Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278.
1
Nr 278.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen avgående beredande
av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott;
given Stockholms slott den 16 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
dels att, utöver det belopp av intill 296,000 kronor jämte erforderliga
medel för gäldande av viss ränta, som år 1916 anvisats till restaurering
av Ulriksdals slott, för samma ändamål må av djurgårdskassans överskottsmedel
användas ytterligare ett belopp av 97,050 kronor ävensom,
i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad
till gäldande av ränta därå kan erfordras,
dels ock, med ändring i så måtto av vad år 1916 beslutits i fråga
om det högsta belopp, vilket årligen må för ändamålet användas, att
av för berörda kassas år 1916 samt nu ytterligare anvisade överskottsmedel
må från och med år 1918 under erforderlig tid användas högst
35,000 kronor för varje år.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Conrad
Carleson.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 239 käft. (Nr 278.)
1
2
Kungl. Maj;t» Nåd. Proportion Nr 278.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern SWARTZ,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde:
Riksdagen beslöt år 1916, att till gäldande av kostnaderna för utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten hos
överintendentsäm betet greve S. Cronstedt upprättat förslag med däri av
överintendentsämbetet föreslagna jämkningar, av vissa restaureringsarbeten
å Ulriksdals slott intill ett belopp av 296,000 kronor ävensom till gäldande
av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet
upplånats, finge av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under erforderlig
tid, räknat från och med år 1916, användas ett belopp av
högst 30,000 kronor.
Härefter uppdrog Kung]. Maj:t den 30 juni 1916 åt överintendentsämbetet
att i samråd med riksmarskalksämbetet låta, i huvudsaklig
8
Kungl. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 278.
överensstämmelse med förenämnda jämkade förslag, utföra de däri angivna
restaureringsarbeten å Ulriksdals slott för en kostnad av högst
det anvisade beloppet.
Sedan de ifrågavarande arbetena igångsatts, har överintendentsämbetet
i skrivelse den 13 februari 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen medgiva, att för arbetenas i fråga utförande
må av djurgårdskassans överskottsmedel användas ett belopp av ytterligare
97,050 kronor jämte viss ränta.
Såsom skäl för denna hemställan har ämbetet anfört följande:
»Sedan de ifrågavarande arbetena igångsatts har det visat sig, att den beräknade
kostnadssumman icke är tillräcklig för förslagets genomförande. Anledningen
härtill är först de alltjämt med på förhand oberäkneliga belopp stigande prisen å
material och arbetskostnader, men såsom en bidragande orsak framstår även den
omständigheten att slottet ifråga befann sig i ett vida sämre skick än man kunnat
förutse, innan restaureringsarbetena påbörjades. Enligt av greve Cronstedt till
ämbetet avlåten skrivelse den 5 innevarande februari skulle på därför andragna,
av ämbetet biträdda skäl för genomförandet av förslaget erfordras ett belopp av
ytterligare 97,050 kronor.»
Den av överintendentsämbetet omförmälda skrivelsen från greve
Cronstedt är av följande lydelse:
»Till kungl. överintendentsämbetet.
Beträffande reparationsarbetena vid Ulriksdals slott får undertecknad vördsamt
anföra följande.
Vid infordrandet av anbud å värmeledning samt vatten- och avloppsledningar
visar det sig, att oaktat icke värmeledningen genomföres till hela sin utsträckning,
dessa poster draga en ökad kostnad, utöver de beräknade, kronor 56,000, med
kronor 27,800 enligt följande tablå:
Värmeledning, A. B. Calor, kontrakt................kronor 42,500: —
Vatten och avlopp, Ax. Sjögren, kontrakt’.............. » 29,135: —
Ritningar och tillsyn av dessa arbeten............... » 6,000: —
Oförutsedda utgifter, tillägg och förändringar........... » 6,165: —
Summa kronor 83,800: —
Beräknade kostnader i ett för allt................. . » 56,000: —
Merkostnad utöver de beräknade . ..................kronor 27,800: —
För att möta denna ökade kostnad skulle inskränkningar få göras från den
antagna planen för reparationsarbetena. Men förhållandena äro dock tyvärr för
närvarande sådana, att inskränkningar ej kunna genomföras, utan i dess ställe uppstår
en ökad kostnad utefter hela linjen, av orsaker, som jag här vördsamt får
framhålla.
Dels äro såväl materialpriser som arbetslöner betydligt högre nu än då för -
Ö: er intendent cämbetet.
Greve
Cronstedt.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.
slaget uppgjordes, och dessa priser äro under ständigt stigande, särskilt vad angår
materialier. Därjämte har det under arbetets gång visat sig alldeles oanade dåliga
murar och pelare på många ställen i slottet samt övriga bristfälligheter, som måste
avhjälpas så som här närmare redogöres punkt för punkt.
I norra flygeln måste grunderna under sidomurarna till källargången förstärkas,
då avloppsledningen nedlägges här, och murarna sakna grunder.
Beräknat utföras i form av en kanal på samma sätt som uti
södra flygeln och till en kostnad av..............kronor 1,800: —
Valv och källarmurar under mittelpartiet samt vid den nyupptäckta
källaren (nordost) fordra dels förstärkningar, dels
imurningar på ett flertal ställen................ » 3,600: —
Kontreforerna i de stora källarne under hjärtmuren hava sjunkit
och skilt sig från valven, varför de böra förstärkas och delvis
ommuras............................ » 800: —
Uti den snett under murarna gående sandstensvälvda gången hava
svårare sättningar uppstått, varför här stärkningar måste
inslås. Valvets översida utanför muren måste isoleras mot \
fukt med betong och asfalt................... » 2,880: —
Trappans sidomurar i stora vestibulen visade sig vara så dåliga,
att de fingo till stor del helt nymuras. Den ena av dessa
murar hade endast i bottenvåningen nio valv och valvdelar,
utvisande, huru många gånger den genomgått förändringar.
Alla dessa förändringar voro därtill i de flesta fall underhaltigt
utförda.......................... » 1,230: —
För många övriga mellanmurar, fönsterpelare m. m. gäller samma
förhållande. Särskilt är detta fallet i den södra flygeln. Där
dörröppningar utföras, får i flera fall en stor del av väggen
ommuras. Fönsterpelarne hava på en del ställen måst helt
eller till större delen ommuras. Bröstningarna äro otillfredsställande
isolerade, ofta äro sockelstenarna genomgående. Där
rörslitsar upphuggas, visa murarna sig ofta bestå huvudsakligen
av tegelknot och dåligt bruk. Alla dessa bristfälligheter
kunde man på intet sätt ana sig till att de förefunnos
bakom paneler, tapeter och gyllenläder. Men när de nu
framkommit, kan man ej stå till svars för att icke, i den
mån de upptäckas, på ett betryggande sätt avhjälpa desamma
i samband med pågående reparationer. Aven bakom
den utvändiga putsen torde förefinnas bristfälligheter, som
måste upphjälpas och om vars förekomst man ej var medveten » 7,200: —
Då rörkanalerna i södra flygeln skulle utföras, visade det sig,
att blindbotten saknades i bjälklaget till bottenvåningen och
att bjälkarna helt enkelt lågo inbäddade uti grus och sand.
Blindbotten måste därför inläggas. I samband därmed och
vid utförande av rörkanalerna utföres förstärkning av en del
av innermurarnas grunder.................... » 5,400: —
Transport kronor 22,910: —
5
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.
Transport
Vid rivningsarbetena i såväl södra som norra flygeln invid mittelpartiet
visade det sig synnerligen lätt att anordna trapportill
källaren och att på så sätt kunna erhålla en passage
från ena flygeln till den andra utom den genom hallen förefintliga.
En sådan trappanordning med kommunikationsgång
framhålles såsom särdeles önskvärt att genomföra och drager
endast en ringa kostnad.....................
Alla rivningsarbeten och bilningar äro ännu ej avslutade och med
kännedom om övriga liknande redan utförda sådana arbeten
inom slottet, huru dåliga murarna på många ställen äro,
synes det vara nödvändigt att beräkna oförutsedda utgifter
för liknande oväntade arbeten till 10 procent å samtliga
här ovan angivna belopp eller..................
Sammanlagda summan för ovan angivna arbetens extra kostnader
blir sålunda............................
Sedan arbetet kostnadsberäknades, hava arbetslönerna, vilka beräknades
till cirka 60,000 kronor, ökats med cirka 17 procent
eller med..............................
Materialiernas ökning är dock vida större, varierande emellan 10
procent—100 procent ökning eller mera. Materialkostnaden
var beräknad till cirka 100,000 kronor, varpå en ökning av
i medeltal 20 procent torde böra beräknas eller.......
Dessa kostnader stiga dock ideligen högre och särskilt med hänsyn
till förestående målningsarbeten torde en ytterligare
ökning ej vara osannolik, varför härtill må upptagas 10
procent eller............................
Ökningen på dessa poster enbart uppgår sålunda till.......
kronor 22,910: —
» 3,500: —
» 2,640: —
kronor 29,050: —
» 10,200: —
» 20,000: —
» 10,000: -kronor 40,200: —
eller tillsammans med de extra arbetena..............kronor 69,250: —
Till dessa byggnadskostnader, vilka utöver den ringa kostnaden för källartrappan
icke omfatta några tillkomna nya arbeten, torde böra läggas kostnaden,
här ovan angiven, för värmeledningens och sanitetsanläggningens fördyrande. Hela
den merkostnad, vartill dessa beräkningar sålunda komma, bliver:
Värme- och sanitetsanläggning........kronor 27,800: —
Byggnadsarbeten................ » 69,250: —
eller tillsammans kronor 97,050
Ämbetet torde sålunda böra göra en underdånig hemställan om erhållande
av medel till dessa ökade kostnader, vilka framkommit dels, och till största delen,
på grund av de nu rådande förhållandena och dels uppstått emedan slottet var i
ett vida sämre skick än man kunnat vänta, ej heller kunnat veta innan arbetena
påbörjats.
Stockholm den 5 februari 1917.
Sigge Cronstedt.»
I ärendet har riksmarskalksämbetet den 19 mars 1917 avgivit infordrat
utlåtande och därvid anfört bland annat följande:
Riksmarskalks
ämbete!.
6 Käng!. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 278.
»Till besvarande av den nådiga remissen får riksmarskalksämbetet till en
början i underdånighet anföra, att då överintendentsämbetet biträtt arkitektens för
restaureringsarbetena greve Cronstedts framställning rörande ökade kostnader för
genomförande av de påbörjade restaureringsarbetena å Ulriksdals slott, finner riksmarskalksämbetet
för sin del intet att häremot erinra.
Yad därefter beträffar frågan om sättet för beredande av de härför erforderliga
medlen tillåter sig riksmarskalksämbetet i underdånighet åberopa, vad ämbetet
uti underdånig skrivelse den 26 februari 1916 anförde i fråga om lämpligheten och
möjligheten av att för bekostande av de då föreslagna restaureringsarbetena å
Ulriksdals slott använda erforderliga belopp av djurgårdskassans överskottsmedel.
I överensstämmelse med vad riksmarskalksämbetet då i underdånighet anförde
och hemställde, har Eders Kung!. Maj:t och riksdagen jämlikt förberörda nådiga
beslut den 30 juni 1916 medgivit, att till gäldande av kostnaderna för utförande
av då föreslagna restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp av 296,000
kronor ävensom till gäldande av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet
för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under
erforderlig tid, räknat från och med år 1916, användas ett belopp av högst 30,000
kronor; varjämte Eders Kungl. Maj:t täcktes, i fråga om bestridande av kostnaderna
för utförandet av berörda restaureringsarbeten, förklara sig vilja på anmälan av
riksmarskalksämbetet framdeles meddela föreskrift.
Efter det sedermera riksmarskalksämbetet i underdånig skrivelse den 15
november 1916 gjort anmälan rörande behovet under år 1917 av medel utöver bidraget
från djurgårdskassans överskott för bestridande av kostnader för restaureringsarbetena
ävensom hemställt om föreskrift, huru med anskaffande av dessa medel
borde förfaras, har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 9 innevarande mars
bemyndigat riksmarskalksämbetet att till bestridande av den del av merberörda
kostnader, vartill ämbetet för närvarande saknade tillgängliga medel, eller kronor
215,000, ur den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden, i den mån
medel för arbetets bedrivande erfordrades, mot 5 procents ränta upplåna sammanlagt
högst nämnda belopp, att återbetalas genom årligen skeende avbetalningar till så
stora belopp, att annuiteten komme att uppgå till högst det belopp, 30,000 kronor,
som jämlikt ovananförda nådiga beslut må av djurgårdskassans överskottsmedel
årligen under erforderlig tid användas, varjämte det skall åligga riksmarskalksämbetet
att jämväl bestrida samtliga med lånet förenade kostnader.
Då riksmarskalksämbetet anser det oundgängligen nödvändigt, att de anbefallda
restaureringsarbetena å Ulriksdals slott nu i ett sammanhang utföras och
fullbordas enligt den uppgjorda och fastställda planen och icke av brist på medel
till bestridande av de ökade kostnaderna därför avstanna eller uppskjutas, samt
riksmarskalksämbetet därjämte anser sig kunna uttala, att hinder icke lärer möta
för djurgårdskassan att av dess överskott bestrida även dessa ökade kostnader,
under förutsättning att bestridandet av samma kostnader måtte få anordnas i likhet
med vad i fråga om bestridandet av förut beräknade kostnader blivit bestämt, nämligen
så, att riksmarskalksämbetet bemyndigas i mån av behov upplåna för ändamålet
erforderliga belopp och sedermera återbetala de upplånade medlen under en
viss följd av år,
så tillåter sig riksmarskalksämbetet härmed i underdånighet anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att jämväl för nu ifrågavarande, till ett belopp
7
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278.
av 97,050 kronor beräknade merkostnader för restaureringsarbetena ä Ulriksdals
slott måtte få, i likhet med vad genom nådiga beslutet den 30 juni 1916 medgivits,
av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under den för de sålunda ökade byggnadskostnadernas
amortering och förskotterade medels förräntande erforderliga tiden
utanordnas ett belopp av högst 30,000 kronor, att på skeende rekvisitioner utbetalas
till riksmarskalksämbetet till ersättande av utav ämbetet förskotterade medel.
Under förutsättning av nådigt bifall till denna riksmarskalksämbetets underdåniga
framställning, torde det åligga riksmarskalksämbetet att framdeles till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till anskaffande av de medel, vilka
under arbetstiden böra av riksmarskalksämbetet på skeende rekvisitioner tillhandahållas
överintendentsämbetet för jämväl de ökade byggnadskostnademas bestridande.»
Det belopp, som år 1916 anvisats för restaurering av Ulriksdals DeparUmenuslott,
har av två anledningar visat sig vara för knappt. Eu anledning ehefen
sammanhänger med tidsförhållandena och är gemensam för flertalet
under denna tid igångsatta byggnadsarbeten, nämligen den ständiga
stegringen i arbetslöner och materialpris. Härtill kommer i förevarande
fall, att slottet vid tiden för arbetenas påbörjande befann sig i ett betydligt
sämre skick än som vid kostnadsberäkningens uppgörande förutsetts.
De ökade krav, som nu av nämnda anledningar framställas,
uppgå till ungefär 33 procent av den ursprungliga kostnadssumman
eller närmare 100,000 kronor. Trots denna avsevärda höjning i byggnadskostnaden
torde det dock icke ATara lämpligt att genom omläggningav
planen för restaureringsarbetet söka nedbringa kostnaderna. Utom
det att det redan igångsatta arbetet i viss mån lägger hinder i vägen
härför, kan man icke förbise, att ökningen i kostnaden till avsevärd
del avser bevarandet av ett kulturhistoriskt minnesmärke. Jag anser mig
därför böra tillstyrka den nu gjorda framställningen om anvisande av
ytterligare medel för restaureringsarbetets slutförande, särskilt som jagerfarit,
att den sista kostnadsberäkningen i sina detaljer gjorts med
sådan försiktighet, att några ytterligare krav på medel från statsverkets
sida icke behöva befaras. Av riksmarskalksämbetets i det vid propositionen
nr 277 fogade utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag intagna
redogörelse för djurgårdskassans ställning jämte av vad jag ytterligare
av ämbetet inhämtat synes mig framgå, att hinder icke heller förefinnes
att av djurgårdskassans överskottsmedel bestrida jämväl dessa ökade
kostnader, under förutsättning att det erforderliga beloppet anordnas
på enahanda sätt som de medel, vilka för arbetena ifråga förut anvisats,
eller så att riksmarskalksämbetet bemyndigas att i mån av behov
upplåna de för ändamålet erforderliga medel och sedermera återbetala
vad sålunda upplånats ävensom gälda ränta därå under en viss
följd av år med användande av djurgårdskassans överskottsmedel.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.
Riksmarskalksämbetet har förutsatt, att på såväl det tidigare anvisade
beloppet, 296,000 kronor, med utgående ränta som ock det till anvisande
nu ifrågasatta beloppet, 97,050 kronor jämte eventuell ränta,
annuiteten skulle begränsas till 30,000 kronor eller samma belopp, som
skulle utgöra annuitet på det år 1916 anvisade beloppet. Härigenom
synes mig emellertid amorteringstiden för ifrågavarande byggnadskostnader
bliva allt för lång. Efter att hava satt mig i förbindelse med
riksmarskalksämbetet finner jag hinder icke möta för att det årliga bidraget
från djurgårdskassans överskottsmedel skulle kunna höjas med
5.000 kronor eller till 35,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
dels att, utöver det belopp av intill 296,000 kronor jämte erforderliga
medel för gäldande av viss ränta, som år 1916 anvisats till restaurering
av Ulriksdals slott, för samma ändamål må av djurgårdskassans överskottsmedel
användas ytterligare ett belopp av 97,050 kronor ävensom,
i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad
till gäldande av ränta därå kan erfordras,
dels och, med ändring i så måtto av vad år 1916 beslutits i fråga
om det högsta belopp, vilket årligen må för ändamålet användas, att
av förberörda kassas år 1916 samt nu ytterligare anvisade överskottsmedel
må från och med år 1918 under erforderlig tid användas högst
35.000 kronor för varje år.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stig östergren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.