funnits ett överskott av
2,391 kronor och under samma år hade anstalten haft glädjen få mottaga en opåräknad
gåva av 5.000 kronor från fru Maria Ekmans stärbhus, jämte löfte att samma
belopp skulle komma anstalten till del även under år 1917. Tack vare den nu nämnda
gavan och det vid årets början befintliga överskottet hade, trots de oerhört stegrade
levnadsomkostnaderna, utgifterna icke överstigit inkomsterna under år 1916, men då
nu förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1917 — grundade på dels beräknade
inkomster, dels stegringen av utgifterna under de 2 sistförflutna åren, dels ock nödig
hänsyn till den alltjämt fortgående stegringen — uppgjorts, visade det sig, att utgifterna
efter den gjorda beräkningen med visshet komme att överstiga inkomsterna
med åtminstone 15,000 kronor. I det uppgjorda förslaget hade beräknats eu förhöjning
i utgifterna för år 1916 för bränsle av cirka 25 %, för kosthåll 16 %, för tvätt
och renhållning 5 %, för beklädnad 8 %, vilka förhöjningar under de rådande förhållandena
icke torde kunna anses för höga.
Däremot hade intet som helst dyrtidstillägg åt den vid anstalten anställda personalen
beräknats, dels emedan de alla utom föreståndarinnan och gårdskarlen åtnjöte
naturaförmåner (innefattande möblerad bostad, värme, lyse och full kost, sedan gammalt
beräknade till respektive 600, 500 och 450 kronor för olika grupper av personal), dels
oek därför att alla lärarinnor, vilkas kontanta löner förut varit alldeles för låga, från och
med år 1916 — med delvis retroaktiv verkan för år 1915 — fått sina löner väsentbgt
höjda. Kunde dyrtidstillägg få utgå även för denna personal med sitt under svåra
forhållanden tunga arbete, borde de måhända beräknas efter 10 % av den kontanta
lönen för dem, som åtnjöte naturaförmåner, samt efter 15 % för dem, som icke åtnjöte
sådana.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 240 käft. (Nr 279—280.) 3
Frams: filning
av styrelsen
för
drottning
Sofias
stiftelse.
18
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
I så fall borde beräknas ytterligare 2,965 kronor därtill utöver de förut nämnda
15,000 kronor — tillhopa 18,000 kronor — samt för att kunna täcka eventuellt ännu
större prisstegring, särskilt å bränsle, högst 20,000 kronor.
Vad de beräknade inkomsterna beträffade, funnes icke någon annan utväg att höja
dem, än att staten trädde hjälpande emellan.
Anstalten drottning Sofias stiftelse intoge vid jämförelse med alla andra anstalter
för abnorma fullkomligt en särställning: riksdagen hade redan år 1914 i enlighet
med Kungl. Maj:ts nådiga förslag beslutat, att staten helt skulle övertaga anstalten,
som skulle bliva en statens uppfostringsanstalt för blinda med komplicerade lyten, så
snart de för anstaltens behov nödiga byggnaderna hunnit uppföras. Riksdagen hade
samtidigt anvisat medel till sådana byggnaders uppförande, som beräknats vara färdiga
år 1916, så att statens övertagande av anstalten då hade kunnat ske °— men så hade
kriget brutit ut. De planerade byggnaderna existerade ännu blott på papperet. Anstalten
arbetade och utvecklades ar från år, vilken utveckling vore ett bevis för dess
berättigade existens — men den arbetade under i flera avseenden ytterst bekymmersamma
förhållanden. De olämpliga, trånga och på stora avstånd spridda lokalerna
krävde en ytterst dyrbar och svårskött administration såsom till exempel med uppdelande
av hushållet på 4 olika kök, med allt vad därav följde. Kostnaderna för anstaltens
drift bleve därför högre än under normala lokalförhållanden vore nödigt, förutom att
anstaltens verksamhet härav försvårades och fördyrades. Kostnadsfrågan vore dock den,
som utan uppskov måste lösas, om anstaltens verksamhet skulle kunna uppehållas, till
dess staten kunde övertaga densamma.
Anstaltens ekonomiska ställning vore redan förut bekymmersam, emedan anstalten
saknade rörelsekapital för de löpande utgifterna. Årsavgifterna för eleverna inflöte
i allmänhet under januari—april och juli—oktober, men statsunderstödet, som anstalten
vore berättigad till och som utgjorde en så väsentlig del av dess inkomster, utbetalades
i allmänhet först vid slutet av det hal var, för vilket det vore avsett. Det brukade
därför i maj—juni och november—december vara förenat med de största svårigheter
för anstalten att lösa den ekonomiska frågan, till dess statsunderstödet
utbetalades. Hade detta förut medfört bekymmer, så torde det ekonomiska tillståndet
kanske redan i april komma att förorsaka ännu större oro och bekymmer, enär de
beräknade inkomsterna av elevavgifterna för det första halvåret då redan torde vara
förbrukade.
Vid ansökningen voro fogade dels sammandrag av anstaltens räkenskaper
för år 1916, utvisande en behållning vid sagda års slut av
692 kronor 24 öre, dels ett av anstaltens föreståndarinna upprättat förslag
till inkomst- och utgiftsstat för anstalten för år 1917, enligt vilket
beräknats, att under sistnämnda år en brist skulle uppstå å 15,000 eventuellt
20,000 kronor.
Över denna ansökning hava folkskolöverstyrelsen och statskontoret
respektive den 14 och den 23 mars 1917 avgivit infordrade utlåtanden.
lersköl- Folkskolöverstyrelsen har därvid tillstyrkt förslag till riksdagen om
»rwstTreisen. beviljande på extra stat för år 1918 av ett förslagsanslag å högst 17,000
kronor till täckande av den motsedda bristen. Som skäl härför har överstyrelsen
anfört:
19
Kungl. MajUs Nåd. Proposition JVr 280.
Överstyrelsen ville till eu början erinra om, hurusom genom den utredning rörande
. sagda stiftelse och den av densamma uppehållna vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte, vilken lämnats av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga,
påvisades, med vilka stora ekonomiska svårigheter ifrågavarande anstalt haft att
arbeta under utförandet av sin betydelselulla verksamhet. Då denna verksamhet vore
att anse som en statsangelägenhet, hade de sakkunnigas förslag gått ut på att staten
skulle övertaga densamma. Genom proposition till 1914 års senare riksdag hade Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen dels att anvisa medel för uppförande av erforderliga byggnader
till beredande av anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte, dels att bemyndiga
Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten trädde i verksamhet,
för statsverkets räkning övertaga den av drottning Sofias stiftelse bedrivna verksamheten
och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens tillgångar under utfästelse
å statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som
innehölles i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fastade vid sagda tillgångar
eller särskilda delar därav.
Riksdagen hade också fattat beslut i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Förhoppning
hade förefunnits, att de för verksamheten behövliga byggnaderna skulle
varit färdiga att tagas i bruk under år 1916, vid vilken tidpunkt staten sålunda skulle
övertagit stiftelsens verksamhet. Genom kända förhållanden hade emellertid denna
förhoppning omintetgjorts, i det att byggnadsarbetet uppskjuta och därmed tidpunkten
för anstaltens överlämnande åt staten framflyttats. Givetvis hade stiftelsens ekonomiska
ställning härigenom ytterligare försvårats, och den lindring däri, som beretts
genom riksdagsbesluten av åren 1915 och 1916 om anvisande av ett årligt belopp av
5,000 kronor till förhyrande av lokaler för anstalten, hade ej kunnat vara tillfyllest,
för att verksamheten med de medel, som stode stiftelsen till buds, skulle kunna
uppehållas utan allt för stora svårigheter. Dessa svårigheter hade än mera ökats på
grund av de starka prisstegringar i snart sagt alla hänseenden, som under den senaste
tiden ägt rum.
Det av stiftelsens styrelse i nu angivna ansökning överlämnade förslaget till stat
för år 1917 visade också, att en högst betydlig brist vore att förvänta för nämnda år.
Då det icke torde bliva möjligt att på enskild väg anskaffa de medel, som skulle erfordras
för täckande av denna brist, och stiftelsen ej heller ägde några särskilda tillgångar,
vilka skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet, syntes ingen annan utväg
återstå, än att staten trädde hjälpande emellan. Det syntes ock överstyrelsen vara
med billighet överensstämmande, att staten vidkändes de ökade utgifter för anstalten,
som föranleddes av den rådande dyrtrden. I princip hade genom riksdagens beslut
fastslagits, att vården om de blinda med komplicerat lyte vore en statsangelägenhet,
och staten kunde i viss mån därmed anses hava åtagit sig att tillse, att den anstalt,
som för närvarande hade denna vård sig anförtrodd, erhölle tillräckliga medel för
verksamhetens bedrivande, intill dess staten kunde övertaga densamma. Överstyrelsen
förutsatte, att för beredande av härför erforderliga medel framställning måste ske till
riksdagen.
Såsom överstyrelsen tidigare vid olika tillfällen, såsom i fråga om folkskoleseminarierna
och blind anstalten å Tomteboda, haft anledning framhålla, funne överstyrelsen
riktigast, att da brist, som borde täckas med statsmedel, med full visshet kunde förutses
komma att uppstå, medel för dess täckande äskades av riksdagen redan innan
det år, under vilket bristen väntades uppkomma, gått till ända och bristen alltså kunde
till beloppet noga angivas. De olägenheter, ett uppskov med bristens täckande kunde
Statskontoret.
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
föranleda, hade av överstyrelsen i berörda sammanhang påvisats. Och det syntes uppenbart,
att sagda olägenheter skalle i det fall, varom här vore fråga, komma att i så
mycket högre grad göra sig gällande, som bristen på rörelsekapital för anstaltens verksamhet
redan tidigare vållat avsevärda svårigheter. Överstyrelsen ansägeisig därför
böra tillstyrka, att framställning i ämnet gjordes redan till innevarande års riksdag.
Bristen beräknades av styrelsen till 15,000 kronor eller, om hänsyn toges till
sannolika ytterligare prisstegringar, till 17,000 kronor, vartill skalle komma ett belopp
av omkring 3,000 kronor, därest dyrtidstillägg enligt vissa grunder skulle utgå till
den vid anstalten anställda personalen, sålunda sammanlagt ett beräknat anslagsbehov
av i runt tal 20,000 kronor för år 1917.
Mot de kostnadsberäkningar, som läge till grund för det uppgjorda statförslaget,
hade överstyrelsen icke funnit skäl till anmärkning.
Ehuruväl överstyrelsen behjärtade det behov av dyrtidstillägg, som kunde förefinnas
för anstaltens personal, som så länge arbetat med erkänt ringa avlöning, funne sig
överstyrelsen dock näppeligen kunna tillstyrka bifall till styrelsens ansökan i denna
del, då, efter vad som upplysts, större delen av personalen in natura åtnjöte förmånen
av fri kost och bostad och de vid anstalten verkande lärarinnorna redan fått sina löner
betydligt förhöjda.
Det kunde då bliva fråga om, huruvida det erforderliga understödet borde beräknas
till 15.000 kronor eller till 17.000 kronor. Överstyrelsen funne det med hänsyn
till de alltjämt pågående prisstegringarna säkrast att räkna med det högre beloppet.
Därest anslag beviljades, torde rätt böra utverkas för Kungl. Maj:t att efter framställning
av stiftelsens styrelse förskottsvis av tillgängliga medel utanordna den del
av beloppet, som kunde erfordras.
Statskontoret har i ämnet yttrat följande:
Under år 1916 hade av åtskilliga institutioner gjorts framställningar om statsanslag
för täckande av motsedda brister för dels är 1916 och dels år 1917; och statskontoret
hade ansett sig då böra tillstyrka dessa framställningar endast så vitt an
ginge
år 1916. o
I nu föreliggande fall vore blott fråga om täckande av brist för ar 1917; och
då denna numera torde låta sig med ganska stor säkerhet beräknas samt, såsom folkskolöverstvrelsen
framhölle, det torde få anses såsom en statsangelägenhet, att ifrågavarande
anstalt, intill dess den kunde helt av staten övertagas, erhölle tillräckliga
medel för verksamhetens bedrivande, hade statskontoret ej något att erinra mot att
anslag till bristens täckande hos riksdagen äskades. Detta anslag syntes emellertid
böra °begränsas till det oundgängligen nödvändiga och alltså kunna stanna vid det
lägre av de båda av överstyrelsen alternativt ifrågasatta belopp, dier 15,000 kronor.
Enligt överstyrelsens förslag skulle anslaget anvisas å 1918 ars riksstat, med rätt
för Kungl. Magt att redan under innevarande år förskottsvis av tillgängliga medel
disponera erforderlig del av beloppet. o
Då beloppet torde bliva i sin helhet erforderligt redan under år 1917,.finge statskontoret,
under åberopande av vad kassaförlagskommitten i sitt nyligen avgivna betänkande
föreslagit i fråga om undvikande av förskott å anslag i nästföljande ars
riksstat, i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå
riksdagen att å en tilläggsstat för år 1917 bevilja ett extra anslag å 15,000 kronor
för täckande av den ifrågavarande bristen; och tilläte sig statskontoret därvid
21
Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 280.
att jämväl hänvisa till berörda kommittés uttalande om att å en dylik tilläggsstat ett
utgiften motsvarande belopp borde under någon lämplig titel upptagas även å tilläggsstatens
inkomstsida. h
I likhet med folkskolöverstyrelsen och statskontoret anser jag det vara
en statsangelägenhet, att ifrågavarande anstalt, intill dess deiT kan helt
övertagas av staten, erhåller tillräckliga medel för verksamhetens bedrivande
och att anslag till täckande av den brist, som nu kunnat beräknas uppstå
under år 1917, därför äskas hos riksdagen. Beträffande anslagets storlek
ansluter jag mig till statskontorets förslag och anser således, att sagda
anslag bör bestämmas till 15,000 kronor. Vad åter angår statskontorets
förslag . att ifrågavarande anslag i anslutning till vad kassaförlagskommittén
i sitt betänkande föreslagit skulle upptagas å en tilläggsstat för år
1917, synes det mig för närvarande icke vara lämpligt att genom inslående
på denna väg i viss mån föregripa det beslut, som efter det ytterligare
utredning blivit förebragt, kan komma att fattas av Kungl. Maj:t
och riksdagen med anledning av kommitténs förslag. Och detta så mycket
hellre som det nu ifrågavarande anslaget är relativt föga betydande samt
ett flertal anslag redan blivit av riksdagen uppförda å 1918 års riksstat,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år utanordna angivna
belopp. Anslaget, som torde böra erhålla karaktären av »förslagsanslag
högst», synes därför böra uppföras på extra stat för år 1918,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis av
tillgängliga medel utanordna beloppet.
I statsverkspropositionen till 1917 års riksdag har intet anslagsbelopp
tagits i beräkning till täckande av ifrågavarande brist. Medel för ändamålet
torde emellertid bliva tillgängliga, därest riksdagen bifaller de framställningar
angående nya inkomster av skattemedel m. m., varom Kungl.
Maj:t fattat beslut den 9 sistlidne mars på föredragning av dåvarande
chefen för finansdepartementet.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till täckande av brist i 1917 års stat för den
med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. på
extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst
15,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna beloppet.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 240 höft. (Nr 279—280.) 2
Departe mentschefen -
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall; och skulle proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Floren.
t
Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.